RUT -konstruktioner kring det nutida svenska
avlönade hushållsarbetet
- En diskursanalys av debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter samt företagen Hemfrid och HomeMaids hemsidor.
RUT – Talking about Contemporary Swedish Paid Domestic Labor
- A discourse analysis on debate articles from Aftonbladet and Dagens Nyheter and the companies Hemfrid and HomeMaids websites
Hanna Hallgren
Genusvetenskap Kandidatuppsats 15 hp
VT-2015
Sammanfattning
Syftet är att undersöka konstruktioner kring avlönat hushållsarbete i 10 debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter samt på företagshemsidorna Hemfrid och HomeMaid i förhållande till arbete, kön och etnicitet. Vidare undersöks hur jämställdhet och jämlikhet kan förstås. Materialurvalet är gjort med förhoppningen att visa en ideologisk och praktisk sida. Inledningsvis ges historisk bakgrund och sedan behandlas nutid och hur upptakten till det politiska beslutet angående Rut-avdraget sett ut. Två teoretiska utgångspunkter utifrån genusvetenskaplig och intersektionell kontext ges och sedan förklaras begreppen arbete, kön, etnicitet, jämställdhet och jämlikhet. Metoden är en kvalitativ textanalys med inspiration av diskursanalys. Här ligger fokus på språk och hur det skapar mening. Debattartiklarna talar om arbetet som både positivt och negativt utifrån arbetsmöjligheter och relationer mellan köpare och utförare. Så kallat manligt och kvinnligt arbete jämförs och en statusskillnad diskuteras. Etnicitet beskrivs utifrån jämförelsen av utföraren som invandrad kvinna och köparen som den vanliga människan, vilket kan ses skapa ”vi” och ”dem”. Jämställdhet och jämlikhet kopplas till lönearbete och makten att påverka sitt arbete. På hemsidorna ligger fokus på en servicebeskrivning och arbetet blir en kvinnlig domän där kvinnor återfinns i olika positioner, vilket kan sägas både återskapa och förnya synen på hushållsarbetet. Vidare är fokus på familjen med vit hudfärg, vilket kan ses vara företagens syn på hur potentiella köparna ser ut. Den invandrade kvinnan skildras utifrån en framgångsbeskrivning vilket skiljer sig från en så kallad eländesbeskrivning. Här ges sken av en jämställd och jämlik domän där ansvaret framförallt ligger på en kvinnans axlar.
Nyckelord: Rut-avdrag, avlönat hushållsarbete, genus, arbete, etnicitet, jämställdhet, jämlikhet
Abstract
The purpose of this paper is to examine the discussion about paid domestic labor in 10 debate articles from Aftonbladet and Dagens Nyheter and the companies Hemfrid and HomeMaids websites in relation to labor, gender and ethnicity. Furthermore it examines how gender equality and equality can be understood. The thesis intends to demonstrate an ideological and a practical side. A historical background and contemporary perspectives are given. Then theoretical aspects on gender and intersectionality are presented, and definitions on labor, gender, ethnicity, gender equality and equality are introduced. The method is a qualitative text analysis inspired by discourse analysis with focus on how language creates meaning. The result of the thesis shows how the debate articles discuss the paid domestic work as both positive and negative based on work opportunities and relationships between buyers and providers; in addition so-called male and female work is compared. Ethnicity is described based on the comparison of the performer as an immigrant woman and the buyer as a common person. Gender equality and equality are connected to paid work. On the websites the work is described as a feminized service where women are customers, workers and entrepreneurs, which can both restore and renew the perception of domestic work. Moreover, white families can be seen as the description of potential buyers. The immigrant woman is described as successful, which is different from so called negative descriptions. The companies describe a gender equal and equal domain where the responsibility lies on a woman's shoulders.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
1.2 Syfte och frågeställningar ... 5
2. Hushållsarbete historiskt och i nutid ... 5
2.1 Historiskt perspektiv ... 5
2.2 Det samtida Sverige ... 6
2.3 Upptakt till skattereduktionen ... 7
2.4 Terminologi ... 8 3. Tidigare forskning ... 8 4. Teoretiska utgångspunkter ... 10 4.1 Genusvetenskaplig utgångspunkt ... 10 4.2 Intersektionellt ramverk ... 10 5. Begrepp ... 11 5.1 Arbete ... 11 5.2 Kön ... 12 5.3 Etnicitet ... 14
5.4 Jämställdhet och jämlikhet ... 14
6. Metod ... 16
6.1 Diskurs och tillvägagångssätt ... 17
7. Materialurval och hantering ... 18
7.1 Debattartiklar ... 18
7.2 Hemsidor ... 19
8. Analys av debattartiklar ... 20
8.1 Beskrivning av debattartiklarna ... 20
8.2 Arbete - att göra ett hederligt arbete eller herrskapsmentalitet? ... 21
8.3 Kön – (invandrade) kvinnor, blåställskarlar och entreprenörskvinnan ... 23
8.4 Etnicitet - invandrarkvinnan och vanligt folk ... 24
8.5 Jämställdhet och jämlikhet ... 26
8.6 Sammanfattning ... 28
9. Analys av hemsidor ... 28
9.1 Beskrivning av Hemfrid ... 28
9.2 Beskrivning av HomeMaid ... 29
9.3 Arbete - servande och kollektivavtal ... 30
9.4 Kön - kvinnornas domän? ... 32
9.5 Etnicitet - den lyckade invandrarkvinnan ... 35
9.6 Jämställdhet och jämlikhet ... 36
9.7 Sammanfattning ... 37
10. Resultat och slutdiskussion ... 37
10.1 Likheter och skillnader mellan hemsidor och debattartiklar ... 37
10.2 Resultat ... 38
11. Referenser ... 40
11.1 Empiriskt material - debattartiklar ... 40
11.2 Empiriskt material - hemsidor ... 41
11.3 Litteraturlista ... 41
11.4 Elektroniska källor ... 44
1. Inledning
Sverige har en könsuppdelad arbetsmarknad, en av de mest segregerade i Europa. Kvinnor och män återfinns i olika sektorer och kvinnodominerade branscher värderas lägre utifrån exempelvis lön (Vänje 2013:5). Feministisk forskning har ofta diskuterat det obetalda
kvinnliga hushållsarbetet och dess konsekvenser på ojämlikhetsskapande praktiker (Freedman 2003:77ff). Men det är också viktigt att komma ihåg att det avlönade hushållsarbetet varit vanligt under många århundraden, ofta utfört av kvinnor i roller som exempelvis hembiträden, kokerskor och ammor. Under 1970- och 1980-talet minskade efterfrågan som en effekt av t.ex. utbyggnaden av ett offentligt välfärdssystem. En diskussion pågick om att avlönat hushållsarbete hörde till en svunnen tid. Tvärtom denna föreställning ses sedan 1990-talet en ökning som kan definieras som hushållsarbetets återkomst (Leppänen & Dahlberg 2012:5). Journalisten Rebecka Bohlins reportagebok De osynliga – om Europas fattiga arbetarklass behandlar en nutida kontext där framförallt migrerande kvinnor förpassas till en servicesektor där löner och villkor kan ifrågasättas (2012:13). Samtidigt är förhoppningen att det så kallade Rut-avdraget ska verka för att personer som står utanför arbetsmarknaden får möjlighet till lönearbete (Finansdepartementet 2006:19). Oavsett vilket perspektiv en intar är faktum att allt fler personer ansöker om skatteavdrag för avlönat hushållsarbete (Skatteverket 2013). År 2013 ansökte över en halv miljon svenskar och antal företag närmade sig 17 000 stycken (Skatteverket 2013:a & Skatteverket 2013:b). Samtidigt som branschen ökar har en debatt förts som kan sägas vara laddad då avlönat hushållsarbete ”sätter fokus på en rad feministiska och socialdemokratiska dilemman kring jämställdhet och jämlikhet mellan samhällsgrupper i termer av kön, klass och migrationsbakgrund” (Gavanas & Calleman 2013:11). Även om det avlönade hushållsarbetet under senare år blivit mer legitimerat kvarstår faktum att arbetet fortsätter skapa diskussion om den svenska självbilden (ibid).
I den här uppsatsen tar jag, efter en historisk tillbakablick, avstamp i en samtida svensk kontext. För att undersöka olika nutida diskurser angående avlönat hushållsarbete kommer jag för det första analysera debattartiklar i en dagstidning och en kvällstidning och för det andra utforska hur två företag som tillhandahåller städning beskriver verksamheten på sina
hemsidor. Ett skäl för detta är att jag inte hittat någon undersökning som kombinerar hur avlönat hushållsarbete diskuteras i debattartiklar och framställs av företag. Förhoppningen är att visa två olika aspekter då debattartiklar kan sägas stå för en ideologisk sida medan
förhoppning att utöka förståelsen av samtida talordningar kring avlönat hushållsarbetet i en svensk kontext.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet är att undersöka konstruktioner kring avlönat hushållsarbete i ett antal debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter samt på två företagshemsidor i förhållande till arbete, kön och etnicitet.
Frågeställningarna är:
- Hur konstrueras avlönat hushållsarbete utifrån begreppen arbete, kön och etnicitet i debattartiklarna och på företagens hemsidor?
- Finns beskrivningar av jämställdhet och jämlikhet och hur ser dessa i sådana fall ut? Jag kommer fokusera på 10 debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter under åren 2010-2014 och angående Rut-företag kommer Hemfrid och HomeMaids hemsidor analyseras. I uppsatsen ligger fokus på arbete, kön och etnicitet då dessa är återkommande i tidigare forskning, teoribildning samt materialurval. Genom denna fokusering ställs exempelvis klass, ras, sexualitet, ålder och funktion i bakgrunden och förhoppningen är att fånga upp detta i begreppen jämställdhet och jämlikhet samt inta en intersektionell öppenhet för vad som uppenbarar sig i materialet under analysens gång.
2. Hushållsarbete historiskt och i nutid
För att ge en samhällelig kontext kommer det avlönade hushållsarbetet kortfattat beskrivas utifrån historiskt perspektiv för att vidare sättas in i en svensk nutid i fråga om vilka som arbetar med avlönat hushållsarbete samt hur en politisk upptakt har behandlat det så kallade Rut-avdraget.
2.1 Historiskt perspektiv
Anna Gavanas, socialantropolog & Catharina Calleman, professor i rättsvetenskap, beskriver hur unga kvinnor från glesbygden under början av 1900-talet arbetat inom hushåll då det ofta var enda försörjningssättet. När andra alternativ uppdagades tog utlandsfödda kvinnor över arbetet och efter andra världskriget skapade staten en lag som innebar att utländska kvinnor som kom till Sverige var tvungna att arbeta inom privata hem. Under 1970 och 80-talet
infördes föräldraledighet och förskolor vilket minskade efterfrågan på hushållsarbete. Under nästa årtionde började efterfrågan öka igen. Orsakerna var många, bland annat skedde nedskärningar i offentlig omsorg vilket krävde lösningar från privat håll och samtidigt ökade arbetskraftinvandringen till Sverige (2013:10). Gavanas & Calleman pekar på hur branschen alltid varit könad och ojämlik i fråga om klass. Vidare har avlönat hushållsarbete varit oreglerat i exempelvis arbetstid och lön, något som lett till låg status (s 9). En koppling kan göras till nutid där arbetet till stor del utförs av kvinnor som är födda utanför Sverige och som jobbar under osäkra arbetsförhållanden då regleringar och kollektivavtal ofta saknas. Men här finns även skillnader då dagens arbetare har egna bostäder och får betalt i pengar (Leppänen & Dahlberg 2012:8). Lena Gemzöe, docent i genusvetenskap, definierar hushållsarbete sammankopplat med den kvinnliga reproduktionen innefattande moderskap, barnafödande och sexualitet. Författaren menar att dammsugning och barnomsorg har lite gemensamt men att det tillfallit kvinnan. Vidare återfinns samma mönster utanför det svenska hemmets väggar då städ och omsorgsarbete utförs av majoriteten kvinnor (2002:109). Detta leder vidare till en beskrivning av ett samtida Sverige.
2.2 Det samtida Sverige
Gavanas & Calleman beskriver en svensk nutid där det avlönade hushållsarbetet ökat kraftigt sedan Rut-avdraget infördes år 2007 utifrån en statlig förhoppning att komma ifrån en så kallad svart hushållssektor samt underlätta ett jämställt familjeliv. Författarna menar att talet om avlönat hushållsarbete har förändrats, från omodernt till något mer eller mindre självklart. Förklaringsfaktorer kan vara att ett behov skapats och förändrar människors uppfattningar vilket leder till förvandling i både arbete och familjeliv. Statistiskt sett är äldre personer, barnfamiljer och höginkomsttagare de som utnyttjar avdraget i störst utsträckning. Det finns många små och stora företag och här beskrivs hur offentlig och privat marknad allt mer går ihop (2013:13ff). Slutligen menar författarna att Rut är laddat eftersom det handlar om migration, kön och klass (s 7ff). Rapporten Vilka arbetar med vita hushållsnära tjänster behandlar utifrån en enkätstudie med 249 svarande från 86 företag vilka som arbetar inom den nutida svenska formella hushållbranschen inom företag med minst 5 anställda (Leppänen & Dahlberg 2012). Svaren visar att 8 av 10 utförare är kvinnor, medelåldern är 42 år och en femtedel är födda utanför Sverige (s 10ff). Hälften av de anställda arbetar heltid och cirka sju av tio har en fast anställning. Om en jämförelse görs med den svenska befolkningen som helhet återfinns fler tidsbegränsade och deltidsanställningar inom den undersökta branschen (s 12). Arbetsuppgifterna är könskodade där män och kvinnor utför olika arbetsuppgifter och de
som arbetar med hushållsarbete har många gånger inte sökt sig aktivt till branschen.
Angående frågan hur respondenterna trivs visar sammanställningen att de flesta är nöjda och fördelarna sägs vara flexibilitet angående hur och när arbetet ska utföras samt trevliga kunder. Å andra sidan kan kundkontakter även höra till den negativa delen av arbetet. Andra aspekter är att det upplevs som fysiskt tungt, stressigt och belagt med låg samhällelig status.
Författarna påpekar att upplevelsen av trivsel på arbetet påverkas av tidigare erfarenheter (s 23ff). Eftersom ovan beskrivna rapport är relativ liten kommer fler perspektiv angående vilka som arbetar med betalt hushållsarbete beskrivs i avsnittet tidigare forskning.
2.3 Upptakt till skattereduktionen
Promemorian Skattelättnader för hushållstjänster är det politiska förslag som varit förebild för lagen om skattereduktion (Rut-avdrag) för arbete i hushåll vilket innebär 50 % mindre kostnad för arbete i hemmet med maxbelopp 50 000 kronor per person och år. Med hushållsarbete menas arbete i närhet till det egna hemmet som rengöring, städning, tvätt, trädgårdsskötsel, snöskottning samt omsorg av äldre, barn och personer med
funktionsnedsättning (Finansdepartementet 2006:2). Här ges exempel från Finland, Österrike, Frankrike och Belgien där samtliga infört statlig reduktion för avlönat hushållsarbete (s 12ff). Sammanfattningsvis är de främsta argumenten att främja högre sysselsättning på den betalda arbetsmarknaden, minska den informella arbetssektorn samt hjälpa kvinnor och män att kombinera familj och arbete. Här finns ekonomiskt fokus då argumenten lyder att de personer som köper städhjälp kan använda tiden till att arbeta mer och på så sätt göra ekonomin och samhället en tjänst. Här tilltalas specifikt kvinnor: ”om kvinnor ges bättre möjlighet att omfördela sin tid från hemarbete till marknadsarbete ökar deras möjlighet att få högre inkomster” (s 19). Här finns även en förhoppning att personer med kort utbildning ska få ökade möjligheter att hitta ett arbete (s 27). Promemorian utgår från en samhällsbeskrivning där efterfrågan på tjänstearbete ständigt ökar. Det förklaras av ökade inkomster och högre välfärd (s 9). Frågan om vems välfärd och inkomst som ökar närmas dock inte. Gavanas påtalar exempelvis att ökad efterfrågan på tjänstearbete beror på nedmontering av
välfärdssystemet (2010:10). Promemorian bidrar härmed till kontextuell förståelse av Rut-avdraget där främsta argumenten är att öka den formella marknaden, underlätta för familjer samt hjälpa personer in på den reguljära arbetsmarknaden.
2.4 Terminologi
Angående terminologi går det att hitta olika benämningar för hushållsarbete. Jag har valt bort termer som städhjälp och hushållsnära tjänster då det kan sägas handla om en beskrivning som osynliggör det faktum att det är arbete som utförs. Att tala om hjälp eller tjänst är att återskapa en bild av ett icke-arbete, något som även gjorts historiskt (Strollo 2013:24). Jag kommer utifrån genusvetaren Emma Strollo använda termen avlönat hushållsarbete (2013:28). Jag kommer också prata om Rut-avdrag och Rut-företag. Det första innebär avlönat hushållsarbetet som efter 2007 utförs med skatteavdrag (Skatteverket 2015). Den största delen av skatteavdraget handlar om städning i hemmet, exempelvis 93 % år 2010 (Leppänen & Dahlberg 2012:8). Därför kommer Rut-företagen representeras av två stycken som i första hand erbjuder städning.
3. Tidigare forskning
Strollos avhandling Det städade folkhemmet: tyskfödda hembiträden i efterkrigstidens Sverige tar ett historiskt grepp med intervjuer av tyska kvinnor arbetande som hembiträden i svenska hem efter andra världskriget (2013). Författaren menar att tidigare forskning fokuserat på kvinnors oavlönade hemarbete och att det lett till osynliggörande av de kvinnor som lönearbetat inom hushåll. Genom att undersöka dåtid vill forskaren även försöka förklara nutida strukturer och arbetsvillkor inom hushållsbranschen. Strollo beskriver hur det är arbetsgivarens perspektiv som varit i fokus när det kommer till hushållsarbetets utformning. Ett exempel är den så kallade undantagslagen som innebar att utländska kvinnor som ville befinna sig i Sverige var tvungna att ta ett hushållsarbete. Här har kategorisering skett utifrån nation, klass och kön som vidare lett till exkludering och hiearkisering inom arbetsmarknaden då hushållsarbete haft sämre villkor i jämförelse med andra arbeten (s 20ff). Här har
författaren sett kön, klass, nationalitet och ålder utifrån en så kallas intersektionell lins (s 26).
Gavanas (2010) har författat rapporter som behandlar en nutida svensk kontext med fokus på avlönat hushållsarbete. Who cleans the welfare state?: migration, informalization, social exclusion and domestic services in Stockholm utgår från en intervjustudie där utförarna av arbetet får komma till tals. Gavanas argumenterar för hur det är omöjligt att särskilja formell och informell servicesektor då dessa integrerar med varandra En annan slutsats är att de
personer som jobbar inom branschen ofta är migranter som blir beroende av arbetsgivarens önskemål. Här ses en maktsymmetri där kön, sexualitet, ras och etnicitet samverkar. Vidare är Bland Rolexklockor och smutsiga trosor: om skattereduktion och segmentering på den
svenska hushållstjänstemarknaden en rapport som diskuterar hur Rut-avdraget påverkar det avlönade hushållsarbetet (2011). Här har formella företag intervjuas angående hur
arbetsvillkor och konkurrens från den informella marknaden har förändrats efter Rut-avdraget infördes år 2007. Här ses en förbättring i villkor samt att personer som tidigare haft
svårigheter att hitta arbete börjat jobba inom branschen. Vidare påpekas kundfokus vilket innebär högre krav på arbetarna. Här menar Gavanas att sociala nätverk kan leda till både möjligheter i fråga om att hitta ett arbete, men även exkluderingar i fråga om utestängning från en formell sektor. Tänkbara effekter av skattesubventionen diskuteras också och en koppling görs till en nordamerikansk kontext där en så kallad segmentering återfinns (s 36ff). Emelie Mårtensson masteruppsats RUT-avdraget som (nyliberalt) jämställdhetsprojekt. En studie om kön, klass och etnicitet i den politiska diskursen för hushållstjänster i hemmet undersöker Rut-avdraget utifrån en intersektionell ansats där fokus ligger på hur politiskt material som motioner, propositioner och skrivelser skapar konstruktioner av kön, klass och etnicitet (2013:6). Vidare diskuteras en svensk jämställdhet och välfärdskontext. Mårtensson menar att Rut-avdraget kan ses gynna vissa kvinnor medan andra missgynnas (s 44ff). Utifrån en internationell kontext har den brittiska forskaren Bridget Anderson (2000) i boken Doing the Dirty Work?: The Global Politics of Domestic Labour undersökt hur ras och klass samverkar i det faktum att migrerade kvinnor arbetar med hushållsarbete i t.ex. norra delen av Europa. Anderson påtalar utmaningar i den jämlika självbilden som råder i delar av
västvärlden. Här talas det om att tidigare feministisk forskning misslyckats med en
problematisering kring vilka personer som utför det avlönade hushållsarbetet. Här krävs en kunskap om att den makt kvinnor har att påverka sina liv är sammankopplat med exempelvis klass och ras (2000:5). Anderson menar att det privata hemmet som arbetsplats skapar en ojämlik relation där utföraren av arbetet riskerar sakna auktoritet (s 25-26). Här tas medborgarskapet upp och hur det inverkar på de möjligheter utförarna har att påverka sin arbetssituation. Slutsatsen blir att arbetsvillkor påverkas av intersektionen av de migrerade kvinnornas relation till arbetsgivare och stat där en ojämlik maktrelation riskeras skapas (s 196). Paralleller kan dras till en svensk kontext utifrån Gavanas rapporter (2010 & 2011) och Strollos avhandling (2013) om det avlönade hushållsarbetet i talet om maktsymmetrier.
4. Teoretiska utgångspunkter
Nedan presenteras teoretiska utgångspunkter och vidare behandlas de begrepp som
förekommer i uppsatsen. Eftersom talet om det avlönade hushållsarbetet sker i svensk kontext ligger således fokus på forskning utifrån ett svenskt sammanhang.
4.1 Genusvetenskaplig utgångspunkt
Nina Lykke, professor i genus och kultur, talar om det genusvetenskapliga fältet som ”en produkt av kritiska reflektioner och teoretiseringar beträffande betydelser av kön i en kritisk uppgörelse med könskonservativa könsuppfattningar” (2009:59). Forskaren beskriver teori och metod som beståndsdelar sammankopplat med tid och rum. Här är en viktig utgångspunkt att den så kallade vetenskapen inte är universell. Istället bör en problematisering ske kring vad som räknas som allmängiltigt. Den traditionella forskningen ses i detta sken som
vidmakthållande av vissa idéers privilegier och sanningsanspråk. Här kan den
genusvetenskapliga forskningen med exempelvis fokus på poststrukturalism vara ett försök att låsa upp ensidiga föreställningar (s 14ff). Den situerade kunskapen bör uppmärksammas eftersom den vetenskapliga produktionen kan sägas vara baserad på en specifik syn på
omvärlden. Det betyder att det inte går att framställa objektiva förklaringar då forskaren alltid är delaktig och tillför subjektiva värderingar. Lykke talar om medveten reflektion vilken erkänner att forskning och kunskap alltid sker i samband med en kroppslig situering (s 19ff). Vidare skriver Lykke om en poststrukturalistisk språkteoretisk tradition där språket sätts i centrum för hur exempelvis en förståelse för kön skapas och hur könsdikotomier kan
undersökas för att på så sätt dekonstruera desamma. Här förstås kroppar vara könade på icke-essentialistiska grunder då det är konstruktioner som görs i mellanmänskliga reltioner (s 78). I den här uppsatsen kommer den situerade kunskapsförståelsen och den medvetna reflektionen kring denna vara central, liksom hur språket skapar en förståelse för hur vi ser på exempelvis kön.
4.2 Intersektionellt ramverk
Paulina de los Reyes, docent i ekonomisk historia & Diana Mulinari, docent i sociologi, behandlar skapandet av ojämlika maktrelationer och detta kommer agera intersektionell ram för den här uppsatsen. Här ligger fokus på det intersektionella synsätt som, enligt de los Reyes & Mulinari, inom tidigare feministisk forskning inte fått tillräcklig plats. Här visas hur
sammanhang (2005:7) Eftersom analyser enligt det intersektionella perspektivet inte kan reduceras till enstaka frågor behandlas intersektionen mellan kön, arbete och etnicitet. Fokus ligger på sammankoppling mellan individ och institutionella handlingar samt normer och rutiner. Politik och kunskap bör sättas under lupp där frågan är vilka föreställningar som är rådande vid en specifik tidpunkt och vad som händer om dessa utmanas (s 9ff). Strävan ligger vidare i att försöka se den så kallade verkligheten med nya ögon och ifrågasätta det förgivet tagna (s 23-24).
Historikern Maria Vallström påpekar vikten att se vem som kategoriserar och att på förhand givna kategorier bör undvikas då kategorisering kan leda till att definiera någon som
avvikande. Om forskaren däremot inte använder kategorier riskeras osynliggörande av underordning. Här krävs reflektion kring detta så kallade dilemma och medvetenhet om att kategoriseringar inte är förutsägbara och låsta samt vara medveten om att subjektspositioner innebär möjligheter inom vissa dominerande diskurser. Vidare är det viktigt att komma ihåg skillnaden mellan intern och extern kategorinsering då frågan är vem som definierar och definieras. Den interna kategoriseringen handlar om hur individen definierar sig själv medan den externa handlar om hur omgivningen ser på individen (2010:75). Jag kommer inspireras av Vallström och vara medveten om att kategorisering är en problematisk process där det är viktigt att komma ihåg vem som kategoriserar och vilket innehåll kategoriseringen fylls med. Ett exempel är hur det i debattartiklarna och på hemsidorna talas om arbete, kön och etnicitet och min uppgift blir att undvika reproducering av föreställda kategorier som riskerar reducera helhetsbilden av de människor som beskrivs.
5. Begrepp
Nedan presenteras begreppen arbete, kön, etnicitet, jämställdhet och jämlikhet. Dessa förklaras var för sig men ses även utifrån intersektionell ansats som erkänner ett samband mellan dem.
5.1 Arbete
Arbete är inget neutralt begrepp. Som den feministiska forskningen ofta har påpekat har den manliga normen styrt vad som betraktas som arbete och hur arbete ska organiseras och var arbetet ska utföras. Därmed har det arbete som utförs i hemmet, oftast av kvinnor och som inte avsett för marknaden, osynliggjorts och betraktas som icke-arbete, hushållssysslor m.m (2005:105).
Jag utgår från att synen på arbete är historiskt skapat där arbetet kvinnor utfört varit lågt värderat. Här finns koppling till lönearbete och ekonomisk sfär då det är arbetet som utförs på marknaden som legitimerar individens vara.
Antologin Arbete – intersektionella perspektiv behandlar det nutida arbetslivet med
utgångspunkt i klass, kön, etnicitet och sexualitet. Bokens syfte är att genom intersektionella perspektiv försöka närma sig en förståelse för maktstrukturer konstituerat i arbete. Rebecca Selberg, doktorand i sociologi, & Paula Mulinari, doktor i genusvetenskap och lektor i socialt arbete, utgår från att arbete har förvandlats men att ojämlikheten kvarstår. Arbetet förstås som centralt i individers liv där både ojämlikhet, inkludering, exkludering, diskriminering, status och motstånd skapas (2011:7ff).
Historikern Ulla Wikander behandlar i boken Kvinnoarbete i Europa 1789-1950 frågor om genus, makt och arbetsdelning med utgångspunkt i en europeisk historisk kontext. Här beskrivs lönearbete utifrån genusarbetsdelning och genuskontrakt. Det första handlar om den föränderliga sociala konstruktion som innebär att kvinnor och män utför olika slags arbete med olika slags status (2006:9f). Kontraktet handlar om outtalade mönster som återfinns i samhället och som legitimeras av institutioner, vetenskap och stat (s 13). Genom historisk undersökning kan koppling till nutid göras vilket kommer vara användbart i denna uppsats. 5.2 Kön
Utifrån den australienska sociologen Raewyn Connell, som i boken Om genus för ett
resonemang kring hur kroppar sätts i relation till sociala relationer och strukturer, intar jag en förståelse för kön och genus. Författaren menar att genus framförallt handlar om grupper och individers sociala relationsskapande som innefattar dikotomier, skillnader och paradoxer då genus ”är ett mönster i vår sociala ordning och i de dagliga aktiviteter eller praktiker som styrs av denna ordning” (2003:21). Vidare får människokroppen en stor roll då samhället fokuserar på kroppen. En sammanfattning kan vara att genus handlar om ”väl inarbetade
föreställningar om skillnaderna mellan könen, i synnerhet de kroppsliga skillnaderna” (s 43). Utifrån sociala mönster och strukturer talar Connell om hur det skapats och skapas idéer om skillnader utifrån manligt och kvinnligt kön och frågan är hur vi ska förstå kön och genus. Här ses ett komplext samband och forskaren menar att dessa två är svåra att hålla isär då den sociala förståelsen av kroppen och dess kön i sin tur påverkar vår kroppsliga föreställning, vilket kan ses som ett samband mellan det biologiska och det sociala (s 49). Här är ett exempel hur vetenskapen historiskt och i nutid skapar så kallade vetenskapliga fakta om skillnaderna mellan könen. En tolkning kan istället vara att det är så kallade genusattribut som är i fokus (s 49). Jag kommer använda Connells förståelse av genus och kön som komplex sammankoppling mellan det kroppsliga och socialt skapade relationsmönster. När jag
använder begreppet kön är det med en medvetenhet om att det är nära förbundet med idéer om hur kvinnor och män är och gör. I denna uppsats förekommer främst begreppet kön och det sammankopplas till sociala strukturer som skapats historiskt. Eftersom det avlönade
hushållsarbetet haft en kvinnlig kodning kommer fokus ligga på vilka olika typer av kvinnligheter som återfinns. Det leder vidare till ett annat användbart perspektiv, talet om kroppspolitiken.
Statsvetaren Maud Eduards talar om kroppspolitik genom vilket jag kommer förstå nationen och hur den skapar olika förståelser av den kvinnliga kroppen (2007:14). Forskaren menar att kroppar tillskrivs olika sociala attribut som klass, sexualitet, ras/etnicitet, kön/genus, ålder, hälsa och utseende. I första fall ser Eduards den beköning som görs där så kallat kvinnligt och manligt hålls isär. Vidare ses hur det inom det kvinnliga skapas i särhållande praktiker utifrån exempelvis etnicitet (s 15). Frågan som bör ställas är hur nationens känsla av gemenskap skapas och på vilket sätt. Den svenska nationen står i fokus då den relaterar till könade kroppar på olika sätt under en historisk gång. Här finns exempel på hur den nationella
gemenskapen skapas utifrån att kroppar kopplas till olika föreställningar och ges olika värden (s 34ff). Det kan sättas i relation till hur den svenske vite mannen blir en outtalad måttstock och således blir den som skyddar kvinnan från så kallade främmande män (s 69). Här ligger fokus på kvinnans politiska kropp där komplexa och dubbla innebörder används exempelvis i jämförelse med den så kallade goda svenska mannen. Det kan ställas mot andra kroppar som ses som avvikande eller hotande. I denna uppsats kommer Eduards förklaring av kroppar fyllda med politisk innebörd vara närvarande. Det blir intressant i koppling till hur politiska beslut kring avlönat hushållsarbete påverkar de kvinnliga kroppar som både historiskt och i nutid befinner sig inom denna sfär.
5.3 Etnicitet
Jag kommer förstå etnicitet utifrån sociologen Aleksandra Ålund som beskriver begreppet som föränderligt och ständigt återskapat och omskapat (2000:29). En definition är:
Begreppet etnicitet refererar inte till något enhetligt fenomen. Det bär på en kvardröjande vaghet; vad som är ”etniskt” bestämt socialt handlande är innehållsligt inte givet på
förhand…//En samstämmighet som delas av flesta forskare i fråga om etnicitet är att begreppet refererar till gruppbildning, kulturell och/eller social gränsdragning mellan ”oss” och ”de Andra”, identitet, känsla av samhörighet, symbolgemenskap osv (s 30).
Utifrån uppdelning av ”oss” och ”de Andra” kommer etnicitet förstås som något historiskt konstruerat. ”Vi” och ”dem” exemplifieras enligt forskaren i arbetsmarknad och hur den invandrade kvinnan beskrivs och hur denna konstruktion får reella konsekvenser för människors liv och handlingsmöjligheter. Ålund menar att det svenska samhället uppdelas och åtskiljs utifrån en så kallad etnisk skiljelinje som innefattar aspekter som arbete, boende och makt och leder till en social ojämlikhet (s 28). Här medvetandegörs det faktum att etnicitet aldrig står för sig själv, utan i relation till exempelvis klass, sexualitet och ras (s 35). Dessa perspektiv är hjälpfulla för att förstå hur det avlönade hushållsarbetet inte enbart handlar om kön utan även är sammankopplat med en syn på vilka typer av kvinnor som förväntas utföra arbetet, både historiskt och i nutid.
Vidare talar Wuokko Knocke, docent i sociologi, om invandrade kvinnor i arbetslivet. Här används begreppet fragmentering för att beskriva hur kvinnornas arbete ses. Det ekonomiska behovet är här utgångspunkt för hur arbetskraften behandlas (2011:211ff). Detta perspektiv blir användbart då det handlar om kombinationen av vilka som innefattas eller utestängs i arbetslivet och hur kvinnors arbete kan förstås vara sammankopplat med en viss förförståelse. 5.4 Jämställdhet och jämlikhet
Utifrån ett historiskt perspektiv innefattar det avlönade hushållsarbetet relationseffekter mellan människor och grupper i samhället och tidigare forskning talar om intersektioner i termer av exempelvis arbete, kön och etnicitet. Utifrån det vill jag försöka ringa in
diskussioner kring jämställdhet och jämlikhet och förklarar härmed hur begreppen kommer användas i analysarbetet.
Svensk jämställdhetspolitik har fyra mål som handlar om makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av obetalt hem och omsorgsarbete samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra (På tal om kvinnor och män: lathund om jämställdhet 2014:3). En politisk definition av jämställdhet är ”att kvinnor och män har samma makt att forma
samhället och sina egna liv. Det förutsätter samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden” (s 2). Vidare talas det om kvantitet och kvalitet, där det första handlar om att kvinnor och män ska återfinnas numerärt lika inom samtliga samhällsområden medan kvalitativt handlar om att kvinnor och mäns kunskaper och perspektiv ska ha samma status (ibid). Eva Blomberg & Kirsti Niskanen, professorer i historia, beskriver
jämställdhetsbegreppet utifrån svensk kontext med avstamp i 1960-talets publikation Kvinnors liv och arbete som enligt forskarna fick stort genomslag i fråga om könsrollers förtrycksskapande praktiker. I denna skrift beskrivs hur jämställdhet uppnås via ekonomiskt oberoende i form av lönearbete (2013:7ff). Vidare har begreppet använts flitigt inom bland annat politik. Här kan det talas om en så kallad framgångssaga då jämställdhet ses vara legitimt i debatt och näringsliv. Innebörden kan däremot diskuteras då den är flytande samt underordnad andra politiska mål. Forskarna pekar på att en rad framsteg har kunnat göras på bekostnad av andra perspektiv och utestängningar i fråga om t.ex. klass och etnicitet (s 9ff). Ekonomhistorikern Soheyla Yazdanpanah skriver hur den så kallade invandrarkvinnan framställs i den svenska jämställdhetsdiskursen och hur hon bör lämna traditionella roller till förmån för det avlönade arbetet. Svenska myndigheter ses fokusera på hur utlandsfödda kvinnor ska bli lika jämställda som svenska kvinnor trots att kvinnor som är födda utanför Sverige historiskt lönearbetat i större utsträckning än svenskfödda kvinnor. Här blir arbete och kultur tätt sammankopplat då fokus ligger på kvinnans avvikande kulturella traditioner samtidigt som det svenska samhällets diskriminerande praktiker inte ifrågasätts. Vidare har det setts som problematiskt när den invandrade kvinnan har lönearbetat i fråga om att hon borde göra andra saker, exempelvis lära sig det svenska språket bättre. Denna dubbelhet kan ses paradoxal och sammanfattningsvis ”avviker alla invandrarkvinnor från det svenska jämställdhetsmåttet” (2013:86ff).
Jämlikhet kan sägas avse ”rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social
tillhörighet med mera” (Schömer 2009:211). Jämlikhetsfrågan återfinns i grundlagen där det står att medborgare inte får missgynnas ”med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung
tillhör minoritet (ibid). Rättssociologen Eva Schömer menar att jämlikhet kan ses vara
paraplybegrepp i fråga hur människor ska behandla varandra (2009:209). Genom det politiska talet är jämlikhet att alla personer i ett samhälle ska ha likadana politiska, ekonomiska och sociala rättigheter (s 211). Forskaren problematiserar begreppet i fråga om vem som i
realiteten inkluderas och exkluderas. Ett exempel är hur det i lagtexter och deklarationer talas om broderskap och pronomet han (s 211-212.).
Jag menar att jämställdhet och jämlikhet kan vara svårfångade begrepp men att de i grunden behandlar relationer mellan kvinnor och män samt relationer mellan samtliga individer. Jag inflikar i Yazdanpanahs (2013) och Schöners (2009) begreppsproblematiseringar men finner det användbart att använda jämställdhet och jämlikhet i min undersökning för att försöka ringa in intersektionella relationer då jag inte vill begränsa undersökningen av talet om det avlönade hushållsarbetet till enstaka kategorier.
6. Metod
Jag kommer använda en kvalitativ textanalytisk metod med inspiration från diskursanalys. Här är utgångspunkten statsvetarna Göran Bergström & Kristina Boréus (2012) förklaring av språk, text och makt. Vidare förklaras hur diskurs förstås och slutligen ges en förklaring för praktiskt tillvägagångssätt.
Utgångspunkten i diskursanalytisk tradition ligger i språkets betydelse då det ses bärande för hur samhället och dess invånare förstår sig själva och andra. Konsekvensen blir att forskaren inte kan undgå att studera den språkliga användningen (Bergström & Boréus 2012:17). Här används en konstruktivistisk syn där ”språket fungerar som en sorts konstruerande lins” (s 28). Här finns kritik av tidigare forskningsideal som påstår att världen kan observeras neutralt. Enligt Bergström & Boréus är det skrivna ordet en viktig analytisk del då texter är
relationsskapande samt innehåller omedvetna och medvetna föreställningar som är konsekvensskapande för människors handlingar. Forskarna påpekar att även bilder kan inkluderas i textbegreppet (s 17ff). Vidare återfinns en rad textgenrer och här bör en vara reflekterande för att kunna sätta in texten i rätt sammanhang. Forskaren bör även vara medveten om att text aldrig läses utan förförståelse (s 31ff). Begreppen validitet och
reliabilitet står ofta för ett forskningsideal som kan vara svårt att uppnå om en ifrågasätter det neutrala observationsspråket. Här ligger fokus istället på reflektionsförmåga där medvetenhet och genomskinlighet bör finnas för hur resultatet har inhämtats (s 42ff). Bergström & Boréus
gör en koppling till filosofen Michel Foucault som menar att kunskap och makt ligger nära varandra. I diskursanalysen bör maktperspektiv och tolkningsföreträden undersökas. Här är frågan vem som anses ha rätt eller fel samt vem som anses vara normal eller icke normal. Forskarna menar att makt inte ”utövas av ett subjekt eller mot ett visst subjekt, utan utvecklas i relation mellan människor och innebär begränsningar för vissa, möjligheter för andra” (s 361). Vidare kan det innebära motståndspraktiker och processer.
6.1 Diskurs och tillvägagångssätt
Jag tar utgångspunkt i de los Reyes & etnologen Lena Martinsson som förklarar begreppet diskurs som:
En uppsättning metaforer, berättelser, föreställningar, och materialiseringar som tillsammans skapar en viss ordning. Diskurser möjliggör specifika sätt att tolka världen och förhålla sig till den. Men den diskursiva ordningen opererar också genom uteslutningar och tystnader. Att föreskriva en viss tolkning innebär därför att utesluta och osynliggöra andra möjliga synsätt (2005:11).
Diskurs handlar om hur det talas om någonting i fråga om vad som får komma till tals, hur det framställs samt vad som osynliggörs, vilket innebär att undersöka hur olika samhälleliga aktörer talar om det nutida avlönade hushållsarbetet i svensk kontext.
Historikern Helena Tolvheds (2008) avhandling Nationen på spel: kropp, kön och svenskhet i populärpressens representationer av olympiska spel 1948-1972 behandlar hur svensk
veckopress i text och bild har beskrivit kroppar utifrån ett intersektionellt perspektiv.
Eftersom jag ämnar analysera debattartiklar och hemsidor utifrån ett intersektionell ramverk menar jag att Tolvheds utgångspunkt är användbar. Forskaren använder ett diskursanalytiskt tillvägagångsätt som kommer vara förebild för mitt praktiska analysarbete. Tolvhed skriver att medietexter är viktiga att analysera i fråga om att förstå hur diskursiv kunskapsproduktion skapas och vilka perspektiv och beskrivningar som erbjuds. Medier innebär ett kulturellt meningsskapande som alltid kunde sett annorlunda ut och frågan är vilka representationer som blir möjliga och tänkbara (s 52ff). Den diskursanalytiska metoden innebär att genom närläsning granska och plocka isär hur språk och bild skapar betydelser. En viktig del blir att fokusera på normer som sätter gränser för hur människor handlar. Här används så kallade analytiska begrepp för att undersöka vilka positioner som ses möjliga i ett visst historiskt sammanhang (s 46ff). Genom att använda intersektionalitet ges möjlighet att undvika förenklade dikotomier såsom man/kvinna eller svensk/utländsk. Tolvhed beskriver att
forskaren kan läsa mot texten, vilket innebär att byta plats på människor. Om texten handlar om en kvinna byts det ut mot någon annan. Frågan blir om denna beskrivning blir svår att tänka sig? Jag utgår från att debattartiklarna är medietexter som beskriver samhälleliga diskursers tal och tystnader. Det innebär att begreppen arbete, kön och etnicitet kommer vara analytiska i fråga om att det är ett socialt sammanhang och dess diskursiva praktik som är föremålet för analysen, inte att fastställa positioner för individer och grupper. Vidare blir frågan om och hur jämställda och jämlika relationer förstås. Ledande för hela analysen kommer vara att texter alltid kan skrivas annorlunda. Hemsidorna ses som ett medium där diskursiv kunskapsproduktion förekommer i både text och bild vilket kommer ses som helhet. Tolvhed menar att bilder är viktiga då de ses ge texter legitimitet och ofta ges rollen som återgivare av verklighet. Istället handlar det om ”resultatet av en process där fotot valts ut, beskurits och arrangerats” (s 63). Här är rubriker och bildtexter viktiga för hur bilden kan förstås. Vidare kommer fokus ligga på vad bilden föreställer, vem som gestaltats och på vilket sätt (s 63f). Denna förklaring kommer användas som förförståelse i analysen av
företagshemsidorna. Noterbart är att förklaringen av foton som återgivare av verklighet bör hanteras utifrån att bilderna på hemsidorna kan sägas vara en specifik typ av medium med marknadsföring i fokus. Här görs en reservation för att fotografierna inte ses spegla
verkligheten på samma vis som Tolvhed skriver. Däremot kan foton ses vara viktiga för hur företagen vill framställa sin version av en viss typ av samhällsbeskrivning.
7. Materialurval och hantering
7.1 Debattartiklar
Debattartiklarna har valts från två av Sveriges störta tidningar. För att fånga räckvidd, variation i dags och kvällspress samt ideologisk bredd har Aftonbladet och Dagens Nyheter valts ut. Tidningarna har enligt mediemätningsföretaget Orvesto Konsument en räckvidd på över 700 000 läsare vardera (Medievärlden 2015). För att hitta lämpliga artiklar har jag
använt Malmö högskolas bibliotekssökhjälp där Reatriver Mediearkiv kom att bli huvudsaklig sökmotor. Här påbörjades sökningen med orden hushållsarbete, Rut-avdrag , rut och rot, pigavdrag, städavdrag, rut debatt och rut avdrag hushållsnära tjänster, rut-avdrag och städhjälp för att få en översikt av materialet. Med hjälp av sökorden har jag försökt fånga de begrepp jag sett återkomma i artiklar, tidningar och litteratur. Förhoppningen är att de valda orden har gett en rimlig grund att stå på. Sökorden har genererat många träffar och för att göra ett lämpligt urval har jag genom hela sökprocessen haft uppsatsens syfte och frågeställningar
som ramverk. Eftersom det är fråga om en kvalitativ undersökning och således närläsning kommer det inriktas på färre antal artiklar. Angående tidsavgränsningen kommer tidsramen vara mellan 2010-2014 eftersom jag vill komma åt en nutida kontext. Slutligen har fem artiklar från Aftonbladet och fem från Dagens Nyheter valts ut. De utvalda artiklarna har hämtats från sektioner som debatt, ledare, krönika och läsardebatt. Här återfinns exempelvis journalister, forskare, chefer, politiker, småföretagare och krönikörer. Vidare har jag valt ut så kallade läsardebatter och här är det personer som arbetar med avlönat hushållsarbete som talar. Noterbart är att de flesta artiklarna är på ungefär en sida, förutom läsardebatten på cirka en halv sida. Artiklarna skildrar en bredd i fråga om ställningstaganden då en del är positiva medan andra är negativa. Teman och kontexter varierar också. Jag menar att det är en fördel då jag inte bara vill visa en sida i debatten och att jag inte huvudsakligen är intresserad av sakargumenten.
7.2 Hemsidor
Stiftelsen för internetinfrastrukturs rapport från 2014 visar att 92 % av Sveriges befolkning har tillgång till internet och att användningen till störst del utgörs av informationssökning (SOI 2014). Eftersom internetanvändning är väl utbrett menar jag att analysen av Rut-företagen med fördel kan göras utifrån hemsidor. Eftersom det är en kvalitativ analys finner jag det rimligt att fokusera på färre antal. Jag kommer inrikta mig på företag som erbjuder städning då de flesta Rut-avdrag görs för detta (Leppänen & Dahlberg 2012:8). Vidare har jag utgått från storleken på företag och kommer fokusera på två av de
största: Hemfrid och HomeMaid. Enligt Leppänen och Dahlberg stod dessa för 11 % av den samlade omsättningen av de företag som sysslar med avlönat hushållsarbete (s 7). För att undersökningen ska bli hanterbar har tre sidor valts ut: startsidan där företaget presenteras, sidan till blivande köpare samt sida till blivande arbetstagare. Eftersom även bilder ingår i analysen kommer fokus vara skriven text och bilder tillsammans. Internet som medium är ett relativt nytt fenomen som ger nya sätt att förstå oss själva och vår omvärld och
kommunikationsvetarna Malin Svenningsson, Mia Lövheim & Magnus Bergquist påpekar att en bör studera webbsidans olika delar för att få en djupare förståelse och menar att
diskursanalys är en relevant metod för att tolka information i form av hemsidor (2003:119). Angående etiska aspekter utgår jag från att det material som insamlats tillhör den offentliga sfären av icke känslig och icke privat karaktär (s 177ff).
8. Analys av debattartiklar
Här följer analysen av debattartiklarna i Aftonbladet och Dagens Nyheter utifrån begreppen arbete, kön och etnicitet samt jämställdhet och jämlikhet. Inledningsvis ges en beskrivning av vilka personer som står bakom artiklarna samt vilka ämnen som tas upp. Vidare behandlas om och hur jämställdhet och jämlikhet kan utläsas och slutligen hålls en sammanfattande
diskussion. Eftersom språk enligt den diskursanalytiska traditionen är central ges citat för att exemplifiera debattartiklarna.
8.1 Beskrivning av debattartiklarna
Som tidigare nämnts är artiklarna valda utifrån bredd i ideologi, räckvidd och teman. Fem artiklar har tagits från Aftonbladet och fem från Dagens Nyheter. I artiklarna kan två uppdelningar ses. För det första finns ett så kallat inifrånperspektiv där utförarna av det avlönade hushållsarbetet talar. Vidare återfinns ett utifrånperspektiv som antingen är för eller emot det avlönade hushållsarbetet. Här finns ibland kopplingar till politisk tillhörighet. För att ge läsaren en förförståelse presenteras här vilka personer som står bakom artiklarna och vad deras utgångspunkt är. I Aftonbladet skriver den näringpolitiska chefen på Almega Ulf Lindberg om Rut-avdraget i positiva ordalag under rubriken Vänsterns argument mot Rut håller inte. Låt oss konstatera att Rut är en succé som bör utvidgas (2012). Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg är negativt inställd då hon menar att det handlar om en Skitpolitik (2014). Skribenten Lena Mellin jämför så kallat kvinnligt och manligt arbete under rubriken Manliga rot backas upp, kvinnliga rut under lupp (2013). Vidare finns två artiklar skrivna av utförarna av yrket. Elena Dumitrascu, Malin Eliasson & Mervi Juntunen skriver Vi är stolta lokalvårdare – ta inte jobbet ifrån oss (2014) Sylwia Niebudek skriver att De rödgröna vill göra mig bidragsberoende (2010). I Dagens Nyheter skriver moderatpolitikerna Anna Kinberg Batra & Ulla Hamiltion om att ett Försämrat rutavdrag skulle slå hårt mot
Stockholm (2013). Författaren Lena Andersson är negativ till avdraget och talar om Hemmets makt (2010). Företagaren Pernilla Ström jämför rot och rut-avdraget under rubriken Könet, dumbom! (2010). Vidare finns två artiklar skrivna av utförare. Hushållsarbetaren Anna Gustafsson skriver Låt oss vara stolta över att skura andras dass (2010) och företagaren Jeanette Gorosch skriver Om ni tar bort rut-avdraget kan bara de rika köpa hjälp (2010). Här ses en rad olika konstruktioner utifrån olika positioner. Artiklarna kommer genomgående presenteras utifrån vem som har skrivit den och i vilken tidning och fokus ligger på
konstruktioner kring det avlönade hushållsarbetet utifrån arbete, kön, etnicitet, jämställdhet och jämlikhet.
8.2 Arbete - att göra ett hederligt arbete eller herrskapsmentalitet?
Ett återkommande tema angående avlönat hushållsarbete är att det är bra för de som har svårt att hitta arbete. Hushållsarbetaren Gustafsson talar i Dagens Nyheter om arbetsmöjligheter:
Att som kvinna utan utbildning, invandrare, eller annan form av begränsning på
arbetsmarknaden ändå få chansen att göra ett hederligt arbete och underlätta livet för andra är så mycket mer värt än att sitta ensam hemma och få a-kassa (2010).
Lokalvårdarna Dumitrascu, Eliasson & Juntunen skriver i Aftonbladet att de är stolta över sitt arbete:
Här på företaget är vi många unga och utrikesfödda, över 20 nationaliteter. Några av oss har haft det svårt med språket, men genom arbetet har vi växt, det har öppnat så många dörrar att lära sig svenska och få ett riktigt jobb (2014).
Det avlönade hushållsarbetet beskrivs som positivt eftersom det ger möjlighet till ett så kallat riktigt jobb. Gustafsson säger att invandrare och kvinnor utan utbildning har begränsningar på arbetsmarknaden och Dumitrascu, Eliasson & Juntunen skriver att arbetet hjälper med det svenska språket. Beskrivningarna kan sättas i relation till Finansdepartementet som skriver att korttidsutbildade med hjälp av Rut-avdraget ”lättare kan ta sig in på arbetsmarknaden”
(2006:19). Artiklarna verkar tala till en lönearbetesdiskurs. Här finns en förståelse för att vissa grupper har svårt att hitta jobb och det avlönade hushållsarbetet blir en lösning. De los Reyes & Mulinari talar om att en produktion av ”fragmenterade världsbilder inom vetenskapen och inom media utgör inte bara en form av maktutövande utan även ett sätt att naturalisera ojämlikheten” (2005:25). Fokusering på kategorier som kvinna eller invandrad kan vara ett sätt att osynliggöra strukturers innehåll och artiklarna diskuterar inte varför kvinnor eller invandrare har svårt att få arbete. Det kan skugga andra perspektiv och de los Reyes & Mulinari menar att ett problem ” är att mantrat om lönearbetets betydelse ofta osynliggör arbetsvillkoren för underordnade grupper i arbetslivet och på arbetsplatserna” (s 105). Istället beskrivs tacksamhet för att det skapats ett arbete som vissa grupper kan hänvisas till. Vidare kan det förstås utifrån de los Reyes & Martinsson som talar om hur en viss diskursiv ordning
kopplar ihop interaktion mellan människor och materiella villkor (2005:11). Talet om avlönat hushållsarbete skapar en viss typ av berättelser där andra perspektiv inte kommer till uttryck. Den positiva beskrivningen kan ställas mot ett annat perspektiv, något som Tolvhed
framställer som diskursiv spänning (2008:58). Författaren Andersson beskriver i Dagens Nyheter det avlönade hushållsarbetet i relation köpare och utförare där maktrelationer får en framträdande roll:
För det händer något när man kliver innanför folks tröskel och där får familjer och enskilda som arbetsgivare. Man blir mer utsatt, maktskillnader understryks, jämlikhetsinstinkter minskar ömsesidigt. I sitt eget hem känner sig människan annorlunda än på neutralare mark. Allt som finns i hennes hem äger hon. Hon blir en brukspatron. Hos den som har minsta benägenhet att köra med andra förstärks den i den egna borgen och förefaller nästan rättfärdig. Hemmet är den enda plats vanliga människor helt behärskar. Därför ska arbetsrelationer hållas utanför hemmet (2010).
Kulturchefen Linderborg skriver i Aftonbladet om köparnas rättfärdigande:
Bakom påståendena om alla nya arbetstillfällen som rut skapat, och alla svarta jobb som blivit vita – det finns inga tillförlitliga siffror på den kulörtvätten – glunkar en herrskapsmentalitet:
Because I’m worth it! Jag förtjänar städhjälp, för jag jobbar så mycket och mitt arbete är så
viktigt. Detta självförhärligande finns inom både borgerskapet och mer kulturradikala kretsar (så kallade ”spännande människor”). Jag skapar hela dygnet – tillväxt, tankar – alltså ska jag ha rätt att njuta detta bidragssystem (2014).
I citaten ovan är det köparnas aktiviteter som ifrågasätts och i artiklarna kopplas arbetet till ojämlika relationer som inträffar när arbetet utförs i ett privat hem. Avlönat hushållsarbete blir negativt eftersom det skapar maktskillnader och här används orden brukspatron och
herrskapsmentalitet. Selberg & Mulinari beskriver ett nutida arbetsliv som ständigt förändras men där villkor fortfarande kännetecknas av ojämlika spelregler (2011:9). Här finns likheter till Strollos forskning om det svenska avlönade hushållsarbetet efter andra världskriget där utförarna beskriver att deras arbete kunde uppfattas som omodernt (2013:206).
Den positiva och negativa beskrivningen skiljer sig åt men i båda fallen beskrivs utförarna som utsatta eller begränsade. Selberg & Mulinari skriver att bekönade och rasifierade praktiker skapar en segregerad arbetsmarknad som även leder till ojämlika möjligheter till
lönearbete (2011:19) Att även utförarna beskriver sig själva som begränsade kan förstås av Vallström som påpekar att externa kategoriseringar även påverkar individens egen självbild (2010:75-76). Att uttalandena skiljer sig åt kan också ses utifrån vem som har utrymme att vara kritisk. Lykke skriver att maktpositioner skapas utifrån samhälleliga
hierarkiseringsprocesser där privilegier skapas utifrån exempelvis ekonomisk trygghet (2009:108f). Kulturchefen Linderborg och författaren Andersson kan ses ha svängrum i frågan om att vara ideologiskt kritiska till det avlönade hushållsarbetet då de har arbete tryggat på annat håll. Det kan ställas mot Gustafsson, Dumitrascu, Eliasson & Juntunens berättelser om att känna sig exkluderade från arbetsmarknaden och där avlönat hushållsarbete får praktiska effekter för möjligheter till egenförsörjning.
8.3 Kön – (invandrade) kvinnor, blåställskarlar och entreprenörskvinnan
I några artiklar jämförs så kallat kvinnligt och manligt arbete. Skribenten Mellin diskuterar i Aftonbladet skillnaden mellan Rut och Rot-avdrag:
Rut är fult för det ägnar sig (invandrade) kvinnor åt. Rot är fint för det utförs av riktiga karlar i blåställ. Kan det sägas bättre? (2013).
Företagaren Ström beskriver i Dagens Nyheter sin syn på skillnaden mellan rut och rot: Mäns jobb är aktningsvärda. Kvinnors jobb är umbärliga. Och sysslor som har utförs i generationer av de grupper som socialdemokraterna och vänstern sagt sig vilja företräda stämplas som skitjobb som inte ska finnas (2010).
Artikelförfattarna talar till en genusarbetsdelning, något som Wikander beskriver som oförutsägbar social konstruktion som hänvisar kvinnor och män till olika arbeten vilket innebär att ”kvinnor ofta fått de sämre betalda och mindre eftertraktade jobben, de så kallade kvinnliga arbeten” (s 2006:9). Mellin jämför invandrade kvinnors arbete med blåställskarlars jobb och påpekar att det finns en statusskillnad angående vems arbete som ses mest värdefullt. Wikander definierar ett genuskontrakt vilket innebär ett outtalat system som genomtränger samhällsordningen. Här är det viktigt att påpeka att systemet är sammankopplat med statlig lagstiftning (s 13). Det kan ses i artiklarna som ifrågasätter hur arbete beskrivs av politiker då författarna menar att så kallade kvinnliga arbeten ses som skitjobb.
Vidare beskrivs den kvinnliga entreprenören. Företagaren Gorosch talar i Dagens Nyheter till de rödgröna partierna då de vill avskaffa Rut-avdraget:
När vi entreprenörer, som i många fall är kvinnor, samtidigt kan konstatera att ni vill behålla avdragsrätten i den mansdominerande byggbranschen, känns det som ett slag i ansiktet (2010). Här används uttryck som entreprenör när det talas om kvinnor som startar företag. Det kan ses i sken av en manlig arbetsnorm där framgång mäts i lönearbete utifrån
marknadsekonomiska termer. Kvinnors egenförsörjning blir också sammankopplat med politiska beslut som påverkas av ekonomiska mål (de los Reyes & Mulinari 2012:105). Det kan ses i citatet då politiska beslut påverkar utrymmet kvinnor har på arbetsmarknaden. Det kan också sägas att det avlönade hushållsarbetet omformas i talet om den kvinnliga
entreprenören samtidigt som en specifik kvinnlig bransch återskapas. Här blir frågan vilka perspektiv som osynliggörs. Hur ser exempelvis villkoren ut mellan kvinnorna i branschen? Selberg & Mulinari påpekar att både horisontell och vertikal arbetsdelning kan skapa ojämlikhet i arbetslivet (2011:8).
8.4 Etnicitet - invandrarkvinnan och vanligt folk
I några artiklar finns återkommande beskrivningar av en invandrad kvinna i behov av hjälp att hitta arbete. Niedbunk, som har ett Rut-företag, skriver i Aftonbladet att avdraget gör det möjligt för henne att jobba:
Som kvinna och invandrare skulle det varit svårt att hävda mig på den svenska arbetsmarknaden (2010).
Moderatpolitikerna Kinberg Batra & Hamilton menar i Dagens Nyheter att Rut-avdraget är positivt och skriver:
Rutavdraget har lett till fler tjänsteföretag, som många gånger startas och drivs av kvinnor och utrikes födda. Grupper med svag ställning på arbetsmarknaden har på detta sätt fått lägre trösklar in på arbetsmarknaden (2013).
I ett historiskt perspektiv har invandrade kvinnors arbete antingen osynliggjorts eller setts som problem. Yazdanpanah beskriver hur passivitet eller beroendeförhållanden varit
Förvrängt bilden av invandrarkvinnors arbete i Sverige vilket i sin tur legitimerat och upprätthållit en av de lägsta positionerna för dessa kvinnor på den svenska arbetsmarknaden (2013:74).
Yazdanpanahs konstruktionsbeskrivning av en heterogen kvinnogrupp kan innebära att artiklarna producerar en bild av den invandrade kvinnan som problematisk utifrån att hon inte lönearbetar i tillräckligt stor utsträckning och att hon har svårt att hitta arbete. Vidare talar Knocke om fragmentering utifrån att utlandsfödda kvinnors:
Situation och villkor formats av påtvingade tillskrivningar som svarat mot samhällets skiftande ekonomiska behov. I de bilder som konstruerats om de invandrade kvinnorna har det inte ingått någon helhetssyn på människan. Beroende på hur arbetskraftsbehoven och samhällets
ekonomiska behov har sett ut under olika perioder har kvinnorna drabbats av förringade och osynliggörande och reducerats till kuggar i maskineriet (2011:211).
Den här beskrivningen återfinns i debattartiklarna då invandrarkvinnan beskrivs som utsatt. Utifrån Knockes beskrivning av ekonomiska behov är frågan om hur arbetsmarknadens nutida villkor ser ut och en förklaring kan vara ett osynliggörande av en struktur där arbetstillfällen understiger antal arbetssökande.
Beskrivningen av invandrarkvinnan kan sättas i relation till köparna där så kallat vanligt folk är i fokus. Näringspolitiska chefen på Almega, Lindberg, beskriver i Aftonbladet att vanligt folk är dem med inkomster under 32 000 kronor i månaden. Det kan vara barnfamiljer med minst två barn samt personer över 85 år som:
Önskar sig tjänster till ett rimligt pris som underlättar vardagen och hjälper dem att få ihop livspusslet (2012).
Företagaren Gorosch skriver i Dagens Nyheter att:
De flesta kunder i vår bransch är inte durkdrivna karriärister. Det handlar framförallt om vanliga medelklassfamiljer där båda föräldrarna arbetar och helt enkelt försöker få vardagspusslet att gå ihop (2010).
Utifrån Ålund kopplar jag beskrivningen av utförare och köpare till hur gränsdragning görs mellan ”oss” och ”de andra” (2000:30). De vanliga människorna är småbarnsfamiljer eller äldre och utförarna är invandrade kvinnor. Här kan ses finnas en outtalad beskrivning av vad som ses som normalt och därmed även avvikande. Det kan förstås utifrån Gemzöes
beskrivelse av relationella kategorier som innebär att motsatspar behövs i beskrivelsen av det normala och det avvikande (2003:84).
8.5 Jämställdhet och jämlikhet
Finns jämställda perspektiv i artiklarna och hur ser de i sådana fall ut? Finansdepartementet redogör för att kvinnor utför obetalt hemarbete 40 minuter per dag i jämförelse med mäns 20 minuter (2006:17). I artiklarna finns dock inga diskussioner om köparnas
jämställdhetsrelationer. Jämställda perspektiv kan istället tolkas utifrån hur utförarna av det avlönade hushållsarbetet beskrivs. Moderatpolitikerna Kinberg Batra & Hamilton skriver i Dagens Nyheter:
Rut handlar inte bara om att jämställdheten stärks då fler kvinnor ges möjlighet att arbete heltid, det ger också möjlighet för många som stått länge utanför arbetsmarknaden att ta steget in (2013).
Jämställdhet sammankopplas med lönearbete och denna syn stämmer in på Blomberg och Niskanens tal om jämställdhetsdefinitionen där arbete och ekonomiskt oberoende är viktiga mål (2013:9). I artikelcitatet är heltidsarbete i fokus och skuggar således andra perspektiv. Här är det kvinnor som ska anpassa sig till en lönearbetarnorm och vilket arbete de hänvisas till problematiseras inte. Vidare diskuteras jämställdhet utifrån varför manligt
hantverkararbete värderas högre än kvinnligt hushållsarbete.
Företagaren Gorosch ställer i Dagens Nyheter en fråga till tre svenska partier:
Om Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet verkligen bryr sig om jämställdheten i näringslivet, varför vill man då ta död på en bransch där mängder av driftiga kvinnor tack vare reformen vågat satsa och dra igång egna företag? (2010)
Det kan kopplas till en beskrivning av att status sätts i relation till yrke. Här ifrågasätts varför de rödgröna politikerna vill behålla ett manligt Rot-avdrag men inte ett kvinnligt Rut-avdrag. Staten får en framträdande roll och Eduards skriver att kroppen kan ses som politisk och att
det går att utläsa maktstrukturer (2007:268). I artikelcitatet diskuteras så kallade manliga och kvinnliga kroppar och varför de behandlas på olika sätt.Det kan förstås utifrån en politisk diskurs ”som bygger på individualism, tilltro till människors fria val och föreställningar om att jämställdhet (i stort sett) råder” (2007:286). Fokus ligger på driftiga kvinnor och frågan om branschens villkor diskuteras inte närmare. Sammanfattningsvis fokuseras på kvinnliga
utförare av betalt hushållsarbete då de kan bli mer jämställda utifrån ökat lönearbete och det kan osynliggöra andra perspektiv.
På tal om jämlikhet kan hushållsarbetaren Niebudeks debattartikel i Aftonbladet statuera exempel. Hon påtalar vikten av självförsörjning och här finns en rädsla för att politiker ska ta bort Rut-avdraget:
Här på företaget är vi många unga och utrikesfödda, över 20 nationaliteter. Några av oss har haft det svårt med språket, men genom arbetet har vi växt, det har öppnats så många dörrar att lära sig svenska och få ett riktigt jobb. Man kan prata om tjänstefolk, att det inte är lämpligt att städa hemma hos någon eller att vi inte har ett riktigt jobb hur länge som helst, men vi känner inte igen oss i det politikerna säger och vi älskar våra jobb. Vart ska vi ta vägen om rutavdraget försvinner? (2010).
Krönikören Linderborg talar i Aftonbladet om att avdraget endast gynnar vissa:
Rut är inte till för alla. Det är fördelningsmässigt en skitpolitik. Gå in på en skoltoalett anno 2012 och fundera: Ska skattemedlen gå till att göra rent för eleverna eller göra rent hemma hos rektorn? (2014).
Här talas om en oro att bli av med en av få möjligheter till försörjning och det kan tolkas som maktlöshet att bestämma över sitt lönearbete. Här beskrivs även hur Rut-avdraget inte är till för alla. De los Reyes & Mulinari skriver att:
Ojämlikhet skapas i relationen mellan olika grupper i processer av berövande av resurser och exkludering från makt och inflytande. En viktig fråga är hur dessa ojämlikhetsskapande processer institutionaliseras och vinner acceptans i samhället (2005:36).
Politiska beslut är utanför den enskilda individens kontroll och utifrån de los Reyes och Mulinari kan det tolkas som ett ojämlikhetsskapande i frågan om vem som har makten över problemformuleringen.
8.6 Sammanfattning
Sammanfattningsvis beskrivs det avlönade hushållsarbetet i debattartiklarna utifrån ett positivt och ett negativt sätt där det första handlar om möjlighet till lönearbete medan det andra problematiserar relationen mellan köpare och utförare. Kön ses utifrån två perspektiv där kvinnligt och manligt arbete jämförs och det frågas varför det finns en statusskillnad mellan dem. Här finns även en beskrivning av den kvinnliga entreprenören som både omförhandlar och återskapar bilden av en kvinnodominerad bransch. Vidare finns
konstruktioner av etnicitet då utföraren beskrivs som en fragmenterad invandrad kvinna i behov av hjälp medan köparna beskrivs som de vanliga människorna och det kan ses skapa en beskrivning av ”oss” och ”de andra”. Jämställdhet kopplas samman med ekonomi och arbete och kvinnan ställs i fokus då hon förväntar anpassa sig till en manlig lönearbetarnorm. Jämlikhet beskrivs i termer av en maktlöshet att kunna påverka sitt eget arbete och att Rut-avdraget inte är tänkt för alla.
9. Analys av hemsidor
Nedan följer analysen av Hemfrid och HomeMaids hemsidor. För att ge en överblick beskrivs inledningsvis hemsidornas utseende och därefter följer analysen. Eftersom språk enligt den diskursanalytiska traditionen är av stor vikt har jag valt citat hämtade från hemsidan.
Hemsidornas bilder analyseras tillsammans med skriven text utifrån ansatsen att bilder är en viktig del i den analytiska förståelsen.
9.1 Beskrivning av Hemfrid
Hemsidan är ljusgrå, vit och blå. På Startsidan presenteras företaget utifrån bilder och korta textavsnitt. Det finns sex bilder, en stor och fem små (se bilaga, bild 1). Den stora bilden föreställer en grå soffa med kuddar, randig tröja, nallebjörn, leksaksbil och filt och har bildtexten:
Få mer tid till att prata om annat än disk och dammsugning, ta emot helgens gäster oförskämt utvilad eller att läsa godnattsaga med mobilen avstängd. Låt Hemfrid ta hand om städningen så får du mer tid till annat! (Hemfrid 2015).
En mindre bild föreställer en kvinna som torkar damm med bildtexten: ”Regelbunden städning. Beräkna pris och boka ett hembesök”. En bild med en man som putsar fönster har
texten: ”Boka enkelt online. Stor, flytt- och Fönterputs”. En bild med ett barn och en kvinna har rubriken kundreferenser och beskriver: ”När vi kommer hem från jobbet, trötta, kan vi umgås istället för att dra fram dammsugaren”. Vidare finns en bild på en säng, ett
nattduksbord och en lampa med texten: ”Mindre än två procent påverkas av sänkt RUT. Enligt ny statistik från Skatteverket och Hemfrid. Läs mer”. Slutligen föreställer en bild olika rengöringsprodukter med texten: ”Slut på såpa. Hemfrids specialframtagna rengöringsmedel vårdar och skyddar ditt hem” (Hemfrid 2015).
På sidan Om Hemfrid finns en intervju med Monica Lindstedt som beskriver hur hon startade företaget 1996 eftersom hon såg ett ”behov av vita hushållsnära tjänster” (Om Hemfrid 2015). Sidan har inga bilder och domineras av svart text på vit bakgrund. Här beskrivs att Hemfrid växt och även startat en hel bransch:
Med ett hektiskt yrkesliv och fyra barn, gick vardagen inte ihop för entreprenören Monica Lindstedt. Idén till Hemfrid föddes och företaget såg sitt ljus 1996. Fram till idag har det varit en spännande resa som utmanat politiska föreställningar och samhällsvärderingar (Om Hemfrid 2015).
På sidan Medarbetare berättar presenteras två av företagets medarbetare:
Olga från Kazakstan och Birgit från Estland började båda som Hemfridare och arbetar idag som Områdeschefer. Förutom erfarenhet har de på Hemfrid också fått vara med om en och annan lustig situation. Här är deras berättelser (Medarbetare berättar 2015).
Läsaren får möta två områdeschefer vilka har kommit till Sverige från Estland respektive Kazakstan. Här beskrivs hur personernas företagsresa sett ut och det finns en bild på Birgit och en på Olga. Bilderna är tagna i halvkroppsformat, personerna ser glad ut och är klädda i svarta kavajer. Bildtexterna lyder ”Birgit, områdeschef” och ”Olga, områdeschef” (Se bilaga, bild 2 & 3).
9.2 Beskrivning av HomeMaid
Hemsidan är vit med ljusblå detaljer. På Startsidan finns tre bilder. En bild föreställer en man som har ett barn på sina axlar. De är i naturen och båda skrattar. Bildtexten lyder ”Samtidigt på hemmaplan: veckostädning” (se bilaga, bild 4). En bild föreställer två barn liggandes på golvet spelande tv-spel. I bakgrunden sitter en man och en kvinna i en soffa och tittar på
