Examensarbete i kriminologi Malmö universitet
61-90 hp Hälsa och samhälle
Kriminologiprogrammet 205 06 Malmö Juni 2019
MÄRK HÖGANÄS
EN UTVÄRDERING AV
SAMVERKANSPROJEKT MED STÖD AV
MÄRKDNA I HÖGANÄS
ANNA-MALIN NORENDAHL SJÖBERG
WICTORIA WEINE
MÄRK HÖGANÄS
EN UTVÄRDERING AV
SAMVERKANSPROJEKT MED STÖD AV
MÄRKDNA I HÖGANÄS
ANNA-MALIN NORENDAHL SJÖBERG
WICTORIA WEINE
Norendahl Sjöberg, A-M. & Weine, W. Märk Höganäs. En utvärdering av samverkansprojektet med stöd av MärkDNA i Höganäs. Bachelor project in Criminology 15hp. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Criminology, 2019.
Under 2016 hade Höganäs kommun den tredje högsta antalet anmälda
bostadsinbrott i Sverige med cirka 4 inbrott per 1 000 hushåll, samtidigt som det rapporterades i genomsnitt cirka 1 bostadsinbrott per 1 000 hushåll i resten av landet under samma tidsperiod. För att förändra den rådande lägesbilden för utsattheten av bostadsinbrott i Höganäs startades under 2018 ett
samverkansprojekt med hjälp av identifieringsmetoden MärkDNA för att förhindra inbrott och öka tryggheten bland invånarna. Vår studie syftar till att utvärdera samverkansprojektet i Höganäs och deltagande aktörers erfarenhet av projektet. Utvärderingen undersöker även ett urval av invånarna i Höganäs och deras upplevelse och åsikter om samverkansprojektet. Samverkansprojektet fortlöpte under ett års tid med målsättning att minska antalet bostadsinbrott som ökat i kommunen under 2015 fram till mitten av 2016. Syftet med denna
utvärderingen är att utvärdera samverkansprojektet och samarbetet mellan kommunen, polisen och leverantörerna av MärkDNA. Utvärderingen presenterar resultatet av projektet och även resultat från studier som gjorts för utvärderingens syfte. Målsättningen var att 4 500 av kommunens 13 500 hushåll skulle delta i samverkansprojektet genom att införskaffa MärkDNA. Resultatet av
utvärderingen visar att 9,7 % av målsättningens önskade antal uppnåddes.
Deltagande aktörer som medverkat i samverkansprojektet upplevde projektet som verksamt, men att kommunikationen till Höganäs invånare inte gett den
spridningen kommunen önskat. I utvärderingens enkätstudie nämner invånarna att projektet varit av stort intresse, men även att bättre kommunikation efterfrågas. Utvärderingen ämnar ge en viktig inblick i hur MärkDNA påverkar kommuner som liknar Höganäs och vilka segment som krävs för ett framgångsrikt projekt med märkning av ägodelar.
Keywords: Samverkansprojekt, Märkning av ägodelar, MärkDNA, Höganäs kommun,
LABEL HÖGANÄS
AN EVALUTAION OF COLLABORATION
PROJECT SUPPORTED BY PROPERTY
MARKING IN HÖGANÄS
ANNA-MALIN NORENDAHL SJÖBERG
WICTORIA WEINE
Norendahl Sjöberg, A-M. & Weine, W. Märk Höganäs. En utvärdering av samverkansprojektet med stöd av MärkDNA i Höganäs. Bachelor project in Criminology 15hp. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Criminology, 2019.
In 2016, the municipality of Höganäs had the third highest rate of reported
residential burglaries per residents in Sweden with approximately 4 burglaries per 1.000 households. During the same time period an average of 1 residential
burglary per 1.000 households was reported in the rest of the country. In order to change the exposure to burglaries in Höganäs a project started in 2018 in the municipality with property marking to prevent burglaries and increase safety among the residents. Our study aims to evaluate the project and the participating operator’s experiences of the project as well as a sample of the population and their opinions about the project in Höganäs. The project extended over a period of one year with the aim of reducing the number of burglaries that increased in the municipality during 2015 to mid-2016. The purpose of this study is to evaluate the project and the collaboration between the municipality, police and suppliers of property marking. The evaluation presents the result of the project and also results from studies made for the purpose of the evaluation. The goal was that 4 500 of the municipality’s 13 500 households would participate in the collaboration project by acquiring property marking. The results from the evaluation shows that 9,7 % of the project’s desired goal of participation was met. Involved operators that was participating in the project experienced the project as effective, but that the communication to Höganäs’s residents did not give the proliferation the municipality desired. The evaluation aims to provide an important insight into how property marking affects municipalities similar to Höganäs and which factors that are required for a successful project with marking of property.
Keywords: property marking, MärkDNA, municipality of Höganäs, residential burglaries,
- 1 -
Förord
Följande studie har utförts på uppdrag från Höganäs kommun och är en utvärdering av
Samverkansprojekt med stöd av MärkDNA i Höganäs som varit verksamt i Höganäs kommun under 2018.
Vi vill tacka våra uppdragsgivare, Kristina Pålsson och Ola Tufvesson, för förtroendet och ett gott samarbete. Er positiva energi och engagemang har varit en drivande faktor för
utvärderingen och vi är ytterst tacksamma att vi fick utvärdera Höganäs kommuns samverkansprojekt med MärkDNA som vår kandidatuppsats i kriminologi.
Vi vill även tacka vår handledare vid Malmö universitet, Adam Jonsson, för goda råd och givande diskussioner. Att under arbetsprocessen haft en handledare med erfarenhet och stor kunskap inom samma genre som vår utvärdering har varit ytterst värdefullt.
Slutligen vill vi även framföra ett tack till alla våra respondenter som deltagit i studien. Stort tack för att ni tagit er tid och hjälpt oss genomföra utvärderingen!
Juni 2019, Malmö
- 2 -
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD 1
INLEDNING 4
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 5
BAKGRUND 5
Begreppsdefinition 7
Samverkan som brottsprevention 8
Implementering av samverkansprojekt 8
Kriminologiska perspektiv 9
Rutinaktivitetsteorin 10
Crime pattern theory 10
TIDIGARE UTVÄRDERINGAR 11
England: The London metropolitan district 11
Stockholms län: Färre villainbrott med MärkDNA? 12
Region Syd: Staffanstorpsmodellen 14
SAMVERKANSPROJEKT MED STÖD AV MÄRKDNA I HÖGANÄS 18
Projektets initiala förberedelser 18
Deltagande; förhoppningar och uppfyllnad 20
METOD 21 Kontrollkommuner 21 Statistiskt underlag 22 Enkätundersökning 22 Avgränsningar 22 Urval 23 Analys 23 Intervjustudie 23 Urval 23 Genomförande 24 Analys 24
Validitet och reliabilitet 24
ETIK 25
Kvantitativ datainsamling 25
Kvalitativ datainsamling 25
Etikprövning 26
- 3 -
Brottsutveckling för kontrollkommuner 26
Åstorp 26
Ängelholm 27
Örkelljunga 28 Har måluppsättningen att minska antalet bostadsinbrott uppfyllts? 29 Har måluppsättningen att öka tryggheten uppfyllts? 29 Har måluppsättningen att öka uppklarningsfrekvensen för
bostadsinbrott uppfyllts? 30
Vilka omständigheter har enligt aktörerna förhindrat/möjliggjort
uppfyllelsen av målbilden? 31
Vad har den externa upplevelsen av samverkansprojektet varit? 32 Vad har den interna upplevelsen av samverkansprojektet varit? 37
DISKUSSION 38
Resulatatdiskussion 38
Metoddiskussion 40
SLUTSATS 41
Rekommendationer för framtida utvärderingar 43
REFERENSER 44
BILAGA 1 47
BILAGA 2 50
- 4 -
INLEDNING
Under det senaste decenniet har en markant tillväxt skett i brottsstatistiken som berör bostadsinbrott i Sverige. Från 2006 har en successiv ökning av anmälda bostadsinbrott tillfogats i anmälningsstatistiken (SCB 2019). Kulmen inföll under 2015 då 22 752 bostadsinbrott anmäldes, vilket visar en ökning med 15 % från 2010 då anmälningarna av bostadsinbrott uppnådde 19 774 över hela landet (a.a.). Enligt Brottsförebyggande rådets rapport om Brottsutvecklingen i Sverige (Brå 2017) är bostadsinbrott den brottskategori där mörkertalet, antalet brott som inte anmäls, antas ligga lägst i relation till andra brottstyper (a.a.). Samma rapport visar att drygt 80 % av de som utsatts för bostadsinbrott även anmält händelsen.
Bostadsinbrott innefattas i brottsbalken under stöldbrott 8 kap. Om stöld, rån och andra tillgreppsbrott 4§ (Brottsbalk 1962:700) och är klassat som ett integritetskränkande brott som bidrar med en ökad upplevelse av otrygghet i hemmet för de utsatta (Brå 2019a). Den
nationella trygghetsundersökningen [NTU] som genomfördes 2018 visar på att bostadsinbrott är en av de brottstyper som flest personer uppger att de känner oro att utsättas för (a.a.). Ett av kriminalpolitikens viktigaste mål är att frambringa trygghet för invånarna (Straffrättsenheten 2018), baserat på NTU:s resultat för 2018 kan brottsförebyggande åtgärder som riktas mot just bostadsinbrott antas vara av hög vikt för den allmänna tryggheten i Sverige.
Implementeringar som preventivt verkar mot bostadsinbrott och ämnar motverka den rådande problembilden med hög upplevd otrygghet i landet är därav av prioritet i vår samtid (a.a.). Polisregion Syd var under 2015 den näst mest utsatta regionen i landet för bostadsinbrott med 5 845 anmälda inbrott (Brå statistik 2019b). Trenden med den höga andelen anmälda
bostadsinbrott vidhölls nästkommande år då Region Syd under 2016 stod för 44 % av landets 21 956 anmälda bostadsinbrott (a.a.).
Höganäs är en kommun belägen vid kusten i nordvästra Skåne och är en av svenska kommuner vars problembild gällande bostadsinbrott varit mest påtaglig. 2014 rankades Höganäs som topp tre av svenska kommuner med högst antal bostadsinbrott per hushåll (Jonsson 2017). Under 2016 fullbordades 99 bostadsinbrott i kommunen, detta ger ett genomsnitt på cirka 4 inbrott per 1 000 hushåll under perioden. Med utfallet skiljer sig Högnäs markant från övriga landet som hade ett snitt på 1 bostadsinbrott per 1 000 hushåll (Brå 2019b). Höganäs anses som en “pendlarkommun” och stor del invånare har sin
huvudsakliga sysselsättning utanför kommunen. 6000 av Höganäs invånare pendlade under 2017 till andra städer för sin sysselsättning, vilket visar en ökning på 29 % från 2000 (Region Skåne 2019). Ökning av pendlare understödjer till att fler av hushållen är obevakade under dagtid i Höganäs, vilket enligt svensk brottsutveckling är den period under vardagar då drygt 50 % av bostadsinbrotten sker i landet (Brå 2016).
Den medborgarundersökning som Statistiska centralbyrån [SCB] utförde under 2016 i flertal svenska kommuner visar att det problemområde som är mest prioriterat för Höganäs kommun är tryggheten i kommunen. Den största ökningen för nöjd-region-indexets skulle enligt undersökningen förekomma i det fall området trygghet förbättras för Höganäs kommun (SCB 2016). Att tryggheten bör prioriteras framkommer även i kommunens årliga
trygghetsmätningar, som under 2016 visade att 63 % av invånarna uppgav att de känner rädsla för att bli utsatt för bostadsinbrott. Detta visar på en markant ökning från den
trygghetsmätning som utfärdats 2013, innan det att bostadsinbrotten nådde sin kulmen, då endast 52 % upplevde samma rädsla att utsättas för bostadsinbrott (Bilaga 1). För att förändra den negativa trend som framkommit i kommunen rörande bostadsinbrott och den upplevda
- 5 - tryggheten skapade Höganäs kommun tillsammans med den lokala polisen
Samverkansprojekt med stöd av MärkDNA i Höganäs. Detta för att tillsammans med invånarna aktivt kunna jobba för en tryggare kommun och minska bostadsinbrotten. I och med samverkansprojektet införskaffade drygt 3 % av hushållen i kommunen MärkDNA. Höganäs kommun initierade Samverkansprojekt med stöd av MärkDNA som brottspreventiv åtgärd influerat från tidigare projekt som genomförts med DNA-märkning. Lidingö var den första svenska kommunen att anamma åtgärden 2014, följt av Staffanstorp 2015. Även globalt har projekt med MärkDNA förekommit, i England utfördes ett projekt med MärkDNA av lokalpolisen i London som implementerades 2013 (Raphael 2015). Under samma period som samverkansprojektet i Höganäs utfördes, 2018, implementerade även andra skånska kommuner likvärdiga projekt med MärkDNA, bland annat Båstad, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga valde att införa metoden och preventivt arbeta mot bostadsinbrott.
Följande utvärdering bygger på ett uppdrag från Höganäs kommun för att utvärdera Samverkansprojekt med stöd av MärkDNA i Höganäs som varit verksamt i kommunen under 2018. Genom att genomföra nämnda utvärdering är förhoppningen att öka kunskapen och medvetenheten kring MärkDNA som inbrottsskydd, men även bidra till att kunna utveckla implementeringen av liknande samverkansprojekt.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Utvärderingens syfte är att undersöka huruvida Samverkansprojekt med stöd av MärkDNA i Höganäs har uppfyllt de målsättningar som inkluderades i projektplanen; minska antalet inbrott, öka tryggheten bland de boende i kommunen samt öka uppklarningsfrekvensen för bostadsinbrott.
Utvärderingen ämnar även belysa hur samverkansprojektet har fortlöpt samt hur upplevelsen av projektet har varit för involverade aktörer och boende i kommunen. För att undersöka effekten av samverkansprojektet kommer utvärderingen se till hur samverkan bedrivits i projektet ur ett internt perspektiv, men även externt ur Höganäs kommuninvånarnas perspektiv. Utvärderingen bygger således på tre frågeställningar;
• I vilken utsträckning har samverkansprojektets målsättningar; att minska antalet inbrott, öka tryggheten samt öka uppklarningsfrekvensen uppnåtts?
• Vilka omständigheter har enligt aktörerna förhindrat/möjliggjort uppfyllelsen av målbilden?
• Vad har den externa samt interna upplevelsen av samverkansprojektet varit?
BAKGRUND
Skåne, som är beläget i Sveriges sydligaste del, är det län som har flest förbindelser med övriga Europa. Färjelederna i Trelleborg och Ystad, samt Öresundsbron med sin passage till Danmark som invigdes efter millennieskiftet har bidragit till att integration mellan Sverige och Europa blivit starkare. Att förbindelserna har vidgats till övriga delar av kontinenten kan
- 6 - ha ökat risken för att organiserade inbrottsligor söker sig till Skåne med dess nya
förbindelserna och snabba passager ut och in i landet.
2015 infördes den nya reformen i Polismyndigheten och Region Syd bildades bestående av Skåne-, Kalmar-, Blekinge- och Kronobergs län (Polisen 2018). Under samma år inföll även regionens högsta nivå av bostadsinbrott, 26 % av Sveriges totala andel bostadsinbrott skedde i Region Syd (Brå 2019b). Nationellt i landet inföll kulmen för bostadsinbrott även under 2015 med 22 752 anmälda bostadsinbrott, vilket under det föreliggande decenniet visar en ökning på 52 % av fullbordade inbrott i privata bostäder som inträffat i Sverige (a.a.). Utvecklingen av bostadsinbrott som skett i landet under decenniet tillsammans med samtidens utveckling med kostsammare ägodelar i privata bostäder inbegriper även att kostnaden för bostadsinbrott generellt ökat (Jonsson 2016). Lösören för hundratals miljoner kronor stjäls varje år från privata bostäder, 2015 uppkom det totala värdet för bestulna ägodelar från bostäder i samband med bostadsinbrott till 773 miljoner kronor (a.a.). Under 2015 blev det enskilda
bostadsinbrottens kostnad drygt 26 300 kronor, vilket är en ökning med 19 % från de föreliggande fem åren (a.a.). Villor och småhus har en generellt större utsatthet gällande bostadsinbrott än lägenheter och är den största beståndsdelen i ökningen av antalet bostadsinbrott som rapporterats under det senaste decenniet (Brå 2015).
Höganäs, som är ett tidigare fiskesamhälle (Höganäs 2019) ligger beläget i nordvästra Skåne med befolkningsmängden på strax under 26 600 invånare 2018 (SCB 2019). Kommunen har en befolkningstäthet på drygt 185 invånare per km2 och består till 66,3 % av småhus. Av de 26 600 invånarna i kommunen pendlar drygt 6 000 invånare dagligen från Höganäs för sin sysselsättning, vilket motsvarar runt 22 % av populationen i kommunen (a.a.). Höganäs har successivt utvecklats till en pendlarkommun, vilket medför att allt större andel av kommunens bostäder står tomma under dagtid. Enligt Brå:s kortanalys (2012) begås cirka 44 % av
bostadsinbrotten på dagtid under vardagar, vilket medför att pendlarkommuner likt Höganäs är en riskgrupp för bostadsinbrott med dess höga andel obevakade bostadshus under vardagar.
Diagram 1: Sveriges mest utsatta kommuner gällande anmälda inbrott i småhus per 100 000 invånare under 2014 (Jonsson 2016).
- 7 - Det senaste decenniet har en kraftig ökning av bostadsinbrott tillfogats i kommunen. Under 2015 när kulmen för bostadsinbrott inföll i Sverige ökades anmälningarna gällande
fullbordade bostadsinbrott i kommunen markant. 2014 anmäldes 53 fullbordade
bostadsinbrott i Höganäs, vilket blev det tredje högsta antalet på kommunnivå i hela landet. 2015 uppkom antalet fullbordade bostadsinbrott till 108 stycken, vilket visade på en ökning med cirka 105 % från året innan. Till följd av den hastigt stigande brottsstatistiken började den allmänna tryggheten i kommunen sjunka, och allt fler invånare upplevde rädsla för att utsättas för bostadsinbrott. Under 2013 upplevde 52 % av invånarna enligt kommunens trygghetsmätning oro för att utsättas för inbrott i bostaden, 2015 hade antalet ökat till 68 % (Bilaga 1).
Begreppsdefinition
MärkDNA - MärkDNA är en syntetiskt framställd vätska där varje enskild behållare innehåller en individuell kod som registreras på ägaren. Vätskan appliceras med en liten mängd på de föremål som önskas märkas. Vätskan i sig är inte synlig med blotta ögat utan det krävs en exponering av UV-ljus för att upptäcka märkningen (Polisen 2019b). Ägaren
registrerar sedan sina markerade värdesaker till leverantören. Vid inköp av MärkDNA ingår även tillhörande dekaler som personer bör sätta upp på strategiska platser på bostaden för att tydligt visa att MärkDNA används på hushållets värdesaker (a.a.). MärkDNA kan användas av såväl privatpersoner som företag för att märka upp ägodelar som kan vara särskilt stöldbegärliga. Användningen av MärkDNA ämnar underlätta identifieringen av stöldgods samt återförandet av det anträffade godset till den rättmätiga ägaren (a.a.).
Tanken är således att MärkDNA skall verka likt en form av situationell prevention genom att förutsättningarna i den kriminogena miljön förändras när den eventuella belöningen för gärningspersonen minskar som en följd märkningen (Brå 2018). Vätskan i kombination med de tillkommande dekalerna skall fungera avskräckande och preventivt mot bostadsinbrott, samtidigt ämnar den göra bostaden och dess ägodelarna oattraktivt för inbrottstjuvar då märkningen bidrar med försvårande effekter för processen vid häleri (Polisen 2019b).
- 8 -
Samverkan som brottsprevention
Samverkan i syfte att verka brottspreventivt mot lokala problem är enligt Brå:s rapport Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete (2016) ett väsentligt arbetssätt eftersom flera parter tillsammans kan uträtta och verkställa prevention på flera områden samtidigt. Flera involverade aktörer kan tänkas bidra med olika insikter och kunskaper kring det berörda ämnet som kan gynna den tilltänkta implementeringen. 1996 lanserade justitiedepartementet det nationella programmet Allas vårt ansvar för brottsförebyggande arbete i Sverige som ämnade förstärka samt utveckla brottspreventionen i landet (Justitiedepartementet 1996). Programmet belyser vikten av att alla som ingår i samhällets uppbyggnad, likt staten, civilsamhället och näringsidkare, tillsammans jobbar mot ett mindre kriminogent samhälle och att alla tillsammans bär ansvaret för förbättring. Syftet med programmet var att generera en mer strukturerad form av samverkan än den som tidigare bedrivits och som ämnade öka det brottsförebyggande arbetet nationellt. I programmet (a.a.) nämns vikten av
brottspreventiva insatser som inkluderar civilsamhället och ökar engagemang i lokalområdet. Nattvandringar och andra former av grannsamverkan som lokalsamhället samordnar betonas som metoder för en god samverkan, vilket även bidrar till att lokalsamhällets roll ökar i de fält som staten tidigare ansvarat övergripande för (a.a.).
2008 publicerade rikspolisstyrelsen en nationell handlingsplan för samverkan; Samverkan polis och kommun – för en lokalt förankrad polisverksamhet i hela landet (Brå 2013). Handlingsplanen ämnar huvudsakligen att förstärka samverkan mellan polisen och landet kommuner genom en samverkansöverenskommelse. Syftet med
samverkansöverenskommelsen var att tillföra ytterligare struktur åt samverkan mellan polis och kommun (a.a.). Primärt för samverkansöverenskommelse var även att tydliggöra vilka åtaganden de samverkande aktörerna ämnar ansvara över. Samverkan skall enligt
överenskommelsen utföras enligt en specifik arbetsmodell som inkluderar giltig
överenskommelse, kartläggning, åtgärder, gemensam problembild, samt uppföljning av samverkan. Arbetsmodellen skulle underlätta de oklarheter som tidigare påträffats i samverkansprojekt mellan polis och kommun och bidra till ett effektiviserat
brottsförebyggande arbete (a.a.). Vid utvärderingstillfället av handlingsplanen som utfördes fem år efter implementeringen hade drygt hälften av landets kommuner inlett ett
samarbetsavtal med den lokala polisen enligt arbetsmodellen. Utvärderingen visade även att överenskommelsen bidragit till att den lokala polisen och kommun tillsammans börjat utföra uppföljningar på projekt och jobba gemensamt mot problembilder i kommunen tillsammans (Brå 2013). Det brottsförebyggande arbetet har även förbättrats efter att handlingsplanen publicerades, vilket visar att samverkan är en bidragande faktor till att förebygga och gemensamt skapa ett tryggare samhälle där längre kriminalitet råder.
Implementering av samverkansprojekt
För att genomföra en verkningsfull implementering av åtgärder är det enligt Socialstyrelsens rapport Om implementering (2012) en fördelaktig handling att först kontrollera för vilka aktuella behov som finns utifrån lägesbilden. Sedermera bör organisationen undersöka vilka områden som skulle gynnas av en förändring och applicera en lämplig metod för att
tillfredsställa de rådande behoven (Socialstyrelsen 2012). För att minimera risken för att dessa behov ska bli åsidosatta av själva metoden bör behovet samt konkreta mål formuleras så det tydligt framkommer vad som ska göras och vad som ämnas uppnås (a.a.). Det rådande förändringsbehovet bör kommuniceras ut till hela den involverade organisationen för att tydliggöra insatsen och det kommande arbetet (a.a.).
- 9 - Brottsförebyggande rådet släppte 2016 sin rapport Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete som framvisar fem olika steg som tillrådligt kan agera likt riktlinjer för effektiv och strukturerad samverkan inom brottsförebyggande arbete. De omnämnda stegen benämns i rapporten likt nedan;
1. Ett initierat beslut om samverkan där resurser och förutsättningar ses över och en första övergripande planering av arbetet startas.
2. Planeringen fortsätter utefter den rådande lägesbilden och organisationerna förbereder sig individuellt för det kommande arbetet.
3. En gemensam problemanalys genomförs, upplägget för arbetet formuleras.
4. Målbilden formuleras och arbetet genomförs, här bestäms även arbetsfördelningen och tillvägagångssättet för arbetet samt tidsramen.
5. Uppföljning av arbetet genomförs, med fördel görs detta kontinuerligt under det att projektet fortlöper.
Brå:s rapport (2016) betonar värdet av uppföljning av arbetet vilket är en faktor som bör beaktas under hela projektperioden. Genom kontinuerlig uppföljning uppvisas den rådande lägesbilden i sin framfart, vilket medför att eventuella funderingar kan utrönas (Brå 2016).
Arbetet med införandet av nya arbetssätt och dess implementering i den berörda
organisationen kan i sin tur beskrivas som ett arbete genom fyra faser (Fixsen m.fl. 2011); Utforskning, Installation, Initial implementering samt Full implementering. Den första fasen syftar till gryende metoders framväxt; vetskap om nya lösningar till de rådande problemen framkommer och delas samt att beslut tas om huruvida projekt ska inledas eller ej (a.a.). Den andra fasen innefattar inventering av resurser, här framkommer en förhandsvisning av de förutsättningar som finns för det kommande arbetet (a.a.). Fas tre omfattar det initiala organisatoriska förändringsarbetet där olika former av resurser omdirigeras och riktas mot implementeringsprojektet (a.a.). Den sista fasen menar författarna inleds först när mer än hälften av de som arbetar med projektet fått in rutinen med det nya arbetssättet, här slutar således insatsen vara “ny” och har istället blivit en del av arbetet (Fixsen m.fl. 2011). Efter ett antal år när den sista fasen har inletts kan resultat av projektet börja utläsas i sin helhet.
Svårigheter och hinder kan uppkomma vid starten av en ny implementerad insats, exempelvis att det kan uppstå osäkerhet hos de inblandade om implementeringens verkan och målbild (Socialstyrelsen 2012). Här menas enligt författarna till Socialstyrelsens rapport (2012) att det är essentiellt att inte modifiera om projektets metod gällande insatsen, utan att de involverade istället bistås med verktyg att nyttja så att projektet kan fortskrida framåt (a.a.).
Att implementera och vidhålla en ny insats eller ett nytt arbetssätt är en lång process som tar tid och kan vara svårt att lyckas med. Rapporten från Socialstyrelsen (2012) menar på att det tar cirka två år för ett nytt arbetssätt att bli till rutin och upp till fyra år innan det helt blivit integrerat. Detta medför att projekts effekter och resultat är enhetligt med den tidsmässiga investeringen rörande implementeringen av projektet, ett omfattande projekt ger inte det önskade resultatet om implementeringen inte får verka över tid.
Kriminologiska perspektiv
- 10 - olika faktorer som berör samhällsstrukturer och enskilda egenskaper hos individen, men kan inte fastställas då människor opponerar skiljaktigt på riskfaktorer som kan mynna ut till normbrytande beteende (Giddens 2007). Inom kriminologi undersökt brottslighetens sociala- och samhällsaspekter för att få en förståelse för vilka faktorer som påverkar individers brottslighet. Med hjälp av kriminologiska teorier kan spörsmålet om varför vissa individer väljer att påbörja en kriminell karriär, samt vilka faktorer som kan vara avgörande för den enskilda individens avvikande beteende besvaras (Giddens 2007). Nedan beskrivs två teorier, Rutinaktivitetsteorin och Crime pattern theory, som kan förklara uppkomsten till
bostadsinbrott ur ett kriminologiskt perspektiv, samt hur användningen av MärkDNA kan motverka uppkomsten av brottslighet genom teoriernas aspekter.
Rutinaktivitetsteorin
Rutinaktivitetsteorin förklarar brottslighet enligt individers rutiner i vardagslivet. För att ett brottstillfälle skall uppkomma behövs tre fragment enligt teorin; Lämpliga objekt - vilket innefattar objekt som är av intresse för gärningspersonen, en motiverad gärningsperson samt avsaknad av kapabla väktare som kan gestaltas av andra människor fysiskt eller genom övrig bevakning likt övervakningskameror. De tre komponenterna utgör tillsammans grundpelarna för den kriminologiska teorin rutinaktivitetsteorin (Cohen & Felson 1979). Teorin anser att individens egna rationalitet styr om brottet är tillräckligt lönsamt under idealiska förhållanden, därav uppstår inte brott om någon av de tre komponenterna saknas vid det potentiella
brottstillfället (a.a.).
Som nämnts ovan i inledningen har en förändring i kommuninvånarnas rutinaktiviteter skett över tid i form av en ökning i antalet invånare som dagligen pendlar från Höganäs kommun (Region Skåne 2019), i och med detta lämnas allt fler hushåll obevakade under en längre tid i kommunen vilket skapar fler tillfällen för brott. I områden där de boende är borta från
hemmen under stora delar av dygnet kan även den informella sociala kontrollen vara lägre då det inte finns någon i närheten som kan agera som en kapabel väktare. Teorin belyser att aktiviteter borta från hemmet under längre perioder lämnar hushållet obevakat vilket i kombination med stöldbegärliga föremål medför en risk för utsatthet av stöld i hemmet (Cohen & Felson 1979). Ett obevakat hem medför att risken att gärningspersonen skall upptäckas i sin handling minskar och motivationen till att genomföra brottet ökar. Det uttänkta syftet med MärkDNA är dels att fungera avskräckande mot eventuella motiverade inbrottstjuvar (Polisen 2019:b). Denna del av MärkDNA:s användningsområden ämnar således till att avlägsna byggstenen avsaknad av kapabla väktare i rutinaktivitetsteorin och fungera som en form utav avskräcknings verktyg för potentiella inbrottstjuvar. De dekaler som sätts upp runt om hushållet tydligt signalerar att värdesakerna är skyddade och gör de mindre attraktiva för stöld.
Förutom de förebyggande effekterna riktade mot gärningspersonen gör MärkDNA att värdesakerna i fråga blir mindre eftertraktade vilket berör byggstenen lämpliga objekt inom teorin. Teorin menar på att ifall en av de tre byggstenarna skulle försvinn ur den aktuella situationen så skulle brott inte begås (Cohen & Felson 1979). Genom att märka upp föremål av värde med MärkDNA blir de mindre eftertraktade att stjäla då det försvårar möjligheterna att sälja föremålen vidare vilket enligt teorin skulle bidra till att objekten i fråga inte längre anses som lämpliga.
Crime pattern theory
Brantingham & Brantingham (1993) menar på att individer som är beredda att begå
bostadsinbrott i syfte att uppnå spänning eller lägga beslag på värdesaker har en hög villighet till att ta risker. Likt rutinaktivitetsteorin berör teorin samspelet mellan en individ med en brottsbenägenhet i grunden och den direkta miljön med dess kriminogena faktorer vilket i sin
- 11 - tur då skapar förutsättningar för att brottet ska begås (Brantingham & Brantingham 1993). Vidare menar teorin att det inte är slumpmässigt hur brottsligheten fördelar sig över tid och rum eller ens vilka individer det är som begår brotten, brottsligheten kommer snarare vara koncentrerad till tidpunkter och platser då tillfällen för brottslighet ges genom de kriminogena elementen i den direkta miljön (a.a.). Enligt teorin anses att olika typer av bostadsområden har sina egna rutinaktiviteter, vilket i sin tur bidrar till olika möjligheter till brott (a.a.).
Kopplat till den undersökningen som görs i detta arbetet kan hushållen i de delar av
kommunen där många pendlar till andra städer och som antas stå tomma under en stor del av dygnet var en stor bidragande faktor till att öka den kriminogena miljön i området
(Brantingham & Brantingham 1993). Enligt teorin så är risken stor att fler brott utförs när ett brott redan begåtts i ett avgränsat område (a.a.).Människor följer rutiner i alla segment i livet, även vid kriminella handlingar. Genom att välja att begå samma brott i en likvärdig kontext kan handlingsmönstret från tidigare erfarenheter appliceras, likt att utföra bostadsinbrott i närliggande bostäder, vilket underlättar för gärningspersonen. Användande av MärkDNA kan därav, applicerat till crime pattern theory, bidra till en minskning av de kriminogena
faktorerna som kan trigga potentiella gärningspersoners benägenhet till att genomföra bostadsinbrott. Istället för att välja ut ett likvärdigt hus på rutin för inbrott rubbas gärningspersonens rutiner av att hushållet applicerat MärkDNA på sina ägodelar och informerar om användningen av stöldskyddet med dekaler i anslutning till bostaden, och avstår därav den kriminella handlingen.
TIDIGARE UTVÄRDERINGAR
Avsnittet nedan presenterar tidigare forskning är som berör samverkansprojekt och
implementering av MärkDNA som stöldskydd. Projekt likt samverkansprojektet i Höganäs har tidigare genomförts i nationellt, men även globalt. Den svenska implementeringen av MärkDNA som stöldskydd har influerats av det engelska projektet The London metropolitan district som utfördes i England i början på 2010-talet. Under de senaste fem åren har två pilotprojekt i Sverige, i Stockholm och Staffanstorp, implementerats för att motverka bostadsinbrott i landet. Socialstyrelsen och Brottsförebyggande rådet har utfärdat rapporter om implementering av samverkansprojekt som beskriver hur en implementering bör gå till vid samverkan, vilket är av hög relevans för utvärderingen.
England: The London metropolitan district
Projektet The London metropolitan district infördes under årsskiftet 2012 - 2013 och implementerades av den lokala polisen i London för att minska bostadsinbrotten (Raphael 2015). Studien ämnade undersöka effekterna som MärkDNA bidrog med ur en
brottspreventiv aspekt, men även undersöka huruvida brukare av MärkDNA:s förtroende för polis och upplevda rädsla för brott förändras genom inbrottsskyddet.
I studien inkluderades cirka 5 000 hushåll från fem närliggande stadsdelar till London. Urvalet av stadsdelar baserades på den ökade intensifiering i brottsstatistiken från föregående år i relation till närliggande stadsdelar (Raphael 2015). I stadsdelarna valdes bostadsområden ut till att delta i projektet och verka som experimentgrupp. De deltagande bostadsområdena tillhandahölls ett erbjudande om att kostnadsfritt delta i projektet och tilldelades MärkDNA för att märka hushållets ägodelar, samt dekaler att förse bostaden med (a.a.). Även i
bostadsområdets omgivning placerades skyltar som informativt förklarade att MärkDNA förekom i området. Projektet bekostades av den lokala polisen som med hjälp av massmedia även informera invånarna om projektets verkan (a.a.). Med hjälp av medias delaktighet och
- 12 - rapportering av projektet kunde potentiella inbrottstjuvar upplysas om implementeringen av MärkDNA och avskräckas från att utföra inbrott i och stjäla DNA-märkta ägodelar (a.a.).
I pilotprojektets utvärdering jämförs de deltagande bostadsområdets brottsstatistik med en kontrollgrupp för att utröna om pilotprojektets åtgärder lett till en minskad nivå av
bostadsinbrott (Raphael 2015). Kontrollgruppen består av andra bostadsområden i stadsdelarna som valts ut baserat på liknande demografiska förutsättningar som
experimentgrupperna med likvärdigt antal hushåll och jämbördig socioekonomisk status i relation till de deltagande bostadsområdena (a.a.).
Projektets utvärdering startades när cirka 85 % av hushållen som var inkluderade i urvalet hade märkt upp sina ägodelar och placerat ut dekalerna (Raphael 2015). Uppföljningen för utvärderingen skedde ett år efter projektets start, och hade fyra centrala element som undersöktes:
1. Bostadsinbrottens utveckling - Jämförelse i statistiken rörande bostadsinbrotten i urvalet och kontrollgruppen och dess utveckling från innan implementeringen till uppföljningen.
2. Jämförelse mellan urvalet och kontrollgruppen - Ser till skillnader i de fristående bostadsområdena i stadsdelarna.
3. Förflyttningseffekter - Om inbrotten har förflyttats till ett närliggande område som inte var delaktiga i projektet.
4. Förändring i upplevd trygghet hos urvalet - Om tryggheten har förändrats efter implementeringen för invånarna i hemmet samt i bostadsområdet.
Utvärderingens resultat visade att bostadsinbrotten minskat med 45 % i de bostadsområden som varit delaktiga i projektet, samt en minskning på 23 % i de angränsande bostadsområden som själva inte varit deltagande i projektet (Raphael 2015). Tryggheten i de områden som tillhör kontrollgruppen hade även ökat efter projektet implementerades då 52 % uppgav i kontrollgruppen att de känner sig tryggare i bostaden efter projektets verkan (a.a.). Även i bostadsområdets utomhusmiljö kände sig invånarna säkrare då 51 % uppgav att den upplevda tryggheten ökat i bostadsområdet (a.a.). 33 % uppgav att förtroendet för polisen ökat samt att studiens effekter avsevärt förändrat i de deltagande områdena (a.a.).
Stockholms län: Färre villainbrott med MärkDNA?
Under 2014 implementerades det första pilotprojektet med MärkDNA i Sverige med målsättning att minska antalet bostadsinbrott men även att undersöka i vilken utsträckning hushållen som anmälde intresse för delta i försöksverksamheten brukat MärkDNA samt om bruk av MärkDNA medför att bostadsinbrott minskar.
- 13 - Projektet utfördes i tre kranskommuner till Stockholm, varav en kommundel i vardera
kommunen valdes ut till implementeringen baserat på den rådande lägesbilden gällande bostadsinbrott (Lindström & Olsson 2016). De kommundelar som inkluderades i projektets försöksområden var Sticklinge på̊ Lidingö̈, Fornudden i Tyresö̈, samt Stocksund i Danderyd (a.a.). De tre kommundelarna är likvärdiga såväl demografiskt som till dess
befolkningsmängd, de tre kommundelarna besatt även en hög inbrottsstatistik i relation till andra närliggande områden med samma invånarantal (a.a.).
Pilotprojektet utföres på beslut av Polismyndigheten i Stockholms län och uträttades tillsammans med Svenska Stöldskyddsföreningen (Lindström & Olsson 2016). Även fyra försäkringsbolag deltog i projektet; IF, Folksam, Länsförsäkringar och TryggHansa, samt även tre produktleverantörer; Vindico Security AB (Leverantör för SelectaDNA), Safe
Solution AB (Leverantör för SmartDNA) och Eurosafe Security Solutions AB (Leverantör för SmartWater) (a.a.).
Målsättning för pilotprojektet var att uppnå en minskning av bostadsinbrott med 30 % i kommundelarna och 500 hushåll i vardera kommundelen tillfrågades att delta i projektet (Lindström & Olsson 2016). Produktleverantörerna blev slumpmässigt tilldelade en
kommundel genom lottning, Vindico Security AB tilldelades Sticklinge, Eurosafe Security Solutions AB tilldelades Stocksund och Stöldskyddsföreningen tilldelades tillsammans Safe Solution AB Fornudden (a.a.). De 1500 hushållen erbjöds en uppsättning av MärkDNA med tillhörande dekaler kostnadsfritt av sin kommundels tilldelade produktleverantör vid
pilotprojektets implementeringsfas (a.a.). För att kunna utföra implementeringen kostnadsfritt för kontrollgruppen stod de deltagande försäkringsbolagen tillsammans med respektive leverantör för kostnaden för hushållens MärkDNA. Således av anledning att
Polismyndigheten inte bör saluföra eller bidra med betald marknadsföring för individuella företag (a.a.). Leverantörerna stod även för kostnaden för skyltning i respektive område.
Kommunikationen till allmänheten med tillhörande insatser ansvarade kommunernas lokalpolisområden över med dess närpolisbefäl, medan den övergripande finansieringen för kommunikationsfasen hade Polismyndighetens i Stockholms län ansvar över (Lindström & Olsson 2016). I varje försöksområde bjöds de boende in till ett informationsmöte i respektive kommundel, vid tillfället informerade polisens volontärer om projektet men ävenledes hur MärkDNA och tillhörande dekaler bör användas för den tänkta verkan (a.a.). Vid
överlämningen av MärkDNA till de boende fanns även tillfälle för information, några områden valde att leverera ut direkt till de deltagande hushållen medans några istället valde att låta de boende komma till det lokala köpcentret för upphämtning av MärkDNA (Lindström & Olsson 2016). I samtliga av de tre områdena avslutades utdelningen av MärkDNA med att polisen och polisens volontärer tillsammans med leverantörerna besökte områdena för att utföra lämpade aktiviteter i implmenteringsmålens verkan (a.a.). Svenska
Stöldskyddsföreningen stod för finansieringen av UV-lampor till alla polisbilar i yttre tjänst och övriga polisiära enheter som arbetade med stöldgods i Stockholms län för att kunna effektivisera arbetet med märkta lösören som blivit bestulna (a.a.).
Pilotprojektet utvärderades av Malmö Universitet och dess resultat framvisade att implementeringens mål med 500 medverkande i varje kommundel uppfylldes i de tre kommundelarna (Lindström & Olsson 2016). 1199 av de deltagande hushållen bestod av småhus, medans 301 av hushållen var lägenheter (a.a.). Eftersom kommundelarnas bostäder bestod av småhus till 77 % beslutades att utvärderingen skulle avgränsas och exkluderade lägenhetshushåll i resultatet (a.a.). Småhushållen som tagit emot MärkDNA uppkom i Sticklinge till 52 % av hushållen (410 användare) i Forunudden till 53 % (440 användare) samt i Stocksund till 32 % (349 användare).
- 14 -
Vid genomförandet av utvärderingen genomfördes en enkätundersökning ett år efter implementeringen för de deltagande kommundelarna i experimentgruppen samt ett
slumpmässigt urval från kommunerna som agerat kontrollgrupp (Lindström & Olsson 2016). Även data gällande anmälningsstatistik inkluderades för att kunna jämföra utvecklingen i brottsstatistiken i de berörda områdena (a.a.). Utvärdering såg även till om
experimentgruppen brukat MärkDNA korrekt, sett till märkning av ägodelar samt uppsättning av dekaler vid bostaden. Utvärderingen ämnade även se till förflyttningseffekten av
bostadsinbrott som följd av implementeringen, om projektets effekter lett till att
bostadsinbrotten faktiskt avtagit eller såvida bostadsinbrotten förflyttats till andra områden (a.a.).
Enkätundersökningen som utfördes för utvärderingen fick en svarsfrekvens som uppkom till 65 % av experimentgruppens 1 199 hushåll i småhus, samt 49 % av kontrollgruppens 750 slumpmässigt utvalda hushåll (Lindström & Olsson 2016). Cirka 30 % av
experimentgruppens hushållen uppgav att de inte hade använt MärkDNA fast de bilvit
tilldelade produkten, samt att 10 % av hushållen i kontrollgruppen använde sig av MärkDNA, därav fick justering ske i de båda grupperna (a.a.). I utvärderingen inkluderas endast hushållen som uppgivit att de märkt upp ägodelar i bostaden men även använt dekalerna på fastigheten, medans i kontrollgruppen inkluderades endast de hushåll som inte använt sig av MärkDNA (a.a.).
Utvärderingens resultat visade att i de tre deltagande bostadsområden hade bostadsinbrotten minskat med drygt 40 % under juli 2014 till december 2015 jämfört med juli 2012 till december 2013 (Lindström & Olsson 2016). I resterande delar av kommunerna hade under samma tidsintervall inbrotten minskat med cirka 10 %, medans i de tre närliggande
kommunerna hade en minskning på cirka 4 % skett i brottsstatistiken gällande bostadsinbrott (a.a.). Därav går inte förflyttningseffekter att påvisa genom resultatet, även är det svårt att framvisa kausalitet med projektet och att övriga delat av Stockholms län under perioden fått en ökning i antal anmälda bostadsinbrott (a.a.).
Region Syd: Staffanstorpsmodellen
Den första implementeringen av MärkDNA i Region Syd utfördes som ett pilotprojekt i kommun Staffanstorp med projektnamnet Staffanstorpsmodellen. Det initiala syftet med pilotprojektet var att utvärdera arbetsmodellen som används och dess effekter för att sedermera kunna implementera likvärdiga projekt i resterande kommuner i landet.
Målsättningen för projektet var att minska bostadsinbrotten i Staffanstorp, öka den upplevda tryggheten för invånarna samt öka uppklaringsfrekvensen gällande bostadsinbrott i
kommunen.
Projektet anträddes utifrån Polismyndighetens nationella sakkunniguppdrag som ämnar utveckla de förebyggande och reaktiva arbetsmetoder som föreligger mot bostadsinbrott (Jonsson 2017). Pilotprojektet startades i oktober 2015 och bedrevs under en 12 månadsperiod i hela Staffanstorps kommun (a.a.).
Staffanstorpsmodellens projektmål var att minska antalet inbrott med 30 % i förhållande till föregående år - 2014, öka uppklaringsfrekvensen av bostadsinbrott samt öka den upplevda tryggheten hos kommunens invånare (Jonsson 2017). Staffanstorps kommun var projektägare av pilotprojektet och bildade en arbetsgrupp inför implementeringen bestående av
kommunens säkerhets- och trygghetssamordnare tillsammans med verksamhetsspecialister från Polismyndigheten och kommunpolisen (a.a.). Samtliga medlemmar i arbetsgruppen
- 15 - ansvarade inom sina egna områden för de brottsförebyggande aspekter som användes. Även två kommunikatörer inkluderades i arbetsgruppen, för kommunen respektive polisen, vars primära uppgift var att väcka intresse hos invånarna i Staffanstorp för pilotprojektet (a.a.).
Andra aktörer som var deltagande i pilotprojektet var tre av Sveriges mest etablerade försäkringsbolag (IF, Länsförsäkringar och Folksam), leverantörer av MärkDNA (Safe Solution AB, Vindico Security AB och Eurosafe Security Solutions AB) och Svensk
Stöldskyddsförening (Jonsson 2017). Dessa nämnda tillsammans med arbetsgruppen utgjorde pilotprojektets styrgrupp under perioden.
Pilotprojektets målsättning var att minst 3 000 av Staffanstorp kommuns 8 855 hushåll skulle delta i projektet och bruket av MärkDNA (Jonsson 2017). Med erfarenheter från det ovan nämnda pilotprojektet i Stockholm, valde Staffanstorp avstå från att kostnadsfritt dela ut MärkDNA-kit till invånarna baserat på att deltagandet i Stockholm hade ett bortfall på 30 % genom metoden (Lindström & Olsson 2016), och valde således att erbjuda MärkDNA till ett subventionerat pris istället. Ursprungstanken var att de medverkande leverantörerna skulle subventionera priset exklusivt för invånarna i Staffanstorp under projektperioden för att öka deltagandet, men även möjliggöra för fler att delta. Subventioneringen skulle bidra till att invånarnas val av produkt inte skulle baseras på priset och eliminera risken för snedvriden marknadskonkurrens leverantörerna emellan (Jonsson 2017). Istället för att de tre
leverantörerna saluförde alla MärkDNA för samma summa, valde Safe Solution AB och Vindico Security AB att inte reducera priset för projektet. Beslutet grundades i den upplevda risken att etablera ett nytt riktpris för MärkDNA som på sikt kan bidra till att marknadsvärdet minskar (a.a.). Endast Eurosafe Security Solutions AB valde att erbjuda ett subventionerat pris och gick samman med Länsförsäkringar för att erbjuda deras medlemmar MärkDNA-kit för 50 kronor styck (a.a.). Övriga utgifter för pilotprojektet likt skyltning, affischering samt informativa åtgärder för invånarna finansierade Staffanstorps kommun. Polismyndigheten bidrog med UV-lampor till polisfordon i regionen för att underlätta det polisiära arbetet med MärkDNA (a.a.).
Implementeringen av Staffanstorpsmodellen är uppbyggd av tre parallella genomförandefaser (Jonsson 2017). Faserna verkar som arbetsmetod i projektet och ämnade hjälpa med att uppnå målsättningarna i pilotprojektet:
• Kommunikationsfasen: Informera invånarna i Staffanstorp om MärkDNA.
• Etableringsfasen: Introducering av MärkDNA i invånarnas hushåll samt skyltning av vägnät.
• Utrullningsfas: Polisiära insatser som verka förebyggande mot bostadsinbrott. Kommunikationsfasen bestod av informativa metoder om MärkDNA och projektets förefintlighet (Jonsson 2017). Fasen byggde på fem olika budskap som förmedlades till invånarna i Staffanstorp:
• Avskräcka inbrottstjuvar. Med hjälp av MärkDNA kan gärningspersoner knytas till enskilda bostadsinbrott genom den unika DNA-märkningen, vilket medför en ökad risk för inbrottstjuven. Svårigheterna med att avlägsna MärkDNA från märkta föremål
- 16 - gör dem dels svårare att sälja vidare, samt medför en avskräckande effekt för
inbrottstjuvar vid tilltänkta bostadsinbrott.
• Identifiering av ägodelar. Vid eventuellt bostadsinbrott har rättmätige ägare större chans att återfå det stulna godset eftersom den unika märkningen finns på föremålet. • Produktkodning. Genom registrering av varje MärkDNA-paket som införskaffats kan
ägodelarna återfås, vilket är en viktig faktor för att kunna härleda godset till den rätte ägaren. Registreringen av produktkoden är en väsentlig del för att kunna återfå sina märkta ägodelar.
• Sakkunnigas förmenande på MärkDNA som stöldskydd. Polismyndigheten och Staffanstorps kommun som aktivt förebygger bostadsinbrott anser att MärkDNA verkar mot bostadsinbrott, att förmedla betydande aktörers sanna tilltro för produkten ökar även invånarnas tillit till MärkDNA.
• Information om publika event. Att kommunicera plats, datum och tid till invånarna om tillfällen då MärkDNA går att införskaffa inom projektet.
Inom kommunikationsfasen utfördes insatser rörande att förmedla budskapen till Staffanstorp (Jonsson 2017). Informationsfoldrar delades ut via post till alla hushåll i kommunen, även försäkringsbolagen skickade ut informationsblad till sina kunder (a.a.). Information
publicerades även i medier i form av lokala tidningar, tv och radio samt på sociala medier för invånarna att ta del av. Polisens volontärer var även behjälpliga med affischering om projektet på lokala platser och deltog även på informationsträffar tillsammans med kommunen för olika föreningar (a.a.). Kommunen anordnade även fyra informationsmöten för invånarna i
Staffanstorp tillsammans med försäkringsbolagen och leverantörerna där information om projekt och MärkDNA som produkt (a.a.). På plats fanns samtliga deltagande aktörer för att besvara invånarnas spörsmål. Under kommunikationsfasen placerades informationsskyltarna även runt om i kommunen och dess vägnät (a.a.).
Den sista fasen, utrullningsfasen, som utfördes jämsides med kommunikations- och etableringsfasen genomfördes genom utbildning rörande projektet för de olika
samverkansorganisationernas personal (Jonsson 2017). Även samtliga 17 lokalpolisområden i Region Syd fick utbildning om MärkDNA och dess verkan. Utbildningen inkluderade poliser i yttre tjänst, godshanterare och hittegodsavdelningar och berörde förutom teoretiska fakta om MärkDNA även teknikens handhavande samt det juridiska regelverket. Under
utrullningsfasen utrustades samtliga polisfordon i region Syd med UV-lampor för avläsning av MärkDNA (a.a.). Operativa brottsförebyggande åtgärder gällande bevakning av
Staffanstorps vägnät med in- och utfartsleder påbörjades där polisen använde sig av UV-lamporna för eftersökning av märkt gods (a.a.).
Under projektets tre första månader, oktober - december 2015, införskaffade drygt 1 300 av hushållen i Staffanstorp MärkDNA (Jonsson 2017). Efter årsskiftet började antalet nya köpare dala, vilket kan bero på ett nedstigande intresse hos invånarna efter att länsförsäkringars kunder införskaffat sig MärkDNA-kiten genom det subventionerade priset, vilket de andra leverantörerna valde att inte konkurrera med (a.a.). Totalt under projektperioden uppskattar utvärderingen av Staffanstorpsmodellen att runt 1 560 hushåll införskaffade MärkDNA. Målsättningen med att 3 000 hushåll i kommunen skulle utrustats med MärkDNA uppnåddes inte, vilket kan ha sin orsak i att leverantörerna Safe Solution AB och Vindico Security AB under projektets gång valde att avsluta sin medverkan (a.a.). Att leverantörerna valde att
- 17 - lämna projektet kan ha en del av sin förklaring i att de känt sig förbisedda i och med att
Eurosafe Security Solutions AB sålt en klar majoritet av MärkDNA-kit till invånarna. Safe Solution AB sålde under sin medverkan 17 uppsättningar av sitt varumärke SmartDNA, medan Vindico Security ABs försäljning uppkom till 50 uppsättningar av SelectaDNA (a.a.). Trots att leverantörerna själva aktivt valt att bibehålla ursprungspriset och inte samarbeta med ett försäkringsbolag ansågs att Eurosafe Security Solutions AB fått en fördelaktigare position i projektet. En ytterligare eventuell orsak till att målsättningen rörande antalet deltagare inte uppnåddes kan föreligga i att invånarna som är kunder hos IF eller Folksam inväntade ett erbjudande likt de Länsförsäkringars kunder blivit erbjudna (a.a.). Ordinarie pris för MärkDNA är drygt 650 - 750 kronor, vilket kan vara en bidragande faktor till att invånare som är kund hos försäkringsbolag som inte hade erbjudande med reducerat pris valt att avstå.
Utvärderingen av projektet visade att användning av MärkDNA uppnådde hög geografisk spridning i kommun, vilket kan tyda på att insatserna gällande kommunikation till invånarna varit väl anpassade till målgruppen (Jonsson 2017). Dock hade informationen om vikten av att registrera märkta ägodelar inte nått samma framgång, då endast hälften av de deltagande hushållen registrerat sig, vilket är en väsentlighet för att kunna spåra märkta ägodelar (a.a.).
Utvärderingen av Staffanstorpsmodellen utgick från fyra empiriska underlag (Jonsson 2017);
• Resultat från enkätundersökningen som utfärdats till hushållen som deltagit i projektet.
• Statistik rörande brottsutveckling av bostadsinbrott i relationen till MärkDNA. • Uppklarningsprocenten av bostadsinbrott i Staffanstorps kommun.
• Utvecklingen av invånarnas upplevda trygghet under projektet.
I utvärderingens enkätstudie användes en experimentgrupp vars urval bestod av hälften av de 1 560 hushållen som valt att inköpa MärkDNA innan april 2016, medans kontrollgruppen representerades av samma antal hushåll, men som inte använt sig av MärkDNA (Jonsson 2017). Drygt 15 % av Staffanstorps hushåll införskaffade MärkDNA under projektets första tre månader, vid projektets slut hade 18 % av hushållen införskaffat MärkDNA (a.a.). Vid analys av resultatet inkluderades 589 hushåll från experimentgruppen samt 466 hushåll från kontrollgruppen, reduceringen i antal hushåll var av anledning att kriterierna inte uppnåddes hos delar av urvalet (a.a.).
99 % av experimentgruppen använde sig av det införskaffade MärkDNA. 78 % uppgav att hushållet märkts med samtliga medföljande dekaler samt att de märkt ägodelar (Jonsson 2017). 82 % uppgav att de märkt entrédörren till bostaden, 78 % av hushållen hade märkt sina fönster samt 64 % märkt bostadens bakdörr. Endast 52 % av experimentgruppens hushåll uppgav att de registrerat sina produktkoder, vilket även bekräftas av leverantörerna som deltagit i projektet (a.a.).
I enkätresultatet kunde skillnader mellan experiment- och kontrollgruppens bakgrundsfaktorer urskiljas (Jonsson 2017). I experimentgruppen hade respondenterna i större utsträckning bott på samma adress längre än i kontrollgruppen samt att experimentgruppen består av färre boende i hushållet. Dessa två faktorer ledde till ett antagande om att MärkDNA mest brukas av äldre invånare med utflugna barn, vilket bekräftades vid kontroll av medelåldern för experimentgruppen som visade att genomsnittsåldern är högre än kontrollgruppens (a.a.).
- 18 - Under projektets verkan anmäldes 74 bostadsinbrott i Staffanstorps kommun, vilket visar på en minskning med 23 % från samma period föregående år då 96 bostadsinbrott anmäldes i kommunen (Jonsson 2017). Vilket trots en markant skillnad inte uppnår projektet målsättning med 30 % minskning av bostadsinbrotten i Staffanstorp.
Projektets andra målsättning, gällande den polisiära uppklarningsfrekvensen av bostadsinbrott i kommunen, besvaras inte med säkerhet i utvärderingen (Jonsson 2017). Av de hushåll i Staffanstorp som märkt sina ägodelar med MärkDNA blev endast en utsatt för inbrott, vilket inte kan ge ett generaliserande resultat för hela kommunen. Polisen överlämnade heller inte förundersökningsprotokoll från referensperioden, vilket även medför att en jämförelse inte kan genomföras (a.a.).
Staffanstorpsmodellens tredje målsättning, som berör invånarnas trygghet, baseras på
svarsresultaten i Polisens årliga trygghetsmätning (Jonsson 2017). Trygghetsmätningen utförs i enkätform och består av ett klusterurval från fyra geografiskt avgränsade områden i
kommunen (a.a.). 300 adressater väljs slumpmässigt ut från vardera geografiska område, vilket medför att urvalet totalt består av 1 200 respondenter (a.a.). Enkäten har i genomsnitt en svarsfrekvens på cirka 65 % och berör frågor om oro för att utsättas för brott, den faktiska utsattheten för brott, den generella upplevelsen av trygghet och polisiärt engagemang (a.a.). Resultaten från 2015 visade att invånarnas trygghet i Staffanstorp hade ökat och gav det högsta resultatet på flera år, vilket bidrog till att kommunen var en av de få kommunerna under året som lyckats sänka trygghetsindexet i kommunen och öka den upplevda tryggheten. Indexvärdet hade från 2013 års mätning sjunkit från 1,42 till 1,31, vilket är Staffanstorps lägsta indexresultat gällande upplevd trygghet under de senaste tio åren (a.a.).
SAMVERKANSPROJEKT MED STÖD AV MÄRKDNA I
HÖGANÄS
Det projekt som utvärderingen är baserad på är ett samverkansprojekt genomfört i Höganäs kommun där kommunen, polisen, leverantören av SmartWater - Eurosafe Security Solutions AB samt Stiftelsen Gripen varit delaktiga och arbetat tillsammans med samverkansprojektet under 2018 då samverkansprojektet varit aktivt. Följande avsnitt beskriver
samverkansprojektets uppbyggnad enligt projektplanen, men benämner även vilka målsättningar som samverkansprojektet jobbat mot att uppnå.
Projektets initiala förberedelser
Som en reaktion på den utveckling av bostadsinbrotten som har presenterats tidigare valde Höganäs kommun att tillsammans med polisen och stiftelsen Gripen starta upp ett
samverkansprojekt med införande av MärkDNA i kommunen med tre initiala syften;
• Att minska antalet bostadsinbrott i jämförelse med motsvarande period föregående år
• Öka den upplevda tryggheten bland de boende i Höganäs kommun
• Öka polisens uppklarningsfrekvensen för bostadsinbrott jämfört med motsvarande period föregående år, 2017.
- 19 - Inför uppstart skrevs en projektplan där det bland annat framgår att projektets förberedande arbete skulle ske under hösten 2017, insatserna som utfördes under denna tidsperiod riktades mot kontaktskapande verksamhet i form av informationsmöten, initiala förmöten samt
skapande av styrgruppen. Samverkansprojektet genomförs skarpt under kalenderåret 2018, för att implementera och sprida projektet skall genomförandeprocessen ske enligt tre faser;
1. Utrullning som startade innan informationen om samverkansprojektet gick ut till allmänheten och riktade sig till de samverkanspartners som ingick i
samverkansprojektet i samband med lokala brottsförebyggande åtgärder. Vid detta skede utrustades polisfordon med UL-lampor och berörda samverkanspartners personal informerades om samverkansprojektet. Åtgärden ämnade bidra med ökad kunskap och förståelse för konceptet med MärkDNA.
2. Etablering innefattande informativa träffar och verksamheter för att nå ut till den tilltänkta målgruppen, boende i kommunen. Etableringen skedde genom fysiska informationsmöten och delvis genom uppsökande verksamhet.
3. Kommunikation med övrig information till allmänheten genom media och sociala forum för att öka medvetenheten om MärkDNA.
Samverkansprojektet riktats till privatpersoner som är boende i Höganäs kommun och avgränsas geografiskt till kommungränsen. Kommunen valde även att själva delta i
samverkansprojektet och har under projektperioden valt att märka upp värdesaker som kan vara extra attraktiva för att stjäla på kommunhuset, i skolor och på liknande platser.
Alla privatpersoner som önskade veta mer om samverkansprojektet eller ville medverka var välkomna att delta vid de öppna möten som arrangerades för allmänheten i kommunhuset där även den medverkande leverantören av MärkDNA närvarade. Vid de öppna mötena gavs en genomgång av den rådande lägesbilden rörande inbrott i kommunen samt information kring vad MärkDNA är och hur det fungerar rent praktiskt med användning och registrering. Utöver detta hade allmänheten här tillfälle att få svar på alla eventuella frågor de hade kring
samverkansprojektet och MärkDNA som produkt och de som ville hade även möjlighet att införskaffa produkten på plats till ett rabatterat pris. Stiftelsen Gripen skrev ut information om de rådande informationsmöten som skulle hållas i Höganäs kommunhus på sin hemsida, informationen på hemsidan riktade sig till och bjöd in alla personer som var intresserade av att få veta mer om det kommande projektet (Stiftelsen Gripen 2017). På de informationsmöten som organiserades hade privatpersoner som önskade delta i samverkansprojektet möjlighet att köpa MärkDNA av leverantören till ett subventionerat pris.
Förutom inbjudan till informationsmöte för allmänheten arbetade kommunen och involverade på olika sätt för att sprida information och öka medvetenheten om det kommande projektet bland de boende i kommunen. För att göra reklam för samverkansprojektet var under etablering i kommunen trycktes det upp informationsblad som innefattade kortfattad information om samverkansprojektet och vilka som var de involverade aktörerna i arbetet. Dessa informationsblad delades ut till de boende av kommunpolisen och polisens volontärer genom organiserade vandringar. Inom projektplanen förelåg även en primär ansvarsfördelning över vilken aktör som ansvarade för vilken del av implementeringen;
- 20 - Polisen
• Polisen ansvarar för uppdraget som projektledare. • Polisen ansvarar för en högre synlighet i kommunen.
• Polisen ansvarar för framtagandet av särskild ”MärkDNA-skylt”.
• Polisen ansvarar för en prioriterad underrättelseverksamhet avseende bostadsinbrott. • Polisen ansvarar för insatser med hjälp av polisens volontärer.
• Polisen ansvarar för att i större utsträckning belysa med UV-ljus i syfte att efter-söka märkt gods.
• Polisen ansvarar för att polis i yttre tjänst, godshanterare och hittegodsavdelningar informeras om den brottsförebyggande arbetsmetodiken med stöd av MärkDNA samt hantering av UV-lampor, såväl juridiskt som operativt.
• Polisen ansvarar för uppföljning av samverkansprojektet.
Kommunen
• Höganäs kommun ansvarar för att information om samverkansprojektet når berörda boende, inför och under projektet.
• Höganäs kommun ansvarar för att informationsmöten genomförs med berörda boende. • Höganäs kommun ansvarar för applicering av skyltar på i förväg, tillsammans med
polisen utvalda platser i kommunen.
Leverantören
• Leverantörerna av MärkDNA ansvarar för att vid informationsmöten med berörda stå för adekvat information kring sina DNA-produkter, hur gods kan märkas, hur
fastigheten kan uppskyltas, hur dokumentering/registrering ska ske.
• Leverantörerna ansvarar för att medverka vid utdelning av MärkDNA-paket.
Deltagande; förhoppningar och uppfyllnad
De initiala målen gällande deltagande i samverkansprojektet var att nå ut till så många hushåll som det var möjligt i kommunen och att alla som visade intresse skulle få möjlighet att delta. Målet var att 4 500 hushåll skulle välja att medverka genom att införskaffa sig MärkDNA.
- 21 - Trots kontinuerlig kommunikationen till invånarna om vad syftet var med att starta upp
samverkansprojektet samt information kring dess tillvägagångssätt fick samverkansprojektet en lägre andel medverkande än önskat bland de boende i kommunen. Av de drygt 13 500 hushållen i Höganäs kommun var det 437 hushåll som valde att införskaffa sig MärkDNA genom den involverade leverantören Eurosafe Security Solutions AB. Dessa 437 hushåll utgör drygt 3 % av alla hushåll i Höganäs och understiger den initiala målsättningen samverkansprojektet hade med att deltagare nivån skulle uppnå ca 4 500 hushåll. Antalet invånare som införskaffat MärkDNA genom andra tillvägagångssätt än den involverade leverantören är inte inräknade i samverkansprojektets resultat. Därav kan fler hushåll använda MärkDNA i Höganäs kommun utöver det antal som Eurosafe Security Solutions AB
försäljningsstatistik visar.
METOD
I följande avsnitt presenteras de tillvägagångssätt som valts för att besvara utvärderingens frågeställningar. För att på ett konkret sätt kunna besvara de frågeställningar som
utvärderingen bygger på har datamaterial som är av både kvalitativ samt kvantitativ karaktär samlats in.
För att besvara huruvida utvärderingens första frågeställning rörande om
samverkansprojektets målsättningar har uppfyllts har statistiskt underlag inhämtats från Höganäs kommun samt Brå. Brottsstatistik för Höganäs kommun samt material från trygghetsundersökningar i kommunen har erhållits från uppdragsgivaren och information kring uppklarningsfrekvensen för bostadsinbrott inhämtas från Brå. För att kunna besvara utvärderingens andra frågeställningen om vilka omständigheter som har möjliggjort eller förhindrat uppfyllelsen av målbilden har en intervjustudie genomförts med respondenter från kommunen, polisen samt den involverade leverantören av MärkDNA. Den tredje och sista frågeställningen, hur den interna samt externa upplevelsen av samverkansprojektet har varit, besvaras genom en enkätstudie som riktas mot invånarna i kommunen samt den ovan nämnda intervjustudien med aktörer som varit involverade i samverkansprojektet.
Kontrollkommuner
Som jämförelse har tre kontrollkommuner valts ut baserat på ungefärliga likheter i befolkningsmängden, uppdelningen mellan småhus och flerbostadshus och geografisk placering. Utöver dessa egenskaper har valet av kontrollkommuner baserats på vilka
kommuner som under samma period som Höganäs kommun startade upp samverkansprojekt med MärkDNA. Detta av den främsta anledningen att möjliggöra en jämförelse i
brottsstatistiken under en längre period, inkluderande perioden då antalet bostadsinbrott i Höganäs låg som högst, år 2016. Statistiken för perioden 2008 - 2017 representerar den baslinje som mätningarna kommer jämföras mot.
De kommuner som har valts ut som kontrollkommuner är Åstorp, Ängelholm samt
Örkelljunga vilka alla ligger belägna i närheten av Höganäs kommun. Kommunerna startade upp samverkansprojekt med MärkDNA under samma period som Höganäs, med tanke på detta vore det av intresse att se till brottsstatistiken såväl innan som efter projekten startades upp för att se ifall dessa skiljer sig åt eller ifall de delar liknande utvecklingsformer.
- 22 -
Statistiskt underlag
För att besvara huruvida samverkansprojektets målsättning att öka tryggheten hos invånarna uppfyllts tillämpas underlag från polisens årliga trygghetsundersökning från tidsperioden 2013 samt 2015 - 2018 som erhållits från kommunpolisen. Trygghetsmätningen utfärdas av Polismyndigheten i Region Syd i samtliga av regionens kommuner. Trygghetsmätningen skickas ut via brev, i Höganäs kommun väljs 600 respondenter slumpmässigt ut och enkäten skickas hem till deras folkbokföringsadress. Svarsfrekvensen i Höganäs kommun ligger på 50 - 60 % i genomsnitt.
Statistik gällande bostadsinbrott i Höganäs kommun inkluderats i utvärderingen för att kunna besvara huruvida målsättningen om att minska antalet bostadsinbrott i Höganäs uppnåtts. Inbrottsstatistik gällande villa och lägenhet ser till perioden 2008 till 2018, där perioden 2008 - 2017 kommer representera baslinjen. Detta för att jämföra hur problembilden utvecklats i kommunen samt följaktligen jämföra antalet fullbordade bostadsinbrott i kommunen tiden innan samt under projektperioden. Statistiken rörande bostadsinbrott i Höganäs som erhållits från kommunpolisen har avgränsats till fullbordade inbrott i hela kommunen.
Underlag för att besvara huruvida målsättningen att öka uppklarningsfrekvensen för
bostadsinbrott är svårare att tillhandahålla då Höganäs kommun inte har tillgång till statistik över den rådande lägesbilden. Därav kommer statistik gällande uppklarningsfrekvensen i den mån det går att hämtas från Brå:s kriminalstatistik över handlagda brott under åren innan det att samverkansprojektet varit verksamt i Höganäs samt samma år, vilket innefattar perioden för baslinjen 2008 - 2017.
Enkätundersökningen
I ett tidigt skede utvecklades den enkät som har kommit att användas i denna undersökning, då undersökningen inte ämnar mäta trygghet eller utsatthet för brottslighet exkluderades frågor med det temat. Efter det att enkätfrågorna fastställdes konstruerades enkäten i Malmö Universitets webbenkätsprogram Sunet Survey (bilaga 2),där ledes även informationsbrevet till som utgör första sidan när respondenten går in på webblänken till enkäten.
Att enkäten utformades webbaserat ökar anonymiteten för respondenterna då inga personliga uppgifter förutom personens ålder efterfrågas och det är inte möjligt att veta vem som har svarat på enkäten. Svaren från respondenterna lagras i Sunet Survey där inga utomstående har åtkomst, lagringen direkt i programmet medför även att det inte går att koppla svaren till respondenten då det inte går att veta vem som har svarat på enkäten.
Efter den slutliga konstruktionen av webbenkäten skickades länken till uppdragsgivaren som förmedlade den till kommunikationsansvarige i Höganäs kommun som i sin tur lade ut den tillsammans med information på kommunens Facebooksida samt Höganäs kommuns hemsida. Enkäten var tillgänglig för allmänheten i Höganäs från 19-04-24 då kommunen introducerade den på sina sociala medier samt kommunens hemsida och stängdes manuellt 19-05-07. Då den initiala uppslutningen av respondenter var lägre än förväntat utnyttjades kontakt med bekanta med koppling till kommunen som hjälpte till att sprida enkäten på relevanta sociala medier såsom grupper på Facebook riktade till boende i kommunen. Enkäten består av 20 frågor med huvudsakligen kvantitativ inriktning.
Avgränsningar
För undersökningen har en geografisk avgränsning valts att göras och studien riktar sig därmed till de personer som bor i Höganäs. Studien kommer således inte innefatta personer
