1
Sammanfattning
Syftet med studien är att undersöka om det nya personlighetsformuläret Pers Q fungerar på ungdomar samt studera eventuella könsskillnader i personlighet. Vidare undersöks om bakgrundsvariablerna årskurs, syskonplacering, sociokulturell bakgrund samt självuppskattad skolprestation har samband med personligheten. Studien är ett led i utprövningen av Pers Q som mäter verifierade personlighetsfaktorer med validitet för arbetskriterier. Respondenterna består av 138 killar och 233 tjejer från gymnasiet (n=371). En explorativ principalkomponentanalys verifierade en tidigare faktorstruktur med sju personlighetsfaktorer: Omtanke om andra (alfa ,87), Noggrannhet (,84), Social förmåga (,84), Kreativitet (,82), Humörinstabilitet (,77), Stresstålighet (,76) samt Självförtroende (,72). Resultatet visar signifikanta könsskillnader i fem av sju faktorindex. Slutresultatet visar att Pers Q är ett snabbt och lätthanterligt personlighetsformulär som fungerar väl på ungdomar. Nyckelord: Pers Q, Big Five, Ungdomar, Könsskillnader, Sociokulturell bakgrund, Skolprestation.
Emma Jonsson & Marja-Lena Nieminen Psykologi C, 41-60p
Handledare: Leif Carlstedt VT 2006
Factor Structure of Boys and Girls in the Personality Questionnaire Pers Q1 Emma Jonsson & Marja-Lena Nieminen
Department of Behavioural, Social and Legal Sciences Psychology, Örebro University
Abstract
The purpose of the present study is to examine if the new personality questionnaire Pers Q applies on adolescents and to study possible gender differences in personality. Further it examines whether the backgroundvariables grade, birth order, sociocultural background and self-rated school performance have any relationship with the personality. The study is at a stage of Pers Q in development, which measures verified personalityfactors with validity for job criteria. The respondents consist of 138 boys and 233 girls from high school (n=371). An explorative component analysis shows seven personalityfactors: Concern for others (alpha .87), Orderliness (.84), Social ability (.84), Creativity (.82), Temper instability (.77), Stress resistance (.76) and Self-confidence (.72). The result shows significant gender differences in five of seven factorindexes. The final result shows that Pers Q is a quick and easy to manage personality questionnaire that applies well on adolescents.
Keywords: Pers Q, Big Five, Gender differences, Adolescents, Sociocultural background, School performance.
1 Advanced course (41-60 points) paper in psychology. Spring 2006. Supervisor: Leif Carlstedt
Killar och tjejers faktorstruktur i personlighetsformuläret Pers Q
Försvarshögskolan har tagit fram ett nytt och lätthanterligt personlighetsformulär, Pers Q (short – version Personality Questionnaire), baserat på Big Five-teorin. Ambitionen med det förkortade formuläret är att det ska kunna användas vid till exempel gruppsammansättning och rekrytering ute i arbetslivet samt distribueras fritt. Genom att endast undersöka de personlighetsfaktorer som idag har kända samband med arbetskriterier erhålls information snabbt angående vilka personer som är mest lämpade för ens syften. Detta på grund av att ifyllandet går fortare och tolkandet lättare än tidigare personlighetsformulär (Bäccman, 2006).
Big Five är en trait teori, med ursprung i den lexikala metoden. Traits är hierarkiskt organiserade från det smala och specifika till det breda och generella där Utåtriktning, Vänlighet, Målmedvetenhet, Känslomässig instabilitet samt Öppenhet utgör de högsta nivåerna på hierarkin. De fem personlighetsdimensionerna anses ha hög stabilitet och varaktighet i olika sammanhang men de har däremot ett begränsat genomslag i enskilda situationer (John & Srivastava, 1999). Costa och McCrae (1992; ref. ur John & Srivastava, 1999) delar in dessa fem personlighetsdimensioner i vardera sex facetter i personlighetsformuläret NEO PI-R (NEO Personality Inventory Revised). Personlighetsdimensionerna med tillhörande facetter beskrivs på följande vis av Bergman (2003) i den svenska översättningen av manualen till NEO PI-R:
Utåtriktning består av facetterna Tillgivenhet, Sällskaplighet, Självhävdelse, Vitalitet, Spänningssökande och Gladlynthet. Utåtriktade personer som är sällskapliga, självsäkra, aktiva, pratsamma, gillar spänning och extern stimulering får högt faktorindex på denna skala. De är optimistiska och har mycket energi. Ett lågt faktorindex på Utåtriktningsskalan kännetecknas snarare av frånvaro av extraversion än dess motsats. Inåtvända personer är således reserverade snarare än ovänliga. Introverta personer kan även vara självständiga.
Vänlighet består av facetterna Tillit, Rättframhet, Osjälviskhet, Följsamhet, Blygsamhet och Ömsinthet. Personer med högt faktorindex i denna skala är osjälviska, trevliga mot andra och villiga att hjälpa dem samt har en grundläggande positiv människosyn. Personer med lågt faktorindex på Vänlighetsskalan är egocentriska, cyniska, skeptiska mot andras avsikter samt tävlingsinriktade snarare än samarbetsinriktade.
Målmedvetenhet består av facetterna Duglighet, Ordningsamhet, Samvetsgrannhet, Prestationssträvan, Självdisciplin och Eftertänksamhet. Ett högt faktorindex nås av samvetsgranna, beslutsamma och pålitliga personer. Personer med god impulskontroll, som är bra på att organisera, planera och genomföra uppgifter har en stark vilja att göra goda prestationer. Mindre nogräknade personer som tar vara på stundens njutning får lägre faktorindex på skalan för Målmedvetenhet.
Känslomässig instabilitet består av facetterna Ångest, Irritationsbenägenhet, Nedstämdhet, Självosäkerhet, Impulsivitet och Stresskänslighet. Personer med högt faktorindex i Känslomässig instabilitet tenderar att uppleva negativa känslor som rädsla, förödmjukelse, vrede, skuld och avsky. De har sämre förmåga att hantera stress, är impulsiva och oroliga. Personer med lågt faktorindex i Känslomässig instabilitet är känslomässigt stabila, vanligtvis lugna och avspända.
Öppenhet består av facetterna Fantasi, Estetik, Känslor, Aktiviteter, Tankar och Värderingar. Personer med högt faktorindex i Öppenhet har livlig fantasi, estetisk känslighet, eftersträvar omväxling, är lyhörda för känslor, intellektuellt nyfikna, kreativa och vill ha en egen åsikt. Slutna personer med mera konservativa värderingar föredrar det bekanta före det nya och får lägre faktorindex på denna skala. De har dämpade känslomässiga reaktioner och ett smalt intresseområde.
Första versionen av Pers Q bestod utav 56 item hämtade från hemsidan International Personality Item Pool, IPIP, (2001) med syfte att fånga de eftersträvade
personlighetsfaktorerna: (a) Humörinstabilitet, (b) Självförtroende, (c) Social förmåga, (d) Stresstålighet, (e) Kreativitet, (f) Omtanke om andra, (g) arbets- och uppgiftsrelaterad Noggrannhet. Den hypotetiska faktorstrukturen bekräftas i Bäccmans (2006) studie där 105 respondenter från en militär miljö, från en population bestående av 169 män och 8 kvinnor ingår. Formuläret visade sig ha god struktur och begreppsvaliditet samt att personlighetsfaktorerna visade homogenitet. Svagheten med den tidigare forskningen om Pers Q är att den ej går att generalisera till andra populationer på grund av den skeva könsfördelningen samt den specifika miljön den utfördes i.
Könsskillnader
Angående könsskillnader i personlighet har tidigare forskning visat att kvinnor är mer Vänliga och Känslomässigt instabila än män (Phares & Chaplin, 1997; Saroglou & Fiasse, 2003). Bergman (2003) har funnit könsskillnader i personlighetsdimensionerna Känslomässig instabilitet (Ångest), Vänlighet (Blygsamhet), Öppenhet (Estetik) samt Utåtriktning (Tillgivenhet och Gladlynthet) där kvinnor har högre faktorindex än män. Däremot uppnår män högre faktorindex i Utåtriktningsfacetterna Självhävdelse och Spänningssökande (Phares & Chaplin, 1997).
Det råder skilda meningar om skillnader i personlighet hos könen beror på biologiska eller sociala faktorer. Det biologiska perspektivet hävdar att det finns skillnader i hjärnan samt skillnader i hormoner mellan könen som påverkar personligheten (Caprara & Cervone, 2000). Ett mer socialpsykologiskt perspektiv betonar att personligheten är en social konstruktion som uppstår i den sociala erfarenheten (Mead, 1934/1995). Individer socialiseras in i samhället. Könssocialisationen är en anpassning till samhällets förväntningar och rådande normer. Flickor och pojkar får beröm och bestraffning för olika beteenden från omgivningen och blir därmed flick- eller pojkaktiga (Bjerrum Nielsen & Rudberg, 1991; Stier, 2003).
Syskonplacering
Forskning visar på skillnader i personlighet beroende på placering i syskonskaran. Även om andra faktorer är av större betydelse så går det ändå att finna vissa drag som återkommer hos de olika syskonen. Det äldsta syskonet är ofta mera traditionsbundet än de övriga. Storesyskon är Målmedvetna, samvetsgranna, känner ansvarskänsla och tar ofta på sig ledarroller. Småsyskon är mera impulsiva (låg Målmedvetenhet, hög Känslomässig instabilitet), rebelliska (hög Öppenhet) och Kreativa men anses också Vänligare än förstfödda (Beck, Burnet & Vosper, 2006; König, 1983; Martensen-Larsen & Sørrig, 1991; Saroglou & Fiasse, 2003; Sulloway, 1996). Mellansyskonens personlighet beror bland annat på relationen till det syskon som står närmast i ålder, de kan se sig som både storesyskon och småsyskon. Mellansyskon anses i allmänhet få lägre faktorindex i Målmedvetenhet och högre i Öppenhetsfacetten Fantasi än de andra syskonen. Ensambarn anses vara distanserade och egocentriska (König, 1983; Martensen-Larsen & Sørrig, 1991).
Sociokulturell bakgrund
Sociokulturell bakgrund mäts i denna undersökning av antal böcker i hemmet vilket speglar bildningsnivån i hemmet. En uppväxt i ett hem med många böcker ger en rik sociokulturell bakgrund. Tidigare forskning visar att en rik sociokulturell bakgrund korrelerar positivt med mental förmåga och intelligens, inga övriga signifikanta resultat har konstaterats (Bozionelos, 2004; Haller & Thomas, 1962; Kazuhisa et al., 2000).
Självuppskattad skolprestation
I den svenska manualen till NEO PI-R verifierades hypotesen om att Öppenhet korrelerar positivt med skolframgång (Bergman, 2003). Även i annan forskning visar Öppenhet små positiva korrelationer med IQ och skolprestation. (McCrae & Costa, 1985; ref.
ur John & Srivastava, 1999). Däremot har intellekt inget signifikant samband med hur någon värdesätter sina akademiska prestationer och verkar nöjd med dem (Bergman, 2003). Skolprestation korrelerar även positivt med personlighetsdimensionen Målmedvetenhet samt Utåtriktningsfacetterna Självhävdelse och Aktivitet (Saroglou & Fiasse, 2003). Eysenck och Eysenck (1985) menar att en medelnivå av Neuroticism är det bästa för höga akademiska poäng.
Syfte
Denna studie ingår som en del i utprövningen av Pers Q. Syftet är att testa om den tidigare erhållna faktorstrukturen i Pers Q även återfinns i ett sample bestående av gymnasieungdomar samt att undersöka om det finns några könsskillnader i personlighetsprofilen. Vidare undersöks om årskurs, syskonplacering, sociokulturell bakgrund och självuppskattad skolprestation har något samband med personlighetsfaktorerna.
Metod Deltagare
Försökspersonerna består av 371 gymnasieelever, 298 från Katrineholm och 73 från Arboga. Katrineholm och Arboga valdes att ingå i studien då de är representativa mellanstora kommuner i Mellansverige. Eleverna går på Natur- och Samhällsvetenskapliga programmen samt Handelsprogrammet. 118 elever kommer från första året på gymnasiet, 103 elever från andra året och 150 elever från tredje året. 138 (37,2%) av de svarande är killar och 233 (62,8%) är tjejer. Den ojämna könsfördelningen är representativ för dessa program på dessa gymnasieskolor. 87% av killarna har svarat på samtliga frågor i Pers Q, motsvarande procentandel för tjejerna är 84%.
Material
Materialet som används är Pers Q, ett personlighetsformulär framtaget av Försvarshögskolan, baserat på Big Five-teorin (Bäccman, 2006) samt ett egetkonstruerat formulär med bakgrundsvariabler som avses mäta årskurs, syskonplacering, sociokulturell bakgrund och självuppskattad skolprestation (se bilaga 1a och 1b). Eftersom Pers Q är under konstruktion innehåller denna version några item som inte finns med i den version som Bäccman (2006) analyserat. För att renodla faktorstrukturen räknar vi med att vissa item måste strykas. Denna version av Pers Q innehåller 48 påståenden om personlighet. Enkäten är uppdelad i sju stycken personlighetsfaktorer: Stresstålighet som mäts med påståendena 1-7, Kreativitet 8-13, Omtanke om andra 14-18, Självförtroende 19-24, Humörinstabilitet 25-33, Social förmåga 34-41 samt Noggrannhet 42-48. Varje påstående besvaras på en Likertskala från ett till sex, där en etta står för ”instämmer inte alls” och en sexa för ”instämmer helt”. Då mellanalternativ saknas tvingas den svarande att ta ställning. Hädanefter kommer dessa definitioner av Bäccman (2006) används för att benämna de olika personlighetsfaktorerna.
Procedur
På vardera gymnasium kontaktades en rektor för att få genomföra undersökningen på skolorna. Rektorerna informerades om undersökningens syfte, frågeställningar, tidsåtgång för genomförandet etcetera. Efter godkännande av rektorerna genomfördes undersökningen i Katrineholm under lektionstid med försöksledare närvarande på plats för att kunna besvara eventuella frågor och samla in de besvarade enkäterna. Försökspersonerna gavs muntlig information om syftet med undersökningen, deras anonymitet i deltagandet samt instruktioner om hur ifyllandet av enkäten går till. Mycket av denna information står även att läsa på enkäten. Ifyllandet tog i genomsnitt fem till tio minuter. Samtliga närvarande elever i Katrineholm deltog i undersökningen. I Arboga var det ej möjligt att närvara under
enkätundersökningen på grund av flertalet pågående projekt i skolan. Kontaktlärarna delade ut enkäterna när klasserna var samlade med nödvändiga nedskrivna instruktioner, samma som gällde för gymnasieskolan i Katrineholm. Enkäterna lades i kuvert som klistrades igen i klassrummen.
Statistiska analyser
De statistiska analyserna har genomförts i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) version 13.0. De statistiska analyser som använts är en explorativ faktoranalys i form av en varimaxroterad principal komponentanalys (PCA), Cronbach’s alpha som mått på homogenitet, Pearson’s korrelationskoefficient med signifikansnivå p .05 samt oberoende t-test och envägs ANOVA mot bakgrundsvariablerna. Påståenden som ej besvarats har lämnats blanka och de statistiska analyserna har endast genomförts på fullständiga svar. Påstående 39 och 41 har vänts i analyserna.
Resultat
PCA är utförd på de 316 gymnasieelever som har angett fullständiga svar. Analysen indikerar sju faktorer med ett egenvärde över 1,0 samt i enlighet med ”elbow”-kriteriet, vilka svarar för 56,7% av variansen. Faktorladdningar över ,50 accepterades, item 6 och 40 hade något lägre laddningar men fortfarande högt i jämförelse med övriga laddningar och inkluderades därför i analyserna (se bilaga 2). Påstående nummer 4, 5, 21, 27, 29, 31 och 33 visade svaga eller dubbeltydiga faktorladdningar och uteslöts ur analyserna. De sju personlighetsfaktorerna som framträder är desamma som i Pers Q. Cronbach’s alpha används som mått på homogenitet och varierar mellan ,72 och ,87. Omtanke om andra (,87) är den mest framträdande faktorn följt utav Noggrannhet (,84), Social förmåga (,84), Kreativitet (,82), Humörinstabilitet (,77), Stresstålighet (,76) samt Självförtroende (,72).
Tjejerna (n=196) skiljer ut de sju förväntade personlighetsfaktorerna i PCA (förklarad varians 58,1%), medan killarna (n=120) endast urskiljer fem (förklarad varians 49,6%). Killarna skiljer inte på Social förmåga och Självförtroende samt ser Stresstålighet och Kreativitet som samma faktor (se bilaga 3a och 3b).
Könsskillnader i faktorernas samband med bakgrundsvariablerna
Både killar och tjejer visar signifikanta korrelationer mellan bakgrundsvariabeln sociokulturell bakgrund och Kreativitet (killar r=,19, tjejer r=,17) samt Stresstålighet (killar r=,47, tjejer r=,30). Vidare visar självuppskattad skolprestation och Noggrannhet (killar r=,37, tjejer r=,30) samt Stresstålighet (killar r=,35, tjejer r=,39) signifikanta korrelationer hos båda könen.
Utöver detta visar killar signifikanta korrelationer mellan bakgrundsvariabeln årskurs och Omtanke om andra (r=,28), Social förmåga (,26), Stresstålighet (,20), Självförtroende (,29) samt Humörinstabilitet (-,23). Sociokulturell bakgrund korrelerar även signifikant med Självförtroende (,20) samt Humörinstabilitet (-,28) hos killar.
Tjejer visar signifikanta korrelationer mellan årskurs och Noggrannhet (r=,26). Självuppskattad skolprestation korrelerar även signifikant med Omtanke om andra (,18), Kreativitet (,19), Självförtroende (,19) samt Humörinstabilitet (-,23) hos tjejer.
Könsskillnader i faktorindex
Tjejer visar signifikant högre faktorindex än killar i Omtanke om andra (t(225, 353) = -6,50,
p ,001) (killar M = 4,26 SD = 1,10, tjejer M = 4,96 SD = 0,82), Social förmåga (t(358) = -3,24,
p ,001) (killar M = 3,90 SD = 0,97, tjejer M = 4,22 SD = 0,87) samt Humörinstabilitet (t(362)
Killar visar högre faktorindex i Stresstålighet (t(364) = 3,68, p ,001) (killar M = 4,40 SD
= 0,82, tjejer M = 4,05 SD = 0,89) samt Självförtroende (t(366) = 2,27, p ,05) (killar M = 4,12
SD = 0,80, tjejer M = 3,92 SD = 0,82). Noggrannhet och Kreativitet visar inga signifikanta könsskillnader.
Årskurs och faktorindex
Skillnader visar sig i Stresstålighet (F(2, 363) = 4,17, p ,05) och Noggrannhet (F(2, 363) =
10,05, p ,001). Eleverna från årskurs tre visar högre faktorindex i Stresstålighet (M = 4,33 SD = 0,83) än eleverna från årskurs ett (M = 4,02 SD = 0,92) med signifikansnivå p ,05 i Tukey HSD. Eleverna från årskurs tre har även högre faktorindex i Noggrannhet (M = 3,80 SD = 0,93) än eleverna från årskurs ett (M = 3,33 SD = 1,03) och årskurs två (M = 3,33 SD = 1,00) med signifikansnivå p ,001 i Tukey HSD. Övriga personlighetsfaktorer visar inga signifikanta skillnader.
Syskonplacering och faktorindex
142 storesyskon, 92 mellansyskon, 116 småsyskon samt 20 ensambarn har deltagit i studien (n=370). Skillnader finns i personlighetsfaktorerna Noggrannhet (F(3, 359) = 4,67, p ,05)
och Humörinstabilitet (F(3, 359) = 4,12, p ,05). Storesyskon visar sig vara mera Noggranna (M
= 3,72 SD = 1,03) än småsyskon (M = 3,26 SD = 1,05) med signifikansnivå p ,001 i Tukey HSD. Småsyskon har högre faktorindex i Humörinstabilitet (M = 3,34 SD = 1,08) än storesyskon (M = 2,91 SD = 0,97) med signifikansnivå p ,05 i Tukey HSD. Övriga personlighetsfaktorer visar inga signifikanta skillnader.
Sociokulturell bakgrund och faktorindex
369 gymnasieelever har uppskattat det ungefärliga antalet böcker de har i hemmet som ett mått på sociokulturell bakgrund. De sju svarsalternativen delades upp i fyra grupper. Första gruppen består av 64 elever med inga upp till 50 stycken böcker i hemmet. I den andra gruppen ingår 117 elever med 51 till 250 stycken böcker. I den tredje gruppen ingår 103 elever med 251 till 500 stycken böcker. I den fjärde och sista gruppen ingår 85 elever med fler än 500 stycken böcker.
Skillnader finns i Kreativitet (F(3, 345) = 5,96, p ,001) samt Stresstålighet (F(3, 361) = 15,52,
p ,001). De med flest böcker i hemmet, grupp fyra, visar högre faktorindex i Kreativitet (M = 4,19 SD = 0,95) än grupp ett (M = 3,79 SD = 0,90) och grupp två (M = 3,78 SD = 0,82). Grupp tre visar även de högre faktorindex i Kreativitet (M = 4,19 SD = 0,92) än grupp ett och två. Samtliga resultat är signifikanta med p ,05 i Tukey HSD. Även gällande Stresstålighet visar grupp fyra högre faktorindex (M = 4,59 SD = 0,73) än grupp ett (M = 3,78 SD = 0,93) och grupp två (M = 3,96 SD = 0,88) med signifikansnivå p ,001 i Tukey HSD. Grupp tre visar även de högre faktorindex i Stresstålighet (M = 4,33 SD = 0,78) än grupp ett med signifikansnivå p ,001 samt grupp två med signifikansnivå p ,05 i Tukey HSD. Övriga personlighetsfaktorer visar inga signifikanta skillnader.
Självuppskattad skolprestation och faktorindex
368 gymnasieelever har självuppskattat sin egen skolprestation. De tio svarsalternativen delades upp i fyra grupper. I första gruppen har 16 elever självuppskattat sin skolprestation till mellan 1 och 3. I den andra gruppen har 101 elever självuppskattat sin skolprestation till mellan 4 och 6. I den tredje har 184 självuppskattat sin skolprestation till mellan 7 och 8. I den fjärde och sista gruppen har 67 elever självuppskattat sin skolprestation till mellan 9 och 10.
Skillnader visar sig i Omtanke om andra (F3, 359) = 9,10, p ,001), Noggrannhet (F(3, 357) =
15,89, p ,001), Kreativitet (F(3, 344) = 6,22, p ,001), Stresstålighet (F(3, 359) = 15,78, p ,001)
samt Självförtroende (F(3, 361) = 3,36, p ,05).
Den första gruppen, med lägst självuppskattad skolprestation, har lägre faktorindex i Omtanke om andra (M = 3,53 SD = 1,52) än samtliga övriga grupper (grupp två M = 4,65 SD = 1,06, grupp tre M = 4,74 SD = 0,89 och grupp fyra M = 4,90 SD = 0,87) samtliga med signifikansnivå p ,001 i Tukey HSD.
De med högst självuppskattad skolprestation, grupp fyra, har signifikant högre faktorindex i Noggrannhet (M = 4,02 SD = 1,02) än övriga grupper (grupp ett M = 2,70 SD = 0,92, grupp två M = 3,14 SD = 0,92 och grupp tre M = 3,61 SD = 0,94) Skillnaden jämfört med grupp ett och två är signifikant med p ,001, och skillnaden jämfört med grupp tre är signifikant med p ,05 i Tukey HSD. Grupp tre har även de högre faktorindex i Noggrannhet än grupp ett och två, skillnaderna är signifikanta med p ,001 i Tukey HSD.
De med högst självuppskattad skolprestation, grupp fyra, har högre faktorindex i Kreativitet (M = 4,37 SD = 0,83) än grupp två (M = 3,77 SD = 0,92) med signifikansnivå p ,001 i Tukey HSD samt grupp tre (M = 3,97 SD = 0,87) med signifikansnivå p ,05 i Tukey HSD.
Grupp fyra har även högre faktorindex i Stresstålighet (M = 4,55 SD = 0,78) än grupp ett (M = 3,44 SD = 1,16) och två (M = 3,82 SD = 0,93), båda med signifikansnivå p ,001 i Tukey HSD. Grupp tre har även de högre faktorindex i Stresstålighet (M = 4,29 SD = 0,75) än grupp ett och två med signifikans p ,001 i Tukey HSD.
Grupp ett, vilka självuppskattar sin skolprestation lägst, har lägre Självförtroende (M = 3,40 SD = 1,11) än grupp tre (M = 4,03 SD = 0,78) och fyra (M = 4,09 SD = 0,76), båda med signifikansnivå p ,05 i Tukey HSD. Social förmåga samt Humörinstabilitet visar inga signifikanta skillnader med självuppskattad skolprestation.
Konträra tendenser
Intressanta konträra tendenser men som ej är signifikanta visar sig då data separeras för killar och tjejer. De åtskilda resultaten visar att killar under gymnasieåren får högre faktorindex i Kreativitet och Social förmåga medan tjejers faktorindex i dessa två personlighetsfaktorer sjunker. Killar som är ensambarn har högst Självförtroende, däremot är tjejer utan syskon de med lägst Självförtroende. Noggrannheten sjunker hos killarna i takt med fler böcker i hemmet till skillnad mot hos tjejerna där den ökar från och med den andra gruppen (51-250 böcker). Självförtroendet ökar med högre självuppskattad skolprestation med undantag för de killar som självuppskattar sin skolprestation högst, de visar ett lägre faktorindex än killarna i grupp tre, som självuppskattar sin skolprestation till mellan sju och åtta. De som självuppskattar sin skolprestation näst högst till dem som uppskattar sin prestation allra högst minskar faktorindex för killar i personlighetsfaktorn Social förmåga, medan det ökar hos tjejerna.
Diskussion
Pers Q fungerar väl som testinstrument på ungdomarna i studien. Homogeniteten i faktorerna varierar mellan ,72 och ,87. Könsskillnader urskiljs i fem av sju faktorindex.
Resultatet visar på att killar inte verkar skilja på Social förmåga och Självförtroende samt Stresstålighet och Kreativitet. Killarna har i jämförelse med tjejerna en något starkare G-faktor (den första oroterade G-faktorn: 8,18 respektive 7,88), det kan vara ett tecken på mindre motivation. Tjejerna verkar vara mera observanta och urskiljer fler nyanser i frågorna. En annan förklaring till att killarna urskiljer färre faktorer kan vara att de eventuellt mognar senare än tjejer.
Könsskillnader visar sig i alla personlighetsfaktorer förutom Noggrannhet och Kreativitet. Samtliga könsskillnader är sedan tidigare kända med skillnaden att Stresstålighet som en del i Öppenhetsdimensionen framträder istället för den Kreativa sidan (Estetik). De skillnader som framträder är ej förvånande då svaren liknar stereotypa könsmönster. Killarna har svarat på ett manligt sätt och tjejerna har svarat på ett kvinnligt, så som det kunde förväntas. Det kan diskuteras om respondenterna svarar utifrån en social önskvärdhet, om genus är en social konstruktion eller om dessa skillnader beror på andra faktorer.
Att eleverna i årskurs tre uppvisar högre faktorindex i Stresstålighet och Noggrannhet än eleverna från årskurs ett är något förvånande med tanke på tidigare forskning som visar att personligheten är relativt stabil över tid och kulturer (John & Srivastava, 1999) och därmed ej borde förändras under gymnasieåren. Å andra sidan är det många som mognar under denna tidsperiod.
Resultatet angående personlighetsskillnader i syskonskaran visar likheter med tidigare undersökningar. Storesyskon är mer Noggranna än sina småsyskon som i sin tur är mer instabila i humöret (hög Humörinstabilitet). En tänkbar anledning kan vara att föräldrar ger mer ansvar till det äldsta barnet, som ofta får rollen att ta hand om sina småsyskon och hjälpa till mer i hemmet. De andra barnen tillåts mera och får mer frihet.
Variabeln sociokulturell bakgrund ger intressanta och tydliga resultat. Elever med fler än 251 böcker i hemmet har högre faktorindex i både Stresstålighet och Kreativitet än elever med färre än 250 böcker i hemmet. En stimulerande miljö verkar främja Stresståligheten och Kreativiteten, varav den förstnämnda framgått av tidigare forskning, då den kallats för mental förmåga och intelligens. Stresstålighet mäter item som även kan tänkas mäta dessa aspekter (se item 1, 2 och 7 i bilaga 1b). Intresse för litteratur verkar även kunna spegla av sig i andra kulturella områden, vilket kan leda till flera intressanta diskussioner i familjen.
De som självuppskattar sin skolprestation lägst har lägre faktorindex i Omtanke om andra än övriga grupper samt lägre Självförtroende än de som uppskattar sin prestation högt. De med lågt Självförtroende kan tänkas ha koncentrationssvårigheter som gör det svårt för dem att följa skolgången. De som självuppskattar sin skolprestation till en sjua eller högre har högre faktorindex i Noggrannhet samt Stresstålighet. Resultaten är ej förvånande med tanke på att Noggranna personer är ordningsamma, samvetsgranna, systematiska och ambitiösa med högt uppsatta mål (Bergman, 2003). Den självuppskattade skolprestationen kan tänkas avspegla betygen, vilka förväntas innefatta Stresstålighet (se item 1, 2 och 7 i bilaga 1b). Resultaten visar att killar har högre faktorindex i Stresstålighet än tjejer, vilket ej överensstämmer med betygsstatistiken, där killars medelbetyg ligger på 13,3 och tjejers på 14,4 (Skolverket, 2003). Dessa motstridiga resultat kan förklaras av att Stresstålighet ej har något samband med hur någon värdesätter sin akademiska prestation och verkar nöjd med den (Bergman, 2003). Det kan även tänkas att killarna överskattar sin egen förmåga. Vidare kan det diskuteras hur eleverna värderar sin skolprestation, de kan tolka begreppet ”prestation i skolan” olika, vissa kanske utgår från tiden de lägger ner på studierna medan andra kanske bara har resultat eller betyg i åtanke.
Det har diskuterats huruvida personlighetsformulär är ett bra instrument för att predicera arbetsprestation då personlighetsformulär generellt anses ha låg validitet (Barrick & Mount, 1991). Genom att endast mäta de personlighetsfaktorer som har relevans för arbetskriterier och gruppsammansättning ökar chanserna för att Pers Q ska ha validitet för att välja ut de mest lämpade personerna.
En ambition med Pers Q är att det ska kunna distribueras fritt som ett generellt testinstrument. Vanligtvis kostar personlighetsformulär att köpa in samt att få testresultaten tolkade. De innehåller även item som ej tillför ytterligare relevant information för
arbetskriterier och gruppsammansättning vilket blir mer tidskrävande än Pers Q. En ytterligare ambition med Pers Q är att formuläret ska gå fort att fylla i. Vid genomförandet när försöksledare var närvarande kunde det konstateras att ifyllandet endast tog fem till tio minuter utan komplikationer, vilket kan jämföras med NEO PI-R som tar minst 40 minuter att fylla i (Bergman, 2003). Därmed är Pers Q ett kort, bra, lättolkat samt kostnadseffektivt instrument som besparar intresserade pengar och tid. Dessa styrkor betyder att Pers Q kan användas av fler intresserade till skillnad mot tidigare personlighetsformulär.
Det är en lång process att utpröva ett nytt personlighetsformulär så som Pers Q. Mer forskning behövs för att bestämma vilka arbetskriterier som är mest relevanta för ett förkortat effektivt personlighetsformulär som kan predicera arbetsframgång. Denna studie har konstaterat att Pers Q går att använda på ungdomar, däremot inget sagt om faktorstrukturernas generaliserbarhet, frågan återstår om instrumentet fungerar för andra populationer.
Referenser
Barrick, M. R., & Mount, M. K. (1991). The Big Five personality dimensions and job performance: a meta-analysis. Personnel Psychology, 44 (1), 1–26.
Beck, E., Burnet K. L., & Vosper, J. (2006). Birth-order effects on facets of extraversion. Personality and Individual Differences, 40 (5), 953-959.
Bergman, H. (2003). NEO PI-R™. Manual. Svensk version. Stockholm: Psykologiförlaget. Bjerrum Nielsen, H., & Rudberg, M. (1991). Historien om flickor och pojkar – Könssocialisation i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Bozionelos, N. (2004). Disposition and demographic variables. Personality and Individual Differences, 36 (5), 1049–1058.
Bäccman, C. (2006). Pers Q – A construct validation of a short-version personality questionnaire against the NEO PI-R™. D-uppsats i psykologi, Karlstad Universitet, Karlstad. Caprara, G. V., & Cervone D. (2000). Personality – Determinants, Dynamics and Potentials. Cambridge, UK: Cambridge University Press.
Eysenck, H. J., & Eysenck, M. W. (1985). Personality and Individual Differences. New York: Plenum Press.
Haller, A.O., & Thomas, S. (1962). Personality Correlates of the Socioeconomic Status of Adolescent Males. Sociometry, 25 (4), 398-404.
International Personality Item Pool (2001). A Scientific Collaboratory for the Development of Advances Measures of Personality Traits and Other Individual Differences (http://ipip.ori.org/).
John, O. P., & Srivastava, S. (1999). The Big Five trait taxonomy: history, measurement, and theoretical perspectives. Ur L. A. Pervin & O. P. John (Red.), Handbook of personality: theory and research (2nd ed.). (s. 102-138). New York: The Guildford Press.
Kazuhisa N., Jyo T., Kenji T., Hisanori K., Madoka I., Kazuhiro Y., & Masatoshi T. (2000). The influences of family environment on personality traits. Psychiatry and Clinical Neurosciences, 54 (1), 91-95.
König, K. (1983). Syskon. Falun: Larson.
Martensen-Larsen, O., & Sørrig, K. (1991). Familjemönster och personlighet – Varför man blir den man blir. Borås: Legenda.
McCrae, R. R., & Costa, P. T. (1999). A Five-Factor Theroy of Personality. Ur L. A. Pervin & O. P. John (Red.), Handbook of personality: theory and research (2nd ed.). (s. 139-153). New York: The Guildford Press.
Mead, G. H. (1934/1995). Medvetandet, jaget och samhället – från socialbehavioristisk ståndpunkt. Lund: Argos.
Phares, E. J., & Chaplin, W. F. (1997). Introduction to personality (4th ed.). New York: Longman.
Saroglou, V., & Fiasse, L. (2003). Birth order, personality, and religion: a study among young adults from a three-sibling family. Personality and Individual Differences, 35 (1), 19-29. Skolverket (2003). Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror 2003: Del 1 - Betyg och utbildningsresultat. Skolverkets rapport nr 226. Hämtad den 12 maj 2006 från http://www.skolverket.se
Stier, J. (2003). Identitet – människans gåtfulla porträtt. Studentlitteratur: Lund.
Sulloway, F. J. (1996). Born to rebel: Birth order, family dynamics, and creative lives. New York: Pantheon.
Markera med endast ett kryss i rutan för det alternativ som stämmer bäst stämmer in på dig. Sätt inga kryss mellan några rutor.
Kille: Tjej:
Årskurs: 1 2 3
1) Har du några syskon?
Ja, jag är storesyskon Ja, jag är mellansyskon Ja, jag är lillesyskon Nej, jag har inga syskon
2) Ungefär hur många böcker finns det hemma hos dig? Räkna med alla böcker, både dina
egna och dina föräldrars. Om du bor på mer än ett ställe, tänk på det hem där det finns flest böcker, eller där du oftast bor. Det finns vanligtvis ungefär 50 böcker på en hyllmeter (räkna inte med tidningar, tidskrifter eller skolböcker).
Inga 1-10 11-50 51-100 (ca 1-2m)
101-250 (ca 2-5m) 251-500 (ca 6-10m)
Fler än 500 (ca 10m eller mer.)
3) Hur uppskattar du överlag att din prestation i skolan är, på en skala från 1-10?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Frågorna besvaras utifrån hur du är och agerar i stort
1=Instämmer inte alls……..6=Instämmer helt
1 2 3 4 5 6
1 Har lätt att lära
2 Kan hantera stora mängder information 3 Kan arbeta under hård press
4 Ser snabbt möjligheter i olika situationer 5 Formulerar idéer tydligt
6 Är lugn även i pressade situationer 7 Har ett stort ordförråd
8 Går ”mot strömmen” 9 Utmanar gärna andras åsikter 10 Är intresserad av abstrakta idéer
11 Tycker om att komma på nya sätt att göra saker på 12 Vill forma mina egna åsikter
13 Ställer frågor som inga andra ställer
1 2 3 4 5 6
14 Känner sympati för dem som har det sämre än jag 15 Frågar om hur andra mår
16 Tar mig tid för andra
17 Tycker om att vara andra till hjälp 18 Får andra att känna sig väl till mods
1 2 3 4 5 6
19 Känner mig avspänd i närvaron av andra 20 Känner mig obesvärad även i nya situationer 21 Är rädd att jag ska göra fel saker
22 Känner mig avspänd för det mesta 23 Kommer lätt över motgångar 24 Fattar beslut med lätthet
1 2 3 4 5 6
25 Har ofta humörsvängningar 26 Blir lätt irriterad
27 Blir sällan arg 28 Har ofta bråttom
29 Är i undantagsfall på dåligt humör 30 Tar ständigt illa vid mig
31 Blir aldrig irriterad när andra gör misstag 32 Jagar lätt upp mig
33 Brusar sällan upp
1 2 3 4 5 6
34 Tycker om att arbeta i team 35 Tar initiativ till samtal
36 Vet hur man kan fånga människors intresse 37 Är duktig på att hantera sociala situationer 38 Trivs i stora sällskap
39 Håller mig i bakgrunden
40 Har inga problem med att närma mig andra 41 Föredrar att göra saker ensam
1 2 3 4 5 6
42 Undviker noggrant att göra misstag 43 Tycker om att planera i förväg
44 Gör noggranna överväganden innan jag fattar beslut 45 Agerar inte utan att planera
46 Gör planer och håller mig till dem 47 ”Rusar” inte in i saker utan att tänka
48 Följer ett schema och gör saker enligt “boken”
Rotated Loading Matrix (VARIMAX) Omtanke om andra (alfa=,87) Noggrann-het (alfa=,84) Humör-instabilitet (alfa=,77) Kreativitet (alfa=,82) Social förmåga (alfa=,84) Stress-tålighet (alfa=,76) Själv-förtroende (alfa=,72) 1 0,05 0,13 -0,04 0,28 -0,03 0,65 0,13 2 0,09 0,19 -0,08 0,22 -0,06 0,69 0,28 3 -0,01 0,13 -0,18 0,09 0,17 0,58 0,31 6 -0,03 0,09 -0,44 0,09 0,07 0,45 0,24 7 0,04 0,08 -0,11 0,37 0,06 0,59 -0,03 8 -0,02 -0,07 0,02 0,61 0,09 0,18 0,16 9 0,05 -0,01 0,05 0,72 0,22 0,22 0,10 10 0,19 0,15 0,02 0,69 -0,05 0,09 0,08 11 0,27 0,04 -0,13 0,57 -0,01 -0,02 0,08 12 0,15 0,20 -0,08 0,73 0,03 0,15 0,03 13 -0,00 0,05 0,07 0,68 0,10 0,11 0,07 14 0,69 0,02 0,09 0,04 0,05 0,19 -0,02 15 0,79 -0,01 0,11 0,16 0,19 -0,07 0,05 16 0,85 0,05 -0,01 0,14 0,20 0,00 0,02 17 0,86 0,10 0,01 0,08 0,09 0,01 0,03 18 0,76 0,05 0,07 0,15 0,18 -0,03 0,16 19 0,33 0,05 -0,11 0,11 0,33 -0,03 0,53 20 0,05 0,05 0,03 0,15 0,28 0,16 0,55 22 0,03 -0,00 -0,30 0,12 0,14 0,15 0,66 23 0,05 -0,01 -0,22 0,03 -0,02 0,11 0,67 24 -0,04 0,01 -0,09 0,14 -0,01 0,23 0,56 25 0,12 -0,02 0,81 0,05 -0,08 -0,06 -0,03 26 -0,02 0,01 0,78 -0,02 -0,16 -0,11 -0,02 28 0,07 -0,07 0,55 0,07 0,11 -0,06 -0,01 30 0,04 0,03 0,64 -0,05 0,01 0,11 -0,38 32 0,02 0,06 0,70 -0,05 0,02 -0,13 -0,27 34 0,28 -0,08 -0,09 -0,19 0,65 0,15 -0,09 35 0,25 -0,08 0,00 0,38 0,66 0,14 0,15 36 0,09 -0,00 0,11 0,45 0,58 0,09 0,30 37 0,16 0,01 0,10 0,46 0,56 0,07 0,37 38 0,30 0,02 0,06 0,15 0,68 -0,06 0,24 39 0,03 0,14 0,03 -0,22 -0,58 0,29 -0,18 40 0,21 0,06 0,06 0,29 0,44 -0,26 0,41 41 -0,08 0,22 0,14 0,19 -0,67 -0,12 0,11 42 -0,04 0,53 0,05 -0,01 -0,08 0,22 -0,05 43 0,09 0,71 0,14 0,07 -0,04 0,00 0,05 44 0,13 0,68 -0,11 0,15 -0,07 0,19 -0,05 45 0,09 0,76 0,03 0,01 -0,05 0,17 0,01 46 -0,02 0,79 -0,01 0,18 0,01 -0,00 0,10 47 0,02 0,70 -0,23 -0,07 -0,04 0,03 0,03 48 -0,04 0,76 0,02 -0,01 -0,05 -0,09 -0,00
Killars faktorstruktur, fem stycken personlighetsfaktorer. Rotated Loading Matrix (VARIMAX)
Omtanke om andra Noggrann-het Själv-förtroende & Humör-instabilitet Stress-tålighet & Kreativitet Social förmåga 1 0,11 0,15 0,10 0,54 0,02 2 0,21 0,18 0,32 0,53 -0,04 3 0,02 0,12 0,58 0,20 0,24 6 -0,08 -0,03 0,51 0,33 0,08 7 0,10 -0,05 0,27 0,59 -0,14 8 0,11 0,01 -0,01 0,66 -0,08 9 0,15 0,12 0,03 0,67 0,22 10 0,20 0,20 -0,00 0,62 -0,07 11 0,02 0,10 -0,03 0,39 0,30 12 0,09 0,10 0,03 0,65 0,23 13 -0,07 0,12 -0,13 0,70 0,28 14 0,74 -0,14 0,04 0,13 -0,13 15 0,77 -0,06 -0,12 0,19 0,25 16 0,84 0,07 -0,00 0,18 0,26 17 0,79 0,22 0,07 0,11 0,20 18 0,75 0,04 -0,07 0,14 0,28 19 0,38 0,05 0,50 0,01 0,24 20 0,18 0,13 0,35 0,23 0,34 22 0,13 0,10 0,53 0,22 0,14 23 0,02 0,12 0,41 0,10 0,14 24 -0,01 0,09 0,34 0,44 0,02 25 0,16 0,13 -0,65 0,10 0,02 26 0,00 -0,02 -0,64 0,04 -0,06 28 -0,09 -0,03 -0,45 0,08 0,29 30 0,04 0,06 -0,70 0,00 -0,01 32 0,05 0,09 -0,64 -0,08 -0,10 34 0,14 -0,04 0,06 -0,17 0,59 35 0,29 -0,14 0,24 0,37 0,58 36 0,21 -0,06 0,18 0,50 0,55 37 0,34 -0,07 0,22 0,39 0,57 38 0,35 0,00 -0,00 0,16 0,69 39 0,08 0,22 -0,01 -0,12 -0,65 40 0,25 0,16 0,14 0,11 0,63 41 -0,03 0,13 -0,22 0,10 -0,57 42 0,07 0,50 -0,08 0,14 -0,23 43 0,05 0,74 -0,07 0,12 -0,07 44 0,10 0,75 0,15 0,13 -0,06 45 0,15 0,66 0,01 0,18 -0,06 46 -0,14 0,72 0,04 0,25 0,16 47 -0,09 0,65 0,21 0,04 -0,10 48 -0,07 0,73 -0,11 -0,09 0,08
Tjejers faktorstruktur, sju stycken personlighetsfaktorer. Rotated Loading Matrix (VARIMAX)
Social förmåga Noggrann-het Humör-instabilitet Omtanke om andra Kreativitet Stress-tålighet Själv-förtroende 1 -0,03 0,09 0,10 -0,01 0,26 0,74 0,07 2 -0,05 0,19 0,05 0,04 0,21 0,73 0,25 3 0,12 0,13 0,03 0,03 0,10 0,67 0,26 6 0,04 0,12 0,29 0,12 -0,02 0,52 0,34 7 0,10 0,11 0,09 0,04 0,34 0,59 -0,12 8 0,21 -0,12 0,01 -0,07 0,59 0,17 0,14 9 0,35 -0,08 0,00 -0,01 0,72 0,23 -0,03 10 0,15 0,12 -0,10 0,18 0,66 0,12 0,06 11 0,00 0,01 0,04 0,41 0,57 0,08 0,14 12 0,02 0,12 0,05 0,17 0,76 0,17 0,05 13 0,13 0,01 -0,04 0,05 0,66 0,08 0,08 14 0,04 0,11 -0,01 0,64 0,07 0,20 -0,05 15 0,22 0,04 0,04 0,75 0,13 -0,09 0,04 16 0,15 0,03 0,13 0,82 0,09 -0,01 0,03 17 0,01 0,03 0,00 0,85 0,04 0,00 0,05 18 0,21 0,07 -0,04 0,74 0,13 0,02 0,12 19 0,49 0,06 0,08 0,34 0,17 -0,01 0,41 20 0,37 0,04 -0,02 0,01 0,19 0,13 0,40 22 0,31 -0,04 0,26 0,05 0,08 0,22 0,63 23 0,16 -0,02 0,20 0,06 0,09 0,13 0,66 24 0,09 0,00 -0,04 0,04 0,06 0,15 0,69 25 -0,10 -0,06 -0,79 -0,00 0,09 -0,10 0,00 26 -0,05 0,06 -0,77 -0,08 0,01 -0,15 -0,08 28 0,10 -0,09 -0,57 0,04 0,04 -0,01 0,05 30 -0,06 -0,03 -0,63 0,03 -0,09 0,18 -0,42 32 0,04 0,04 -0,69 -0,12 -0,05 -0,16 -0,14 34 0,51 -0,17 0,11 0,37 -0,31 0,20 -0,05 35 0,71 -0,09 -0,03 0,21 0,28 0,21 0,09 36 0,70 -0,00 -0,18 0,07 0,31 0,16 0,12 37 0,67 0,04 -0,10 0,07 0,43 0,16 0,18 38 0,75 0,01 0,02 0,27 0,03 -0,04 0,20 39 -0,65 0,11 -0,17 0,08 -0,12 0,23 -0,10 40 0,57 0,02 -0,12 0,23 0,26 -0,18 0,21 41 -0,50 0,32 -0,23 -0,08 0,28 -0,04 0,14 42 0,00 0,55 0,01 -0,10 -0,06 0,26 -0,11 43 -0,02 0,72 -0,01 0,01 0,01 -0,02 0,08 44 -0,06 0,62 0,12 0,18 0,18 0,29 -0,22 45 -0,08 0,78 -0,07 0,11 -0,05 0,18 0,04 46 -0,01 0,81 0,00 0,05 0,14 0,04 0,10 47 -0,01 0,72 0,23 0,11 -0,12 0,04 -0,04 48 -0,06 0,79 -0,07 -0,00 -0,02 -0,03 0,03
