EXAMENSARBETE
Hösten 2010
Lärarutbildningen
15 hp
Matematiksvårigheter/
dyskalkyli
Författare:
Maria Fatahi
Handledare:
Kirsti Hemmi
Examinator:
Andreas Ryve
2
Förord
Jag vill tacka alla som ställt upp och hjälpt mig med intervjufrågorna och därmed har gjort det möjligt för mig att slutföra mitt examensarbete. Jag vill även tacka min hjälpsamma handledare, Kirsti Hemmi, som har hjälpt mig med sina positiva och konstruktiva kritik. Till sist vill jag tacka mina döttrar som har varit tålamodiga med sin mamma och speciellt tack till min man som har stöttat mig hela vägen hit.
3
Sammanfattning
Uppsatsen handlar om matematiksvårigheter/dyskalkyli. Dyskalkyli betyder att barn har problem med beräkningar i matematik. En del elever har svårt att behärska matematik, vissa barn utvecklar dyskalkyli/dysmatematik senare i framtiden.
Orsaker till dyskalkyli kan vara ärftliga. Både de lärare och specialpedagoger som jag intervjuade ville kalla elevers svårigheter för matematiksvårighet eller dysmatematik. De barn som har svårigheter att räkna har även svårt att lära sig talbegreppen. Det kan vara att dessa barn har koncentrationssvårigheter, problem med huvudräkning, uppställning, räkneoperation och kanske även problem med språket för att kunna läsa eller förstå uppgiften. Dyskalkylibarnen kan ena stunden klara av en uppgift men lite senare samma dag eller kanske dagen efter glömma bort lösningen på samma uppgift. I denna uppsats kommer jag att berätta mer om dyskalkyli/matematik- svårigheter och några lärares och specialpedagogers syn på problemet och även vilka metoder de använder för att underlätta undervisning för dessa barn.
4 Innehållsförteckning 1. Inledning ... 5 2. Syfte ... 6 2.1 Frågeställningar ... 7 3. Teori ... 7
3.1 Olika orsaker till matematiksvårigheter... 7
3.2 Dyskalkylins historia ... 8
3.3 Vad är dyskalkyli? ... 9
3.4 Vad är dyslexi? ... 10
3.5 Skillnaden och sambandet mellan dyskalkyli och dyslexi ... 10
4. Metodologi ... 11 4.1 Metod ... 11 4.2 Urval ... 12 4.3 Etiska aspekter ... 13 5. Resultat ... 14 6. Slutsats ... 14
6.1 Hur upptäcker specialpedagoger och lärarna att ett barn har dyskalkyli/matematiksvårigheter? ... 15
6.2 Vilka arbetssätt använder dessa pedagoger för att främja lärandet? ... 15
7. Diskussion ...16
8. Referenslista ...19
8.1 Elektroniska källor ... 20
8.2 Övrigt ... 20
9. Billagor ... 21
9.1 Bilaga 1: intervju frågor ... 21
9.2 Bilaga 2: resultat av intevju skola A ... 22
5
1. Inledning
I varje skola kan man träffa barn som behöver någon sorts hjälp med sina studier. Olof Magne (pedagog och forskare inom inlärningspsykologi och specialpedagogik) skriver i sin bok Att lyckas med matematik i grundskolan att ungefär var sjunde skolelev upplever skolmatematiken som en stor motgång och att de flesta är pojkar (Magne, 1998).
Varför behöver vissa barn extra stöd för att kunna läsa, skriva eller räkna? Vi hör ofta talas om dyslexi ute i skolorna och vi har även haft en kurs om dyslektiker på
högskolan men vi hör sällan talas om barn som har dyskalkyli. Vad kan detta beror på? Är det så att det finns för lite kunskap om det i skolorna? Ser alla skolor
problemet? Har pedagogerna kunskap om dyskalkyli?
Min uppsats handlar om matematiksvårigheter/dyskalkyli. Dyskalkyli betyder att barn har svårigheter i matematik. Enligt nationalencyklopedin definieras dyskalkyli så här:
”specifika räknesvårigheter som kan innefatta problem med att skriva siffror i rätt ordning, problem med att uppfatta och avläsa numeriska uttryck eller svårigheter att utföra enkla räkneoperationer” (Nationalencyklopedin, 2010).
Det har varit både intressant och stimulerande för mig att undersöka dyskalkyli och matematiksvårigheter. Jag har intervjuat några lärare och specialpedagoger i två olika skolor om deras arbetsmetoder när det gäller barn med
dyskalkyli/matematiksvårigheter. Vilka metoder använder de sig av för att hjälpa barn som har svårt att räkna? Frågan är också hur ofta lärarna lyckas få barnen att uppnå målsättningarna i kursplanen. Finns det hjälpmedel/material för undervisning av elever med dyskalkyli? Under min VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) arbetade jag tillsammans med en specialpedagog. Jag ville se hur hon jobbade och vilka hjälpmedel hon använde sig av för att underlätta elevens inlärning. Under min lärarutbildning har jag läst kurser rörande dyslexi och har även sett barn på min partnerskola som har dyslexi. Dessutom känner jag till hur specialpedagogen där arbetar med dessa barn. Men sällan har jag hört om barn som har dyskalkyli. Därför blev jag nyfiken på att utforska detta område. Jag har använt mig av litteratur, läroplanen samt några lärares och specialpedagogers beskrivningar om sitt arbete i min uppsats för att få mer kunskap om dyskalkyli.
6
I grundskolans kursplan för matematik står det:
”utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer, för att kunna tolka och använda det ökande flödet av information och för att kunna följa och delta i beslutsprocesser i samhället. Utbildningen skall ge en god grund för studier i andra ämnen, fortsatt utbildning och ett livslångt lärande” (skolverket, 2000, s.26).
Detta anser jag vara en bra och kortfattad formulering om varför det är
betydelsefullt och viktigt att barn ska lära sig matematik både i och utanför skolan. Under min VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) träffade jag elever som hade svårigheter med matematik. När jag frågade vad de tyckte om matematik, svarade de ofta att matematik är tråkigt. Jag började fundera på orsaken till det vill säga varför en del barn tycker att matematik är tråkigt? Varför tycker inte alla barn så? Varför har vissa barn svårt att förstå matematik? Kanske beror det på att de har hört samma sak från vuxna eller andra barn som har haft eller som fortfarande har samma
problem eller kanske beror det på lärarens undervisning. Gudrun Malmer och Björn Adler skriver i sin bok (Matematiksvårigheter och dyskalkyli) att i vissa fall kan tyvärr matematiksvårigheter bland elever bero på lärarnas attityd, förhållningssätt,
arbetsformer och arbetssätt. (Malmer & Adler, 1996).
Efter det att jag diskuterade matematiksvårigheter med lärare på min partnerskola insåg jag att problemet var relativt stort i svenska skolor. Det blev en utmaning för mig att undersöka problemet och förhoppningsvis hitta orsaken. Jag ville veta ännu mer om dyskalkyli innan jag bestämde mig för ämnet. Därför sökte jag litteratur som beskriver och analyserar problemet. Mitt intresse stärktes efter det att jag gått
igenom några böcker som tar upp detta problem. Vidare vill jag undersöka skillnaden och sambandet mellan dyslexi och dyskalkyli i min uppsats.
2. Syfte
Syftet med min uppsats är att undersöka arbetssätt som kan hjälpa barn som har dyskalkyli. Jag vill undersöka pedagogers syn på barn med dyskalkyli och deras arbetssätt med barn som har matematiksvårigheter och/eller dyskalkyli på min partnerskola. Jag vill även använda mig av resultaten från forskningsarbeten och forskarnas syn på ämnet.
7
2.1 Frågeställningar
1. Hur upptäcker specialpedagoger och lärarna att ett barn har dyskalkyli/matematiksvårigheter?
2. Vilka arbetssätt använder dessa pedagoger för att främja lärandet?
3. Teori
Här förklarar jag olika typer matematiksvårigheter och skriver historiska aspekter om dyskalkyli. Jag har även skrivit om olika orsaker till matematiksvårighet och lite om förklaringarna till dyslexi. Samband och skillnad mellan dyslexi och dyskalkyli har jag också tagit upp.
3.1 Olika orsaker till matematiksvårigheter
Det finns många barn som har svårigheter i matematik men inte i andra ämnen nämner Adler (2001). Det är egentligen en relativ uppfattning beroende på vilka krav och förhoppningar som finns angivna. När en elev har inlärningssvårigheter når hon/han inte de uppställda målen enligt styrdokumenten. Matematiksvårigheter kan ha olika orsaker. Enligt Adler, är det vanligaste skälet emotionella blockeringar som är förknippade med brister i undervisningen (Adler, 2007). Ann-Louise Ljungblad påpekar att när en elev känner och uppfattar matematik som svårt, kan denna upplevelse till en stor del förklaras av barnets uppväxtvillkor och framsteg. Det kan finnas biologiska, pedagogiska, sociala, didaktiska och psykologiska anledningar till svårigheter för eleven. Dessa svårigheter kan förhindra eleven att förbättras i
matematik (Ljungblad, 2003).
Det finns fyra typer av matematiksvårigheter som påstås av både Adler (2001) och Ljungblad (1999):
Akalkyli är en bristande förmåga att utföra matematiska beräkningar.
Dyskalkyli omfattar olika sorters speciella svårigheter i matematik och motsvarar läs- och skrivsidans dyslexi.
Allmänna matematiksvårigheter är anslutna till att barnet visar allmänna problem med lärandet. Inte bara matematik.
Pseudo-dyskalkyli är en stor och betydelsefull grupp där svårigheterna kan förklaras ur emotionella avstängningar.
8
Enligt Adler är begreppet dyskalkyli i dagsläget inte helt accepterat av forskarna i Sverige, det är bara neuropsykologer och läkarna som använder begreppet dyskalkyli på samma sätt som de använder begreppet dyslexi (Adler, 2007).
3.2 Dyskalkylins historia
Björn Adler har i sin bok (Dyskalkyli & matematik) skrivit om matematiksvårigheter, dyskalkyli, diagnos och historien om dyskalkyli.
Matematiksvårigheter har observerats i ungefär 100 år. Den första tyska läkaren som publicerade studier om patienter med allvarliga skador i hjärnan hette Henschen. Han diagnostiserade dessa patienter som hade allvariga neurologiska skador för akalkyli. Akalkyli betyder att personen inte har förmågan att utföra enkla
räkneoperationer (Adler, 2007).
Den första läkare på 40-talet som använde orden dyskalkyli var en tysk läkare som hette Gerstman. Han insåg ett klart värde av att utskilja dem med en bristande förmåga att kunna räkna och dem som hade svårigheter och problem i matematik (Adler, 2007). Under 60- talet kom den tjeckiske forskaren L Kosc från USA med begreppet utvecklingsdyskalkyli. Utvecklingsdyskalkyli är medfödd eller arftlig. Det är inte fel i uppfostran eller den sociala miljön som gör att vissa får svårigheter att räkna utan det beror mest på arv och sen mogenhet. Dessa svårigheter kam man lösa med hjälp av rätta övningar och rätt mottagande (Adler, 2007).
Adler (2001) påstår att forskaren Alexandra Luria från forna Sovjetunionen har kommit på tre teorier varför matematiksvårigheter uppstår. Lurias teorier har inspirerat många hjärnforskare. Den första teorin handlar om brister i logisk
förmåga. Detta innebär att man har problem med att tolka visuella informationer det vill säga svårigheter att kunna läsa av klockan. Andra teorin handlar om
planeringssvårigheter. Barnet har problem med planering och har svårt att fullfölja olika räkneoperationer. Enligt Luria kan barnet enligt denna teori lätt tappa bort sig i uppgifterna och därefter får han/hon problem med att lösa arbetsuppgiften. Tredje teorin kallade Luria för oförmåga att utföra enkla räkneoperationer det vill säga barnet får svårigheter i räkneoperationerna. Till exempel kan inte barnet räkna ut att 2+4 blir 6. I stället använder barnet sina fingrar för att komma fram till svaret.
Sådana svårigheter kan man upptäcka när barnet har blivit lite större (Adler, 2001). Från början av 2000 talet har dyskalkyli blivit en alltmer etablerad uppfattning och den innefattar olika former av svårigheter inom matematik hos en elev (Adler, 2007).
9
3.3 Vad är dyskalkyli?
Dyskalkyli är nylatin ord och Björn Adler menar att dyskalkyli är två ord som
placerats ihop. Ordet dys visar på att det handlar om en dysfunktion det vill säga att eleven har svårigheter men inte bristande förmågan. Det andra ordet, calculus kommer från Grekland vilket betyder räknesten. Om man lägger ihop både dys och calculus får man ordet dyskalkyli och det innebär att eleven har speciella svårigheter att räkna (Adler, 2007).
Pedagogerna Gisterå med flera påtalar att man kan märka att matematiksvårigheter, dyskalkyli och dysmatematik finns inom alla samhällskulturer och samhällsklasser och på alla begåvningsnivåer. Forskarna brukar använda beteckningarna dyskalkyli och dysmatematik som synonymer. Dyskalkyli syftar på svaga skolpresentationer i matematik och dysmatematik är svaga prestationer i matematik men bra
undervisningsresultat i övriga ämnen. Vidare säger forskarna att dyskalkyli är ett grundläggande ämne som många behöver mer upplysning om (Gisterå, m.fl. 1995). Adler nämner att dyskalkylibarnen ena stunden kan klara av en uppgift men lite senare samma dag eller dagen efter glömmer de bort lösningen på samma uppgift. Vidare säger han att många föräldrar sitter med sina barn på kvällen och övar
multiplikationstabeller. Till slut kan barnen lära sig multiplikationstabeller och det är bra. Dagen efter när de ska redovisa i skolan är allting borta. Det är inte ovanligt att man som lärare tänker att de här eleverna inte vill samarbeta med varken lärare eller hemmet (Adler, 2001).
Det är normalt att omgivningen runt en elev med dyskalkyli uppfattar starka emotioner av maktlöshet. Elevens insatser är olika på ett händelserikt sätt, det är nästan som en berg- och dalbana. Ena stunden kan eleven men nästa stund är allt borta. Eleven har bekymmer att automatiskt plocka fram information när den behövs. Eleven måste använda sig av tankeenergi för att få fram kunskapen till exempel multiplikationstabeller (Adler, 2001).
Adler påstår att dyskalkyli omfattar olika sorters speciella matematiksvårigheter. Dyskalkyli är matematikens motsvarighet till läs- och skrivsidans dyslexi. De barn som har dyskalkyli har inte problem med läs- och skrivinlärning. Det finns få elever, ungefär 20 % som kan ha problem med både läsning och räkning. Detta kanske beror på att barnet inte har kommit i gång med sitt läsande (Adler, 2001).
10
3.4 Vad är dyslexi?
Malmer och Adler (1996, s. 17) skriver att ordet ”dyslexi är sammansatt av dys och lexi och betyder svårighet med ord”. Enligt Gisterå med flera används begreppet dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter för att beteckna att en person har svårigheter med att lära sig läsa och skriva. Dyslexi drabbar alla socialgrupper. En av de
viktigaste faktorerna är att den är ärftlig och det är fler pojkar som drabbas av dyslexi än flickor. Vidare säger forskarna att dyslexi uppstår genom speciella brister i en eller flera hjärnmekanismer och att detta berör hjärnas sätt att hantera språkliga
utvecklingsgångar (Gisterå, m.fl. 1995). Enligt Malmer & Adler varierar symptomen från individ till individ. Dessa personer kan få svårigheter med symbolframställning, med avläsning och/eller rättstavning. Dyslektiker kan ha brister i auditivt minne, visuell minne eller så har de svårigheter med båda (Malmer & Adler, 1996).
Vidare säger CG Lindell och Sonja Linell i sin bok Dyslexi, problem och möjligheter att om man vill upptäcka ett barn som har dyslexi så finns det olika tecken på det. Lärare upptäcker dyslexi genom att se att eleven inte har en bra handstil, skriver dåligt och inte kan forma bokstäverna så bra. De barn som har dyslexi har svårt att sätta bokstäverna i rätt ordning och har svårt att skriva fint på sitt papper på en rad. Förutom detta skriver dyslektiska barn väldigt långsamt utan att ha brådska. (CG & Lindell, 1996).
3.5 Skillnaden och sambandet mellan dyskalkyli och dyslexi
Enligt Adler (2007) är det många som undrar om matematiksvårigheter, dyskalkyli, och dyslexi. Var går gränsen mellan dessa diagnoser? Kan man ha både och? och så vidare. Forskaren har definierat dyslexi så att dyslexi rör sig om svårigheter med att läsa av och översätta de skrivna tecknen. Det handlar om brist i att snabbt och enkelt avkoda skrivna ord. När det gäller dyskalkyli nämns i första hand svårigheter att behandla och utföra olika slag av matematiska arbetssätt (Adler, 2007). Vidare nämner Adler (2001) att det finns en sort av dyskalkyli som skulle kunna kallas för dyslektisk dyskalkyli. Den här diagnosen rör sig om svårigheter att kunna avläsa, det vill säga problem med läsandet leder till att eleven får svårigheter med matten.
Eleven kan ha problem med att avkoda texten i lästal eller tal läses fel så att 12 blir 21. Den israeliska barnneurologen R Shalev i Adlersbok Vad är Dyskalkyli har visat i sina studier att ”det rör sig om cirka 17 % av dyskalkylikerna som också har dyslexi” (Adler, 2001, s. 45).
11
Om ett barn har både dyslexi och dyskalkyli så kallas de i diagnossystemet ICD – 10, för blandade inlärningsstörningar. Inom sjukvården använder man sig av ICD – 10 . Detta är bestämt av FN och WHO och används över hela världen (Adler, 2001). Lundberg & Sterner nämner att de elever som har problem med läsningen ofta har svårt att tillägna sig nya ord och kunskaper. Vidare säger författarna att matematik sannerligen består av en hel del ord och uppfattningar som måste läras in noggrant. Dyslexi går ut på tydliga problem och svårigheter att snabbt och automatiskt känna igen antecknade ord, svårigheter att få upp fart i läsningen. Man kan också tydligt märka en dålig stavning. Som ett indirekt resultat av dessa problem uppkommer också svårigheter med att begripa ord och texter (Lundberg & Sterner, 2002).
Sambandet mellan matematiksvårigheter och dyslexi är att barnet har svårighet med läsningen nämner Stenberg och Lindroth. Vidare säger forskarna att om en elev får en uppgift från sin lärare att lösa och eleven har väldigt svårt att förstå uppgiften blir det ännu svårare för eleven som påverkar barnets matematiksvårigheter eller läs- och skrivsvårigheter. Det är långtidsminne, korttidsminne, begreppsbildning, spatial förmåga, symbolsäkerhet, sekvensering och omkastningar. De barn som har dyslexi kan också ha matematiksvårigheter medan andra dyslektiker kan lösa
matematikuppgifter väldigt bra. Dessa barn som klarar av de matematiska
uppgifterna bra har ett väl utvecklat logiskt tänkande (Stenberg & Lindroth, 2002).
4. Metodologi
Detta är en kvalitativ studie och jag har sammanlagt intervjuat 2 klasslärare och två specialpedagoger på två olika skolor. Målet var att undersöka vad klasslärarna och pedagogerna vet om barn som har dyskalkyli/matematiksvårigheter och vilka erfarenheter de har i ämnet. Jag ville även lista ut hur de angriper ”problemet”. Syftet var att få en uppfattning om hur och vad lärarna och specialpedagogerna gör för att underlätta lärande för barn som har svårigheter i matematik.
4.1 Metod
Jag har valt att intervjua både lärare och specialpedagoger för att jag tycker att intervju är ett bra sätt att få information från lärares perspektiv och därmed djupare kunskap i ämnet i fråga. Det är viktigt att ställa frågorna kring den röda tråden i det
12
tänkta ämnet. Vid en intervju kan jag få reda på vad informanten verkligen tycker (Krag- Jacobsen 1993).
Innan jag började med intervjuerna tänkte jag att det vore intressant om en av de två skolorna hade dyskalkylibarn. Jag ville gärna veta mer om det finns barn som har fått diagnosen dyskalkyli. Jag var nyfiken på varför jag inte hade hört om dyskalkyli men jag hörde mycket om dyslexi. Intervjuerna är kanske ett av de bästa sätten för mig att kunna undersöka detta. Jag fick boka en tid med både lärarna och
specialpedagogerna. Intervjun tog mellan 7 och 14 minuter beroende på hur pass intressant samtalet var. Alla intervjuer gick utmärkt och med hjälp av de här
intervjuerna har jag lärt mig mycket om hur lärarna anser att man på bästa sätt kan hjälpa barn som har matematiksvårigheter.
4.2 Urval
Jag har intervjuat 2 specialpedagoger och 2 lärare på min partnerskola och en
intillliggande skola. Min partnerskolan döper jag till skola A och den andra skolan till skola B. Jag valde dessa skolororna på grund av att både skolorna inriktar sig mot matematik.
Jag har valt påhittade namn för både lärarna och specialpedagogerna för att de ska kunna vara anonyma.
I skola A finns en specialpedagog som jag kallar för Kajsa. Hon har varit
mellanstadielärare sedan 1978 och har arbetat som speciallärare i 8 år. Kajsa har gått på olika fortbildningar för att kunna bli behörig specialpedagog. Läraren i skola A kallar jag Stina. Hon har jobbat i denna skola på låg- och mellanstadiet sedan 2003. I skola B finns det två specialpedagoger på grund av skolans storlek och omfattning. Jag intervjuade bara en av dem. Hon kallas Lena i mitt arbete och har arbetat som klasslärare i 16 år. Lena är utbildad specialpedagog och har jobbat som
specialpedagog i 9 år.
Läraren i skola B kallar jag Marie och har arbetat som lärare i 13 år både på låg- och mellanstadiet.
Jag valde att ställa samma frågor till både lärarna och specialpedagogerna för att se om de har samma reflektioner eller om de ser ”problemet” på olika sätt. Vi bestämde oss för att intervjun skulle ske efter skoltid i ett enskilt rum för att samtalet inte skulle störas av andra. Pedagogernas tid var begränsad så jag försökte använda mig av en metod som hjälper oss att spara tid. Jag spelade in intervjuerna. Detta underlättade
13
för mig senare. Jag kunde dubbelkolla och säkerställa att det jag hade uppfattat överensstämmer med det de hade sagt.
4.3 Etiska aspekter
Jag har tagit hänsyn till vetenskapsrådets forskningsetiska principer. De fyra forskningsetiska principerna är informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet, och nyttjandekravet (Vetenskapsrådets, 1990).
Informationskravet är att forskaren meddelar de personer som ska bli intervjuade
och berättar om intervjuns avsikt (Vetenskapsrådets, 1990).
Jag har varit på två olika skolor för att intervjua både 2 specialpedagoger och 2 lärare. Jag visade dem mina frågor och berättade vad mitt syfte är med intervjun. Vi bokade en lämplig tid för intervjun som passade båda. Jag berättade för dem att jag ska spelar in samtalet för att spara tid och för att lättare kunna analysera deras svar efteråt.
Den andra forskningsetiska principen är samtyckeskravet. De som ställer upp på intervjun har rätt att avgöra om de vill delta eller inte. (Vetenskapsrådets, 1990). Jag frågade båda lärarna och specialpedagogerna om de kunde ställa upp på min intervju. Den tredje forskningsetiska principen är konfidentialitetskravet. De uppgifter som nämns när det gäller de personer som ingår i en undersökning ska erbjudas största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna ska skyddas så att obehöriga personer inte kan ta del av dem (Vetenskapsrådets, 1990). Jag har redogjort och försäkrat dem som jag intervjuade att deras namn kommer att vara anonyma och att påhittade namn används i min uppsats. Jag berättade att det de säger om eleverna är confidential d.v.s. ingen får ta del av detta. Jag berättade också att röstinspelningen kommer att raderas så snart jag har skrivit klart min uppsats.
Den sista forskningsetiska principen är nyttjandekravet. Uppgifter insamlade om enstaka personer får endast användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådets, 1990). Jag har i min undersökning resonerat med både specialpedagogerna och lärarna om syftet med intervjun det vill säga forskning och hur materialet ska användas och i vilket syfte. Jag berättade att det bara är studenter, handledare och examinatorn som kommer att nyttja och ha tillgång till materialet och att det inte kommer att offentliggöras.
14
5. Resultat
En omfattande redovisning av intervjuresultaten är bifogad i billaga 1, 2 och 3. Här kommer en kortfattad variant av resultaten. Tabellen nedan är information om de lärare och specialpedagoger som jag intervjuade vilket kan hjälpa till att förstå sammnfattning av resultaten som följer efter tabellen:
Skola A Skola B
Kajsa Stina Lena Marie
Arbetserfarenhet Klasslärare : 26 år
Specialpedagog: 8 år
Klasslärare : 15 år Klasslärare : 16 år specialpedagog: 9 år
Klasslärare : 13 år
Barn som har svårigheter i matematik har svårt med taluppfattning, uppställning, huvudräkning och räkneoperationer påstår Kajsa, Lena och Marie.
Den andra orsaken att vissa barn har matematiksvårigheter är enligt Lena att de har problem med språket, de är ointresserade eller har koncentrationsvårigheter.
Dyskalkyli är ett oklart begrepp för både lärarna och specialpedagogerna. De använde ogärna det begreppet. Ingen av skolorna hade barn med diagnosen dyskalkyli. Enligt Kajsa har diagnosen dyskalkyli inte blivit lika välkänd som dyslexi och lärarna vill helst inte ge diagnosen dyskalkyli. Det låter bättre om man säger att ett barn har matematiksvårigheter sade lärarna. Antingen hade pedagogerna gått på en
föreläsning eller gått på en kurs angående dyskalkyli. De påstod sig inte ha tillräckligt med information om dyskalkyli. Både lärarna och specialpedagogerna var överens om att de barn som har matematiksvårigheter kan man hjälpa med hjälp av laborativa och konkreta material. Man kan även använda visuella material för dem som behöver det. Att gruppera eleverna i små grupper är ett av de sätt som lärarna föreslog. Att vara i en grupp kan hjälpa barnen att komma igång med inlärningen. De kan kanske också känna sig tryggare i små grupper.
Lärarna försöker först själva att jobba med de här barnen med olika metoder och material. Lärarna får även hjälp av specialpedagogerna för ett ännu bättre resultat och det finns också föräldrar som engagerar sig för att hjälpa sina barn hemma.
6. Slutsats
Under denna rubrik ska jag svara på mina frågeställningar med hjälp av litteratur och min empiriska studie.
15
6.1 Hur upptäcker specialpedagoger och lärarna att ett barn har dyskalkyli/matematiksvårigheter?
Lärarna anser att när ett barn inte hänger med i just matematik och har svårt att lära sig tal och siffror kan man säga att det här barnet har matematiksvårigheter och behöver extra hjälp. När barn inte kan tänka och se vad är det är de räknar kan man tydligt märka att de har svaghet i taluppfattningen. Det finns även andra sätt att kunna upptäcka att ett barn har matematiksvårigheter exempelvis, när ett barn inte kan förstå hur talsystemet är uppbyggt t.ex. 12 och 21. Dessa barn har även
svårigheter med huvudräkning, uppställning och räkneoperationer. En annan anledning till att ett barn har svårigheter i matematik är koncentrations svårigheter, att de inte kan begripa vad läraren säger eller inte kan fokusera på lektionen eller har svårigheter med svenskan och inte kan läsa texten i matteboken Enligt lärarna i min intervju.
Det finns fyra typer av matematiksvårigheter upplyser både Adler (2001) och Ljungblad (1999) Akalkyli, Dyskalkyli och Pseudo-dyskalkyli som jag har förklarat mer på sidan 8.
Några barn har problem med matematik på grund av blockeringar. De hjälps inte av specialundervisning. I stället kan läraren hjälpa barnen genom att samtala med dem så att de kan arbeta med de känslomässiga blockeringarna.
6.2 Vilka arbetssätt använder dessa pedagoger för att främja lärandet?
En av pedagogerna hade en bok som hon får hjälp av. Boken heter Matteverktyg - Spiralbunden. I matteverktygen finns det tydliga material som kan hjälpa både för dem som har matematiksvårigheter och dem som inte har problem med matematik. Specialpedagogen har massor med laborativa material, använder olika läromedel och använder även datorn som redskap. Även de andra lärarna använder mycket
laborativa och konkreta material och även visuella material för dem som behöver det. Pedagogerna låter eleverna plocka med klossar, kuber och kapsyler för att räkna och använder sig av flaskor och så vidare för att underlätta lärandet hos barn som har svårigheter.
Som lärare ska man tänka på vilka metoder som är bäst att använda för att kunna hjälpa dessa barn. På min partnerskola har specialpedagogen hittat en bra bok som är väl anpassad för de barn som har svårt att förstå matematik. Jag har även använt denna bok i min uppsats. Bokens författare heter Ann-Louise Ljungblad och boken
16
heter Att räkna med barn med specifika matematiksvårigheter. Boken handlar precis som namnet på boken säger om barn med speciella matematiksvårigheter. Ljungblad tycker att om man har bra verktyg så kan man lättare hjälpa barn som har svårigheter (Ljungblad, 1999). Specialpedagogen på min partnerskola var nöjd med boken och rekommenderade boken även till mig.
7. Diskussion
Under mina VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) perioder har jag sett barn som har svårigheter med matematik. När jag fick chansen att hjälpa barn som hade svårt att lära sig matematik försökte jag göra mitt bästa för att hjälpa dem. Jag försökte lägga ner mer tid på dem att de också hinner med som de andra barnen. Min handledare och även vissa av lärarna sa att det tyvärr är brist på tid som gör att lärarna inte hinner inte hjälpa dem extra. Även Malmer (1999) har skrivit i sin bok att lärarna hävdar att de inte hinner använda sig av andra metoder till exempel samtal,
diskussioner och laborativa övningar i sin undervisning på grund av tidbrist (Malmer, 1999).
Jag har studerat olika böcker om dyskalkyli/matematiksvårigheter för att skriva min uppsats.Jag har både intervjuat matematikkunniga angående dyskalkyli och frågat andra om det är lika vanligt med dyskalkyli som med dyslexi. De flesta har sagt att dyskalkyli inte är en vanlig diagnos som man kan se ute på skolorna. I skolorna kallas de elever som har svårigheter i matematik för elever med matematiksvårigheter. Alla de lärare och specialpedagoger som jag har intervjuat hade mycket kunskaper om dessa barn så att de borde kunna upptäcka dyskalkyli hos barn som har
matematiksvårigheter men de gör inte det. I dessa skolor som jag har varit, har det diskuteras oerhört lite om dyskalkyli och att kunskapen om dyskalkyli är enligt angivarna avgränsad. Dyskalkyli är inte vanligt samtalsämne hos människor bland allmänheten eller i skolorna som dyslexi men i litteraturerna läggs mycket tyngd på likheter mellan dyskalkyli och dyslexi. Forskarna/författarna menar att det är lika viktigt att räkna som att kunna skriva och läsa i dagens samhälle.
Jag vet inte varför det är stor skillnad mellan de här två diagnoserna. Kanske beror det på att dyskalkyli inte har blivit ett lika välkänt begrepp i samhället som dyslexi. Det är synd om barn som har problem med matematik tycker jag. Jag läste en artikel i Västmanland tidningen (27/10- 2010, s. 4) med titeln ”Godkänd i matte utan att kunna räkna” . Jag kallar tjejen i tidningen för Anna. Anna är en 17 årig tjej som
17
väldigt sent hade fått diagnosen dyskalkyli. Hon hade svårt med de fyra räknesätten, dubbel och hälften och så vidare Enligt Anna har hon förlorat många år bara för att hennes lärare inte kunde förstå hennes problem. Läraren kallade henne för en lat tjej. Hon var inte lat men hade problem med att förstå siffror och antal, hade svårigheter att uppskatta värdet på pengar och även svårigheter med att avläsa klockan. I många år fortsatte lärarna tro att Anna var lat och hon gick vidare till högre klass utan att kunna räkna och hänga med i klassen. Hon kände sig inte trygg i klassen på grund av lärarens beteende och kompisarnas attityd. De kallade henne för en lat tjej som inte ville göra något (Vlt, 2010). Jag tror lärare skulle kunna hjälpa barnen bättre om de visste att barnen hade dyskalkyli och inte ”vanliga” matematiksvårigheter.
Jag tycker att man som lärare ska hitta ett bra sätt att hjälpa barn med svårigheter, det spelar ingen roll i vilket ämne de har svårigheter. Man kan använda sig av
kollegornas erfarenheter, andra böcker, använda data som redskap och så vidare. Jag anser att läraren ska hitta en bra balans i undervisningen. Det är ett av de bästa sätten att göra klassen trygg och lugn. Enligt Ljungblad är själva grunden för ett barns utveckling att barnet känner trygghet (Ljungblad, 2003).
Jag tycker att det är viktigt att läraren för samtal med barnet och reder ut vad problemet är och vad man kan göra för att kunna lösa det på bästa möjliga sätt. Tyvärr är det inte alltid så att läraren sitter med barn och pratar om deras svårigheter i till exempel matematik eller svenska och så vidare, på grund av tidbrist och brist på extra resurser. Ljungblad påstår att vissa barn behöver prata med en vuxen både under lektionerna och på rasterna. Vidare säger hon att kontakten mellan individer alltid är ett möte (Ljungblad, 2003).
Min lärarutbildning, de praktikplaster jag har haft och de erfarenheterna som jag har fått genom att vikariera i olika skolor och förskolor har jag lärt mig mera om de barn som har svårigheter inom skriv– och läsinlärningen och matematiken. Det finns olika möjligheter som en lärare ska uppmärksamma och tillsammans med
specialpedagogen och föräldrarna hjälpa barnen med. Barns svårigheter kan komma hemifrån, de kan ha problem med språket, föräldrarna har själva svårt att hjälpa sina barn, kanske har barnen koncentrationsvårigheter och så vidare. Som jag har märkt under dessa år är läraren inte bara den som lär elever utan också mamma, pappa, psykolog, läkare och så vidare. Till sist vill jag nämna att lärarens viktiga roll är att ge de barn som har matematiksvårigheter en bra struktur. Dessutom bör läraren på ett
18
pedagogiskt sätt, ändra eller anpassa sina metoder för att underlätta undervisningen. Ett bra samarbete mellan lärare och föräldrar gör att barn känner sig tryggare.
Man kan använda sig av kollegornas erfarenheter, andra böcker, använda data som redskap och så vidare. Jag anser att läraren ska hitta en bra balans i undervisningen. Det är ett av de bästa sätten att göra klassen trygg och lugn. Jag tycker att man ska våga vara lärare och våga testa nya arbetsmetoder för att hjälpa barn med
19 8. Referenslista
Adler, B. (2001). Vad är Dyskalkyli? Kristianstad: Nationella Utbildningsförlaget Sverige. Första Upplagan
Adler, B. (2007). Dyskalkyli & Matematik. Kristianstad: Nationella Utbildningsförlaget Sverige. Första Upplagan
Berggren, P. och Lindroth, M. (2004). Positiv matematik - lustfyllt lärande för alla. Solna: Ekelunds förlag AB
Gisterå, E. Kimhag, K. Magnusson, A. Selande, S. Svärdemo Åberg, E. (1995). Dyslexi
och dyskalkyli. Uppsala: Studentlitteratur.
Krag - Jacobsen, J. (1993). Intervju - Konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur
Lindell, CG. & Lindell, S. (1996). Dyslexi, problem och möjligheter. Stockholm: Utbildningsförlaget
Ljungblad, A-L. (2003). Att möta barns olikheter – åtgärdsprogram och matematik. Varberg: Argument Förlag AB.
Ljungblad, A-L. (1999). Att räkna med barn med specifika matematiksvårigheter. Varberg: Argument Förlag AB.
Malmer, G. (1999). Bra matematik för alla. Lund: Studentlitteratur.
Malmer, G & Adler B. (1996). Matematiksvårigheter och dyskalkyli. Lund: Studentlitteratur
Magne, O. (1996). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Sterner, G och Lundberg, I (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i
20 8.1 Elektroniska källor http://www.ne.se/dyskalkyli http://www.skolverket.se/publikationer?id=745 http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf 8.2 Övrigt
Västmanland tidning, (27/10-2010). Godkänd i matte utan att kunna räkna. Västerås
21
9. Billagor
9.1 Bilaga 1: intervju frågor
1. Hur länge har du jobbat som specialpedagog/klasslärare? 2. Har du fått någon utbildning om barn som har dyskalkyli? 3. Hur upptäcker man att ett barn har dyskalkyli?
4. På vilket sätt jobbar du för att hjälpa barn som har dyskalkyli/matematiksvårigheter?
5. Vilka material finns för att underlätta undervisning för barn som har dyskalkyli/matematiksvårigheter?
6. Vilka resurser finns för barn som har svårigheter i matematik? 7. Hur samarbetar ni med föräldrar om deras barn har fått diagnosen
22
9.2 Bilaga 2: resultat av intevju skola A
Frågor vid intervjun:
Skola A
Kajsa Stina
Hur länge har du jobbat som specialpedagog / klasslärare?
Klasslärare : 26 år Specialpedagog: 8 år
Klasslärare : 15 år
Har du fått någon utbildning om
barn som har dyskalkyli? Jag har inte fått någon genomgång av dyskalkyli under utbildningen till lärare men senare i arbetslivet har jag gått på specialpedagogikkursen.
Jag har gått på några kurser som gällde dyskalkyli.
Hur upptäcker man att ett barn har dyskalkyli
/matematiksvårigheter?
Jag tycker att när barnen inte hänger med i just matte och har svårt att lära sig. Det är mest klasslärare som ser problemet hos dessa barn.
Det kan man upptäcka på olika sätt. När barn inte kan förstå hur talsystemet är uppbyggt t.ex. 12, 21. Nä barn har svårt med huvudräkning, uppställning och räkneoperation. Kanske beror det på koncentrationssvårigheter, inte kan förstå läraren eller har svårigheter med svenskan och inte kan läsa uppgiften.
På vilket sätt jobbar du för att hjälpa barn som har
dyskalkyli/matematiksvårigheter?
Jag har oftast två barn i mitt rum. Jag provar olika mattematerial som Jag har i rummet och jobbar med barnen. För vissa går det sakta att komma i fatt och för vissa går det fortare att lära sig matte. Jag använder olika plockmaterial så att barnen lättare lär sig med hjälp av dem. Det är mycket plocka, rita, lägga, titta och förklara.
Jag tycker att man ska använda så mycket laborativa och konkreta material som möjligt så länge det går. Man kan använda sig av visuella material för dem som behöver det. I högre klasser t.ex. i femman eller sexan kan de använda miniräknare för att barnen kan förstå bättre.
Vilka material finns för att underlätta undervisning för barn som har dyskalkyli /
matematiksvårigheter?
Jag har en bok som Jag får hjälp av. Boken heter Matteverktyg och författaren heter Ann Louise Ljungblad. Jag har massor med laborativa material, använder olika läromedel, använder även datorn som redskap.
Jag tycker att man ska använda så mycket laborativa och konkreta material som möjligt så länge det går. Man kan använda sig av visuella material för dem som behöver det. I högre klasser t.ex. i femman eller sexan kan de använda miniräknare för att barnen kan förstå bättre.
Vilka resurser finns för barn som har svårigheter i matematik
Jag har en bok som Jag får hjälp av. Boken heter Matteverktyg och författaren heter Ann Louise Ljungblad. Jag har massor med laborativa material, använder olika läromedel, använder även datorn som redskap.
De barn som har svårigheter går till specialpedagogen eller läraren tar hand om barn som har svårigheter och ger olika uppgifter så att de barnen ska komma igång och förstå matematiken bättre.
Hur samarbetar ni med föräldrar om deras barn har fått diagnosen dyskalkyli/matematiksvårigheter?
När det gäller de barn som har matematiksvårigheter och inte kan nå målen bestämmer vi en tid med
föräldrarna, läraren, specialpedagogen och rektorn. Ett åtgärdsprogram görs.
Tyvärr är det inte många föräldrar som engagerar sig eller stöttar sina barn när de har svårigheter, oavsett vad det är. Föräldrarna själva kanske tycker att det är svårt med mattematik och kan därför inte hjälpa sina barn. Vi försöker hjälpa barnen genom att hitta olika läromedel, hitta olika material från nätet. Vi skickar hem olika mattespel så att både föräldrar och barnen kan spela hemma.
23
9.3 Bilaga 3: resultat av intevju skola B
Frågor vid intervjun:
Skola B
Lena Marie
Hur länge har du jobbat som specialpedagog / klasslärare?
Klasslärare : 16 år specialpedagog: 9 år Klasslärare : 13 år
Har du fått någon utbildning om
barn som har dyskalkyli? har utbildad sig till specialpedagog och har fått kunskaper om dyskalkyli under sin utbildning.
har gått på en föreläsning om dyskalkyli då Helena Lilja var föreläsare.
Hur upptäcker man att ett barn har dyskalkyli
/matematiksvårigheter?
Jag har haft barn som har haft väldigt stora svårigheter i matematik. De kan för varje gång som de ska räkna t.ex. 5 +2, lägga ut grejer. De har inte taluppfattningen.
När ett barn har brister i taluppfattning och inte har rimlighetstänkande eller då de inte vet vad de gör när de räknar.
På vilket sätt jobbar du för att hjälpa barn som har
dyskalkyli/matematiksvårigheter?
De får extra hjälp och olika böcker. Olika material som underlättar barns förståelse. Jag har inte haft barn som fått diagnosen dyskalkyli och jag vet inte hur jag kan hjälpa dem men jag har haft barn som verkligen haft svårigheter med matte. Anledningarna till att dessa barn inte kan läsa uppgiften är att de har problem med språket, de är ointresserade eller har
koncentrationsvårigheter.
Jag försöker sitta med det här barnet och jobba med matematik så mycket som möjligt. Använda olika laborativa material så att barnen lär sig på olika sätt.
Vilka material finns för att underlätta undervisning för barn som har dyskalkyli /
matematiksvårigheter?
Olika laborativa material, olika matte böcker. Jag brukar använda sådana ord som inte är för svåra. Det finns många lärare som är matteintresserade och de försöker med hjälp av varandras idéer hjälpa barn som har svårigheter i matte.
Man försöker plocka med klossar, kuber, kapsyler och att räkna med flaskor och så vidare.
Vilka resurser finns för barn som har svårigheter i matematik
Vi gör åtgärdsprogram om dessa barn inte når målen. Extra personal sitter ensam med barnet och jobbar. Vi har även läxhjälp för barnen. De får hjälp med läxan.
Det finns specialpedagoger som de kan få hjälp av. Vi kan föröka gruppera dem i mindre grupper för att de ska känna sig tryggare.
Hur samarbetar ni med föräldrar om deras barn har fått diagnosen dyskalkyli/matematiksvårigheter?
De flesta föräldrar hjälper och stödjer barnen mycket och de ser till att lärarna ger barnen extra uppgifter. Men vissa föräldrar kan tyvärr inte hjälpa sina barn på grund av att de antingen själva inte har kunskaper i matematik eller att de har problem med svenska språket.
Om ett barn har svårigheter så har vi åtgärdsprogram. Vi försöker även hitta ett sätt att föräldrarna hjälper sina barn hemma, på så sätt samarbetar vi.
