Restaurang- och hotellhögskolan, Örebro universitet
Familjemåltiden i Bergslagen
Datum: 9 juni 2016Kursnamn: Måltidskunskap och Värdskap C, Examensarbete, 15 hp.
Kursnummer: MÅ1607 Provkod: 0101
Författare: Johanna Nilsson och Gina Virtanen
Handledare: Inger M Johansson Examinator: Agneta Yngve Betyg:
Restaurang- och hotellhögskolan, Örebro universitet
Examensarbete
Datum: 2016-06-09
Kursnamn: Måltidskunskap och värdskap C, Examensarbete, 15 hp. Kursnummer: MÅ1607
Provkod: 0101
Titel på arbetet: Familjemåltiden i Bergslagen Författare: Johanna Nilsson och Gina Virtanen Handledare: Inger M Johansson
Examinator: Agneta Yngve
Sammanfattning
Inledning: I vår uppväxt använde man kokböcker för att leta fram recept. Allt eftersom internet tar större plats i samhället, delas recept i oändlighet och därför ville vi undersöka hur barnfamiljer tillagar sina måltider, efter recept eller inte. Hur deras åsikter och syn på sitt ätande är och ifall de reflekterar över viktiga frågor som näring och receptkvalité vid tillagning av måltider för familjen.
Syftet: är att undersöka varifrån barnfamiljer hämtar sin inspiration till vardagsmatlagningen. Hur finner de sina recept, via internet eller kokböcker samt vad som är mest väsentligt vid planering av måltider. Vi har även undersökt respondenternas reflektion över näringsvärdet i måltider och kvalité i recept.
Metod: Vi använde oss av kvalitativa intervjuer på åtta föräldrar. Respondenterna eftersöktes på öppna förskolans verksamhet på två mindre orter i Bergslagen.
Resultat: Respondenterna var eniga om att de använder internet för att finna recept. Forum att leta recept i är bland annat på TV, i affären, via sociala medier, kokböcker, tidningar,
föräldragrupper, broschyrer från BVC och från vänner samt familj. De hämtar även inspiration från restaurangbesök.
Slutsats: Recepten som våra respondenter letar efter är de kritiska mot. De följer heller inte dessa till punkt och pricka. Majoriteten av respondenterna tänker på näringsvärdet i maten de lagar. Recepten används som inspiration när man skall göra någonting nytt eller festligt, men fungerar även som ett komplement till vardagsmatlagningen. Det anses viktigt att samla familjen vid middagsbordet.
4
Innehållsförteckning
1. Introduktion... 6
1.1 Ämnesrelevans för Måltidskunskap och värdskap ... 6
2. Teoretisk bakgrund ... 7
2.1 Måltider ... 7
2.1.1 Barns måltider ... 8
2.2 Kokkonsten genom tiden ... 8
2.3 Användning av kokböcker och receptsamlingar ... 9
2.4 Näring i måltider ... 9
2.5 Media och matlagning ... 10
2.5.1 Internet och matbloggar ... 11
3. Syfte och frågeställningar ... 12
4. Metod och material ... 12
4.1 Metodval ... 12
4.2 Litteratur- och databasinsamling ... 13
4.3 Material ... 13
4.3.1 Intervjuer ... 13
4.3.2 Urval ... 14
4.3.3 Genomförande av intervjuer ... 14
4.4 Metod för analys av datamaterial ... 16
4.4.1 Innehållsanalys ... 16
4.5 Etisk planering för studiens genomförande ... 16
5. Resultat ... 17
5.1 Samtal om receptsökninga ... 17
5.2 Praktisk användning ... 18
5.3 Hur kritisk är man gentemot recepten? ... 19
5.4 Olika påverkandesfaktorer ... 19 5.5 Reflektion om näringsvärdet ... 20 5.6 Familjemåltiden ... 21 6. Diskussion ... 21 6.1 Resultatdiskussion ... 21 6.1.1 Familjemåltider ... 22 6.1.2 Delning av recept ... 22
6.1.3 Inspiration och väsentliga faktorer vid planering av måltider ... 23
5
6.1.5 Receptanvändning ... 24
6.2 Metod- och materialdiskussion ... 25
6.2.1 Intervjuer ... 25
6.3 Forskningsetisk uppföljning ... 26
7. Slutsatser ... 26
7.1 Praktisk användning och vidare forskning ... 27
Referenslista ... 28
Bilaga 1 – Sökmatris Bilaga 2 – Frågeguide Bilaga 3 – Informationsblad Bilaga 4 – Kodningsschema
6
1. Introduktion
Kokböckerna var en del i vår uppväxt, där de främst användes för att leta fram recept. Dessa skulle sedan användas för att laga och skapa en hel måltid. Men med tiden börjar
kokböckerna hamna i skymundan och internet tar allt större plats. Internetvärlden har vuxit sig stor under de senare årtiondena, där sociala medier idag är ett växande forum, vilket påverkar oss varje dag. Det läggs ut en hel del matbilder på exempelvis Instagram och
Facebook. Det finns recept att tillgå via matbloggar och det sänds ständigt ut nya intryck från diverse kanaler. TV-reklam är en stor påverkande del, där det bland annat görs reklam för olika slags matkassar, packade med råvaror och olika recept.
Just i planeringsfasen av en måltid är det bra att söka efter inspiration, dels för att varje dag kunna göra en näringsriktig och varierande kost. När vi söker efter recept på internet kan man undra ifall det går att lita på dessa. Stämmer de väl överens med det dagsbehov av
näringsämnen som människan behöver få i sig? Det är intressant att ta reda på hur dagens barnfamiljer fångar inspiration till att laga vardagsmaten, samt att ta reda på om de reflekterar över receptens näringsvärde.
1.1 Ämnesrelevans för Måltidskunskap och värdskap
Uppsatsprojektet handlar om att undersöka varifrån familjer hämtar sin inspiration till att laga vardagsmaten. Genom att undersöka detta behandlas områdena måltidsupplevelse, internet och kokböcker. Internet har idag blivit en del av det moderna samhället. Uppsatsprojektet ligger därför i nuet och kan bidra med forskning inom ämnet och utöka kunskapen om recept på internet. Det är även viktigt att recepten som finns på internet granskas menar Brown, Colleen, McGocern och Schneider, 2013).
The five aspects meal model förkortas FAMM och är ett sätt att arbeta med
helhetsperspektivet av en upplevelse. Delar som innefattar FAMM är: Rummet, produkten, mötet, atmosfären och styrsystemet. Alla faktorer påverkar på olika sätt, exempelvis hur rummet ser ut som i sin tur påverkar upplevelsen av familjers måltider (Magnusson Sporre, Jonsson och Pipping Ekström, 2013). Uppsatsen kommer också att beröra den delen som handlar om produkten, genom att ta upp och skriva om måltiden.
7
2. Teoretisk bakgrund
Den teoretiska bakgrunden behandlar ämnen som: Måltider allmänt, kokböcker, näring i måltider, samt internet och matbloggar.
2.1 Måltider
Matlagning är en grundläggande aktivitet i samhället där måltiden och maten i huvudsak bringar glädje (Jonsson, 2004). Måltider som middagen fyller en stor central plats i familjers gemensamma liv (Anving, 2012). Det som definierar vardagsmaten är dess krävande
planering, samt att den som utför den ska kunna ha ett sinne för kreativitet och variation. Man ska kunna styra över en veckomeny som i slutändan består av påhittiga, varierande och inspirerande rätter (ibid.). Snabbmat och halvfabrikat såsom färdiga köttbullar, pizza och fiskpinnar är typiska måltider i en familjs vardag. Husmanskost är vanligt förekommande i Anvings (2012) studie och här är respondenterna konservativa mot nya smaker, som de kallar trendig mat. Detta tyder inte alls på att hela populationen strävar mot att äta husmanskost eller icke trendig mat, det bevisar att så kan vara fallet. Preferens bland samtliga
familjemedlemmar är en tydlig riktlinje i vilken mat som ställs på bordet till vardags, det är vanligt att servera familjen mat som alla gillar (Anving, 2012).
Måltiden har en sammanhållande kraft där maten och måltiden är ett sätt för oss människor, till skillnad från djuren att skapa kultur och gemenskap (Ekström, 1990). När individer äter en måltid, skapad utifrån en kultur, äter denna även mat som bevarar vårt kulturarv. Hur individer äter måltider blir en del av det sociala samspelet (Anving, 2012). Ett kollektivt socialt samspel kring mat symboliserar samvaro och gemenskap över hur ätandet bör gå tillväga och se ut (ibid.). Att laga maten i vardagen kan anses vara att visa kärlek för sina närstående (ibid.). Familjemåltider handlar om att samla familjen där det dagliga arbetet kring måltiden utgör hjärtat av familjelivet. Idén att samla familjen är en viktig uppgift för de vuxna, där matberedningen bland annat organiserar familjens sätt att leva (Anving, 2012). Att vara en familj handlar om olika aktiviteter som innefattar det vardagliga livet och i sin tur bildar familjen. Hur familjekonstellationer med barn kring måltider är uppbyggda, är och ser olika ut men den gemensamma nämnaren över hur det bör vara grundar sig i etik och moral. Etiken är kopplad till reflektioner kring vardagens dilemman som exempelvis huruvida individer äter middag tillsammans i familjen, eller vilken tidpunkt som är mest lämplig med tanke på barnens läggningstider (Anving, 2012).
8
2.1.1 Barns måltider
I dagens samhälle finns det rekommendationer för vad barn bör äta, just för att bekämpa välfärdssjukdomar och motverka fattigdom. I Sverige är det Livsmedelsverket (2015) som redogör för dessa rekommendationer. För att Livsmedelsverket ska nå ut med den givna rekommendationsplanen kommuniceras den exempelvis genom barnavårdscentralen även kallat BVC. Det är viktigt att barn får rätt och näringsriktig kost (Livsmedelsverket, 2015).
Enligt Livsmedelsverket (2015) handlar måltider om näringsriktig, god och hållbar mat, som är en självklarhet i vardagen. Måltiders syfte i integrerande verksamheter som exempelvis förskolan, handlar om barns mat och måltidssituation. Dessa måltider sker då en pedagog sitter med och äter tillsammans med barnen. Meningen med detta är den stämningshöjande aktivitet som sker och den sociala samvaron som delas. Integrerande måltider kan även vara ett forum för kulturbärande, där kulturen samspelar i form av mat (Livsmedelsverket, 2015). Lunch är den måltid som dagligen serveras i svenska skolor. De offentliga måltiderna i kommun och landsting kostar 20-25 miljarder årligen men ändå äts de flesta måltiderna i Sverige i hemmet (Livsmedelsverket, 2015; Kjaernes, 2001).
2.2 Kokkonsten genom tiden
Mårdsjö (2001) skriver att kokböcker innehåller råd om husliga sysslor men även att dessa förmedlar attityder i samhället. Tiderna förändras, urbaniseringen och i takt med att
människor flyttade in till storstäder från landsbygden ledde till förändringar. Barnen deltog inte längre i föräldrarnas hushållsarbete. Under den här tiden var det inte heller vanligt att lära känna sina grannar. Denna anonymisering bidrog till att recept hädanefter förmedlades i tidningar (Jarlbrink, 2012). Från att enskilda auktoritära personligheter skrivit recept sker under mitten av 1900-talet en förändring, som gör att organisationer med kunskap inom livsmedelsområdet tar över marknaden för receptskrivande. ICA är ett exempel på en kommersiell organisation som nu även har sina recept på internet (Mårdsjö, 2001).
Läran om mat har ändrats över olika århundraden, där huvudfokus särskiljer sig med diverse mittpunkter och huvudsyften. Idealhushållet ändras över tid vad gäller barnuppfostran och husliga tekniker i köket (Mårdsjö, 2001). Mårdsjö (2001) skriver att 1700-talets kokkonst utgick från att vara sparsam, medan man under 1800-talet börjar lägga fokus på att hålla ordning i sina kök (ibid.). Under denna tid talar man även om resurshantering och att folket skulle lära sig laga mat på ett ekonomiskt sätt, man skulle helt enkelt ta tillvara på allt (ibid.).
9
Sedan talar man om aspekter som sparsamhet och en ansvarsfull husmoder som är
grundpelarna för hemmets centrala punkt (ibid.). En grundprincip är att ”man tager vad man haver”, skriver Jarlbrink (2012) som syftar på sparsamheten. I Eklöf och Erixons (2015) examensarbete i måltidskunskap finns en intressant upptäckt som är att Vår kokbok riktar in sig på hållbarhet genom alla tider med olika aspekter att uttrycka det: hälsa, resurs, miljö, ekonomi och sociala perspektiv.
2.3 Användning av kokböcker och receptsamlingar
Jarlbrink (2012) skriver att receptens matlagare är anonym som sällan lämnar spår efter sig (ibid.). Han skriver om hur svårt det är att hitta recept från 1800- 1900-talen med
instruktioner av olika anrättningar, hur maten ska serveras och med vem den äts, måltidens så kallade sociala betydelser (ibid.). Istället är det vanligare med traditionella receptsamlingar. Enligt Jarlbrink (2012) lade man mycket tid och omsorg på de handskrivna kokböckerna som fanns i hemmen (ibid.). Han skriver även att den egna handskrivna receptsamlingen
förmodligen var den enda skrivna bok i ägarens förvar. Idag är det vanligt att diskutera och dela recept med sina vänner och bekanta (ibid.).
Ifall läsaren till en kokbok funderar över någonting i recepten, går det inte direkt att fråga författaren hur den tänkt sig. Från att det inte var möjligt att ha en dialog med författaren har tiderna förändrats. Det är inte förrän nu när det går att kommunicera via internet som det faktiskt går att ha en dialog mellan receptskrivare och dess användare (Eklöf och Erixon, 2015). Mårdsjö (2001) beskriver problematiken att skriva kokböcker med tanke på dess monologiska skrivande där det inte finns någon möjlighet till handledning. I kokböcker presenteras fakta som är begriplig och överskådlig men de bör samtidigt vara övertygande och inspirerande i sina recept för att läsaren ska ta till sig det som skrivs (ibid.). Internet ger en möjlighet till diskussion kring recept, vilket även var gångbart på den tiden innan recepten var nedskrivna, när det fanns muntliga genomgångar (ibid.). Idag söks det allt fler recept via internet och matbloggar. Näringsforskare frågar sig om recepten på nätet skulle behöva granskas med fokus på hur de är näringsbaserade (Brown et al., 2013).
2.4 Näring i måltider
Den första näringsrekommendationen i Sverige gavs ut år 1963 av Statens Institut för Folkhälsan. En nordisk expertgrupp bildades under slutet av 1970-talet, som arbetar med att skapa näringsrekommendationer för hela norden (Johansson, 2007). Dessa gavs ut för att öka
10
den allmänna kunskapen om näringen i livsmedel, samt att skapa en god folkhälsa (ibid.). Det finns i dagsläget vissa människor som väljer att undvika olika typer av livsmedel, eller oroar sig för vikten, hälsan och onaturliga ingredienser (Wang, 2011). Den näring kroppen behöver tillgodoses med är: protein, fett, kolhydrater, kostfiber, vitaminer och mineraler.
Näringsrekommendationer är ett generellt ramverk som inte måste följas till punkt och prick. Utan näringsrekommendationerna rekommenderar det vardagliga dagbehovet och individer kan plocka tips från vad som rekommenderas. (ibid.). Det finns ett flertal utarbetade modeller som vägleder en sund kosthållning, för att förbättra sina matvanor. Två exempel på dessa är tallriksmodellen och matcirkeln (Johansson, 2007).
Tallriksmodellen är till för att konsumenten ska få vägledning i att beräkna portionernas näringsvärde, genom att man plockar ihop livsmedel från alla livsmedelsgrupper. Sedan planeras måltiderna så att det blir lagom proportioner mellan dessa grupper. Är
proportionerna lagom stora och överensstämmande med tallriksmodellen brukar det bli rätt balans mellan protein, kolhydrater och fett (Johansson, 2007). Utöver de tre basmålen som är frukost, lunch och middag rekommenderas två till tre mellan mål per dag (Svensk
näringsrekommendation, 2016). Det är viktigt att till varje måltid äta frukt och grönt för att uppnå dagsbehovet av ett halvt kilo frukt och grönt (Johansson, 2007). För att förenkla riktlinjerna för konsumenten vid val av livsmedel har man tagit fram nyckelhålsmärkta produkter. Märket indikerar hälsosammare mat (Livsmedelsverket, 2007).
2.5 Media och matlagning
Medier har varit nyskapande och gett en spridning för recept, mat, samt olika ingredienser (Jarlbrink, 2012). Det finns en tydlig koppling mellan mat och föremål till olika ändamål, som exempelvis tidningen på frukostbordet eller chips till fredags myset. Förr skapades en tydligare gemenskap kring morgontidningen med tanke på att andra läsare också läste samma tidning (ibid.). Media, såsom TV, kommunicerar mat och måltider där konsumenten kan ta del av alltifrån amatörkockar till professionell matlagning. Det går lätt att få tag på olika recept via bloggar och hemsidor (Magnusson Sporre, 2015). Receptböcker i form av
utskriven litteratur väcker ett stort intresse för konsumenten, då det i Sverige ges ut över 400 böcker om mat årligen, det vill säga ungefär en bok om dagen. Rådande hälsotrender och det som är aktuellt diskuteras via media och bloggare. Dessa diskussioner har i sin tur inverkan på konsumentens val av livsmedel (ibid.). Enligt Magnusson Sporre (2015) framgår det att, det individer äter ska smaka bra, se gott ut och förtäras i en trivsam miljö.
11
2.5.1 Internet och matbloggar
Mat och medievanor skapar och upprätthåller identiteter (Jarlbrink, 2012). På detta vis är vi olika personligheter när vi söker våra recept på nätet. Dagens breda medialisering skapar ett stort utrymme för såväl åsikter som kritik. Media skriver om att maten är bra, dålig, hälsosam och skadlig i en stor utsträckning som förmodligen är någonting nytt (ibid.). Mat- och
medievanor har påverkats av varandra och blivit någonting sammanflätat. Det hör till vanligheten att tidningarna ger ut recept på enkel vardagsmat. För att det finns många människor som ej behärskar en mer avancerad matlagning (Jarlbrink, 2012).
Utvecklingen har gått från att tidningar ansetts som någonting osunt till att bli ett vardagligt forum att dela recept i (Jarlbrink, 2012). Förr ansågs det dåligt att läsa tidningar med
vägledande hushållsråd och recept för att man trodde att detta var vilseledande (Jarlbrink, 2012). Nu har dagens internetdelning av exempelvis matbloggar blivit någon sorts
gastronomiska tidskrifter som blivit populära verktyg för foodies1, där man kan läsa om och se på bilder på mat (Wang, 2011). Människors elektroniska diskussioner möts i samtal som handlar om information och rekommendationer av restauranger. Ett utbyte av information blir ett så kallat elektroniskt word-of-mouth som uppstår när människor delar sina känslor, bilder, idéer och åsikter (ibid.). När word-of-mouth sker på internet når den fler människor och målgrupper än det hade gjort i vanliga fall (ibid.). De yttranden som byts ut mellan medlemmar i ett nätforum kan ha betydande inflytande på deras senare köpbeslut (Wang, 2011).
En lokal restaurang kan använda en blogg för att marknadsföra sig. Genom att blogga och lägga upp poster på fotografier med sin mat så kan det generera i en slags gynnsam marknadsföring (Wang, 2011). Brown et al (2013) skriver att kända bloggare kan gå i partnerskap med livsmedelsföretag och marknadsföra dessa. Genom att ge bloggaren en upplevelse värd att märkas kan denna skriva recensioner, som i sin tur skapar ett gott ryckte för restaurangen. Wang (2011) skriver att när en bloggläsare, upplever en emotionell
identifikation med författaren känner den sig mer inspirerad än annars. Denna vill också vara delaktig i det den just läst. På detta vis kan det vara inspirerade för läsaren, men även
1En foodie är en person som har ett brinnande eller ett raffinerad intresse för mat och
alkoholhaltiga drycker. En foodie söker nya matupplevelser som en hobby snarare än att bara äta ur bekvämlighet eller hunger (Wikipedia, 2016).
12
gynnsamt för företaget eftersom det blir som en slags reklam. Företaget kan på så vis
imponera men även hänvisa dem att till exempel planera sina nästkommande restaurangbesök (ibid.).
3. Syfte och frågeställningar
Syftet är att undersöka varifrån barnfamiljer i Bergslagen hämtar sin inspiration till vardagsmatlagningen.
Följande frågeställningar vill uppsatsen söka svar på:
– Planeras familjens måltider med stöd från internet eller kokböcker – i så fall vilken typ av dessa?
– Vad anser respondenterna som mest väsentligt vid planering av vardagsmåltider?
–
Reflekterar måltidsplaneraren över kvalitén på näringsinnehållet och instruktionerna irecepten? Är denne då även kritisk mot recepten på såväl nätet som i kokböckerna?
4. Metod och material
Nedan följer en beskrivning om hur undersökningen utfördes samt vilka val som gjorts. Sedan kommer en beskrivning över hur vi gick tillväga för att genomföra undersökningen, och analysera det insamlade materialet.
4.1 Metodval
Författarna för uppsatsen använde sig av kvalitativa intervjuer som metod utifrån ett riktat bekvämlighetsurval (Bryman, 2011). För att kunna besvara syftet i undersökningen
utformades en strukturerad frågeguide som gör att alla respondenterna får frågorna ställda på samma sätt (ibid.). Uppsatsförfattarna valde att göra strukturerade intervjuer för att
säkerhetsställa respondenternas svar samt att göra det jämförbart (Bryman, 2011). Denna metod valdes för att få allmänna åsikter från olika barnfamiljer. Ett riktat bekvämlighetsurval gjordes och tillgängliga människor i omgivningen tillfrågas för deltagande i studien (Bryman, 2011). Tillgängliga respondenter tillfrågades för att delta i undersökningen som skulle
13
uppsatsskrivaren lätt generaliserar resultatet (ibid.). Intervjuerna gjordes enskilt med respondenten där dennes barn även närvarade.
4.2 Litteratur- och databasinsamling
Den sökmotor uppsatsförfattarna använde var Summon samsökning som finns att tillgå på Örebro universitet. Patel och Davidson (2011) har rekommenderat att använda så centrerade nyckelord som möjligt. Några av nyckelorden var: matblogg, näring, husmanskost,
familjemat, måltidsupplevelse, hemmamåltider, kokböcker och internet. Kriteriet för artiklarna och materialet var att dessa fanns att tillgå i fulltext samt att de var vetenskapligt granskade.
Eftersom uppsatsförfattarna inte hittade mycket forskning i ämnet fortlöpte våra sökningar. Uppsatsförfattarna letade efter vetenskapliga artiklar i samband med att den teoretiska bakgrunden skulle skrivas. Det är de vetenskapliga beläggen i bakgrunden som styrker trovärdigheten i arbetet (Bryman, 2011). Genom att söka på området uppsatsförfattarna ska forska inom går det att få fram relevant information, man gjorde även en sökmatris utefter dessa sökningar (Bilaga 1) (Bryman, 2011).
4.3 Material
Intervjuerna bestod av åtta personer. Uppsatsförfattarna har valt att ge respondenterna fiktiva namn för att behålla deras anonyminet samt för att uppfylla de etiska kraven som
respondenterna har (Bryman, 2011). Namnen uppsatsförfattarna har valt ut är Anna, Bertil, Cecilia, Daniella, Elin, Felicia, Greta och Hanna.
4.3.1 Intervjuer
Intervjuerna gjordes på åtta personer, varav sju kvinnor och en man. Två av kvinnorna, Daniella och Greta var yngst (18-29 år), De två äldsta var Cecilia (50+) med vuxna, utflugna barn och Hanna (40-49 år) med både unga vuxna barn och spädbarn. Övriga deltagare, Anna, Bertil, Elin och Felicia var i åldersspannet 30-39 år, samtliga med barn i varierande antal och åldrar. Felicia hade sex barn (Tabell 1). Cecilia, med utflugna barn, hade intressant
information att dela med sig av och valdes ut för att se om det fanns några skillnader när barnen flyttat ut ur hemmet, samt hur familjesituationen kring måltiden kan se ut i detta fall.
14
Tabell 1: Bakgrundsfakta på respondenterna som deltog i undersökningen.
Respondent Kön Ålder år Antal barn samt
ålder
Anna Kvinna 30-39 1 (9 månader)
Bertil Man 30-39 2 (1 och 4 år)
Cecilia Kvinna 50+ 3 (vuxna)
Daniella Kvinna 18-29 1 (2 år)
Elin Kvinna 30-39 2 (5 och 7 år)
Felicia Kvinna 30-39 6 (9 månader och 3,
5, 8, 12, 12 år)
Greta Kvinna 18-29 1 (6 månader)
Hanna Kvinna 40-49 3 (11 månader och
17, 20 år)
4.3.2 Urval
Kriterierna för att få delta i undersökningen var att personen ingår i en familj där det finns minst ett barn. Personerna som deltog var föräldrarna för familjens barn, kravet för att delta i undersökningen var att föräldrarnas ålder var minst 18 år. Det som är relevant för studien är att ta reda på bakgrundsfakta som kön, ålder och hur många barn familjerna har för att kunna sätta in svaren i ett sammanhang (Bryman, 2011). Respondenter som var intressanta för studien var familjer med växande barn för att de förhoppningsvis reflekterar över matens näringsvärde och vitamininnehåll.
4.3.3 Genomförande av intervjuer
När uppsatsförfattarna letade efter personer att delta i intervjuerna var det bestämt att undersöka hur familjer finner sin inspiration till vardagsmatlagningen. Uppsatsförfattarna valde att intervjuerna skulle ske på öppna förskolans verksamhet.
Undersökningen började med att uppsatsförfattarna utförde intervjuer, på två mindre orter i Bergslagen. Ena undersökningen skedde på en familjecentral och den andra i kyrkans
församlingshem, båda på en öppen förskoleverksamhet. Ett mejl sändes till föreståndaren tre till fyra dagar innan undersökningen. Detta mejl bestod av informationsbrevet (Bilaga 3), samt en kort information om syftet för att förbereda föreståndaren. Uppsatsförfattarna hade en mejlkonversation med ena verksamheten som gjorde att uppsatsförfattarna kände sig
15
välkomna. Däremot fick uppsatsförfattarna inte alls någon kontakt med den andra
verksamheten, på grund av tekniska fel, vilket sedan förklarades vid första besöket, med att de höll på att byta ut mejladresserna.
Första dagen på öppna förskolan kom det inga föräldrar, vilket resulterade i att
uppsatsförfattarna istället hade ett möte med föreståndaren. Denna var villig att hjälpa till med att samla ihop respondenter till nästkommande vecka. Föreståndaren förklarade att de hade så få besökare på torsdagar, det vill säga dagen då uppsatsförfattarna var där. Därför beslutade uppsatsförfattarna sig för att göra ett återbesök tisdagen efter. Måndagen veckan efter åkte uppsatsförfattarna till den andra orten i Bergslagen och genomförde
undersökningen. När uppsatsförfattarna kom dit kände föreståndaren igen de, på grund tidigare bekantskap med en av uppsatsförfattarna. Denna tyckte det var intressant och roligt att uppsatsförfattarna kom dit.
På plats tillfrågades en respondent i taget om de ville delta i en intervju. Uppsatsförfattarna frågade, antecknade och lyssnade med full iver. Båda uppsatsförfattarna antecknade ner svaren från frågorna medan den ena uppsatsförfattaren hade huvudsakligen hand och att ställa frågorna utefter en frågeguide (Bilaga 2). En frågeguide är frågor kategoriserade i teman (Bryman, 2011).
Efter att första undersökningen var gjord, kände uppsatsförfattarna att det saknades något. Därför tillades följande fråga: “Är det viktigt att laga mat från grunden?”. Denna fråga kändes relevant för att besvara syftet. Dagen efter åkte uppsatsförfattarna på återbesöket. Till första orten i bergslagen köpte uppsats författarna med sig fika till föräldrarna men där hade de socker förbud och då bjöds det ej på kakorna. Till det andra besöket hade
uppsatsförfattarna med sig hembakat fika för att locka föräldrarna till att delta i
undersökningen. Genomförandet på båda intervjuplatserna gick lugnt och metodiskt tillväga.
Uppsatsförfattarna antecknade svaren från respondenternas intervjuer. De tillbads att prata långsamt för att uppsatsförfattarna skulle hinna med att skriva ner svaren eftersom
intervjuerna inte spelades in. Då intervjuerna inte spelades in är det viktigt att anteckna noggrant vad respondenten svarar på frågorna direkt när respondenten svarar (Bryman, 2011). Även om intervjuerna ej spelades in kan det framgå intressant fakta och det är viktigt att genomföra intervjuerna ändå (Bryman 2011). Båda uppsatsförfattarna antecknade svaren
16
från respondenter, vilket innebar att dessa behövde sammanställas. När undersökningen slutförts sammanställdes bådas anteckningar.
4.4 Metod för analys av datamaterial
I detta avsnitt förklaras hur det insamlade datamaterialet från intervjuerna bearbetats och analyserats.
4.4.1 Innehållsanalys
Innehållsanalys är det tillvägagångsätt uppsatsförfattarna använt för att analysera det antecknade materialet. Med denna metod tar man fram intressanta fakta, genom att bilda olika teman, men kan även ge en tydlig information om sociala grupper (Bryman, 2011). Kodningen som gjorts i detta arbete är ett mycket viktigt steg i en innehållsanalys (ibid.). För att underlätta hanteringen av svaren valdes det att göra ett kodningsschema som går ut på att man skriver ner hela meningar från intervjuerna. Sedan bildar man kondenserade meningar, som uppsatsförfattarna sedan valde att förkorta till ordval, som i sin tur bildade teman. Uppsatsförfattarna kom gemensamt överens om vilka teman som skulle passade in i
kodningen. Teman som diskuterades fram var dels det som var mest intressant i studien samt att teman som valdes ansågs vara kontentan av resultatet (Bilaga 4). Dessa olika teman var: inspiration, näring, planering, praktiken och familjemåltid. Allt detta gjordes för att sedan förenkla resultatskrivningen. Svårigheten som uppstod under kodningen var det besvärliga med att veta vilket tema vissa meningar skulle tillhöra, eftersom en del information var snarlik och kunde tillhöra två olika teman.
4.5 Etisk planering för studiens genomförande
I informationsbladet för respondenten skrev uppsatsförfattarna om de fyra etiska regler som de tog hänsyn till. Dessa handlar om att respektera respondenten och att visa vilka
valmöjligheter de har (Bryman, 2011). Informationskravet är den regel som handlar om att vara informativ om det arbete man gör och att berätta syftet med studien. Sedan kommer samtyckeskravet som säger att respondenten under vilka omständigheter som helst får välja att avbryta, då den inte längre samtycker. Konfidentialitetskravet är att man tillämpar en anonymiseringsmetod för att skydda respondenterna, uppsatsförfattarna tillämpade fiktiva namn på våra respondenter. Till sist finns nyttjandekravet som är att de insamlade uppgifterna endast får användas till forskningsändamål (ibid.). Dessa regler var viktiga för
17
respondenterna skulle vara anonyma. Det förklarades att det även fanns möjlighet att avbryta intervjun (Bryman, 2011).
5. Resultat
Kodningen gjorde att uppsatsförfattarna enkelt kunde skriva resultatet, men även gav stor hjälp till val av rubriksättning (Bryman, 2011). Nedan följer resultatet som behandlar rubrikerna: Samtal om receptsökningar, Praktisk användning, Hur kritisk är man gentemot recepten,? Olika påverkande faktorer, Reflektion om näringsvärdet samt slutligen ett avsnitt om Familjemåltiden.
Tabell 2: Exempel på kodningschemat enligt Bryman (2011).
Frågan Meningenheter Ordval Tema 1. Var hämtar du
din inspiration till vardagsmåltiderna?
Det är nog allt möjligt, tror jag. Det är nog blandad kompott, det är nog tidningar, TV, om man går på affären. Tidningar, TV och affären Inspiration
5.1 Samtal om receptsökninga
Respondenterna är eniga om att de använder internet för att finna recept. Forum att leta recept i är bland annat på TV, i affären, via sociala medier, kokböcker, tidningar, föräldragrupper och ur broschyrer från BVC. Det är även vanligt att hämta inspiration från restaurangbesök. En del respondenter vänder sig till sin familj, släkt och vänner för att få tag på recept. Bertil talar om inspiration till vardagsmåltider, och förklarar att han inte använder kokböcker i vardagen. Han förklarar att laga mat för honom är som en gammal vana där han vet hur maten tillagas, men att recept används som ett komplement när det ska lagas något nytt. Recept används även om det ska tillagas någonting speciellt, eller för att ordna festliga måltider. Det används även för att ge inspiration. När respondenterna var ute på internet och sökte efter recept var det främst sökmotorn Google som användes. Bertil talade om att han
18
söker recept på Google, men främst använder sig av recept från populära matsajter som exempelvis Arla och Tasteline.
5.2 Praktisk användning
På frågan om hur de använder sina funna recepten i vardagen, varierar svaren mellan respondenterna. De flesta håller med om att de inte använder recept så ofta. När
uppsatsförfattarna frågar hur de återanvänder recepten i sin vardag, så får de inte så mycket till svar då det verkar vara en komplicerad fråga. Här svarar Daniella att hon använder recept som komplement. Felicia säger att hon skriver upp dem annars är svaren generellt för
inspirationens skull, även då det ska lagas mat vid festliga tillfällen. Det var många av respondenterna som gör om recepten och inte följer dem till punkt och pricka. När det gäller receptens instruktioner är det bara Greta som följer dem noggrant.
Recepten används idag som ett komplement i vardagsmåltiden, då många respondenter säger att de kan grunderna i matlagning. Då gamla, vanor är ett sätt att laga mat används de sig av recepten för att få nya konkreta idéer. Det invanda sättet och dess recept kommer från respondenternas barndom. Man tittar vanligtvis igenom ingredienserna, gör sedan lite efter eget tycke eller efter vad som finns hemma. Daniella som är mamma till ett barn på två år, tycker även att ingredienserna till matlagningen ska vara relativt billiga. Vid planering av måltider tycker Bertil som har två barn på ett och fyra år, att maten ska vara barnvänlig och att den ska gå snabbt att tillreda. Han säger att barnen ska gilla det som serveras, att den inte ska vara för starkt kryddad eller för salt. Detta enligt honom utesluter tyvärr mer spännande och intressant mat. Samtliga tycker att maten ska vara saltreducerad och ha mindre kryddor i sig, just för att barnen är känsliga för detta. Elin med två barn på fem samt sju är med i Vegetarian parents på Facebook som gör att hon får inspiration och tips till sin
vardagsmatlagning eftersom hennes femåring har valt att äta vegetariankost, trots sin låga ålder anser han sig själv som vegetarian2
2”Vegetarianism är en näringslära enligt vilken endast vegetabiliska livsmedel bör ätas,
vilket innebär att en person som är vegetarian av etiska, religiösa,
estetiska, miljörelaterade, hälsogrundade eller andra skäl inte intar animaliska produkter (vissa undantag kan göras för produkter som kan erhållas från levande djur)” (Wikipedia, Vegetarianism, 2016).
19
5.3 Hur kritisk är man gentemot recepten?
När de hittat ett recept på internet är det en skillnad på hur kritiska de är. Några respondenter säger att de är kritiska mot de recepten, medan Greta säger att hon inte alls är kritisk mot recepten utan följer dem. Cecilia säger att det finns en skillnad på hur hon är kritisk idag, jämfört med när hon var yngre och menar att det har att göra med den erfarenhet som hon samlat genom åren. Cecilia berättar om en incident från när hon var ung och skulle koka lingonsylt. Enligt instruktionerna hon hade läst skulle receptet innehålla en liter vatten till fyra liter lingon. Önksades även en extra tjock lingonsylt förklarar hon så skulle man ta fem liter vatten, vilket vilket hon gjorde och det blev ingen bra lingonsylt. I efterhand ser Cecilia detta missöde som brist på erfarenhet.
När respondenter reflekterar över receptens kvalité, svara Bertil att det löser sig även om det inte står exakt hur man hackar löken, man vet oftast hur sysslan ska utföras. Både Bertil och Cecilia kopplar utläsandet av recept och att vara kritiskt mot dem med erfarenhet. Cecilia säger att en del recept hon hittar är väldigt ingående. Dessa recept är hon i dagsläget väldigt kritisk mot, just för att de har sådana utförliga instruktioner.
5.4 Olika påverkandesfaktorer
När respondenterna söker efter recept så finns det en gemensam faktor som är viktig, det är att råvarorna är inköpta och finns hemma. Anna och Cecilia säger att ekologiska råvaror är viktigt, medan Felicia tycker att möjligheten och tiden till att få tag på råvarorna är viktigt. Daniella tycker att maten ska vara relativt billig.
En genomgående kommentar från respondenterna är att de tar de råvarorna som finns hemma, och ibland byter ut ingredienser mot det som finns hemma, istället för att gå och handla det som står i receptet. Bertil tycker inte att recepten han använder sig av ska innehålla för många ingredienser. Tiden för att planera måltider är viktigt för Felicia som har många barn. Det ska gå snabbt och smidigt att laga maten enligt henne. Det som går att tyda är en viss skillnad gällande tiden, beroende på hur gamla respondenternas barn är men även hur många barn som finns i hemmet. Greta lägger ingen större vikt på tiden när måltiden planeras, utan mer på att alla familjemedlemmar ska gilla maten.
Något som återspeglar sig när respondenterna sökte recept var att det skulle se aptitligt ut. Elin tycker som många andra att det är jätteviktigt att maten ser aptitlig ut, medan Bertil inte
20
alls tycker det spelar någon roll eftersom det ändå inte ser ut som i recepten, när han väl lagat maten själv. Daniella är inne på samma spår och menar att det är näringsinnehållet som är det viktigaste, inte hur maten ser ut. Cecilia tycker att maten ska se aptitlig ut, eftersom hon inte kan tänka sig att äta en grå gröt varje dag, om hon förstås inte måste. Felicia tycker att maten ska se aptitlig ut. Med de orden sagda så är det viktigt att maten ser aptitligt ut när
respondenten söker recept.
5.5 Reflektion om näringsvärdet
Näring är en genomgående faktor som nästa alla respondenter håller med om att den är viktig. Recepten till vardags ska vara näringsriktiga och helst utan halvfabrikat. Detta tänkesätt innefattar inte alla sorters måltider, utan när personen vill laga god mat till helgen tänker den inte lika mycket på näringen. Cecilia säger att om hon letar efter recept på till exempel desserter så innehåller den oftast socker. Då faller det redan där att det inte blir en
näringsriktig måltid, och det är bland annat där respondenten missar att äta nyttigt. Hanna tycker att faktorer som påverkar vilka recept man väljer är beroende på vad respondenten är sugen på för stunden. När man frågar respondenten om hen tänker på näringsvärdet i recepten svarar de flesta att det är en viktig faktor. En del respondenter kontrollerar vad det är för grönsaker i recepten för att sedan byta ut dessa mot andra grönsaker efter tycke och smak. Generellt så försöker alla respondenter utom Greta, att tänka på näringsvärdet i recepten. Hon tycker helt enkelt inte att detta är viktigt.
På frågan om recepten bör vara välbalanserade och näringsriktiga så svarar Bertil att han gör så gott det går, medan alla andra utom Greta bryr sig om det. Cecilia ser detta med
välbalanserade måltider som en balans över hela dagen och ser till att tillgodogöra sitt näringsbehov därefter. Anna berättar att hon tänker på näringsvärdet genom att tillreda välbalanserade måltider med rätt balans av protein, kolhydrater och vitaminer. Hon lagar gärna mat med mycket grönsaker. Annas man är inte jätteförtjust i alla grönsaker så hon byter gärna ut dessa mot mer aptitligare som hennes man gillar. Daniella ser till att ha en god kosthållning över en hel vecka och tycker att man kan äta lite godare mat och fika på
helgerna. Hon lagar gärna nyttig och näringsrik kost i vardagen. På frågan om respondenterna tycker att det är viktigt, att laga mat från grunden så tycker samtliga respondenter det. Felicia tycker att det är viktigt nio gånger av tio.
21
5.6 Familjemåltiden
Att maten som lagas ska passa hela familjen är alla överens om, men att undantag får göras vid allergier, vegetariankost, eller att de minsta barnen får annan mat. Elin med en son som äter vegetariskt tycker att det ibland är hopplöst att kunna lösa måltidssituationen, eftersom alla äter olika mat och hon därmed måste laga olika mat varje gång. Annars kommer
kommentarer om att det är jätteroligt att laga mat som alla tycker om. Cecilia berättar att ett av hennes barn är allergisk mot viss sorts mat. Detta gjorde att under åren hennes barn bodde hemma försökte Cecilia laga liknande mat till alla, fastän ett var allergiskt så fick den något liknande tillbehör som övriga familjen för att det ska bli en rättvisa i familjen och att inte barnet skulle känna sig utanför. Hanna säger att det är viktigt att äta familjemåltider tillsammans och att det är stunden som familjen har tillsammans. Hon förklarar att det är stunden man sitter ner och tar det lungt men även då man pratar med varann.
Alla tycker att det är jätteviktigt att familjen äter middagsmålet tillsammans om kvällarna, speciellt när barnen är större än spädbarn. Greta tycker inte det är lika viktigt att äta
gemensamt när barnet är litet, men att det kommer att bli viktigare i framtiden. Det är stunden på dagen när alla samlas, som familjen kan sitta ner för att ha en lugn stund och prata då det ger en möjlighet att fånga upp dagen, säger Felicia. Middagen blir som en gemensam återsamling efter att ha varit ifrån varandra hela dagen. Det är mysigt med en trevlig
gemenskap. Anna mamma till en baby, menar att deras familj hade mycket olika aktiviteter på egen hand innan deras barn kom. Då tycker hon att det är viktigt att samla familjen om kvällen och äta middag för att ses och samlas kring maten. Cecilia tycker fortfarande det är trevligt att äta middag med sin partner fastän barnen inte längre bor hemma.
6. Diskussion
I diskussionen jämförs resultatet mot bakgrunden. Uppsatsförfattarna diskuterade likheter och olikheter och ställde dessa mot varandra (Bryman, 2011). Samma procedur gällde även för metod- och material diskussionen.
6.1 Resultatdiskussion
Nedan diskuterar man det givna resultatet om: varifrån respondenterna finner sina recept, som bland annat är från sociala medier, internet, vänner och bekanta, TV och
22
restaurangbesök. Recepten används till exempelvis vid festligare tillfällen, som inspiration eller för att laga något nytt. Vid planering av måltider utefter recept tar man hänsyn till att tiden ska finnas för att laga maten, den ska vara barnvänlig, råvarorna ska vara inköpta och finnas hemma och näringsvärdet. Aspekter som att maten i recepten ska se aptitlig ut, vara ekologiskt odlad och relativt billig är också väsentligt. Sedan diskuterar man om ett kritiskt synsätt vid utläsning av recept men även att man reflekterar över näringsvärdet.
Familjemåltiden är viktigt för respondenterna och det är av ytterst vikt att maten passar hela familjen.
6.1.1 Familjemåltider
Jarlbrink (2012) uttrycker att fredagsmyset samlar familjen och avslutar veckan. Detta har en tydlig koppling på hur familjerna ser till att avsluta dagen med en familjemåltid, för att samla ihop samtliga familjemedlemmar. Man samtalar helt enkelt och har en mysig stund
tillsammans, på ett sätt som Anving (2012) uttryckligen beskriver, handlar det om att samla familjen vid familjemåltider. Respondenterna anser också och att det är en del av det sociala samspelet (Anving, 2012). Det sociala samspelet är en del av det som skapas kring
middagsbordet, respondenterna ordalag handlar det om att samtala om dagen (Anving, 2012). Nästan alla respondenter instämmer att det är viktigt att samla familjen. Greta tycker inte att det är viktigt i dagsläget att äta tillsammans, men att det blir viktigare senare när hennes barn är äldre. Detta är en fråga som beror på hur gamla barnen i familjen är, det visar tydligt samtalen i intervjuer. Med den kärlek matlagningen innefattar enligt Anving (2012, s. 53) kan man kort och gott beskriva detta som ett sätt att rå om varandra efter en dag och bilda en gemenskap enligt respondenterna.
6.1.2 Delning av recept
Jarlbrink (2012) skriver att det efter urbaniseringen var vanligt med recept som förekom i tidningar. Detta påstående styrks med hjälp av att respondenterna berättar, att forum för att hitta och söka recept i bland annat sker i tidningar. Från att tidningar enligt Jarlbrink (2012) har varit någonting osunt, till att det i dagsläget är någonting vardagligt. Jarlbrink (2012) menar även att medier överlag är ett sätt för receptspridningen att blomstra. Samtliga
respondenter styrker detta när de säger att de får tag på recept via familj, vänner, TV, sociala medier med mera. När Wang (2011) skriver om word-of-mouth på internet menar
respondenterna indirekt att detta är ett sätt de både sprider och får sina recept genom talad form. De säger att en del recept kommer från släkt, vänner och familj.
23
Internet är ett stort forum för dagens receptdelning, där det även bör finnas en form av granskning på att maträtterna är välbalanserade och näringsriktiga (Brown et al., 2013). Eftersom ingen av respondenterna reflekterar över detta så är det extra viktigt att recepten är kvalitétssäkrade. Bertil är ett exempel på Jarlbrinks (2012) idé om att det under mitten av 1900-talet blev populärt att organisationer börjar förmedla recept. Han använder den kommersiella organisationen Arla som hjälpmedel i sina receptsökningar. Respondenterna säger liksom Magnusson Sporre (2015) att det är möjligt att få tag på recept via hemsidor och bloggar. Samtliga respondenter säger att de använder internet till sina receptsökningar. Magnusson Sporre (2015) menar också att TV-program ger inspiration, vilket även respondenterna bekräftar.
6.1.3 Inspiration och väsentliga faktorer vid planering av måltider
Kokböcker bör vara inspirerade och övertygande för sina läsare (Mårdsjö, 2001). Samtliga respondenterna menar faktiskt att recepten de söker är för att få nya idéer. Recept används när de vill laga någonting speciellt, men främst för matlagning som kräver det lilla extra, som vid festliga tillfällen exempelvis. Respondenterna säger att recepten endast är för komplement till matlagningen, inspiration eller för speciella måltider. Eklöf och Erixon (2015) syn om att den hållbara aspekten ekonomi är ett av Vår kokboks synsätt, har visat sig i dagens
vardagsmatlagning genom att lyfta fram Daniellas utlåtande man tager vad man haver är enligt Jarlbrink (2012) en grundprincip som går in i alla hem.
Respondenterna säger att det är viktigt att råvarorna är inköpta och finns hemma, när de planerar middagen och letar recept. Men ifall det är någon ingrediens i receptet som saknas, tar man istället något som finns hemma. Det är även viktigt att råvarorna är ekologiska, säger Anna och Cecilia. I Anvings (2012) studie likväl respondenternas svar påvisar man att alla bör gilla maten som ställs på bordet, framförallt var det barnen som skulle gilla den. Det mest väsentliga för respondenterna är att maten ska vara barnvänlig och att den ska gå snabbt och smidigt att laga. Precis som Magnusson Sporre skriver att maten människor äter ska smaka bra och se god ut, instämmer även respondenterna med, när de säger att den ska se aptitligt ut. Livsmedelsverkat tar upp att god mat är en självklarhet i vardagen och Felicia tycker att det är jätteviktigt att maten ser god ut för annars åker den ut enligt henne. Respondenterna säger att god och nyttig mat inte riktigt hör ihop. När de vill laga god mat till helgen så tänker de inte lika mycket på måltidens näringsvärde.
24
6.1.4 Näring och ingredienser
Johanssons (2007) rekommendationer om att äta grönsaker dagligen verkar vara någonting som har gått hem hos samtliga respondenter utom Greta. Hon säger att näringsvärdet inte är någonting som reflekteras över vid tillredning av vardagsmåltider. Alla de andra säger att de gör så gott det går och byter gärna ut vissa grönsaker mot mer aptitliga grönsaker. Näringen är inte i fokus vid alla måltider, utan när man vill laga en mer festlig måltid så tänker man bort näringen. Livsmedelsverket (2015) anser att det ska vara en självklarhet att maten som lagas ska vara näringsriktiga vilket samtliga respondenterna också anser. Alla utom Greta svarar nej på fråga: Tänker du på näringsvärdet i recepten?
De särskilda rekommendationer för barn som delas och förmedlas via BVC bekräftar respondenterna att de är väl bekanta med (Livsmedelsverket, 2015). De säger att man får recept och tips via föräldragrupper och får broschyr från BVC. Föräldrarna är även så pass inlästa i barns kost, att de tar bort saltet och starka kryddor i maten till sina små barn. Alltså reflekterar respondenterna över näringsvärdet i recepten när bland annat tänker på
saltmängden. Trendig mat eller nya smaker som enligt Anving (2012) inte är populärt är inte heller det bland respondenterna. Bertil berättar att han utesluter spännande och kryddstark mat vid matlagning till sina barn. I Anvings studie framgår det att hennes respondenter ofta lagar halvfabrikat, något som respondenterna i denna studie helst inte vill ha i sina hushåll. Där ser man alltså en skillnad från olika studier. Respondenterna i denna undersökning eftersträvar, precis som i Anvings studie, att servera husmanskost lagad från grunden. Felicia tycker att detta är viktigt i nio fall av tio.
6.1.5 Receptanvändning
Mårdsjö (2001) menar att kokböcker förmedlar attityder i samhället. Det finns egna tankesätt och viljor inom familjen som styr detta till att laga lika sorters mat. Elins femårige son är vegetarian, en inställning som i sin tur förmedlar olika ståndpunkter i samhället. En reflektion kring attityder kan vara att respondenterna i yngre år gått igenom en inlärningsprocess som sitter i äldre dar och därmed kan grunderna till matlagning, vilket medför att man inte längre behöver recept i sin vardagliga matlagning. En del av respondenterna säger att matlagning är en gammal vana och att de fått med sig recept och inlärningssätt från sin barndom. Felicia säger att hon skriver upp sina recept, och Jarlbrink (2012) skriver att människor förr lade stor omsorg på hemmets handskrivna kokböcker.
25
När det talas om instruktioner för hur recepten tillreds, skriver Jarlbrink (2012) att det oftast inte finns några nedskrivna sådana från 1800-1900 talet. Detta kan bero på det
respondenterna säger, att de oftast inte utgår från recept för instruktionernas skull, utan mest som inspiration. Därför finns det inte heller något stort intresse i att följa instruktioner. Detta kan möjligen ha gjort att de blivit få och bristfälliga med tiden. Man är helt enkelt inte
intresserad av recept för instruktionernas skull. Endast Greta sade sig laga mat efter receptens instruktioner, detta visar hur liten efterfråga på nedskrivna recept faktiskt är. De övrigt
informanterna är kritisk mot receptens instruktioner. Bertil och Cecilia tycker redan att de kan laga mat så de behöver inga instruktioner för saker de redan förstår. Den kritiken som finns är på ett sätt riktad för hur mycket erfarenhet respondenterna besitter, då de med mer erfarenhet mer sällan använder recept.
6.2 Metod- och materialdiskussion
Denna typ av kvalitativ undersökning visar på en trovärdig uppställning då det går att följa den steg för steg, med exempelvis tabellen som innehåller meningsenheter. Men i en fråga om reliabilitet är det inte säker att en liknande undersökning skulle ge samma resultat, då man gjort ett axplock av tillgängliga respondenter (Bryman, 2011). Dessa valdes ut efter tillgänglighet just den dagen undersökningen gjordes, det är alltså deras svar
uppsatsförfattarna fick som resultat. Dock är inte denna undersöknings formulerades till att ta reda på ett sammanställt resultat av en population, utan enbart hur en viss del av befolkningen tänker, tycker och gör. Det är möjligt att föräldrar tänker och resonerar olika beroende på var i Sverige de bor, men även ifall de bor på en mindre eller större ort i Sverige. Detta är alltså ett resultat från respondenter på två mindre orter i Bergslagen.
6.2.1 Intervjuer
Uppsatsförfattarna ställde frågorna så tydligt som möjligt, det upplevdes ändå att vissa respondenter inte förstod frågorna och därmed fick frågorna ställas om. En parameter i det hela kan vara att uppsatsförfattarna var nervösa, vilket säkerligen medförde att
kommunikationen blev otydlig ibland. Det upplevdes att i ena staden var svaren från respondenterna mer utförliga än i den andra staden. Respondenterna som har deltagit i undersökningen har en stor spridning i åldrarna, med åldersspannet arton till 50+. Detta genererar ett brett material, för deras olika åsikter. Den intressanta skillnaden på dessa respondenter var även att de levde i olika livssituationer som exempelvis Greta 18-29 år med ett barn på sex månader och Cecilia 50+ med tre vuxna barn som flyttat hemifrån. Eller att
26
respondenterna hade ett olikt antal barn. På grund av dessa parametrar är det intressant för att materialet är jämförbart.
Sedan är det viktigt att tänka på faktorer runt omkring när en intervju ska ske. Uppsatsförfattarna upplevde även en problematik med att barn i närheten störde
respondenternas förmåga att svara på frågorna. Respondenterna var inte alls så fokuserade som uppsatsförfattarna hade velat, utan de ville hela tiden ha uppsikt över sina barn. Det hade säkert underlättat att tala med föräldrarna enskilt. Ett exempel som uppstod är när ett barn satte sig i knät på en av uppsatsförfattarna, vilket ledde till en disträ istället för en fokuserad diskussion. Om uppsatsförfattarna skulle göra en intervju efter detta så skulle den ske i ett lugnt rum där det inte finns andra faktorer som kan påverka eller ta bort uppmärksamheten från respondenterna.
Bryman (2011) skriver att det kan uppstå en problematik ifall bara anteckningar finns att tillgå efter en intervju. Det uppsatsförfattarna har lärt sig från att arbeta med intervjuer är hur viktigt det är att spela in samtalet, för att bland annat kunna transkribera materialet. Därför skulle uppsatsförfattarna även spelat in respondenterna ifall en liknade undersökning skulle ha gjorts.
6.3 Forskningsetisk uppföljning
Uppsatsförfattarna var mycket noggranna med att respondenterna läste igenom informationsbladet för att ta del av sina rättigheter innan undersökningen, samt att de redogjorde muntligt för de fyra etiska kraven för att visa respondenterna respekt. Innan undersökningen startade så kontrollerade uppsatsförfattarna att respondenterna var införstådda med de fyra forskningsetiska kraven. Ingen valde att avbryta sitt deltagande i undersökningen, det vill säga att samtliga respondenter genomförde undersökningen.
7. Slutsatser
Internet är i dagsläget det stora delningsforumet av recept som används som ett komplement till vardagsmatlagningen. Det är även vanligt att dela recept via anhöriga och bekanta i ett så kallat word-of-mouth. Recepten som våra respondenter letar efter är de kritiska mot, för dess instruktioners uppbyggnad, som i detta fall är för utförliga. Respondenterna reflekterar över
27
receptens näringsvärde när de tänker på saltmängd och att komplettera vissa recept för att få i sig mer grönsaker. Recept används som inspiration till när man skall göra någonting nytt eller festligt.
Vid planering av måltider är de viktigaste faktorerna att det ska finnas tid att laga maten men även att recepten de finner ska vara barnvänliga. Sedan är det viktigt att råvarorna är inköpta och finns hemma, att tänka på näringsinnehållet och att maten ser aptitliga ut. Slutligen vill respondenterna att råvarorna ska vara relativt billiga och att de till viss del ska vara
ekologiskt odlade. Avslutningsvis är det viktigt att sitta ner tillsammans och äta vid middagsbordet för att skapa en gemenskap.
7.1 Praktisk användning och vidare forskning
Genom att få insikt om människors tankar kring mat, måltider och dess inspiration går det eventuellt att förstå hur de söker ny information. Genom att undersökningen tar reda på receptanvändningen i vardagen kan man vid framtida receptskrivning rikta sig mot
målgruppen barnfamiljer på ett helt nytt sätt. Detta är ett relativt outforskat ämne. Som i sin tur är lämpligt att utföra en vidare forskning på, då vardagen och vardagsmaten är ett viktig och framförallt stort ämne i livet.
Uppsatsen lyfter viktiga ämnen som även kan bindas ihop, och forskas vidare på vid andra ämnesinriktningar, kanske för personal inom hälso- och sjukvård eftersom mat, måltider och hälsa kan ha en samverkande relation till varandra.
28
Referenslista
Källor
Intervjuer genomförda 25:e och 26:e april 2016. Anteckning från intervjuerna förvaras hos uppsatsförfattaren Gina Virtanen, Sergeantvägen 3 E, 63236 Eskilstuna.
Litteratur
Anving, T. (2012). Måltidens paradoxer – Om klass och kön i vardagens familjepraktiker. Lund Dissertations in Sociology 101. Lund: Media-Tryck. Hämtad 2016-04-16 från
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=2339255&fileOId=23392 57
Brown, L; Colleen, L; McGocern, E & Schneider, E. (2013). Do Food Blogs Serve as a Source of Nutritionally Balanced Recipes? An analysis of 6 popular Food Blogs. Journal of Nutrition Education and Behavior. Volume 46, Number 6, Page 696-700.
http://dx.doi.org/10.1016/j.jneb.2013.07.002
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB, Malmö.
Davidson, B & Patel, R. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Eklöf, T & Erixon, M. (2015) “Vår kokbok” förmedlar hållbarhet – I takt med tiden. Örebro: Restaurang och hotellhögskolan, Örebro Universitet. Hämtad: 2016-04-04 från
http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:855501/FULLTEXT01.pdf
Ekström, M. (1990) Kost, klass och kön. Umeå studies in sociology. Nummer 98. Umeå: VMC, Södra Paviljongerna. Hämtad den 2016-05-11 från:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:604575/FULLTEXT01.pdf
Foodie. (20 januari, 2016). I Wikipedia. Hämtad 2016-05-18 från https://en.wikipedia.org/wiki/Foodie
Jarlbrink, J. (2012). Vardagslivets medialisering: Mat och medier i privata receptsamlingar. RIG: Kulturhistorisk tidskrift. Volym 95, Nummer 2, Sida 78-90.
29
Johansson, U. (2007). Näring och hälsa. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Jonsson, I, M. (2004). Family meal experiences - Perspectives on practical knowledge, learning and culture. Dissertations from the Faculty of Humanities and Social Science. Number 2. Örebro: Restaurang- och hotellhögskolan, Örebro universitet.
Kjaernes, U. (2001). Eating Patterns. A Day in the Lives of Nodic People. Rapport nummer 7. SIFO. The National Institute for Consumer Research. Lysaker, Norway. Hämtad 2016-04-16 från http://www.sifo.no/files/file48478_rapport2001_07.pdf
Livsmedelsverket (2007). Mat och hälsa. Ödeshög: Danagårds, grafiska Ab.
Livsmedelsverket (2015). Fakta om offentliga måltider. Hämtad 2016-04-15 från http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/maltider-i-vard-skola-och-omsorg/om-offentliga-maltider/fakta-om-offentliga-maltider/
Magnusson Sporre, C. (2015). Måltidsgörarens utmaningar: Komplexiteten i det medvetna måltidsgörandet. Örebro: Restaurang- och hotellhögskolan, Örebro universitet. Hämtad den 2016-04-01 från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:857507/INSIDE01.pdf
Magnusson Sporre, C; Jonsson, I, M. & Pipping Ekström, M. (2013). The Five Aspects Meal Model, FAMM From Michelin Guide to public meal sector. Vetenskaplig studie ur:
Måltidsgörarens utmaningar: Komplexiteten i det medvetna måltidsgörandet. Örebro: Restaurang- och hotellhögskolan, Örebro universitet. Hämtad den 2016-05-11 från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:641411/FULLTEXT01.pdf
Mårdsjö, K. (2001). Kokböcker. Linköping: Studentlitteratur.
Svensk näringsrekommendation (2016). Dietister om mat och hälsa. Hämtad den 2016-03-31 från: http://www.matvett.se/svenska-naringsrekommendationer-snr/
Vegetarianism. (26 april, 2016). I Wikipedia. Hämtad 2016-05-25 från https://sv.wikipedia.org/wiki/Vegetarianism
30
Wang, H-Y. (2011). Exploring the factors of gastronomy blogs influencing readers’ intention to taste. International Journal of Hospitality Management. Volume 30, Number 3, Page 503– 514. doi:10.1016/j.ijhm.2010.07.009
Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper om fokuserande gruppitervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
1
Bilaga 1
Sökmatris
Datum Databas Sökord Antal Kombinationer Antal ref. i kombination Lästa abstract Lästa artiklar Använda artiklar 2016-03-30 Summon 3. matblogg 3 X x 2 2 1
Summon X X health / fitness
/ nutrition / trend linked to cookbooks 1424 3 2 1 2016-03-31
Summon 5. matvanor 870 Matvanor och familj
98 3 2 1
2016-04-04
Diva 6. Maria Erixon 1 X x 1 1 1
Summon 10. Den medvetna måltidskunskape n. 5 X x 1 1 1 Summon 12. Tid förmåltidskunska p 20 X x 1 1 1 Summon 13. Vardagslivets medialisering: mat och medier i privata receptsamlingar 1 X x 1 1 1 2016-04-16 Summon 14. Eating Patterns 240 X x 1 1 1 Summon 15. Kjaernes 631 X x 3 1 1 Summon 16. Måltiden 1221 X x 1 1 1
1
Bilaga 2
Frågeguide
Frågeguide intervju Bakgrundsfakta Kön: Man Kvinna Ålder: 18-29 30-39 40-49 50+ Antal barn: 1 2 3 4 5+ Stöd i matlagning/inspirationVar hämtar du din inspiration till vardagsmåltiderna? Kokböcker /Internet/ Annat. Använder du/ni recept? När använder du/ni recept i vardagen?
Vad är väsentligt vid planering av en måltid?
Vilka faktorer är mest påverkande när du letar recept? Hur kritisk är du mot de recepten du använder dig av?
Reflekterar du över receptens kvalité när det gäller instruktioner? Är det viktigt att maten i recepten ser aptitliga ut?
Hur söker du recept och var?
Hur återanvänder du dem funna recepten i din vardagsmatlagning? Näring
Tänker du på näringsvärdet i recepten?
2 Är det viktigt att laga mat från grunden?
Familjemåltiden
Är det viktigt att recepten passar hela familjen? Är det viktigt att familjen äter tillsammans? Vad gör att det är så viktigt?
1
Bilaga 3
Informationsblad
Restaurang- och hotellhögskolan Örebro universitet, campus Grythyttan
Information om uppsatsprojekt
Varifrån hämtar barnfamiljer sin matinspiration?
Ansvariga för uppsatsprojektet är Johanna Nilsson Sommelier och måltidskreatör och Gina Virtanen Kulinarisk kock och måltidskreatör som båda skriver sin kandidatuppsats efter treårig utbildning vid Restaurang- och hotellhögskolan, Örebro universitet. Inger M Jonsson är handledare för detta projekt. Uppsatsprojektet sker under våren 2016 och målet är att använda informationen till examensarbete.
Bakgrund till projektet
Sociala medier är med och påverkar oss varje dag, det läggs ut matbilder exempelvis på instagram och facebook. I dagens samhälle är utbudet av recept stort, man finner dem på matbloggar, TV-reklam och i olika slags matkassar samt traditionella kokböcker.
Fakta i kokböcker bör presenteras begriplig och överskådlig men samtidigt vara övertygande och inspirerande med sina recept, för att läsaren ska ta det till sig. Det vi nu vill ta reda på är varifrån barnfamiljer i Sverige hämtar sin inspiration till vardagsmaten.
I projektet kommer kvinnor och män med barn att få en inbjudan att delta i en intervju med frågor som bland annat: vardagens matlaningsarbete gällande planering, tillagning och servering av maten för familjen. Samt varifrån matinspiration till måltiderna hämtas. Allt deltagande vilar på etiska regler vilket betyder att det är frivilligt att delta och den som deltar alltid har rätt att när som helst avsluta sitt deltagande. Ingen av de deltagande kommer att nämnas vid namn och materialet analyseras och används för diskussion i en
kandidatuppsats och kommer inte att spridas på annat sätt. Kontaktuppgifter:
Johanna Nilsson telefon 0738029949 epost: johanna@nilssons.be Gina Virtanen telefon 0765647783 epost: ginavirtanen016@gmail.com Inger M Johansson telefon: 019 302010 epost: inger.m.jonsson@oru.s
1
Bilaga 4
Kodningsschema
Respondent 6
Frågan Meningsenheter Ordval Tema
1. Var hämtar du din inspiration till
vardagsmåltiderna?
Det är nog allt möjligt, tror jag. Det är nog blandad kompott, det är nog tidningar, TV, om man går på affären. Tidningar, TV och affären Inspiration 2. Använder du/ni recept? När använder du/ni recept i vardagen?
Ja det gör jag. Ja Recept
3. Vad är väsentligt vid planering av en måltid?
Tid och råvaror Tid och råvaror Praktiken
4. Vilka faktorer är mest påverkande när du letar recept?
Det är nästan samma där faktiskt. Att det ska finnas tid till och finnas möjlighet att få ta på råvarorna till maten.
Tid och möjlighet att få tag på råvarorna.
Praktiken
5. Hur kritisk är du mot de recepten du använder dig av?
Väldigt (Fniss). Ja. Praktiken
6. Reflekterar du över receptens kvalité när det gäller instruktioner?
Ja det gör jag. J Praktiken
7. Är det viktigt att maten i recepten ser aptitliga ut?
Ja, annars åker det ut.
