Provläggning med sprayplast 1989 och 1990 : Laboratorieundersökning av massaprov och borrkärnor

Nummer : Titel: Författare: Avdelning: Projektnumner : Projektnamn: Uppdragsgivare : Distribution: V 166 Datum: 1992-01-20

PROVLÄGGNING MED SPRAYPLAST 1989 OCH 1990

- Laboratorieundersökning av massaprov och borrkärnor

Ylva Colldin, Jane Salomonsson

Vägavdelningen 4335803-5

"Vägmarkeringsmassa" (Delrapport inom huvudprojektet "Mät-metoder och krav på vägytans funktionella egenskaper") VV

fri

alv

G

v: Väg-och Trafik

Statens väg- och trafikinstitut

_{Pa:58101 Linköping. Tel. 013-204000. Telex50125 VTISGIS. Telefax013-141436}

Instflutet Besök: Olaus Magnus väg 37 Linköping

N N o o u u u u u) u> u u u o u u A) h) R) m) A) P* »I F* F* F* F4 F4 P* m) m) R) R) F* F* F' F4 F* F* F* . b h b d äub s b o b øb b N N N N H l -* I -* l -l REFERENSER BILAGOR ORIENTERING

PRODUKTER OCH PROVLÄGGNING

Provläggning 1989, Rv 41 Provläggning 1990, Rv 41 och E 75 LABORATORIEPROVNING Provläggning 1989, Rv 41 Borrkärnor Trögerslitage Vidhäftning Massaprov Trögerslitage Stämpelbelastningsvärde Vidhäftning Provläggning 1990, Rv 41 och E 75 Massaprov Trögerslitage Stämpelbelastningsvärde Vidhäftning

UPPFÖLJNING I FÅLT

Provläggning 1989, Rv 41 Slitage Reflektans Retroreflexion Provläggning 1990, RV 41 och E 75 Slitage Reflektans Retroreflexion k a O Q U ' I U' I U ' l U ' ! 17 18 19 19 19 22 24 29 29 30 30 30 31 31 32 32 34

skikt, normalt cirka 1,5 mm. Sprayplast och väglinjefärg används främst på lågtrafikerade vägar, medan konventionell termoplast-massa lägges (cirka 3 mm tjockt) på högtrafikerat vägnät. Sedan 1989 ersätter emellertid Vägverket successivt väglinjefärgen med Sprayplast. Detta sker av miljötekniska skäl. (Väglinjefärgen innehåller som regel cirka 50 procent lösningsmedel, till skill-nad från sprayplasten som inte anses ha några skadliga effekter på miljön.) Sprayplast är dyrare än väglinjefärg men mer håll-bar. (1)

I samband med övergången till Sprayplast har ett antal provlägg-ningar genomförts i Vägverkets regi. De aktuella laboratorieund-ersökningarna har utförts i anslutning till provläggningar 1989 och 1990.

Provläggningen utförd 1989 var på riksväg 41 söder om Borås. Massaprov har härvid tagits ut och borrkärnor tagits upp från vägen, för jämförande analys på laboratoriet.

Provläggningen utförd 1990 var på riksväg 41 samt på E 75 väster om Östersund. Endast massaprov har i dessa fall tagits ut.

Provtagning har utförts i Vägverkets regi. Laboratorieprovning har utförts vid VTI.

Syftet med laboratorieundersökningarna har främst varit att jäm-föra olika sprayplastprodukters slitage- och vidhäftningsegen-skaper. Undersökningarna är ett led i utvecklingen av lämpliga kravspecifikationer för sprayplastmassors hållbarhet.

Produkter från tre tillverkare ingår i provfältet (tabell 1). Ytterligare en produkt ingår i laboratorieundersökningen (6725 från Cleanosol).

Provmarkeringen har applicerats som extra kantlinje längs en cirka 2 km lång provsträcka av riksväg 41, i september och ok-tober månad 1989. Beläggningen är en HAB 16T, lagd i augusti

samma år.

Provtagning av massa har skett i direkt anslutning till utlägg-ningsarbetet (i Vägverkets regi).

Borrkärnor har tagits upp från provmarkeringen i slutet av de-cember månad samma är.

2.2

Provläggning 1990, Rv 41 och E 75

Produkter från fyra tillverkare ingår i respektive provfält (ta-bell 2).

Provmarkeringen har, som vid provläggningen 1989, applicerats som extra kantlinje längs en 2 km lång sträcka.

Provläggningarna har utförts i augusti och oktober månad 1990.

Beläggningen är för båda provsträckorna en HAB 16T (1989).

Provtagning av massa har skett i direkt anslutning till utlägg-ningsarbetet (i Vägverkets regi).

PRODUKT

TILLVERKARE]

UTLÃGGNING

DATUM

'SKIKT-

ANMÄRKNING

UTLÃGGARE

Temp (°C)

TJOCK-LEK'**

luft väg- massa* (kg/m2)

bana

Viking 10 spray Cleanosol 13 16 195 890928 2,9

spray N Cleanosol 13 16 195 890928 3,2 Utlagd med kväve som drivgas 131-13 spray Cleanosol 13 16 195 890928 3,2

ESK spray Norskilt/ 12 10 210 891024 2,8

Norsk Vej- (osäkert)

direktorat

SVR 20 spray Skandinavisk 10 12 205 891025 3,4 Vägmarkering

131-13 Cleanosol 890829 6 Ordinarie

kant-(antaget) linje

* Avser provtagningstemperatur.

PRODUKT

TILLVERKARE/

UTLÃGGNING

DATUM

UTLÃGGARE

Temp (°C)

luft väg- massa* bana 6725 sp Cleanosol Rv 41 23 29 190 900822 E 75 190 900824 6731 sp Cleanosol Rv 41 23 29 185 900822 E 75 200 900824 164-5 Cleanosol Rv 41 23 29 195 900822 E 75 180 900824 SVR 20 s Skandinavisk Rv 41 5 5 200 901008 Vägmarkering E 75 900827 SVR 20 sp Skandinavisk Rv 41 5 5 190 901008 Vägmarkering E 75 210 900811 PSA Plastaspray/ Rv 41 18 21 203 900829 VV Örebro PSB Plastaspray/ Rv 41 21 25 189 900829 VV Örebro ESW s Norskilt Rv 41 25 200 900823 E 75 220 900820 E3W's Norskilt Rv 41 25 157 900823 E 75 175 900820 E4W's Norskilt Rv 41 25 175 900823 E 75 900820 * Avser provtagningstemperatur

värde och vidhäftningsegenskaper har undersökts.

3.1 Provläggning 1989, Rv 41 3.1.1 Borrkärnor

De aktuella borrkärnorna har undersökts m a p trögerslitage och vidhäftning (mellan markering och asfaltbeläggning).

3.1.1.1 Trögerslitage

Trögerslitage har bestämts vid -10°C, i överensstämmelse med

metodik beskriven i VTI-Meddelande 210 (bilaga 1).

För konventionell vägmarkeringsmassa (3mm) utförs provningen normalt under totalt 16 perioder (varefter bortsliten mängd mar-keringsmassa i gram beräknas). För de aktuella borrkärnorna, med tunnare markeringsskikt, har provningen i de flesta fall avbru-tits tidigare eftersom asfaltbeläggningen framträtt lokalt i slitagespåret. (Lokalt slitage ner till beläggningen kan ini-tieras genom små blåsor och hål i markeringen.)

För produkten 131-13 spray har provningen slutförts i sin helhet (16 perioder). För övriga produkter har lokalt slitage uppstått ner till asfaltbetongen efter 1-3 perioder. Även den konventio-nella vägmarkeringen 131-13 (3 mm) har slitits kraftigt.

Antal perioder 1 2 3 4 --- 10 11 12 13 14 15 16 Viking 10 1 7,8 spray 2 2,7 6,2 9,7 3 3,2 6 6* 9,9 X 3,0 Viking 10 1 2,4 4,8* 7,2 9,5 spray N 2 2,3 5,4* 8,4 3 2,3 4 7* 7,0 9,9 X 2,3 131-13 1 0,7 0,9 1,1 1,2 1,7 2,2 spray 2 1,4 1,8 3,3 4,2* 4,7 5,2 5,7 3 1,0 1,4 2,0 2,4

x

1,1

1,5

2,3

2.3

1:551

1

1,8

2,3* 2,8 4,0

spray

2

2,0

2,7 4,8*

3 3,2 5,2* 8,5 X 2,3 SVR 20 1 2,5 5,1* spray 2 * 3 3,0 X 131-13 1 7,6* 13,6 18,3 2 7,0* 13,2 18 3 3 5,0 10,1 14,3*18,6 X *

rumstemperatur. Provdragning utförs vinkelrät mot provytan med dragkraftsökningen 200 N/s. En MTS-dragprovningsutrustning har använts. Provningsmetodiken beskrivs i bilaga 2.

Erhållna vidhäftningsresultat varierar mellan 0,7 och 0,9 N/mmz. I samtliga fall uppstår brott i asfaltbetongen.

Asfaltbeläggningens "kvalitet" (nylagd i augusti 1989) torde här haft avgörande betydelse för provningsresultatet. Erhållna re-sultat kan således inte direkt relateras till vidhäftningen mel-lan markering och asfaltbeläggning utan ger snarare en uppfatt-ning om asfaltbetongens "styrka". Dock kan konstateras att vid-häftningen mellan markering och asfaltbeläggning i samtliga fall är större än registrerat vidhäftningsresultat.

Som jämförelse kan nämnas att vid en motsvarande provläggning, med sprayplast (9 produkter) på riksväg 26 (1988), låg regist-rerade vidhäftningsresultat mellan 0,8 och 1,5 N/mmz. I inget fall uppstod brott i beläggningen.

PRODUKT

VIDHÃFTNING (N/nmz)

AMRKNI'NG

Viking 10 0,7 Brott uppstår

spray (0,76 0,63) i asfaltbetongen Viking 10 0,7 -spray N (0,71 0,72) 131-13 0,9 -"-spray (0,98 0,72) E5W O , 8 "

-spray

(0,86 0:81)

SVR 20 0,8 -"-spray (0,81 0,74) Figr 1 Vidhäftningsprovning

faltbetong.

3.1.2.1 Trögerslitage

Undersökning m a p trögerslitage innefattar här bl a slitage-provning före och efter artificell åldring, varvid massan app-licerats i Olika tjocklekar på marshallprovkropp (MAB 4T). Åld-ring har utförts 1000 timmar i Xenotest i enlighet med metod ISO 4892, vilket i detta fall innebär UV-bestrålning vid 25°C med 18 minuters "regn" varannan timme. 1000 timmar i

vädersimu-lator under dessa betingelser anses motsvara 1-3 år i fält. [2]

Syftet med undersökningen har varit, förutom att jämföra olika produkters slitageegenskaper, att få en uppfattning om tjock-lekens betydelse för slitstyrkan (trögerslitaget).

Aktuella produkter (tabell 1) har applicerats i fyra olika tjocklekar (1 1,5 2 och 3 mm) på marshallprovkropp. Produkten 6725 (Cleanosol), som ej ingår i provfältet, har dessutom med-tagits. Förtest har utförts på produkt SVR 20 (detta prov har emellertid ej åldrats).

Erhållna resultat framgår av tabellerna 5-10.

Beträffande förtest utförd på produkt SVR 20 (konventionell

ter-moplastmassa) kan konstateras:

- För konventionell tjocklek (3 mm) uppgår slitaget för SVR 20 till cirka 0,5 g och inget lokalt slitage uppstår ner till asfaltbetongen.

- För tunnare skikttjocklekar (0,5-1,3 mm) uppstår ofta lokal nedslitning av markeringen under ett tidigt stadium av prov-ningen.

- I de fall lokal nedslitning till asfaltbetongen ej inträf-far, uppgår trögerslitaget till ungefär samma värde som för provkroppar med 3 mm.markeringsmassa.

Sammanfattningsvis kan för aktuella sprayplastprodukter konsta-teras att en av produkterna, 6725, uppvisat avgjort bättre sli-tage- och åldringsegenskaper än övriga produkter. Prov som app-licerats 1,5 2 och 3 mm tjockt på marshallprovkropp har efter 16 perioders slitageprovning inte slitits nämnvärt (0,1 0,0 resp 0,0 gram). Efter åldring ligger motsvarande slitagevärden kring 1,5 1 och 0,6 gram för produkt 6725. Övriga produkter har som regel slitits betydligt mer och provningen har i de flesta fall avbrutits efter lägre antal perioder än 16, eftersom beläggning då (mer eller mindre lokalt) framträtt i slitagespåret.

Vid jämförelse av prov som applicerats 1,5 mm tjockt kan kons-tateras att produkt 6725 erhållit lägst slitage, cirka 0,1 res-pektive 1,5 gram före och efter åldring. 131-13 spray har före åldring slitits cirka 2,5 gram (efter 7-9 perioder, då prov-ningen avbrutits på grund av lokalt slitage ner till belägg-ningen). Motsvarande slitage efter åldring är för samma produkt cirka 3 gram. SVR 20 spray har efter 2-3 perioder slitits cirka 5 gram, varvid lokalt ner till beläggningen. Efter åldring har slitaget ökat ytterligare något. ESW spray har slitits i ungefär lika stor omfattning som SVR 20 spray liksom Viking 10 spray N, som i denna undersökning uppvisat förhållandevis högt slitage. Beträffande slitagets "utseende" slits produkterna 131-13 spray och SVR 20 spray lokalt ner till beläggningen medan E5W spray och Viking 10 spray N uppvisar ett mer homogent slitet slitage-spår.

Tabell 5 Trögerslitage för produkten SVR 20 vid varierande skikttjocklek (förtest).

PRODUKT SKIKT- TRÖGERSLITAGE (g) ANMÄRKNING TJOCKLEK* Antal perioder

(mm) 1 2 .... 16 SVR 20 '1 mm? 0,5 1,9 Lokal nedslitning.** 0,6 1,6 -"-0,6 1,3 -"-0,8 0,9

-"-0,9 0,7 Ingen lokal nedslitning

1,0 0,8

-"-'1,5 mm? 1,3 3,5 Lokal nedslitning 1,1 1,3

-"-1,1 0,7 Ingen lokal nedslitning 1,0 0,7

-"-1,0 3,4 Lokal nedslitning 1,0 0,8

-"-'3 mm' 3,0 0,2 Ingen lokal nedslitning

2,8 0,6 -"-2,8 0,5

-"-2,8 0,5

-2,7 0,4 -"-2,7 0,6

-"-* _{Skikttjeckleken bestämd medelst Vägning.}

Tabell 6 Trögerslitage för produkten Viking 10 sp vid varieran-de skikttjocklek, före och efter artificiell åldring.

PRODUKT SKIKT- TRÖGERSLITAGE (g) ANMÅRKNING

TJOCK- Antal perioder

LEK*

(mm)

1-5

6-10

11-15

16

Viking 10 sp '1 mm" 0,8 3,5 0,8 3,6 0,9 5,0 Åldrat prov 0,8 5,1 0,9 0,8 0,6 2,3 '1,5 mmF 1,3 7,6 1,3 7,6 1,3 7,6 Åldrat prov 1,2 10,0 1,3 11,8 2,2 13,6 '2 mm' 1,8 10,3 1,7 8,2 1,8 10,0

Åldrat prov

1,9

14,3

2,1

14,7

1,9 13,6 '3 mm? Materialbrist

Tabell 7 Trögerslitage för produkten 131-13 sp vid varierande skikttjocklek, före och efter artificiell åldring.

PRODUKT SKIKT- TRÖGERSLITAGE (g) ANMÄRKNING TJOCKr Antal perioder

LEK*

(mm) 1-5 6-10 11-15 16 131-13 sp

'1,5 mmF 1,3 2,5 Lokalt slitage ner 1,4 2,6 till beläggningen

1 I 3

2 , 8

Åldrat prov 1,3 3,0

1,3 2,9

1,2 2,2

* Skikttjockleken bestämd medelst Vägning.

Tabell 8 Trögerslitage för produkten E5W sp vid varierande skikttjocklek, före och efter artificiell åldring.

PRODUKT SKIKT- TRÖGERSLITAGE (g) AMRKNING

TJOCKe Antal perioder

LEK*

(mm)

1-5

6-10

11-15

16

ESW sp '1 mm? 0,8 3,1 0,8 2,7

1,0

5,1

Åldrat prov

1,2

4,3

0,9 5,8

1,1

4,7

'1,5 mm'

1,1

4,7

1,2

6,0

1,2

5,1

Åldrat prov 1,1 6,4

1,2

5,8

1,1

4,2

'2 mm'

1,7

6,4

1,7

6,7

1,7

6,5

Åldrat prov

1,8

7,1

1,7

10,0

1,7

7,2

'3 mm"

2,6

10,0

2,6

9,2

2,8

14,1

Åldrat prov 2,5 8,8

2,7

13,5

2,6

11,5

Tabell 9 Trögerslitage för produkten SVR 20 sp vid varierande skikttjocklek, före och efter artificiell åldring.

PRODUKT SKIKT- TRÖGERSLI'I'AGE (g) ANMÃRKNING TJOCKr Antal perioder

LEK*

hmm) 1-5 6-10 11-15 16 SVR 20 sp

'1 mm? 1,1 3,6 Lokalt slitage ner

, 3,5 till beläggningen

0,8 5,7

Åldrat prov

1,1

6,5

, 5,0 , 4,7

'1,5 mm' 1,2 6,1 Lokalt slitage ner 1,3 4,6 till beläggningen 1,2 5,2

Åldrat prov 1,3 6,5 1,4 6,3 1,4 6,8

'szmF 1,9 9,1 Lokalt slitage ner

1, 9,3 till beläggningen

, 7,6

Åldrat prov 1,8 7,7

1,7 8,0 1,9 6,8

'3:mmF 3,0 15,2 Lokalt slitage ner 2,3 12,2 till beläggningen

2,7 14,3

Åldrat prov 2,5 13,6

2,6 15,7

2,7 15,2

Tabell 10 Trögerslitage för produkten 6725 sp vid varierande skikttjocklek, före och efter artificiell åldring.

PRODUKT SKIKT- TRÖGERSLITAGE (g) mms

TJOCK- Antal perioder

LEK*

(mm) 1-5 16

6725

'1 mm' 1,2 0,2 Bortslagen bit i

prov-0,9 0,4 kroppens ytterkant (1,4)

1,3 (1,4)

Åldrat prov

1,0

4,

1,2 2, 1,0 2;

'1,5 mm? 1,8 0,1 Bortslagen bit i prov-1,6 0,1 kroppens ytterkant (2,4) 2,0 0,1

Åldratprov

1,5

1,5

1,6 1,6 1,9 (2,4) '2 mm' 2,1 0,0 2,3 0,0 2,0 0,0 Åldrat prov 2,3 1,4 2,4 1,1 2,0 0,7 '3 mm? 3,0 0,1 2,7 0,0 2,6 0,0 Åldrat prov 2,7 0,5 2,9 0,8 2,7 0,5

3.1.2.2 Stämpelbelastningsvärde

Stämpelbelastningsvärde har bestämts vid 20°C. Den metod som använts överensstämmer med metodik beskriven i VTI-Meddelande 210 (bilaga 3).

Erhållna stämpelbelastningsvärden varierar från 37 till 218 se-kunder. Resultaten anges i tabell 11.

Tabell 11 Stämpelbelastningsvärde för undersökta sprayplast-massor från Rv 41. PRODUKT STÄMPELBELASTNINGSVÃRDE (s) Viking 10 79 spray N (82 76) 131-13 218 spray (226 209) ESW 89 spray (95 82) SVR 20 37 spray (39 34)

6725 sp*

22

(22 22)

* Prov som tillkommit under projektarbetets gång. Borrkärnor saknas.

3.1.2.3 Vidhäftning

vidhäftningen mellan sprayplast och asfaltbetong har provats. Provning har utförts vid rumstemperatur, i överensstämmelse med avsnitt 3.1.1.2 och bilaga 2. Massan har härvid applicerats cirka 1,5 mm tjockt på marshallprovkropp (beläggningstyp MAB 4T).

Erhållna vidhäftningsresultat ligger som regel strax under 1 N/mm2. Brott uppstår härvid i marshallprovkroppens ovanyta, varför provnings-resultatet ej kan anses ge något direkt mått på vidhäftningen mellan

termoplastmassa och asfaltbetong (jfr avsnitt 3.1.1.2). Med

marshall-provkropp av beläggningstyp HAB 16T kan högre vidhäftningsresultat och rätt typ" av brott förväntas erhållas. (Marshallprovkropp typ HAB 16T har använts vid provning av produkter från 1990-årsprovläggning. Se avsnitt 3.2.1.3).

Erhållna vidhäftningsresultat anges i tabell 12.

Tabell 12 vidhäftningsresultat för undersökta sprayplastmassor från Rv 41.

PRODUKT VIDHÃFTNING (N/mmz) ANMÄRKNING

Viking 10 0,9 Brott uppstår i

spray N (1,0 0,9 0,9) asfaltbetongen

131-13 0,9

-"-spray (0,9 0,8 0,9)

ESW 0,8

-"-spray

(0,8 0:8 0,9)

SVR 20 Brott uppstår i

asfalt-spray (0,8 1,0 0,7) betongen (0,8) samt mellan lim och markering

6725* 1,0 Brott uppstår i

(1,1 0,9 0,9) asfaltbetongen

* Prov som tillkommit under projektarbetets gång. Borrkärnor saknas.

3.2 Provlâggning 1990, Rv 41 och E 75

3.2.1 Massaprov

Massaprov (ej borrkärnor) från de aktuella provläggningarna har undersökts m a p trögerslitage, stämpelbelastningsvärde samt vidhäftning mot asfaltbetong och betongunderlag.

3.2.1.1 Trögerslitage

Undersökning m a p trögerslitage innefattar slitageprovning i enlighet med förfarande beskrivet i 3.1.2.1.

Aktuella produkter har applicerats 1,5 mm tjockt på marshall-provkropp (MAB 4T). Prov har ej åldrats.

Erhållna resultat framgår av tabell 13.

Provningen har för huvuddelen av produkterna avbrutits efter mindre än 16 perioder (för 10 av 18 prov har provningen avbru-tits efter 5 perioder eller mindre). Produkt 6725 sp från Rv 41 klarar dock 16 perioder med obetydligt slitage. Även produkt E5W 3 från Rv 41 uppvisar lågt slitage efter 16 perioder (ca 0,5 gram).

Beträffande produkt 6725 sp kan nämnas att uppvärmningstiden vid provläggningen på Rv 41 (900822) varit cirka 1,5 tim. "Samma kok" har sedan transporterats till E 75 för utläggning (900824). Under transportens gång har produkten sannolikt förändrats en del, vilket också framgår av erhållna stämpelbelastningsvärden

Tabell 13 Trögerslitage för undersökta sprayplastmassor från Rv 41 och E 75. Prov applicerat (1,5 mm) på marshall-provkropp (MAB 4T). PRODUKT TRÖGERSLITAGE (g) mms Antal perioder 1-5 6-10 11-15 16 6725 Sp Rv 41 0,0 0,1

E 75 12,1 Slitage ner till

9,2 beläggningen 11,8

6731 sp Rv 41 11,3 Slitage ner till 12,1 beläggningen 12,0

E 75 5,1 Slitage ner till 3,2 beläggningen 6,0

164-5 Rv 41 11,6 Slitage ner till

13,0 beläggningen

15,0

E 75 19,0 Slitage ner till

14,9 beläggningen

15,4

SVR 20 s Rv 41 8,5 Slitage ner till 11,2 beläggningen

10,0

E 75 10,2 Slitage ner till 11,5 beläggningen

12,7

SVR 20 sp Rv 41 12,5 Slitage ner till

16,2 beläggningen

14,1

E 75 5,5 Slitage ner till

Tabell 13 Fortsättning.

PRODUKT

TRÖGERSLITAGE (g)

ANMÃRKNING

Antal perioder

1-5 6-10 11-15 16

PSA Rv 41 19,0 Slitage ner till

14,6 beläggningen

17,4

PSB Rv 41 14,2 Slitage ner till

13,5 beläggningen

16,8

35W s Rv 41 0,5

0,4

E 75 12,9 Slitage ner till

15,2 beläggningen

13,4

E3W s RV 41 13,6 Slitage ner till

9,6 beläggningen

11,2

E 75 15,7 Slitage ner till

10,3 beläggningen

11,0

E4W's Rv 41 12,2 Slitage ner till

12,6 beläggningen

15,2

E 75 9,9 Slitage ner till

3.2.1.2 Stämpelbelastningsvärde

Stämpelbelastningsvärde har bestämts i enlighet med tidigare angivet förfarande (3.1.2.2).

Erhållna stämpelbelastningsvärden varierar från 3 till mer än 900 sekunder. Resultaten anges i tabell 14.

Variationer i stämpelbelastningsvärde mellan prov som tagits ut vid de olika provläggningarna kan bero på skillnader i uppvärm-ningstid och/eller variationer i produktkvalitet.

Som framgår av tabell 14 har uppmätt stämpelbelastningsvärde för t ex produkterna 6725 sp och 6731 sp varierat kraftigt, beroende på vid vilken provläggning provet tagits ut (jfr 3.2.1.1).

Tabell 14 Stämpelbelastningsvärde för undersökta sprayplast-massor från Rv41 och E 75. PRODUKT STÃMPELBELASTNINGSVÃRDE (s) 6725 sp Rv 41 3 (3 2) E 75 157 (161 152) 6731 sp Rv 41 32 (33 31) E 75 105 (112 97) 164-5 Rv 41 >900 E 75 674 (663 685) SVR 20 s Rv 41 62 (64 60) E 75 55 (55 55)

SVR 20 sp

Rv 41

132

(118 146) E 75 126 (124 127) PSA Rv 41 36 (38 34) PSB Rv 41 27 (26 28)

Tabell 14 Fortsättning. PRODUKT STÄMPELBELASTNINGSVÃRDE (s) 3591 s Rv 41 12 (12 12) E 75 29 (29 28) 33W s Rv 41 16 (15 16) E 75 14 (14 14) 3471 s Rv 41 9 (9 8) E 75 9 (9 8) 3.2.1.3 Vidhäftning

Vidhäftning mellan sprayplast och asfaltbetong, liksom.mellan sprayplast och betongunderlag, har provats i överensstämmelse med avsnitt 3.1.2.3. Massa har härvid applicerats cirka 1,5 mm tjockt på marshallprovkropp (beläggningstyp HAB 16T) respektive betongunderlag (betongplatta, typ trädgårdsplatta av standard-kvalitet).

Erhållna Vidhäftningsresultat anges i tabellerna 15-16.

För vidhäftningsprovning mot underlag av HAB 16T har erhållna resultat varierat mellan cirka 0,8 och 2,4 N/mmz. Motsvarande resultat för vidhåftningsprovning mot underlag av betong, ligger som regel högre (cirka 2-3 N/mm2).

Tabell 15 Vidhäftning mot HAB 16T för undersökta sprayplast-massor från Rv 41 och E 75.

PRODUKT

VIDHÃFTNING

ANMÄRKNING

(N/mm?)

6725 sp Rv 41 1,9 Varierande brott (i markeringen, mot

(2,0 1,7 2,0) underlaget samt mellan markering och

lim)

E 75 1,5 Brott huvudsakligen mot och i

(1,5 1,6 1,4) underlaget

6731 sp Rv 41 1,2 Brott huvudsakligen i markeringens (1,3 1,1 1,3) översta skikt

E 75 1,7 Brott huvudsakligen i markeringens (1,5 1,9 1,9) översta skikt samt ngt mot

under-laget

164-5 Rv 41 1,7 Varierande brott (i markeringen

(1,6 1,6 1,8) samt mot underlaget)

E 75 1,8 Brott huvudsakligen mot underlaget

(1,6 2,1 1,8) samt ngt i markeringen

SVR 20 s Rv 41 1,4 Brott huvudsakligen i markeringens (1,4 1,6 1,1) översta skikt

E 75 2,2 Brott huvudsakligen i markeringens (2,5 1,7 2,4) översta skikt samt ngt mot

under-laget

SVR 20 sp Rv 41 1,1 Brott huvudsakligen i markeringens (1,1 1,1 1,2) översta skikt

E 75 1,2 Brott huvudsakligen i markeringens

Tabell 15 Fortsättning.

PRODUKT VIDHÄFTNING ANMÄRKNING

(N/Inm2 )

PSA Rv 41 0,9 Varierande brott (i markeringens (1,0 0,8 0,9) översta skikt samt mot

under-laget)

PSB Rv 41 0,8 Varierande brott (i markeringens (1,0 0,7 0,8) översta skikt samt mot

under-laget)

ESW s Rv 41 2,1 Varierande brott (i markeringens (2,0 2,1 2,1) översta skikt samt mot

under-laget)

E 75 0,9 Brott huvudsakligen i markeringens

(1,0 0,9 1,0) översta skikt

E3H s Rv 41 2,3 Brott huvudsakligen i markeringens

(2,5 2,1 -) översta skikt samt ngt mot

under-laget

E 75 1,9 Brott huvudsakligen i markeringens (1,6 1,9 2,1) översta skikt samt ngt mot

under-laget

E4W's Rv 41 2,4 Varierande brott (mot och i

under-(2,3 2,5 2,3) laget samt i markeringen)

E 75 2,1 Varierande brott (mot och i

Tabell 16 Vidhäftning mot betong för undersökta sprayplastmassor från Rv 41 och E 75.

PRODUKT

VIDHÃFTNING

ANHÃRKNING

(N/Imm2 )

6725 sp Rv 41 1,8 Brott huvudsakligen mot underlaget (1,8 1,8 1,7) (betongrester på stämpeln)

E 75 2,6 Brott huvudsakligen mot underlaget (2,6 2,4 2,8) (betongrester på stämpeln)

6731 sp Rv 41 2,0 Brott huvudsakligen mot underlaget (1,8 1,8 2,3) (betongrester på stämpeln)

E 75 1,7 Varierande brott (mellan markering (2,0 1,9 1,4) och lim samt mot underlaget

(be-tongrester på stämpeln))

164-5 Rv 41 3,0 Brott huvudsakligen mot underlaget (3,2 2,9 3,0) (markeringsrester på underlaget) E 75 2,8 Brott huvudsakligen mot underlaget

(2,8 2,6 3,0) (markeringsrester på underlaget) SVR 20 s Rv 41 2,2 Varierande brott (mot underlaget

(1,7 2,4 2,5) samt i markeringens översta skikt) E 75 2,3 Varierande brott (mot underlaget

(2,0 2,3 2,5) samt i markeringens översta skikt)

SVR 20 sp Rv 41 2,5 Brott mot underlaget (betongrester ((1,0) 2,4 2,2 på stämpeln)

2,6 2,6 2,7)

E 75 2,4 Varierande brott (mot underlaget (2,8 2,1 2,3) samt i markeringens översta skikt)

PSA Rv 41 Brott huvudsakligen i markeringen

PSB Rv 41 Varierande brott (i markeringen

samt mellan markeringens översta skikt och lim

ESW s Rv 41 E 75 F* h* (m en N I -' N N N H m N

Brott mot underlaget (betongrester på stämpeln)

Brott huvudsakligen i markeringens Översta skikt samt mot underlaget

(betongrester på stämpeln)

E3W s RV 41

E 75

Brott huvudsakligen mot underlaget (betongrester på stämpeln)

Brett huvudsakligen mot underlaget (betongrester på stämpeln)

E4W s Rv 41

E 75

Brott mot underlaget (betongrester på stämpeln)

Brott mot underlaget (betongrester på stämpeln)

4 .

UPPFÖLJNING I FÃLT

Aktuella provsträckor har följts upp i fält m a p slitage, reflektans och retroreflexion. Uppföljningen har utförts i Vägverkets regi. Huvuddelen av detta avsnitt grundar sig därför på uppgifter erhållna av Vägverket.

Slitaget har bedömts visuellt och dokumenterats med foto.

Reflektans används som.mått på markeringens "vithet", dvs synbarhet i dagsljus ( och i mörker, på väg med stationär belysning). Reflektansenhar uppmätts med Hagner ljusmätare. Markeringen jämförs härvid med ett

re-ferensprov. Enligt BYA 84 ska Y-faktorn (enligt CIE) vara minst 45%.

Retroreflexion är ett mått på markeringens synbarhet i mörker på väg utan stationär belysning, och talar om hur stor del av fordonsljuset som ref-lekteras tillbaks mot förarens ögon. Uppmätt storhet benämns specifik lu-minans. Enheten är (mcd/m2)/lux. Halvljus vid 50 meters avstånd.simuleras. Retroreflexionsvärde som uppmätts på nylagd markering (före första dubb-däckssäsongen) ger en uppfattning om ytglasets funktion på markeringen. Under vintern slits sedan inblandningsglaset fram och markeringens funk-tion m a p retroreflexion bibehålles i bästa fall. Retroreflexionsvärdet varierar dock kraftigt under året, beroende på hur mycket glas som fram-träder i markeringens ovanyta. Retroreflexionen försämras i hög grad under inverkan av smuts, fukt och väta på markeringen. Funktionskravet enligt BYA 84 (100 (mcd/m?)/lux) kan uppfyllas endast vid mätning på torr mar-kering.

4.1 Provläggning 1989, Rv 41

Provsträckan på Rv 41 ligger söder om Borås. (Dessutom lades prov på Rv 55 nordost om Katrineholm. Från denna provläggning har ej prov levererats till VTI för laboratorieprovning, varför Vägverkets uppföljning ej heller medtagits i föreliggande dokumentation).

Provmarkeringen lades som extra kantlinje på en sträcka av cirka 2 km; på körbanan (i en riktning) samt på vägrenen (i andra riktningen). I båda

fallen var avståndet till ordinarie kantlinje 25 cm" Varje material lades ut med "5 avlägg" i varje cykel och till en tjocklek av cirka 1,5 mm

(3 kg/m2).

Trafiken på Rv 41 uppgår till cirka 5000 ÅDT. Beläggningen är en HAB 16T, lagd cirka 3 veckor före provläggningen. Provsträckan är 13

meter bred.

Provmarkeringen har följts upp vid sex "provplatser" t o m hösten 1991 (två vintrar).

4.1.1 Slitage

Samtliga produkter har bedömts som slitstarka. Efter två vintrar har prov 131-13 spray slitits minst. SVR 20 spray har bedömts som den minst slit-starka produkten.

Antalet dubbdäcksförsedda fordon har under de två aktuella (förhållandevis milda vintrarna varit cirka 30-40%.

4.1.2 Reflektans

Reflektansen har (som väntat) varierat under året. Erhållna

reflektans-värden ligger mellan 70 och 27%. Lägst reflektans-värden har uppmätts under sensom-maren och hösten. Högst värden har erhållits på våren.

Uppmätta resultat framgår av bilaga 4.

4.1.3 Retroreflexion

Som nämnts varierar retroreflexionen kraftigt, beroende på rådande för-hållanden och slitage. Uppmätta värden ligger mellan 297 och 19

(mcd/m2)/lux. Värdet 297 har uppmätts för produkt SVR 20 spray på nylagd markering (provplats C, körbana, 1989-11-08). Värdet 19 har uppmätts för

1991-10-09). Markeringen är i det senare fallet hårt nedsliten, vilket haft avgörande betydelse för retroreflexionsvärdets storlek.

För övrigt anses produkt E5W 3 ha uppvisat god funktion m a p retro-reflexion, efter två vintrar. Värdet 155 har uppmätts (vid provplats D,

vägren, 1991-10-01).

Erhållna retroreflexionsvärden redovisas i bilaga 4.

4.2 Provlâggning 1990, Rv 41 och E 75

Provsträckorna på Rv 41 och E 75 ligger söder om Borås (som vid prov-läggning 1989) respektive väster omÖstersund. Båda är 13-meters vägar.

Provmarkeringen lades ut som vid 1989-års provläggning (jfr 4.1, men med den skillnaden att eftersträvad tjocklek vid 1990-års provläggningar varit 1 mm (2,2 kg/m2).

Trafiken på Rv 41 uppgår som nämnts till cirka 5000 ÅDT. E 75 har cirka

7000 ÅDT. Beläggningen är i båda fallen en HAB 16T (1989).

Provmarkeringen har följts upp t o m hösten 1991 (en vinter). Från

Vägverket har tabellerade uppgifter erhållits endast från uppföljningen på

Rv 41 (bilaga 5).

4.2.1 Slitage

Rv 41

Samtliga produkter har efter en dubbdäckssäsong (cirka 30-40% dubbdäcks-försedda fordon under vintern 90/91) bedömts som slitstarka. Slitaget har dock generellt varit större än vid provläggningen 1989. Anledningen till detta torde huvudsakligen bero på tunnare skikttjocklek (cirka 1 mm jäm-fört med cirka 1,5 mm vid 1989-års provläggning). Beläggningen var dess-utom vid 1989-års utläggning nylagd, vilket kanha inverkat positivt på termoplastmassans vidhäftning till underlaget.

Produkterna 6725 sp och 6731 sp anses ha uppvisat bäst slitageegenskaper medan SVR 20 sp, PSA och PSB slitits mest.

E 75

Samtliga produkter har slitits betydligt mer än på Rv 41, beroende på större trafikmängd (7000 ÅDT) och dubbdäcksanvändning (100% för

person-bilar). Produkterna ESW s och E3W s har i nämnd ordning bedömts som.mest

slitstarka. Observera att förhållandevis kallt klimat råder vid denna provsträcka (jämfört med provsträckan på Rv 41), varför lågt stämpelvärde kan förväntas vara en speciellt viktig förutsättning för att uppnå god hållbarhet på vägen.

4.2.2 Reflektans

Rv 41

Erhållna reflektansvärden varierar från 84 till 28%. Högst värden har er-hållits för produkt 6731 sp.

Uppmätta resultat framgår av bilaga 5. E 75

Uppföljningen har ej kunnat utföras på tillfredsställande sätt på grund av kraftig nedsmutsning (vintertid) och snabb nedslitning av markeringen. Samtliga markeringar som lagts på vägren har dock, vid besiktning i maj 1991, uppvisat godtagbar reflektans (mer än 55%).

4.2.3 Retroreflexion

Rv 41

Uppmätta värden varierar från 433 till 14 (mcd/m2)/lux för nylagd (164-5) resp mycket nedsliten (PSB) markering. Generellt anses uppmätta värden ligga betydligt högre än vad som är "normalt för termoplaster. Bäst retro-reflexion anses produkterna 6725 sp, 6731 sp, PSA och E5W s har uppvisat utlagda på vägren. För markering som lagts på körbana har slitstyrkan haft avgörande betydelse. Produkterna 6731 sp och 6725 sp har här ( i nämnd

ordning) uppvisat bäst retroreflexion efter en vinter. Erhållna retroreflexionsvärden redovisas i bilaga 5. E 75

Uppföljningen på markering som lagts på körbana har ej kunnat utföras på tillfredsställande sätt (jfr Rv 41). Beträffande markering som lagts på vägren har produkt 6731 sp bedömts ha något bättre retroreflexion än övriga produkter.

REFERENSER

Transport Trender nr 6 (1989)

VTI-Meddelande 482. "Laboratorie- och fältprovning av termoplastiska vägmarkeringsmassors hållbarhet.

Y. Colldin och U. Isacsson (1986)

VTI-Meddelande 210. "Termoplastisk vägmarkeringsmassa - Laboratorieundersökningar och preliminära metodbe-skrivningar".

TERMOPLASTISK VÃGMARKERINGSMASSA

Bestämning av slitage med Trögerapparat

Bestämning av slitage med Trögerapparat Thermoplastic road marking materials

Determination of abrasion value using the Tröger apparatus

m q m m øwm p 3.1 3.2 3.3 3.4 Orientering Sammanfattning Utrustning Provberedning Provning Beräkning Precision,

Rapport eventuell upprepning

Orientering

Denna metod är avsedd för bestämning av slitageegenskaper hos termoplastisk vägmarkeringsmassa. Slitaget utförs i en s.k. Trögerapparat på massa uppgjuten i form eller på marshallprovkropp. Provningstemperaturen är -10°C. Sammanfattning

Utrustning

Den uppvärmda, homogeniserade, termoplastiska vägmar-keringsmassan uppgjuts i speciell form eller på marshall-provkropp typ MAB 4T och tempereras vid -10°C under 15-20 timmar. Provkroppen spännes sedan fast i en

Trögerappa-rat.

Slitaget utförs av en nålpistol som drivs med tryckluft. Under provningens gång blåser luft (-10°C) kontinuerligt över provkroppen.

Mängden bortslitet material registreras genom Vägning före och efter provning.

Normalt utförs provning på två helgjutna provkroppar eller på tre applicerade marshallprovkroppar.

Trögerformar: stålring med ytterdiameter 105 mm, inner-diameter 101 mm och höjd 30 mm.

Plant underlag av stål.

Marshallprovkroppar (enligt MBB-14, beläggningstyp MAB 4T), sågade till cirka 3 cm tjocklek.

Formar och skrapa i stål för applicering av massan på marshallprovkropp (se figur 1).

Sid 2

.5 Utrustning för uppvärmning av termoplastmassan (se fi-gur 2).

.6 1 l-"färgburkar" med fals, i aluminiumplåt.

.7 Spatel eller annat lämpligt verktyg för mmrörning i väg-markeringsmassan.

.8 Neddelningsverktyg (vid behov), t ex hammare eller släg-ga.

.9 Värmeskâp som kan inställas på temperaturer upp till cir-ka 220°C.

.10 Frysskåp som kan inställas på temperaturer ner till cirka -15°C.

.11 Våg med.minst noggrannheten 0,1 g.

.12 Trögerapparat placerad i ett ljudisolerat skåp. Princip-skiss, se figur 3.

.13 Anordning för kontinuerlig tillförsel av kall luft-(-10°C). .14 Exsickatorfett. 112 mm " 98 mm 9 ern 3cm L 101 mm ,1

Form och skrapa för applicering av termoplastmassa på marshallprovkropp.

Glaskürl Burk1l _-Vürmemanfel _ *i

Prov /Termometer

i?

- Omrörarmofor Temperaturgivare Temperamr-/ regulator

db

Tryckluff för

//

drivning av pistol /

Kall luf'r för'

Nñlur

fermosfufering

av provyfor

Provkropp

Principskiss av Trögerapparat.

..._I!!

_{" '}

₌

Skyddskåpa

Roterande bord

4.1

4.2

Anm.

Neddelning av prov

Vägmarkeringsmassan neddelas vid behov med hjälp av hamr mare eller Slägga. För att underlätta neddelningen kan provet nedkylas i t ex ett frysskåp minst ett par timmar

(gärna över natt) för att få en sprödare konsistens och

sedan neddelas med hammare eller slägga i mindre bitar. Vid sådan neddelning ska skyddsglasögon användas. Provet kan övertäckas med t ex en tygduk för att förhindra att bitar flyger omkring vid neddelningen.

Efter avslutad neddelning tages slumpvis, på olika stäl-len från provets inre delar, bitar till en sammanlagd vikt av cirka 1,5 kg.

Uppvärmning och applicering

Provet placeras i en ll-plåtburk (3.6) för uppvärmning. (Föruppvärmning kan ske i värmeskåp vid 150°C. Burken övertäcks då med t ex folie, dock ej med tätslutande lock). Provburken placeras i termostatreglerad värme-mantel för uppvärmning till appliceringstemperatur under kontinuerlig omrörning. Provburken ska härvid vara över-täckt med folie. Lämplig omrörningshastighet är

100 varv/minut. Uppvärmningen från 150°C till applice-ringstemperatur (normalt cirka 200°C) bör ej ta mer än cirka 1,5 timmar.

Då provet nått erforderlig temperatur och homogenisering fylls en Trögerform (3.1) med massa upp till formens kant. Formen ska vara placerad på ett med exsickatorfett insmort plant underlag av stål.

Alternativt utförs appliceringen på marshallprovkropp, med hjälp av form.och skrapa (3.4). Form och skrapa ska vara uppvärmda till cirka 150-180°C. Formen ska vara insmord längs sin innerkant med exsickatorfett. Mar-shallprovkroppen ska vara ren, torr och placerad plant liggande med den sågade ytan uppåt. Den varma formen placeras över marshallprovkroppen, vägmarkeringsmassan gjuts upp och stryks av längs formens översida med hjälp av skrapan. Efter cirka 30 sekunder avlägsnas sedan formen medelst "vridning".

Provkroppen får efter appliceringen svalna till

rums-temperatur.

Normalt utförs provning på två alternativt tre prov-kroppar.

Den provmängd som ska användas får upphettas endast en gång.

Vägningarna görs med avläsning på 0,1 g. Invägning och körning i Trögerapparat

Provkroppen vägs in och spänns fast i Trögerapparaten. Nålpistolens läge justeras så att avståndet mellan nål-knippet och provkroppens överyta blir 5 mm.

Det roterande bordet med provkroppen igångsätts. Rota-tionshastigheten ska vara 30 varv per minut.

Dörren till det ljudisolerade skåpet stängs och Tröger-Provkropparna köres 16 x 40 sekunder (lufttryck 500 kPa) med 32 sekunders paus mellan varje period. Samtidigt

blå-ses kall luft (-10°C) kontinuerligt över provkroppen.

Genom lämplig automatik kan start och stopp av Tröger-apparaten ske utan laborantens medverkan.

Då provningen avslutats tages provkroppen bort, borstas

Slitaget anges i gram och beräknas enligt följande:

mi: vikt av ursprunglig provkropp i gram ms= vikt av provkropp efter provning i gram

Det aritmetiska medelvärdet beräknas.

5.1 Vägning, allmänt 5.2 apparaten startas. 5.3 Vägning väl och väges. 6. Beräkning S = mi - ms där S slitaget i gram Slitaget anges på 0,1 g när.

7. Pricision, eventuell upprepning

Om den relativa avvikelsen mellan enskilt värde och me-delvärde ej överstiger 0,5 g, för meme-delvärden mindre än

5,0 g, eller 10%, för medelvärden större än 0,5 g, godtas värdena.

År skillnaden större provas ytterligare två provkroppar. Det aritmetiska medelvärdet av samtliga värden beräknas. Om den relativa avvikelsen mellan detta medelvärde och något enskilt värde är större än 0,5 g respektive 10% förkastas värdet och ett nytt medelvärde beräknas ur godtagna värden.

Vid bestämning av slitaget ska provningsrapporten ge besked om

a) att provning utförts enligt denna metod,

TERMOPLASTISK VÃGMARKERINGSMASSA Bestämning av vidhäftning

Bestämning av vidhäftning

Thermoplastic road marking materials. Determination of adhesion value. l. Orientering 2. Sammanfattning 3. Utrustning 4. Provberedning 5. Provning 6. Beräkning

7. Precision, eventuell upprepning 8. Rapport

1. Orientering

Denna metod är avsedd för bestämning av Vidhäftningen mellan termoplastisk vägmarkeringsmassa och asfalt-betong (eller annat underlag). Vidhäftningen är den kraft i N/mm2 som åtgår för att, vid vinkelrät drag-ning med dragkraftsökdrag-ningen 200N/s, brott ska uppstå mellan termoplastmassa och asfaltbetong.

Metoden bygger på en tysk provningsmetod (BAM, 1983) för bestämning av enisolerings vidhäftning till be-tongunderlag.

2. Sammanfattning

Den uppvärmda, homogeniserade, termoplastiska

väg-markeringsmassan uppgjuts på marshallprovkropp. En väldefinierad provyta erhålles genom försiktig genomborrning ner till asfaltbetongen. En stålstämpel limmas sedan fast på provytan.

Vid provning dras så stålstämpeln loss med drag-kraftsökningen 200 N/s och dragkraften applicerad lodrätt mot provytan. En MTS-dragprovningsutrustning används t ex.

Dragkraften vid brott liksom typen av brott regi-streras.

3.1 Marshallprovkroppar (enligt MBB-l4, beläggningstyp MAB 4T eller HAB 16T), sågade till cirka 3 mm tjock-lek.

3.2 Formar och skrapa i stål för applicering av massan på marshallprøvkropp (se figur 1).

3.3 Stålstämplar med diameter 50 mm.

3.4 Epoxilim (t ex Araldite AW 106 + HV 953).

3.5 Stativ och hållare för fixering av provkroppen vid provdragning (se figur 2).

3.6 MTS-dragprovningsutrustning eller motsvarande. 3.7 Utrustning för uppvärmning av termoplastmassan (se

figur 3).

3.8 Borrutrustning för utborrning av provyta.

3.9 Värmeskåp som kan inställas på temperaturer upp till 220°C.

3.10 1 l-"färgburkar" med fals, i aluminiumplåt.

3.11 Spatel eller annat lämpligt verktyg för omrörning i vägmarkeringsmassan.

3.12 Neddelningsverktyg (vid behov) t ex hammare eller Slägga. 3.13 Exsickatorfett. 112 mm I! 98 mm 9 cm 0 00 L 30:0? 0 . 9:

.2:22:åziååååáfzää°

1 mm '1

Figur 1. Form och skrapa för applicering av term0plastmassa på marshallprovkropp.

_.... -._-- .-._...____ -.._.-. _ -__mu

I ; : . 3 3 . . . . 4 . 1 . . ø. |. T l . 4 |. vl u . \ 6. 1. 1 n.. nu_ ,4 09 .n u ma n* ... r-. .0. än vçüzm ü ,. o. . .. . . I . . .\. . . . . J . . . A r n -h . ... s . . . . . . .9 2. "när ,u. ..u, ..n._..á. r. .6. .34 1: .. 1. .. .. , . . . A . . . . v . .. h . a k «\ . . \

i ! o. _ . . A . 5 4. a. . . 33 .* .5.5 3 .... -2 . ...w . .. Os. i. .. . . 2 6 1 . * . ååh .. . . ,. .... ,i b . . . o . u .. g . .v. . .1 .2 .7 . .. .4 , T. . \ . r v 33.. .... . .Ewy. ..? Läs ..-? *-nn..., '- . -'*--__,v_. u..._

?e

.. : .. .J

. . . .. . .. .. .M un /r .. . ;a .7.. . ...0 . 9 . f . : f r vo -. f .. |. .. .. .i . .. . 4 .. . 1, .. a ._ . . . . . . 7 x .. n . T . . _ . . w . . .. .3 0. 02 1 a L K ) i.. J. . .0 le W ...D W Nå. .. , 2 0 2. 4% . . Y.. r . v. ! ...7. .. . .» K r ut .v 6. :. .. f i n s k . . : S c a p a . |. . . \ . . y s å r . . .. . . . . m i t t . . . , . . ø. a . . 1 . : 4 ... 243 ... .. .n ue üuk .. .. .. .P år ê: ,. .«. .: 23 14 .3 ui .k rn r, wr iuk .§§r . 1 . l :8.va dW H .. . . 4 .1 V. . .1 1. . . 4 1! .. . . 1 . \ I ) I . . . . .. .1 . . . . 1 J J ) : . . . . 7 A . . . $ . J , . âg l un q A q uJ Q u. . . . . . . , 7 . . . .. ... 1.4 4.. p l z. :5 .5 5 5 ._ i. . b . . . .u. . r

kropp vid provdragning. 1xer1ng av prov

r 2. F

--- Omrörarmofor

W

:

- < Temperaturgivare -- ermome er

nu /

F

Glasktirl _--- . - Temperafur-Burk H _ (4 § _4:_ _{/ regulator} Vdrmemanfel_

Prov

4.1 Neddelning av prov.

Vägmarkeringsmassan neddelas vid behov med hjälp av hammare eller slägga. För att underlätta neddelningen kan provet nedkylas i t ex ett frysskåp minstett par

timmar (gärna över natt) för att få en sprödare

kon-sistens och sedan neddelas med hammare eller slägga i mindre bitar.

Vid sådan neddelning skall skyddsglasögon användas. Provet kan övertäckas med t ex entygduk för att för-hindra att bitar flyger omkring vid neddelningen. Efter avslutad neddelning tages slumpvis, på olika ställen från provets inre delar, bitar till en sammanlagd vikt av cirka 1,5 kg.

4.2 Uppvärmning och applicering

Provet placeras i en ll-plåtburk (3.10) för upp-värmning. (Föruppvärmning kan ske i värmeskåp vid 150°C. Burken övertäcks då med t ex folie, dock ej

med tätslutande lock.) Provburken placeras i

termo-statreglerad värmemantel för uppvärmning till appli-ceringstemperatur under kontinuerlig omrörning. Prov-burken ska härvid vara övertäckt med folie. Lämplig omrörningshastighet är 100 varv/minut. Uppvärmningen från 150°C till appliceringstemperatur (normalt cirka 200°C) bör ej ta mer än cirka 1,5 timmar.

Då provet nått erforderlig temperatur och homogen-isering, utförs appliceringen på marshallprovkropp, med hjälp av form och skrapa (3.2).

Form och skrapa ska vara uppvärmda till cirka 150-180°C. Formen ska vara insmord längs sin innerkant med exsickatorfett. Marshallprovkroppen ska vara ren, torr och placerad plant liggande med den sågade ytan uppåt.

Den varma formen placeras Över marshallprovkroppen, vägmarkeringsmassan gjuts upp och stryks av längs

formens översida med hjälp av Skrapan. Efter cirka 30 sekunder avlägsnas sedan formen medelst "vrid-ning".

Provkroppen får därefter svalna till rumstemperatur. Anm. Den provmängd som ska användas får upphettas endast

faltbetongen (3.8)

En provstämpel (3.3) limmas därefter fast med epoxi-lim (3.4) som får hårda.

Normalt utförs provning på tre provkroppar. Provning

Provning utförs vid rumstemperatur.

Provkroppen fixeras (3.5) i dragprovningsutrustningen (3.6). Dragkraften anbringas sedan lodrätt mot prov-ytan och provdragningen utförs med dragkraftsökningen 200N/s tills brott uppstår.

Dragkraften i kN registreras vid brott. Typen av brott bedöms.

Beräkning

Dragkraften vid brott anges i N/mm2 och beräknas en-ligt följande.

V- F X 9(81

A

Där V= vidhäftningen i N/mm2

- registrerad dragkraft i kp vid brott provytans area i mm2 ha r! ! II I Vidhäftningen anges på 0,01 N/mm2 när. Det aritmetiska medelvärdet beräknas. Precision, eventuell upprepning

Om den relativa avvikelsen mellan enskilt värde och medelvärde ej överstiger 10% godtas värdena.

Är skillnaden större provas ytterligare två prov-kroppar. Det aritmetiska medelvärdet av samtliga värden beräknas. Om den relativa avvikelsen mellan detta medelvärde och något enskilt värde är större än 10% förkastas värdet och ett nytt medelvärde beräknas ur godtagna värden.

Vid bestämning av vidhäftning ska provningsrapporten ge besked om

a) att provning utförts enligt denna metod, b) vidhäftning, medelvärde och samtliga godtagna

TERMOPLASTISK VÃGMARKERINGSMASSA Bestämning av stämpelbelastningsvärde

Bestämning av stämpelbelastningsvärde Thermoplastic road marking materials Determination of indentation value 1. Orientering 2. Sammanfattning 3. Utrustning 4. Provberedning 5. Provning 6 Beräkning

7. Precision, eventuell upprepning 8. Rapport

1. Orientering

Denna metod är avsedd för bestämning av stämpelbelast-ningsvärdet hos en termoplastisk vägmarkeringsmassa. Stämpelbelastningsvärdet är den tid i sekunder, som en cylinder med basytan 1 cm2 och på vilken kraften 515 N verkar, behöver för att sjunka 10 mm vid en given tem-peratur.

Metoden bygger i huvudsak på DIN 1996, blad 13 "Prüfung bituminöser Massen für Strassenbau und verwandte Gebiete. Eindruckversuch mit ebenem Stempel".

2. Sammanfattning

Ett prov på den termoplastiska vägmarkeringsmassan upp-gjutes i formar till provkuber med 7 cm sida. Provkuberna tempereras med form i ett vattenbad.

En cylindrisk stämpel med 1 cm2 yta anbringas lodrätt mot provytan och belastas med en kraft av 515 N. Stämpelns intryckningsdjup varierar med tiden och avläses med hjälp av en mätklocka.

Tiden för 10 mm intryckningsdjup registreras. Normalt utföres bestämningar på två provkuber. 3. Utrustning

3.1 Stämpelbelastningsapparatur med provstämpel, mätklocka och vattenbad enligt DIN 1996, blad 13.

Höj-och sdnkanordning

Mtifur

Fininsfüllning

Provs'rümpel

Vaffenbad

3.2

maschinen und Fahrzeugwerk, D 7251 Weissach-Flacht. Denna utrustning är så konstruerad att provytan genom stämpeln kan belastas med en total kraft av 515 i 1 N lodrätt mot provytan. Belastningsaxeln bidrar med en kraft av 24,5 N och de vikter som påverkar provytan vid varje mättillfälle ytterligare 490,5 N.

Provstämpeln bestårav en stålcylinder med plan bottenyta på 100 mm2 (motsvarande en diameter på 11,3 mm). Stäm-pelns mantel och bottenyta är finslipade.

Vattenbadets temperatur ska kunna regleras och hela ut-rustningen ska placeras på ett plant underlag.

Kubisk stålform.med inre kant 70 i 1 mm, bestående av

underläggsplatta och fästanordning (se figur 2).

Form

O "1

Füsfanor

mm

dning

Underläggs

platta

.10

Figur 3

1 l-"färgburkar" med fals, i aluminiumplåt. Tidur.

Glycerin, för infettning av stålform och underläggs-platta.

Verktyg för eventuell neddelning av prov, t ex hammare eller slägga.

Lämpligt kärl, t ex avplåt, glas eller kartong att upp-värma erforderlig provmängd i.

Verktyg, t ex en spatel, för omrörning av massan.

Värmeskåp som kan inställas på temperaturer upp till ca 200°C.

0-- Omrörormotor -₂ -- /Termomerer II Q 7 P än; Temperaturgivare

Gloskörl Temperatur-Burk 1l -- _{/ regulator} V'cirmemanfel _ Prov __ 0 1.00

4.1

4.2

Amin

4.3

Neddelning av prov.

Vägmarkeringsmassan neddelas vid behov med hjälp av ham-mare eller slägga. För att underlätta neddelningen kan provet nedkylas i t ex ett frysskåp minst ett par timmar

(gärna över natt) för att få en sprödare konsistens och sedan neddelas med hammare eller Slägga i mindre bitar. Vid sådan neddelning ska skyddsglasögon användas. Provet kan övertäckas med t ex entygduk för att förhindra att bitar flyger omkring vid neddelningen.

Efter avslutad neddelning tages slumpvis, på olika stäl-len från provets inre delar, bitar till en sammanlagd vikt av cirka 1,5 kg.

Uppvärmning och uppgjutning av provkuber.

Provet placeras i en 1 l-plåtburk (3.4) för uppvärmning. (Föruppvärmning kan ske i värmeskåp vid 150°C. Burken övertäcks då med t ex folie, dock ej med tätslutande lock). Provburken placeras i termostatreglerad värme-mantel för uppvärmning till appliceringstemperatur under kontinuerlig omrörning. Provburken ska härvid vara över-täckt med folie. Lämplig omrörningshastighet är

100 varv/minut. Uppvärmningen från 150°C till applice-ringstemperatur (normalt cirka 200°C) bör ej ta mer än cirka 1,5 timmar.

Då provet nått erforderlig temperatur och homogenisering utförs uppgjutning i provkuber.

Den uppvärmda provmängden fördelas jämnt i formen (infet-tad med glycerin). Då provkuben svalnat något bearbetas överytan försiktigt med t ex en spatel, så att den bildar en liten upphöjning i mitten. Upphöjningen ska vara så stor att en plan yta bildas då provkuben svalnat helt. Den provmängd som ska användas får upphettas endast en gång.

Då provkuben antagit rumstemperatur tages den ur sin

fonm, vändes så att en sidoyta bildar bottenyta och spänns på detta sätt åter fast i formen. Det är då vik-tigt att provkuben får fullständigt stöd mot

bottenplat-tan.

Temperering

Den i formen vända och väl fastspända provkuben placeras därefter i vattenbadet och tempereras vid 20 : 0,5°C i minst en timme (andra provningstemperaturer kan

före-komma).

Provkuben lägges under provstämpeln och totallasten

flyttas med hjälp av höj- och sänkanordningen nedåt tills den när provkubens yta på ett avstånd av cirka 20 mm från Den kraft som då påverkar provkroppen är 24,5 N.

Mäturet nollställes därefter med hjälp av fininställ-Genom långsam vridning på höj- och sänkarmen anbringas så den totala kraften på provkroppen (515 N) och tiduret startas. Samtidigt vrides armen 2-3 varv så att lasten Tiden för 10 mm nedsjunkning registreras.

Tiden för 10 mm nedsjunkning av stämpeln anges i sekunder för respektive provkub. Det aritmetiska medelvärdet

be-Om den relativa avvikelsen mellan enskilt värde och me-delvärde ej Överstiger 5 3 för meme-delvärden mindre än 50 3, eller 10% för medelvärden större än 50 s godtas Är skillnaden större provas ytterligare två provkuber. Det aritmetiska medelvärdet av samtliga värden beräknas. Om den relativa avvikelsen mellan detta medelvärde och något enskilt värde är större än 5 s respektive 10% för-kastas värdet ochett nytt medelvärde beräknas ur godtag-provkanten.

ningsskruven.

blir helt fri.

6. Beräkning

räknas.

7. Precision, eventuell upprepning

värdena.

na värden.

8. Rapport

Vid bestämning av stämpelbelastningsvärde ska provnings-rapporten ge besked om

a) att provningen utförts enligt denna metod, b) provstämpelns bottenyta,

0) den totala provbelastningen, d) provningstemperaturen,

e) tiden för 10 mm intryckning, medelvärde och samtliga godtagna värden.

VA

GM

AR

KE

RI

NG

MA

TR

ES

UL

TA

T

FR

AN

PR

OV

PA

VA

G

41

,P

RO

VP

LA

TS

A

89

m a p p T i t e l PR OV PLAT S A 19 89 KÖR BA NA MA TE RI AL MÃN GD PROV DA G K G / M 2 8 9 1 0 2 4 -2 5 8 9 1 1 0 8 9 0 0 3 2 9 9 0 0 8 0 1 PL AN VE RK L s. L R S. L R S. L R S. L R S. L 1 CL . V1 0 3 2, 0 17 1 62 57 50 92 43 2. CL .V 10 N 3 1, 7 16 1 55 59 50 10 1 40 3 CL 13 11 3 3 2, 4 17 2 56 50 46 85 47 4 N E S W S O ä N m 21 0 61 59 52 10 4 45 5 S V R 20 3 2, 1 28 8 49 82 59 1 1 8 59 6 7 KA N T 1 3 1 1 3 6 12 0 55 59 94 57

TE

CK

EN

FÖR

KL

AR

IN

G:

S . L = S P E C I F I K L U M I N A NS ( S Y N B A R H E T I M ÖR K E R ) R = R E F L E K T A N S ( " V I TH E T " )

V V K U L L I C K U U C O L B C , M a p p T i t e l P R O V P L A T S V ÄG M A R K E R I N G M ÄT R E S U L T A T F R ÅN P R O V P Å V ÄG 4 1 , P R O V P L AT S B 8 9 B 19 89 KÖR BA NA M A T E R I A L M ÄN G D KG /M 2 PLAN VE RK L P R O V D A G 8 9 1 0 2 4 -2 5 S . L R 89 11 08 S. L R 90 03 29 S . L R 90 08 01 S . L R 91 05 08 S . L R 91 10 09 S . L R 1C L. V1 0 3 3, 3 2 . C L . V 1 0 N 3 2, 4 3 CL 13 11 3 3 3, 6 4 N ES WS 3 3, 5 5 SV R 20 3 3, 5 6 7 KA N T 1 3 1 1 3 6 TE CK EN FÖR KL AR IN G: S . L = R = 24 2 27 5 17 6 23 9 23 7 18 7 64 56 52 67 59 59 16 6 22 7 145 197 290 111 56 54 51 57 53 59 50 53 46 53 82 58 S P E C I F I K L U M I N A N S ( S Y N B A R H E T I M ÖR K E R ) R E F L E K T A N S ( " V I T H E T " ) 51 46 46 50 56 64 97 42 10 4 45 90 51 11 3 53 11 9 64 94 63 67 56 60 72 37 70 44 48 49 51 51 67 59 27 70 37 10 4 51 11 6 53 19 40 10 3 65

P R O V P L A T S M A T E R I A L C 19 89 , KÖR BA NA MÄN GD KG /M 2 P L A N V E R K L P R O V D A G 8 9 1 1 0 8 S . L R 90 03 29 S. L R 9008 01 S. L R 1 CL . V 1 0 2 . C L . V 1 0 N 3 C L13 1 1 3 4 N E S W S 5 S V R 20 6 7 KANT 13 11 3 3 3 6 3, 3 2, 4 3, 6 TECK EN FÖR KL AR IN G: S. L = SP EC IF IK LU MI NA NS (S YN BA RH ET I MÖR KE R) R = R E F L E K T A N S ("V I T H E T " ) 16 5 22 8 14 7 19 1 29 7 11 2 56 57 54 57 53 51 55 54 55 61 84 59 45 48 48 49 55 57 95 96 92 108 132 102 44 44 41 47 56 61 001447 Mapp

V ä 9 v e r k e t VVPdriftkontoret, Göran Nilsson

Titel: MÄTRESULTAT FRÅN PROV PÅ VÄG 41, PROVPLATS c, 89VÄGMARKERING 1989-11-13

Sid: 1

U| lugu

PR OV PL AT S D 19 89 , V ÄG R E N M A T E R I A L M ÄN G D KG /M 2 PL AN VE RK L P R O V D A G 8 9 1 1 0 8 S . L R 90 03 29 S . L R 90 08 01 S . L R 91 05 08 S . L R 91 10 01 S . L R 1 CL . V1 0 3 2. CL .V 10 N 3 3 CL 1311 3 3 4 N ES WS 3 5 SV R 20 3 6 7 KA N T 1 3 1 1 3 6 2,9 3,1 23, 2,2 3,0 T E C K E N F ÖR K L A R I N G : " S. L = SP EC IF IK LU MI NA NS (S YN BA RH ET IMÖR KE R) R = R E F L E K T A N S ( " V I T H E T " ) 13 9 23 8 15 8 21 0 261 101 54 53 59 59 54 52 80 91 72 71 108 60 63 57 57 61 70 68 10 3 10 4 10 2 118 131 101 42 44 51 47 57 56 83 71 59 84 95 58 57 58 63 63 11 4 11 1 108 155 97 114 42 42 47 42 49 48

MÄTRESULTAT FRÅN PROV PÅ VÄG 41, PROVPLATS D, 89 Mapp

Titel VÄGMARKERING 1989-11-13

V ä 9 v e r k e t

VVPdriftkontoret, Göran Nilsson Sid: 1

Dlmga

PR OV PL AT S E 19 89 , V ÃG R E N M A T E R IA L M ÃN G D KG / M 2 P LA N V E R K L P R O V D A G 8 9 1 1 0 8 S . L R 90 03 29 S . L R 90 0801 S . L R 1CL . V1 0 3 2. CL .V 10N 3 3 CL 13 11 3 3 4 N ES WS 3 5 SV R 20 3 6 7 KA N T 1 311 3 6 2, 9 3, 1 3, 2 2, 2 3, 0 T E C K EN F ÖR K L A R I N G : " S. L = SP EC IF IK LU MI NA NS (S YN BA RH ET I MÖR KE R) R = R E F L E K T A N S ( " V I T H ET" ) 14 8 239 167 232 261 105 58 52 57 59 58 49 80 88 79 70 94 55 60 57 59 63 69 68 96 101 99 112 133 85 47 42 40 47 58 58

MÃTRESULTAT FRÅN PROV PÅ VÄG 41, PROVPLATS E, 89 MaPP

Titel VÄGMARKERING 1989-11-13

V ä 9 v e r k e t

VVPdriftkontoret, Göran Nilsson Sid: 1 b1laga 4

P R OV P L A T $ F 19 89 , V ÄG R E N M A T E R I A L MÄN GD K G / M 2 P L A N V E R K L P R O V DA G 8 9 1 1 0 8 S . L R 90 0329 S. L R 90 08 01 S . L R S . L 1CL . V1 0 2. CL .V 10 N 3 CL 13 11 3 4 N ES WS 5 SV R 20 6 7 KANT 13 11 3 3 3 6 TE CK EN FÖR KL AR IN G: S. L = SP EC IF IK LU MI NA NS (S YNBA RH ET I MÖR KE R) R = R E F L E K T A N S ( " V I T H E T " ) 13 1 19 5 11 3 176 220 146 57 53 51 56 54 57 67 59 71 49 72 63 72 63 95 70 72 70 88 86 81 103 124 90 44 40 45 54 60 55 001453 Titel: MÄTRESULTAT FRÅN PROV PÅ VÄG 41, PROVPLATS F, 89

Mapp

V ä 9 v e r k e t

VVPdriftkontoret,

VÄGMARKERINGGöran Nilsson Sid: 1 1989-11-13

Bngall

SP RA YP RO VP LA TS 1 V ÄG 41 19 90 , VÃG RE N M A T E R I A L MÄN GD KG /M 2 P LA N V E R K L MÄT DAG 9 0 0 9 1 1 S . L R 90 10 17 S . L R 91 05 22 S. L R 91 10 09 S . L R mm (x 9 10 CL 67 25 $ CL 67 3l s CL 16 4. 5 SV RZ Os S V R Z O s p P S A P S B ES Ws E 3 W s E 4 W s KA NT 13 11 3 6 2, 2 2, 5 2, 3 1, 8 2, 5 _2,2 1, 4 1, 9 1, 9 3, 3 TE CK EN FÖR KL AR IN G: S . L R = S P E C I F I K L U M I N A N S ( S Y N B A R H E T R E F L E K T A N S ( " V I T H E T " ) 28 6 36 0 43 3 25 7 14 8 13 7 19 0 17 9 59 63 63 65 76 71 75 77 27 1 34 6 29 3 20 8 16 2 25 8 10 5 12 5 15 3 16 7 10 2 64 62 59 68 64 69 72 65 66 66 43 12 9 14 9 10 7 10 4 67 138 153 111 96 111 70 68 69 63 71 69 62 64 73 73 63 49 I MÖR KE R) BY A 75 45 17 2 18 5 10 6 81 27 98 196 218 180 144 111 65 69 56 62 35 48 45 52 55 47 55 Mapp

Titel MÄTRESULTAT FRÅN PROV PÅ VÄG 41, PROVPLATS 1 , 1990VÄGMARKERING 1990-10-19

Göran Nilsson VFP stab, V ä 9 v e r k e t Sid: 1

Bngata

Sid1(6)

S P R A Y P R O V PL A T S 2 V ÄG 41 1 9 9 0 , V A G R E N M A T E R I A L M ÄN G D M ÄT D A G K G / M 2 9 0 09 1 1 9 0 1 0 1 7 9 1 0 5 0 8 9 1 0 9 1 3 9 1 1 0 0 9 PL AN VE RK L S. L R S. L R S.L R S. L R s. L R 1 C L 6 7 2 5 $ 2 , 2 2, 2 244 66 26 4 64 13 5 63 16 0 56 18 5 55 2. C L 6 7 3 1 $ 2 , 2 2 , 5 31 2 66 35 4 62 16 0 64 1 6 2 60 18 0 67 3 C L 1 6 4 . 5 2 , 2 2 , 5 42 3 70 40 2 63 168 69 1 5 3 56 17 3 51 4 S VR 2 0 5 2 , 2 1. 6 -257 74 10 9 65 1 0 0 61 102 60 5 S V R 2 0 $ p 2 , 2 2, 1 -21 4 72 10 6 60 77 58 81 52 6 P S A 2 , 2 2 , 5 20 8 77 2 0 6 67 18 0 54 1 7 2 48 1 85 42 7 P S B 2 , 2 2, 0 11 4 80 1 2 5 75 14 1 56 1 5 8 53 17 6 46 8 E S W s 2 , 2 2, 1 12 2 69 14 3 69 11 2 68 15 1 56 1 7 5 49 9 E 3 W s 2 , 2 1, 9 13 9 72 16 1 61 10 0 69 14 0 59 15 5 48 10 E 4 W s 2 , 2 1, 9 12 8 78 21 1 65 1 0 5 60 1 2 8 49 13 2 48 K A N T 1 3 1 1 3 6 91 60 i 86 50 74 57 92 56 11 0 58

TE

CK

EN

FÖR

KL

AR

IN

G:

S . L = S P E C I F I K L U M I N A N S ( S Y N B A R H E T I M ÖR K E R ) B Y A 75 R = R E F L E K T A N S ( " V I T H E T " ) " 45 VFP stab, Mapp V ä 9 v e r k e t Titel VÃGMARKERING Göran Nilsson

8Hagaf

Sü12(6)

Sid

1

S P R A Y P RO V P L A T S M A T E R I A L 3 V ÄG 41 MÄN GD KG /M 2 P L A N V E R K L 19 90 , V ÃG R E N MÄT DA G 9 0 1 0 1 7 S . L R 91 05 22 S . L R 9 1 1 009 S.L R 1 CL 67 255 2. CL 67 3l s 3 CL 16 4. 5 4 SV RZ Os 5 SV RZ OSp 6 PS A 7 P 8 8 8 ES Ws 9 E3 Ws 10 E4 Ws KA NT 13 113 2,2 2,2 6 2, 5 2 ,5 TE CK EN FÖR KL AR IN G: S. L = SP EC IF IK LU MI NA NS (S YN BA RH ET I MÖR KE R) BYA 75 R = RE FL EK TA NS (" VI TH ET ") 25 3 33 5 34 2 25 4 23 6 21 8 107 120 226 164 63 64 60 69 76 72 84 71 69 68 47 167 189 190 112 123 188 130 132 104 97 74 63 72 63 62 62 58 57 63 64 62 52 21 0 21 4 19 2 11 0 11 9 21 9 163 225 193 109 105 62 67 60 61 61 52 53 57 63 46 57 ₄₅ Mapp

Titel MÄTRESULTAT FRÅN PROV PÅ VÄG 41, PROVPLATS 3 , 19901990-10-19

V ä 9 v e r k e t VFP stab,

VÄGMARKERINGGöran Nilsson Sid: 1 Büagafi

S P R A Y P R O V P L A T S M A T E R I A L 4 V ÄG 41 MÄN GD KG /M 2 P L A N V E R KL 19 90 , KÖR BA NA MÄT DA G 9 0 1 0 1 7 S . L R 90 05 08 S. L R 91 10 01 S . L R 9 10 KANT 13 11 3 CL 67 25 $ CL 67 3l s CL 16 4. 5 SV RZ Os S V R Z O s p P S A P S B E S W s E 3 W s E 4 W s 2, 2 2, 2 2, 2 2, 2 6 2, 5 TE CK EN FÖR KL AR ING: = SPEC IF IK LU MI NA NS (S YN BA RH ET I MÖR KE R) BY A 75 = RE FL EKTA NS (" VI TH ET ") S . L R 24 8 349 373 206 202 322 151 144 186 69 111 59 59 56 73 61 67 72 60 72 73 56 10 8 128 99 86 50 31 35 49 83 61 67 63 68 64 69 69 49 49 46 64 63 55 123 148 84 56 21 18 22 46 122 64 114 52 55 50 52 42 28 33 33 47 46 48 ₄₅ Mapp

Titel MÄTRESULTAT FRÅN PROV PÅ VÄG 41, PROVPLATS 4 , 19901990-10-19 V ä 9 v e r k e t

VFP stab,

VÄGMARKERINGGöran Nilsson Sid: 1

B1Iaga b

S P R A Y P R OV P L A T S M A T E R I AL 5 VÄG 41 M ÄN G D KG /M 2 P LA N V E R K L 1990 , KÖR BA NA MÄT DA G 9 0 1 0 1 7 S . L R 91 05 22 S . L R 91 10 09 S . L R 9 10 C L 6 72 5 5 C L 6 7 3 l s CL 16 4. 5 SV RZ Os S V R Z O s p P S A P S B E 5 W s E 3 W s E 4W s K A N T 1 3 1 1 3 6 2, 7 2, 6 T E C K E N F ÖR K L A R I N G : = SP EC IF IK LU MI NA NS (S YNBA RH ET I MÖR KE R) BYA 75 = RE FL EK TA NS (" VI TH ET ") S . L R 25 0 33 7 34 6 12 3 210 239 120 139 133 235 93 56 56 54 73 66 56 68 59 51 60 43 89 117 37 62 42 35 37 45 42 68 69 60 63 60 57 55 45 50 57 52 58 50 86 121 26 38 29 27 27 42 42 89 109 52 56 42 42 42 40 42 42 40 51 62 ₄₅

MÄTRESULTAT FRÅN PROV PÅ VÄG 41, PROVPLATS 5 ,1990-10-191990 V ä 9 v e r k e t

VFP stab,

Mapp :

T1tel VÃGMARKERING

Göran Nilsson Sid: 1

b1|aga o Sü15(6)

S P R A Y P R O V P L A T S 6 M A T E R I A L M ÄN G D KG /M 2 PLAN VE RK L V ÄG 41 19 90 , KÖR BA NA MÄT DA G 9 0 1 0 1 7 S . L R 91 06 13 S. L R 91 10 09 S . L R S . L 9 10 CL 67 25 $ CL 67 31 s CL 16 4. S SV RZ Os S V R Z O s p P S A P S B ES Ws E 3 W s E 4W s KA NT 13 11 3 2, 2 2,7 2, 2 2, 6 2, 2 2. 9 2, 2 2,2 6 TE CK ENFÖR KL AR IN G: = SP EC IF IK LU MI NA NS (S YN BA RH ET I MÖR KE R) BY A 75 = RE FL EK TA NS (" VI TH ET ") S . L R 25 4 34 2 36 0 22 5 20 5 228 124 147 124 142 125 55 61 54 65 70 54 67 65 60 68 37 10 5 11 7 37 79 41 24 18 44 43 28 46 58 62 55 52 56 33 30 46 41 30 51 81 101 25 48 20 19 14 38 50 28 111 49 56 42 60 37 28 34 39 51 45 56 ₄₅ Mapp

Titel MÃTRESULTAT FRÅN PROV PÅ VÄG 41, PROVPLATS 6 , 19901990-10-19

V ä 9 v e r k e t VFP stab,

VÃGMARKERINGGöran Nilsson Sid: 1

BTMgat>