Malmö högskola
Studie- och
yrkesvägledarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängJobb- och utvecklingsgarantin
En hjälp tillbaka eller bara en karusell i utanförskap till
arbetsmarknaden
Work- and developmentguarantee
A help back or just a carousel for outsider into labour market
Martina Bengtsson
Pia Fredsted
Sammanfattning
Vårt examensarbete syftar till att se vilka satsningar regeringen gör för att få arbetssökanden tillbaka in på arbetsmarknaden. I vår fallstudie vill vi se vilka mål vår utvalda
Arbetsförmedling har, vilka medel regeringen tilldelar Arbetsförmedlingen, samt vilka effekterna blir. Detta binder vi samman med ett arbetsmarknadspolitiskt program, jobb- och utvecklingsgarantin. Programmet är till för dem som har förbrukat sin arbetslöshetsförsäkring. Det vill säga varit arbetssökande i mer än 300 dagar eller varit arbetssökande i 18 månader utan försäkring.
Jobb- och utvecklingsgarantin är indelad i fas 1, 2 och 3 beroende på hur länge en person har stått till arbetsmarknadens förfogande.
Idag råder en stark lågkonjunktur som gör att arbetslösheten har stigit markant sedan år 2007 och spås stiga mer inför år 2010. I de arbetsmarknadspolitiska programmen kommer det att finnas i genomsnitt 134 000 personer per månad eller 2,8 % av arbetskraften år 2009. Inför år 2010 kommer det att stiga till 208 000 personer i genomsnitt.
Vi har gjort en kvalitativ intervjumetod med enhetschefen och personalen på en utvald Arbetsförmedling. Vi utförde intervjuerna med två olika semistrukturerade intervjuguider för vi eftersökte olika svar från våra informanter.
I vårt resultat får vi fram att enhetschefen var glad över att ha gröna siffror på sina mål och på så sätt var också personalen effektiv. Enhetschefen ansåg också att de fick tillräckligt med medel av regeringen för sin verksamhet. Även personalen var nöjd med de verktyg som de hade att arbeta med i de olika faserna. Personalen såg det negativa i effekterna av att hamna för långt från arbetsmarknaden. Detta kunde innebära att den arbetssökande fick sämre självförtroende och självkänsla samt att välfärden påverkades.
Vår slutsats blir att regeringen satsar tillräckligt med pengar på att korta arbetslöshetstiden. Dock bör de tänka om i sina beslut vad gäller innehållen och fördelningen av pengarna i de arbetsmarknadspolitiska programmen.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 5 1.1 Syfte ... 6 1.2 Frågeställningarna ... 6 2. BAKGRUND ... 8 2.1 Arbetsmarknaden ... 8 2.2 Utanförskap ... 9 2.3 Regeringen ... 102.3.1 Regeringens budget år 2010 – Jobba Sverige ur krisen ... 11
2.4 Arbetsförmedlingen ... 13
2.4.1 Jobb- och utvecklingsgarantin ... 15
3. FORSKNINGSBAKGRUND ... 17
3.1 Vägar till en öppnare arbetsmarknad ... 17
3.2 Utanförskap och sysselsättningspolitik – regeringens redovisning ... 18
3.3 Att uppleva utanförskap ... 19
4. METOD ... 21
4.1 Val av metod ... 21
4.2 Validitet och reliabilitet ... 22
4.3 Urval och avgränsning ... 22
4.4 Etiska överväganden ... 23
4.5 Intervjuguide ... 23
4.6 Genomförande ... 24
4.7 Bearbetning och analys ... 24
5. RESULTAT ... 26
5.1 Enhetschefen ... 26
5.1.1 Ditt arbete här på Arbetsförmedlingen ... 26
5.1.2 Enhetens verksamhetsmål ... 27
5.1.3 Övergripande om medel ... 28
5.1.4 Vad blir då effekterna av satsningarna ... 28
5.1.5 Rådande lågkonjunktur ... 29
5.2 Personalen ... 29
5.2.1 Intern utbildningar på Arbetsförmedlingen ... 29
5.2.2 Arbetet för att få ut individen på arbetsmarknaden ... 29
5.2.3 Fas 1, 2 och 3 ... 30
5.2.4 Uppnår ni målen ... 31
5.2.5 Medel ... 31
5.2.6 Effekter av jobb och utvecklingsgarantin ... 31
5.2.7 Minska antalet individer i jobb- och utvecklingsgarantin ... 32
6. ANALYS ... 34
6.1 Mål ... 34
BILAGA 1 - AF´s Månadsstatistik för vår utvalda Arbetsförmedling ... 44
BILAGA 2 – Beräknade kostnader för kompletterande aktörer ... 45
BILAGA 3 – intervjuguide till enhetschef ... 46
1. INLEDNING
”Kraftfulla insatser för fler i arbete och färre i utanförskap är en av regeringens viktigaste uppgifter” (in. 1).
Regeringen spår att sysselsättningen kommer att gå ner mycket år 2009 och 2010 men bli lite stabilare vid årsskiftet 2010/2011. Antalet arbetslösa kommer att stiga till ett liknande antal som på 90-talskrisen, med risker att hamna i utslagning och lägre sysselsättning som håller i sig (in. 2).
I budgetpropositionen presenterar regeringen de åtgärder som ligger för 2010, de uppnår en summa på 32 miljarder kronor. Inriktningen ligger på att mildra nedgången i sysselsättningen och förhindra att arbetslösheten klamrar sig fast och beskydda välfärden, även att öka
nyföretagandet och ta hand om klimatet (in.3 ).
I arbetsmarknadspolitiken beslutar regeringen om olika satsningar för att mildra utanförskapet till arbetsmarknaden.
Vår fallstudie handlar om ett av de arbetsmarknadspolitiska programmen, nämligen jobb- och utvecklingsgarantin. Vi väljer att göra fallstudien i en mindre kommun i Sverige. I vår utvalda kommun befinner sig i september år 2009, 2777 stycken personer öppet arbetslösa. År 2008 var den siffran i september 2090 stycken. Vi kan se att det är en markant ökning med 32,9 % som står till arbetsmarknadens förfogande. Av dessa 2777 personer igår 194 stycken i jobb- och utvecklingsgarantin fas 1 och 2, samt 14 stycken i fas 3 (se bilaga 1).
Arbetssökande som befinner sig långt från arbetsmarknaden riskerar att hamna i ett utanförskap till den. Om inte regeringen och riksdagen genom arbetsmarknadspolitiken motverkar arbetslösheten så att inte biter sig fast. En av åtgärderna är det
arbetsmarknadspolitiska programmet Jobb- och utvecklingsgarantin.
Det var under kursen i Arbetsliv och omvärld som vår idé till examensarbete väcktes. Vi känner båda ett stort engagemang för studie- och yrkesvägledning för individer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Vi gjorde under kursen praktik på Arbetsmarknadsenheten i Varberg. Där de arbetar med individer som befinner sig i ett utanförskap till arbetsmarknaden. Det var väldigt intressant att se de processer som finns i de olika verksamheterna som arbetar för att få individer tillbaka på arbetsmarknaden, studier eller andra åtgärder.
Vårt resultat av denna fallstudie kommer att bli intressant för vårt kommande yrke eftersom studie- och yrkesvägledare finns inkopplade på många områden. Vår uppfattning är att fler och fler människor i rådande lågkonjunktur hamnar utanför arbetsmarknaden. Många
ungdomar har svårt att komma in på arbetsmarknaden då en del saknar fullständiga betyg från grundskolan/gymnasiet. Vi har en hög invandring till Sverige och dessa människor löper också en stor risk att hamna långt från arbetsmarknaden.
Vad görs och vad kan göras bättre både från regeringens och från de olika myndigheterna är något som intresserar oss.
1.1 Syfte
Vi kommer att göra en fallstudie i ett ”top-down” system (Rothstein 1997, s. 22). Där vi börjar på regeringsnivå för att sedan gå över till vad som gäller Arbetsförmedlingen i hela Sverige, därefter har vi valt ut en specifik Arbetsförmedlingen i en liten stadskommun som vi har valt att göra vårt examensarbete på. Vår fallstudie kommer vi att göra på ett av de olika arbetsmarknadspolitiskt programmen, närmare bestämt Jobb- och utvecklingsgarantin. Vi vill undersöka hur målen ser ut på vår utvalda arbetsförmedling vad det gäller jobb- och utvecklingsgarantin. Uppnår de sina mål? Får de tillräckligt med medel av regeringen? Hur ser resultaten ut? Finns det några effekter av satsningarna?
1.2 Frågeställningarna
Utifrån syftet har vi arbetat fram följande problemformuleringar:
Vilka mål har vår utvalda Arbetsförmedling med jobb- och utvecklingsgarantin? Vilka medel får Arbetsförmedlingen i Sverige till sitt förfogande?
Kan vår Arbetsförmedling se någon effekt av regeringens satsningar?
Frågeställningen är en beskrivning av det problemet som ingår i vår fallstudie. Vi har noga diskuterat och övervägt frågeställningarna som vi benämner, vi vill att de skall vara lätta att förstå och minnas. Med detta anser vi oss ha gott hopp om att kunna skriva och svara på våra frågeställningar i vår fallstudie.
2. BAKGRUND
Här förklara vi vad vi menar med begreppet utanförskap som regeringen använder flitigt i sina uttalanden. Vi förklarar och påvisar lite hur den bakomliggande orsaken till arbetsmarknaden ser ut, samt vilka satsningar regeringen gör för att minska utanförskapet till arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens mål, medel och effekten av jobb- och utvecklingsgarantin.
2.1 Arbetsmarknaden
Finanskrisen år 2008-2009 är en lågkonjunktur som har drabbat många världen över. Detta på grund ut av en finansbubbla av världens finansmarknader som startades i USA. Marknaden för bostadslån är en faktor, där fastighetslån med sämre säkerhet blev anledningen till att kreditförlusterna ökade. Det blev en ökad osäkerhet om sysselsättningen, de som blev arbetslösa kunde inte ta hand om sina lån. Även inflödet av kapital till USA från placerare från omvärlden har påverkat den finansiella krisen (bakgr. 1).
Sverige har inte varit lika hårt drabbad av finanskrisen som USA. Det beror på att vi drog lärdom av finanskrisen år 1990-94. De svenska bankerna har varit mer återhållsamma med lån, upplåningskostnaderna har däremot ökat kraftigt. Just nu har vi en ovanligt hög inflation en möjlighet till förbättring kan vara att sänka räntan. Då stimulerar riksbanken till, en ökad konsumtion (bakgr. 1).
Den globala ekonomin har försämrats kraftigt under det senaste halvåret och allt fler länder känner av den minskade ekonomiska aktiviteten. Den globala BNP väntas minska med 1,5 procent år 2009. Senast något liknade uppenbarade sig var i början av 1930-talet. Den svenska ekonomin har försvagats väldigt påtagligt under slutet av år 2008 och 2009. De regioner i Sverige som har blivit hårdast drabbat av lågkonjunkturen är Jönköping, Kronobergs, Blekinge, Kalmar och Västra Götalands län, samt Västerbotten. Detta är mycket industritäta län och de har drabbats hårt av de höga varsel tal och uppsägningsbesked (af. 4, s.118). De flesta länder ger dock signaler att konjunkturen är på väg att nå sin botten, men detta skall
Arbetslösheten har öka markant och snabbt under år 2009. I april 2009 var arbetslösheten 8,5 procent i åldersgruppen 16-64. Detta kan jämföras med 2008 då det var 6 procent arbetslösa. Det är först under 2010 som en inbromsning väntas ske (af. 4, s.108).
Arbetslösheten väntas öka till 11,3 procent 2010. Den ökade arbetslösheten har en rad olika faktor som är bakomliggande. Under hösten 2008 ökade arbetslösheten för att grupper (ny- och återinträdande) som var på väg in på arbetsmarknaden fick svårare att hitta arbete. Så kom ännu ett bakslag att genom att fler övergick från tillfälliga anställningar till arbetslöshet och som grädde på moset skedde samtidigt en kraftig ökning av fast anställda som fick lämna sina arbeten och blev arbetslösa. Ungefär var femte som var arbetssökande under första delen av år 2009 hade tidigare fast anställning.(af.4, s.109).
En gemensam nämnare för de arbetssökanden som står långt ifrån arbetsmarknaden och har långa sammanlagda inskrivningstider på arbetsförmedlingen är oftast de som har en svag utbildningsbakgrund. Med svag utbildningsbakgrund menar de i det här fallet är högst grundskoleutbildning eller avbruten gymnasieutbildning. En viktig förutsättning för att långsiktigt få in en fot i arbetslivet är att ha gått ut gymnasiet med godkända betyg. Under flera år har cirka 25 procent av eleverna som lämnat gymnasieskolan fått ett slutbetyg fyra år efter att de på börjat sin utbildning. Bland utlandsfödda är andelen varit betydligt högre cirka 35 till 40 procent (af.3, s. 10).
2.2 Utanförskap
”Under senare år har begreppet utanförskap präglat den politiska debatten om arbetsliv och välfärd i Sverige. Alliansregeringens syn på begreppet utanförskap inbegriper förtidspensionerade, sjukskrivna, öppet arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, undersysselsatta samt latent arbetssökande. ”
försörjda av de olika sociala trygghetssystem, men någon exakt redovisning av vilka som ingår i utanförskapet har inte allianspartierna gett (utanf. 1. s. 4).
Det går att se utanförskapet från flera olika håll, en tolkning kan vara vikten av
medborgarskap och mänskliga rättigheter. Ex. flyktingar och papperslösa invandrare. Att få vara utan medborgerliga rättigheter och skyldigheter kan göra så att man i vissa lägen står utanför samhället. En annan tolkning är kanske vanligare. Som är ett socialt och ekonomiskt utanförskap, där flertalet av grupperna har gemensamt att de inte försörjer sig genom
lönearbete utan får arbetslöshetsunderstödet eller andra bidragsformer (Fahlgren 2009, s. 7,8).
Arbetsförmedlingen definiera de arbetssökanden som är i riskzon mot ett utanförskap; människor som står långt ifrån arbetsmarknaden, indelade i fas 1, 2 och 3.
2.3 Regeringen
”Det övergripande målet för arbetsmarknadspolitiken är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad, öka sysselsättningen och minska utanförskapet.” (reg. 3).
Här nedan skriver vi om en implementering i ”top-down” system (Rothstein 1997, s.22). Vår fallstudie har ett ”top-down” perspektiv. Uppifrånperspektivet börjar när politiska beslut tagits i organisationens topp och sedan kan en tydlig styrningskedja ses genom hela processen. Regeringen styr Sverige och är drivande när det gäller våra lagar och genom lagarna ändra samhällsutvecklingen i stort. Men för att kunna genomföra sin politik måste den sittande regeringen ha riksdagens stöd. Regeringen bedriver vissa myndighetsfunktioner som att lägga fram lagförslag till riksdagen, verkställer det som riksdagen beslutar, disponerar över de medel som delas ut till olika ändamål för att nämna några (reg. 1).
Myndigheter som finns runt om i landet skall följa lagarna och verkställa så att
och hur de skall fördelas mellan de olika myndigheternas verksamheter. Myndigheterna är styrda över hur de skall utföra sitt arbete. Detta sker genom förordningar. Genom en
årsredovisning granskas de och redovisas där kostnader och intäkter samt resultat finns med som budgetunderlag till nästa års statsbudget och regleringsbrev (reg. 2).
Regeringen och riksdagen utför insatser för att förbättra den ekonomiska politiken. Detta sker genom olika grenar, en av dem är stabiliseringspolitiken.
”Stabiliseringspolitikens mål är att utjämna konjunktursvängningarna, begränsa
arbetslösheten. Vid konjunkturnedgångar samt uppnå en låg och stabil inflation.” (reg. 3)
2.3.1 Regeringens budget år 2010 – Jobba Sverige ur krisen
För att regeringen skall uppnå en stor förändring inom arbetsmarknaden krävs det stora insatser för att lyckas för att få fler i arbete. En stor del i arbetsmarknadspolitiken är att se till att arbetslösheten inte håller sig kvar på en hög nivå. Detta motarbetas med att sätta in olika arbetsmarknadspolitiska program för dem som står långt från arbetsmarknaden.
Regeringen satsar 3,9 miljarder kronor som ger 54 000 platser, förstärkningen ger bland annat fler praktikplatser. Det kan hjälpa de arbetssökandena som står långt ifrån arbetsmarknaden att få en chans till arbete.
Fler kan också få praktisk hjälp med kompetensutveckling och förstärkt stöd och hjälp att söka jobb. Arbetsmarknadsutbildningen för arbetslösa ungdomar skall också ges ett större ekonomiskt stöd.
Stödet för långtidsarbetslösa föreslås även fortsättningsvis inriktas på att erbjuda plats i jobb- och utvecklingsgarantin för de över 25 år. Jobbgarantin för ungdomar under 25 år och genom nystartsjobb, samt särskilt anställningsstöd.
Tabell 1: Regeringens åtgärder i budgeten för 2010
32 miljarder kronor delar regeringen ut till åtgärder i budgetpropositionen för 2010. Bl. a för att skydda miljön och att bidra till ökad företagsamhet.
”Det handlar om krisåtgärder inriktade på att dämpa fallet i sysselsättningen, förhindra att arbetslösheten biter sig fast samt värna välfärdens kärna.”
Miljarder kronor 2010 2011 2012 Tillfälliga krisåtgärder 11,7 1,9 -0,4 Kommuner 8,0 Infrastruktur 1,0 0,1 -0,4 Arbetsmarknad 0,8 Utbildningsplatser 1,9 1,8
Öka varaktig sysselsättningsnivå 12,0 12,1 12,1
Förstärkt jobbskatteavdrag 10,0 10,0 10,0
Fler och växande företag 2,0 2,1 2,1
Välfärd 8,2 9,6 10,7
Sänkt skatt för pensionärer 3,5 3,5 3,5
Brottsbekämpning och rättsväsendet 2,6 3,2 3,5
Klimat, BTP, hälso- och sjukvård samt äldreomsorg 1,1 2,9 3,0 Förändring finansiellt sparande
offentlig sektor av åtgärder i BP 10 -31,9 -23,6 -22,2 Källa: Finansdepartementet (reg. 5)
2.4 Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen arbetar på uppdrag från riksdag och regering. Riksdag och regering beslutar om det arbetsmarknadspolitiska uppdraget och ytterst om Arbetsförmedlingens styrning, ledning och organisation. Arbetsförmedlingens styrelse bestämmer årligen om verksamhetsplanen, samt de föreskrifter och riktlinjer som i övrigt behövs för att på ett enhetligt, rättssäkert och effektivt sätt kunna genomföra de mål och uppdrag som tilldelats Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens pengar kommer till huvudkontoret och går sedan via en fördelningsmodell ut till hela landet. (af.1).
Det övergripande målet för Arbetsförmedlingen är att verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionsätt. Genom att effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft, prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden, bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på långsiktigt. Arbetsförmedlingen har en mängd olika föreskrifter att håll sig till att verksamheten skall vara effektivt, enhetligt och rättssäkert.
Arbetsförmedlingen skall erbjuda sina arbetssökande/kunder samma service var de än befinner sig i landet. Verksamheten skall även främja ökad geografisk och yrkesmässig rörlighet bland de arbetssökande, samt bidra till en ökad mångfald och motverka
diskriminering i samhället. Arbetsförmedlingens verksamhet får inte bidra till att det blir en sned fördelning på arbetsmarknaden av Arbetsförmedlingens medel. Exempelvis
praktikplatser, om det inte är arbetsmarknadspolitiskt motiverat, att arbetstillfällen trängs undan (af.2).
Arbetsförmedlingen har riktlinjer där varje nyinskriven arbetssökande så fort som möjligt skall träffa en arbetsförmedlare. Det grundläggande är att tidigt se den arbetssökandes behov av insatser och arbeta utifrån det. Där skapas förutsättningarna och snabbt klargöra
servicebehovet hos den arbetssökande. Denna kartläggningsprocess som sker för de nyinskrivna och som lägger grunden för en individuell anpassning och en god service och stöd framgår av figuren nedan (af.3).
Lågkonjunkturen drabbar hårdast de personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden eftersom de arbetslösa som står närmast arbetsmarknaden ökar kraftigt och vilket är en bidragande orsak till att det blir hård konkurrens om de jobben som uppstår. Det är därför viktigt att säkerhetsställa kvaliteten på de insatserna som görs för dem som har stått utanför arbetsmarknaden en lång tid. En sådan sak kan till exempel vara att upprätthålla arbetsutbudet genom god kvalitet i jobb- och utvecklingsgarantin. Men efterfrågan på personer som står långt från arbetsmarknaden måste stärkas (af.4, s. 125)!
Var fjärde person som är arbetslös och inskriven på Arbetsförmedlingen har en mer än tre år lång historia bakom sig utan arbete under perioden januari 2000 till april 2009. I april 2009 var antalet personer i den gruppen 83000 (af.4, s. 132).
Regeringen är fast beslutsamma om att insatserna behöver ökas till såväl korttidsarbetslösa som dem som varit utan arbete en lång tid. Det är viktigt att arbetsmarknadspolitiken utformas så att människor som drabbas av arbetslöshet får tillräckligt med stöd (af.4, s. 126).
2.4.1 Jobb- och utvecklingsgarantin
Arbetsförmedling har en mängd olika arbetsmarknadspolitiska program att tillgå. Här följer en del av dem: anställningsstöd, arbetsmarknadsutbildning, arbetsplatsintroduktion, fördjupad kartläggning och vägledning, förberedande insatser, instegsjobb, jobbgaranti för ungdomar, jobb- och utvecklingsgarantin, praktik, prova på platser för att nämna några. Även särskilda insatser för personer med funktionshinder som med för nedsatt arbetsförmåga finns att till gå (af.5).
”De arbetsmarknadspolitiska insatserna riktas enligt direktiv från regeringen främst till de personer som står längst ifrån arbetsmarknaden. En analys av arbetslöshetens struktur (inklusive program med aktivitetsstöd) visar att det är drygt 2 procent av arbetskraften som har särskilt svårt att finna ett arbete. Denna grupp av arbetslösa har de senaste åren gynnats i mycket mindre omfattning av den starka efterfrågan på arbetskraft i jämförelse med andra grupper av arbetslösa. För personer i utsatta grupper finns således ett stort behov av arbetsmarknadspolitiska stödinsatser” (af.3, s. 8).
De arbetsmarknadspolitiska programmen kommer under år 2009 att ha i genomsnitt 134 000 personer per månad eller 2,8 procent av arbetskraften. För år 2010 väntas nivån stiga till 208 000 personer vilket motsvarar 4,4 procent av Sveriges arbetskraft.
Det blir fler och fler arbetssökande i de arbetsmarknadspolitiska programmen på grund utav att fler har rätten till garantierna. För att få vara med i jobb- och utvecklingsgarantin krävs att du har förbrukat 300 dagar i arbetslöshetsförsäkringen och för de som inte har denna
försäkring är tidsgränsen 18 månaders arbetslöshet (af.4, s.122).
År 2009 beräknas i genomsnitt cirka 59 000 personer deltaga i jobb- och utvecklingsgarantin. År 2010 väntas arbetslöshetstiderna bli längre. Regeringen räknar med att fler kommer att delta i jobb- och utvecklingsgarantin som väntas öka till 88 000 personer i års genomsnitt (af.4, s.127).
Arbetsförmedlingens syfte med jobb- och utvecklingsgarantin är att de arbetssökande genom olika aktiviteter skall få ett bra stöd i sitt arbetssökande och på så vis hitta ett arbete fortare (af
Jobb- och utvecklingsgarantin är indelad i tre faser. I fas ett kartlägger en arbetsförmedlare behovet av aktiviteter. Dessa aktiviteter skall öka möjligheterna till att finna ett arbete. Den huvudsakliga aktiviteten i fas ett är jobbsökaraktiviteter med coachning. Detta skall anpassas efter behov och ge ett effektivt stöd för den arbetssökande att finna ett jobb. Fas ett omfattar längst 150 dagar. Om personen inte hittat ett arbete går den vidare till fas två inom jobb- och utvecklingsgarantin. I fas två är aktiviteterna inriktade mot ytterligare stöd. Här kan den arbetssökande exempelvis få arbetspraktik, arbetsträning eller förstärkt arbetsträning. Om den arbetssökande trots allt inte funnit ett lämpligt arbete efter 450 dagar, hamnar han/hon i fas
tre och bli anvisad till sysselsättning (af.4, s.126).
I jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas kommer den arbetssökande att få utföra
arbetsuppgifter hos en arbetsgivare som annars inte skulle ha utförts men som kan ses som kvalitetshöjande. Sysselsättningen kan vara förlagd hos en privataktör eller offentliga arbetsgivare, sociala företag eller ideella organisationer. På arbetsplatsen har den
arbetssökande en personlig handledare som introducerar på arbetsplatsen. Genom detta arbete gör det möjligt för den arbetssökande få skaffa sig erfarenheter, meriter samt färska
referenser. Denna sysselsättningsperiod får pågå i högst två år. Den arbetssökande skall dock ha fortsatta och regelbundna kontakter med sin arbetsförmedlare (af. 6).
Om den arbetssökande trots alla insatser ändå inte lyckas att ta sig in på arbetsmarknaden har Arbetsförmedlingen ett verktyg som heter Fördjupad kartläggning och vägledning. Som kan sättas in i någon av de olika faserna. Syftet med detta är att den arbetssökande skall få stöd i att hitta sina färdigheter och förutsättningar för att få ett arbete. Det kan också hjälpa till att se vilka insatser som kan göra att möjligheterna på arbetsmarknaden ökar. Detta skall leda till att det sätts upp en individuell handlingsplan under tolv veckor med mål och delmål. Där
Arbetsförmedlingens olika verktyg kan användas även vägledande- och utredande samtal ske om arbetsförutsättningarna. Detta kan göras med hjälp av arbetspraktik på arbetsplats. Där behov av anpassning eller hjälpmedel kan identifieras i kartläggningen (af. 7).
3. FORSKNINGSBAKGRUND
Vi har studerat tre tidigare forskningsrapporter som vi anser vara relevanta för vår fallstudie inom jobb- och utvecklingsgarantin på Arbetsförmedlingen. Den första är Vägar till en
öppnare arbetsmarknad som är en årsbok från år 2006 utgiven av arbetslivsinstitutet. Där de
diskuterar bland annat frågor rörande välfärden och hur inkomstklyftan växer sig som ett hot mot arbetslösa människor. Den andra är en rapport från riksrevisionen (RiR 2008:26)
Utanförskap och sysselsättningspolitik – regeringens redovisning. Denna rapport innehåller riksrevisionens granskning av regeringens redovisning av sysselsättningspolitikens effekter samt hur utanförskapet verkat som mål för sysselsättningspolitiken. I granskningen tas det även upp hur kostnaderna för olika reformer inom sysselsättningspolitiken förväntas redovisas i de ekonomiska propositionerna.
Den tredje och avslutande är en populär vetenskaplig kunskapsöversikt som tar upp
utanförskap som en term där individer av olika anledningar ”står utanför” en för majoriteten självklar samhällsgemenskap eller välfärd. Den heter Att uppleva utanförskap av Mats Fahlgren.
Det finns även en på gående granskning av jobb- och utvecklingsgarantin som skall avslutas senast den 18 december 2009.
”syftet med granskningen är att undersöka om jobb- och utvecklingsgarantin är ändamålsenligt program för att snabbt få långtidsarbetslösa ut i arbete. Granskningen inriktas på garantins utformning samt regeringens styrning och Arbetsförmedlingens hantering av programmet” (utanf. 2).
3.1 Vägar till en öppnare arbetsmarknad
Forskningsrapporten tar upp att arbetsmarknaden måste vara öppen för alla. Därför måste den också vara i ständig förändring. Det diskuteras avgörande frågor som rör den välfärd som byggs upp och lämnar förslag på åtgärder. Hela samhället måste ta ansvar och vara delaktig,
”Ett övergripande problem i Sverige är att arbetskraften i relation till befolkningen minskar vilket leder till att allt färre människor måste försörja allt fler”
(Arbetslivsinstitutet årsbok 2006 s. 7).
De tar upp flödet in i och ut ur arbetslösheten och utanförskapet och beskriver hur det var på 1990-talet. Hamnar människor av någon anledning utanför arbetsmarknaden och har någon sorts problem med att klara av de krav som finns på arbetsmarknaden är det ännu svårare att hitta en plats som är anpassad för individen.
”Om en person hamnar utanför arbetsmarknaden hotas hans eller hennes välfärd genom lägre inkomst, minskad delaktighet och sämre hälsa”
(Arbetslivsinstitutet, årsbok 2006 s. 9).
De tar upp arbetsmarknaden, sysselsättning, utanförskap och utvecklingsprocesser i arbetslivet med mera.
Kan tyckas gammal och inaktuell, men vi finner den väldigt intressant och lärorik för vår del och den har gjort nytta för vår fallstudie.
3.2 Utanförskap och sysselsättningspolitik – regeringens redovisning
Denna rapport tar upp sysselsättningspolitiken och begreppet utanförskap som den nuvarande regeringen så flitigt använder sig utav. Det som har varit intressant för vår del i denna rapport är regeringens styrning av Arbetsförmedlingen vad det gäller utanförskapet.
Det som skrevs i regeringens regleringsbrev för Arbetsförmedlingen i budget året 2008. Det var ett av de överordnade målen att bryta utanförskapet. Det skrivs där att...
”...Arbetsförmedlingen ska verka föra att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden” (Riksrevisionen s. 46).
Detta förtydligas ytterligare genom att det avser personer som har särskilda svårigheter att få ett arbete, har behov av extra stöd. Arbetsförmedlingens hade under detta år 2008 två
arbetsmarknadspolitiska programmet, jobb- och utvecklingsgarantin. Inom denna verksamhet ingår flera olika grupper av arbetssökande, en av de grupper som hade högst prioritet
långtidssjukskrivna samt arbetssökande med långa inskrivningstider som skulle tillbaka till arbetslivet igen (Riksrevisionen s. 46).
Sysselsättningspolitiken har varit nummer ett för den nuvarande borgliga regeringen, sedan den tillträde hösten 2006. För att öka arbetskraftsutbudet och sysselsättningen har det gjort omfattade reformer på detta. Regeringens övergripande mål för just sysselsättningspolitiken har varit att minska utanförskapet på arbetsmarknaden. Ordet utanförskap har fått stort
genomslag i de ekonomiska propositionerna och i den allmänna debatten (Riksrevisionen s.7).
3.3 Att uppleva utanförskap
Är en populär vetenskaplig kunskapsöversikt som tar upp utanförskap som en benämning där individer av olika orsaker ”står utanför” en för flertalet given samhällsgemenskap eller välfärd.
”Alliansregeringens syn på begreppet utanförskap inbegriper förtidspensionerade, sjukskrivna, öppet arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder,
undersysselsatta samt latent arbetssökande. Sammantaget rör det sig om över 1,5 miljoner individer i arbetsför ålder i Sverige” (Fahlgren, 2009 s. 7).
Fahlgren (2009) skriver om hur det kan upplevas att ställas utanför samhällets stora
gemenskap och att det är ett mode ord som använd mer och mer och som har en stark politisk laddning. Den vardagliga sammankomsten i affären, dagis, skolan med mera blir kanske inte lika många när en människa blir segregerad. Detta påverkar ju människors självkänsla och tillhörighet som gör att människors välmående står på spel. Att vi här i Sverige fördelar vår arbetstid väldigt olika, det kan vara de som arbeta för många timmar och de som inte får arbeta alls och det leder ju till en ojämn inkomstfördelning bland människor, klyftan blir större. Genom tiderna har det kommit och gått olika modeller, där människor som befinner sig
”- Den här aktiveringspolitiken anses vara en succé, men det finns faktiskt inga kontrollerade studier som visar att det går bättre för dem som blir föremål för de här tvångsrelaterade åtgärderna än det skulle gått annars, säger Tapio Salonen”
(Fahlgren, 2009 s. 45).
”..lönearbetets centrala betydelse och hur arbetslivet omvandlats de senaste 25-30 åren, med hårdare krav på formell utbildning, samtidigt som forna tiders ”lågtröskeljobb” för ungdomar in på arbetsmarknaden nästan är försvunna idag” (Fahlgren, 2009 s. 47).
Fahlgren (2009) menar att de jobben som finns för lågutbildande människor glöms bort och att fler och fler unga mår dåligt idag och ställer sig frågan om det har något att göra med konkurrensen och de slags arbeten det finns idag. Han tror att det skulle gynna samhället om lönearbetet blev mer jämlik. Detta skulle förbättra för oss alla både de som stod utanför och för dem som befinner sig i ”ekorrhjulet”.
Han tar upp och beskriver om andra områden där människor kan känna utanförskap, än när de står långt ifrån arbetsmarknaden (Fahlgren, 2009).
4. METOD
I detta kapitel redovisar vi genom att motivera och argumentera för vilka tillvägagångssätt vi använder i metod och urval.
”Metoderna handlar om hur man hämtar in, organiserar och tolkar information” (Larsen, 2009, s. 17).
4.1 Val av metod
I vårt examensarbete har vi valt ut ett enhetskontor i en liten stadskommun där vi kommer att göra en fallstudie på ett arbetsmarknadspolitiskt program, nämligen jobb- och
utvecklingsgarantin.
Genom kvalitativa intervjuer får vi möjligheter till utökade och fördjupade svar som hjälper oss till en helhetsförståelse i vårt arbete.
Till vår hjälp använder vi oss utav två olika semistrukturerade intervjuguider. Då vi eftersöker olika svar från enhetschefen och personalen (se bilaga 2 och 3).
I våra intervjuer använder vi oss utav ljudupptagning.
”Det viktigaste är att ha förmåga att lyssna till och kunna vissa ett genuint intresse för det som informanten berättar” (Dalen , 2007 s. 39).
En nackdel som Larsen tar upp är:
”..att människor inte alltid är sanningsenliga i kvalitativa intervjuer; det är svårare att vara ärlig när intervjuaren sitter framför dig än när du helt anonymt kryssar i ett formulär ” (Larsen, 2009 s.27).
Vår uppfattning är att detta inte skall bli ett problem eftersom vår undersökning inte är granskande ur ett kritiskt perspektiv utan ur en undersökande syfte. Vi kommer att vara
4.2 Validitet och reliabilitet
Reliabilitet, tillförlitlighet, innebär att mätningarna är korrekt gjorda.
Validitet innebär att man verkligen har undersökt det man ville undersöka och ingenting annat
(Thurén 2007, s 26).
I våra kvalitativa intervjuer ökar validiteten genom att vi har varit två personer vid
intervjutillfällena och vid transkriberingen. Detta innebär att det blir en noggrannhet som ökar reliabiliteten. Både reliabilitet och validitet är väldigt viktiga i ett arbete. Vi vill i vår
fallstudie ha mer trovärdighet, det får vi genom att träffa färre men under en längre intervjutid som ger oss en möjlighet genom våra frågor, gå på djupet och på så vis öka vår förståelse. Vi ökar validiteten genom att ha fått lov att höra av oss till enhetschefen och personalen om det skulle vara så att vi skulle behöva mer detaljer.
4.3 Urval och avgränsning
För att få en helhetsbild av Arbetsförmedlingens mål, medel och effekter av jobb- och
utvecklingsgarantin väljer vi att göra ett godtyckligt urval som oftast förekommer i en
kvalitativ intervju. Vi valde strategiskt ut enhetschefen på vår utvalda Arbetsförmedling samt de två ur personalen på Arbetsförmedlingen som arbetar med arbetssökande i fas 1, 2 och 3 som ingår i jobb- och utvecklingsgarantin. Det är trots allt de som vet vad som sägs under mötena med de arbetssökande som ingår i jobb- och utvecklingsgarantin och som befinner sig i en riskzon mot ett utanförskap till arbetsmarknaden. Vilka är deras erfarenheter och känslor i deras arbete på Arbetsförmedlingen?
”Detta är en form av strategiska urval, dvs. forskaren väljer medvetet vilka som ska delta i undersökningen, de informanter som han eller hon anser vara lämpade att belysa frågeställningen” (Larsen, 2009 s. 78).
I vårt val av intervjupersoner funderade vi på våra frågeställningar och vem som skulle kunna tänkas ge oss det material vi skulle behöva för att svara på våra frågeställningar.
Vi valde enhetschefen på en utvald Arbetsförmedling för att hon kan svara på frågor som rör regeringsfrågor och bakgrund till de beslut som tas. Vi ville intervjua personalen för att de är
Vi väljer att inte intervjua arbetssökanden som är på väg eller befinner sig i jobb- och utvecklingsgarantin. Då vi i detta examensarbete endast efterfrågar vilka mål
Arbetsförmedlingen har med jobb- och utvecklingsgarantin samt vilka medel
Arbetsförmedlingen får till sitt förfogande av regeringen och kan Arbetsförmedlingen se någon effekt av regeringens satsningar? Vi tar heller ingen hänsyn till kön, ålder i vår intervju undersökning för vi anser inte skulle påverka vår undersökning på ett fördelaktigt sätt.
Vi väljer att inte göra enkätfrågor eftersom de kräver ett högt deltagarantal och då hade vårt
upplägg fått se annorlunda ut och då hade det blivit ett helt annat arbete.
4.4 Etiska överväganden
Vi kommer följa de råd som Dalen (2007 s. 20) nämner som är det
humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets (HSFR) rekommendationer. Dalen (2007) skriver om forskningsetiska principer som bör följas när det skrivs en kvalitativ intervju forskning. Vi följer kravet på samtycke, information, konfidentialitet som berör oss. Vi anser inte att skydd för barn eller hänsyn till svaga och utsatta grupper hamnar inom vårt kriterium så att vi behöver tänka på dem när vi intervjuar.
Våra intervjupersoner på Arbetsförmedlingen kommer att förbi anonyma. När vi redovisar vad chefen och personalen säger så kommer vi att benämna dem som Karin och Linn och Roger så att det bli behagligare läsning.
4.5 Intervjuguide
Till vår hjälp under intervjutillfällena har vi använt en kvalitativ intervju med semistrukturerade frågor (se bilaga 2 och 3). Dessa frågor är framställda utifrån våra
frågeställningar. Under intervjutillfället vill vi få fram vilka mål Arbetsförmedlingen har med jobb- och utvecklingsgarantin samt vilka medel Arbetsförmedlingen får till sitt förfogande av regeringen, och kan Arbetsförmedlingen se någon effekt av regeringens satsningar? Genom att använda en kvalitativ intervju med semistrukturerade frågor får vi en möjlighet att få information på djupet och öka vår förståelse för hur de arbetar och vad de känner inför detta
Vi använde oss av två olika intervjuguider, en till enhetschefen och en till personalen som arbetade i fas 1, 2 och 3. Vi hade en del huvudfrågor som skulle hjälpa oss att komma
närmare svaren på vår fallstudie. Samtliga frågor i intervjuguiden var öppna och saknade krav på att följa en inbördes ordning. Detta gav oss en möjlighet till att även kunna hoppa över en fråga om vi ansåg att den redan hade besvarats. Vår uppdelning i intervjuguiden är att enhetschefen fick svara på de övergripande frågorna om regeringen och den utvalda
Arbetsförmedlingens mål, medel och effekt. De anställda fick svara på frågor som rörde den arbetssökanden i frågor angående mål, medel och effekt.
4.6 Genomförande
Första kontakten togs med enhetschefen för den utvalda Arbetsförmedling och inleddes med en presentation av oss, arbetet och syftet med intervjun. Hon tyckte det lät intressant att vi ville göra en fallstudie om Arbetsförmedlingens mål, medel och effekt av jobb- och
utvecklingsgarantin. Vi bokande in ett intervjutillfälle med chefen och fick telefonnumret till personalen som arbetade med fas 1, 2 och 3 på Arbetsförmedlingen. Vi fick även här ett positivt bemötande vid vårt telefonsamtal och bokade in en intervjutid.
Varje intervju varade cirka en timme som planerat. Vi var noga med att berätta för
enhetschefen och personalen att det är frivilligt och att alla uppgifter behandlas konfidentiellt och att de kommer att förbli anonyma.Vår registreringsmetod bestod av att spela in
intervjuerna med en videobandspelare där vi behöll linsskyddet på.Materialet som finns på de
inspelade banden kommer att raderas efter examensarbetes slut.
4.7 Bearbetning och analys
”Det är viktigt att de som blir intervjuade/observerade kan känna igen sig i tolkningen, det vill säga att tolkningen återspeglar det som informanterna har uttryckt i intervjun”
(Larsen, 2007 s. 107).
Det är en mängd data att ta hand om från våra inspelade intervjutillfällen. Videobanden transkriberas ord för ord så detaljerat som möjligt med enhetschefen och personalens egna ord. Vilket vi kommer att skildra i resultatet med citattecken i löpande text. Transkriberingen ägde rum två dagar efter intervjutillfällena. Detta för att underlätta för minnet och för att lättare kunna arbeta med våra egna tolkningar.
”Analys av kvalitativa data innebär att jobba med en större textmängd. Denna fas handlar också om att reducera datamängden, alltså om att ta bort den information som inte är relevant för frågeställningen” (Larsen, 2007 s. 101).
Genom vår kvalitativa intervju fick vi mycket material där enhetschefen och personalen berättar om bakgrundfaktorer till deras arbeten som de utför. Vi kommer bara att redovisa det intervjumaterial som är relevant för vår fallstudie och som bidrar till att vi kan svara och diskutera våra frågeställningar.
5. RESULTAT
Här nedan redovisar vi intervjumaterialet. Vi kommer att börjar med att skriva om vad enhetschefen svarade för att sedan gå över till personalen. Detta kommer vi att göra i löpande text och med deras egna ord. Citat kommer att markeras med citattecken.
Vi väljer konfigurerade namn på våra informanter enhetschefen kallar vi Karin och personalen för Linn och Roger. Informanterna heter i verkligheten något annat.
5.1 Enhetschefen
Här nedan följer resultatet av vår intervju med enhetschefen ”Karin”. Vi väljer att bara redovisa det som är relevant för vår frågeställning.
5.1.1 Ditt arbete här på Arbetsförmedlingen
Karin berättar att hennes arbete är mera övergripande som enhetschef på denna
Arbetsförmedling. Då ansvarar hon för hela verksamheten och alla de olika bitarna som ingår i verksamheten.
”Jag har ansvar för all personal på det här kontoret vi är just nu mitt inne i en lönerevision, med lönesättande samtal och löneförhandlingar samt att vi håller på att rekrytera. Då sitter jag med i anställningsintervjuerna tillsammans med fackliga representanter”
Hon berättar vidare att det är ett rätt komplext uppdrag de har. När företag varslar går Arbetsförmedlingen ut och informerar på företagen innan de ens är arbetslösa, till det att människor har varit inskrivna ganska länge på Arbetsförmedlingen och kanske är med i olika insatserna här som till exempel jobb- och utvecklingsgarantin. En del kanske är kvar så länge att de till slut hamnar i fas 3 på jobb- och utvecklingsgarantin.
Karin berättar vidare att det är ett väldigt stort flöde av information hela tiden. Då gäller det att hålla ihop det hela, leda och fördela arbetet och styra in och se till att vi uppnår våra verksamhetsmål.
”Så mitt uppdrag här är ganska stort och komplext mycket olika inriktningar men jätte roligt naturligtvis. Vi har ett väldigt kul jobb här på Arbetsförmedlingen samtidigt som det är väldigt utmanande och intressant”
5.1.2 Enhetens verksamhetsmål
Karin berättar att de har ett övergripande verksamhetsmål. Där skall de uppnå olika saker och de målen är samma för alla kontor och för hela verksamheten. Det kan till exempel vara omsättningen av arbetssökande, hur många som går ut i jobb. Det är lite beroende på vilken kategori de tillhör om de finns i jobb- och utvecklingsgarantin, om de finns i jobbgarantin för ungdomar eller är vanligt arbetslösa. Vi har även mål riktade mot den andra kunden,
arbetsgivaren. Vi vill att arbetsgivarna skall vara nöjda med vårt arbete och att de anställer de arbetssökande, säger Karin.
Karin berättar vidare att handlingsplanen är ett bra redskap och att de har mycket hjälp utav den, det är ett typ av mål. Karin tycker att det är besvärligt när de är en offentlig verksamhet att mäta hur effektiva de är och vad de gör. Men så är det alltid med den här typen av
verksamhetsmål säger hon. Hon fortsätter vidare att de jobbar med operativa mål och hur de skall uppnå de stora verksamhetsmålen till exempel inom jobb- och utvecklingsgarantin så ska 4 % gå ut i arbete eller utbildning.
Karin menar att de uppnår de flesta av deras verksamhetsmål. Eller som hon säger:
”Vi har ju gröna siffror på alla målen egentligen... jag tror vi har på de flesta”
Vi fortsätter prata om arbetsmarknaden när Karin berättar att ett mål som de har haft svårt att uppnå är att få ta i tillräckligt med praktikplatser. Trots det är Karin väldigt nöjd för de har kommit upp i 71 % och året är inte slut ännu påpekar hon. Målet med anställningar har varit trögt det är svårt att påverka i rådande lågkonjunktur.
Karin berättar att deras uppdrag är att se till att arbetssökande får ett arbete och att
arbetsgivarna får arbetskraft och detta så fort som möjligt. Detta skall göras genom att korta led tiderna, jobba så effektivt som möjligt för vi tänker hela tiden på att det är skattemedel som finansierar hela vår verksamhet.
5.1.3 Övergripande om medel
När vi börjar prata om medel går Karin direkt in på pengar. Hennes mening är att de får gott om pengar att röra sig med till sin verksamhet. Pengarna kommer från vårt huvudkontor enligt en särskild fördelningsmodell. I fördelningsmodellen tar man hänsyn till om det är en god arbetsmarknad, om verksamheten har krävande grupper som skall hjälpas ut i jobb, stor invandring till kommunen, många funktionshindrade eller om det är många som har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen länge. Detta ger mer pengar i fördelningsmodellen. Hur mycket pengar som fördelas ut sker genom statistik. De följer upp allt med statistik berättar Karin.
Arbetsförmedlingen måste säkerhetsställa pengarna som skall gå till garantierna bl. a. jobb- och utvecklingsgarantin. Inom jobb- och utvecklingsgarantin finns det väldigt många verktyg att tillgå berättar Karin. Det kan vara praktik, arbetsmarknadsutbildning, den arbetssökande blir berättigad anställningsstöd så fort de kommer in i jobb- och utvecklingsgarantin. I jobb- och utvecklingsgarantin så har de till gång till hela verktygslådan oavsett konjunktur. Jobb- och utvecklingsgarantin är högt prioriterat inom Arbetsförmedlingens verksamhet, säger Karin.
5.1.4 Vad blir då effekterna av satsningarna
Karin berättar att målen sätt i relation till medlen. Uppnår de sina mål har de förhoppningsvis jobbat effektivt och använt resurserna på bästa sätt. Det är svårt med offentliga verksamheter att mäta hur effektiva de är och hur rätt man använder sina resurser. Där har
verksamhetsmålen en viktig del. Arbetsförmedlingen använder sig av något som kallas för styrkort. Där ser vi måluppfyllelsen sättas i ett samband mellan ekonomi, verksamhet, kund och medarbetare. Det är där vi ser om vi använder våra medel på ett bra sätt eller på ett mindre bra sätt. Detta följs väldigt noggrant, säger Karin.
Inom jobb- och utvecklingsgarantin finns de kompletterande aktörer som hjälper
Arbetsförmedlingen med en specifik del av uppdraget. Detta är ett nytt sätt att arbeta på i arbetsmarknadspolitiken att de fördelar det på fler aktörer. Det är inte längre självklart att Arbetsförmedlingen skall göra allt utan det finns fler aktörer på marknaden.
för den arbetssökande och för hela samhällsekonomin har det också en betydelse om en arbetssökande går ut i arbete eller studier.
”Alla personer som kommer ut i arbete är ju en jättegod effekt”
5.1.5 Rådande lågkonjunktur
Vi undrar om de är hårt drabbade av den rådande lågkonjunkturen i landet. Här svarar Karin att vårt län är lyckligt lottade och det beror väldigt mycket på det näringsliv vi har. Vi har inte särskilt många stora företag som anställer jätte många på en gång och sedan släpper jätte många på en gång. Vilket gör att vårt län inte känner av det lika mycket. Nu börjar de märka av lågkonjunkturen berättar Karin. Fler arbetssökande, färre arbetstillfällen och fler varsel. Det Karin har märkt som en stor skillnad är de inte finns så många okvalificerade jobb längre om hon jämför mot år 2008.
Regeringen har lovat alla människor sysselsättning. Det gäller för Arbetsförmedlingen att kunna erbjuda de arbetssökande som vi ha någon form av sysselsättning. Det gör att Arbetsförmedlingen har krav på sig att leverera, avslutar Karin.
5.2 Personalen
Här nedan följer resultatredovisningen av intervjun med personalen.
5.2.1 Intern utbildningar på Arbetsförmedlingen
Det finns många utbildningsmöjligheter för personalen som arbetar med att få ut personer i arbete. Utbildningarna handlar mycket om olika samtalsmetoder. Det som skiljer sig från förr är, att det gick bra att söka utbildningar som låg utanför verket, men den möjligheten finns inte längre.
5.2.2 Arbetet för att få ut individen på arbetsmarknaden
Deras arbetsuppgift är att få ut arbetssökande som stämplat ut sin a-kassa och inte får fler stämplingsdagar innan de har jobbat i reguljärt jobb igen.
Det handlar mycket om aktivering av arbetssökanden. Till en början tar de reda på: vem är du? Vad har du med dig? Vad vill du? Och vad kan du? Det blir ett stort kartläggningsarbete. Så fort en arbetssökande skrivs in i jobb- och utvecklingsgarantin så finns det olika
anställningsstöd, som är de verktyg som Arbetsförmedlingen kan ta till i fas 1, 2 och 3, även särskilt anställningsstöd, nystartsjobb och förlängd praktikplats.
5.2.3 Fas 1, 2 och 3
Det händer mycket i fas 1 men om personen inte kommer ut i arbete blir det fas 2 och fas 3 som gäller och då är det praktiksysselsättning. Hamnar personen i fas 2 och 3 är det väldigt svårt att komma ut i jobb. När en person hamnar i fas 3 är det mellan 2 och 3 år som personen har varit ifrån arbete. De som här 55 plus och har hamnat i fas 3 har det värst, de blir oftast bara sysselsatta. Roger tycker att det var skillnad när plus-jobben fanns, då fick personen en aktivitetsstöd beroende på sin a-kasseersättning. Det var mer som en anställning som ledde till att personen kände att han/hon bidrog till något och fick lön för det. De personer som befinner sig i fas 2 och 3 i jobb och utvecklingsgarantin i dag får mellan 223 kronor upp till 680 kronor om dagen. De skall vara i sysselsättningspraktik 40 timmar i veckan för att få aktivitetsstödet och samtidigt vara jobbsökande.
”De som hamnar i fas 2 och 3 platsar inte riktigt in på den nya arbetsmarknaden”. Det kan vara så att de inte har helt full kapacitet men inget funktionshinder. De som hade lite enklare arbeten förr, som nu är borttagna och eftersom de inte har något funktionshinder får de inte extra stöd. En individ med funktionshinder finns det jätte subvention under en lång tid om personen har ett intellektuellt funktionshinder eller ett psykiskt eller fysiskt då kan det beviljas lönebidrag som givetvis skall trappas ner om det går.
”Dom finns på olika ställen, på olika politiska tider. Nu är tiden, det är
arbetsförmedlingen. Det är hit dom skall i arbetslivet, det är samma människor som knuffas runt, i andra tider är det soc. Och i andra tider är det försäkringskassan”
5.2.4 Uppnår ni målen
Av dem som är inskrivna i jobb och utvecklingsgarantin är vårt mål att få ut 4 % i arbete eller utbildning, det borde säga något om vilken tuff grupp vi arbetar med. Vi räknar inte dem som går i pension eller dem som ska avslutas för att de har misskött sig för det är en lång procedur där också.
”- Men sen måste vi ju sprida de goda exemplen, de finns ju faktiskt, vi fixar ju ändå vårt 4 % mål. Vi har haft flera stycken toppmånader..”
5.2.5 Medel
Är den arbetssökande inskriven på jobb- och utvecklingsgarantin så har de tillgång till olika stöd. Det kan vara att bevilja längre praktikplats för att få in en fot på ett företag som inte kostar företaget något, det kan vara upp till 6 månader om facket godkänner. Det finns olika former av anställningsstöd som ger möjligheter till exempel särskilt anställningsstöd,
nystartsjobb, egna köpta utbildningar som de arbetssökande går med anställningsstöd, arbetsmarknadsutbildningar, lönebidrag och praktikmöjligheter är några av verktygen. Har den arbetssökande ett handikapp så kan det beviljas lönebidrag mellan 10-80%. Det är starka, kraftfulla stöd som hjälper till när den arbetssökande har varit arbetslös under en lång tid. Innan den arbetssökande hamnar i jobb- och utvecklingsgarantin får han/hon inte så mycket hjälp av personalen här på arbetsförmedlingen, det är mycket jobbsök på egen hand, bara lite stöttning från oss de första 300 a-kassa dagar. Men kommer han/hon in på jobb och
utvecklingsgarantin så är det en nystart. Det är grupper och kartläggning, det blir liksom ett ryck i fas 1.
5.2.6 Effekter av jobb och utvecklingsgarantin
Arbetsförmedlingens personal snabbt i kundtjänst. Det blev lätt för de arbetssökandena som till exempel hade drogproblem att glida igenom systemet en lång tid innan det upptäcktes. Målen klarades inte på den tiden eftersom de fastnade i utredningar. Regeringen har först nu förstått att de som befann sig i fas 1 och inte fått arbete, snart befinner sig i fas 3. Det är lätt att fastna i fas 3 eftersom beslutsprocessen tar så lång tid.
Det är förnedrande och det kostar staten pengar att ha personer i aktivitetsstöd. De som är i fas 3 har kraven på sig att de skall vara ute i en sysselsättning i tvåårsperioder måndag till fredag. Dessutom så får de som anordnar sysselsättningen 225 kr om dagen i anordnarbidrag. Det är lite av en drag kramp mellan de ideella organisationerna att de gärna vill ha dit fas
3-praktikanter. De utför någonting för organisationen som inte ett vanligt jobb hade utfört, som en godkänd fas 3 - sysselsättning, och sen får anordnaren anordnarbidrag.
Roger tycker att:
”regeringen ska omvandla allt vad aktivitetsstödet kostar till jobb, så har individen ändå någon sorts självkänsla av en anställning för att sedan komma in i a-kassesystemet igen. Sen fotlöper det med det som tidigare var beredskapsjobb i ett halvår för att sedan vara inne i en ny a-kasse period”.
Det är ju en jätteskillnad för självkänslan.
”För det vi säger är; du är fortfarande arbetssökande, du har fortsatt aktivitet så du skall vara ute på en som många tycker, meningslös sysselsättning. För att du skall få ditt aktivitetsstöd, det är kravet”
Roger påpekar än en gång att de arbetssökandena mår väldigt dåligt i fas 2 och 3, som är en fortsatt aktivitetsstöd. Han berättar att han tyckte bättre om när det fanns plusjobb.
Benämningen var då ”lön” och den arbetssökanden hade en anställning som ledde till bättre självförtroende.
inte ramlar utanför så som de gör idag. Dessa system beslutades fram för att komma åt cirka 3 stycken fuskare av 250 stycken som är inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin. Det är många andra som blir drabbade på grund av dess tre. De jobb som finns de finns men de skall vara människovärdiga. Roger tycker att det är viktigt att ”föräldrar kan gå hem till sina barn och säga att de har en anställning i kommunen istället för en anställning i fas 3 i 300 dagar”.
6. ANALYS
Vår analys görs genom våra frågeställningar i vår fallstudie om jobb- och utvecklingsgarantin.
6.1 Mål
”Det övergripande målet för arbetsmarknadspolitiken är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad, öka sysselsättningen och minska utanförskapet.” (reg. 3)
Sammanföra arbetskraft med arbetsmarknaden, prioritera dem som står långt ifrån arbetsmarknaden och bidra till att sysselsättningen ökar på lång sikt. Samtidigt så får Arbetsförmedlingens verksamhet inte bidra till en snedfördelning på arbetsmarknaden av arbetsförmedlingens medel, praktikplatser får inte ta jobb ifrån andra.
Det krävs starka insatser från regeringen för att uppfylla dessa mål, genom olika arbetsmarknadspolitiska program som anställningsstöd, arbetsmarknadsutbildning, arbetsplatsintroduktion, fördjupad kartläggning och vägledning, förberedande insatser, instegsjobb, jobbgaranti för ungdomar, jobb- och utvecklingsgarantin, praktik, prova på platser för att nämna några. Även särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga finns att tillgå (af.5).
”Det handlar om krisåtgärder inriktade på att dämpa fallet i sysselsättningen, förhindra att arbetslösheten biter sig fast samt värna välfärdens kärna” (reg.7).
Av alla arbetsmarknadspolitiska program som kom under år 2009 har i genomsnitt haft 134 000 personer per månad av arbetskraften. Antalet individer i arbetsmarknadspolitiska program har ökat markant på grund ut av att fler kvalificerar sig för garantierna bland annat för jobb- och utvecklingsgarantin (af.4, s.122).
Av de 250 individer som är inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin i vår utvalda kommun är målet att 4 % skall ut i arbete eller studier. I dessa 4 % räknas inte de med som går i pension eller de som missköter sig. Genom regeringens satsningar så uppnår vår utvalda
Arbetsförmedlingens uppdrag är att korta ledtiderna, jobba så effektivt som möjligt. Kärnan i uppdraget är att se till att de arbetssökande får arbete och att arbetsgivarna får arbetskraft. För att uppfylla arbetsmarknadspolitiska målen som är en, väl fungerande arbetsmarknad samt öka sysselsättningen och minska utanförskapet till arbetsmarknaden.
Syftet med jobb- och utvecklingsgarantin är att de arbetssökandena skall genom olika aktiviteter och ett bra stöd i sitt arbetssökande och på så sätt korta arbetslöshetstiden.
Arbetsförmedlingen har andra mer övergripande mål som är lika för alla verksamheter i Sverige. Detta kan till exempel vara omsättningen av hur många arbetssökande som går ut i jobb. Detta beror lite på vilken kategori de arbetssökande tillhör.
Enligt enhetschefen skall de även uppnå ett mål att de arbetssökande skall vara nöjda med sin handlingsplan och att arbetsgivaren skall vara nöjd med kontakten med Arbetsförmedlingen.
Det enda målet som inte är uppnått ännu är praktikplats målet som bara är uppnått till 71 %, men året är inte slut ännu som enhetschefen säger. Men målet med att få ut 4 % i arbete eller studier som är inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin är nådd.
6.2 Medel
Regeringen går in och satsar 860 miljoner kronor i jobb- och utvecklingsgarantin. Detta är en fördubbling från januari månad fram till oktober 2009 (se bilaga 2).
Arbetsförmedlingens styrelse bestämmer årligen verksamhetsplanen samt de föreskrifter och riktlinjer som i övrigt behövs för att på ett enhetligt, rättssäkert och effektivt sätt kunna genomföra de mål och uppdrag som tilldelats Arbetsförmedlingen. Regeringens avsatta pengar kommer till Arbetsförmedlingens centrala huvudkontor och går sedan via en fördelningsmodell ut till hela landet. Fördelningen genom denna modell fokuseras på hur många inskrivna arbetssökande, invandrartäthet, funktionshindrade och långtidsarbetslösa det finns i kommunen (af. 1).
När det gäller jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin så måste pengarna säkerställas så att de räcker till garantierna.
Jobb- och utvecklingsgarantins verktyg är olika anställningsstöd, nystartsjobb, särskilt anställningsstöd, lönebidrag, praktikmöjligheter, egna arbetsmarknadsutbildningar men även köpta. Andra verktyg som personalen har att tillgå kan vara psykologer, arbetsterapeuter och socialkonsulenter. På vår utvalda Arbetsförmedling anser personalen att verktygen de har att tillgå är väldigt kraftfulla och pengarna de har till sitt förfogande anser de räcker.
”Jobb- och utvecklingsgarantins resurser är högt prioriterade inom Arbetsförmedlingen och det är oavsett hög- eller lågkonjunktur”
6.3 Effekt
”Kraftfulla insatser för fler i arbete och färre i utanförskap är en av regeringens viktigaste uppgifter” (in. 2).
Praktikplatserna som ingår i de 54 000 platser är inte lätta att hitta idag.
Enhetschefen berättar om de arbetsmarknadsutbildningar som kan göra stor nytta för individen som står långt ifrån arbetsmarknaden. Utbildningar som Arbetsförmedlingen kan erbjuda kan vara truck- lastbilskörkort eller svetsutbildning. För individen innebär en plats inom de arbetsmarknadspolitiska programmen en ökad självkänsla, ökad kontaktnät,
erfarenhet och färska referenser, även att prova på ett nytt yrkesområde. Enhetschefen säger att: ”Alla som kommer ut i arbete är en jätte god effekt”.
Arbetssökande som har svårt att komma in på arbetsmarknaden löper en ökad risk att hamna i ett utanförskap.
Genom att hela tiden arbeta med att få en väl fungerande arbetsmarknad både på lång- och kort sikt blir effekterna en ökad sysselsättning och ett minskat utanförskap.
Personalen på Arbetsförmedlingen anser att det finns en negativ effekt när regeringen bygger nya system som går ut på att strama åt för fuskarna. Det blir väldigt många individer som bli
Med så många platser inom de arbetsmarknadspolitiska programmen kan det bli svårt att hitta praktikplatser. Det är ett mål som redan är svårt att uppnå i rådande lågkonjunktur.
Enhetschefen nämner att det är ett svårt mål att uppnå men att de idag är uppe på 71 % av praktikplatsmålet som de ändå är rätt så nöjda med trots att året inte är slut. Praktikplatserna kan även utveckla ett hot för den vanliga arbetsmarknaden, där praktikplatser tar
arbetstillfällen, som inte är tillåtet men som är svårt att mäta.
En negativ effekt av jobb- och utvecklingsgarantin är när de individer som befinner sig i fas 2 eller 3 blir väldigt hårt drabbade ekonomiskt. En dagsersättning kan vara allt från 223 till ca 680 kronor om dagen för under en 40 timmars vecka i sysselsättningspraktik. Hur välfärden är uppbyggd runt individer som befinner sig i fas 2 eller 3 beror på hur individen har det socialt omkring sig, det är tuffare för en ensamstående än för en som lever i parförhållande med en god ekonomi.
Ett exempel på hur det skulle kunna se ut för en individ befinner sig i fas 3. En ensamstående kvinna med två barn i fas 3 blir anvisad ut på sysselsättningspraktik 40 timmar i veckan. Därutöver skall individen söka arbete på egenhand. Hennes dagsersättning kan vara så låg som 223 kronor som hon skall försörja familjen på. Vilket är en omöjlighet, då får kvinnan söka extra bidrag hos socialtjänsten. Detta leder till mycket psykiska problem med dåligt självförtroende och dåligt självkänsla. Var finns välfärden i det här? Hur hittar individen motivation i en liknande situation.
Arbetslösheten ökar, inte förrän nästa år spås det om en inbromsning, vår utvalda arbetsförmedling ligger i ett län som inte är ”så hårt” drabbat.
Enhetschefen berättar att målen är sett i relation till medlen. Eftersom de uppnår målen så har de också förhoppningsvis jobbat ganska effektivt och använt resurserna på bästa sätt.
Eftersom regeringen har lovat alla sysselsättning som vill ha det, och om det är svårt att få arbete så får Arbetsförmedlingen hitta någon annan form av sysselsättning.
7 DISKUSSION
I vårt sista kapitel väljer vi att föra en fri diskussion om vårt examensarbete utan att strikt ta hänsyn till våra frågeställningar i inbördes ordning. Vi kommer även att ge förslag till vidare forskning.
Under arbetets gång har vi lärt oss väldigt mycket om hur regeringen arbetar och hur
beslutsprocesser ser ut, samt hur dessa beslutsprocesser kopplas till de olika myndigheterna. Vi har fått en insikt i hur myndigheterna arbetar från chefsnivå till den anställde. Vi har också fått uppleva känslan av vad personalen tycker om sitt arbete med arbetssökande som befinner sig i riskzon mot ett utanförskap till arbetsmarknaden. Vi har undersökt vilka effekterna kan bli på regeringens satsningar och vad personalen anser om dem och vad som skulle kunna göras bättre.
I vår fallstudie berättade både enhetschefen och personalen om de olika målen som fanns men tyngden låg på jobb- och utvecklingsgarantins mål som var att få ut 4 % i arbete eller studier eller annan sysselsättning som Arbetsförmedlingen hade att erbjuda. Vår utvalda
Arbetsförmedling nådde detta mål utan problem och var stolta för det. Det kan tyckas vara ett väldigt lågt procentsatts men då måste Arbetsförmedlingen ha med i beräkningen att det är arbetssökande som inte arbetat på väldigt länge och kan vara väldigt nedsatta i sin självkänsla och självförtroende. Arbetssökande som eventuellt har slussats mellan myndigheter, och saknar troligtvis utbildning som stämmer överens med samhällets och arbetsmarknadens krav eller har en annan utländsk bakgrund. För dem som stått utanför arbetsmarknaden en lång tid är det inte lätt att komma tillbaka berättar personalen. Här syftar personalen till dem som befinner sig i fas 2 och 3. Vi anser att personalen har rätt i att det missgynnar och är
omotiverat att söka arbeta eller studier när den arbetssökanden hela tiden blir slussad mellan faserna. Den lilla välfärd som fanns försvinner helt. Pressen och känslan ökar över att inte känna sig behövd. När självförtroendet är i botten så skall den arbetssökande vara ute på heltidspraktik och samtidigt vara jobb sökande. Detta för en mycket dålig ersättning,
Arbetsförmedlingen har till sitt förfogande att läggas? Vart kommer prioriteringarna? Detta är några frågor vi ställer oss.
Personalen nämner att arbetssökanden som befinner sig i eller mot ett utanförskap till arbetsmarknaden ofta är samma personer som slussas mellan olika myndigheter så som Socialförvaltningen, Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Detta för att under olika regeringsskiften fattas olika beslut vilket gör att dessa individer åker karusell mellan olika myndigheter. Vi funderar på hur mycket regeringen backar och tar till sig av det som gick bra respektive dåligt av varandra. Vi får en känsla av att det mest bara rullar på och testas fram nya modeller men det görs inga granskningar på hur utfallet var och ta lärdom av dem. Personalen påpekade flera gånger att det handlar mycket om ekonomi. Varför såg regeringen inte då att det var många arbetssökande som fastnade i processer? Vad händer med de
individer som har gått från fas till fas om det blir ett regeringsskifte? Personalen nämnde att de som arbetar på Arbetsförmedlingen och andra myndigheter måste vara väldigt
förändringsbenägen och anpassa sig snabbt vid nya regler och direktiv.
Det låter ju väldigt bra att 54 000 platser sätts in, men vi undrar vart skall Arbetsförmedlingen hitta dessa platser? Vi tänker framförallt på praktikplatserna eftersom enhetschefen berättade att det var ett problem idag att nå det målet. Ett problem med dessa praktikplatser är ju även att gränsen till att en praktikplats tar ett riktigt arbete är hårfin. Det är inte alltid att det går så lätt att fixa fram praktikplatserna.
Personalen tyckte att det var bättre för de arbetssökandena när plusjobben fanns. Det sparade regeringen pengar på. Den arbetssökande hade lite bättre självförtroende och självkänsla när han/hon kunde säga till omgivningen att han/hon var anställd och fick lön. Inte så som det är nu när anordnaren får betalt för att praktikanten utför ett jobb 40 timmar i veckan och han/hon ändå skall vara aktiva arbetssökande. Det är inte konstigt att det pågår en dragkamp om praktikanterna till olika organisationer.
”Kraftfulla insatser för fler i arbete och färre i utanförskap är en av regeringens viktigaste uppgifter” (in. 2)
arbetssökande i fas 1, 2 och 3. Vi kände båda att vi fick en väldigt positiv bild av hur mycket medel regeringen satsar på Arbetsförmedlingens verksamhet. Under examensarbetets gång har våra tankar gått från att vara mycket positiva till att bli mer tveksamma om jobb- och utvecklingsgarantin verkligen är en hjälp tillbaka till arbetslivet eller bara en karusell i ett ständigt utanförskap till arbetsmarknaden?
”- Den här aktiveringspolitiken anses vara en succé, men det finns faktiskt inga kontrollerade studier som visar att det går bättre för dem som blir föremål för de här tvångsrelaterade åtgärderna än det skulle gått annars, säger Tapio Salonen”
(Fahlgren, 2009 s. 45).
Det skall bli spännande att se vad rapporten om jobb- och utvecklingsgarantin kommer fram till. Vi funderar hur detta kommer att arbetas med efter valet. Kommer den sittande regeringen ta hänsyn till denna rapport eller kommer det något nytt? Görs det tillräkligt för att inte fler skall hamna i fas 1, 2 och 3? Vi tror att fler kommer att hamna i dessa faser innan arbetsmarknaden vänder.
Vi känner att regeringen borde ta bort ordet utanförskap ur sina rapporter och använda ett annat ord som inte segregerar dessa människor mer. Vi håller helt med riksrevisionens granskning (2008) att detta är ett begrepp som behöver en tydligare förklaring.
Allt högre utbildningar krävs för att få en ingång till arbetslivet, klyftan mellan arbetande och arbetssökande ökar, många av de okvalificerade arbetena kommer inte tillbaka, samhällets välfärd förändras till en nivå som kanske kommer att ta mycket lång tid att bygga upp igen.
Slut citat: ”Rom byggdes inte på en dag”.
7.1 Vidare forskning
Våra förslag till vidare forskning som vi skulle vilja läsa mer om är: Hur mår de
arbetssökande som befinner sig i de olika faserna? Hur får de en meningsfull vardag? Som avslutning har vi även funderingar kring vad som skulle hända om det blir ett regeringsskifte? Blir det då nya reformer för dem som står längst från arbetsmarknaden? Det finns så mycket
8. REFERENSER OCH KÄLLFÖRTECKNING
Litteratur källorDalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Fahlgren, Mats (2009). Att uppleva utanförskap. Stockholm : b Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS):
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Olofsson, Jonas & Zavisic, Maria (red.) (2006). Vägar till en öppnare arbetsmarknad. Stockholm: Arbetslivsinstitutet
Rothstein, Bo & Bergström, Tomas (red.) (1997). Politik som organisation:
förvaltningspolitikens grundproblem. 2., [utök.] uppl. Stockholm: SNS (Studieförb. Näringsliv
och samhälle)
Thurén, Torsten (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. 1. uppl. Stockholm: Runa
