Nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser
av att vara ny inom yrket - En
litteraturstudie
Wilma Gidlund
Isabella Hellström
Sjuksköterska 2020
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
Nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom
yrket - en litteraturstudie
Newly graduated nurses experiences of being new in the
profession - a literature study
Wilma Gidlund
Isabella Hellström
Kurs: O0009H, Examensarbete Termin 6
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Gunilla Johansson
1
Nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom yrket - en
litteraturstudie
Newly graduated nurses experiences of being new in the profession - a
literature study
Wilma Gidlund Isabella Hellström
Institution för hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik Luleå tekniska universitet
Abstrakt
Varje år examineras tusentals studenter till legitimerade sjuksköterskor. Den första tiden beskrivs som påfrestande då de möts av nya utmaningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom yrket. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterades i sex huvudkategorier; att kunskap och erfarenhet av omvårdnad har stor betydelse, att stöd från arbetskamrater påverkar trivseln i yrket, att ha eget ansvar vid hög arbetsbelastning är en utmaning, att yrket påverkar en som person även utanför arbetet, att yrket inte motsvarar förväntningar samt att vara osäker i yrkesrollen. Det framkom att nyexaminerade sjuksköterskor upplevde brist på kunskap och osäkerhet i yrkesrollen samt att reflektion kunde stärka den professionella utvecklingen. Hög arbetsbelastning bidrog till att de inte hann utföra den bästa omvårdnaden. Kollegors inställning hade betydelse för att trivas på arbetsplatsen. På fritiden var det svårt att sluta tänka på arbetet och egenvård var viktigt för att må bra. En slutsats som kan dras är att stöd och reflektion är viktigt för att trivas och utvecklas i sin profession och att sjuksköterskestudenter bör förberedas på bästa sätt inför yrket.
Nyckelord: Nyexaminerad sjuksköterska, upplevelser, omvårdnad, litteraturstudie, kvalitativ innehållsanalys, inifrånperspektiv.
2
Varje år examineras tusentals studenter runt om i världen till legitimerade sjuksköterskor och ska då ta sig an en ny roll som ledare i ett team (Regan, et al., 2017). Forskning om
övergångsprocessen visar att det är ett stort steg att övergå från sjuksköterskestudent till att arbeta som examinerad sjuksköterska (Currie, Johnstone & Kanitsaki, 2008). Övergången kan ofta framkalla stress då det nya yrket innebär nya regler, föreskrifter, ansvarsområden, kollegor och en ny miljö (Ebrahimi, Hassankhani, Negarandeh, Azizi & Gillespie, 2016).
Idag är sjuksköterskeutbildningen i Sverige en treårig universitetsutbildning som ger yrkesexamen och en akademisk examen på kandidatnivå (Svensk sjuksköterskeföreningen, 2009). Den specifika kompetensen för sjuksköterskor är omvårdnad. För att uppnå en optimal omvårdnad för patienter måste sjuksköterskor kunna kombinera vetenskaplig kunskap med en humanistisk människosyn i det patientnära arbetet. Sjuksköterskor ska i sitt yrke förhålla sig till lagar, styrdokument för hälso-och sjukvård samt författningar. Arbetet ska även präglas av ett etiskt förhållningssätt gentemot patienter, vilket innebär respekt för bland annat mänskliga rättigheter och integritet. Legitimerade sjuksköterskor har ett personligt ansvar att självständigt driva sin yrkesutövning framåt, vilket innebär att analysera styrkor och svagheter och
kontinuerligt utveckla och fördjupa sig i sin egen yrkeskompetens utifrån aktuell forskning, samt ha ett kritiskt reflekterande förhållningssätt (Svensk sjuksköterskeföreningen, 2017).
Verksamhetsförlagd utbildning är en viktig del av grundutbildningen som ger studenter möjlighet att omsätta kunskap och färdigheter de förvärvat under utbildningen i klinisk miljö med riktiga patienter och under ledning av legitimerade sjuksköterskor (Ewertsson, Bagga-Gupta, Allvin & Blomberg, 2017). Nyexaminerade sjuksköterskor ska ha kunskap att utföra tekniska färdigheter för att ha förutsättningar att kunna arbeta inom yrket, vilket även är en förutsättning för att bevara patientsäkerhet (Ewertsson, Allvin, Holmström & Blomberg 2015; Ewertsson, Gustafsson et al., 2015). Praktisk övning förbereder sjuksköterskestudenter för det nya yrket då de övar på den senaste evidensbaserade kunskapen samt att verksamhetsförlagd utbildning gör att de får en ökad förståelse för vårdyrket (Ewertsson, Allvin et al., 2015).
Ewertsson, Gustafsson et al. (2015) menar att utföra praktiska moment utan ett sammanhang och regelbunden träning lätt glöms bort. För att nyexaminerade sjuksköterskor ska utveckla sin kunskap krävs kontinuerliga diskussioner med kollegor om olika tillvägagångssätt, vilket även minskar risken för incidenter.
Nyexaminerade sjuksköterskor beskriver ofta sin första tid som påfrestande och studier visar hög förekomst av utmattningssyndrom (Epistein, Söderström, Jirwe, Tucker & Dahlgren, 2020; Frögéli, Rudman, Ljótsson & Gustavsson, 2018). Forskning visar att hög arbetsbelastning,
3
känslomässiga krav samt begränsade resurser är orsaker till utmattning hos nyexaminerade sjuksköterskor (Frögéli et al., 2018). Enligt Epistein et al. (2020) är stress och sömn relaterat till varandra då sömnproblematik kan leda till en försämrad stresshantering och samtidigt kan stress orsaka sömnproblem. Dames (2018) beskriver att andelen sjuksköterskor som slutar inom yrket är hög men de som har en optimistisk syn på yrket trivs bättre. Frekventa omplaceringar samt att hänsyn inte tas till att sjuksköterskor är nya inom yrket och inte anpassar arbetsbelastningen efter detta är faktorer som hindrar dem från att utvecklas och trivas på arbetsplatsen. Frögéli, Rudman och Gustavsson (2019) visar att stressnivån för nyexaminerade sjuksköterskor minskar när de upplever att de behärskar uppgifter samt vid social acceptans och rollklarhet.
Ett flertal strategier för hur nyexaminerade sjuksköterskor bättre kan slussas in i yrket har arbetats fram. Stöd beskrivs som mycket värdefullt den första tiden för nya sjuksköterskor (Currie, Johnstone & Kanitsaki, 2008). Gough och Happell (2007) studerade om ett
orienteringsprogram där sjuksköterskestudenter fick utveckla kliniska kompetensen inom ett område och kunde på så sätt förbättra övergången från studerande till yrkesverksamma sjuksköterskor. Det visade att nyexaminerade sjuksköterskors kompetens och självförtroende ökade samt att behovet av långvarig handledning minskade. En systematisk granskning av olika typer av stödstrategier visade att förtroende, kompetens, arbetsnöjdhet och kritiskt tänkande förbättrades samtidigt som stress och ångest minskade hos nyutbildade sjuksköterskor som fick ta del av stöd (Carrier, Edwards, Hawker & Rees, 2015).
Att övergå från att vara studerande till att vara legitimerade sjuksköterskor är en situation som alla upplever olika där ingen kan säga hur en enskild individ kommer att känna. Var övergång är unik och speglas av flera dimensioner. En del nyexaminerade sjuksköterskor är mer förberedda än andra och det kan bero på tidigare erfarenheter, var de genomgått sin utbildning, ålder och personlighet. Även om alla personer har olika bakgrunder har de gemensamt att de inträder i en ny arbetsroll som ledare i ett team och ställs inför nya krav (Hilfinger Messias, Im, Meleis, Sawyer & Schumacher, 2000). Kunskap om hur det är att vara ny inom sjuksköterskeyrket skulle arbetsgivare kunna använda som ett stöd när de inskolar ny personal så de vet vilket stöd som behövs. Kunskapen skulle även kunna vara ett stöd för framtida sjuksköterskor då de får en bättre insyn i vad arbetet kräver och kan då vara mer förberedda i den nya arbetsrollen.
Dessutom kan det leda till att de stannar kvar längre på arbetsplatsen och i yrket, att
stressrelaterad ohälsa minskar samt att trygga sjuksköterskor förmedlar trygghet till patienter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom yrket.
4
Metod
Kvalitativ metod har använts i studien då människors upplevelser av ett fenomen har avsetts att studeras. Det kan handla om berättelser och observationer av individer i verkligheten som kan tolkas på olika sätt och förståelsen av verkligheten där den är beroende av människors subjektiva tolkning (Henricson & Billhult, 2017).
Litteratursökning
Flera databaser användes för att öka chansen att hitta relevanta artiklar som svarade på syftet. Databaserna PubMed och CINAHL användes i litteratursökningen då dessa databaser innehåller artiklar om omvårdnad. En pilotsökning i respektive databas gjordes först för att granska om tillräckligt med artiklar fanns inom det valda ämnet (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016). Där användes databasernas egna ämnesordlistor för att hitta relevanta ämnesord till sökningen. I PubMed söktes ämnesorden i Svensk Mesh och vid sökningen i CINAHL söktes ämnesord i CINAHL subject headings. Detta resulterade i olika ämnesord beroende på vilken databas sökningen utfördes i. Sökningen kompletterades även med fritextord för att vidga sökningen (Karlsson, 2017). Willman et al. (2016) beskriver att vid en sökning med både ämnesord och fritextord bidrar det till att balansen bevaras mellan känslighet och precision i sökningen, vilket ökar chansen att få rätt inriktning samt en bredd inom området. För att kunna söka på alla ändelser som finns av ett ord användes trunkering vilket innebär att en
asterisksymbol placerades i slutet av ett fritextord, vilket även breddar sökningen. Sökningen gjordes med söktermerna new nurse, new graduate nurse, new graduate nurses, newly licensed nurse, recently graduated nurse, experience, attitude, attitude of health personnel, qualitative studies och qualitative research, se Tabell 1.
De booleska söktermerna “OR” och “AND” användes i sökningen. Vid användning av “OR” mellan sökord påträffas referenser som innehåller någon av söktermerna eller samtliga söktermer, detta kan beskrivas som att den booleska söktermen breddar den systematiska
sökningen. Vid användning av den booleska söktermen “AND” kombineras olika sökblock med varandra vilket gör att det enbart påträffas referenser som innehåller den specifika
kombinationen. Sökblock är den uppbyggnad där sökorden tydligt struktureras utifrån den frågeställning författarna utgått ifrån (Willman et al., 2016).
5
Tabell 1 Översikt av litteratursökningen
Syftet med sökningen: Beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom yrket
PubMed 2020-09-10. Begränsningar: Engelsk text, publikationsdatum 2015–2020
Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal valda
S1 FT ”New nurse*” 290
S2 FT ”New graduate nurse*” 246 S3 FT ”Newly graduate nurse*” 26 S4 FT ”Recently graduated nurse*” 7
S5 S1 OR S2 OR S3 OR S4 525
S6 FT Experience* 307,288
S7 MSH Attitude 107,294
S8 MSH Attitude of health personnel 24,682
S9 S6 OR S7 OR S8 395,385
S10 MSH Qualitative research 28,297
S11 S5 AND S9 AND S10 50 11
*MSH – Mesh termer i databasen PubMed, FT - Fritextsökning
CINAHL 2020-09-10. Begränsningar: Engelsk text, publikationsdatum 2015–2020
Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal valda
S1 CH New graduate nurses 1 492
S2 FT “New nurse*” 516
S3 FT “Newly licensed nurse*” 47 S4 FT ”Recently graduated nurse*” 4
S5 S1 OR S2 OR S3 OR S4 1 821
S6 FT Experience* 439 332
S7 CH Attitude 15 983
S8 CH Attitude of health personnel 14 391
S9 S6 OR S7 OR S8 202 018
S10 CH Qualitative studies 42 317
S11 S5 AND S9 AND S10 135 14
*CH – CINAHL headings i databasen CINAHL, FT - Fritextsökning
Inklusionskriterier och exklusionskriterier används vid urval av artiklar för att avgränsa och tydliggöra frågeställningen (Willman, et al., 2016). I studien användes därav
inklusionskriterierna kvalitativa studier, engelsk text samt att artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 2015 – 2020 i båda databaserna. Författarna valde att begränsa sig inom de åren då sjukvården och sjuksköterskors villkor förändras. Engelsk text valdes då författarna enbart hade språkkunskap att förstå dessa artiklar. Exklusionskriterier för studien var artiklar som krävde betalning för åtkomst.
Urvalet av artiklar gjordes genom att båda författarna läste titel och abstrakt oberoende av varandra för att inte påverkas av den andres bedömning för att sedan gemensamt diskutera om respektive artikel var lämplig för studien. På detta sätt kunde artiklar som inte svarade an mot studiens syfte eller inklusions- och/eller exklusionskriterier uteslutas. Artiklarna som verkade svara på syftet lästes i sin helhet för att endast bevara de artiklar som var relevanta för denna litteraturstudie (SBU, 2017). Från PubMed lästes 15 artiklar i helhet och fyra exkluderades enligt exklusionskriterier. I CINAHL var åtta av artiklarna dubbletter från PubMed och utöver de åtta dubbletterna lästes tolv artiklar i helhet var av sex exkluderades enligt
6
exklusionskriterier.
Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskning av artiklarna har gjorts med hjälp av Statens beredning för medicinsk och social utvärderings granskningsmall “mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser" (SBU, 2017). Kvalitetsgranskning görs för att bedöma om artiklarna håller tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet och för att kunna utesluta de artiklar som bedöms ha låg kvalitet (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006). Kvalitetsgranskningen av artiklarna har författarna gjort var för sig och sedan diskuterat resultatet tillsammans. Willman et al. (2016) nämner att det är viktigt att mallen som används för kvalitetsgranskning anpassas för varje enskild studie. Frågor som inte var relevanta för metoden i artikelns studie uteslöts. Svar som ansågs vara positiva gav 1 poäng och svar som ansågs vara negativa gav 0 poäng.
Poängsumman som var artikel fick räknades om till procent av möjliga poäng. Hög kvalitet motsvarar 80-100%, medelhög kvalitet motsvarar 70-79% och låg kvalitet motsvarar 60-69% (jfr Willman et al., 2006). Ingen artikel uteslöts efter kvalitetsgranskningen, se Tabell 2.
Tabell 2 Översikt av artiklar ingående i analysen (n=17) Författare (År) Land Deltagare Metod Datainsamling / Analys Huvudfynd Kvalitet Hög, Medelhög, Låg Al-Awaisi et al. (2015) Oman 242 varav 214 nya sjuksköterskor Intervjuer / Tematisk analys
Nyutbildade sjuksköterskor upplevde en chock vid övergången från student till yrkesverksam som berodde på ett gap mellan teori och praktik då de hade begränsad praktisk erfarenhet och hög teoretisk kunskap som var svår att omsätta i praktiken. Hög Brown et al. (2018) USA 12 Semistrukturerade intervjuer / Tematisk analys Majoriteten av de nyexaminerade sjuksköterskorna saknade självförtroende i den nya
professionella rollen, detta var något som förbättrades med tiden genom att ställa frågor och samla på sig
erfarenhet. Hög Croxon et al. (2017) Australien 7 Semistrukturerade intervjuer / Tematisk analys
Palliativ vård och att hantera död var något som nyutbildade sjuksköterskor ansåg att de inte var tillräckligt förberedda för. Hög Dames (2019) Kanada 8 Intervjuer / Induktiv tematisk analys Egenvård, råd om arbetsplats, självmedkänsla och utveckling av självkänsla var viktiga faktorer för att nya sjuksköterskor skulle trivas.
7
Tabell 2. Forts. Översikt av artiklar ingående i analysen (n=17) Författare (År) Land Deltagare Metod Datainsamling / Analys Huvudfynd Kvalitet Hög, Medelhög, Låg Flinkman & Salanterä (2015) Finland 15 Semistrukturerade intervjuer / Kvalitativ innehållsanalys
Stress var inte enda faktorn som fick nyutbildade sjuksköterskor att lämna yrket. Bristande stöd, inskolning och handledning samt dålig arbetsmiljö var starkt bidragande faktorer.
Hög Herron (2017) USA 14 Semistrukturerade intervjuer / Fenomenologisk analys
Nya sjuksköterskor upplevde bristande erfarenhet och praktisk kunskap om situationer när patienter blir svårt sjuka. Lågt självförtroende, bristande erfarenhet och det stora ansvaret över flera patienters liv var svåra aspekter.
Hög Ke & Stocker (2019) Taiwan 20 Semistrukturerade intervjuer / Innehållsanalys
Nya sjuksköterskor upplevde känslor som besvikelse och chock. Under sin första tid försökte de bygga upp sin erfarenhetsbaserade kunskap och göra plats för sig själv. Medelhög Labrague et al. (2019) Filippinerna 15 Semistrukturerade intervjuer / Innehållsanalys
Under den första tiden upplevde nya sjuksköterskor en chock att komma ut i yrket, de kände sig pressade och var i behov av stöd från kollegor. Hög Lee et al., (2019) Korea 15 deltagare varv 8 nya sjuksköterskor Fokusgrupps-intervjuer/ Induktiv innehållsanalys
Nya sjuksköterskor upplevde svårigheter med att anpassa sig till kliniska arbetsmiljöer och de stod inför många utmaningar i yrket. De
upplevde brist på kunskap om kommunikation, prioriteringar och hanterande av oväntade situationer.
Hög Liang et al., (2018) Taiwan 25 Fördjupande intervjuer / Innehållsanalys
Att vara spänd, fysiskt utmattad, mentalt stressad, tuff anpassning till yrket och uppbyggnad av
självförtroende var vad nyexaminerade sjuksköterskor upplevde. Hög Murray et al., (2019) Australien 11 Semistrukturerade intervjuer / Tematisk analys Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde en chock när de kom ut i yrket. Fokuset låg på att hantera tidspress, klara av arbetsuppgifter, behålla patientsäkerheten och att etablera en helhetssyn i omvårdnaden.
Hög Nour & Williams (2018) Kanada 14 Djupintervjuer / Konstant jämförande analys
För nyexaminerade sjuksköterskor var det viktigt att bygga upp
självförtroendet genom kunskap i den kliniska omvårdnaden, att få öva och tillämpa teoretisk kunskap i stödjande miljöer. Medelhög Ortiz (2016) USA 12 Individuella intervjuer / Manuell innehållsanalys
För att uppnå ett professionellt förtroende var nyexaminerade sjuksköterskor tvungna att uppleva både positiva och negativa situationer inom yrket.
8
Tabell 2. Forts. Översikt av artiklar ingående i analysen (n=17) Författare (År) Land Deltagare Metod Datainsamling / Analys Huvudfynd Kvalitet Hög, Medelhög, Låg Rainbow & Steege (2018) USA 15 Semistrukturerade intervjuer / Latent tematisk analys
En förhöjd stressnivå var något som nya sjuksköterskor upplevde och utbrändhet var mer vanligt på en del arbetsplatser, de upplevde även att yrket inte stämde överens med deras förväntningar. Hög Whitmore et al. (2019) Kanada 9 varav 7 nya sjuksköterskor Semistrukturerade intervjuer / Tematisk analys
Det fanns behov av ökat stöd hos nyexaminerade sjuksköterskor för att stärka självförtroendet och
utvecklingen. Hög Widarsson et al. (2020) Sverige 11 Semistrukturerade intervjuer / Induktiv kvalitativ innehållsanalys
Nybildade sjuksköterskor upplevde brist på möjligheter att utveckla sin yrkeskompetens. Det skiljer på vad som lärdes ut på universitet och vad vårdorganisationerna förväntade sig.
Hög Zamanzadeh et al. (2015) Iran 14 Semistrukturerade intervjuer / Kvalitativ innehållsanalys
Nyexaminerade sjuksköterskor var inte förberedda på att ta sig an den kliniska rollen. Praktisk och teoretisk kunskap upplevdes bristfälliga vilket
resulterade i ineffektivitet, lågt självförtroende, stress och frustration.
Hög
Analys
En kvalitativ innehållsanalys har utförts då litteraturstudiens syfte var att beskriva
nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom yrket. Analysen har utförts enligt Graneheim och Lundmans (2004) metod med en manifest ansats. Med detta menas att analysen har genomförts textnära där inga egna tolkningar av den underliggande innebörden har gjorts. Analysprocessen började med att artiklarna lästes i sin helhet ett flertal gånger för att få en helhetsuppfattning av innehållet. Därefter togs meningsenheter ut från artiklarnas resultatdel som svarade på studiens syfte vilket totalt blev 623 meningsenheter. Meningsenheterna
översattes från engelska till svenska och kondenserades i samma steg vilket enligt Graneheim och Lundman (2004) innebär att meningarna förkortas där endast den relevanta kärnan som svarar på syftet sparas. Varje enskild artikel fick en enskild siffra, exempelvis artikel 1. Meningsenheterna ur varje artikel fick sedan en exklusiv märkning, exempelvis 1.1 eller 1.2. Graneheim och Lundman (2004) menar att denna typ av märkning gör det enklare att hitta tillbaka till originaltexten. Meningsenheterna sammanfördes med andra meningsenheter med ett liknande innehåll som skapade olika kategorier. Dessa kategorier sammanfördes med likartade kategorier och bildade till slut huvudkategorier. Huvudkategorierna blev sedan en grund till
9
resultatdelen och meningsenheterna som tillhörde respektive huvudkategori sammanfattades till en beskrivande text som representerar resultatet (Graneheim & Lundman, 2004).
Resultat
Analysen resulterade i sex huvudkategorier som presenteras i Tabell 3. Huvudkategorierna beskrivs i resultatet med brödtexter och tillhörande citat.
Tabell 3 Översikt av huvudkategorier (n=6) Huvudkategorier
Att kunskap och erfarenhet av omvårdnad har stor betydelse Att stöd från arbetskamrater påverkar trivseln i yrket Att ha eget ansvar vid hög arbetsbelastning är en utmaning Att yrket påverkar en som person även utanför arbetet Att yrket inte motsvarar förväntningarna
Att vara osäker i yrkesrollen
Att kunskap och erfarenhet av omvårdnad har stor betydelse
Studier visade att nyexaminerade sjuksköterskor upplevde brist på teoretisk och praktisk kunskap (Al-Awaisi, Cooke & Pryjmachuk, 2015; Brown, Hochstetler, Rode, Abraham & Gillum, 2018; Croxon, Deravin & Anderson, 2017; Flinkman & Salanterä, 2015; Herron, 2017; Ke & Stocker, 2019; Labrague, McEnroe-Pettite & Leocadio, 2019; Lee, Kim, Jung & Kang, 2019; Liang, Lin & Wu, 2018; Murray, Sundin & Cope, 2019; Nour & Williams, 2018; Ortiz, 2016; Whitmore, Kaasalainen, Ploeg & Baxter, 2019; Widarsson, Asp, Letterstål & Källestedt, 2020; Zamanzadeh, Jasemi, Valizadeh, Keogh & Taleghani, 2015), vilket gjorde dem
oförberedda för kliniska uppgifter (Ke & Stocker, 2019; Zamanzadeh et al., 2015) som att hantera medicinsk utrustning (Lee et al., 2019; Liang et al., 2018) och att veta när de skulle kontakta läkare (Brown et al., 2018; Herron, 2017). Detta ansågs innebära en risk för vårdskada (Al-Awaisi et al., 2015). De visste inte vad de skulle göra eller hur de skulle reagera i olika situationer (Al-Awaisi et al., 2015; Labrague et al., 2019; Lee et al., 2019; Liang et al., 2018; Nour & Williams, 2018) som exempelvis vid palliativ vård (Croxon et al., 2017). De kände att de hade för lite kunskap om sjukdomar (Ke & Stocker, 2019; Lee et al., 2019; Liang et al., 2018; Murray et al., 2019; Zamanzadeh et al., 2015), läkemedel och läkemedelshantering (Liang et al., 2018; Murray et al., 2019).
10
et al., 2017; Dames, 2019; Herron, 2017; Ke & Stocker, 2019; Lee et al., 2019; Murray et al., 2019; Widarsson et al., 2020) då enbart teori upplevdes svårt att omsätta i praktiken (Murray et al., 2019; Widarsson et al., 2020). De önskade ökad kunskap och praktisk övning av hur de skulle vårda patienter i akuta situationer där de skulle prioritera och bedöma en patients hälsotillstånd (Flinkman & Salanterä, 2015; Widarsson et al., 2020).
“I feel highly stressed when performing clinical tasks, especially when dealing with urgent situations or life‐threatening emergencies. Only if you have worked in clinical settings can you ever know how it feels having adrenaline at full speed. When you perform some procedures that you have never done before, you might experience great stress because you really know nothing about it … I think that nurses feel the greatest stress when it comes to life‐threatening emergencies. You may have heard about it at school, but now you have experienced it yourself and realized the reality shock. Then you will regret that you didn't learn enough.” (Ke & Stocker, 2019)
Studier visade att grundutbildningen var till stor hjälp för att vårda patienter i det nya yrket (Brown et al., 2018; Croxon et al., 2017; Herron, 2017; Widarsson et al., 2020) men att det var annorlunda jämfört med vad de lärde sig på arbetsplatserna (Brown et al., 2018; Labrague et al., 2019; Liang et al., 2018; Ortiz, 2016; Widarsson et al., 2020). Det handlade om att följa
avdelningens rutiner och arbetssätt vilket kunde vara annorlunda från vad de lärt från litteratur (Labrague et al., 2019; Liang et al., 2018; Widarsson et al., 2020). De hade önskat mer fokus på kommunikation under utbildningen för att förenkla kontakt och kommunikation med patienter och kollegor, samt för att kunna stötta och utbilda patienter (Lee et al., 2019; Croxon et al., 2017).
Tidigare erfarenhet av omvårdnad gjorde att nyexaminerade sjuksköterskor utvecklade sin förmåga att förstå och hantera information på ett bättre sätt (Nour & Williams, 2018; Ortiz, 2016; Widarsson et al., 2020) och att prioritera i svåra situationer (Nour & Williams, 2018). De upplevde att de lärde av sina misstag och ökad erfarenhet bidrog till att misstag blev färre (Dames, 2019; Ke & Stocker, 2019). Det var viktigt att de såg hela patienten för att kunna uppmärksamma eventuella försämringar (Herron, 2017; Nour & Williams, 2018; Widarsson et al., 2020). Ke och Stocker (2019) beskrev vikten av att försöka tänka positivt för att utvecklas och inte enbart fastna i tankar om misstag. Studier visade att erfarenhet behövdes för att finna olika strategier i yrket vilket gjorde att de utvecklades inom professionen (Brown et al., 2018; Herron, 2017; Ke & Stocker, 2019; Labrague et al., 2019; Liang et al., 2018; Murray et al., 2019; Whitmore et al., 2019). När nyexaminerade sjuksköterskor bytte arbetsplats kände de sig osäkra igen även om det var enklare än att börja som helt nyexaminerad. Sjuksköterskor blir aldrig fullärda, det finns alltid mer att lära (Murray et al., 2019).
“I am always learning something new, like every shift that I work I learn something new.” (Brown et al., 2018)
11
Att stöd från arbetskamrater påverkar trivseln i yrket
Studier visade att stöd från handledare och arbetskamrater var viktigt under den första tiden för att trivas och utvecklas i det nya yrket (Al-Awaisi et al., 2015; Brown et al., 2018; Flinkman & Salanterä, 2015; Herron, 2017; Ortiz, 2016; Widarsson et al., 2020; Zamanzadeh et al., 2015). Det var väsentligt att kunna samarbeta, be om hjälp, ställa frågor och kommunicera öppet utan att bli förlöjligad (Brown et al., 2018; Croxon et al., 2017; Herron, 2017; Ke & Stocker, 2019; Labrague et al., 2019; Rainbow & Steege, 2018; Widarsson et al., 2020; Zamanzadeh et al., 2015). Att respektera varandra som kollegor var betydelsefullt då önskan att byta arbete annars uppstod hos nyexaminerade sjuksköterskor (Brown et al., 2018; Flinkman & Salanterä, 2015; Ke & Stocker, 2019; Nour & Williams, 2018). Negativa attityder från kollegor och att de blev baktalade drog ned på arbetsglädjen (Flinkman & Salanterä, 2015; Ke & Stocker, 2019). Detta gjorde att de inte vågade be om hjälp och fick då inget stöd vilket gjorde att de inte kände sig välkomna på arbetsplatsen (Brown et al., 2018; Nour & Williams, 2018).
“The behavior and attitudes of the managers closest to the RNs greatly impacted upon their job satisfaction and intentions to leave.” (Flinkman & Salanterä, 2015) *RN – Registered nurse
Beröm och uppskattning av kollegor, patienter och närstående bidrog till att frustration försvann då de insåg sitt värde (Al-Awaisi et al., 2015; Ke & Stocker, 2019). Nyexaminerade
sjuksköterskor lärde sig arbetssätt som fungerade för dem av erfarna kollegor (Brown et al., 2018; Ke & Stocker, 2019; Liang et al., 2018). De behövde stöd från kollegor för att bearbeta händelser och känslor för att undvika frustration (Brown et al., 2018; Rainbow & Steege, 2018).
“When the patients’ family members run to me and say ‘thank you’, I feel that all is worth it.” (Ke & Stocker, 2019)
Under introduktionen på arbetsplatsen hade nyexaminerade sjuksköterskor en eller flera
handledare som skulle göra dem bekanta med miljön, arbetsuppgifterna och finnas där som stöd. De föredrog att endast ha en eller två handledare då det skapade stabilitet. Att handledare var positiva och gav dem tid kunde stärka deras självförtroende och minska stress (Brown et al., 2018; Ortiz, 2016; Zamanzadeh et al., 2015). Att uppleva bristfällig introduktion skapade
osäkerhet, rädsla att göra misstag och känsla av att vara övergiven (Flinkman & Salanterä, 2015; Nour & Williams, 2018). Negativa kommentarer från handledare försämrade självförtroendet (Ortiz, 2016; Zamanzadeh et al., 2015).
“They would all boost my confidence. They took the time, they were happy to be preceptors, and I think that can really make a difference in your confidence.” (Ortiz, 2016)
12
Att ha eget ansvar vid hög arbetsbelastning är en utmaning
Att vara ny inom yrket var en nervös och spänd förändring (Croxon et al., 2017; Herron, 2017; Ke & Stocker, 2019; Labrague et al., 2019; Murray et al., 2019). Den största förändringen var att självständigt ansvara över flera patienter (Croxon et al., 2017; Labrague et al., 2019; Liang et al., 2018; Ortiz, 2016) och att finna vem de var i yrkesrollen (Herron, 2017; Ke & Stocker, 2019). Att ta eget ansvar för omvårdnaden av patienter beskrevs som överväldigande (Murray et al., 2019; Widarsson et al., 2020) då det inte längre fanns någon som dubbelkollade allt de gjorde (Whitmore et al., 2019; Widarsson et al., 2020).
“New graduate registered nurses describe their initial transition as “nerve wracking,” “scary,”
“stressful,” and “overwhelming.” There was apprehension about taking on a role for which some feel they were not fully prepared; that they were suddenly wholly responsible for the patients in their care.”
(Murray et al., 2019)
Studier visade att nyexaminerade sjuksköterskor upplevde hög arbetsbelastning och tidsbrist (Al-Awaisi et al., 2015; Brown et al., 2018; Croxon et al., 2017; Dames, 2019; Flinkman & Salanterä, 2015; Herron, 2017; Ke & Stocker, 2019; Labrague et al., 2019; Lee et al., 2019; Liang et al., 2018; Murray et al., 2019; Whitmore et al., 2019; Widarsson et al., 2020;
Zamanzadeh et al., 2015). Det var svårt att hinna utföra alla arbetsuppgifter på det bästa eller mest patientsäkra sättet (Al-Awaisi et al., 2015; Flinkman & Salanterä, 2015; Herron, 2017; Lee et al., 2019; Liang et al., 2018; Murray et al., 2019; Whitmore et al., 2019; Widarsson et al., 2020) samt att de ofta fick arbeta övertid (Ke & Stocker, 2019; Liang et al., 2018; Zamanzadeh et al., 2015). Hög arbetsbelastning (Murray et al., 2019; Zamanzadeh et al., 2015), komplicerade och ovana arbetsuppgifter (Ke & Stocker, 2019; Murray et al., 2019; Zamanzadeh et al., 2015) samt höga förväntningar från kollegor bidrog till stress (Labrague et al., 2019; Liang et al., 2018).
“You're overwhelmed with all the tasks you have to do… so when you go into the patient's room, you aren't focused on, is the patient okay, you're thinking, I have to go do this and this and this. I just felt so
overwhelmed.” (Herron, 2017)
Självförtroendet kom med tiden (Ke & Stocker, 2019; Liang et al., 2018; Nour & Williams, 2018; Ortiz, 2016) efter frustration och motgångar (Liang et al., 2018; Ortiz, 2016; Whitmore et al., 2019). Det ökade när de klarade av olika situationer (Al-Awaisi et al., 2015; Liang et al., 2018; Nour & Williams, 2018; Ortiz, 2016).
“For many new graduates these negative experiences were part of the process of building professional confidence.” (Ortiz, 2016)
13
Att tänka på arbetet under sin lediga tid var vanligt (Al-Awaisi et al., 2015; Brown et al., 2018; Dames, 2019; Ke & Stocker, 2019; Liang et al., 2018; Zamanzadeh et al., 2015). Studier visade att nyexaminerade sjuksköterskor på sin lediga tid läste på om diagnoser och metoder som de var osäkra på (Brown et al., 2018; Liang et al., 2018; Murray et al., 2019). De hade tankar och drömmar om arbetet och var oroliga inför nästa arbetspass (Al- Awaisi et al., 2015).
“I couldn't even relax when I was home. I was always worried about my next shift and wondered if I could get things done on time. Sometimes, I would get out of bed and, thinking that I was at the hospital, look for my patients!” (Zamanzadeh et al., 2015)
Den emotionella delen var mest skrämmande vid dödsfall och kunde visa sig som rädsla och stress för att klara av sådana situationer och hur de skulle reagera (Croxon et al., 2017). Att informera och ta hand om anhöriga upplevdes svårt (Croxon et al., 2017) och de skulle komma ihåg en patients bortgång resten av deras liv (Rainbow & Steege, 2018).
“How to talk, you don't learn the skills even to talk to the family and explain to them what's happening when a person's functions start to shut down they might get, if they're blood starts to pool or if they start getting gurgly how do you explain that to the family... I actually find dealing with the families more difficult than dealing with the patient” (Croxon et al., 2017)
Efter ett arbetspass kunde de känna extrem trötthet vilket gjorde att de inte kunde varva ned och sova (Dames, 2019; Ke & Stocker, 2019; Liang et al., 2018) och uteblivet stöd i arbetet hade negativ inverkan på sömnen (Widarsson et al., 2020; Murray et al., 2019). Hos en del kunde tröttheten och utmattningen bidra till sjukskrivning vilket blev ett hinder i privatlivet (Al-Awaisi et al., 2015; Flinkman & Salanterä, 2015).
Låg självkänsla (Dames, 2019; Ke & Stocker, 2019; Lee et al., 2019), negativa tankar om patienter (Dames, 2019) samt när de inte presterade på arbetet (Ke & Stocker, 2019; Lee et al., 2019) bidrog till negativa tankar om sig själv (Dames, 2019; Ke & Stocker, 2019; Lee et al., 2019). Att prioritera egenvård och sitt välbefinnande var viktigt för att orka prestera under arbetspasset (Brown et al., 2018) och för att yrket inte skulle ha en ogynnsam inverkan på livet (Brown et al., 2018; Croxon et al., 2017; Dames, 2019). Vid stress fanns behov av ledighet för att inte bli utmattad (Brown et al., 2018; Croxon et al., 2017).
“Making sure you bring your water bottle and snacks so that you stay hydrated and have enough energy to make it throughout the day.” (Brown et al., 2018)
Att yrket inte motsvarar förväntningarna
Studier visade att nyexaminerade sjuksköterskor hade missvisande förväntningar och inte var förberedda på vad yrket skulle innebära då arbetsuppgifterna inte var vad de hade räknat med (Al-Awaisi et al., 2015; Ke & Stocker, 2019; Whitmore et al., 2019; Widarsson et al., 2020). En
14
del upplevde besvikelse över att arbetet främst bestod av basal omvårdnad då de tyckte att de hade högre kompetens än så (Al-Awaisi et al., 2015). Enligt Widarsson et al. (2020) beskrev nyexaminerade sjuksköterskor att arbetet var mer uppgiftsbaserat än patientfokuserat, som ronder, administrativt arbete och provtagningar. De önskade att vara närmare patienterna och leda omvårdnaden. De förstod inte heller att det var sjuksköterskor som tog kontakt med alla andra yrkesprofessioner för att kunna utföra den bästa omvårdnaden för patienter.
“It is very administrative; you did not know what to do. I am the one who contacts the hospital pastor, the curator, and the dietician, as well as the one who puts the whole thing together. I didn't understand that before.” (Widarsson et al., 2020)
Arbetsuppgifterna upplevdes av en del som enformiga och att yrket inte utvecklade de
färdigheter som de hade vilket gjorde att de inte upplevde någon karriärsutveckling (Flinkman & Salanterä, 2015). De förvånades över att en del kollegor endast gjorde det de var tvungna att göra och inte gav personcentrerad omvårdnad (Al-Awaisi et al., 2015).
Att vara osäker i yrkesrollen
Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde osäkerhet inför en del arbetsuppgifter och rädsla över att göra misstag (Brown et al., 2018; Croxon at al., 2017; Ke & Stocker, 2019; Liang et al., 2018; Ortiz, 2016). Osäkerhet i yrkesrollen kunde framkalla rädsla och ångest (Flinkman & Salanterä, 2015; Labrague et al., 2019; Murray et al., 2019; Ortiz, 2016; Zamanzadeh et al., 2015). Det fanns en oro att glömma arbetsuppgifter som kunde leda till att patienters tillstånd skulle försämras (Murray et al., 2019; Labrague et al., 2019; Zamanzadeh et al., 2015). Att administrera läkemedel och risken att göra allvarliga fel vid medicinsktekniska uppgifter upplevdes skrämmande (Dames, 2019; Murray et al., 2019; Ortiz, 2016). Studier visade att nyexaminerade sjuksköterskor undvek liknande situationer som de tidigare gjort misstag vid på grund av osäkerhet (Ke & Stocker, 2019). De tvekade om de var lämpliga för yrket och tankar om att lämna yrket väcktes. De jämförde sig med kollegor som tidigare hamnat i likartade situationer och som bytt arbete (Ke & Stocker, 2019; Liang et al., 2018).
“I didn't trust myself! Whenever I wanted to do a vein puncture, I was hesitant and doubtful: I was afraid I couldn't do it right” (Zamanzadeh et al., 2015)
De upplevde osäkerhet och rädsla vid kommunikation med kollegor (Brown et al., 2018; Murray et al., 2019; Zamanzadeh et al., 2015) vilket gjorde att mycket tid och energi spenderades på att fundera över arbetsuppgifter istället för att be om hjälp (Widarsson et al., 2020). De var för osäkra för att ifrågasätta kollegor då de var rädda för negativa reaktioner (Ke & Stocker, 2019; Murray et al., 2019). De kunde uppleva att yrket hade låg status vilket gjorde att de kände skam och att självförtroendet sjönk (Al-Awaisi et al., 2015; Ke & Stocker, 2019).
15 “As a grad you're like oh I should, this seems so simple I should know how to do it. So, then you spend a lot of time like. Yeah, just like second guessing that in your mind and then being like but do I know it? Have I learned it, like where can I look it up? Well, like you go through all these steps like who should I ask? Like is going to be the right person to ask is going to be silly. And then you, um, end up wasting all of mental energy I think because you are worrying” (Murray et al., 2019)
Diskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom yrket. Resultatet visade att kunskap och erfarenhet av omvårdnad hade stor betydelse, likaså var stöd från arbetskamrater av stor vikt. Det var en utmaning att ha eget ansvar vid hög arbetsbelastning. De upplevde att yrket påverkade dem som person utanför arbetet, att inte yrket motsvarade förväntningarna och att de kände sig osäkra i den nya yrkesrollen.
I litteraturstudiens resultat framkom att nyexaminerade sjuksköterskor upplevde brist på teoretisk och praktisk kunskap och att endast lära sig teori var svårt att omsätta i praktiken. Tidigare erfarenhet av omvårdnad visade sig vara bra för att utveckla förmågan att förstå och hantera information. Sönmez och Yildirim (2015) skriver att teorin som nyexaminerade
sjuksköterskor inhämtat var problematisk att omsätta i praktiken och kräver mycket övning. Det är viktigt att de inte är rädda för sina svagheter då de har kunskaper om att söka efter nödvändig information från tillförlitliga källor (Serafin, Danielewicz, Chyla & Czarkowska-Pączek, 2020). Labrague och McEnroe-Pettite (2017) visar på att nyexaminerade sjuksköterskor upplever hög stress när de befinner sig i okända situationer och när de utför nya uppgifter. Slutsatser som kan dras utifrån detta är att nyexaminerade sjuksköterskor som upplever brist på kunskap i
arbetslivet kan gynnas av att ha i åtanke att det alltid finns kunskap att inhämta från kollegor och trovärdiga Internetkällor och att de aldrig är fullärda. Mycket övning av arbetsuppgifter som beskrivs svåra resulterar i ökat självförtroende och trygghet.
Omvårdnadsteoretikern Patricia Benner (1993) har skapat en teori om hur sjuksköterskor kombinerar teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet för att utvecklas i yrkesrollen vilket sker i fem stadier. Det första stadiet är novis och här saknas erfarenhet och sjuksköterskan är därmed styrd av bestämda regler och riktlinjer. Det gör dem styrda och oflexibla. Det andra stadiet är avancerad nybörjare som innebär att nyexaminerade sjuksköterskor inhämtar mer teoretisk och praktisk kunskap genom att självständigt uppmärksamma olika typer av situationer. Här är sjuksköterskan som i det första steget fortfarande beroende av regler och riktlinjer och har inte kapaciteten att se en helhetsbild. Det tredje stadiet är kompetent och här har sjuksköterskan arbetat under en längre tid under samma eller liknande omständigheter vilket gör att hen
16
organiserad i sitt arbete. Skicklighet är det fjärde stadiet då sjuksköterskan uppfattar situationer som en helhetsbild. Kunskap och erfarenhet om olika händelser och hur de planerar sitt arbete har utvecklats. De uppfattar en situations betydelse relaterat till de långsiktiga målen. Under det sista och femte stadiet expert kan sjuksköterskan prioritera vad som är viktigast i en händelse utan att slösa tid på att fundera över alternativa lösningar och diagnoser. Tidigare erfarenhet av möten i liknande situationer lägger en grund för att reflektera över situationer utifrån flera olika nyanser. Nyexaminerade sjuksköterskor i litteraturstudien uppnår inte alla stadier i Benners (1993) teori men det kan visa hur sjuksköterskor kan utvecklas i yrkesrollen. De upplevde brist på erfarenhet under sin första yrkestid vilket stödjer till stadiet novis utifrån Benners (1993) teori. Stadiet avancerad nybörjare kan kopplas till att nyexaminerade sjuksköterskor inhämtar mer praktisk och teoretisk kunskap genom övning.
Resultatet visade att stöd från handledare och kollegor var viktigt för att trivas och utvecklas. Att kunna samarbeta och be om hjälp utan att bli förlöjligad var betydelsefullt. Blev de förlöjligade gjorde det att de inte vågade be om hjälp och fick därmed inget stöd. Att under introduktionen endast ha en eller två handledare skapade stabilitet och handledarens inställning var betydande för hur de skulle uppleva yrket. Leong och Crossman (2016) beskriver att handledarens beteende avgör om nyexaminerade sjuksköterskor stannar kvar på arbetsplatsen. Även studien av
Blomberg et al. (2014) visar att stöd från kollegor och handledare är nödvändigt för att trivas på arbetsplatsen då höga nivåer av stress annars uppstår. Bisholt (2012) samt Ebrahimi,
Hassankhani, Negarandeh, Gillespie och Azizi (2016) menar att när nyexaminerade
sjuksköterskor får bekräftelse, beröm och accepteras av kollegor bidrar det till att de känner sig betrodda, delaktiga och att de betyder något på arbetet. Degrande, Liu, Greene och Stankus (2018) beskriver att stöd från handledare, kollegor, vänner och familj är viktigt för att bygga ett självförtroende och hantera svåra och stressiga situationer. Wangensteen, Johansson och Nordström (2008) menar att en välkomnande arbetsmiljö uppskattas där de uppmuntras till att ställa frågor och vara ny. Feedback är viktigt för att öka självförtroendet. Slutsatsen är att kollegors beteende och inställning har stor betydelse för att nyexaminerade sjuksköterskor ska trivas och känna trygghet på arbetsplatsen, vilket resulterar i att de stannar kvar längre på arbetsplatsen. Ur ett omvårdnadsperspektiv kan stöd från kollegor minska stressnivåer och främja förutsättningen att hantera svåra situationer, vilket kan bidra till att säkerheten ökar då de känner trygghet att be om hjälp.
Nyexaminerade sjuksköterskor är ofta utsatta för förolämpningar, sarkasm och kritik av
handledare vilket innebär maktmissbruk, detta beskrivs som att de då utvecklar självständighet och kompetens (Leong & Crossman, 2016). När de möts av negativa attityder och beteenden
17
känner de utanförskap i arbetsgruppen (Ebrahimi et al., 2016; Halpin, Terry & Curzio, 2017). Suresh, Matthews och Coyne (2012) beskriver att nyexaminerade sjuksköterskor känner sig maktlösa och otillräckliga när kollegor ignorerar dem eller tilltalar dem vid fel namn. Halpin et al. (2017) menar att de känner press över att prestera och leva upp till kollegors förväntningar vilket gör att en del slutar på arbetsplatsen för att de inte får något stöd.
I litteraturstudien framkom det att självständigt ansvara över flera patienter är en stor omställning och beskrivs som överväldigande. Nyexaminerade sjuksköterskor upplever hög arbetsbelastning och tidsbrist vilket bidrar till stress då det är svårt att hinna utföra alla
arbetsuppgifter i tid med bevarad patientsäkerhet. När de klarar av att arbeta i olika situationer ökar självförtroendet. Suresh et al. (2012) beskriver att nyexaminerade sjuksköterskor uttrycker blandade känslor kring den nya rollen och det ökade ansvaret där en del känner sig mer redo än andra. Clark och Holmes (2007) visar på att majoriteten av nyexaminerade sjuksköterskor inte är redo att självständigt ansvara över patienter. Wangensteen et al. (2008) menar att nyckeln till att hantera ledarrollen är att ha en bra översikt över patienterna, kunna delegera arbetsuppgifter och att känna medarbetarna. Halpin et al. (2017) beskriver att nyexaminerade sjuksköterskor kopplar det egna ansvaret till rädsla. Blomberg et al. (2014) beskriver att de upplever hög stress oavsett vilken arbetsplats de arbetar på, vilket även Wu, Fox och Adam (2012) stärker. Stressen beskrivs vara relaterad till en uppfattning om hög arbetsbelastning och till de mål som finns att nå upp till vid patientvård (Blomberg et al., 2014; Labrague & McEnroe-Pettite, 2017; Suresh et al., 2012; Halpin et al., 2017). Suresh et al. (2012) menar att hög arbetsbelastning har en negativ inverkan på omvårdnaden för patienter och leder till att patientsäkerheten minskar. Halpin et al. (2017) menar att stressfaktorn är lägre hos nyexaminerade sjuksköterskor som är äldre samt hos de som tidigare har erfarenhet inom sjukvården. Resultatet från litteraturstudien visar att de som har erfarenhet av omvårdnad har förmåga att förstå och hantera information bättre vilket kan minska stressnivån då de har en inblick i hur yrket fungerar.
Litteraturstudiens resultat visade att nyexaminerade sjuksköterskor inte kunde sluta tänka på yrket på sin fritid. De läste på om olika diagnoser och metoder för att bli mer trygga i arbetet och de kunde vara oroliga inför nästkommande skift. Att sjuksköterskor inte kan sluta tänka på arbetet hemma är enligt Epistein et al. (2020) en bidragande orsak till sömnproblem. En del sjuksköterskor oroar sig och tänker på det som hänt på arbetet vilket försämrar förmågan att varva ned efter arbetet. De är mentalt inställda på vad som ska ske på arbetet kommande dag och en del är uppstressade och räknar de timmar som de ska få sova. Att använda någon form av insomningsmedicin eller dricka alkohol för att sova används av en del (Oneal et al., 2019). Enligt Epistein et al. (2020) samt Ross et al. (2019) är brist på tid vid skiftarbete en bidragande
18
faktor till nedsatt sömnkvalitet. Många sjuksköterskor har långt att pendla till arbetet och under arbetspassen är det brist på tid för att ta nödvändiga pauser. Trötthet och utmattning från arbetet bidrar till att sjuksköterskor inte ägnar sig åt egenvård. De är för omotiverade och utmattade för att träna, tillaga hälsosamma måltider, spendera tid med familj och vänner som reducerar stressupplevelser. Under sjuksköterskors lediga dagar fokuserar de på att återhämta sig och ta igen sömn istället för att utföra egenvård vilket bidrar till ohälsosamma aktiviteter och måltider (Ross et al., 2019). Nicholls, Perry, Duffield, Gallagher och Pierce (2017) beskriver att en del sjuksköterskor känner begär av att inta socker och stora mängder kolhydrater dagen efter ett nattskift på grund av extrem trötthet.
Litteraturstudiens resultat visade att trötthet och utmattning i yrket bidrog till hinder i privatlivet och det var viktigt att prioritera egenvård för att orka prestera på arbetet. Enligt Crane och Ward (2016) är det viktigt att sjuksköterskor fokuserar mer på egenvård för att dämpa
stressupplevelser då det är vetenskapligt bevisat att bland annat träning, andningsövningar, yoga och avslappningstekniker minskar stressresponsen och stärker immunförsvaret, vilket främjar välbefinnandet hos alla människor. Epistein et al. (2020) beskriver olika tillvägagångsätt hos sjuksköterskor som kan leda till en förbättrad sömn som är att anpassa dygnsrytmen till schemat. Att inför ett morgonskift gå upp tidigare två dagar i förväg trots att de inte arbeta på morgonen och likvärdigt när de ska arbeta natt, att stanna uppe längre dagen innan och sova längre på dagen. Andra tillvägagångssätt är att ägna tid åt nedvarvning efter ett kvällspass genom att duscha, titta på TV eller lyssna på musik. Då tankarna på arbetet också kan leda till en sämre sömnkvalitet är det viktigt att hitta strategier för att distansera sig från arbetet genom att titta på TV, mobiltelefonen eller att försöka tänka på annat.
Resultatet visade att de hade felaktiga förväntningar om yrket då arbetsuppgifterna inte var vad de hade räknat med. En del nyexaminerade sjuksköterskor ville arbeta närmre patienterna men det visade sig att arbetet var mer uppgiftsbaserat. Andra tyckte att deras kompetens var högre än att endast arbeta med att utföra basal omvårdnad. Enligt Freeling och Parker (2015) samt
Duchscher (2009) tyder förväntningar som finns på arbetet att de är otillräckligt förberedda för vad yrket egentligen innebär. Cheraghi, Salasli och Ahmadi (2007) bekräftar att nyexaminerade sjuksköterskor anser att arbetet är mer uppgiftsbaserat där den individuella omvårdnaden med ett holistiskt synsätt saknas. De förvånas över att kollegor endast gör de arbetsuppgifter som de är tvungna att göra då de anser att utbildningen har gett dem djupare förståelse om människans behov. Maben, Latter och Clark (2007) förklarar att deras uppgifter är att utföra fysisk vård istället för psykologisk vård. De beskriver att de under utbildningen lär sig att se hela patienten utifrån ett holistiskt synsätt och att de sedan på arbetsplatserna förvånas över att kollegor ber
19
dem att endast göra de fysiska arbetsuppgifter som måste göras. Det är viktigt att som sjuksköterska se var patient ur ett holistiskt synsätt under alla möten och inte enbart göra de arbetsuppgifter som de är tvungna att göra för att uppnå den bästa möjliga personcentrerade omvårdnaden.
Resultatet visade att nyexaminerade sjuksköterskor var osäkra i yrkesrollen och över en del arbetsuppgifter. De var rädda att göra misstag och en del funderade på om de var lämpliga för yrket. Yrket upplevdes ha låg status vilket gjorde att en del kände skam och självförtroendet sjönk. Blomberg et al. (2014) beskriver att vara ny i yrket är en situation som involverar
osäkerhet och rädsla. Degrande et al. (2018) stärker resultatet då nyexaminerade sjuksköterskor beskriver att de är osäkra i en del situationer som handlar om liv eller död för patienter vilket i sin tur kan resultera i att deras självförtroende sjunker. En del beskriver det som att brist på exponering av komplexa situationer under arbetet bidrar till osäkerhet och minskat
självförtroende. Även de som tidigare har erfarenhet av omvårdnad är osäkra när de inte känner sig tillräckligt kompetenta. Wangensteen et al. (2008) menar att nyexaminerade sjuksköterskor upplever osäkerhet oavsett om de är bekanta med miljön eller inte. Okända rutiner, patienter och medarbetare är bidragande faktorer till det. Degrande et al. (2018) beskriver att efter två års arbete växlar de fortfarande mellan osäkerhet och självsäkerhet. De som har mod och inte är blyga vågar ifrågasätta kollegor om de är osäkra vilket gör att de kan hantera svåra situationer bättre. Benners (1993) teori om stadiet novis går även här att koppla till att vara osäker, känna rädsla och att inte känna sig tillräckligt kompetent som ny i yrket. Stadiet avancerad nybörjare förenas med beskrivelsen av att efter två års tid pendla mellan osäkerhet och självsäkerhet.
Gustafsson och Fagerberg (2004) menar att reflektion över sitt agerande och tillvägagångsätt kan stärka den professionella utvecklingen. Reflektion innebär att lära sig se situationer på olika sätt och ur olika perspektiv. När sjuksköterskor reflekterar över sina egna känslor i situationer som uppstått med patienter kan de lättare komma fram till vad som kan göras på ett bättre sätt, då de vill förmedla förtroende och trygghet istället för osäkerhet. De beskriver det mer naturligt att reflektera över det som betraktas som negativt och de situationer som ses som god omvårdnad passerar obemärkt utan reflektion. Reflektion kan ge sjuksköterskor mod att testa något nytt vilket ökar självförtroendet och gör att de känner sig mindre osäkra i nya situationer.
Metoddiskussion
För att granska studiens trovärdighet har metoden att utvärderas enligt Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av begreppen tillförlitlighet, pålitlighet och överförbarhet.
20
Enligt Graneheim och Lundman (2004) ska tillförlitligheten i studien belysas genom att studiens forskningsfråga, kontext och deltagare vid insamling av data är relevanta. I studien har
författarna läst på om det valda ämnet och gjort en pilotsökning för vara bekanta med
forskningsmiljön. Författarna i denna litteraturstudie valde att inte begränsa med ålder, kön eller erfarenhet då en variation av dessa faktorer ökar tillförlitligheten genom att belysa ämnet ur olika perspektiv. Graneheim och Lundman (2004) beskriver att under analysprocessen är val av relevanta meningsenheter samt kondensering viktigt för att stärka tillförlitligheten. Författarna valde att översätta och kondensera i samma steg då det ansågs mer effektivt men eftersom
engelska språket inte är författarnas modersmål finns en risk att misstolka textens innebörd, detta gjordes därför med stor försiktighet. Författarnas begränsade erfarenhet kan vara en svaghet i analysprocessen. Graneheim och Lundman (2004) menar att tillförlitligheten ökar när citat från originaltexter styrker resultatet samt när medforskare och experter granskar studien vilket är gjort under seminarium med andra studenter och handledare. För att stärka tillförlitligheten används korrekt referensteknik så läsarna kan återgå till originalkällan.
Pålitligheten i litteraturstudien har stärkts genom att författarna tydligt har beskrivit alla delar av metoden, det vill säga litteratursökningen, kvalitetsgranskningen och analysprocessen.
Märkningen av meningsenheterna har underlättat att kontrollera den ursprungliga betydelsen under analysprocessen. Citat från originaltexter i resultatet stärker pålitligheten. Möjligheten att upprepa en liknande studie finns. Graneheim och Lundman (2004) menar att detta stärker pålitligheten.
För att stärka överförbarheten har datainsamlingen och analysen bearbetas noggrant vilket enligt Graneheim och Lundman (2004) stärker överförbarheten. Om resultatet som presenteras är rikt och kraftfullt samt har citat stärker det överförbarheten. För att underlätta överförbarhet ska det finnas en beskrivning från vilken kultur, sammanhang, urval och egenskaper hos deltagarna (Graneheim & Lundman, 2004). Resultatet innehåller ett flertal artiklar vilket gör det att resultatet grundar sig på många olika studier. Det finns redovisat i Tabell 2 att studierna som ingår i resultatet är från olika länder vilket gör att olika kontext framkommer i resultatet. Graneheim och Lundman (2004) beskriver att det är upp till läsaren själv att avgöra om
resultatet går att överföra till ett annat sammanhang. De artiklar som valts ut till litteraturstudien innehåller nyexaminerade sjuksköterskor som arbetet på en vårdavdelning i max fem år.
Sjuksköterskor är nya i yrket så länge de själva uppfattar sig som nya och författarna anser att sjuksköterskor är nya tills de når Benners tredje stadium kompetent.
21
Slutsats
I denna litteraturstudie sammanställs nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny i yrket. Det visade sig att nyexaminerade sjuksköterskor upplevde brist på teoretisk och praktisk kunskap. Handledare och kollegor hade en betydande roll för att de skulle trivas och utvecklas på arbetsplatsen. Det var överväldigande att självständigt ansvara över flera patienter. Hög arbetsbelastning resulterade i stress vilket bidrog till att de kände att de inte hann utföra den bästa eller mest patientsäkra omvårdnaden. De kunde inte sluta tänka på yrket utanför arbetet och egenvård var viktigt. Felaktiga förväntningar av yrket förekom och de kände sig osäkra över en del arbetsuppgifter. Reflektion har visat sig vara effektivt för att stärka självförtroendet vilket gör nyexaminerade sjuksköterskor mindre osäkra i nya situationer. Denna kunskap kan bidra till att nyexaminerade sjuksköterskor får det stöd de behöver och att de inte behöver känna sig ensamma i sina upplevelser, vilket kan resultera i att övergången förbättras och att de stannar i yrket. Det är av stor betydelse att uppmärksamma vikten av egenvård för att må bra samt av att reflektera för att utvecklas i yrkesrollen vilket även har betydelse för vården av patienter. Vidare forskning om hur sjuksköterskestudenter kan förberedas på bästa sätt inför sjuksköterskeyrket är nödvändigt. Mer forskning om betydelsen av stöd behövs men också hur introduktionen kan utföras mer effektivt.
21
Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
Referenser
Artiklar som ingår i analysen = *
*Al-Awaisi, H., Cooke, H., & Pryjmachuk, S. (2015). The experiences of newly graduated nurses during their first year of practice in the Sultanate of Oman – A case study. International Journal of Nursing Studies, 52(11), 1723–1734. doi:10.1016/j.ijnurstu.2015.06.009
Benner, P. (1993). Från novis till expert. Studentlitteratur: Lund.
Bisholt, B. (2012). The professional socialization of recently graduated nurses - Experiences of an introduction program. Nurse Education Today, 32, 278-282. doi:10.1016/j.nedt.2011.04.001 Blomberg, K., Isaksson, A-K., Allvin, R., Bisholt, B., Ewertsson, M., Kullén Engström, A., Ohlsson, U., Sundler Johansson, A., & Gustafsson, M. (2014). Work stress among newly graduated nurses in relation to workplace and clinical group supervision. Journal of Nursing Management, 24(1), 80-87. doi:10.1111/jonm.12274
*Brown, J., Hochstetler, G. A., Rode, S. A., Abraham, S. P., & Gillum, D. R. (2018). The lived experience of first-year nurses at work. The Health Care Manager, 00(0), 1-9.
doi:10.1097/HCM.0000000000000228
Carrier, J., Edwards, D., Hawker, C., & Rees, C. (2015). A systematic review of the
effectiveness of strategies and interventions to improve the transition from student to newly qualified nurse. International Journal of Nursing Studies, 52(7), 1254-1268.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2015.03.007
Cheraghi, M. A., Salasli, M., & Ahmadi, F. (2007). Iranian nurses' perceptions of theoretical knowledge transfer into clinical practice: A grounded theory approach. Nursing & Health Sciences, 9(3), 212-220. doi:10.1111/j.1442-2018.2007.00329.x
Clark, T., & Holmes, S. (2007). Fit for practice? An exploration of the development of newly qualified nurses using focus groups. International Journal of Nursing Studies, 44(7), 1210-1220. doi:10.1016/j.ijnurstu.2006.05.010
Crane, P. J., & Ward, S. F. (2016). Self-healing and self-care for nurses. AORN Journal, 104(5), 386-400. doi:10.1016/j.aorn.2016.09.007
22
experiences. Journal of Clinical Nursing, 27, 337-344. doi:10.1111/jocn.13907
Currie, T., Johnstone, M-J., & Kanitsaki, O. (2008). The nature and implications of support in graduate nurse transition programs: An Australian study. Journal of Professional Nursing, 24(1), 46-53. doi:10.1016/j.profnurs.2007.06.003
Dames, S. (2018). Impact of interplaying and compounding factors in the novice nurse journey: A basic qualitative research study. Canadian Journal of Nursing Research, 51(2), 84-93. doi:10.1177/0844562118817079
*Dames, S. (2019). The interplay of developmental factors that impact congruence and the ability to thrive among new graduate nurses: A qualitative study of the interplay as students transition to professional practice. Nurse Education in Practice, 36, 47-53.
doi:10.1016/j.nepr.2019.02.013
Degrande, H., Liu, F., Greene, P., & Stankus, J-A. (2018). The experiences of new graduate nurses hired and retained in adult intensive care units. Intensive and Critical Care Nursing, 49, 72-78. doi:10.1016/j.iccn.2018.08.005
Duchscher, J. E. B. (2009). Transition shock: The initial stage of role adaption for newly graduated registered nurses. Journal of Advanced Nursing, 65(5), 1103-1113.
doi:10.1111/j.1365-2648.2008.04898.x
Ebrahimi, H., Hassankhani, H., Negarandeh, R., Azizi, A., & Gillespie, M. (2016). Barriers to support for new graduated nurses in clinical settings: A qualitative study. Nurse Education Today, 37, 184-188. doi:10.1016/j.nedt.2015.11.008
Ebrahimi, H., Hassankhani, H., Negarandeh, R., Gillespie, M., & Azizi, A. (2016). Emotional support for new graduated nurses in clinical setting: A qualitative study. Journal of Caring Sciences, 5(1), 11-21. doi:10.15171/jcs.2016.002
Epstein, M., Söderström, M., Jirwe, M., Tucker, P., & Dahlgren, A. (2020). Sleep and fatigue in newly graduated nurses - Experiences and strategies for handling shiftwork. Journal of Clinical Nursing, 29(1/2), 184-194. doi:10.1111/jocn.15076
Ewertsson, M., Allvin, R., Holmström, I-K., & Blomberg, K. (2015). Walking the bridge: Nursing students' learning in clinical skill laboratories. Nurse Education in Practice, 15(4), 277-283. doi:10.1016/j.nepr.2015.03.006
23
professional identities – Nursing students’ narratives and participation in practical skills during their clinical practice: An ethnographic study. BMC Nursing, 16(48), 1-8. doi:10.1186/s12912-017-0238-y
Ewertsson, M., Gustafsson, M., Blomberg, K., Holmström, I-K., & Allvin, R. (2015). Use of technical skills and medical devices among new registered nurses: A questionnaire study. Nurse Education Today, 35(12), 1169-1174. doi:10.1016/j.nedt.2015.05.006
Freeling, M., & Parker, S. (2015). Exploring experienced nurses’ attitudes, views and
expectations of new graduate nurses: A critical review. Nurse Education Today, 35(2), 42-49, doi:10.1016 / j.nedt.2014.11.011
*Flinkman, M., & Salanterä, S. (2015). Early career experiences and perceptions - A qualitative exploration of the turnover of young registered nurses and intention to leave the nursing
profession in Finland. Journal of Nursing Management, 23, 1050-1057. doi:10.1111/jonm.12251 Frögéli, E., Rudman, A., & Gustavsson, P. (2019). The relationship between task mastery, role clarity, social acceptance, and stress: An intensive longitudinal study with a sample of newly registered nurses. International Journal of Nursing Studies, 91, 60-69.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2018.10.007
Frögéli, E., Rudman, A., Ljótsson, B., & Gustavsson, P. (2018). Preventing stress-related ill health among newly registered nurses by supporting engagement in proactive behaviors: Development and feasibility testing of a behavior change intervention. Pilot and Feasibility Studies, 4(28), 1-14. doi:10.1186/s40814-017-0219-7
Gough, K., & Happell, B. (2007). Employment through residency programs: A strategy to address the workforce crisis in psychiatric nursing. Archives of Psychiatric Nursing, 21(3), 126-131. doi:10.1016/j.apnu.2007.01.002
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Gustafsson, C., & Fagerberg, I. (2004). Reflection, the way to professional development? Journal of Clinical Nursing, 13(3), 271-280. doi:10.1046/j.1365-2702.2003.00880.x
Halpin, Y., Terry, L. M., & Curzio, J. (2017). A longitudinal, mixed methods investigation of newly qualified nurses’ workplace stressors and stress experiences during transition. Wiley Online Library, 73(11), 2577-2586. doi:10.1111/jan.13344
24
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 111–120). (2.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
*Herron, E. K. (2017). New graduate nurses’ preparation for recognition and prevention of failure to rescue: A qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 27(1-2), 390-401. doi:10.1111/jocn.14016
Hilfinger Messias, D. K., Im, E-O., Meleis, A. I., Sawyer, L.M., & Schumacher, K. (2000). Experiencing transitions: An emerging middle-range theory. Advances in Nursing Science, 23(1), 12-28. doi:10.1097/00012272-200009000-00006
Karlsson, E-K. (2017). Informationssökning: att genomföra sökningen. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 81–96). (2.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
*Ke, Y-T., & Stocker, J. F. (2019). On the difficulty of finding one’s place: A qualitative study of new nurses’ processes of growth in the workplace. Journal of Clinical Nursing, 28, 4321-4331. doi:10.1111/jocn.14996
*Labrague, L. J., McEnroe-Pettite, D., & Leocadio, M. C. (2019). Transition experiences of newly graduated Filipino nurses in a resource‐scarce rural health care setting: A qualitative study. Nursing Forum, 54, 298-306. doi:10.1111/nuf.12330
Labrague, L. J., & McEnroe-Pettite, D. (2017). Job stress in new nurses during the transition period: An integrative review. International Nursing Review, 65(4), 491-504.
doi:10.1111/inr.12425
*Lee, S-H., Kim, J-H., Jung, D., & Kang, S-J. (2019). Educational needs for new graduate nurses in Korea. Nurse Education in Practice, 34, 167-172. doi:10.1016/j.nepr.2018.11.021 Leong, Y-M-J., & Crossman, J. (2016). Tough love or bullying? New nurse transitional experience. Journal of Clinical Nursing, 25, 1356-1366. doi:10.1111/jocn.13225
*Liang, H-F., Lin, C-C., & Wu, K-M. (2018). Breaking through the dilemma of whether to continue nursing: Newly graduated nurses' experiences of work challenges. Nurse Education Today, 67, 72-76. doi:10.1016/j.nedt.2018.04.025
Maben, J., Latter, S., & Clark, J. M. (2007). The sustainability of ideals, values and the nursing mandate: Evidence from a longitudinal qualitative study. Nursing Inquiry, 14(2), 99-113.
25
doi:10.1111/j.1440-1800.2007.00357.x
*Murray, M., Sundin, D., & Cope, V. (2019). New graduate nurses’ understanding and attitudes about patient safety upon transition to practice. Journal of Clinical Nursing, 2543–2552.
doi:10.1111/jocn.14839
Nicholls, R., Perry, L., Duffield, C., Gallagher, R., & Pierce, H. (2017). Barriers and facilitators to healthy eating for nurses in the workplace: An integrative review. Leading Global Nursing Research, 73(5), 1051-1065. doi:10.1111/jan.13185
*Nour, V., & Williams, A. M. (2018). “Theory becoming alive”: The learning transition process of newly graduated nurses in Canada. Canadian Journal of Nursing Research, 51(1), 6-13. doi:10.1177/0844562118771832
Oneal, G., Graves, J-M., Diede, T., Postma, J., Barbosa-Leiker, C., & Butterfield, P. (2019). Balance, health, and workplace safety: Experiences of new nurses in the context of total worker health. Sage Journal, 10, 520-528. doi:10.1177/2165079919833701.
*Ortiz, J. (2016). New graduate nurses' experiences about lack of professional confidence. Nurse Education in Practice, 19, 19-24. doi:10.1016/j.nepr.2016.04.001
*Rainbow, J. G., & Steege, L. M. (2018). Transition to practice experiences of first‐ and second‐ career nurses: A mixed‐methods study. Journal of Clinical Nursing, 28, 1193-1204.
doi:10.1111/jocn.14726
Regan, S., Wong, C., Laschinger, H. K., Cummings, G., Leiter, M., MacPhee, M., Rhéaume, A., Ritchie, J. A., Wolff, A. C., Jeffs, L., Young, R. C., Grinspun, D., Gurnham, M. E., Foster, B., Huckstep, S., Ruffolo, M., Shamian, J., Burkoski, V., Wood, K., & Read, E. (2017). Starting out: Qualitative perspectives of new graduate nurses and nurse leaders on transition to practice. Journal of Nursing Management, 25(4), 246-255. doi:10.1111/jonm.12456
Ross, A., Touchton-Leonard, K., Perez, A., Wehrlen, L., Kazmi, N., & Gibbons, S. (2019). Factors that influence health-promoting self-care in registered nurses: Barriers and facilitators. Advances in Nursing Science, 42(4), 358–373. doi:10.1097/ANS.0000000000000274
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten. En handbok [Internet]. (3. rev. uppl.). Hämtad 2020-09-02 från http://www.sbu.se/sv/var-metod
