En litteraturöversikt
Upplevelse av stigma inom
vården utifrån personer med
psykisk ohälsa
HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad
FÖRFATTARE: Isac Andersson & Karl Johansson HANDLEDARE:Tillan Strand
Sammanfattning
Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt förekommande fenomen. Trots detta så existerar fortfarande ett stigma mot de som drabbas i form av negativa föreställningar om denna grupp. Stigmatiserande attityder finns i samhället i stort samt inom vården och kan resultera i negativa konsekvenser för den som blir utsatt. Detta är inte i linje med vårdens uppdrag där alla ska behandlas med värdighet och respekt. Syfte: Beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever stigma inom vården. Metod: Studien är en litteraturöversikt av kvalitativ design med en induktiv ansats. Resultatet är baserat på nio artiklar som kvalitetsgranskades utifrån ett protokoll framtaget av Hälsohögskolan i Jönköping samt analyserades utifrån Fribergs analyssteg. Resultat: Stereotypisering samt bristande vård utgör studiens övergripande teman. I dessa ingår underteman upplevelser av att anses vara inkompetent, upplevelser av social stämpling, upplevelser av bristande interaktion, upplevelser av att inte uppfattas som en hel människa samt upplevelser av kränkande bemötande. Slutsats: Det faktum att patienterna har psykisk ohälsa kan påverka vårdrelationen negativt. Stigmat kan skapa barriärer mellan patienter och vårdgivare samt kan ge upphov till lidande för patienterna. Vårdgivaren bör se människan bakom sjukdomen.
Nyckelord: Litteraturöversikt, stigma, stereotypisering, bristande vård, psykisk ohälsa.
Summary
Main title: Experience of stigma in health care from people with mental ill health Subtitle: A literature review
Background: Mental ill health is a widespread phenomenon. There is in spite of this
still a stigma around the people affected that takes form of negative notions about this group. Stigmatizing attitudes exist both in society as a whole and in health care and may result in negative outcomes for the people affected by them. This is not in line with the commitment of health care where everyone should be treated with dignity and respect. Aim: To describe how people with mental ill health experience stigma in healthcare. Method: The study is a literature review with a qualitative design and an inductive approach. The result is based on nine scientific papers which were examined by quality through a protocol made by Hälsohögskolan in Jönköping and analysed with Friberg’s model of analysis. Results: Stereotypization and insufficient care are the general themes of the study. These themes includes the subthemes experiences of being considered incompetent, experiences of social labelling, experiences of insufficient interaction, experiences of not being perceived as a whole person and experiences of offensive treatment. Conclusions: The occurrence of patients having mental ill health may affect the relationship between caregivers and the patients in a negative manner. The stigma may create barriers between patients and caregiver and may result in suffering for the patients. The caregivers should see the person behind the illness.
Keywords: Literature review, stigma, stereotypization, lack of care, mental ill health.
Innehåll
Inledning ... 1 Bakgrund ... 1 Psykisk ohälsa... 1 Stigma... 2 Sjukvårdspersonalens attityder ... 2 Teoretisk utgångspunkt... 3 Sjuksköterskans uppdrag ... 3 Syfte ... 4Material och metod ... 4
Design... 4
Urval och datainsamling ... 4
Dataanalys ... 6
Etiska överväganden... 6
Resultat ... 7
Stereotypisering ... 7
Upplevelser av att anses vara inkompetent ... 7
Upplevelser av social stämpling ... 8
Bristande vård ... 8
Upplevelser av bristande interaktion... 8
Upplevelser av att inte uppfattas som en hel människa ... 9
Diskussion ... 9
Metoddiskussion ... 9
Resultatdiskussion ...11
Slutsatser ...14
Kliniska implikationer och framtida forskning ...14
Referenser ...15 Bilagor...
Bilaga 1... Bilaga 2...
1
Inledning
Enligt Wittchen et al. (2011) upplever mer än en tredjedel av européer psykisk ohälsa årligen. Harangozo et al. (2014) menar att nästan en femtedel av schizofrenidiagnostiserade personer upplever sig bli diskriminerade vid somatisk vård. Mer än en tredjedel av dem upplevde även respektlöshet från personalen inom psykiatrisk vård. Negativa föreställningar om personer med psykisk ohälsa existerar både hos personal inom somatisk och psykiatrisk vård (Björkman, Angelman & Jönsson, 2008). Om stigma kring psykisk ohälsa minskas, öppnas möjligheten upp för människor att dela med sig av sina problem för hälso- och sjukvården (International Council of Nurses [ICN], 2009).
Denna litteraturöversikt kan bidra till en ökad kunskap kring hur personer med psykisk ohälsa upplever stigmatiserande inom vården. Det finns ett behov av denna kunskap för att kunna förbättra bemötandet gentemot denna stora och heterogena grupp av individer. Detta är av stor vikt för att kunna bedriva en god vård på lika villkor.
Bakgrund
Psykisk ohälsa
World Health Organization (2006) definierar hälsa med “Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity” (WHO, 2006). Katie Eriksson (1995) delar upp människans hälsa i kropp, själ och ande. För att uppnå hälsa behöver dessa uppnå helhet och integration. Eriksson (1995) delar upp välbefinnande till kroppsligt, själsligt och andligt välbefinnande. Välbefinnande kopplas till ett slags väsen medans friskhet eller sundhet kopplas till materia.
Psykisk ohälsa är ett brett begrepp som innefattar psykiska problem av mildare grad till psykiatriska symtom och diagnoser av allvarlig karaktär (Socialstyrelsen, 2016). Psykisk sjukdom kan innebära lidande, morbiditet och funktionsnedsättning som kan grunda sig i psykisk eller neurologisk störning. Även substansmissbruk kan ingå under detta begrepp. Dessa störningar kan uppkomma ur individens biologiska, genetiska samt psykologiska egenskaper. Individens sociala och miljömässiga faktorer spelar också en roll i detta (WHO, 2013). Omständigheter som individens ekonomiska situation, utbildningsnivå samt uppväxtmiljö kan påverka risken för psykisk sjukdom (Socialstyrelsen, 2011).
Enligt ICN (2009) finns det svårigheter i att uppskatta omfattningen av psykisk ohälsa. Exkluderande och stigma kan leda till att psykisk ohälsa ej diagnostiseras eller registreras. Den mentala hälsan står för en väsentlig del i den övergripande hälsan. Trots att det finns en stark koppling mellan den psykiska och fysiska hälsan så menar ICN (2009) att den psykiska hälsan försummas. Uppskattningsvis 400 miljoner människor, runt om i världen, lider av psykisk ohälsa i form av psykisk eller neurologisk störning. Psykiska störningar står för 12 % av den totala sjukdomsbördan (ICN, 2009). En studie som följde en generation från födseln till 38 års ålder, i Nya Zeeland, visade att 83% av dem någon gång under livet behandlats mot en diagnosbar psykisk sjukdom (Schaefer et al. 2017). Vid en nationell undersökning skattade 16 %
2
av den svenska befolkningen, mellan 16–84 år, sitt psykiska välbefinnande som nedsatt (Folkhälsomyndigheten, 2016).
Stigma
Stigma ses som social stämpling inom samhällsvetenskaperna (Stigmatisering, u.å). Enligt Hinshaw (2010) är stigma ett djupt skamset märke eller en brist i relation till något som inte följer normerna i ett socialt sammanhang. Goffman (2014) beskriver hur grekerna använde stigma systematiskt innan den kristna tiden. Slavar och dömda kriminella tilldelades synliga skador i form av ärr, antingen genom att brännas eller skäras för att påvisas vara någons egendom eller för att påkalla vaksamhet kring personen. Stigma kring dessa människor resulterade i social utfrysning. Enligt Goffman (2014) kategoriserar människor omedvetet andra först utifrån deras utseende. När personen sedan lär känna den andre sker en ny kategorisering utefter dennes handlingar. Vid den första kategoriseringen tillskrivs orsaker till beteenden och handlingar till utseendet. När personen lär känna den andre medvetandegörs det att den första kategoriseringen inte nödvändigtvis stämmer överens med verkligheten.
Konsekvenserna av stigma är bland annat sämre familjeförhållanden och relationer, svårigheter att söka jobb eller bostad, förhindrande till förebyggande av psykiska sjukdomar samt begränsad tillgång till behandling och vård (WHO, 2018). Stigma kan bero på samhällets inställning till de bakomliggande faktorer som påverkar psykisk ohälsa. Det existerar också myter i samhället kring personer som lider av psykisk sjukdom. En av dessa är att personer som lider av psykisk sjukdom aldrig kan återhämta sig till den grad att de kan bidra till samhället. Andra myter är att dessa individer är labila, oförutsägbara samt farliga (ICN, 2009).
Det finns idag en bild av att personer med psykisk sjukdom kan vara mer våldsamma jämfört med resten av befolkningen (Seeman, Tang, Brown & Ing, 2016; Faghir Mirnezami, Jacobsson & Edin-Liljegren, 2015). Faghir Mirnezami et al. (2015) menar att det finns en tydlig majoritet i Sverige som anser att psykisk sjukdom skadar en persons anseende mer jämfört med somatisk sjukdom. Detta till trots så menar Faghir Mirnezami et al. (2015) att många svenskar stödjer påståendet att de psykiskt sjuka, precis som de somatisk sjuka, kan återintegreras tillbaka till arbete. Yngre personer samt personer med högre utbildningsnivå har en mer positiv attityd kring psykisk sjukdom (Faghir Mirnezami, et al., 2015).
Sjukvårdspersonalens attityder
Negativa attityder kring psykisk ohälsa, från personal inom psykiatrisk och somatisk vård, varierar beroende på vilken psykisk sjukdom som avses. Substansmissbruk, alkoholmissbruk samt schizofreni är de tillstånd som personal har negativa attityder kring gällande uppfattad farlighet samt oförutsägbarhet. Sjuksköterskor inom somatisk vård, yngre sjuksköterskor samt de med mindre erfarenhet upplever en högre grad av uppfattad farlighet samt oförutsägbarhet gällande personer med schizofreni (Björkman, et al., 2008).
Gateshill, Kucharska-Pietura och Wattis (2011) framhåller liknande resultat. De som arbetar utanför psykiatrin anser att personer med psykisk störning är mer farliga och oförutsägbara. Dock uppvisas positiva attityder gentemot personer med psykisk störning vilket uttrycks i sympati och en vilja att hjälpa denna patientgrupp.
3
Sjukvårdspersonal som besitter stigmatiserande attityder kring psykisk sjukdom tenderar att vara mer negativa till patientens följsamhet gällande behandling. Stigmatiserande attityder är större hos den del av personalen som är mindre bekväma med att själva söka psykiatrisk vård (Corrigan, et al., 2014). En jämförelse av attityder mellan personer med psykisk ohälsa och sjukvårdspersonal inom psykiatrin visar på att bland psykiatripersonal var det vanligt förekommande med negativa attityder kring personer med psykisk ohälsa. De såg negativt på att anställa, dejta eller låta en person med psykisk ohälsa vara barnvakt. Flest personal med negativ attityd arbetade antingen med patienter under psykos, eller inom slutenvård. Undersökningen visade även att de med psykisk ohälsa själva i viss utsträckning delade samma negativa attityd som de inom sjukvården (Hansson, Jormfeldt, Svedberg & Svensson, 2013).
Teoretisk utgångspunkt
Enligt Travelbee (1971) är omvårdnad en process mellan människor. I denna process ska sjuksköterskan stödja individen, familjen och allmänheten i syfte att förebygga eller behärska upplevelse av lidande och sjukdom, samt där det behövs, hitta mening. Travelbee (1971) menar att varje människa är unik. En kropp som existerar bara en gång, som är lik men samtidigt olik alla andra som tidigare har levt eller kommer att leva. Människan har förmågan att förstå andra människor, men aldrig fullt ut. Förmågan att uttrycka sin personlighet finns, men vissa aspekter av den kan inte uttryckas i ord vilket innebär att individen har en inneboende kärna av individualitet och ensamhet som ingen annan kan förstå. Människan är enligt Travelbee (1971) en social varelse kapabel till att förhålla sig till, lära känna, älska och uppskatta andra individer. Samtidigt har människan förmågan att hata, alienera, misstro och ogilla andra.
Termen patient är enligt Travelbee (1971) både en etikett och kategori. Det finns en generell tendens till att sätta individer i olika kategorier. Resultatet av detta blir att en reaktion sker på kategorien istället för på individen. Inom vården uttrycks detta genom att sjuksköterskan ser en annan människa som representant för en kategori istället för en unik människa som besitter en tillfällig roll. Travelbee (1971) menar att då en människa befinner sig i kategorin patient blir alla aspekter som associeras till denna kategori en generalisering som då innefattar alla patienter. Individernas olikheter förbises eller ignoreras då av sjuksköterskan. Då rollerna “patient” och “sjuksköterska” tar form byggs det upp en vägg mellan dessa personer. Patienten blir något abstrakt som en sjukdom eller ett rumsnummer. Människan blir då enligt Travelbee (1971) avhumaniserad då den ses som “en sjukdom” istället för en människa som har en sjukdom. Rollerna bör istället vara människa till människa. Det är enbart då en relation kan uppstå. Denna relation ska vara ömsesidig men det är sjuksköterskans uppgift att upprätthålla och bibehålla relationen (Travelbee, 1971).
Sjuksköterskans uppdrag
Sjuksköterskan ska vara aktiv i utvecklandet samt bibehållandet av professionella värden såsom respekt för mänskliga rättigheter samt rätten till värdighet och att bli behandlad med respekt. Vården ska präglas av respekt oberoende av sjukdom, nedsättning eller social status (ICN, 2012). Syftet med vården är att uppnå god hälsa och en vård som bedrivs utifrån lika villkor för hela befolkningen (SFS 2017:30). Vården ska möta de hälsorelaterade och sociala behov som finns inom befolkningen,
4
särskilt hos den sårbara delen av befolkningen (ICN, 2012: SFS 2017:30). Patientens autonomi och integritet ska respekteras och god kontakt mellan patient och personal ska främjas (SFS 2017:30). Utformandet och genomförandet av vården ska ske i samråd med patienten (SFS 2010:659). Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) ska patienten erhålla information om sitt hälsotillstånd samt vårdförloppet.
Sjuksköterskan besitter en väsentlig roll inom sjukvården och har som uppdrag att främja hälsa samt förebygga sjukdom. Detta gäller somatisk såväl som psykiatrisk vård (ICN, 2018). Vården för psykisk ohälsa i Sverige skiljer sig i tillgänglighet och tillvägagångssätt utifrån var den bedrivs. Vårdpersonal har ett ökat behov av utökad kompetens kring psykisk ohälsa för att evidensbaserad kunskap samt vård utifrån patientens preferenser ska kunna bedrivas i verksamheten (Socialstyrelsen, 2011).
Syfte
Beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever stigma inom vården.
Material och metod
Design
En litteraturöversikt med kvalitativ design har genomförts. Litteraturöversikter är till för att överblicka de studerade kunskapsområdena (Backman, 2008) och den kvalitativa designen kommer ge svar kring de gällande personers upplevda erfarenheter kring det undersökta fenomenet (Henricson & Billhult, 2012).
Urval och datainsamling
Eftersom syftet är att beskriva patienter med psykisk ohälsas upplevelser av stigma inom vården var följande sökord aktuella: Experience*, discrimination, stigma*, patient, mental health, mental* ill*, mental disorder, psychiatric disorder, mental disability, focus group, interview, qualitative study och qualitative research. Sökorden togs fram genom olika provsökningar i aktuella databaser med ord som är relevanta till syftet med studien.
Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, Medline och PsycINFO. CINAHL innehåller främst studier inom omvårdnad och Medline innehåller främst medicinska studier, samt en del inom omvårdnad (Östlundh, 2012). PsychINFO består främst av studier inom beteendevetenskap och psykologi (Karlsson, 2012).
Tabell 1. Översikt av sökning
Databas/Datum Sökord Träffar Lästa
titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Kvalitets-granskade Valda artiklar CINAHL 16/02–2018 experienc* AND (Discrimination or stigma*) AND (mental health or mental* ill* or mental disorder or psychiatric 305 305 32 20 6 5
5 disorder or mental disability) AND (qualitative study or qualitative research or focus group or interview) Medline
16/02–2018 Stigma* AND experienc* AND (mental health or mental* ill* or mental disorder or psychiatric disorder or mental disability) 141 141 11 4 2 0 PsychINFO
16/02–2018 patient experienc* AND AND (Discrimination OR stigma*) AND (mental health OR mental* ill* OR mental disorder OR psychiatric disorder OR mental disability) AND (qualitative study OR qualitative research OR focus group OR interview) 381 381 24 11 (2) 2 (2) 2 Manuell sökning 18/02–2018 2
Siffror inom parentes motsvarar dubbletter.
Booleska sökoperatorer samt avgränsningsfunktioner och trunkering användes vid sökningen. Trunkering innebär en kapning på ordet, ner till dess stam, vilket ger möjlighet till sökträffar som innehåller ordets olika ändelser. Booleska operatorer används för att kombinera sökord i syfte att specificera, expandera eller avgränsa sökningen (Karlsson, 2012). Kombinationer av sökord användes i sökningen. I dessa fall adderades orden med de booleska operatorerna AND och OR i syfte specificera sökningen. Majoriteten av databaser har avgränsningsfunktioner som alternativ vid sökning av artiklar. En sådan funktion kan vara bland annat vara publiceringsdatum för artiklar (Karlsson, 2012). Sökningen begränsades till specifika datum samt till artiklar som var “Peer reviewed” och skrivna på engelska. “Abstract available” har
6
också bockats för i syfte att underlätta i urvalet av artiklar. Sekundärsökning gjordes via referenslistor och resulterade i två artiklar. Vid informationssökning är sekundärsökningar ett slagkraftigt tillvägagångssätt för att hitta relevanta referenser. Detta kan göras genom att fördjupa sig i referenslistor (Östlundh, 2012).
Inklusionskriterierna för artiklarna är att de ska ha publicerats från 2012–01 fram till och med 2017–12 samt att innehållet i artiklarna belyser upplevelser av stigma inom vården utifrån personer med psykisk ohälsa. All form av psykisk ohälsa ingick i studiernas resultat. Samtliga deltagare som ingick i studierna var minst 19 år gamla. Litteraturstudier exkluderades.
Vid sökningarna lästes artiklarnas titlar först. Då titlarna passade till uppsatsens inklusionskriterier lästes abstract vidare. De artiklar vars abstract passade till inklusionskriterierna lästes i sin helhet. Dessa kvalitetsgranskades sedan med kvalitetsprotokollet, framtaget av omvårdnadsavdelningen, Hälsohögskolan i Jönköping (Bilaga 1). Nio artiklar användes till resultatet.
Dataanalys
En induktiv ansats har använts i analysprocessen. Processen under en induktiv ansats är att studera ett fenomen utifrån empiriskt stöd med största möjliga förutsättningslöshet (Fridlund, 2012).
Fribergs (2017) olika analyssteg har använts i bearbetningen av de valda studierna till resultatet. I steg ett har studierna lästs igenom ett flertal gånger för att skapa förståelse kring innehållet och sammanhanget i syfte att skapa en helhetsförståelse. I steg två har studierna sedan sammanfattats i syfte att sammanställa och bekräfta väsentlig information samt reducera information. I steg tre lyftes fynd ur artiklarna som sedan dokumenterades i en strukturerad översiktstabell som utgjorde fundamentet till analysen. I steg fyra jämfördes studiernas innehåll i likheter och skillnader. I steg fem gjordes en sammanställning där innehåll av samma karaktär grupperades under passande rubriker för att skapa olika teman (Friberg, 2017).
Etiska överväganden
För att deltagarna, i de studier som använts till resultatet, inte ska ha blivit utnyttjade, skadade eller på något sätt sårade så ska studierna ha utgått från etiska principer (Kjellström, 2012).
Kvalitetsgranskningsprotokollet (Bilaga 1) innehöll en fråga om ett etiskt tillstånd, ställningstagande eller förhållningssätt fanns beskrivet. Denna fråga bedömdes som avgörande för att artiklarna skulle kunna ingå i resultatet. Samtliga artiklar har därför ett positivt svar på denna fråga, vilket säkrade att de etiska principerna följdes.
Helsingforsdeklaration (2018) säger att forskning inom det medicinska fältet ska följa en etisk standard som främjar och garanterar respekt för forskningens deltagare samt skyddar deras rättigheter och hälsa. Målet med forskningen kan aldrig förbise deltagarnas egna intressen och rättigheter. De som bedriver forskning som involverar människor måste besitta rätt kunskap, utbildning och kvalifikation inom vetenskap och etik (World Medical Association, 2018). Trots att ingen direktkontakt med människor sker vid litteraturstudier så existerar det etiska frågeställningar kring denna
7
metod. Vid litteraturstudier behöver författarna vara medvetna om risken för feltolkningar. Kunskaper i engelska samt metodologi kan påverka förståelsen och bedömningen av materialet (Kjellström, 2012). Översättningen gjordes efter bästa förmåga men risk för feltolkningar finns.
Alla studier som utförs inom Sverige, måste respektera människovärdet och ska skydda den personliga integriteten (SFS 2003:460). I Sverige prövas studier som exempelvis behandlar känslig information i en etikprövningsnämnd vilket inte var aktuellt i denna studie.
Resultat
Figur 1. Uppdelningen av kategorier och subkategorier av litteraturstudiens resultat.
Stereotypisering
Patienterna beskriver upplevelser av att anses vara för inkompetenta för att medverka i sin vård. Oavsett vilken bakgrund som patienterna har så framkommer upplevelser av att de anses tillhöra en lägre samhällsklass.
Upplevelser av att anses vara inkompetent
Patienter upplevde att de ansågs vara lågintelligenta av personalen, vilket yttrade sig på olika sätt (McCallum, Mikocka-Walus, Gaughwin, Andrews & Turnbull, 2015; Gonzales, Davidoff, Nadal, & Yanos, 2014; Sercu & Bracke, 2012; Brondani, Alan & Donnelly, 2017; Cranwell, Polacsek & McCann, 2016; Happell, Ewart, Bocking, Platania-Phung & Stanton, 2016). Patienter tilläts inte involveras i sin egen vård då personal ansåg att de ej var kapabla till det, vilket resulterade i att de inte visste vad planen för deras behandling var (McCallum et al, 2015). Personal agerade avvisande när patienter försökte engagera sig i sin egen behandlingsplan (Sercu & Bracke, 2012; McCallum et al., 2015), vilket ökade känslor av otillräcklighet (McCallum et al., 2015). Patienternas handlingar ifrågasattes utan att personalen visste vad målet med handlingarna var, trots att handlingarna relaterat till målen var fullkomligt rationella.
Patienterna uppgav att de utan psykisk ohälsa ej behandlades likadant (Gonzales et al., 2014). De som hade diabetes utöver sin psykiska ohälsa blev etiketterade som hälsorisker för sig själva och fick ej längre sköta sin egen insulinbehandling (Nash, 2014). Personal upplevdes som att de hade förutfattade meningar om individens förmåga att ta till sig kunskap trots visat intresse eller det faktum att individen har en position i samhället som kräver god förmåga att lära (Happell et al., 2016). Patienterna upplevde även personal som auktoritära i sitt förhållningssätt (Sercu & Bracke, 2012; Cranwell et al., 2016).
8
Upplevelser av social stämpling
Från att en patient hamnat på en avdelning på grund av psykisk ohälsa så upplevde de att de ansågs tillhöra ett lägre samhällsskikt av personalen (Sercu & Bracke, 2012; Byatt, Biebel, Friedman, Debordes-Jackson, Ziedonis & Pbert, 2013), oavsett om de var väl pålästa om sitt tillstånd och var högutbildade (Gonzales et al., 2014). Patienter som tillhör medelklassen kände sig marginaliserade (Sercu & Bracke, 2012).
Upplevelsen av personalen var ofta att de såg ner på patienterna med ett sorts dömande (McCallum et al., 2015) och även om det inte var uttalat kunde patienter uppleva att personalen hade nedsättande tankar om dem (Brondani et al., 2017). Patienter beskrev hur personal kunde upplevas uppfatta dem som farliga. Personal kunde vara nervösa, arga och darriga i deras närvaro (Brondani et al., 2017). Patienterna upplevde att de blev behandlade som galningar hur de än gjorde, eller antogs sakna sjukdomsinsikt och fick sin förmåga som föräldrar ifrågasatta (Happell et al., 2016) vilket till slut ledde till identitetsförvirring (Brondani et al., 2017).
Bristande vård
Patienter beskriver upplevelser av att bli avvisade, undvikna samt ej lyssnade på. Personal upplevdes se patienterna som deras psykiska ohälsa istället för människan bakom.
Upplevelser av bristande interaktion
Patienter upplevde bristande kommunikation (Sercu & Bracke, 2012; Byatt et al., 2013; Brondani et al., 2017; Cranwell et al., 2016; Gonzales et al., 2014) vilket kunde yttra sig genom att de ej blev lyssnade på eller betrodda (Sercu & Bracke, 2012; Happell et al., 2016). Det fanns en känsla av att bli undviken samt att det brast i engagemanget från vårdpersonal (Cranwell et al., 2016; Brondani et al., 2017). Detta kunde yttra sig genom att personal undvek ögonkontakt eller verkade minimera antalet interaktioner med patienten (Brondani et al., 2017). Patienter har även upplevt att personal talat till dem på ett stigmatiserande sätt med nedsättande tonläge och sarkasm (Cranwell et al., 2016). När personal har läst om patientens psykiska ohälsa i dennes journal har de agerat fientligt samt avvisande (Brondani et al., 2017) och patienter har därför ej vågat dela med sig av sin psykiska ohälsa för att de känner skam och skuld (Byatt et al., 2013). Personalen uppfattades som empatilös (Sercu & Bracke, 2012; Cranwell et al., 2016).
Patienter upplevde också att de ej fick svar på sina frågor (Brondani et al., 201 7; Cranwell et al., 2016). Istället för att bli konsulterade i ett ärende så blev de tilldelade instruktioner. Personalen utförde bara handlingar, utan samförstånd, där de varken ställde frågor eller förklarade vad som skulle hända (Cranwell et al., 2016). Patienterna upplevde en jargong och ett språkbruk hos personal som var svår att förstå (Sercu & Bracke, 2012; Cranwell et al., 2016). Personal kunde öppet visa tecken på irritation och otålighet (Gonzales et al., 2014). Mängden av information som patienterna tilldelades var bristfällig (Byatt et al., 2013; Brondani et al., 2017; Cranwell et al., 2016). Detta gällde bland annat information kring risker och fördelar med psykofarmaka (Byatt et al., 2013).
Bristande kontinuitet i vården mellan vårdinstanser var en bidragande faktor till undermålig kommunikation. Informationen som patienterna erhöll kunde vara inkonsekvent eller inkorrekt, vilket ledde till känslor av oro och osäkerhet (Cranwell et
9
al., 2016). Mer koordination mellan vårdinstanser ledde till mindre förvirring samt ett större engagemang hos patienterna (McCallum et al., 2015).
Upplevelser av att inte uppfattas som en hel människa
Symtom och sjukdom minimerades eller ignorerades av vårdpersonal (McCallum et al., 2015; Nash, 2014; Gonzales et al., 2014; Robinson, et al., 2012; Byatt et al., 2013; Happell et al., 2016). Patienternas fysiska ohälsa tillskrevs deras psykiska ohälsa. Personal antydde att problemet sitter i huvudet (Nash, 2014; Happell et al., 2016). Patienterna upplevde även att personal misstrodde dem eller såg sjukdomen som självförvållad vilket ledde till känslor av att vara missförstådd eller nedvärderad (Brondani, et al., 2017).
Personal upplevdes anta att patienterna var oförmögna att separera fysisk ohälsa från psykiska ohälsa. Detta synsätt från vårdpersonal präglade genomgående vårdrelationen mellan personal och patient oavsett patientens beteende eller kunskapsnivå. Fysisk ohälsa undersöktes eller utreddes därför sällan vidare (Happell et al., 2016). Vid vård utanför psykiatrin upplevde patienter att deras psykiska ohälsa ej togs på allvar. Detta ledde till känslor av traumatisering och isolering vilket skapade barriärer mellan dem och den vård de var i behov av (Robinson et al., 2012; Byatt et al., 2013). Bristande kunskap och färdighet gällande psykisk ohälsa hos personal var en bidragande faktor till detta. Patienterna upplevde att personal saknade förmåga att diskutera och hantera psykiska ohälsa vilket ledde till att ämnet undveks (Byatt et al., 2013). Det fanns genomgående en medveten splittring mellan den psykiska och fysiska hälsan. Denna brist på integration inom vården skapade känslor av inte uppfattas som en hel människa (Nash, 2014). Patienterna upplevdes att ses som sin sjukdom och inte som människan bakom den (McCallum et al.,2015). Den bristande responsen från personal gällande fysisk ohälsa ledde till att patienterna blev mer uppmärksamma på existerande fördomar inom sjukvården samt gav upphov till känslor av sårbarhet (Happell et al., 2016).
Diskussion
Metoddiskussion
Syftet var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever stigma inom vården. Kvalitativ metod valdes eftersom syftet avser personers upplevelser (Henricson & Billhult, 2012). En litteraturöversikt gjordes i syfte att ge en översiktlig bild av nuvarande forskning. Risken med denna typ av litteraturöversikt är att en sållning av artiklar sker, vilket kan leda till att val av material utgår från vad som stödjer den egna tesen (Friberg, 2012). Valet av artiklar gjordes utifrån största möjliga förutsättningslöshet.
En induktiv ansats användes. Fenomenet ska då studeras förutsättningslöst. Kritik har dock riktats med motiveringen att det är omöjligt att vara helt utan förutsättningar. Vid utformning av syfte och forskningsfråga krävs kunskap om objektet som ska studeras. Det existerar tillika kunskap utöver det studerade objektet vilket utgör förförståelsen. Erfarenheter och värderingar som har införskaffats utanför den akademiska världen är också en del av detta (Priebe & Landström, 2012). Författarna för med sig olika erfarenheter in i arbetet och har olika förförståelse angående det undersökta ämnet. Både perspektiv som personal och anhörig till personer med
10
psykisk ohälsa finns. En medvetenhet om de olika erfarenheterna fanns och detta diskuterades under arbetet i dataanalysen för att den skulle påverkas i så låg omfattning som möjligt. Detta gjordes i syfte att påverka arbetets pålitlighet och bekräftelsebarhet (Wallengren & Henricson, 2012).
Databaserna CINAHL, Medline och PsycINFO användes i sökningen. Sökningen i Medline gav dock ej användbara artiklar till resultatet vilket påverkar trovärdigheten negativt. Trovärdigheten stärks vid användandet av flera databaser (Henricson, 2017). Majoriteten av artiklarna har hämtats från CINAHL. Funktionen “Related items” användes vid sökning i PsycINFO, i syfte att identifiera artiklar med liknande syften, men generade ej några artiklar till examensarbetet.
Sökorden togs fram genom diskussion och genom olika provsökningar i valda databaser. Flertalet skilda sökningar gjordes. Den första sökningen genererade förslag till nya sökord och orienterade författarna i materialet. Detta stärker också arbetets innehållsvaliditet (Wallengren & Henricson, 2012). Den andra sökningen användes sedan till att generera artiklar till resultatet. Utöver dem gjordes manuella sökningar då en ej tillräcklig mängd artiklar kunde finnas. Den manuella sökningen gjordes via genomgång av referenslistor av valda artiklar som kunde svara på syftet, vilket enligt Karlsson (2012) är ett tillvägagångssätt för den sökmetoden.
Flertalet oanvändbara artiklar framkom i sökningen trots användning av specificerade sökord. Artiklar som ej kunde användas till resultatet var studier av kvant itativ karaktär, litteraturstudier samt studier som involverade omyndiga deltagare. En möjlig begränsning i arbetet är att all form av psykisk ohälsa inkluderades. Anledningen till detta är att ämnet ej bör vara för specifikt för en uppsats på denna akademiska nivå. Ytterligare en anledning är att det ej finns tillräckligt med ny forskning inom detta ämnesområde. Detta är ytterligare en begränsning i arbetet då många artiklar på ämnet psykisk ohälsa och stigma skrevs under 90- samt tidigt 2000-tal, det vill säga innan 2012. Samtliga artiklar som användes till resultatet är peer reviewed. Detta ökar trovärdigheten (Henricson, 2017). Att beskriva inklusionskriterier tydligt ökar arbetets innehållsvaliditet (Henricson, 2012).
Det kvalitetsgranskningsprotokoll som användes (Bilaga 1) var skapat av Hälsohögskolan i Jönköping för detta examensarbete och därför har ingen diskussion förts mellan författarna om vilket granskningsprotokoll som ska brukas.
Totalt nio artiklar användes till resultatet. Antalet artiklar bedöms som tillräckligt då huvudfynden besvarar uppsatsens syfte. Samtliga artiklar, med undantag för en, uppfyller alla kvalitetskrav enligt kvalitetsprotokollet. Den artikel som ej uppfyller alla krav saknar en diskussion kring styrkor och svagheter men bedöms i övrigt att vara av hög kvalitet.
Samtliga artiklar granskades individuellt och granskningarna jämfördes sedan med varandra. Detta stärker arbetets reliabilitet (Henricson, 2017). Majoriteten av studierna framställdes i USA och Australien. Det är därför svårt att uttala huruvida överförbarheten till Sverige påverkas då svenska studier saknas i arbetet, samtidigt som författarnas kunskaper är begränsade om hur ländernas sjukvårdssystem skiljer sig. Även om likheter fanns mellan studierna, oberoende av ursprung, menar Henricson (2017) att försiktighet bör vidtas med generalisering då risken är överhängande att den överdrivs och därmed sänker arbetets validitet.
11
Analysen genomfördes med Friberg (2012) analyssteg. Med denna analysmetod besvarades syftet. Artiklarna lästes igenom och analyserades individuellt. Författarna jämförde och diskuterade sedan fynden för att därefter gemensamt sammanställa dem i en översiktstabell. Passande rubriker skapades där artiklarnas resultat sorterades in under dessa. De teman som framställdes liknar varandra i karaktär vilket innebar en utmaning i att finna och sortera de subtila skillnaderna. Diskussion mellan författarna och handledning var av stor vikt i denna process.
Resultatdiskussion
Resultatet belyser hur personer med psykisk ohälsa upplever sig bli dömda, kränkta, nedvärderade och på olika sätt förminskade av personal. En undersökning där personer med schizofreni, schizoaffektivt syndrom och andra psykossjukdomar deltog, visar att cirka 70 % upplever sig bli diskriminerade från måttlig till hög grad av allmänheten (Brohan, Elgie, Sartorius & Thornicroft, 2010). Dessa upplevelser existerar också likt resultatet inom sjukvården. I Sverige undersöktes personer med schizofreni eller schizofreniliknande psykoser som skötte sin egen medicinering på psykiatriska öppenvårdsmottagningar. Av dessa upplever ungefär två tredjedelar diskriminering i sociala relationer och hälften upplever diskriminering från psykiatrisjukvårdens anställda (Allerby et al, 2015). Närmare 40 % av personer som ingick i en nationell patientenkät, efter de hade vårdats inom psykiatrisk slutenvård, uppgav att de inte hade bemötts med respekt eller hänsyn (Socialstyrelsen, 2011). Resultatet visar att patienterna har insikt i hur deras sjukdomsbild påverkar interaktionen med vården. Detta är i linje med Link och Phelan (2014) som menar att personer med psykisk ohälsa har en medvetenhet kring stigma med upplevelser av att den psykiska ohälsan påverkar människors bemötande gentemot dem samt att människor dömer dem utifrån deras sjukdomsbild. Utbredningen av upplevelsen av kränkande behandling förefaller sig omfattande i resultatet vilket gör denna patientgrupp sårbar. Känslor av att inte vara inkluderad eller önskvärd kan då uppstå. Konsekvenserna av detta kan då bli att de med psykisk ohälsa isolerar sig från samhället och ej får sina behov tillgodosedda. Detta kan innebära försämrade sociala relationer samt att denna grupp ej söker eller tar emot den vård de är i behov av. Risken är då att deras psykiska ohälsa försämras. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) är syftet med vården bland annat att god hälsa ska uppnås utifrån lika villkor och att vården ska möta hälsorelaterade och sociala behov inom befolkning, särskilt hos den sårbara delen av befolkningen.
Enligt Ross och Goldner (2009) existerar föreställningar bland allmänsjuksköterskor att psykisk sjukdom framkallas av faktorer som svag moral, lathet eller brister i självdisciplin. Dessa föreställningar som innebär att den psykiska ohälsan är självförvållad leder till negativa föreställningar och stigma. I fallen där upplevelsen är att personens psykiska ohälsa har sin grund i biologi eller ärftlighet finns det uppfattningar om att sjukdomen inte är självförvållad v ilket resulterar i mer sympati för den drabbade. Detta innebär att personer med dessa föreställningar har ofullständig bild av psykisk sjukdom då WHO (2013) klargör att sociala och miljömässiga faktorer spelar roll utöver individens biologiska, genetiska samt psykologiska egenskaper. Personalens förförståelse och värderingar verkar alltså spela roll i bemötandet med individen vilket framkommer i resultatet då förutfattade meningar och okunskap demonstreras från personal. Enligt Travelbee (1971) så är varje människa unik. En människa är lik men samtidigt olik andra människor. Det
12
existerar hos individen en inneboende kärna av individualitet som ingen utomstående kan förstå. Det verkar finnas en tendens hos vårdpersonalen att förenkla bilden av personer med psykisk ohälsa. Resultatet belyser hur individens komplexiteter glöms bort och ersätts istället av fördomar och bristfälliga förklaringsmodeller vilket verkar bidra till den bristande interaktionen. Rollerna i mötet med patienter bör enligt Travelbee (1971) vara människa till människa om en relation mellan dem ska uppstå.
Resultatet visar att fysisk ohälsa tillskrivs patienternas psykiska ohälsa vilket stöds i andra studier (Ross & Goldner, 2009; Lakeman et al, 2012). Problemet kan delvis bero på ett dysfunktionellt samtal där patienter har svårt att beskriva sina symtom samtidigt som personal anser patientgruppen som opålitlig (Saridi, Kordosi & Souliotis, 2015). Personal inom sjukvården kan enligt patienter vara enormt hjälpfulla och stödjande kring den psykiska ohälsan men samtidigt stå för den mesta diskrimineringen och ge upphov till känslor av maktförlust (Lakeman et al, 2012). Inom vård utanför psykiatrisk vård visar resultatet att patienterna upplever att deras psykiska hälsa ej tas på allvar. Dessa upplevelser bekräftas av Ross och Goldner (2009) som menar att det finns en attityd hos sjuksköterskor utanför den psykiatriska vården där de värderar psykisk ohälsa lägre än den fysiska hälsan. Många sjuksköterskor anser att psykisk ohälsa är något som beror på en persons karaktär. Några ser psykisk ohälsa som något patienterna simulerar symtomen till. I likhet med resultatet upplever patienter med psykisk ohälsa att de behandlas annorlunda vilket Clarke, Usick, Sanderson, Giles-Smith och Baker (2014) menar även kan yttra sig genom att de behöver vänta längre än andra patienter med fysiska besvär för att få hjälp. De upplevs bemötas med brist på respekt då personal har bemött personer som försökt begå självmord med attityden att de bara vill ha uppmärksamhet samt att en del menar att handlingen i sig är en synd. Enligt Schulze (2007) upplever patienterna även ett ointresse hos personalen gällande både deras person och sjukdomsbild. När en person nyligen blir en del av patientgruppen med psykisk ohälsa, upplever de paternalism och skam (Newman, O’reilly, Lee & Kennedy, 2015). Om patientens psykiska ohälsa är känd upplever de att deras trovärdighet blir ifrågasatt (Lakeman et al, 2012) vilket står i likhet med resultatet. Detta är inte i linje med hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) där patienten integritet ska respekteras. Denna attityd hos sjuksköterskorna förhindrar möjligheten att se hela människan och konsekvenserna blir att mötet mellan patienten och vården brister. Detta resulterar i lidande för patienten gällande den psykiska såväl som den fysiska hälsan. Det kan också få konsekvenser på samhällsnivå då olika former av ohälsa ej diagnostiseras eller behandlas korrekt.
Känslor av bristande information och delaktighet framkom genomgående i resultatet. Patienterna blev inte inkluderade och den information de tilldelades var bristande i kvalitet såväl som kvantitet. Resultatet belyser att den att den undermåliga kommunikationen till viss del kunde förklaras med bristande kontinuitet vilket resulterade i oro och osäkerhet. Newman et al. (2015) menar att brister i kontinuitet vidare kan leda till isolering och ensamhet samt minskar möjligheten för patienter att bidra till vårdplanen. I Socialstyrelsens (2011) nationella patientenkät, innefattande personer som hade vårdats inom psykiatrisk slutenvård, uppgav närmare hälften att informationen de fick gällande sitt tillstånd var otillräcklig. En lika stor del uppgav att de ej fick vara delaktiga i beslut gällande sin behandling. Mer än 33 % hade uppfattningen av att inte få vara delaktiga i att utforma sin vårdplan och en lika stor del av individerna visste inte om att en vårdplan existerade. Enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) ska vården ske i samråd med patienten. Resultatet visar tydliga brister på denna punkt.
13
Interaktionen mellan patient och personal är också bristande och är därför inte i linje med hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) som säger att god kontakt mellan patient och personal ska främjas. Resultatet visar att kommunikationen mellan patient och vårdgivare brister och relationen kan präglas av ett auktoritärt förhållningssätt där information undanhålls. Newman et al. (2015) menar att uppbyggande av relationer är en grundsten för att tillgodose patienternas behov samt främja delaktigheten i vården. Att ha en koppling till personalen och att bli värdesatt upplevs som viktigt av patienterna i deras behandling. Patienterna upplever dock svårigheter i att bygga relationer med vårdgivaren vilket påverkar patientens delaktighet. Svårigheterna ligger i vårdgivarens bristande kommunikation gällande behandling samt en attityd som uppfattas som icke stödjande. Makt, bristande kontroll och frihet samt begränsning av information kan istället dominera relationen mellan parterna (Newman et al, 2015). Enligt Schulze (2007) kan detta undanhållande av information från personalens sida vara en medveten strategi då de upplever att patienten inte förstår innebörden av informationen eller att informationen kan leda till att patienten avbryter sin behandling. Personal väljer då att istället för att tala i klarspråk, använda en mer förvirrande terminologi. Utifrån att patienterna i resultatet upplever undanhållande av information som stigmatiserande är det intressant att se detta utifrån Hatzenbuehler, Phelan och Link (2013), som menar att stigmatisering av andra faciliterar möjliggörandet för individer att framkalla de ändamål som de önskar. Ändamål som stigma faciliterar kan vara att exploatera människor, hålla människor inom en norm eller att hålla dem på avstånd.
Resultatet belyser frågan om avstånd då personalen uppvisar ett behov av att ha ett större fysiskt och socialt avstånd till patienterna. Det sociala avståndet innefattar en önskan av att undvika kontakt med en viss typ av människor (Jorm & Oh, 2009). Det sociala avståndet ökar då en person uppfattas som avvikande samt mycket annorlunda gentemot sig själv. Detta sker också vid osäkerhet i interaktionen vilket leder till en ansträngd interaktion (Phelan, Lucas, Ridgeway & Taylor, 2014). Människor som har kontakt med personer som lider av psykisk ohälsa tenderar att ha ett mindre socialt avstånd till denna grupp (Jorm & Oh, 2009; Boyd, Katz, Link & Phelan, 2010). Personal som arbetar med denna grupp bör enligt denna logik därför ha ett mindre socialt avstånd till patienterna. Jorm och Oh (2009) studie visar dock att personal inom psykiatrisk vård inte skiljer sig från allmänheten gällande det sociala avståndet. Hinshaw och Cicchetti (2000) menar att inom psykiatrin och klinisk psykologi blir patienter ofta behandlade på ett annat sätt jämfört med de som söker för somatisk vård. Det existerar tydligare gränser mellan personal och patienter inom dessa fält vilket kan leda till ett “vi och dom” tänk. Dessa gränser kan dock vara gynnsamma då de har sina ursprung i tanken att hindra personal från att exploatera patienter. Detta skulle kunna förklara aspekter ur patienternas upplevelser av den bristande interaktion samt de olika schismer som framkom i resultatet.
Patienterna upplevde att personal besatt stereotypa föreställningar samt hade nedsättande tankar kring dem även om detta ej var uttalat. Aspekten av uppfattad farlighet framkom i resultatet där personalen genom sitt agerande gav upphov till känslor hos patienterna att de skulle vara farliga individer. Björkman (2008) menar att dessa uppfattningar existerar hos personal både inom somatisk och psykiatrisk vård. Då någon är etiketterad med psykisk sjukdom finns det en förhöjd risk att denna individ uppfattas som farlig (Jorm, Reavley & Ross, 2012) samt att ett större socialt avstånd tas från individen (Jorm & Oh, 2009). Denna etikettering är intressant i
14
förhållande till Travelbees (1971) teori om termen patient som etikett och kategori. Tendensen till att sätta individen i kategorier resulterar i att sjuksköterskan ser personen som en representant för en kategori istället för en unik människa. Individernas olikheter tas då ej i beaktning vilket är tydligt i resultatet där deras autonomi, kunskap, intellekt eller samhällsposition ej togs i beaktning. Omvårdnaden ska enligt Travelbee (1971) istället vara en process mellan människor där sjuksköterskan ska stödja individen, familjen och allmänheten i syfte att förebygga eller behärska upplevelse av lidande och sjukdom. Gällande omvårdnad för personer med psykisk ohälsa finns det utifrån denna process utrymme för förbättring då resultatet indikerar att vården istället kan framkalla lidande i form av kränkande behandling och bristande vård.
Slutsatser
Patienter med psykisk ohälsa upplever stigma inom vården vilket yttrar sig på olika sätt. Det existerar upplevelser av att vårdpersonalens syn på dem inte stämmer överens med deras egna, vilket tar sin form i negativa och stereotypa föreställningar. Patienter upplever att deras psykiska ohälsa sätter en negativ prägel på deras person vilket resulterar i en bristande relation till vårdgivaren. Detta ger en negativ inverkan på interaktionen och bemötandet från vården och ger upphov till psykiskt såväl som kroppsligt lidande. Patienterna är sårbara i vårdrelationen.
Psykiska ohälsa tenderar att medföra negativa konnotationer och de som drabbas blir etiketterade av samhället och vården. Autonomin, delaktigheten och respekten för patienten blir lidande och goda relationer mellan vårdgivare och patient varken skapas eller upprätthålls. För att en god relation med en patient ska uppstå bör mötet utgå från att vara ett möte mellan människor istället för mellan patientens sjukdom och sjuksköterskan. I praktiken innebär det att bemöta patienten förutsättningslöst, där livssituation samt biologiska och psykologiska egenskaper tas i beaktning. Sjuksköterskan bör se hela människan och bemöta all form av ohälsa utifrån professionella värden.
Kliniska implikationer och framtida forskning
Studiens resultat kan användas för att belysa de aspekter av stigma som personer med psykisk ohälsa upplever inom vården. Dessa aspekter kan sedan presenteras och diskuteras på olika vårdenheter i syfte att förbättra bemötande och behandling för denna patientgrupp.
En större medvetenhet kring hur personer med psykisk ohälsa upplever vården kan då uppstå vilket kan underlätta till att bygga förtroendeingivande relationer, var än dessa personer befinner sig inom vården. Dessa relationer kan då leda till större delaktighet och autonomi för denna patientgrupp. Studien kan också öppna upp för diskussioner kring sjuksköterskors attityder och fördomar kring personer med psykisk ohälsa.
Vid framtida forskning bör fokus läggas på hur stigma uppfattas olika beroende på vilken typ av psykisk ohälsa som avses och hur omfattningen skiljer sig mellan dem. Vidare bör förslag från erfarna patienter implementeras och prövas samt bör dessa åtgärder mot stigma följas upp.
15
Referenser
Allerby, K., Sameby, B., Brain, C., Joas, E., Quintan, P., Sjöström, N…, Quinlan, P. (2015). Stigma and burden among relatives of persons with schizophrenia: Results from the swedish COAST study. Psychiatric Services, 66(10), 1020-1026. doi:10.1176/appi.ps.201400405
Arbanas, G., Bosnjak, D., & Sabo, T. (2018). Impact of a Nursing in Psychiatry Course on Students' Attitudes Toward Mental Health Disorders. Journal Of Psychosocial
Nursing & Mental Health Services, 56(3), 45-51. doi:10.3928/02793695-20171024-01
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bingham, H., & O'Brien, A. J. (2018). Educational intervention to decrease stigmatizing attitudes of undergraduate nurses towards people with mental illness.
International Journal Of Mental Health Nursing, 27(1), 311-319. doi:10.1111/inm.12322
Björkman, T., Angelman, T., & Jönsson, M. (2008). Attitudes towards people with mental illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(2), 170-177. doi:10.1192/pb.bp.110.029900
Boyd, J. E., Katz, E. P., Link, B. G., & Phelan, J. C. (2010). The relationship of multiple aspects of stigma and personal contact with someone hospitalized for mental illness, in a nationally representative sample. Social Psychiatry and Psychiatric
Epidemiology, 45(11), 1063-1070. doi:http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1007/s00127-009-0147-9
Brohan, E., Elgie, R., Sartorius, N., & Thornicroft, G. (2010). Self-stigma, empowerment and perceived discrimination among people with schizophrenia in 14 European countries: The GAMIAN-Europe study. Schizophrenia Research, 122, 232-238. doi:10.1016/j.schres.2010.02.1065
Brondani, MA., Alan, R., & Donnelly, L. (2017). Stigma of addiction and mental illness in healthcare: The case of patients’ experiences in dental settings. PLoS ONE, 12(5). https://doi.org/10.1371/journal.pone.0177388
Byatt, N., Biebel, K., Friedman, L., Debordes-Jackson, G., Ziedonism, D., & Pbert, L. (2013). Patient’s views on depression care in obstetric settings: how do they compare to the views of perinatal health care professionals. General Hospital Psychiatry, 35, 598-604. https://doi.org/10.1016/j.genhosppsych.2013.07.011
Clarke, D., Usick, R., Sanderson, A., Giles‐Smith, L., & Baker, J. (2014). Emergency department staff attitudes towards mental health consumers: A literature review and thematic content analysis. International Journal of Mental Health Nursing, 23(3), 273-284. doi: 10.1111/inm.12040
Corrigan, P. W., Mitall, D., Reaves, C. M., Hayes, T. F., Han, X., Morris, S., & Sullivan, G. (2014). Mental health stigma and primary healthcare decisions. Psychiatry
16
Cranwell, K., Polacsek, M., & McCann, T. V. (2016). Mental health consumers' with medical co-morbidity experience of the transition through tertiary medical services to primary care. International Journal of Mental Health Nursing, 25, 127–135. doi: 10.1111/inm.12174.
Faghir Mirnezami, H., Jacobsson, L., & Edin-Liljegren, A. (2015). Changes in attitudes towards mental disorders and psychiatric treatment 1976–2014 in a Swedish population. Nordic Journal of Psychiatry, 70(1), 38–44. doi:10.3109/08039488.2015.1046916
Fokuo, J., Goldrick, V., Rossetti, J., Wahlstrom, C., Kocurek, C., Larson, J., & Corrigan, P. (2017). Decreasing the Stigma of Mental Illness Through a Student-Nurse Mentoring Program: A Qualitative Study. Community Mental Health Journal, 53(3), 257–265. doi:10.1007/s10597-016-0016-4
Folkhälsomyndigheten. (2016). Nedsatt psykiskt välbefinnande. Hämtad 9 januari 2018 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering -
statistik/folkhalsans-utveckling/halsa/psykisk-ohalsa/nedsatt-psykiskt-valbefinnande/
Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten (s. 129–138). Lund: Studentlitteratur.
Fridlund, B. (2012). Kritisk incident teknik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 177–189). Lund:
Studentlitteratur.
Gateshill, G., Kucharska-Pietura, K., & Wattis, J. (2011). Attitudes towards mental disorders and emotional empathy in mental health and other healthcare professionals.
The Psychiatrist, 35, 101–105. doi:10.1192/pb.bp.110.029900
Goffman, E. (2014). Stigma: Den avvikandes roll och identitet (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Gonzales, L., Davidoff, K., Nadal, K., & Yanos, P. (2015). Microaggressions experienced by persons with mental illnesses: An exploratory study.
Psychiatric Rehabilitation Journal, 38(3), 234-241
http://dx.doi.org/10.1037/prj0000096
Hansson, L., Jormfeldt, H., Svedberg, P., & Svensson, B. (2013). Mental health professionals’ attitudes towards people with mental illness: Do they differ from attitudes held by people with mental illness?. International Journal Of Social
Psychiatry, 59(1), 48-54. doi:10.1177/0020764011423176
Happell, B., Ewart, S. B., Bocking, J., Platania-Phung, C., & Stanton, R. (2016). ‘That red flag on your file’: misinterpreting physical symptoms as mental illness. Journal of
17
Harangozo, J., Reneses, B., Brohan, E., Sebes, J., Csukly, G., López-Ibor, JJ…, Thornicroft, G. (2014). Stigma and discrimination against people with schizophrenia related to medical services. International Journal of Social Psychiatry, 60(4), 359– 366. doi:10.1177/0020764013490263
Hatzenbuehler, M. L., Phelan, J. C., & Link, B. G. (2013). Stigma as a Fundamental Cause of Population Health Inequalities. American Journal Of Public Health, 103(5), 813–821. doi:10.2105/AJPH.2012.301069
Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till
examination inom omvårdnad (s. 481–495). Lund: Studentlitteratur.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och
metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 411–420). Lund:
Studentlitteratur.
Henricson, M., & Bill hult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 129–
137). Lund: Studentlitteratur.
Hinshaw, S. (2010). The mark of shame: Stigma of mental illness and an agenda for
change. New York: Oxford University Press.
Hinshaw, S., & Cicchetti, D. (2000). Stigma and mental disorder: Conceptions of illness, public attitudes, personal disclosure, and social policy. Development and
Psychopathology, 12(4), 555-598. doi:10.1017/S0954579400004028
ICN. (2009). Nursing matters -Mental Health: Tackling the Challenges [Broschyr].
Hämtad 9 januari 2018 från
http://www.icn.ch/images/stories/documents/publications/fact_sheets/12b_FS-Mental_Health.pdf
ICN. (2012). Code of ethics for nurses [Broschyr]. Hämtad 9 januari 2018 från http://www.icn.ch/images/stories/documents/about/icncode_english.pdf
Jorm, A. F., & Oh, E. (2009). Desire for social distance from people with mental disorders: a review. Australian & New Zealand Journal Of Psychiatry, 43(3), 183-200. doi:10.1080/00048670802653349
Jorm, A. F., Reavley, N. J., & Ross, A. M. (2012). Belief in the dangerousness of people with mental disorders: A review. Australian & New Zealand Journal Of Psychiatry,
46(11), 1029-1045. doi:10.1177/0004867412442406
Karlsson, A-K. (2012). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 95–112). Lund:
Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 69–90). Lund:
18
Lakeman, R., McGowan, P., MacGabhann, L., Parkinson, M., Redmond, M., Sibitz, I., . . . Walsh, J. (2012). A qualitative study exploring experiences of discrimination associated with mental-health problems in ireland. Epidemiology and Psychiatric
Sciences, 21(3), 271-279.
doi:http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1017/S2045796012000017
Link, B. G., & Phelan, J. (2014). Stigma power. Social Science & Medicine, 103, 24-32. doi:10.1016/j.socscimed.2013.07.035
McCallum, S. L., Mikocka-Walus, A. A., Gaughwin, M. D., Andrews, J. M., & Turnbull, D. A. (2016), ‘I'm a sick person, not a bad person’: patient experiences of treatments for alcohol use disorders. Health Expectations, 19, 828–841. doi:10.1111/hex.12379
Nash, M. (2014). Mental health service users' experiences of diabetes care by Mental Health Nurses: an exploratory study. Journal of Psychiatric and Mental Health
Nursing, 21, 715–723. doi:10.1111/jpm.12140
Newman, D., O'Reilly, P., Lee, S., & Kennedy, C. (2015). Mental health service users' experiences of mental health care: An integrative literature review. Journal of
Psychiatric and Mental Health Nursing, 22(3), 171-182. doi: 10.1111/jpm.12202
Phelan, J. C., Lucas, J. W., Ridgeway, C. L., & Taylor, C. J. (2014). Stigma, status, and population health. Social Science & Medicine, 103, 15-23. doi:10.1016/j.socscimed.2013.10.004
Priebe, G., & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 31–50). Lund:
Studentlitteratur.
Robinson, D., Springer, P., Bischoff, R., Geske, J., Backer, E., Jarynzka, K., Olson, M., & Swinton, J. (2012). Rural experiences with mental illness: Through the eyes of patients and their families. Families, Systems, & Health, 30(4), 308–321.
doi: 10.1037/a0030171
Ross, C., & Goldner, E. (2009). Stigma, negative attitudes and discrimination towards mental illness within the nursing profession: a review of the literature. Journal Of
Psychiatric & Mental Health Nursing, 16(6), 558-567. doi:10.1111/j.1365-2850.2009.01399.x
Saridi, M., Kordosi, A., & Souliotis, K. (2015). The Health System's and the State's Approach to Mental Illness and Stigma. International Journal Of Caring Sciences,
8(2), 478-483.
Schaefer, J. D., Caspi, A., Belsky, D. W., Harrington, H., Houts, R., Horwood, L. J…, Moffitt, T. E. (2017). Enduring mental health: Prevalence and prediction. Journal of
19
Schulze, B. (2007). Stigma and mental health professionals: A review of the evidence on an intricate relationship. International Review of Psychiatry, 19(2), 137-155. doi:http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1080/09540260701278929
Seeman, N., Tang, S., Brown, A. D., Ing, A. (2016). World survey of mental illness stigma. Journal of Affective Disorders, 190, 115–121. doi:10.1016/j.jad.2015,10.011
Sercu, C., & Bracke, P. (2016). Stigma, Social Structure, and the Biomedical Framework: Exploring the Stigma Experiences of Inpatient Service Users in Two Belgian Psychiatric Hospitals. Qualitative health research, 27(8), 1249–1261.
https://doi.org/10.1177/1049732316648112
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Hämtad från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
SFS 2014:821. Patientlag. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Socialstyrelsen. (2011). Ojämna villkor för hälsa och vård - Jämlikhetsperspektiv på
hälso- och sjukvården. Hämtad 7 januari 2018 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-12-30
Socialstyrelsen. (2016). Vad är psykisk ohälsa?. Hämtad 9 januari 2018 från
http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/psykisk-ohalsa-hos-barn-unga/Sidor/Vad-ar-psykisk-ohalsa.aspx
Stigmatisering. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2 januari 2018 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stigmatisering
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing (2. uppl.). Philadelphia: Davis.
Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
Från idé till examination inom omvårdnad (s. 481–495). Lund: Studentlitteratur.
Wittchen, H. U., Jacobi, F., Rehm, J., Gustavsson, A., Svensson, M., Jönsson, B…, Steinhausen, H. C. (2011). The size and burden of mental disorders and other disorders of the brain in Europe 2010. European Neuropsychopharmacology: the journal of the
European College of Neuropsychology, 21, 655-679.
doi:10.1016/j.euroneuro.2011.07.018.
World Medical Association. (2018). WMA declaration of Helsinki: Ethical principles
for medical research involving human subjects. Hämtad 14 april 2018 från
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
20
World Health Organization. (2013). Investing in mental health: Evidence for action.
Hämtad 19 december 2017 från
http://www.who.int/mental_health/publications/financing/investing_in_mh_2013 /en/
World Health Organization. (2006). Constitution of the world health organization.
Hämtad 11 maj 2018 från
http://www.who.int/governance/eb/who_constitution_en.pdf
World Health Organization. (2018). Stigma and discrimination. Hämtad 2 januari 2018 från http://www.euro.who.int/en/health-topics/noncommunicable-diseases/mental-health/priority-areas/stigma-and-discrimination
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59–82). Studentlitteratur:
Bilagor
Bilaga 2
Författare, År, Land & Tidskrift
Deltagare Titel Syfte Metod Fynd Databas Kvalitet Brondani, MA., Alan, R., & Donnelly, L., (2017), USA, PLOS one 25 Stigma of addiction and mental illness in healthcare: The case of patients’ experiences in dental settings För att undersöka hur stigmat upplevs inom tandvården för patienter med missbruksproblem och psykisk ohälsa.
Kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer.
Deltagarna blev “etiketterade” och dåligt bemötta av personal som läst deras journal. Personalen beskyllde patienterna för deras somatiska besvär. Patienterna ansågs opålitliga av personalen och de upplevdes tycka att patienterna var hopplösa. Patienterna upplevde sig bli undvikna så mycket som möjligt. En del personal hade en fientlig inställning och agerande avvisande mot patienterna som kände sig maktlösa. Patienterna fick ej tillräcklig information om sin egen vård. Patienter upplevde att de sågs som farliga av personal som syntes bli nervösa i deras närvaro.
Psycinfo Del 1 4/4 Del 2 8/8 Byatt, N., Biebel, K., Friedman, L., Debordes-Jackson, G., Ziedonism, D., & Pbert, L., 2013, USA, General Hospital Psychiatry 27 Patient’s views on depression care in obstetric settings: how do they compare to the views of perinatal health care professionals? Undersöka patienternas perspektiv på hinder och hjälpmedel för att ta itu med depression kring graviditet i en förlossningsmiljö.
Kvalitativ metod,
tvärsnittsstudie. Deltagarna fick en känsla av att de var dåliga mammor och stigmatiserades av att ha kriminellt förflutet samt av att vara låginkomsttagare. Vårdgivarna undvek patienternas psykiska mående och de deltagarna upplevde att deras symtom bagatelliserades och förbisågs och det gjorde det obekvämt att söka vård. Personalen hade låg kunskap ur ett psykiatriskt perspektiv och undvek därför ämnet. Bristande samarbete mellan vårdinstanser.
Psycinfo Del 1 4/4 Del 2 8/8
Cranwell, K., Polacsek, M., & McCann, T. V., (2016), Australien, International Journal of Mental Health Nursing 16 Mental health consumers' with medical co-morbidity experience of the transition through tertiary medical services to primary care Undersöka erfarenheterna hos patienter med psykisk ohälsa med medicinsk komorbiditet och deras vårdgivare som övergår från konsultativ vård till primärvård. Kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer.
Personalen upplevdes som oengagerade. Patienterna kände sig maktlösa och blev tillsagda istället för konsulterade. Personalen verkade vara utan empati och upplevdes anse patienterna som lågintelligenta på ett dömande sätt. Sekundär Del 1 4/4 Del 2 8/8 Gonzales, L., Davidoff, K., Nadal, K., & Y anos, P., (2014), USA, Psychiatric Rehabilitation Journal 21 Microaggressions Experienced by Persons With Mental Illnesses: An Exploratory Study Undersöka hur personer med psykisk ohälsa upplever mikroaggressioner. Kvalitativ metod med fokusgrupper.
Deltagarna upplevde att deras sjukdom och symtom blir minimerade. De upplevde också antaganden om att de skulle vara mindre intelligenta eller att de tillhör en lägre samhällsklass. Detta yttrade sig genom bland annat personalens kommunikation. Deltagarna upplevde också att de ej blev lyssnade på eller tagna på allvar. Cinahl Del 1 4/4 Del 2 8/8 Happell, B., Ewart, S. B., Bocking, J., Platania-Phung, C. and Stanton, R., (2016), Australien, Journal of clinical nursing
31 ‘That red flag on your file’: misinterpreting physical symptoms as mental illness Fastställa synpunkter och upplevelser av patienter med psykisk ohälsa om tillgänglighet och kvalitet av vård och behandling som tas emot för deras somatiska hälsa.
Kvalitativ metod,
fokusgrupper. Personalen symtom till patienternas psykiska tillskrev somatiska diagnoser och gav nedlåtande kommentarer. Patienterna ansågs automatiskt ej ha insikt om sitt hälsotillstånd. Patienterna blev ej betrodda och ansågs ej vara kapabla föräldrar. Den somatiska vården blev inte tillgodosedd. Patienter fick förhöjd vaksamhet inför stigma och fördomar.
Sekundär Del 1 4/4 Del 2 8/8
