443 NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS V O L . 32. 2015 . 4
Bokrecension
Jan Malmstedt
Idéerna som tände debatten: Narkotikan i me-dierna. Fri tanke förlag, Lidingö 2015. 262 s.
Fast i det förflutna
Det liberala förskrivningsförsök som på-gick i främst Stockholm under åren 1965– 1967 har haft en avgörande betydelse för svensk narkotikadebatt och narkotikapoli-tik. Under två år skrev en alltmer decime-rad grupp läkare – till sist var det endast en kvar, Sven-Erik Åhström – ut narkotika för självadministration till personer med narkotikaproblem. Syftet var att patien-terna skulle slippa kriminalisera sig och att doserna gradvis skulle trappas ut, i takt med att patienterna ”tröttnade” på narkoti-kan. Både centralstimulantia och opioider skrevs ut och doseringen bestämdes i hög grad av patienterna själva. En hel del av narkotikan läckte ut på den illegala mark-naden, eftersom många patienter skaffade sig ”satelliter”.
Försöket blev ett präktigt misslyckande och avbröts efter två år. Socialläkaren Nils Bejerot, försökets främsta kritiker, har häv-dat att det starkt bidrog till en epidemisk spridning av narkotikamissbruket i landet (Bejerot, 1968, 1974). Sannolikt gjorde dock det storleksmässigt begränsade försö-ket varken till eller från (Lenke & Olsson, 1998) – de som fick narkotika på recept var redan etablerade narkomaner, och det gällde även för merparten av satelliterna.
Även om Bejerot hade fel om sprid-ningseffekterna har hans historieskrivning blivit den rådande. I den ortodoxa svenska debatten har förskrivningsförsöket fram-hållits som det främsta exemplet på
risker-na med en liberal risker-narkotikapolitik. Däri-genom har försöket fått stor symbolisk be-tydelse. En mängd böcker och artiklar har skrivits om det, från tjocka avhandlingar till tunna pamfletter.
Journalisten Jan Malmstedts bok Idéerna som tände debatten är den senaste i raden. Boken är inte lätt att kategorisera, det är en blandning av journalistik, mediekritik och forskningsrapport. Överlag är den tät och ganska tung att läsa, med långa redo-görelser för drogpolitiska begrepp och mo-deller.
Huvudfokus ligger på den offentliga de-batten om försöket, så som den fördes på opinionssidorna i ett antal ledande svens-ka dagstidningar kring mitten av 1960-ta-let. Detta ämne har dock behandlats tidiga-re, bland annat av Bejerot själv, som redan i Narkotikafrågan och samhället (1968) ägnade hundratals sidor åt att referera och kritisera de skribenter som stödde försö-ket. Malmstedt tillför inte så mycket i det avseendet, även om boken säkert kan vara läsvärd för den som har ett specialintresse av ämnet.
Boken inleds med flera kapitel som be-skriver idéer om droger genom tiderna, psykiatriska och beteendevetenskapliga perspektiv på missbruk, modeller om missbruk och drogpolitiska ståndpunk-ter. Strukturen känns tyvärr inte särskilt genomtänkt och den litteratur Malmstedt bygger på är daterad, för att inte säga antik (få av referenserna är skrivna efter 1970). Långa diskussioner förs om de amerikan-ska foramerikan-skarna Alfred Lindesmiths och Isidor Cheins teorier – något som också känns igen från Bejerots skrifter – men Malmstedt lyckas inte knyta ihop säcken och visa vilken relevans detta har idag.
I bokens avslutning gör författaren en
NAD
NAD
10.1515/nsad-2015-0042 Brought to you by | provisional account Authenticated
444 NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS V O L . 32. 2 0 1 5 . 4 snabbgenomgång av den narkotikapolitis-ka debatten, från 1960-talets slut fram till 2010-talet. Baksidestexten utlovar en ana-lys där dagens konflikter knyts till 1960-ta-lets mediedebatt, men den analysen får man leta förgäves efter.
Några försök att knyta den svenska ut-vecklingen till den internationella narkoti-kapolitiska debatten görs inte heller, vilket kan tyckas en smula märkligt. Inget sägs om det paradigmskifte som skadereduce-ringsrörelsens framgångar medfört inom västeuropeisk narkotikapolitik, i takt med att fler och fler länder har prioriterat ner narkotikabekämpningen till förmån för en mer folkhälsoorienterad politik. De om-välvande förändringarna som nu sker på cannabisområdet i USA berörs inte heller. Jan Malmstedts skriver därmed in sig i en
svensk narkotikapolitisk tradition av inåt-blickande, självtillräcklighet och ointresse för andra länders erfarenheter.
Björn Johnson, docent
Institutionen för socialt arbete Malmö högskola
E-post: bjorn.johnson@mah.se
REFERENSER
Bejerot, N. (1968). Narkotikafrågan och
sam-hället. Aldus/Bonniers.
Bejerot, N. (1974). Narkotikamissbruk och
narkotikapolitik. Doktorsavhandling,
Karolinska institutet.
Lenke, L. & Olsson, B. (1998). Drugs on prescription: The Swedish experiment of 1965–67 in retrospect. European Addiction
Research, 4(4), 183–189.
Brought to you by | provisional account Authenticated
