Värdeskapande innehåll i en blodtrycksapplikation

Data- & Informationsvetenskap Kandidatexamen

180 hp Vår 2019

Handledare: Fredrik Rutz

Värdeskapande innehåll i en

blodtrycksapplikation

En studie om vad patienter med högt blodtryck skulle se

vara värdefullt i en applikation för blodtrycksmätning i

hemmiljö

Valuable content in an application for

measuring blood pressure

A study about what patients with high blood pressure find

valuable in an application for measuring blood pressure in

home environment

André Rosengren

Sebastian Jakobsson

Sammanfattning

E-hälsa är på uppgång i Sverige och det är också mHealth, dagligen stöter människor på dessa digitaliseringstransformationer. Applikationer i mobiltelefonen som tillhandahåller läkare och sjukvårdspersonal för att patienter skall få en så lätt åtkomst till vård som möjligt. Syftet med studien var att kartlägga vilken typ av funktioner och innehåll en patient med högt blodtryck vill ha i en applikation för blodtrycksmätning i hemmiljö samt att undersöka vad som skulle motivera en patient att använda en sådan applikation. Det utfördes semi-strukturerade intervjuer samt användningstest på framtagen mockup, detta visade på att patienter med högt blodtryck vill utnyttja en sådan applikation om det finns tillräckligt med bakomliggande stöd. Att få stöd gällande träning, kost och utbildning samt coachning av läkare var de faktorer som skulle påverka om en patient ville använda en applikation för blodtrycksmätning i hemmiljö.

Abstract

E-health is on the rise in Sweden and this also mHealth, daily people encounter these transformations of digitization. Applications in the mobile phone that provide doctors and healthcare professionals for patients to have as easy access as possible. The purpose of the study was to map what type of functions and content a patient with high blood pressure wants in an application for blood pressure measurement in the home environment and to investigate what would motivate a patient to use such an application. There were semi-structured interviews and usability testing on the mockup that was developed, which showed that patients with high blood pressure want to use such an application if there is enough underlying help. Getting support regarding training, diet, education and coaching from doctors were the factors that would affect if a patient wanted to use an application for blood pressure measurement in the home environment.

Innehållsförteckning

1.7 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 6

2 RELATERAD FORSKNING ... 7

3 METOD ... 9

3.1 METODDISKUSSION ... 10

3.2 SEMI-STRUKTURERADE INTERVJUER (SSI) ... 12

3.3 TRANSKRIPTION ... 13 3.4 TEMATISK ANALYS ... 13 3.5 ANVÄNDNINGSTEST ... 14 3.6 MOCKUP ... 15 3.7 ETISKA HÄNSYNSTAGANDEN ... 16 4 RESULTAT ... 17 4.1 RESULTAT INTERVJUER ... 17

4.2 RESULTAT TEMATISK ANALYS ... 17

4.2.1 Resultat Tema - Mål ... 20

4.2.2 Resultat Tema - Livsstilsförändring ... 21

4.2.3 Resultat Tema - Utbildning ... 21

4.2.4 Resultat Tema - Övrigt ... 22

4.3 RESULTAT MOCKUP ... 22

4.3.1 Resultat Mockup - Min Resa ... 23

4.3.2 Resultat Mockup - Mina Mål ... 23

4.3.3 Resultat Mockup - Program ... 23

4.3.4 Resultat Mockup - Utbildning ... 24

4.4 RESULTAT ANVÄNDNINGSTEST ... 25 5 ANALYS/DISKUSSION ... 27 5.1 DISKUSSION GENOMFÖRANDE ... 28 5.2 DISKUSSION RESULTAT ... 29 5.3 DISKUSSION APPLIKATIONSINNEHÅLL ... 31 5.4 BEGRÄNSNINGAR ... 32

6 SLUTSATS OCH FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 33

6.1 SLUTSATS ... 33

6.2 FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 34

7 LITTERATURFÖRTECKNING ... 34

8.1 BILAGA -INFORMERAT SAMTYCKE ... 39

8.1.1 Samtycke till deltagande i forskningsstudie ... 39

8.1.2 Medgivande ... 39

8.2 BILAGA –UPPGIFTER ... 39

8.3 FRÅGOR PATIENT REDAN ANVÄNDARE AV APPLIKATION ... 40

8.4 BILAGA FRÅGOR EJ ANVÄNDARE AV APPLIKATIONEN ... 41

8.5 BILAGA FÖLJDFRÅGOR ANVÄNDNINGSTEST ... 42

1

1 Inledning/Bakgrund

Samhället har förändrats för hur vi kan skicka pengar mellan varandra med hjälp av Swish [1], hur vi lyssnar på musik med tjänster som Spotify och hur man kan ha sin pendlarbiljett i mobiltelefonen. Swish hade 6,9 miljoner användare i januari 2019 och av dessa så swishar 68% varje månad. I april gjordes 40,2 miljoner betalningar med Swish [2]. Spotify hade första kvartalet 2019 217 miljoner aktiva användare varje månad [3]. 39 000 av 115 000 sålda periodkort i Skånetrafiken gjordes i deras applikation i februari 2019, ungefär ett år efter att de lanserat deras nya biljettsystem [4]. Tillgängligheten till information, media och tjänster för oss idag i Sverige är enorm då det fanns drygt 8,66 miljoner kontraktskrivna mobilabonnemang med telefon- och datatrafik den första halvan av 2018, jämfört med 2,86 miljoner 2008 [5]. En undersökning i USA år 2012 har visat att, av 2581 mobiltelefonanvändare använder 31% sin telefon till att leta efter hälsorelaterad information [6]. Personer som är vårdgivare, nyligen haft en medicinsk kris och de som upplevt en markant fysisk förändring är desto mer benägna att leta upp hälsoinformation via sin mobiltelefon [6].

Digitaliseringen som pågår är något som förändrar organisationer och samhällen när man går över till att lagra och använda information digitalt. Det är något som förknippas med stora förändringar av arbetssätt och affärsmodeller [7]. Där datorerna får en allt mer central roll när de kan behandla mer eller mindre all information som företaget har [8]. Digitaliseringen öppnar upp möjligheter för organisationer som Skånetrafiken som gått från att ha tidtabeller på papper till att ha slutat med tryckta tidtabeller på grund av den minskade efterfrågan och hänvisar till sina digitala kanaler för tidtabeller [9]. De kan bland annat genom sina digitala kanaler erbjuda en interaktiv karta, på sin webbsida och

mobilapplikation, där det går att följa var kollektivtrafiken är i realtid [10]. Denna data ligger även öppen så att vem som helst kan skapa egna tjänster som är meningsfulla i deras kontext.

Digitaliseringen ställer krav på att lagar ses över och ändras för att göra det möjligt att lämna gammal teknik och släppa fram ny teknik. Exempel på detta är att sommaren 2018 har förvaltningslagen ändrats så att myndigheten

Stockholms tingsrätt inte behöver vara nåbar genom fax. Myndigheten har därför kunnat lämna faxen från och med 1 januari 2019 [11].

Regeringen i Sverige har tillsammans med Sveriges Kommuner och landsting tagit fram en vision för E-hälsa som sträcker sig till 2025, E-hälsa 2025. Anledning till denna vision är för att invånarna i Sverige blir äldre och detta kräver mer

äldreomsorg och sjukvård [12]. SCB visar siffror som säger att kostnaderna för äldreomsorg och sjukvård kan öka upp till 270 procent till år 2040. E-hälsa och digitalisering av sjukvård bidrar således till effektivisering och tillgänglighet för patienten [12].

2

Den svenska sjukvården har under de senaste åren börjat digitaliseras och nu kan patienter enkelt via mobilapplikationer så som Kry eller Min Doktor söka vård via ett video- eller telefonsamtal. Med hjälp av nya tekniker som möjliggör vård på distans kan vårdcentraler avlastas.

Kry grundades år 2014 och släppte sin produkt till marknaden 2015, då var Kry en av de första i Sverige att lansera läkarvård genom en applikation i

mobiltelefonen [13]. Kry använder sig av en applikation i telefonen där patienter enkelt kan boka en tid för att sedan få ett videosamtal av en läkare [14]. Genom detta videosamtal kan Krys läkare ställa en diagnos och sedan remittera vidare vid behov eller skriva ut recept till patienten.

Patienten i sin tur betalar en avgift för samtalet med läkaren och kan sedan vidare följa läkarens instruktioner vad de gäller patientens hälsotillstånd [15]. Min Doktor grundades år 2013 och har snarlik funktionalitet som Kry men i Min Doktor så svarar du som patient på frågor gällande dina symptom via ett

formulär, där du även kan skicka med bilder [16] [17].

Läkaren gör sedan en bedömning utifrån patientens ifyllda symptom och kommunicerar med patienten via sms, telefon eller video om det skulle finnas oklarheter, detta för att säkerställa och ge bästa möjliga vård. Efter läkaren har gjort sin bedömning så fastställs en möjlig diagnos och läkaren kan skriva ut rätt medicin till patienten [17].

Det har även börjat dyka upp applikationer som är fokuserade på enskilda

sjukdomar, för att kunna hjälpa patienterna att få ett hälsosammare liv. Exempel på en av dessa applikationer är mySugr som hjälper patienter med diabetes att få ett rikare liv och ser till så att deras blodsockernivå alltid är på en stabil och jämn nivå [18].

En av dessa applikationer som är anpassade för personer med en kronisk sjukdom är Blodtrycksdoktorn. Denna applikation tillhandahåller kontinuerlig blodtrycksmätning och har som mål att behandla patienter som lider av högt blodtryck. Behandlingen sker genom blodtrycksmätningar i hemmiljö där patienten får feedback från legitimerade läkare och genom detta kan patienten följa sin blodtrycksresa i applikationen [19].

1.1 E-hälsa

E-hälsa är att vi exempelvis gått från att ha pappersrecept till e-recept, elektroniska journalsystem istället för pappersjournaler och att vi kan boka våra läkartider genom internet [20]. E-hälsa är en del av digitaliseringen som pågår i hela samhället.

E-hälsa är del av sjukvårdsdigitaliseringen med återkommande teman inom sig: kommunikation, tillgänglighet och verksamhet.

E-hälsa används till att förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal, sjukvård och patienter. Patienten tillåts själv att medverka i sin vård genom att själv kunna boka sina tider genom internet och kan jämföra olika vårdgivare [20]. Vårdpersonal får arbetsverktyg som ger tillgång till snabb information som leder

3

till en säkrare vård [20]. E-hälsa leder till att tänka och arbeta på nya sätt och att använda digital teknik som ett stöd för det [12]. Vården ska vara jämlik, effektiv, tillgänglig och säker och e-hälsa bidrar med detta genom sin effektivitet, uppföljning och utvärdering [12].

Vid e-hälsans start handlade det mycket om att fokusera på tekniken och vården sades ha gått från pappersbaserad till teknikfokuserad. Nu menar ehälsomyndigheten att det talas mindre om teknik inom vården när det gäller e-hälsa och mer om målet med tekniken – den individcentrerade vården [20]. Individcentrerad vård innebär att vården utgår ifrån patienternas behov och att låta dem vara delaktiga i sin vård. För att nå detta handlar det om verksamhetsutveckling som ska ge en ökad effektivitet, nytta och kvalitet till invånare, patienter och personal. I det arbetet är digitaliseringens möjligheter ett viktigt verktyg. Det finns utmaningar inom e-hälsan som handlar om att en vårdgivare sällan har en heltäckande bild av patienten. Det kan vara att om man går till olika vårdgivare så kan inte alltid den ena vårdgivaren läsa vad den andra vårdgivaren skrivit för journalanteckningar [20].

E-hälsa kan definieras på många olika sätt, definitionen som Socialstyrelsen och flera myndigheter använder sig av är:

” Hälsa är fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa.” [12]

1.2 mHealth

mHealth är en underkategori av e-hälsa där den mobila datorkraften och dess kommunikationstekniker används med hjälp av exempelvis mobiltelefoner, bärbar medicinsk utrustning eller sensorer (armband, klockor) för ökad hälsa och välmående [21] [22]. Utöver dessa tekniker ger mHealth möjlighet att utbilda vårdpersonal och patienter, öka tillgängligheten till information och som stöd vid behandling. De mobila enheterna används också till att samla in hälsodata som kan behandlas av den mobila enheten eller sändas till vårdpersonal.

Det finns idag över 97 000 mHealth-applikationer på marknaden uppskattningsvis varav 70% är riktade till konsumenters välmående och fitness. 30% av applikationerna riktar sig till vårdpersonal för att ge tillgång till patientdata, konsultation, övervakning och läkemedelsinformation. Applikationer kan komma att spela roll i den transformering som vården går igenom för att öka kvaliteten och effektiviteten inom vården [23].

mHealth tillåter att patienten kan vara mer aktiva i sin egen hälsa och kontrollera den på nya sätt, leva mer självständigt genom att göra sina egna bedömningar eller med tjänster som övervakar patienten [22].

mHealth-området täcker inte bara sjukvården utan går in på livsstil, välmående och ger möjligheter som att påminna om när mediciner ska tas. mHealth är ett snabbt växande område och mHealth-lösningar täcker flertalet olika lösningar som

4

samlar in medicinska data, livsstilsdata, daglig aktivitet och annan information [22].

mHealth ses som en potentiell lösning för de problemen som uppstår i samband med att befolkningen blir äldre samtidigt som man försöker pressa budgetar [23]. Detta genom att mHealth-lösningar kan hjälpa till att upptäcka utvecklingen av en kronisk sjukdom och i ett tidigt stadie börja med ingrepp mot den. Mycket handlar om förebyggandet av sjukdomar som man tror kan hjälpa de pressade budgetarna, samtidigt som människors livskvalitet ökar. Det skulle också gå att komma åt personer som inte vill gå till sjukhus av olika anledningar [23].

Genom den stora spridningen av smartphones så har användandet av mHealth-applikationer kunnat öka [23]. En undersökning av WHO visade att mHealth kan spela stor roll i utvecklade länder där man vill minska på vårdkostnaderna likväl som i utvecklingsländer där behovet till tillgänglighet för primärvård finns [23].

1.3 Blodtryck

Blodtryck är det tryck som bildas när blodet pumpas ut från hjärtat till kroppen och tillbaka till hjärtat. Blodtrycket är som högst när hjärtat drar ihop och tömmer sig, det kallas för övertryck eller systoliskt blodtryck. När hjärtat expanderar mellan sammandragningarna så sjunker blodtrycket till en lägre nivå som kallas undertrycket, också känt som det diastoliska blodtrycket [24].

Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver (mmHg) och när man skriver ut ett blodtryck som skrivs övertrycket först och sedan undertrycket. Exempelvis, 125/80 mmHg.

Under dygnet kan blodtrycket variera och påverkas av både psykiska som fysiska aktiviteter. Blodtrycket är exempelvis högre vid fysisk aktivitet eller vid stressfulla situationer och lägre vid avslappning [25].

1.4 Hypertoni

Hypertoni är mer känt som högt blodtryck och det beräknas vara upp mot 2 miljoner av Sveriges befolkning som lider av högt blodtryck och förekomsten av det ökar i samband med att man åldras. 1177.se [26] skriver att det enda sättet att säkert veta om blodtrycket är förhöjt är genom att mäta det, de skriver också att om man misstänker att man har högt blodtryck så ska man kontakta en vårdcentral. Symptom av högt blodtryck kan vara lätt huvudvärk och trötthet men dessa symptom kan också indikera på andra saker. Patienter brukar däremot märka att dessa symptom varit tecken på högt blodtryck först efter att man satt in behandling och den givit en förbättring [27].

Man kan få tillfälliga blodtrycksstegringar som inte är skadliga som vid fysisk ansträngning eller rädsla. Dessa är naturliga reaktioner som är nödvändiga för att klara av olika situationer. Högt blodtryck blir farligt när det inte normaliseras och ett okontrollerat högt blodtryck ökar risken för exempelvis hjärtförstoring, hjärtsvikt, demens, diabetes, åderförfettning, stroke, hjärtsvikt, kranskärls- och njursjukdom. På sikt kan ett högt blodtryck förvärra den naturliga åderförfettningsprocessen som sker i kroppen. Det som händer i blodkärlen är en

5

process där det bildas fettinlagringar i kärlväggen som sedan förändras till bland annat förkalkningar och så kallade plack. När artärerna tappar sin töjbarhet blir de känsligare för påfrestningar. Kärlen blir till sist stela och smala och blodflödet får ett större motstånd vilket innebär att blodtrycket höjs. Hjärtats pumparbete försvåras av högt blodtryck. Den ökade belastningen gör att hjärtat måste arbeta hårdare för att pumpa ut blodet i kroppen vilket på sikt kan leda till hjärtförstoring och med tiden till hjärtsvikt [28]. Hjärtsvikten uppkommer delvis på grund av att det höga blodtrycket ger en tillväxt och förtjockning av hjärtmuskeln. Risken för hjärtinfarkt ökar vid högt blodtryck genom att åderförfettningen i hjärtats blodkärl påskyndas vilket bidrar till att det lättare bildas proppar i kärlen. Ett högt blodtryck är också en viktig del till att njurarnas funktion försämras. Blodkärlen i ögonen och i benen skadas också av högt blodtryck [29].

Åderförfettning i hjärnan leder till att de små blodkärlen blir smalare inuti och att benägenheten för proppbildning ökar, om en liten blodpropp då helt täpper till kärlet kan det leda till stroke. I begreppet stroke ingår också hjärnblödning, som kan ge liknande symtom som en propp, men som är en betydligt ovanligare komplikation. Även risken för hjärnblödning ökar om man har högt blodtryck. Förhöjt blodtryck brukar definieras enligt följande [28]:

• Mild blodtrycksförhöjning: 140–159/90–99 mmHg • Måttlig blodtrycksförhöjning: 160–179/100–109 mmHg • Kraftig blodtrycksförhöjning: >180/>110 mmHg

• Isolerad systolisk hypertoni: >140 / <90 mmHg

Högt blodtryck delas in i två olika typer, primär och sekundär hypertoni.

Primär hypertoni är när man inte kan hitta en orsak till högt blodtryck men kan konstatera att det är högt [24] [27]. 95% av alla med högt blodtryck räknas som att de lider av primär hypertoni [24]. De kan ha haft högt blodtryck under en längre tid utan symptom och det brukar oftast upptäckas vid hälsokontroll [24].

Sekundär hypertoni står för ungefär 5% av alla med konstaterat högt blodtryck och innebär att det höga blodtrycket är ett symptom på andra sjukdomar som kan handla om hormonrubbningar eller njursjukdom [24] [27]. Vissa läkemedel kan också orsaka sekundär hypertoni [24].

Högt blodtryck behandlas bäst genom en kombination av blodtrycksmedicin och en förebyggande livsstil som innehåller träning, varierad och sund kost och genom att inte röka [27] [21].

1.5 Blodtrycksmätning på distans

Att göra blodtrycksmätning på distans innebär att data kan föras över från patienten till en läkare och det finns flera olika system som stödjer detta där det också finns funktionalitet för att påminna om när det är dags att mäta eller ta sin medicin [6]. Blodtrycksmätning på distans tillåter också att bygga en långsiktig relation mellan patienten och läkare då det inte kräver att de möts på en speciell plats. Eftersom patienten oftast kan komma att behöva livslång behandling av blodtryck så är det extra relevant med en god relation mellan läkare och patient

6

[6]. En längre relation kan möjliggöra en mer individuell behandling för patienten [6].

För patienter som har svängande blodtrycksvärden kan det vara lämpligt att göra blodtrycksmätning på distans för dessa kan ha vitrockshypertoni, vilket är att deras blodtryck förhöjs vid närvaron av en sjuksköterska eller doktor. Vitrockshypertoni kan utgöra så mycket som 20% av värdet hos en patient med mild hypertoni [30].

1.6 Blodtrycksdoktorn

Blodtrycksdoktorn är en applikation som är skapad av Accumbo. Accumbo är ett aktiebolag som bildades 2017 och de bedriver en digital vårdtjänst som är specialanpassad till patienter med högt blodtryck. De är ett team med läkare, forskare, hälsovetare och IT-utvecklare [19]. Blodtrycksdoktorn finns idag till iPhone och ligger på Apple AppStore och till Android-telefoner på Google Play. De har som mål att ge patienterna effektivare vård och kontroll över sitt blodtryck [19]. Detta genom att låta patienten mäta sitt blodtryck i sin hemmiljö, som ska ge mer rättvisande värden och genom att ha mer rättvisande värden ska man kunna behandla patienten med högre precision [19].

När patienten tar sitt första steg till Blodtrycksdoktorn sker detta genom att den svarar på ett antal frågor om sig själv för att se om tjänsten som finns idag passar patienten, för att kunna få bra och säker vård [31]. Om man är lämplig patient för Accumbo genom deras applikation Blodtrycksdoktorn så ombes patienten att logga in med sitt BankID för att registrera sina kontaktuppgifter. Därefter kommer patienten att få välja ett av de labben som Accumbo samarbetar med för att lämna prover hos [31]. När provresultaten är klara så skickas dem till Blodtrycksdoktorn och en blodtrycksmätare skickas hem till patienten. Under de första 14 dagarna kommer patienten att svara på ett antal hälso- och sjukvårdsfrågor och mäta blodtrycket minst 14 gånger, så läkaren i Blodtrycksdoktorn får minst 7 morgonmätningar och 7 kvällsmätningar. När alla frågor är besvarade, prover tagna och initiala blodtrycksmätningar är genomförda kontaktar läkaren patienten genom applikationens chattfunktion med hur många gånger som patienten ska mäta sitt blodtryck fortsättningsvis [31]. Läkaren kommer att se över om medicineringen är rätt för patienten och vidta åtgärder om blodtrycksvärdena visar att det behövs. Det finns möjlighet att chatta med läkaren i appen. Råd, utbildning och rekommendationer kommer till patienten genom e-post och i applikationen [31]. I Blodtrycksdoktorn kan du mäta ditt blodtryck, se dina värden från både blodprover och blodtrycksmätningar, få övergripande mål uppsatta av läkare, få information, skicka och ta emot meddelanden från läkarna på Accumbo och se din journal.

1.7 Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie var att försöka förstå vad en blodtryckspatient hade för förväntningar på en applikation för vård och livsstilsförändringar. Syftet var också att försöka förstå vad som motiverar en patient att kontinuerligt vilja göra blodtrycksmätningar i hemmiljö.

7

• Vad skulle en patient se vara värdefullt att ha i en applikation där man kontinuerligt mäter sitt blodtryck för att sedan behandla det?

• Vad motiverar en patient att använda en applikation för blodtrycksmätning i hemmiljö?

2 Relaterad forskning

Parati et al [32] summerar tillgängliga applikationer där de delar upp hanteringen av högt blodtryck i relation till vad de använder för tekniker för att inhämta blodtrycket och skicka det vidare samt dess precision, fördelar och nackdelar [32]. Parati et al. [32] skriver att det finns tre huvudkategorier för detta:

• Applikationer där man manuellt matar in blodtrycksdata.

• Applikationer där informationen överförs automatiskt från blodtrycksmätaren till den mobila enheten.

• Applikationer som låter telefonen vara själva blodtrycksmätaren.

Burke et al [21] har gjort en summerande studie kring mHealth och hjärt- och kärlsjukdomar och hur de används av konsumenter och hur de påverkas. Burke et al skriver att trots att dödligheten relaterad till hjärt- och kärlsjukdomar har sjunkit så är det ändå en av de vanligaste dödsorsakerna. Ohälsosamma beteenden som övervikt, högt blodtryck och dåliga matvanor är riskfaktorer för att drabbas av en hjärt- och kärlsjukdom och dessa har en hög utbredning.

En riskfaktor till högt blodtryck som går att påverka är stillasittandet [33]. VO2max är en persons maximala syreupptagningsförmåga eller syreupptagningseffekt [34]. Måttligt intensiv fysisk aktivitet är relativt och avser den aeroba effekt som används och uttrycks i procent av maximal hjärtfrekvens eller procent av VO2max [35]. American Heart Association rekommenderar att man genomför någon typ av fysisk aktivitet som är måttligt intensiv 30 minuter, eller mer, per dag för att förebygga bland annat högt blodtryck eller 150 minuters måttligt intensiv aktivitet per vecka [21]. Fysisk aktivitet i USA har minskat betydligt sedan sent 1980-tal bland både vuxna män och kvinnor [21]. Andelen kvinnor som inte har någon fritidsaktivitet har ökat från 19.1% till 51.7% och bland män har det ökat från 11.4% till 43.5% [21]. Genom att använda mHealth som ett sätt att försöka öka den fysiska aktiviteten så börjar indikationer komma att det kan påverka stillasittandet och leda till ökad fysisk aktivitet. Detta genom att kombinera olika sätt att angripa problemet. Exempelvis att skicka ut meddelanden och ha enheter som samlar in den fysiska aktivitet som genomförs, som stegräknare [21]. Burke et al [21] diskuterar var det finns områden som behöver ytterligare studier kring mHealths bidrag till att minska stillasittandet. Exempel på dessa är att göra större undersökningar på olika populationer gällande wearables nytta inom området eller att gå in ytterligare på mHealth-området och nyare tekniker än de som användes i de studier som Burke et al [21] summerat. Enligt Burke et al [21] är rökning en riskfaktor som kan leda till högt blodtryck och att sluta röka minskar alltså risken till att drabbas av högt blodtryck. Vidare menar de att rökningen också är en av de mest signifikanta riskerfaktorerna att

8

påverka för att undgå hjärt- och kärlsjukdom och högt blodtryck [21] [24]. Burke et al [21] summerar det material de gått igenom med att det finns många applikationer till konsumenter men att de inte funnit någon studie kring hur effektiva dessa är för sitt syfte. De säger däremot att de tror på en lovande framtid för mHealth som ett sätt att sluta röka. Exempelvis genom att använda sig av GPS-positioneringen, som de flesta smartphones idag har, och få telefonen att göra ett ingrepp av något slag när den tror att personen i fråga ska röka [21].

Hypertoni är utbrett och en stor riskfaktor till att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Risken för att drabbas av stroke eller hjärtinfarkt fördubblas för varje 20-mmHg i det systoliska blodtrycket och för varje 10-mmHg i det diastoliska blodtrycket [21]. Den summeringen Burke et al gjort tar upp tre studier som använt sig av olika tekniker som möjliggjorts genom mHealth och kombinerats för att göra ingrepp mot det systoliska blodtrycket som visat signifikant goda resultat. Burke et al [21] tar också upp att vilka komponenter som är nödvändiga för blodtryckskontroll fortfarande är relativt okänt för användning genom mHealth. Men de innehåller sannolikt rådgivning, självmätning, målsättning och problemlösning. Burke et al [21] skriver också att enbart utbildning inte är en effektiv metod för att ändra på beteende och uppnå resultat. De föreslår i sin studie att forskning och närmanden kring områdena att anpassa och möta behoven hos individer med olika livsstilar för att använda en mHealth-plattform är lämplig. Andra förslag är att titta på tekniker för hur man behåller patientengagemanget längre än 6 månader, då många studier är 6 månader eller kortare, med hjälp av tekniker som gamification.

Logan et al [36] har gjort en studie för att se effekten av blodtrycksmätningen i hemmet för diabetiker som är 30 år eller äldre där blodtrycket var okontrollerat. De har definierat ett okontrollerat blodtryck som det systoliska blodtrycket över 130 mmHg. Samtliga deltagare i studien gjorde en ambulerande mätning på 24 timmar för att se om snittet på varje deltagares systoliska blodtryck var högre än 130 mmHg. Deltagarna i gruppen som ingreppet gjordes på instruerades om hur de skulle mäta sitt blodtryck och att de skulle ta med sin telefon som innehöll mätningsvärdena till vårdgivarna så att de kunde se och fatta beslut utifrån den informationen. Patienterna fick också lära sig hur de skulle läsa av och tolka sina värden. Vårdgivarna skulle fortsätta ge vård och ändra i patientens livsstil och medicinering. Applikationen fick uppmätta blodtrycksvärden skickade genom Bluetooth och genomförde en trendanalys på dessa och gav feedback utifrån hur värdena såg ut till användaren. Denna studien visade att 51% av de personerna som var med i ingreppsgruppen lyckades att sänka sitt blodtryck så att det ansågs vara kontrollerat, >130 mmHg systoliskt blodtryck, i denna studien. Medan det var 31% som fick ett kontrollerat blodtryck i kontrollgruppen.

Kumar et al [37] har i en studie analyserat innehåll av applikationer för att hantera hypertoni skrivit att blodtrycksmätning som görs av patienterna själva tillsammans med något stöd som utbildning och algoritmer för att justera medicineringen har visat ge bättre blodtrycksreducering än vad den vanliga vården kan göra. Forskarna har laddat ner 107 applikationer som är designade för att hantera hypertoni och tittade på vad de innehåll och vilka de riktade sig mot. 57 applikationer laddades ner från Apple AppStore och 50 från Google Play. 102

9

applikationer var riktade till patienter, 2 för patienter och vården och 3 enbart för vården. Av 107 applikationer var det 3 stycken som var utvecklade av universitet, sjukhus eller annan professionell organisation. De kunde se att 40 applikationer hade någon form av utbildning som rör generell information, diet och alternativ behandling. 47 applikationer kunde exportera den data som är inmatad och skicka till läkare och därigenom öppna upp för patient-läkare kommunikation. 77 applikationer hade någon form av stöd för att hålla koll på blodtryck, puls, vikt/BMI och saltintag. Ingen av de applikationerna som fanns på Apple AppStore kunde omvandla telefonen till en medicinsk apparat men det var 7 stycken av applikationerna som kunde det från Google Play. Av dessa 7 var det 7 som kunde mäta blodtryck och 5 stycken som också kunde mäta pulsen. Anmärkningsvärt för dessa 7 applikationer är att ingen av dem har någon dokumentation som validerar dem mot någon ”gold standard”, utan de påstår sig kunna mäta blodtrycket genom att patienten lägger fingret på skärmen eller kameran.

Det finns indikationer som tyder på att mHealth kan göra skillnader på många olika områden som viktnedgång, rökstopp och minska stillasittandet och dessa faktorer är ju några som ingår i en livsstilsförändring. Förslag finns att det ska kombineras utbildning med någon form av målsättning och rådgivning bland annat. Mycket av den forskning som finns kring mHealth handlar om hur säker den är och att det för det mesta enbart finns relativt korta studier, vilket i sig inte är konstigt med tanke på att digital sjukvård är ett nytt område som växer.

3 Metod

Metod är den del i studien som beskriver hur du som forskare skall närma dig det ämne som ska studeras och hur du ska behandla ämnet [38]. Metoder består av olika tekniker som förklarar hur du samlar in data och material för att komma vidare med hypoteser, kunna beskriva och jämföra olika delar av studien [38]. Data och materialinsamling kan ske på många olika vis [38], till exempel genom kvalitativa och kvantitativa studier [39].

10

Tabell 1 – Vad skiljer kvalitativ och kvantitativ datainsamling

Kvalitativ Kvantitativ

Besvarade

frågor? Varför? Hur många och varför?

Mål - Informera om designbeslut - Identifiera

användbarhetsfrågor och hitta lösningar för dem

- Utvärdera användbarhet av existerande produkt - Spåra användbarhet över tid - Jämföra produkt med konkurrenter När används det?

Under omkonstruktion eller när du

har en slutlig produkt När du har en fungerande produkt

Resultat Resultat baserat på forskarens

intryck, tolkningar och förkunskaper Statistiskt meningsfulla resultat som sannolikt kommer att replikeras i en annan studie

Metod - Få deltagare - Flexibla förhållanden - Think Aloud protokoll

- Fler deltagare - Väldefinierade,

strikt

kontrollerade studieförhållanden Nilsen Norman Group [39], Eliasson [40]

Då denna studie undersöker om innehållet i en applikation är värdeskapande för patienter som använder sig av, eller kan tänka sig att använda, för

blodtrycksmätning i hemmiljö, så användes en kvalitativ datainsamling med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och användningstest i form av Think Aloud.

3.1 Metoddiskussion

Det genomfördes en strukturerad kvalitativ studie som innehöll semi-strukturerade intervjuer och användningstest. Att det genomförts på det här viset är för att det inte fanns någon hypotes att förkasta eller styrka och meningen med arbetet var inte att testa en hypotes heller, utan det var att förstå vad som kan vara relevant för en grupp blodtrycktpatienter i mellan åldrarna 40–75 år. Olika

11

intervjumetoder som ostrukturerade intervjuer och semi-strukturerade intervjuer studerades och valet blev semi-strukturerade intervjuer. Intervjuer kan ge precisa svar vilket en enkät inte kan göra om man inte lyckas ställa väldigt precisa frågor. Observationer är exempelvis bra för att ta reda på om människor gör så som de säger sig göra [41]. I och med att samtliga respondenter inte var användare och att observera vad någon gör inte skulle hjälpa till att besvara frågorna så uteslöts den metoden. Fokusgrupper som metod finns och är när man låter respondenter mötas och diskutera ämnet och forskaren har en roll som handledare till ämnet som ska diskuteras [42]. Däremot behövs det en sammansättning av respondenter som skapar en bra dynamik för att få ut det bästa ur en fokusgrupp [43]. Det finns frågor som väcks om hur sådana grupper ska sättas ihop – hur ska homogena grupper skapas och hur ska icke-homogena grupper skapas? Komplexiteten med fokusgrupper ökar också med behovet av en gemensam tid för samtliga respondenter och det gjordes en bedömning om att det kan vara svårt i och med att det krävde att vi skulle kunna vara på plats i Kalmar när de andra respondenterna också kunde med deras kalendrar i förhållande till studiens längd. Då vi ville höra mer om varje respondents förväntningar och tankar så bedömdes det mer lämpligt med semi-strukturerade intervjuer då fokusgrupper kan göra så att respondenters egna åsikter färgas eller inte alls blir hörda på grund av andra respondenters styrka i gruppen [41] och med intervjuerna kunde respondenterna välja på två dagar att låta sig intervjuas som passade deras kalender.

Analysmetoden tematisk analys valdes på grund av sin lämplighet för arbetet där vi kunde analysera alla insamlade data på en gång och var tillåtande i att iterera över data och att den genererade teman som kunde användas till nästkommande faser i studien. Ahrne & Svensson [44] beskriver en liknande metod som Braun och Clarke [45] gör med sin tematiska analys där man bekantas med sitt material och sedan antecknar runt materialet öppet för att sedan koda mer strukturerat och kallar det för en fokuserad sortering. De skriver mer om kategorier och att man sorterar in sitt insamlade material och definierar detta och att många av de olika kvalitativa analysmetoderna liknar varandra.

Det studerades olika typer av användningstest att genomföra på skapad mockup, Think Aloud fanns alltid med i bilden men det kollades även på att kombinera olika mätvärden på applikationen. Mätvärden i form av hur snabbt en användare kan klicka sig igenom en applikation, hur många klick det tog att komma fram och om användaren klarade den givna uppgiften eller inte [42]. Dessa mätvärden hade kunnat vara värdefulla i applikationen i ett rent användbarhetsperspektiv men med tanke på att studien gick ut på att ta reda på om funktionerna i mockupen motiverande och användbara för göra en livsstilsförändring så fanns det ingen mening med att mäta tid, klick och om uppgiften faktiskt klarades eller inte. Det fanns även tankar kring en expertutvärdering [46] där mockupen skulle testas och utvärderas med hjälp av en eller flera experter inom området, i detta fall läkare och UX-desginers som jobbat med denna typ av applikationer tidigare. Läkarnas relevans skulle i sådana fall vara mer om dessa funktioner kan vara till hjälp för patienter med högt blodtryck, och UX-designernas roll skulle vara expertisen inom området användbarhet och även i detta fall användbarhet inom sjukvårdapplikationer. Detta skulle då ge en bra inblick över om funktionerna kunde hjälpa patienter i ett medicinskt syfte, men då studien inte skulle ta reda

12

på om funktionerna är bra för hälsan eller ej så sågs det mer lämpligt att utföra användningstest på användare eller potentiella användare av applikationen. Think Aloud som protokoll och användningstest i denna studie var en lämplig metod att använda, då studien går ut på att finna vad som är värdefull och motiverande funktionalitet och innehåll i en applikation [47] för blodtrycksmätning, så kunde vi genom Think Aloud och efterföljande följdfrågor få ut det som respondenterna faktiskt efterfrågar i en sådan applikation.

3.2 Semi-strukturerade intervjuer (SSI)

Blandford [43] menar att SSI är en datainsamlingsmetod som ligger mellan enkäter och ostrukturerade intervjuer. SSI har ett förberedande arbete med frågor eller teman inför intervjun men kan avvika från dessa och följa upp oväntade och intressanta svar. Bowling skriver att om det finns tvetydigheter eller möjlighet att misstolka vad en användare menar så går det att reda ut under intervjun, något som inte går att göra genom en enkät, så svaren kan alltså bli väldigt precisa [48]. Givetvis finns nackdelar med att genomföra intervjuer som att forskaren kan vara vriden åt ett håll under intervjun och reagera på saker som skulle tilltala sitt eget intresse, som Bowling och även Bell & Waters skriver om [48] [41]. Bowling samt Bell & Waters skriver att det är en tidskrävande process med intervjuer och tar mycket tid innan, under och efter genomförda moment [48] [41].

Då studien gick ut på att ta reda på vad användare och potentiella användare av Blodtrycksdoktorn förväntade sig och ville ha ut av en sjukvårdsapplikation som är nischad på egenvård i hemmiljö fokuserad på högt blodtryck, så genomfördes detta med SSI.

Urvalet av deltagare för intervjuer var personer mellan 40–75 år och har högt blodtryck. Att det blev just dessa personer beror på att Accumbos målgrupp är personer med högt blodtryck i åldrarna 40–75 år. Anledningen till att intervjuer genomfördes på personer som redan är bekanta med den applikation som Accumbo tillhandahåller är för att de kan ha sett saker de saknar eller saker de inte ser är relevanta för dem. Anledningen till att intervjuer genomfördes på personer som inte är bekanta med den applikationen som Accumbo tillhandahåller är för att kunna få reda på vad de är intresserade av. På så sätt sågs samma ämne ur olika perspektiv, en så kallad triangulering [41].

Accumbo stod för rekrytering av 5 respondenter till varje intervjugrupp, totalt 10 respondenter. Att Accumbo stod för rekryteringen är på grund av att det är förhållandevis kort tid denna studien pågick och att intervjuerna ägde rum i Kalmar. I Kalmar hade de en grupp användare som också varit med som respondenter tidigare. De respondenter som tidigare inte använt applikationen rekryterades genom ett sponsrat inlägg på Facebook som ringade in personer inom den målgruppen som var av intresse.

Intervjuerna har ägt rum i största möjliga mån ansikte-mot-ansikte efter som att detta anses vara mest involverande [49, 23]. I de fall det inte gick att intervjua personer ansikte mot ansikte så har det genomförts telefonintervjuer och

13

videointervjuer som tillåtit ljudupptagning för att få in den data som behövs. Under intervjun var det en av oss som ansvarade för intervjun och en som förde anteckningar, detta gjorde så att om vi skulle ha tillåtelse att spela in men tekniken strulat så skulle vi ändå ha anteckningar från intervjun och det är något som Ahrne & Svensson [44] tar upp som fördelaktigt.

De inspelade intervjuerna gjorde det möjligt att gå tillbaka och kontrollera vad som sagts, hur det sägs och för att kunna fokusera mer på intervjudeltagaren än på antecknandet i sig under intervjuerna. Bell & Waters [41] skriver att det är viktigt att man inte förutsätter att alla inte går med på spelas in och att inspelningsutrustning kan hämma svaren från en deltagare. Bell & Waters menar att deltagarna har full rätt att få veta vad som ska göras med inspelningen, vilka som kommer ha tillgång till den och hur länge den kommer att lagras.

3.3 Transkription

Intervjuerna transkriberades och som Kvale & Brinkmann [50] skriver så är en utskrift av en intervju en översättning av en berättarform till en annan. De skriver att muntligt tal och skrivna texter är förbundna med olika spelregler där ett välformulerat tal kan verka osammanhängande och repetitivt i utskrift. Transkriberingen blev här en transformation från det talade till det skrivna. Intervjuerna skrevs inte ut ordagrant, utan de fick en mer formell och skriftspråklig karaktär. Det fanns en strävan efter att vara så ordagranna som möjligt, men i vissa fall togs utfyllnadsord och upprepningar bort.

Transkriptionens reliabilitet kan bero på flera saker som hur vi valt att omformulera respondenternas uttalanden till hur väl det går att höra vad som sägs på inspelningen.

3.4 Tematisk analys

Tematisk analys som Braun och Clarke [45] är lämpligt för när man har data insamlat för det ger stöd för att identifiera, analysera och rapportera mönster. Med hjälp av en tematisk analys analyserades insamlade data från intervjuerna. Tematisk analys är en metod som görs i sex steg där det går att förflytta sig fram och tillbaka mellan stegen om det behövs när data analyseras. De sex stegen är:

• Att bekanta sig med sin data genom att läsa den flera gånger och anteckna tankar som dyker upp

• Generera initiala koder och koda data systematiskt som verkar intressant i förhållande till vad som är intressant till studien

• Samla ihop koderna med dess relaterade data och försök att hitta potentiella teman

• Se över de potentiella teman som hittats och se om data koppla till dessa teman passar.

• Definiera och namnge teman. Återigen iterera över teman för att de ska få tydliga definitioner för vad de är.

• Rapportera analysen på lämpligt sätt för att visa upp fynden och styrka med exempelvis extrakt.

14

Författarna argumenterar för att det är en flexibel metod som är lämplig för när alla data är insamlade och ska analyseras och det ansågs att det var en lämplig metod i detta arbetet. Braun och Clarke skriver också att den tematiska analysen inte kräver detaljerade teoretiska eller tekniska kunskaper för det här tillvägagångssättet [45], vilket är lämpligt i detta fall.

Förhållningssättet till kodningen av data har legat i syftet för studien vid framtagningen av koder att koda med på ett systematiskt sätt. Teman skapades genom att kolla på resultatet kodningen och se vad som kunde vara relevant utifrån studiens syfte och de mönster som skapats med hjälp av kodningen av insamlade data. En del av koderna har haft ett brett begrepp som exempelvis ”mål” och har då blivit ett tema för det som berör och handlar om mål. Teman har blivit genomgångna och definierade där fynden från analysen har rapporterats i resultat.

3.5 Användningstest

Interaction-design.org [51] beskriver användningstest som ett sätt att testa en design på olika sätt. De menar att i ett användningstest så är det vanligt att det sker observationer av användaren när den utför vissa uppgifter i ett system. De skriver även att användningstest är till för att identifiera användningsproblem så att dessa kan åtgärdas innan det sker en implementation av produkten.

Bastien [52] skriver att ett användningstest i det stora hela behöver ha ett antal deltagare för att kunna plocka ut rätt information, detta gäller även för Think Aloud då denna metoden ingår i användningstester. Han skriver i sin studie om användningstest att minst antal deltagare i en användningsstudie är fem personer. Utifrån resultatet av den tematiska analysen skapades ett användningstest i form av Think Aloud. Denna typ av användningstest kan ge god information då det riktas mot slutanvändare av produkten och Think Aloud är en metod som ger värde till en undersökning gällande designen av ett system och flödet i användbarheten [47].

Think Aloud är ett protokoll som används inom användningstestning och härstammar från den kognitiva psykologin [47]. Det är utarbetat utifrån att människor skall förklara sina tankar i givna situationer som när personer till exempel utför en uppgift. Under utförandet av användningstestet Think Aloud så studeras och antecknas det deltagaren berättar. Dessa anteckningsprotokoll kan sedan studeras och analyseras [47].

Jaspers [47] skriver att förutom att föra protokoll och anteckningar under användningstestet så kan det vara bra att spela in både ljud, och bild av datorskärmen för att säkra upp materialet och kunna titta på det igen vid behov. För att användaren skall kunna tänka högt genom testperioden så är det viktigt att personen får en given uppgift och att handledaren inte ställer ledande frågor. Genom att sedan studera användarens ord och utförande på produkten så kan think aloud komma fram med värdefull information om produkten [47].

15

De givna uppgifterna som delades ut till testdeltagarna var uppbyggda utifrån tidigare analys av intervjuer, se bilaga ”Uppgifter”. Nielsen Norman Group (NNG) [53] skriver att innan genomförandet av ett användningstest så är det viktigt att ha plockat fram det som tros är användarmålen och genom dessa användarmål är det då enklare att skapa scenarios och givna uppgifter för en deltagare att testa i applikationen.

NNG [53] skriver om grundprinciperna för uppgifter i ett användningstest och där tar dem bland annat upp att en given fråga inte får vara för ledande och att denna fråga inte får gå in på djupet som till exempel ”Genomför ett köp av ett par orangea Nikeskor” – Denna fråga handlar om att användaren skall köpa ett par orangea skor av ett speciellt märke. Detta är enligt NNG en för detaljerad uppgift då den guidar användaren till att handla en exakt färg och ett specifikt märke av en produkt. Detta kan då vara en uppgift som användaren normalt inte gör, och fokuserar då på att handla den specifika varan, vilket gör att användaren inte koncentrerar sig på att utföra uppgiften på bästa sätt. De skriver att det är bättre att ge frågan ”köp ett par skor som kostar mindre än 40 dollar” då denna fråga är mer generell och användaren kan välja ett par skor som denne normalt skulle köpa [53]. NNG berättar vidare att i ett användningstest så bör man ställa frågan tillsammans med ett scenario för att personen i fråga skall få en bakgrund till varför den skall utgöra den givna uppgift som denne har blivit tilldelad [53]. Utförandet av användningstester gjordes med hjälp av 6 personer, där tre stycken hade använt Blodtrycksdoktorn tidigare och resterande tre personer var helt nya användare med högt blodtryck, som inte har använt applikationen tidigare. Testerna utfördes både på distans men även via personliga möten, anledningen till att det utfördes vissa tester på distans grundar sig i att det inte gick att träffa vissa respondenter personligen. När testerna utfördes på distans så skedde detta genom programmet Team Viewer där deltagaren fick koppla upp sig och styra en dator på distans. På denna dator öppnades applikationen upp i AdobeXD och lät deltagaren enkelt ta del av uppgifterna som gavs ut och kunde därefter utföra testet. Vid testet så togs det i enlighet med Think Aloud anteckningar, för att kunna analysera deltagarens ord under utförande av uppgifterna. Dessa noteringar kompletterades med ljud och skärminspelning så att det inte missades något i analysen. Analysen skedde då genom att titta över anteckningar från användningstestet och att hitta ett mönster hos deltagarna, vad som ansågs vara värdefullt i en applikation för blodtrycksmätning i hemmiljö. För att detta skulle resultera i en ännu djupare förståelse kring vad användarna tyckte om funktionerna och en mer generell förståelse kring vad användarna tyckte om prototypen så utformades även fyra stycken slutfrågor som användaren fick svara på efter testet. Dessa ställdes oavsett om användaren var bekant med applikationen blodtrycksdoktorn tidigare eller inte.

3.6 Mockup

En mockup används för att få återkoppling på design och designidéer i ett tidigt stadie av till exempel en applikation [54]. En mockup kan ofta vara gjord av fysiskt material och kallas då low-fidelity, detta för mockupen är gjort i ett så pass tidigt stadie där användaren kan få testa sig fram och ta reda på om

16

funktionaliteten och tanken bakom är av värde [54]. I vissa fall kan även användaren få vara med och ändra på mockupen, detta sker då enklast med hjälp av material som tillhör en low-fidelity mockup, exempel, pennor, post-it eller papp [54].

I denna studie var mockupen ej gjord av ett fysiskt material utan var skapad utifrån principen att den skall vara low-fidelity, det vill säga att mockupen skapades med ett digitalt verktyg men gjordes medvetet svartvit och utan tanke kring färg och form. Användarna har ej varit med och designat mockupen men har varit delaktiga i form av intervjuer.

Mockupen skapades utifrån de användarmål som togs fram efter den tematiska analysen, användarmålen skapades ut efter de teman som uppkommit och dess underkategorier. Mockupen bygger i stort sett på alla delar som utförts i studien, Intervjuer à Tematisk Analys à Användarmål à Mockup.

Tanken med att skapa mockupen utifrån användarens perspektiv och inte en specifik designprincip var att den skulle innehålla information och funktioner som användaren önskar. Det vill säga, att mockupen fokuserar inte på

användbarhet i den mån att användaren skulle känna att den är enkel att använda, även om detta också försökts ta med.

3.7 Etiska hänsynstaganden

I en studie som innefattar intervjuer där personer lämnar ifrån sig information behövs ett samtycke. En samtyckesblankett som deltagaren i studien skulle skriva på togs fram, se bilaga ”Informerat samtycke”. Den blanketten innehöll sammanfattad information kring studien, tiden intervjun tog i anspråk, hur data hanterades och lagrades, att den spelades in, och vilka det var som hade tillgång till materialet, att respondenterna är anonyma och att de när som helst under studien kunde avbryta sitt deltagande.

Det har tagits ställning till områdena informerat samtycke, konfidentialitet, konsekvenser och forskarens roll som Kvale och Brinkmann skriver [50].

Insamlade data hölls konfidentiell genom att respondenterna fick anonyma benämningar i transkriberingen och att det inte sparats några personuppgifter samt håller inspelade intervjuer separata från kontaktuppgifter. I de fall det avsågs använda något som potentiellt kan kännas igen av andra så har respondenten fått ge sitt medgivande. Utöver sitt medgivande om användandet fick den också se vad det är och i vilken kontext det använts. Kvale och Brinkmann skriver att det kan råda en konflikt mellan det etiska kravet om konfidentialitet och grundläggande principer som gäller vetenskaplig forskning, som exempelvis gäller för att andra ska kunna upprepa studien [50]. Inför intervjuerna informerades respondenterna om studiens syfte och de fick signera ett informerat samtycke. Det är bra att få respondenter att signera ett dokument för att få en mer formell forskar-respondent-relation [43]. I de fall där inte möte med respondenterna ägt rum fysiskt har de informerats om vad det informerade samtycket innebar.

Det fanns en medvetenhet om att det är patienter som intervjuades och att de kunde ha en viss sårbarhet eller utsatthet med sitt hälsotillstånd. Men då studien

17

inte har försökt ta reda på sjukdomen och sjukdomar relaterade till det. Utan den försöker skapa en bild av användarens behov och vad de skulle vilja ha i en applikation, så ställdes de frågor som ansågs relevanta till studiens syfte och inte

om patientens hälsotillstånd.

Studien genomfördes med syftet att förstå och försöka ge förslag till respondenternas förväntningar på vad en applikation som används för att kontinuerligt mäta sitt blodtryck kunde innehålla för att ge värde till patienten. Konsekvenserna av denna studien är förhållandevis harmlösa då den inte kommer att påverka vården för en person. Målet var att ta fram så korrekt data som möjligt och försöka ställa studien så objektiv som möjligt. Avsikten var att förstå förväntningarna på en applikation där det bedrivs sjukvård. Vi är inte anställda på Accumbo och det finns ingen uppgörelse om ekonomisk kompensation eller annan belöning.

4 Resultat

4.1 Resultat intervjuer

10 stycken intervjuer genomfördes där en intervju var via video och en via telefon. Intervjuerna varade mellan 24 och 45 minuter. Åldrarna på intervjurespondenterna var mellan 40 och 75 år, där fem respondenter var bekanta med applikationen blodtrycksdoktorn tidigare och fem stycken ej var det. De fem respondenter som var bekanta med applikationen tidigare hade använt denna i ca 10 månader. Under intervjuerna var också en representant från företaget Accumbo med, denne representant närvarade på sju av tio stycken intervjutillfällen. Representanten var med för att se hur vi genomförde intervjuerna och även höra några av svaren. Denne representant är produktägare för Blodtrycksdoktorn och besitter kunskap kring produkten. Representanten flikade in i några av intervjuerna men då med frågor som ej berörde studien. Till exempel en respondent som var användare av applikationen berättade om ett moment som var störande för respondenten och väckte därigenom frågor hos representanten.

4.2 Resultat tematisk analys

Resultatet av studien har framkommit efter genomförda metoder. Med hjälp av intervjuer som sedermera analyserades med en tematisk analys har det arbetats ut ett resultat.

De transkriberade intervjuerna lästes igenom för att bekantas med och anteckningar fördes på varsitt håll för att jämföra och ta fram potentiella koder. De transkriberade intervjuerna kodades även systematiskt, dessa koder var döpta utifrån ledord som ansågs värdefulla när transkriberingen gjordes. Varje kod representerar hela meningar eller delar av meningar från respondenter, det kan även vara enkla ord som ansågs värdefulla för studien, se bilaga ”kodning i tematisk analys”. Koderna som skapades inför kodningen var:

• Vill ha i appen • Vill inte ha i appen • Mål

• Träning • Kost

18 • Utbildning

• Motiverande • Värdefullt

• Kontakt med läkare • Övrigt

Kodningen gjordes på varsitt håll och jämfördes sedan för att diskutera fram olika teman som vi sett genom kodningen. Resultatet av denna del mynnade ut i en första analys, ”Figur 1 teman, första analys”. Analysen resulterade i olika teman från svaren i intervjuerna genom kodningen, dessa teman fick underkategorier samt en första definition av dess betydelse för studien. Här resulterade det även i olika typer av kopplingar mellan de olika teman som tagits fram.

19 Figur 2 teman, iteration analys

Av den djupare analysen i av tematisk analys gjordes det en iteration till, se ”Figur 2 teman, iteration analys”. Temat ”Vill ha i appen” löstes upp och dess underkategorier lades under ”Livsstilsförändring”. Detta gjordes för temat ”Vill ha i appen” inte är definierbart när syftet för studien var att ta reda på vad användarna ville ha i en sådan applikation. Underkategorierna bedömdes däremot lämpliga att behålla under ”Livsstilsförändring” som var ett centralt tema utifrån analysen.

Resultatet av analysen gav fyra olika teman som var relevanta för vår studie för att ta reda på vilken typ av information och funktionalitet en blodtryckspatient vill ha i en applikation för kontinuerlig blodtrycksmätning. ”Tabell 2” visar de fyra olika teman som skapades: Mål, Livsstilsförändring, Utbildning och Övrigt med tillhörande underkategorier.

Dessa underkategorier var ett mer detaljerat resultat utav de olika teman på vad en blodtryckspatient skulle vilja ha för typ av innehåll i en applikation för kontinuerlig blodtrycksmätning.

20

Tabell 2, huvudteman i fetstilt med underkategorier under sig

4.2.1 Resultat Tema - Mål

Mål var ett resultat av analysen i och med att respondenterna gav uttryck i att mål var viktigt för deras blodtrycksresa.

Med mål menas det med att en patient sätter upp olika typer av riktlinjer och målsättningar för att stabilisera sitt blodtryck och generella hälsotillstånd.

Respondenterna berättade att de kunde tänka sig att sätta upp vissa mål själva, men gärna i samråd med en läkare då en del av respondenterna inte såg sig som medicinskt kunniga och inte hade kunskapen att sätta upp egna mål. Temat mål fick i sin tur underkategorierna långsiktiga mål, delmål och historik.

”Om man då sätter en målsättning även om den är lång, och delar upp den i någon typ delmål med aktiviteter som ska ske där emellan för att det skall bli en förändring för att du skall nå det slutgiltiga målet.”

Respondent E, befintlig användare av tjänsten

Långsiktiga mål uppkom då respondenterna ansåg att detta var något att uppnå och kunde höja deras motivationsfaktor kring att stabilera sitt blodtryck under en längre tid.

För att skapa ännu mer värde till patienten så uttrycktes det att ett långsiktigt mål inte räckte, utan att även olika delmål skulle sättas upp längs vägen. Detta för att kunna motivera sig kortsiktigt att utföra mätningar mer kontinuerligt och på så vis jobba mot det långsiktiga målet. Delmål skulle vara utformade utefter de långsiktiga målen, så att patienten enkelt skulle kunna följa upp hur denne ligger till gentemot det långsiktiga målet.

”S: vad skulle det ge för värde för dig om du kunde se dina tidigare mål?

Mål Livsstilsförändring Utbildning Övrigt

Delmål Coachning Kost Notifikatio

ner

Långsiktiga Innehåll efter kontext Träning Inte tänka

Historik Nivåer

- Träning - Kost

- Vardagsanpassat

Allmän Få info till

sig/systemet gör jobbet

21

R: antingen om jag inte lyckas uppfylla dem så skulle det ge mig en piska att jag skulle anstränga mig mer. Att om jag sagt i tre månader att jag ska gå ner i vikt så har jag istället gått upp eller stannat kvar på samma vikt så måste jag skärpa mig lite. Och det kan fungera som en morot om det går bra och man motiveras till att gå ner ett halvt kilo till eller ta ett extra träningspass eller något sådant.”

Respondent A, befintlig användare av tjänsten

Underkategori historik skapades utifrån att respondenter har uttryckt att det känns värdefullt att kunna se vad de har haft för mål och delmål. Dels för att se vad de klarade av samt vad de inte klarade av för att motiveras.

4.2.2 Resultat Tema - Livsstilsförändring

Respondenterna gav uttryck för att vilja göra en livsstilsförändring för att uppnå utsatta mål och på så vis få ett kontrollerat blodtryck och hälsa.

” Jo men visst det var ju en målsättning från början att få ner blodtrycket. Därför gjordes olika experiment noggrannare att motionera varje dag och när jag såg den effekten som blev av efter en halvtimma efter ett pass på några kilometers gång så var ju det väldigt sporrande och då kom man till den insikten att det här går inte om man inte ändrar på medicineringen också.”

Respondent C, befintlig användare av tjänsten

Livsstilsförändring i denna bemärkelse handlar om att patienten skulle försöka skapa rutiner kring sin sjukdom som således leder till ett vardagligt beteende kring hur patienten sköter hälsan gällande sitt höga blodtryck och att detta beteende sedan kommer naturligt i vardagen.

För att skapa dessa rutiner så fanns det ett behov av att följa olika program kring kost och träning som en hjälp på vägen när patienterna skall genomföra sin så kallade livsstilsförändring. Därför skapades underkategorin ”Nivåer” som i sin tur har underkategorierna träning, kost och vardagsanpassat. Med nivåer innebär det att patienten skulle kunna göra en livsstilsförändring i olika nivåer som passar dennes vardag och berör träning och kost.

4.2.3 Resultat Tema - Utbildning

Utbildning ansågs vara en del av patienternas blodtrycksresa och således även en del av det som kan finnas med i applikationen. Utbildning i denna applikation bör då riktas mot patienter med högt blodtryck, och information kring högt blodtryck. Respondenterna uttryckte en önskan om att få reda på nya råd och rön gällande högt blodtryck samt lite mer om vad som påverkar högt blodtryck, vilka mediciner

22

som är nya på marknaden och vad en patient bör undvika för att motverka mediciner.

”jag har aldrig läst någonting om högt blodtryck, jag har en gammal sjukvårdsutbildning från 70-talet men det är ju historia, jag känner väl sådär, det kan vara att man är ängslig. Vad ska jag läsa och vad ska jag tro på? Men det kanske är att jag skyller på de, men skulle jag ha en sån här app och ha förtroende för den så kanske jag hade läst mer.” Respondent B, inte användare

Det framkom även att utbildning kring kost och träning var en intressant del som skulle kunna finnas med och att patienterna då enkelt skall kunna få fram information och utbildningsmaterial kring dessa ämnen. Formatet på utbildningsmaterialet skulle i första hand vara text har många uttryckt. Detta för att de då kan läsa det i sin egen takt när det passar dem.

4.2.4 Resultat Tema - Övrigt

Övrigt är ett resultat av analysen som berör underkategorierna notifikationer, inte tänka och få information till sig/systemet gör jobbet och de handlar mer om utformningen på applikationen och inte informationen. Respondenterna förmedlade att det var viktigt med valbarhet kring notifikationerna i applikationen så att den kan göras mer personlig och dessa ska finnas till program, meddelanden och andra funktioner där notifikationer används.

”ja, så fort det går över att jag skall göra ett jobb så faller det ju, att jag ska gå in och titta på min profil och göra en analys näää.. systemet skall analysera och berätta för mig om jag gör rätt eller fel.”

Respondent E, befintlig användare av tjänsten

Respondenterna gav också i uttryck att dem inte skulle behöva tänka för att agera, alltså skulle applikationen ge information till respondenterna utan att de skulle fundera på vad de skulle göra eller läsa.

4.3 Resultat Mockup

Efter den tematiska analysen skapades en mockup i AdobeXD, mockupen skulle i bästa möjliga mån inneha den funktionalitet och information som användare har benämnt som viktiga i en applikation för blodtrycksmätning i hemmiljö.

Resultatet av detta blev en svartvit och lågkvalitativ mockup för att kunna testa funktionalitet och inte utseende.

Resultatet blev ett flertal olika vyer med den information och funktionalitet som var önskad och ansågs viktig utifrån analysen av intervjuerna. Mockupen är klickbar vid användning i AdobeXD men hade inte stöd för inmatning av information, därav fanns manuellt inlagd information som skall påvisa hur mockupen är tänkt att fungera.

23

4.3.1 Resultat Mockup - Min Resa

Då fokus låg på en blodtryckspatients hälsoresa så skapades vyn ”Figur 3” som en startsida för denna mockup. Där finns åtkomst till Mål, olika typer av program att följa och utbildning som var det som efterfrågats i en applikation för blodtrycksmätning. Därav så ligger dessa tre som lättåtkomliga flikar under ”Min Resa”. Flikarna skall ta användaren till dessa olika områden, som motsvarar teman från den tematiska analysen. Med hjälp av förklarande texter under flikarna så skall det vara enkelt för användaren att navigera sig vidare i applikationen.

4.3.2 Resultat Mockup - Mina Mål

Mål i olika former var en del som ansågs vara viktigt och intressant att ha med i en applikation och därför skapades denna vy, ”Figur 4”. I ”Mina Mål” fanns flikar som långsiktigt, delmål och historik. Dessa rubriker är benämnda utifrån vilken typ av mål användaren önskade att se och som användaren kände var värdefullt om dem skulle fortsätta med/börja med en sådan här applikation utifrån den tematiska analysen.

Figur 3, resultat mockup – Min resa Figur 4, resultat mockup – Mina mål

4.3.3 Resultat Mockup - Program

Program motsvarar temat ”Livsstilsförändring” som hade underkategorin ”Nivåer” som i sin tur hade underkategorierna ”Träning”, ”Kost” och ”Vardagsanpassat”. Program ansågs även det som en viktig del i patientens resa. Program innebär att patienten ville följa till exempel träningsprogram, kostprogram eller en kombination av dessa. ”Vardagsanpassat” är en underkategori för att kunna göra

24

eller anpassa sin livsstilsförändring och blodtrycksresa till sin egen vardag. Patienterna gav i uttryck att träna och äta rätt var en viktig del för att hålla deras blodtryck på en jämn nivå och därför skapades denna vy, ”Figur 5”, för att patienter enklare skulle kunna träna och sköta sin kost. I vyn för träningsprogram kunde det även läggas till egna aktiviteter som utförts utanför programmet.

”vad jag skulle vilja ha är egentligen att själv kunna lägga in kost. För ibland ser man ju att blodtrycket gått upp och då skulle man ju vilja få något samband och se om jag gjort något speciellt i min vardag som gör att det går upp. Jag tränar ju en del också. Att man kan lägga till ”min träning” och ”mina kostvanor” och sådana saker.”

Respondent F, befintlig användare av tjänsten

Underkategorin ”Coachning” berör att motivera patienterna och vid val av

program för att göra en livsstilsförändring så kunde patienterna välja om de ville ha notifikationer på eller inte, som också handlade om att kunna anpassa

programmet till sin vardag. Dessa notifikationer var tänkta att vara motiverande och drivande för patienten för att fortsätta sin förändring. ”Coaching” direkt med läkare kan även det förekomma men då via meddelande i applikationen. Via meddelandefunktionen kan patienterna få hjälp med att sätta upp delmål som de själva är osäkra på och då få stöd och coaching från läkare.

4.3.4 Resultat Mockup - Utbildning

Utbildning, ”Figur 6”, var även en av sakerna som respondenterna ansåg vara en bra del att ha med i en applikation för kontinuerlig blodtrycksmätning.

Utbildning i denna kontext menas med att användaren av applikationen kan gå in och läsa information som är kopplat till hälsa, blodtryck, träning och andra relevanta ämnen.

25

Figur 5, resultat mockup - Program Figur 6, resultat mockup – Utbildning

4.4 Resultat Användningstest

Användningstestet utfördes på den mockup som blev resultatet av den tematiska analysen, till detta gavs det ut åtta stycken uppgifter som användaren skulle utföra. Användarmålen är kopplade till teman och underteman som skapades efter den tematiska analysen.

Uppgifterna till användningstestet utformades med hjälp av användarmål. Med hjälp av de framtagna användarmålen så blev det möjligt att få fram ett mer relevant resultat på uppgifterna som användarna sedan skulle testa i applikationen.

Användarmål

• Sätta upp egna mål kopplat till sitt blodtryck

• Se historik på tidigare mål

• Följa träningsprogram

• Se recept som är kopplade till bra blodtryck

• Tagga sina mätningar

• Bestämma när man skall få notiser

• Få feedback på mätt blodtryck