DOKUMENTATION ELLER OBSERVATION AV TRYCKSÅR?
Journalgranskning i jämförelse med punktprevalensmätning
DOCUMENTATION OR OBSERVATION OF PRESSURE
ULCERS?
Journal reviewing compared to point prevalence survey
Examinationsdatum: 2013-12-17
Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng
Kurs: K40 Handledare: Karin Bergkvist Självständigt arbete, 15 högskolepoäng och Eila Sterner
SAMMANFATTNING Bakgrund
Trycksår är en lokal skada i hud och underliggande vävnad. Det finns ett antal faktorer som bidrar till uppkomst av trycksår. Riskbedömning för att identifiera riskpatienter görs vanligtvis med hjälp av mätinstrumentet modifierad Nortonskala. Inspektion av huden ska alltid ingå vid riskbedömning. Hudstatus och uppkomna trycksår ska följas och dokumenteras under vårdtiden. Förebyggande åtgärder och dess effekter ska ingå i dokumentationen. Punktprevalensmätning genomförs två gånger per år i syfte att studera förekomsten av trycksår i Sverige.
Syfte
Syftet var att jämföra utfallet av trycksår från punktprevalensmätningen från hösten 2012 och våren 2013, med hur det var dokumenterat i journalerna hos dessa patienter vid vårdtidens slut.
Metod
En journalgranskningsstudie med en retrospektiv, deskriptiv design. Inklusionskriterier var att patienterna vårdades minst 24 timmar på en
ortopedavdelning. Sjuttiofem journaler granskades. Variabler som granskades var ålder, kön, akut eller elektivt intag, inskrivningsdatum, utskrivningsdatum, antal vårddagar, riskbedömning, om trycksår fanns vid inskrivning, om trycksår fanns vid utskrivning samt om trycksårsförebyggande åtgärder satts in.
Resultat
Av de granskade journalerna hade sju procent av patienterna trycksår vid utskrivning. Punktprevalensmätningen visade att 38 procent av patienterna hade trycksår. På den elektiva avdelningen riskbedömdes 91 procent jämfört med den akuta avdelningen där 73 procent riskbedömdes.
Slutsats
Det finns brister i sjuksköterskans dokumentation vad gäller riskbedömning, förekomst av trycksår samt förebyggande åtgärder.
Nyckelord
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING BAKGRUND 1 1 Trycksår 1 Klassifikation av trycksår 1 Förekomst av trycksår 1 Ekonomi 2
Att leva med trycksår 2
Riskfaktorer 3
Riskbedömning 3
Riktlinjer vid riskbedömning 4
Trycksårsförebyggande åtgärder 4
Dokumentation som åtgärd för att förebygga trycksår 4
Såromläggningsjournal 5 Lagstiftning 5 Nationell patientsäkerhetssatsning 6 Punktprevalensmätning 6 SYFTE 6 Frågeställningar 6 METOD 7 7 Val av metod 7 Datainsamling 7 Urval 7 Bortfall 7 Databearbetning 8
Tillstånd 8 Forskningsetiska överväganden 8 RESULTAT 8 Utfall från journalgranskning 8 Utfall från punktprevalensmätning 9 DISKUSSION 10 10 Resultatdiskussion 10 Metoddiskussion 12 Slutsats 13 REFERENSER 14 BILAGA 18
1 BAKGRUND
Av de vårdskador som uppstår inom vården är trycksår vanligt förekommande och ett stort problem för dem som drabbas. Det innebär ett stort lidande för patienten och kan leda till förödande komplikationer. Genom trycksårsförebyggande arbete förbättras
patientsäkerheten och risken för att trycksår ska uppkomma minskar (Lindh & Sahlqvist, 2012). European Pressure Ulcer Advisory Panel (EPUAP) har en definition av trycksår som är publicerad i ett samarbete mellan den amerikanska organisationen National Pressure Ulcer Advisory Panel (NPUAP). I denna definition avses trycksår vara en lokal skada i hud och/eller underliggande vävnad, vilket uppstått genom tryck eller i
kombination av tryck och skjuv (http://www.epuap.org).
Sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet med att förebygga trycksår. Det förebyggande arbetet ökar patientsäkerheten och minskar kostnaderna inom sjukvården. För att
identifiera riskpatienterna kan mätinstrument som modifierad Nortonskala användas
(Lindh & Sahlqvist, 2012). Det kan leda till att förebyggande åtgärder sätts in direkt och en tydlig vårdplan kan upprättas. Genom förebyggande åtgärder och att personalen blir mer uppmärksam på begynnande trycksår kan 95 procent av alla trycksår undvikas. Det finns situationer där trycksår anses oundvikligt. En situation är då det sker hudförändringar i livets slutskede vilket innebär att cirkulationen i huden minskar till förmån för försörjning av mer vitala organ så som hjärna och hjärta (Sibbald, Krasner, & Lutz, 2009).
Trycksår
Uppkomst av trycksår sker när blodförsörjningen till ett vävnadsområde blir otillräckligt eller upphör helt. Ischemin som uppkommer kan orsakas av trycket som uppstår av personens kroppstyngd mot underlaget i kombination med skjuv, när vävnadslagren förskjuts i förhållande till varandra. Förskjutningen leder till att de små kapillärerna i blodkärlen brister eller sträcks. Trycksår kan även uppkomma när kroppsdelar trycks mot varandra exempelvis när en person ligger på sidan. Extra utsatta områden är huden i närheten av benutskott, bakhuvudet, axlar, skulderbladen, höfterna, svanskotan, sittbensknölarna, knänas insida, anklarna och hälarna. Även mjukdelar kan utsättas för tryck som leder till trycksår, såsom tryck av katetrar och sonder. Redan efter en timme utan tryckavlastning kan skador på huden uppstå om patientens tillstånd är nedsatt.
(http://www.epuap.org).
Klassifikation av trycksår
Svensk sjukvård följer EPUAPs trycksårsklassificering som är evidensbaserade riktlinjer och har utvecklas i ett samarbete med NPUAP. Målet med samarbetet är att utveckla rekommendationer som ska kunna användas av vårdpersonal världen över.
Klassificeringen består av fyra kategorier. Kategori ett är när huden har en rodnad som inte bleknar vid fingertryckstest. Personer som utvecklar denna typ av trycksår är i riskzon för djupare sår. Kategori två är när det utvecklats en delhudsskada, ett öppet sår med rosa sårbedd. Vid fullhudsskada, kategori tre, är det subkutana fettet synligt. Sår som klassificeras i kategori fyra är djupa fullhudsskador. Ben, senor och/eller muskler är synliga och direkt palpabla (http://www.epuap.org/).
Under år 2011 genomfördes två nationella punktprevalensmätningar, med hjälp av en tvärsnittsstudie, på flera universitetssjukhus och allmänna sjukhus i Sverige. Dessa mätningar visade att prevalensen av trycksår, kategori ett till fyra, var 17,3 procent på universitetssjukhus och 9,5 procent på allmänna sjukhus. Prevalensen av trycksår i kategori tre till fyra var 2,7 procent på universitetssjukhus och två procent på allmänna sjukhus (Gunningberg, Donaldson, Aydin & Idvall, 2011).
I en svensk studie från år 2011 undersöktes prevalensen av trycksår. Syftet var att identifiera faktorer som påverkade utvecklandet av trycksår och dessa hade ett samband med prevalensen. Studien gjordes för att förbättra och utveckla kvalitén på
patientsäkerheten i Sverige. Totalt ingick 1192 patienter i studien, som genomfördes under en dag. Utav de 1192 patienter hade 14,9 procent trycksår och 11,6 procent av dessa var vårdrelaterade. Låg vikt, hög ålder, lång sjukhusvistelse, nedsatt aktivitet, inkontinens och låga riskbedömningspoäng visade sig vara några av de riskfaktorer som hade ett samband med dessa trycksår (Gunningberg, Stotts & Idvall, 2011).
Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella punktprevalensmätningar av
förekomsten av trycksår våren 2013 visar på att 15 procent av patienterna i landstingen och 12 procent i kommunerna hade trycksår. Totalt ingick 18000 patienter. Av de som
bedömdes som riskpatienter hade 40 procent trycksår enligt mätningen (SKL, 2013a).
Ekonomi
I Jönköpings landsting var kostanden för trycksår 53 miljoner kronor per år (Bertov & Nordin, 2006). Reddy, Gill och Rochon (2006) konstaterade att trycksår kostade 11 miljarder dollar varje år i USA. SKL (2013c) har i överenskommelse med regeringen beslutat att använda ekonomiska stimulansmedel för att öka patientsäkerheten i vården. Minskat antal trycksår på avdelningen ger ekonomisk kompensation. Vid sämre resultat uteblir kompensationen.
Att leva med trycksår
Studier som utförts gällande patienters upplevelser av att leva med trycksår konstaterade att det har en betydande inverkan på deras liv (Spilsbury et al., 2007; Hopkins, Dealy, Bale, Defloor & Worboys, 2006; Beizt & Goldberg, 2005; Gorecki et al., 2010; Fox, 2002; Rastinehad, 2006; Galhardo, Magalhães, Blanes, Juliano & Ferreira, 2010). Beitz och Goldberg (2005) beskriver att personerna som drabbats av trycksår fick sociala,
emotionella och finansiella konsekvenser. Detta verifierar Gorecki et al., (2010) i en senare studie, där personerna beskrev att fysisk funktion, psykisk hälsa och social funktion
påverkades. Detta bekräftas även i två kvalitativa studier, som beskriver att trycksår leder till stort lidande som kan beskrivas som oändligt (Spilsbury et al., 2007; Hopkins, Dealy, Bale, Defloor & Worboys, 2006).
Trycksårssmärta beskrivs orsaka sömnbesvär hos patienter med trycksår. Återkommande känslor som patienterna beskrev var trötthet och energilöshet. Majoriteten av patienterna med trycksår led av depression oavsett trycksårskategori (Gorecki et al., 2010; Fox, 2002; Rastinehad, 2006; Galhardo, Magalhães, Blanes, Juliano & Ferreira, 2010). I Goreckis et al. (2010) studie beskrivs patienterna erfara emotionell stress såsom nedstämdhet och humörsvängningar. Med anledning av att inte kunna utföra aktiviteter som tidigare uttrycktes känslor, som hopplöshet och hjälplöshet, i irritation och aggression.
3
Självkänslan hos personer med trycksår påverkades negativt relaterat till förlägenhet över ärr, lukt och sekret som trycksåren orsakat. Det sociala livet påverkades genom att
personer med trycksår blev mer tillbakadragna när det gällde hygien, shopping, sexuella relationer, matlagning och fritidsaktiviteter.
Riskfaktorer
Det är inte bara enstaka riskfaktorer som leder till trycksår, utan kombinationen av olika riskfaktorer tillsammans med ett yttre tryck, skjuvning/skjuvkrafter och friktion
(Lindholm, 2012). De faktorer som ökar risken för trycksår är, enligt Schoonhoven et al. (2006) undernäring, immobilisering, intorkning, nedsatt cirkulation, inkontinens,
kontrakturer, förlamning och trauma. Liknande riskfaktorer beskriver även Lindholm et al. (2008). Vidare konstateras att kvinnligt kön, American Society of Anesthesiologists (ASA) status, The New York Heart Association (NYHA) status och anemi som ytterligare
riskfaktorer.
Vid preoperativ bedömning av narkosläkare används ASA för att skatta patientens hälsotillstånd. För att värdera symtom och fysisk funktion hos patienter med hjärtsvikt används klassificeringssystemet NYHA (Lindgren, Unosson, Krantz & Ek, 2005). I
resultatet från en prospektiv observationsstudie sågs en högre ASA-klass hos patienter som utvecklade trycksår (Haleem, Heinert & Parker, 2008).
Lindholm et al. (2008) beskriver att vid inkontinens, när huden riskerar att bli fuktig, tillsammans med friktion, ökar risken, men det diskuteras att skador som dessa, fuktskador, ska skiljas från trycksår. Torr hud ökar däremot risken för skada eftersom elasticiteten i huden är minskad. Enligt Lindh och Sahlqvist (2012) ökar trycksårsrisken då
näringstillståndet och vätskebalansen försämras, vilket kan ske vid hög ålder. Sjukdomar som diabetes, kärlsjukdomar, demens, neurologiska sjukdomar samt höftfrakturer hos äldre personer ses som riskfaktorer. Vid akuta sjukdomar finns andra faktorer som ökar risken för trycksår. Dessa faktorer kan vara lång väntetid på exempelvis röntgen,
akutmottagningen, ambulansen och vid undersökningar.
Riskbedömning
Vissa riskfaktorer bedöms vara mer avgörande än andra och dessa faktorer har samlats i olika bedömningsinstrument. Olika bedömningsinstrument som finns är bland annat modifierad Nortonskala, Bradenskalan och Risk Assessment Pressure Sores (RAPS) (Ek, Unosson & Bjurulf, 1989; Bergström, Braden, Laguzza & Holman, 1987; Ek, Unosson, Larsson, Von Schenck & Bjurulf, 1991).
I Sverige är det mest förekommande bedömningsinstrumentet modifierad Nortonskala (SKL, 2013b). Den ursprungliga Nortonskalan utvecklades i början på 1960-talet. Sjukvården i Sverige började använda den modifierade Nortonskalan först år 1987 (Lindgren, Unosson, Krantz & Ek, 2002). Den modifierade Nortonskalan kan även användas som en guide för insättning av omvårdnadsåtgärder och är ett värdefullt instrument för sjuksköterskor vid identifiering av patienter med risk för trycksår
(Gunningberg, Lindholm, Carlsson & Sjödén, 2000). Skalan tar upp kategorierna psykisk status, fysisk aktivitet, rörelseförmåga, födointag, vätskeintag, inkontinens och
allmäntillstånd. Inom varje kategori kan patienterna få ett-fyra poäng, desto högre, desto friskare (Ek, Unosson, & Bjurulf, 1989). Om 20 poäng eller lägre nås totalt, innebär det en
ökad risk för trycksår och trycksårsprofylax bör sättas in. En noggrann undersökning av patientens hud ska alltid utföras (SKL, 2011).
Gunningberg, Lindholm, Carlsson och Sjödén (2000) påvisade att Nortonskalans förmåga att korrekt förutsäga vilka patienter som var i riskzonen för att utveckla trycksår var 71 procent medan förmågan att förutsäga vilka patienter som inte var i riskzonen var 44 procent.
Riktlinjer vid riskbedömning
Alla patienter över 70 år och de som ligger och sitter stora delar av dygnet ska riskbedömas (SKL, 2011). Bedömningen ska göras inom ett par timmar från patientens ankomst till sjukhus eller boende. Vid bedömning ska huden inspekteras och modifierad Nortonskala användas. Om patienten har ett eller flera trycksår ska det dokumenteras samt vilken klassification av sår det är. En individuell vårdplan upprättas och de patienter som har en ökad risk för att utveckla trycksår ska inspekteras dagligen (Socialstyrelsen, 2013).
Trycksårsförebyggande åtgärder
De som är i riskzon för att utveckla trycksår ska få tryckavlastande hjälpmedel. En av sjuksköterskans uppgifter är att hjälpa de patienter som har svårt att själv ändra läge i stol, rullstol och säng. Lägesändringsschema kan bli en nödvändig insats för att minska risken för trycksår. En annan uppgift är att tillgodose patientens vätske- och näringsbehov och hålla huden ren, torr, mjuk och smidig. Alla åtgärder ska dokumenteras i patientjournalen. Om det uppkommer trycksår under vårdtiden ska detta rapporteras som en avvikelse (Socialstyrelsen, 2013). Cullum, McInnes, Bell- Syer, Legood (2004) påvisade att
tryckreducerande skummadrasser, antidecubitusmadrass, minskar förekomsten av trycksår hos riskpatienter. I en studie utförd av Heyneman, Vanderwee, Grypdonck och Defloor (2009) visade de att en kudde under vaden, så att hälarna avlastas, förebygger trycksår och att en kilkudde är mer effektivt än en vanlig kudde. I en annan studie användes fårskinn som tryckavlastning vilket gav ett signifikant resultat då denna åtgärd sänkte
trycksårsutvecklingen bland patienterna (Jolley et al., 2004).
Dokumentation som åtgärd för att förebygga trycksår
Syftet med trycksårsförebyggande åtgärder är att minska risken för trycksår hos patienterna under vårdtiden samt att existerande trycksår inte blir värre. I det trycksårsförebyggande arbetet har personalen en mycket viktig roll. De ska jobba systematiskt med att bedöma huden hos patienterna och dokumentera avvikande fall i omvårdnadsjournalen (Lindh & Sahlqvist, 2012). Den legitimerade sjuksköterskan är ansvarig för att upprätta en
omvårdnadsplan i journalen. En omvårdnadsplan ska innehålla omvårdnadsdiagnos, mål och planerade omvårdnadsåtgärder. En vårdplan är något som hela det tvärprofessionella teamet ansvarar för och ser till att följa (Björvell, 2011).
På ett sjukhus på Island undersöktes hur många patienter som hade trycksår och hur många av dessa som var journalförda. Under en dag undersöktes 219 patienter och av dessa hade 21 procent av patienterna trycksår av någon grad, endast 60 procent var journalförda. Det var framförallt trycksår grad ett som inte dokumenterades (Thoroddsen, Sigurjónsdóttir, Ehnfors & Ehrenberg, 2012).
5
En liknande studie är gjord av Rich, Shardell, Margolis och Baumgarten (2009). De gjorde en tvärsnittsstudie av 792 patienter i åldern 65 år eller äldre, på två olika
universitetssjukhus i USA för att bland annat undersöka om dokumentation för trycksår följts upp enligt riktlinjerna och om det satts in åtgärder för behandling av trycksår. Patienterna ankom via akuten och sedan vidare till slutenvården där de inom tre dygn (median 48 timmar) undersöktes av en sjuksköterska. Sjuksköterskan undersökte
förekomsten av trycksår, risk för trycksår och om trycksårsförebyggande åtgärder skulle vidtas. Av de 792 patienter hade endast 15 procent förebyggande åtgärder. Bland de patienter som hade mycket hög risk för att utveckla trycksår (Norton poäng ≤ 14) hade endast 51 procent förebyggande åtgärder. Dokumentation av trycksår fanns endast hos 68 procent av de patienter som hade trycksår.
Såromläggningsjournal
För patienter som har sår ska en såromläggningsjournal användas för att få en strukturerad och samlad dokumentation kring sårbedömning. I denna dokumenteras hur såret uppkom, vilken typ av sår patienten drabbats av, vart såret är lokaliserat, utseende, om det luktar och om det sipprar sårvätska. Det ska också framgå hur sårkanterna och hudvävnaden runt såret ser ut. Det är viktigt att dokumentera eventuell sårsmärta och om sårodling är tagen. I såromläggningsjournalen dokumenteras hur såret rengjorts, vilket omläggningsmaterial som har använts, även hur ofta omläggning ska göras och med vilket material. Vid nästa omläggningstillfälle dokumenteras endast sårstatus, hur såret har utvecklas och ansvarig person signerar att omläggning är gjord. Att fotografera eller mäta såret skapar en uppfattning för om såret läker eller försämras. (Lindholm, 2012)
En tvärsnittsstudie genomförd vid ett universitetssjukhus i Sverige visade, genom journalgranskning av 413 journaler med fokus på sårdokumentation, att kvalitén på dokumentation av trycksår var bristande. Vid inspektion av patientens hud visade det sig att prevalensen av trycksår var 33,3 procent, men endast 14,3 procent av fallen var
dokumenterade i patientjournalen. Bristen var mest påtaglig i dokumentationen av klass ett trycksår. Undersökningen visade att 22,4 procent av patienterna led av klass ett trycksår, men endast 6,5 procent var dokumenterade (Gunningberg & Ehrenberg, 2004).
Lagstiftning
År 1986 trädde patientjournallagen (SFS, 1985:562) i kraft och har sedan dess revideras och bytt namn till patientdatalagen (SFS, 2008:335). Lagen innebär att all legitimerad vårdpersonal har en skyldighet att föra patientjournal. Alla yrkesgrupper med legitimation inom hälso- och sjukvården har samma krav på att föra patientjournal. Enligt
patientdatalagen skall anteckningar föras för varje enskild patient vid varje kontakt som gäller undersökning, vård eller behandling. Syftet med att föra patientjournal är i första hand för att bidra till en god och säker vård av patienten. Det är en informationskälla om och för patienten. Den finns också till för uppföljning och utveckling av verksamheten gällande tillsyn, rättsliga krav, uppgiftsskyldighet samt för forskning. Uppgifter som ska finnas med i journalen är, om så är möjlig, uppgifter om patientens identitet, bakgrund till vården, ställd diagnos och anledning, vidtagna samt planerade åtgärder. Även uppgifter om vilken information som lämnats till patienten och om de ställningstagande som gjorts i val av behandling och en eventuellt ny medicinsk bedömning (SFS, 2008:335).
Socialstyrelsens riktlinjer om trycksår har sin grund i patientsäkerhetslagen (SFS, 2010:659). Lagen är till för att skydda patienternas autonomi och integritet. I
patientsäkerhetslagen definieras vårdskada som ”lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade
vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.” Med allvarlig vårdskada avses vårdskada som är bestående och inte ringa, eller har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. Patientsäkerhet avses i lagen som skydd mot vårdskada.
Nationell patientsäkerhetssatsning
I Sverige drivs en satsning för att minska vårdskador. Denna satsning drivs av SKL. Regioner och landsting har alltid deltagit och nu engagerar sig alltfler kommuner i arbetet för en säkrare vård. De arbetar för att öka medvetenheten om risker i vården och förbättra säkerhetskulturen. Detta gör det möjligt att arbeta förebyggande. De har även som mål att öka patienternas medverkan i vården. SKL har tagit fram åtgärdspaket eller ett
kunskapsunderlag för att stödja hälso- och sjukvården. I detta beskrivs evidensbaserade åtgärder inom olika områden som effektivt minskar antalet vårdskador. Ett av deras syften med satsningen är att förebygga trycksår i samband med vård. Ett önskvärt resultatmål på nationell nivå med satsningen är att det inte uppstår några trycksår alls under vårdtiden och 100 procents följsamhet till obligatoriska åtgärder (SKL, 2011).
Punktprevalensmätning
Punktprevalensmätning är en del i den nationella patientsäkerhetssatsningen och
genomförs två gånger per år. Syftet är att säkerställa att god omvårdnad bedrivs genom att förebygga och minska förekomsten av trycksår. Resultatet ligger till grund till
förbättringsarbete och för att se hur det ser ut i den egna verksamheten. Resultatet kan även jämföras med andra verksamheter då detta är en välkänd drivkraft i utvecklings- och förbättringsarbetet (SKL, 2013b).
Punktprevalensmätningen består av observation, riskbedömning och journalgranskning. Riskbedömningen görs med hjälp av modifierad Nortonskala för att kunna jämföras nationellt eftersom den används av många sjukhus i Sverige. Det är sjuksköterskor och i undantagsfall undersköterskor med särskild utbildning som genomför datainsamlingen. Datainsamlingen innefattar hudobservation, prevention, trycksårsklassificering,
journalgranskning och riskbedömning. Endast det allvarligaste trycksåret hos varje patient registreras. Det är två sjuksköterskor som genomför datainsamlingen, en från den egna avdelningen och en sjuksköterska från en annan avdelning. Journalgranskning sker endast på de patienter som varit inneliggande 24 timmar eller mer, i denna räknas tiden från att patienten kommer in till akuten. All data registreras i en databas som underlättar
framtagandet av statistik (SKL, 2013b).
SYFTE
Syftet var att jämföra utfallet av trycksår från punktprevalensmätningen från hösten 2012 och våren 2013, med hur det var dokumenterat i journalerna hos dessa patienter vid vårdtidens slut.
Frågeställningar
7
METOD Val av metod
En kvantitativ tvärsnittsstudiestudie valdes för att besvara syftet och frågeställningen. Studien hade retrospektiv, deskriptiv design (Henricson, 2012). De journaler som granskats är från de patienter som var inneliggande den tidpunkt de två punktprevalensmätningarna utfördes på två ortopedavdelningar på ett universitetssjukhus i Sverige hösten 2012 och våren 2013.
Datainsamling
Vid granskningstillfället granskades 75 patientjournaler i journalföringssystemet Take Care. Journalerna delades upp och granskades av författarna var och en för sig. Journalerna delades så att båda författarna granskade från alla avdelningar och år.
Variabler som dokumenterades i specifikt framtaget protokoll, i Excell, inkluderade ålder, kön, akut eller elektivt intag, inskrivningsdatum, utskrivningsdatum, antal vårddagar, om riskbedömning var gjord, om de hade trycksår vid vårdtillfällets början samt slut och om trycksårsförebyggande åtgärder fanns dokumenterat. Data gällande ålder och kön samt resultaten från punktprevalensmätningarna erhölls från kvalitetsamordnare på
ortopedavdelningarna på universitetssjukhuset.
Urval
En elektiv och en akut ortopedisk avdelning på ett universitetssjukhus i Sverige har
studerats. På den akuta avdelningen var det 24 vårdplatser och på den elektiva avdelningen var det 15 vårdplatser. Avdelningarna deltar i de nationella punktprevalensmätningarna som anordnas av SKL.
Denna studie använder sig av punktprevalensmätningarna som genomfördes hösten 2012 och våren 2013. Journalerna som granskats är på de patienter som var inneliggande vid dessa två dagar som mätningen utfördes.
Vårdavdelningen fick information om vilken tvåveckorsperiod mätningen skulle genomföras, och vårdavdelningen bestämde själva vilken dag de skulle genomföra mätningen under dessa veckor. Mätningen omfattade alla som var 18 år och äldre. Alla patienter fick information om mätningen och deltagande var frivilligt. Dock registrerades födelseår och kön på samtliga inneliggande patienter på vårdavdelningen de dagarna. Alla patienter som befann sig på avdelningen från klockan 07:00 ingick i mätningen. De patienter som var på operation, permission eller av annan anledning inte befann sig på avdelningen räknades inte med vid mätningen (SKL, 2013b).
Bortfall
Patienter som vårdats mindre än 24 timmar på avdelningen har uteslutits. De patienter som hade skyddad identitet eller reservnummer exkluderades.
I punktprevalensmätningen var bortfallet de som tackat nej till att deltaga och de som ej befann sig på avdelningen vid tiden då mätningen genomfördes. Bortfallet i
punktprevalensmätningen var totalt 20 patienter. På grund av sekretess saknas information om bortfall i journalerna.
Databearbetning
Variablerna som framkom i patientjournalerna granskas och redovisas i antal och procentsatser och presenteras i tabellform, se tabell 1 och tabell 2. Vid ålder och antal vårddagar har ett medelvärde framtagits.
Tillstånd
Tillstånd söktes av berörd verksamhetschef för att få tillgång till journaler, var god se bilaga A. Kvalitetssamordnare på universitetssjukhuset avidentifierade patientjournalerna.
Forskningsetiska överväganden
Enligt patientdatalagen (SFS, 2008:335) ska integriteten respekteras och god patientsäkerhet tillämpas. Personuppgiftslagens (1998:204) syfte är att skydda personuppgifter så att den personliga integriteten inte kränks. Dokumenterade
personuppgifter ska handskas konfidentiellt och obehöriga ska inte ha tillgång till dem. Journalerna har därför avidentifieras genom att namn och personnummer tagits bort. Författarna till detta arbete har inte handskats med personuppgifter och garanterar att materialet hanterats konfidentiellt. Resultatet presenteras så att det inte går att identifiera enskilda individer och resultatet kommer att återrapporteras till berörda verksamheter vid godkänt arbete. Journalgranskningen skedde på universitetssjukhuset, detta för att
information från journaltexter ska handhavas på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem (Henricsson, 2012).
RESULTAT
Resultatet kommer att presenteras med text då det utgör stommen vid presentation av resultat. För att göra all data överskådlig används tabeller vilket är en fördel för att
analysera resultatet (Nyberg & Tidström, 2012). I tabellerna redovisas informationen från varje mätning i varsin kolumn, hösten 2012, akut och elektiv avdelning och våren 2013, akut och elektiv avdelning. I varje rad presenteras de variabler som granskats. Resultatet visar antalet vårddagar och tar inte hänsyn till in- och utskrivningstid på dygnet mer än att patienten måste ha vårdats mer än 24 timmar på avdelningen.
Utfall från journalgranskning
Av de 75 journaler som granskats var medelåldern på patienterna 58 år, 33 av patienterna var män och 42 var kvinnor. Vårdtiden varierade mellan två till 21 dagar där
genomsnittsvårdtiden var sex dagar. Totalt riskbedömdes 81 procent av alla patienter vid ankomst och 12 procent bedömdes som riskpatienter. Identifierade trycksår vid ankomst var tre procent totalt. Trycksår vid utskrivning var totalt sju procent.
Trycksårsförebyggande åtgärder var upprättade i åtta procent av fallen.
På den elektiva avdelningen sammanlagt från 2012 och 2013 riskbedömdes 91 procent av patienterna och sex procent bedömdes som riskpatienter. Tre procent hade förebyggande
9
åtgärder. Vidare hade tre procent trycksår vid ankomst och tre procent hade trycksår vid utskrivning. På den akuta avdelningen var 73 procent av de inskrivna patienterna
sammanlagt från 2012 och 2013 riskbedömda och 17 procent bedömdes som riskpatienter. Tolv procent hade trycksårsförebyggande åtgärder. Vidare hade två procent trycksår vid ankomst och tio procent hade trycksår vid utskrivning.
*Riskbedömning är gjord enligt modifierad Nortonskala. Patienten har en dokumenterad riskbedömning inom 24 timmar efter inskrivning på en ortopedisk avdelning.
** Patienten har vid inskrivning på en ortopedisk avdelning 20 eller färre poäng enligt Norton.
***Patienten har trycksår av kategori ett eller högre vid ankomst till avdelningen. **** Patienten har trycksår av kategori ett eller högre utskrivning.
*****Trycksårsförebyggande åtgärder är upprättade vid inskrivning eller under vårdtiden.
Utfall från punktprevalensmätning
I punktprevalensmätningen ingick 61 patienter. Av dessa patienter var 22 män och 39 kvinnor. Vid observation från den akuta och elektiva avdelningen 2012 och 2013
bedömdes totalt 38 procent av patienterna ha trycksår. På den akuta avdelningen hade 28 procent trycksår sammanlagt i mätningarna 2012 och 2013. Från mätningarna 2012 och 2013 på den elektiva avdelningen hade sammanlagt 50 procent trycksår.
Sammanlagt från båda avdelningarna 2013 hade 57 procent trycksår. Tabell 1. Utfall från journalgranskning hösten 2012 och våren 2013.
Elektiv 2012 n=16 Akut 2012 n=17 Elektiv 2013 n=18 Akut 2013 n=24 Total n=75 Ålder (medelvärde) 57,31 65,06 54,56 56,96 57,53 Kön Man Kvinna 7 9 6 11 7 11 13 11 33 42 Antal vårddagar (medelvärde) 7,06 6,65 6,23 4,42 5,93 Riskbedömning vid ankomst* n (%) 16 (100) 12 (71) 15 (83) 18 (75) 61 (81)
Antal riskpatienter vid ankomst** n (%)
1 (6) 4 (24) 1 (6) 3 (13) 9 (12)
Trycksår vid ankomst, kategori 1-4*** n (%)
1 (6) 1 (6) 0 (0) 0 (0) 2 (3)
Trycksår vid utskrivning, kategori 1-4**** n (%)
1 (6) 2 (12) 0 (0) 2 (8) 5 (7)
Trycksårsförebyggande åtgärder***** n (%)
*Patienten har trycksår av klassifikation ett eller högre vid observation på avdelningen.
DISKUSSION Resultatdiskussion
Syftet var att jämföra utfallet av trycksår från punktprevalensmätningen från hösten 2012 och våren 2013, med hur det var dokumenterat i journalerna hos dessa patienter vid vårdtidens slut. Resultatet visade att det var stora skillnader i det som dokumenterats i journalerna och med hur det såg ut vid punktprevalensmätningen. Sju procent av patienterna hade enligt journalgranskningen trycksår vid utskrivning.
Punktprevalensmätningen visade att 38 procent av patienterna hade trycksår. Skillnaden kan bero på att trycksåren läkts från observationen tills utskrivning eller bristande
dokumentation. Då det inte alltid stod ”hel hudkostym” i journalen stärks misstankar om bristande dokumentation.
I en nationell punktprevalensmätning gjord våren 2013 i Stockholms läns landsting visades att 15 procent av patienterna hade trycksår (SKL, 2013a). Punktprevalensmätningen som vi har tagit del av från våren 2013 visade att 57 procent av patienterna hade trycksår. Enligt SKL (2011) bedöms alla sängliggande och stillasittande som riskpatienter vilket innebär att de ska riskbedömas, oavsett ålder. Alla ortopediska patienter var eller blev sängliggande innan och efter operation, vilket innebär att de är riskpatienter. Journalgranskningen visade att endast 81 procent av patienterna riskbedömdes vid ankomst till avdelningen. Vid riskbedömning ska huden inspekteras och modifierad Nortonskalan ska användas. I de fall då riskpatienter identifierats, resulterades det inte alltid i förebyggande åtgärder. Alla riskpatienter ska bli försedda med tryckreducerande eller tryckavlastande madrass (SKL, 2011).Enligt journalgranskningen hade åtta procent trycksårsförebyggande åtgärder, men 12 procent var riskpatienter enligt modifierad Nortonskala. Alla patienter på den elektiva avdelningen har trycksårsförebyggande madrasser, men det saknas dokumentation om det (Eila Sterner, Med. dr., Leg. Sjuksköterska, kvalitetssamordnare, MK2 divisionen,
patientsäkerhetsansvarig sjuksköterska, ortopedkliniken, 19 september, 2013).
Enligt patientdatalagen ska all legitimerad vårdpersonal föra journal (SFS, 2008:335). Resultatet från journalgranskningen jämfört med punktprevalensmätningen påvisar bristande dokumentation om trycksår. När riskbedömning med modifierad Nortonskala, enligt riktlinjerna, gjorts vid ankomst och dokumenterats i journalerna hade majoriteten av Tabell 2. Utfall från punktprevalensmätningarna hösten 2012 och våren
2013. Elektiv 2012 n=12 Akut 2012 n=28 Elektiv 2013 n=10 Akut 2013 n=11 Totalt n=61 Kön Man/pojke Kvinna/flicka 4 8 9 19 6 4 3 8 22 39 Trycksår vid observation, kategori 1-4* n (%) 1 (8) 10 (36) 11 (100) 1 (9) 23 (38)
11
patienterna inte bedömts som riskpatienter. Punktprevalensmätningen, där hudkostymen observerades, påvisade att ett större antal patienter hade trycksår. En orsak till detta kan vara att modifierade Nortonskala används felaktigt eller att den är bristfällig.
Tidigare studier har visat bristande dokumentation (Gunningberg & Ehrenberg, 2004; Thoroddsen, Sigurjónsdóttir, Ehnfors & Ehrenberg, 2012; Rich, Shardell, Margolis & Baumgarten, 2009). Gunningberg och Ehrenberg (2004) konstaterade att 33,3 procent hade trycksår vid observation, men endast 14,3 procent var dokumenterade. Thoroddsen,
Sigurjónsdóttir, Ehnfors och Ehrenberg (2012) konstaterade att 21 procent hade trycksår men endast 60 procent av dessa var journalförda. En annan studie hade ett liknande resultat, av de identifierade trycksåren var endast 68 procent av de som hade trycksår dokumenterade (Rich, Shardell, Margolis & Baumgarten, 2009). Enligt
punktprevalensmätningarna på universitetssjukhuset hade 38 procent trycksår och vid journalgranskningen var endast sju procent journalförda.
Gunningberg, Lindholm, Carlsson och Sjödén (2000) visade att den modifierade Nortonskalan var ett värdefullt instrument vid riskbedömning. Patientjournalerna som granskades visade att användningen av den modifierade Nortonskalan var bristfällig. Riskbedömningen var mer bristfällig på den akuta avdelningen jämfört med den elektiva avdelningen. På den akuta avdelning var 73 procent av patienterna riskbedömda vid ankomst jämfört med den elektiva avdelningen, där antalet var 91 procent.
Sjuksköterskor upplever att faktorer som tid, patientens tillstånd och brist på resurser och utrustning påverkar prevention och riskbedömning av trycksår (Källman & Suserud, 2009). Moore och Price (2004) belyste även tiden som en viktig aspekt i sjuksköterskors
preventionsarbete mot trycksår. Stone et al. (2007) visade att en ökad arbetsbörda och mycket övertid för sjuksköterskor kan orsaka fler trycksår. Även Olofsson, Bengtsson och Brink (2003) konstaterade att stor arbetsbörda på begränsad tid leder till stress hos
sjuksköterskor. Stressnivån hos sjuksköterskorna på en akut avdelning kan vara betydligt högre än på en elektiv avdelning, på grund av att fler akuta situationer uppkommer. Detta kan leda till att det blir begränsat med tid för sjuksköterskorna och detta kan i sin tur leda till att de bland annat missar att läsa i journalen om patienten var riskbedömd eller inte. Stress kan också leda till att riskbedömningen prioriteras bort som mindre akut. Vår slutsats av detta är att patientsäkerheten kan förbättras genom en utökad bemanning vilket gör att sjuksköterskorna kan utföra sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt.
Det kan vara svårt för sjuksköterskan att få en rättvis bedömning av patienten vid ankomst till avdelningen. Detta på grund av att sjuksköterskan saknar kännedom om patienten och har svårt att bedöma de kriterier som ingår i modifierad Nortonskala. Orsaker till detta kan vara tidsbrist och otillräckligt med personal. Om sjuksköterskan gör en ny bedömning en dag senare kan hon få en bättre bild av patienten och riskbedömningen kan bli bättre.
En annan orsak till att riskbedömningen brister kan vara att riskbedömningsinstrumentet inte är anpassat till avdelningen och patienterna. Svarsalternativen kanske inte stämmer överens med hur verkligheten ser ut. Alternativen som finns passar inte in i situationen och då väljs det som verkar mest trovärdigt. Varje avdelning ska ha en väl anpassad
riskbedömningsmall som är anpassad till avdelningens arbete (http://www.epuap.org/). En studie som utförts i Sverige visade att sjuksköterskor hade olika syn på hur bra den kliniska bedömningen var jämfört med en bedömning med bedömningsinstrument. Av dessa
Suseruds, 2009). Genom ett bättre anpassat riskbedömningsinstrument tillsammans med en god observation av patienten kan arbetet med att förebygga trycksår gå i en positiv
riktning. En uppdatering av den modifierade Nortonskalan vore ett alternativ.
I Jönköping kostade trycksåren 53 miljoner kronor per år (Bertov & Nordin, 2006). Det kan bli ett stort problem för samhället och sjukvården om pengarna går till att vårda trycksår istället för att pengarna går till mer personal, preventivt arbete och forskning. För att förebygga trycksår kan ett vändschema behövas, vilket kräver mer tid och personal. Det behövs också forskning för att ta fram de bästa och mest kostnadseffektiva lösningarna för att förebygga trycksår.
Metoddiskussion
Då det är enkla data som jämförs för att kunna dra en slutsats valdes en kvantitativ ansats (Nyberg & Tidström, 2012). Studiens trovärdighet är hög då vi har primär data. Datan tolkas så att våra egna värderingar inte har speglats, vilket gör studien mer tillförlitlig. Trovärdigheten hade kunnat varit högre om vi vid granskning även gjort en
observationsstudie och observerat patienterna vid utskrivning, detta är dock svårt att genomföra om det är lång vårdtid.
Begränsningar uppstod då vi granskade journaler. Vi fick endast ta del av det som stod i journalen och det fanns en risk att allt inte hade dokumenterats i journalerna. Trycksår kan missas att journalföras.
För granskningen skapades en mall i Excel där noteringar från journalerna gjordes. Den innehöll inskrivningsdatum, utskrivningsdatum, antal vårddagar, födelseår, ålder, kön, riskbedömning av trycksår vid ankomst, trycksår vid ankomst, trycksår vid utskrivning och om förebyggande åtgärder vidtagits. En variabel som hade kunnat vara intressant att
studera i journalerna var förvärvat trycksår under vårdtiden.
Inklusionskriterier var att patienterna var inskrivna minst 24 timmar. Detta valdes för att likna de kriterier som punktprevalensmätningen hade. Patienterna vars journaler
granskades var över 18 år samt att de var inskrivna det datum som punktprevalensmätningen genomfördes.
De bortfall som uppkom i journalgranskningen var de patienter som vårdats mindre än 24 timmar och de som efter vårdtiden erhållit skyddad identitet. Bortfall fanns även i
punktprevalensmätningen. Det var de patienter som tackat nej till att medverka i mätningen och de som inte befann sig på avdelningen vid tiden då mätningen genomfördes. Detta kan påverka resultatet då utfallet av antal trycksår kan sett annorlunda ut. Antalet patienter skiljer sig i punktprevalensmätningen och i journalgranskningen då de som avböjt medverkan i punktprevalensmätningen och de som vid mätningstillfället inte var på
avdelningen ingår i journalgranskningen. Detta resulterade i att antalet patienter skiljde sig åt i tabellerna.
Tabeller valdes för att enkelt redogöra resultat. Informationen insamlades och skrevs i siffror då det enligt Nyberg och Tidström (2012) krävs för att statistiska analyser ska kunna genomföras. Då antalet patienter varierat har procent använts för att tydliggöra och jämföra punktprevalensmätningen med journalgranskningen. Det hjälper även för att kunna jämföra mellan år och avdelningar.
13
Representativiteten i studien är alla patienter på ortopedavdelningarna på
universitetssjukhuset. Om en liknande studie skulle genomföras vid samma tidpunkt på året och på samma avdelning skulle viss generaliserbarhet kunna utskiljas, då
patientgruppen är densamma. Om en liknande studie genomförs på en annan ortopedisk avdelning på ett annat sjukhus kan resultatet skilja sig då de kan ha andra rutiner.
Vid sjukhusen som utför punktprevalensmätningar får avdelningarna själva välja vilken dag de vill utföra mätningen under en tvåveckorsperiod (SKL, 2013b). Då det finns en ekonomisk vinning med att ha få trycksår på avdelningen kan detta påverka utfallet av punktprevalensmätningen och vår journalgranskning. Det kan vara så att de väljer en dag då det är färre patienter och patienter som har lägre risk för trycksår på avdelningen. Sjuksköterskorna kan påverkas av detta och bli mer noggranna med dokumentationen då det utgör en del av punktprevalensmätningen. De kan även bli mer noggranna med lägesändring och preventivt arbete.
Nyberg och Tidström (2012) menar att kvantitativa och kvalitativa metoder fördelaktigt kan kombineras då resultaten kan stödja varandra. Om en kvalitativ ansats använts eller kombinerats kunde frågor som varför riskbedömning saknas, varför trycksår inte dokumenteras och varför resultaten från punktprevalensmätningen och
journalgranskningen skiljer sig åt, besvaras.
Slutsats
Riskbedömning genomförs inte på alla patienter vid inskrivning. Journalgranskningen visade att en liten andel patienter hade trycksår vid utskrivning. Det saknades
dokumentation om förebyggande åtgärder för riskpatienter.
Vi anser att dokumentation om trycksår saknas. Punktprevalensmätningarnas resultat visade en bild av att många patienter hade trycksår. Vår journalgranskning visade att endast ett fåtal patienter hade trycksår.
Vi anser att det behövs mer kännedom och kunskap om patientsäkerhet, journalföring och kategorisering av trycksår samt hur de ska dokumenteras. Det preventiva arbetet bör
förbättras för att minska risken och förekomsten av trycksår. Våra förslag för vidare studier är en kvalitativ studie med fokus på sjuksköterskans kunskap om dokumentation av
trycksår. Även en kvantitativ enkätstudie för att få en bredare bild av attityder om trycksår, kategorisering och preventivt arbete.
REFERENSER
Beitz, J. M., & Goldberg, E. (2005). The lived experience of having a chronic wound: A phenomenologic study. Medsurg Nursing, 14(1), 51-82.
Bergström, N., Braden, B. J., Laguzza, A., & Holman, V. (1987). The Braden Scale for Predicting Pressure Sore Risk. Nursing Research, 36(4), 205-10.
Bertov, K., & Nordin, A. (2006). Synliggöra ekonomiska konsekvenser av förbättringsarbeten. Utvecklingskraft 2006, Jönköping.
Björvell, C. (2011). Sjuksköterskans journalföring och informationshantering: En praktisk handbok (3.e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Cullum, N., McInnes, E., Bell-Syer, S. E., & Legood, R. (2004). Support surfaces for pressure ulcer prevention. Cochrane Database Systematic Reviews, (4).
Ek, A. C., Unosson, M., & Bjurulf, P. (1989). The modified Norton scale and the nutritional state. Scandenavain Journal of Caring Science, 3(4),183-7.
Ek, A. C., Unosson, M., Larsson, J., Von Schenck, H & Bjurulf, P. (1991). The development and healing of pressure sores related to the nutritional state. Clinical Nutrition, 10(5), 245-50.
Fox, C. (2002). Living with a pressure ulcer: A descriptive study of patients experiences. British Journal of Community Nursing, 7(6), 10-22.
Galhardo, V., Magalhães, M., Blanes, L., Juliano, Y., & Ferreira, L. (2010). Health-related Quality of Life and Depression in Older Patients with Pressure Ulcers. WOUNDS, 22, 20-26.
Gorecki, C., Lamping, D. L., Brown, J. M., Madill, A., Firth, J., & Nixon, J. (2010). Development of a conceptual framework of health-related quality of life in pressure ulcers: A patient-focused approach. International Journal of Nursing Studies, 47, 1525-1534. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2010.05.014.
Gunningberg, L., Donaldson, N., Aydin, C., & Idvall, E. (2011). Exploring variation in pressure ulcer prevalence in Sweden and the USA: benchmarking in action. Journal of Evaluation in Clinical Practice, 18, 904–910. doi: 10.1111/j.1365-2753.2011.01702.x Gunningberg, L., & Ehrenberg, A. (2004). Accuracy and quality in the nursing
documentation of pressure ulcers: a comparison of record content and patient examination. Journal of Wound, Ostomy & Continence Nursing, 31(6), 328-335.
Gunningberg, L., Lindholm, C., Carlsson, M., & Sjödén, P. O. (2000). The development of pressure ulcers in patients with hip fractures: inadequate nursing documentation is still a problem. Journal of Advanced Nursing, 31(5), 1155-1164.
Gunningberg, L., Stotts, N., & Idvall, E. (2011). Hospital-acquired pressure ulcers in two Swedish County Councils: cross-sectional data as the foundation for future quality'
15
improvement. International Wound Journal, 8(5), 465-473. doi: 10.1111/j.1742-481X.2011.00818.x
Haleem, S., Heinert, G., & Parker, M. J. (2008). Pressure sores and hip fractures. Injury International Journal of the Care of the Injured, 39, 219-223. doi:
10.1016/j.injury.2007.08.030.
Henricson, M. (2012). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Heyneman, A., Vanderwee, K., Grypdonck, M., & Defloor, T. (2009). Effectiveness of two cushions in the prevention of heel pressure ulcers. Worldviews on Evidence-Based
Nursing, 6(2), 114-20. doi: 10.1111/j.1741-6787.2009.00153.x.
Hopkins, A., Dealy, C., Bale, S., Defloor, T., & Worboys, F. (2006). Patient stories of living with a pressure ulcer. Journal of Advanced Nursing, 56, 345-53.
Jolley, D. J., Wright, R., McGowan, S., Hickey, M. B., Campbell, D. A., Sinclair, R. D., & Montgomery, K. C. (2004). Preventing pressure ulcers with the Australian Medical
Sheepskin: an open-label randomized controlled trial. Medical Journal of Australia, 180(7), 324-7.
Källman, U., & Suserud, B. O. (2009). Knowledge, attitudes and practice among nursing staff concerning pressure ulcer prevention and treatment – a survey
in a Swedish healthcare setting. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23, 334-341. doi: 10.1111/j.1471-6712.2008.00627.x.
Lindgren, M., Unosson, M., Krantz, A. M., & Ek, A. C. (2002). A risk assessment scale for the prediction of pressure sore development: reliability and validity. Journal of Advanced nursing, 38(2), 190-199.
Lindgren, M., Unosson, M., Krantz, A. M., & Ek, A. C. (2005). Pressure ulcer risk factors in patients undergoing surgery. Journal of Advanced Nursing, 50(6), 605-12.
Lindh, M., & Sahlqvist, L. (2012). Säker vård: Att förebygga skador och felbehandlingar inom vård och omsorg. Stockholm: Natur och Kultur.
Lindholm, C. (2012). Sår (3.e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lindholm, C., Sterner, E., Romanelli, M., Pina, E., Torra, Y., Bou, J., Hietanen, H., Livanainen, A., Gunningberg, L., Hommel, A., Klang, B., & Dealey, C. (2008). Hip fracture and pressure ulcers – the Pan-European Pressure Ulcer Study – intrinsic and extrinsic risk factors. International Wound Journal, 5, 315-328. doi: 10.1111/j.1742-481X.2008.00452.x.
Moore, Z., & Price, P. (2004). Nurses attitudes, behaviors and perceived barriers towards pressure ulcer prevention. Journal of Clinical Nursing, 13, 942-951.
Nyberg, R., & Tidström, A. (2012). Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar. Lund: Studentlitteratur.
Olofsson, B., Bengtsson, C., & Brink, E. (2003). Absence of response: a study of nurses' experience of stress in the workplace. Journal of Nursing Management, 11, 351-358.
Rastinehad, D. (2006). Pressure Ulcer Pain. Journal of Wound Ostomy Continence Nursing, 33, 252-257.
Reddy, M., Gill, S., & Rochon, P. (2006). Preventing pressure ulcers: a systematic review. JAMA, 23;296(8), 974-84.
Rich, S. E., Shardell, M., Margolis, D., & Baumgarten, M. (2009). Pressure ulcer
preventive device use among elderly patients early in the hospital stay. Nursing research, 58(2), 95-104. doi: 10.1097/NNR.0b013e31818fce8e.
Schoonhoven, L., Grobbee, D. E., Donders, A. R. T., Algra, A., Grypdonck, M. H., Bousema, M. T., Schrijvers, A. J. P., & Buskens, E. (2006). Prediction of pressure ulcer development in hospitalized patients: a tool for risk assessment. Quality and Safety in Health Care, 15(1), 65-70.
SFS 1998:204. Personuppgiftslag. Stockholm: Riksdagen.
SFS 2008:335. Patientdatalagen. Stockholm: Riksdagen.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Riksdagen.
SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. (2011). Trycksår: åtgärder för att förebygga. Stockholm.
SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. (2013a). Trycksårsmätning våren 2013. Hämtad 25 september, 2013, från Sveriges Kommuner och Landsting,
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsaochvard/patientsakerhet/resultat-och-matningar/resultat-trycksar/trycksarsmatning-varen-2013
SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. (2013b). Dokument inför trycksårsmätning hösten 2013. Hämtad 24 september, 2013, från Sveriges Kommuner och Landsting,
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsaochvard/patientsakerhet/resultat-och-matningar/infor-matning-trycksar
SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. (2013c). Hämtad 4 oktober, 2013, från Sveriges Kommuner och Landsting,
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsaochvard/patientsakerhet/overenskommelse-patientsakerhet-2013/varfor-en-overenskommelse
Sibbald, R. G., Krasner, D. L., & Lutz, J. (2009). SCALE: Skin Changes at Life's End: Final Consensus Statement. Advances in Skin and Wound Care, 23(5), 225-36, 237-8. doi: 10.1097/01.ASW.0000363537.75328.36.
Socialstyrelsen. (2013). Att förebygga trycksår. Hämtad 28 augusti, 2013, från
17
Spilsbury, K., Nelson, A., Cullum, N., Iglesias, C., Nixon, K., & Mason, S. (2007). Pressure ulcers and their treatment and effects on quality of life: hospital inpatient perspectives. Journal of Advanced Nursing, 57(5), 494-504.
Stone, P. W., Mooney-Kane, C., Larson, E. L., Horan, T., Glance, L. G., Zwanziger, J., & Dick, A. W. (2007). Nurse Working Conditions and Patient Safety Outcomes. Medical Care, 45(6), 571-578.
Thoroddsen, A., Sigurjónsdóttir, G., Ehnfors, M., & Ehrenberg, A. (2012). Accuracy, completeness and comprehensiveness of information on pressure ulcers recorded in the patient record. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27(1), 84-91. doi:
BILAGA A
Stockholm 2013-09-03
Till verksamhetschef XXX
Hej!
Vi heter Emma Mills och Malin Selander och är sjuksköterskestudenter vid Sophiahemmet Högskola, termin fem, som ska genomföra ett självständigt arbete omfattande 15
högskolepoäng. Området som ska studeras berör trycksår och är en journalgranskningsstudie (var god se nästa sida för sammanfattning av studiens innehåll och uppläggning). Vi är därför mycket intresserade av få genomföra arbetet vid XXX, XXX universitetssjukhuset. Vi har varit i kontakt med XXX som kommer att hjälpa oss med avidentifieringen av
personuppgifter i journalerna. Vår granskning kommer att ske på XXX Universitetssjukhuset hos XXX, plats XXX.
Om Du godkänner att studien genomförs vid XXX, är vi tacksamma för din underskrift av denna bilaga som därefter returneras i bifogat svarskuvert. Om Du känner dig tveksam till att studien genomförs vid ortopedavdelningarna är vi tacksamma för besked om detta. Har Du ytterligare frågor rörande undersökningen är Du välkommen att kontakta oss eller vår handledare. Vänlig hälsning Malin Selander 070XXX malin.selander@student.sophiahemmethogskola.se Emma Mills 076XXX emma.mills@student.sophiahemmethogskola.se
Handledare: Karin Bergkvist Telefonnummer: 08-XXX
19
Jag godkänner härmed att Emma Mills och Malin Selander får utföra studien på XXX under tidsperioden september-oktober 2013. __________________________ Ort, datum __________________________ Namnteckning, Verksamhetschef __________________________ Namnförtydligande
