Fotboll, en dröm eller mardröm?
Västafrikanska fotbollsspelares migration till Sverige: En kvalitativ studie
Football, A dream or a nightmare?
West African football players migration to Sweden: A qualitative study
Författare: Christoffer Flink och Oscar Eriksson
HT 2019
Examensarbete: kandidatnivå 15hp Huvudområde: Idrottsvetenskap
Sport management and recreation
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Natalie Barker- Ruchti, Universitetslektor, Örebro Universitet Examinator: Susanna Geidne, Universitetslektor, Örebro Universitet
Förord
Vi vill tacka alla som hjälpt oss under denna studiens gång.
Tack till vår handledare Natalie Barker-Ruchti och seminarieordförande Robert Svensson, tack för all hjälp för att få denna uppsats bättre. Tack till alla fotbollsspelare som deltagit i studien och lycka till med allt. Tack till alla vänner som har läst igenom och skickat synpunkter på de olika delarna. Tack till opponenterna och för deras råd om hur vi ska färdigställa studien. Tack till oss själva för ett gott samarbete med många timmars slit.
Sammanfattning
Inledning: Sedan Bosmandomen 1995 har antalet afrikanska fotbollsspelare som kommer till
Sverige ökat. Skogvang (2008), Scott (2015) och Najarian (2015) berättar att det är ett problem med att minderåriga fotbollsspelare från Afrika luras över till Europa av ohederliga agenter för att de ska få provspela med professionella fotbollsklubbar. Istället för provspel slutar det allt för ofta med att agenter tar fotbollsspelares pengar och lämnar dem i ett främmande land utan pengar eller dokumentation (Skovang, 2008, Scott, 2015, Najarian, 2015). Problemen uppstår när talangerna blir allt yngre och migrerar utan att ha presterat i hemlandet.
Syftet med vår studie är att undersöka varför afrikanska fotbollsspelare kommer till Sverige
och hur de upplever de olika migrationsfaserna. Metoden var en intervjustudie med semistrukturerade intervjuer, där två avtalslösa professionella afrikanska fotbollsspelare intervjuades. Teorin som användes för att kunna besvara vad det var som motiverade fotbollsspelarna att migrera till Sverige var Lee´s (1966) teori om push- pull.
Resultatet: visade att det som ofta får spelarna att lämna Afrika är fattigdom i hemlandet och
pengarna är det som motiverar spelarna att migrera och fungerar som en pull-faktor. Fotbollsspelarna upplevde även en problematik i att anpassa sig till det svenska samhället som till exempel hur de betalade räkningar.
Studien bidrar till en ökad medvetenhet för klubbarna som bestämmer sig för att värva in unga afrikanska fotbollsspelare och om vilka resurser som behövs för att spelarna ska kunna prestera på toppnivå. De behöver hjälp av antingen en heltidsanställd likt det AIK har eller ett system med värdfamiljer likt det som finns i England.
Innehållsförteckning
INLEDNING... 1
TIDIGARE FORSKNING ... 2
SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR ... 4
BAKGRUND ... 5
GENERELL MIGRATION INOM FOTBOLL ... 5
SYD-NORD MIGRATION INOM FOTBOLL ... 6
SVERIGE OCH FOTBOLLSMIGRATION ... 8
TEORI ... 9
PUSH-PULL ... 10
METOD ... 12
URVAL OCH REKRYTERING ... 12
INSAMLING AV DATA ... 13
ETISKA ASPEKTER ... 15
ANALYS AV DATA ... 16
RESULTAT ... 16
HEMLAND ERIC &ISAC... 17
VALET ATT MIGRERA (ERIC) ... 18
MIGRATION TILL SVERIGE (ERIC) ... 20
ANPASSNING TILL SVENSKA SAMHÄLLET (ERIC) ... 20
FRAMTID (ERIC) ... 21
VALET ATT MIGRERA (ISAC) ... 21
MIGRATION TILL SVERIGE (ISAC) ... 23
ANPASSNING TILL SVENSKA SAMHÄLLET (ISAC)... 24
FRAMTID (ISAC)... 24 SUMMERING RESULTAT ... 25 ERIC PUSH ... 25 ERIC PULL ... 26 ISAC PUSH... 26 ISAC PULL ... 26 SAMMANFATTNING RESULTAT ... 27 DISKUSSION ... 29 METODDISKUSSION ... 30 KUNSKAPSBIDRAG ... 31 SLUTSATS ... 31 FRAMTIDA FORSKNING ... 32 REFERENSLISTA ... 34 BILAGA 1 ... 37 MEDDELANDE ... 37 MEDDELANDE 2 ... 37 BILAGA 2 ... 38 BILAGA 3 ... 39
Begreppslista
− Artikel 39 i EC fördraget: Artikel som garanterar fri rörelse inom EU länderna.
− Culture Foot Solidaire (CFS): Hjälporganisation från Frankrike som hjälper unga afrikanska fotbollsspelare som blivit lämnade av agenter.
− Ekonomiska periferin: Länder med svagare ekonomi som inte befinner sig inom den ekonomiska kärnan.
− FIFA: Fédération Internationale de Football Association är fotbollens världsorganisation och beslutsfattande organ.
− Homegrown: En fotbollsspelare får denna status om han tillbringat minst tre år i en klubb eller ett land mellan åldrarna 15 – 21. Olika regler för olika länder inom UEFA.
− Journeymen: Fotbollsspelare som spelat för många klubbar under karriären men sällan på högsta nivå.
− Professionell nivå: De tre ligorna i Sverige som räknas som professionella: division 1, superettan och allsvenskan.
− Svenska För Invandrare (SFI): De erbjuder nyanlända att lära sig det svenska språket.
− UEFA: Union of European Football Associations som har hand om de 55 europeiska medlemsländerna och deras administrativa översikt.
Inledning
Sedan början av 2000 talet har fotbollsspelare från andra kontinenter än Europa börjat migrera1 till Sverige för att spela professionell fotboll i högsta divisionen, allsvenskan. De är
oftast två olika grupper fotbollsspelare som migrerar till Sverige (Scott, 2015). Den ena gruppen är så kallade journeymen, fotbollsspelare som ofta byter fotbollsklubb och sällan spelar på den högsta nivån (Roderick, 2006). Den andra gruppen är yngre fotbollsspelare vars professionella karriärer nyligen startat eller att de fått sitt första professionella kontrakt i Sverige (Scott, 2015).
Skogvang (2008), Scott (2015) och Najarian (2015) berättar att det är ett problem med att minderåriga fotbollsspelare från Afrika luras över till Europa av ohederliga agenter för att de ska få provspela med professionella fotbollsklubbar. Istället för provspel slutar det allt för ofta med att agenter tar fotbollsspelares pengar och lämnar dem i ett främmande land utan pengar eller dokumentation (Skogvang, 2008; Scott, 2008; Najarian, 2015). Culture Foot Solidaire (CFS), är en hjälporganisation i Frankrike som hjälper de kvarlämnade afrikanska fotbollsspelarna. De uppger att det var upp till 7000 afrikanska fotbollsspelare som blivit lurade av sina agenter bara i Frankrike år 2008. Av dessa 7000 fotbollsspelare uppges det att 70% var yngre än 18 år (Skogvang, 2008).
Poli (2014) poängterar att problemen uppstår när talangerna blir allt yngre och migrerar utan att ha presterat i hemlandet. 1980 var snittåldern 26 år när fotbollsspelaren migrerar och 2011 var snittåldern 22 år. Konkurrensen inom fotbollen gör att agenter letar efter allt yngre
talanger. I en undersökning om licensierade agenter i de fem största ligorna (England,
Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland) i Europa visade det sig att 42 procent av agenternas
1Migration definieras som en permanent eller semipermanent förändring av personers hemvist (Lee,1966). Det finns ingen speciell begränsning på avståndet för flytten för att det ska räknas som migration. Att flytta från Afrika till Sverige är lika mycket migration som att flytta från en lägenhet till en annan i samma lägenhetshus men konsekvenserna för de olika flyttarna är olika varandra (Lee, 1966). Inom svensk migrationsforskning delas migration upp i olika kategorier: intern migration som är migration inrikes och extern migration som är utrikes mellan olika länder (Nationalencyklopedin, 2019).
spelare var professionella fotbollsspelare medan 58 procent fortfarande var ungdomsspelare och vissa inte ens var 18 år (Poli, 2014).
Det är fem afrikanska länder som tillhör topp 15 exporterande länderna i världen av
fotbollsspelare. De länderna ligger alla i Västafrika och är Nigeria, Senegal, Elfenbenskusten, Kamerun och Ghana. Framgångar för dessa länder i ungdomslandskamper och mästerskap promotar och gör de afrikanska fotbollsspelarna synliga för de europeiska toppligorna. Det gör europeiska klubbar blir intresserade av dessa spelare (Acheampong & Malek, 2019). Brasilien är det land där flest fotbollsspelare valt att spela utanför sitt hemland enligt Poli, Ravenel och Besson (2015). Utomeuropeiska fotbollsspelare utgör cirka 13% av europeiska fotbollsklubbarnas trupper. Det land i Afrika med flest fotbollsspelare utanför sitt hemland är Nigeria som är det femte största landet gällande fotbollsspelare som migrerar till andra länder för att spela fotboll (Poli, m.fl., 2015). De flesta unga fotbollsspelare som kommer till
Sverige nuförtiden är från Afrika då dessa fotbollsspelare kostar mindre att värva och är villiga att ta en lägre lön än exempelvis brasilianska fotbollsspelare (Scott, 2015). Svenska klubbar utgår från att kunna göra en vinst genom att sälja vidare fotbollsspelaren längre fram, då dyrare än vad de kostade från första början (Scott, 2015).
Med relevans för fotbollen har Scott (2015) granskat alla de 109 afrikanska fotbollsspelare som mellan åren 1977 till 2010 har tillhört en allsvensk klubb. Innan år 2000 var det endast 13 afrikanska fotbollsspelare som spelat i allsvenskan jämfört med 10 år senare då siffran var uppe på 25 fotbollsspelare från Afrika (Scott, 2015). Darby (2007) slår fast att 1995 var det ungefär 350 afrikanska fotbollsspelare i högsta eller näst högsta divisionen inom europeisk klubbfotboll. Ytterligare fem år senare hade denna statistik ökat med över 100 procent och har varit på stadig uppgång sedan dess (Darby, 2007).
Tidigare forskning
För att få information om tidigare forskning för studien användes databaserna SportDicus och Google Scholar. Sökorden var Football/Soccer, African Football, Migration/Integration, Globalization, Europe/Sweden. Avgränsningen för forskningsartiklar var år 2000 och framåt. I de forskningsartiklar som var relevanta för studien undersöktes även citerade
forskningsartiklar.
Det finns forskning om migrerande fotbollsspelare till de större europeiska ligorna som exempel Ungruhe (2016) studie som följer en kvalitativ narrativ historia om en ung afrikansk
fotbollsspelare som drömmer om att spela professionell fotboll i Europa. Ungruhe (2016) undersöker på individnivå varför unga västafrikanska fotbollsspelare vill bli professionella fotbollsspelare i Europa och deras upplevelser och motiv. Resultaten av Ungruhe (2016) studie är att unga fotbollsspelare drömmer om en högre social status och att kunna ta hand om familjen, men migration är aldrig linjär utan dynamisk (Ungruhe, 2016).
På ett liknande sätt har, Najarian's (2015) forskningsartikel handlat om människohandeln som fotbollen bidrar med i Afrika och hur regelverken ser ut för migrerande fotbollsspelare enligt FIFA:s regelverk. Studien berättar om hur fotbollsspelares familjer kan sälja allt de äger för att kunna skicka iväg sina söner på provspel i Europa för kända fotbollsklubbar (Najarian, 2015).
Esson (2015) har genomfört en fallstudie med ett antal afrikanska ungdomar som har migrerat för fotbollen till Europa. Esson (2015) fortsätter resonera att fotbollen är en del av varför unga afrikanska pojkar migrerar till Europa men också att drömmen om ett bättre liv i Europa är en bidragande faktor (Esson, 2015). Darby (2007) har sammanställt en
artikelanalys om fotbollsakademier i Afrika och vilken roll akademier har i migrationen till Europa. De senaste åren har antalet akademier ökat i Afrika och så länge de gör det så kommer de afrikanska unga talangerna att lämna sina hemländer för att försöka bli professionella fotbollsspelare i Europa (Darby, 2007).
Littlewood (2010) har genomfört en statistisk studie mellan år 2004 - 2005 till 2008 - 2009 om hur antalet utländska fotbollsspelare ökat i de fem största europeiska ligorna (England, Tyskland, Frankrike, Italien & Spanien) (Littlewood, 2010). Poli (2006) har skrivit en statistisk analys av 78 professionella/semiprofessionella fotbollsligor i Europa om vart de afrikanska fotbollsspelarna hamnar när de anländer till Europa (Poli, 2006). Skogvang (2008) berättar historien om John Obi Mikel, som 17 åring migrerade till Norge. Dagen han fyllde 18 år och kunde skriva sitt första professionella kontrakt ansåg sig tre olika klubbar och flera agenter ha rättigheterna för honom. Klubbar och agenter bråkade under en lång period om den unga afrikanska fotbollsspelaren. Detta menar Skogvagn (2008) är vanligt för afrikanska fotbollsspelare som pressas att skriva på fördelaktiga kontrakt för klubbar och agenter (Skogvagn, 2008).
Trots det stora och ökande antalet afrikanska fotbollsspelare som migrerat till Europa är forskning om deras migration och liv begränsade. Forskning om afrikanska fotbollsspelare
fotbollsspelare till svensk fotboll som finns är Scott (2015), han har skrivit en översiktsbok om afrikanska fotbollsspelare i Sverige. Boken beskriver han som “historia av nutid” (Scott, 2015). Eliasson (2009) har genomfört en longitudinell studie om globalisering inom svensk fotboll från 1990 talet och framåt. Studien undersökte svenska klubbars rekrytering av utländska fotbollsspelare utanför den ekonomiska periferin.
Det saknas forskning i Sverige om varför fotbollsspelare tar sig till Sverige för att spela fotboll. Det finns många kvalitativa intervjustudier angående fotbollsmigration till Europa med fotbollsspelare men till Sverige saknas det. Andra perspektiv som kan vara intressanta att undersöka är exempelvis karriärer och longitudinella perspektiv men även migrationens olika faser för afrikanska fotbollsspelare i Europa och Sverige.
Syfte och forskningsfrågor
Syftet med vår studie är att undersöka varför afrikanska fotbollsspelare kommer till Sverige och hur de upplever de olika migrationsfaserna (Figur 2).
Forskningsfrågor:
1. Vad motiverade spelaren att flytta till Sverige? 2. Hur var den första tiden i Sverige?
3. Hur anpassade spelaren sig till det svenska samhället? 4. Hur ser spelaren på sin framtida fotbollskarriär och sitt liv?
Forskningsfrågorna utgår ifrån de fem olika migrationsfaserna som vi urskilt ur Alhassan ”Crespo” Kamara´s självbiografi En resa i fotbollens tecken, vilket kommer diskuteras längre fram i metod delen.
Bakgrund
Generell migration inom fotboll
I Europa har migrationen rent historiskt handlat om att fotbollsspelare från ”fattigare” norra Europa har flyttat till ”rikare” södra Europa. Många av de nordeuropeiska länderna har inom fotbollen exporterat fotbollsspelare istället för att importera. De skandinaviska ligorna var fram till 1980-talet ligor för amatörfotboll, vilket ledde till att spelare från Norge, Danmark och Sverige flyttade söderut för att göra en karriär inom fotbollen. Den nya syd- nord migrationen började efter kalla kriget och kollapsen av kommunistiska regimer och senare öppnandet av de nationella gränserna. Störst påverkan gällande migration av fotbollsspelare hade den så kallade Bosmandomen som ägde rum år 1995 (Taylor, 2007).
Najarian, (2015) berättar om Bosmandomen som framkom genom en tvist gällande fotbollsspelaren Jean-Marc Bosman som spelade i belgiska laget R.F.C Liège mellan åren 1988 till 1990. När hans kontrakt löpt ut tackade han nej till ett nytt kontrakt i sin klubb eftersom det nya kontraktet hade sämre villkor än hans tidigare. Bosman började leta efter en ny klubb och hittade en klubb i de lägre divisionerna i Frankrike, U.S.L Dunkerque. Den belgiska och franska klubben kunde inte komma överens om en övergångssumma för Bosman som då blev avstängd från att spela fotboll trots att han var kontraktslös. Najarian, (2015) fortsätter berätta att Bosman överklagade beslutet till belgisk domstol där han menade på att som EU medborgare finns rätten till att röra sig fritt inom Europa (artikel 39 i EC fördraget) för att spela fotboll i ett annat EU land. Den belgiska domstolen dömde för Bosman men tiden av rättegångsprocessen hade gjort att U.S.L Dunkerque gått vidare med andra spelare istället. Bosman tog sin förra klubb R.F.C Liège till Europeiska unionens domstol och där kom de fram till att transfersystemet måste förändras så att spelare som Bosman kan utnyttja sin rättighet att röra sig fritt inom Europeiska unionen (Najarian, 2015). Innan år 1995 och Bosmandomen kunde fotbollsspelare inte byta från en klubb till en annan utan att klubbarna kommit överens om en övergångssumma, även om fotbollsspelaren var kontraktslös. Bosman regeln som den kallas idag, är till för när en fotbollsspelares kontrakt löpt ut så kan fotbollsspelaren skriva på för vilken klubb han vill. Efter detta beslut
förändrades transfermarknaden då det blev en viktigare aspekt att kunna ta in kontraktslösa fotbollsspelare istället för att köpa loss dem från andra klubbar (Najarian, 2015).
Samtidigt som Bosmandomen är viktig för migrationen inom fotbollen, har även de olika nationernas fotbollsförbund en stor del i hur många fotbollsspelare som migrerar. (Taylor, 2007). Freeburn (2009) rapporterar att UEFA inför säsongen 2008/2009 gjorde om reglerna (4+4 regeln) så att fotbollsklubbarna är tvungna att ha fyra fotbollsspelare som var tränade i klubben minst tre år mellan åldrarna 15 – 21, så kallade “homegrown” spelare.
Fotbollsklubbarna är även tvungna att ha ytterligare fyra fotbollsspelare som har tränat i samma nation som fotbollsklubben befinner sig inom i tre år mellan åldrarna 15 - 21, i internationella turneringar där matchtruppen är högst 25 spelare. Det är reglerna för att delta inom de internationella turneringarna inom UEFA, Champions League och Europa League (Freeburn, 2009).
En annan viktig aspekt av fotbollsmigration är det faktum att det går att se fotboll på tv från hela världen idag. Nu sänds de stora europeiska ligorna och internationella turneringarna såsom Champions League och Europa League över hela världen. Synligheten gör att allt som oftast har klubbarna redan sett fotbollsspelaren de värvar på tv innan de åker och scoutar fotbollsspelaren på plats (Taylor, 2007).
Syd- Nord migration inom fotboll
Det finns olika anledningar till varför fotbollsspelare migrerar norr ut från länder i syd som exempel Afrika och Sydamerika. Taylor (2007) påpekar att den ekonomiska delen är en avgörande faktor. Hela processen gällande migration och fotboll kan ses som att den rör sig från den ekonomiska periferin till den ekonomiska kärnan. Det vill säga att fotbollsspelare från fattigare länder som i Afrika eller Sydamerika flyttar till ekonomiskt starka länder med vissa undantag som till exempel USA (Taylor, 2007). Nordamerikansk fotboll är ett
undantag, där USA istället är i periferin. På samma sätt är Brasilien och Argentina mycket närmre kärnan inom fotbollen och på utkanten rent ekonomiskt. De kommer från ekonomiska svagare nationaliteter och finanskriser är anledningar men fungerar även som
motivationsfaktorer för fotbollsspelaren att migrera. Det som varit en dragningsfaktor till fotbollsspelarna som migrerat är att de stora ligorna i Europa har bättre ekonomiska
förutsättningar och kan ge fotbollsspelarna bättre betalt. Språk, kultur och arv spelar även en stor roll för många fotbollsspelare som väljer att migrera. Exempel på detta är att
sydamerikaner på 1920–1930 talet ville göra en ekonomisk vinning men även bli berömda i deras föräldrars hemland (Taylor, 2007). Argentinska spelare flyttade och spelade i Italien då många italienare tidigare flytt till Argentina. Ett liknande mönster går att urskilja mellan
Afrika och Europa då fotbollsspelare från Afrika åkte och spelade i länder som tidigare har haft kolonier i Afrika som till exempel Frankrike (Taylor, 2007).
Poli (2014) berättar att fotbollsspelare oftast migrerar till ett land där lönerna är högre än i hemlandet. De fem stora ligorna som lockar mest ligger i England, Italien, Frankrike, Tyskland och Spanien. På grund ut av detta samlas de största talangerna och bästa
fotbollsspelarna i dessa ligor. I ett långsiktigt perspektiv ska pengarna som fotbollsspelaren köps för av en annan klubb, generera att fotbollen utvecklas i hemlandet. Med tiden ska skillnaden mellan ligorna minska på grund av en starkare liga i hemlandet, färre spelare kommer då migrera och löneskillnaderna mellan ligorna blir mindre. I det korta perspektivet så kan fotbollsspelares inkomst öka och utvecklas inom fotbollen för att höja standarden för det exporterade landets landslag (Poli, 2014).
De ekonomiska skillnaderna mellan europeiska och afrikanska fotbollsklubbar gör att afrikanska fotbollsspelare strävar efter att ta sig till en europeisk klubb. För den europeiska fotbollsklubben ses unga afrikanska fotbollsspelare som en billig lösning som de kan göra en finansiell vinst på i framtiden genom att sälja dem vidare om de lyckas (Poli, 2006). De afrikanska regeringarna och fotbollsfederationerna ser fotbollsspelaren som migrerar som en investering för deras landslag, fotbollsspelaren ska utvecklas genom att spela i en liga med högre kvalité än de inhemska ligan (Poli, 2006). Ungruhe (2016) förklarar att de ekonomiska skillnaderna mellan Europa och Afrika, gör så att fotbollsklubbarna kan ge afrikanska
fotbollsspelare sämre kontrakt och mindre lön jämfört med de inhemska spelarna. Detta är på grund av att även en låg lön i Europa är bättre än vad den afrikanska fotbollsspelaren får i hemlandet (Ungruhe, 2016). Darby (2007) uppger att lönen mellan en fransk klubb i högsta ligan kan vara 20 gånger högre än i en fotbollsklubb i Nordafrika. Afrika är en stor kontinent och det finns även skillnader mellan de olika delarna av vilka som migrerar tidigare i
fotbollskarriären. Darby (2007) fortsätter med att fotbollsklubbar från nordafrikanska länder såsom Egypten, Marocko och Tunisien är bättre på att hålla kvar yngre fotbollsspelare. En förklaring är bättre professionalism och högre löner för deras fotbollsspelare inom
Sverige och fotbollsmigration
Med EU medlemskap och Bosmandomen klar efter 1995, ökade rekryteringen av
fotbollsspelare till de ekonomiskt starkare ligorna i Europa. Mindre europeiska klubbar kunde nu värva in spelare vars kontrakt snart löper ut eller kontraktslösa fotbollsspelare. Svenska klubbar blev en mellanhand som säljer talangfulla fotbollsspelare till de större europeiska ligorna och började rekrytera spelare från mindre ekonomiskt starka platser såsom Östeuropa, Afrika och Sydamerika (Eliasson, 2009).
Eliasson (2009) påtalar att ett mönster började ses i Sverige främst efter 1994 av unga fotbollsspelare som värvades från Afrika och Brasilien. Klubben Örgryte från Göteborg värvade 1997 den första brasilianska fotbollsspelaren Walter Tomaz Jr. Kalmar FF vann allsvenskan 2007 med fyra brasilianska fotbollsspelare i laget. Afrikanska fotbollsspelare har blivit populära att värva i storstadsklubbar från Stockholm, Göteborg och Malmö (Eliasson, 2009). Scott (2015) poängterar att afrikanska barn inte drömmer om att spela i den svenska högsta divisionen (Scott, 2015).
Scott (2015) påvisar att ur Bosmandomen framkom två viktiga händelser för allsvenskan. Stora europeiska klubbar börjar scouta andra ligor inom Europa på jakt efter fotbollsspelare, vilket gjorde att svenska klubbar lättare kunde värva unga afrikanska talanger för att utveckla dem. Svenska fotbollsspelare började lämna Sverige för en karriär i utlandet där de får en högre lön, blir berömda och få chansen spela i landslaget (Scott, 2015).
2002 var snittlönen för en allsvensk fotbollsspelare drygt 32 000 svenska kronor i månaden (Scott, 2015). Svenska fotbollsförbundet och Sahlström (2017), visar att 2017 var snittlönen drygt 104 000 svenska kronor i månaden. Scott (2015) fortsätter resonemanget att lönen inte är det stora problemet inom svensk fotboll utan att det är den höga procenten av lönen som går till skatt. När skatten dragits av lönen så går det inte att jämföra nettolönen med andra europeiska länder och ligor. Detta gör så att svenska klubbar sällan kan locka till sig de största talangerna från Afrika eller bästa fotbollsspelarna i världen (Scott, 2015). Enligt Svenska fotbollförbundets tävlingsbestämmelser för år 2020 ska hälften av matchtruppen vara hemmafostrade, alltså ha tillhört en svensk förening i tre år mellan åldrarna 12 - 21. Detta gäller de professionella divisionerna i Sverige (division 1 - allsvenskan). Svenska fotbollförbundets representationsbestämmelser år 2020 ska en professionell klubb (division 1 - allsvenskan) i Sverige som vill anställa en professionell
fotbollsspelare som är icke EU medborgare ge fotbollsspelaren en lön på minst 14 300 svenska kronor i månaden (Fogis, 2019).
FIFA (2018) har även regler för att fotbollsspelare utanför Europa inte får skriva kontrakt med europeiska klubbar innan dagen de fyllt 18 år. De finns några undantag för denna regel som kortfattat kan beskrivas:
• Föräldrar till spelaren migrerar till det nya landet inom Europa, flytten ska inte ha med fotbollsspelares karriär att göra.
• Byte av fotbollsklubb inom Europa får göras av spelare mellan 16 - 18 år men den nya klubben måste betala utbildningsstöd till spelarens förra klubb.
• Om fotbollsspelaren bor i närheten av en klubb han vill spela för i ett annat land (högst inom 50 km radie) (FIFA, 2018).
Sammanfattningsvis gör både reglerna inom Svenska fotbollsförbundet och fotbollens världsförbund FIFA det svårt för afrikanska spelare att migrera till Sverige. För svenska klubbar i högre divisioner måste de tänka på hur många spelare som är “homegrown” och på grund av svenska ligans status är det svår att locka de största talangerna. För de lägre
divisionerna är det svårt att ta in unga utom europeiska fotbollsspelare då de måste erbjudas en professionell lön. Den ekonomiska aspekten spelar också in då svenska klubbar har svårt att betala lika bra nettolöner som utländska klubbar vilket är en av de största pull-faktorerna för migration för fotbollsspelare från Afrika.
Teori
Den här teorin kommer användas för att svara på första forskningsfrågan. För det behövs en teori som handlar om motivation och migration. En sådan är Lee´s (1966) teori om push- pull, för att kunna förstå varför en fotbollsspelare väljer att migrera till ett annat land är det här en bra teori för att förstå vad det är som motiverar spelaren att migrera.
Den här delen består av en sammanfattning av Lee´s (1966) teori om push- pull faktorer och vilka fyra olika faktorer som påverkar beslutsfattandet att migrera. Efter det kommer en del där forskare som kollat på migration och fotboll visar hur det går att använda push- pull teorin inom fotbollsmigration. Avslutningsvis kommer även en del om hur teorin kan appliceras på vårt resultat.
Push- Pull
Lee (1966) tog fram push- pull teorin för att förstå vad som motiverar människor att migrera. De flesta studierna har fokuserat på det karakteristiska gällande migration som fenomen. Ett fåtal studier har övervägt anledningarna till varför de migrerar till en viss plats (Lee, 1966). Lee (1966) undersökte istället vilka faktorer som påverkade beslutsfattandet att migrera och denna process kan summeras under fyra rubriker:
• Faktorer som associeras med området och dess härkomst • Faktorer som associeras med området och destinationen • Mellanliggande hinder
• Personliga faktorer
Inom varje område finns otaliga faktorer som verkar för att hålla kvar människorna i området eller att pusha iväg människor från ett område. De olika faktorerna fungerar som
motivationsfaktorer från båda sidor. Det finns olika faktorer som verkar för att hålla kvar människor i ett område eller som lockar människor till ett annat. Men det finns även andra som tenderar att avisa personen från ett område. I figur 1 visas dessa som plus som till exempel kan innebära mer pengar och minus kan innebära fattigdom. Det finns även faktorer som betydelselösa för individen dem visas som nollor. Alla individers plus, minus och nollor är olika. Däremellan finns intervening obstacles vilket kan definieras som mellanliggande hinder det kan vara exempelvis en skada eller en uppsägning från sitt kontrakt. Vissa
individer lyckas komma över dessa mellanliggande hinder men för andra personer kan dessa hinder vara oöverkomliga vilket gör att de troligt blir kvar och inte migrerar (Lee, 1966). De mellanliggande hindren kommer inte tas med i denna studie då det inte är relevant utifrån forskningsfrågorna, där vi är intresserade av vad som motiverar spelarna att flytta till Sverige.
Figur 1, Push- Pull (Lee, 1966).
Skogvagn (2008) förklarar att push – pull teorin kan appliceras på unga fotbollsspelare. Push-faktorer som gör att fotbollsspelaren lämnar sitt hemland kan till exempel vara fattigdom, brist på mänskliga rättigheter eller krig. Största pull faktorn är oftast drömmen om ett bättre liv. Av agenter, talangscouter och media i Afrika lyfts pull-faktorer som pengar, utbildning och kontrakt med klubbar i Europa upp (Skogvang, 2008).
Push- pull teorin kommer användas för att kunna besvara den första forskningsfrågan och appliceras på resultatet för att se vilka olika faktorer som spelar roll för fotbollsspelare från Afrika som väljer att åka och spela fotboll i Sverige. Vilka push-faktorer som finns i hemlandet när de bestämmer sig för att migrera och vilka pull-faktorer som finns i Sverige som gör att de vill migrera hit. När de väl kommit till Sverige, vad finns det för olika pull-faktorer från hemlandet.
Metod
Designen vi har valt för detta arbete är en kvalitativ studie där vi använder enskilda semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ forskning är en process som söker att förstå ett fenomen i verkligheten. Den kvalitativa forskaren har en neutral inställning då de först och främst fokuserar på människornas erfarenheter och världen som de lever i. Med enskilda intervjuer blir informationen om de som medverkar djupare och det bidrar till en bättre förståelse om personens kultur och världsbild, men även om deras tankar kring
forskningsområdet. Intervjuerna är semistrukturerade vilket Armour & Macdonald (2012), förklarar även kan kallas fokuserade eller guidade intervjuer. De fortsätter och förklarar att samma område presenteras till samtliga deltagare, men frågorna behöver inte bli ställda i en specifik ordning. Den semistrukturerade intervjun gör att samtalet hör till ämnet men den kan även vika av för att få intervjupersonens livsberättelse (Armour & Macdonald, 2012). Därför är det en passande design givet vårt syfte, då vi vill få deras berättelser men kan även guida in deltagaren på området igen om de viker av från ämnet för mycket.
Urval och rekrytering
Studiens urvalskriterier var först att fotbollsspelarna skulle spela på en professionell nivå mellan division 1 och allsvenskan (Fogis, 2019). Fotbollsspelarna som vi sökte skulle helst vara 18 år eller äldre vilket är ett måste för att de ska vara professionella fotbollsspelare (FIFA, 2018). Urvalet bestod av manliga fotbollsspelare från Afrika, det vill säga att de har vuxit upp i Afrika för att sedan migrera till Sverige för att spela professionell fotboll. Vi kontaktade fotbollsspelarna direkt för att undvika någon mellanhand som inte för informationen vidare, men även för att vi ska uppfylla konfidentialitetskravet. Med en mellanhand av någon i klubben hade de kunnat lista ut vem som är med i studien och då blir studien inte lika konfidentiell. Sökandet av fotbollsspelare gjordes genom att vi sökte upp spelare på diverse hemsidor på internet som www.laget.se och www.fotbollstranfer.com. Vi började söka spelare i allsvenskan och undersökte om de hade Facebook men gick sen även vidare till de lägre serierna det vill säga superettan och division 1. Fotbollsspelarna som motsvarade våra urvalskriterier och som hade Facebook skickade vi ett direktmeddelande till, för att se om någon svarade (Bilaga 1). När spelarna svarade skickades mer information om studien och dess etiska riktlinjer (Bilaga 1). Till en början var det lätt att få tag på
fotbollsspelare som svarade. Men allt eftersom slutade dessa fotbollsspelare svara. Då skickade vi meddelanden till ännu fler fotbollsspelare. Totalt skickades meddelandet till 30 fotbollsspelare varav 13 av dem svarade. En del fotbollsspelare hade åkt till sina hemländer på semester på grund av att säsongen var slut. I och med den snäva tidsramen för arbetet var det svårt att få tag i fotbollsspelare till studien. Med mera tid hade de som åkt på semester hunnit komma tillbaka till Sverige då det är uppehåll i de svenska ligorna under
vinterhalvåret. Intervjuerna genomfördes på en plats där fotbollsspelaren själv fick bestämma vart de ville genomföra intervjun, vilket ledde till att intervjuerna genomfördes på ett kafé och hemma hos två av fotbollsspelarna.
Det slutgiltiga urvalet bestod av två spelare med ursprung från Västafrika som vi döpte till Eric och Isac. Fotbollsspelarna var vid tillfället när studien utfördes avtalslösa professionella fotbollsspelare, då de livnär sig enbart på fotbollen (Fogis, 2019). Fotbollsspelarna hade varit i Sverige mellan fem och tio år. I intervjuerna som gjordes berättade de om att de får mycket meddelanden om att skicka pengar till människor i sina respektive hemländer, vilket även kan vara en faktor till att så få fotbollsspelare svarade på första meddelandena som vi skickade. Då vårt meddelande kan försvinna i massan av meddelanden. En annan orsak kan vara att det är svårt att se meddelanden om du inte är vän med personen på Facebook som du skriver till, vilket leder till att de inte ser meddelandet. En tredje intervju genomfördes men den personen hade kommit till Sverige som flykting från sitt hemland. Han var inte en professionell
fotbollsspelare och spelade sin fotboll i de lägre divisionerna. Han och hans familj hade kommit till Sverige av helt andra orsaker än det som den här studien bygger på. Därför tar vi inte upp hans historia då den inte är relevant för studien.
Insamling av data
Vi båda forskarna var med på de tre intervjuerna och delade upp så Christoffer var intervjuledare på två av dem och Oscar på en. Den andra personen satt med mikrofonen riktad mot respondenten med hörlurar i mikrofonen för att lyssna och att säkerställa att det gick att uppfatta klart och tydligt vad respondenterna sa. Efter intervjuerna transkriberade vi varsin intervju, då den tredje respondenten inte var relevant för studien så transkriberades aldrig hans material.
urskilde vi ur Alhassan ”Crespo” Kamara´s självbiografi En resa i fotbollens tecken. Boken är upplagd på ett liknande sätt. Den börjar med hur livet i Sierra Leon var och rör sig vidare till varför han lämnade, och hur han anpassade sig till det svenska samhället och vilka problem han stötte på. Den avslutas med hur han ser på framtiden (Pauly, 2017). De fem faserna presenteras i (Figur 2). Om intervjun inte flöt på hade vi utvecklat frågor för att få igång samtalet igen (Bilaga 3). Exempel på sådana frågor som var kopplade till
migrationsfaserna var; Hur såg din levnadssituation ut i hemlandet? Vad lockade med Europa och Sverige? Vilken hjälp av föreningen fick du? Skulle du behövt mer hjälp? och hur ser du på framtiden både på fotbollsplanen och utanför? Intervjuerna gjordes på engelska då
spelarna var från engelsktalande länder och ingen av dem hade lärt sig tillräckligt bra
svenska. Intervjuerna tog mellan 45 och 70 minuter. Innan intervjuns slut frågade vi de om de ville prata om något mer än det som vi frågat om. Efter ljudinspelningen transkriberades intervjun. Vi spelade in och transkriberade intervjun vilket Bryman (2018), går igenom varför det är bra att spela in och transkribera intervjuer. Bryman (2018) förklarar att det underlättar för forskaren att göra en noggrann analys av vad som sagts, forskaren kan även göra
upprepade genomgångar av svaren från intervjupersonen. Det bidrar även till att förbättra vårt minne och omedvetna tolkningar av vad intervjupersonen sagt under intervjun kan senare kontrolleras. Det faktum att vi valt att spela in intervjuerna gör att informationen blir offentlig och att andra forskare kan genomföra en sekundäranalys på det inspelade materialet (Bryman, 2018). Det empiriska materialet blev totalt cirka 40, A- 4 sidor av transkriberat material med 1,5 i radavstånd. Efter transkriberingen skickade vi iväg materialet till intervjupersonerna så att de fick chansen att läsa igenom det.
Figur 2. Migrationsfaserna, som vi använde för att vägleda intervjuerna
Etiska aspekter
De etiska aspekter vi följt under denna studie är från Vetenskapsrådet (2002).
Informationskravet där vi berättat för fotbollsspelarna vad syftet med studien är, vad vi kommer använda materialet till och även att studien var frivillig att delta i. Samtyckeskravet då deras medverkan är frivillig och de fick när som helst hoppa av studien.
Konfidentialitetskravet följde vi genom att ge fotbollsspelarna påhittade namn och vi har tagit bort all information som kan kopplas till dem, exempel vilka klubbar och länder de spelat i. Anledningen till detta är för att inte skada fotbollsspelarnas framtida karriärer då agenter och klubbar kanske tar illa upp av de olika svaren. Nyttjandekravet där all information de angett i denna studie bara används för studiens syfte (Vetenskapsrådet 2002).
När vi tog kontakt med fotbollsspelarna på Messenger fick de information om ovannämnda etiska aspekter och inför intervjuerna fick fotbollsspelarna skriva på ett kontrakt (Bilaga 2) där de godkände de etiska riktlinjerna. Vi berättade att studien var frivillig att delta i och syftet varför vi gjorde denna studie. Innan varje intervju bad vi respondenterna att skriva på ett kontrakt där de godkänner att vi spelade in intervjun och att de förstod att de var helt oidentifierbara i studien (Bilaga 2). All information vi fick av fotbollsspelarna är
fotbollsspelarna direkt var för att inte klubbar och agenter ska kunna urskilja deltagarna i studien. Namn på de olika personerna och klubbarna de nämner togs bort under
transkriberingen för att de inte skulle bli igenkända. Vi skickade tillbaka det transkriberade materialet till fotbollsspelarna så att de kunde läsa igenom det transkriberade materialet om det var något de ville ändra på eller tillägga.
Analys av data
Analysen i denna studie bestod av att sortera resultatet efter teman. Dessa teman skapades utifrån förutbestämda teman (Armour & Macdonald, 2012), vilket vi bestämde var de fem olika migrationsfaserna som nämnts i syftet (Figur 2). Det första steget var att urskilja vad som passade in inom de fem olika migrationsfaserna då fotbollsspelarnas historier var röriga var det ett viktigt första steg för att sortera all data. För att sedan kunna analysera den data som producerats vävde vi in teorin push- pull, för att kunna besvara den första
forskningsfrågan och se vad det var som motiverade spelarna att migrera till Sverige. När vi vävde in push- pull kunde vi se vilka olika faktorer som gjorde att de migrerade, exempelvis pengar eller fattigdom.
Dataanalysen bestod av att vi plockade ut citat som var intressanta eller betydelsefulla utifrån de fem migrationsfaserna. Vi undersökte om vi kunde urskilja några push- pull faktorer från intervjuerna. Olika teman placerades i olika färger för att strukturera den data som
producerats fram. Till sist gick vi igenom om det fanns några likheter och olikheter mellan intervjuerna.
Resultat
I den här delen presenteras Eric och Isacs upplevelser utmed de fem migrationsfaserna vi identifierat tidigare: Situation i hemland, val att åka, migration, anpassning, och framtid (Figur 2). I den första fasen går vi igenom båda spelarnas situation i hemlandet och hur de började spela fotboll. Där presenteras resultatet tillsammans då deras historier från
hemländerna är väldigt lika varandra. I den andra fasen kommer valet att åka till Sverige och där delar sig fotbollsspelarnas historier. I den tredje och fjärde fasen presenteras resultatet enligt migrationsfaserna, vi svarar på forskningsfrågan om vad som motiverade spelarna att migrera till Sverige och hur deras första tid i Sverige var. Men även hur spelarna anpassade sig till det svenska samhället, där vi ger svar på hur de har anpassat sig till det svenska
samhället eller inte anpassat sig och om de fick någon hjälp med att komma in i det svenska samhället. Då det finns en del skillnader mellan Afrika och Sverige som ges svar på hur de hanterade dessa olikheter. Till sist ges svar på hur de ser på sin framtid, både fotbollsmässigt men även utanför fotbollen. Först presenteras Erics historia utmed de fem migrationsfaserna och därefter Isacs historia. Vi försöker använda deras ord så mycket som möjligt men har förenklat citaten så de ska vara lättare för läsaren att förstå.
Hemland Eric & Isac
Både Isac och Eric började spela fotboll på gatorna i deras hemländer. De båda berättade liknande historier om hur det var i hemlandet där de inte hade några fotbollsskor att spela med utan fick istället ta vad de kunde få tag på och spelade oftast barfota.
My first football shoes were rubber or plastic shoes. It was not real football shoes that I found, it was taekwondo shoes. My parents didn't have money to buy real football shoes and we did not even have money for food, so it was no talk about buying football shoes. But then I found these shoes and I started using them, after that they started to call me taekwondo (Eric).
Eric berättade också om att han kommer från en fattig familj där han hade nio syskon och alla syskon och föräldrar bodde i en liten lägenhet med ett sovrum och en toalett. Hans första skor var egentligen till för kampsport så han fick smeknamnet “taekwondo” på gatorna.
Även Isac berättar att han kommer från en fattig familj där de inte hade råd med skor och hade svårt att få mat på bordet: ”I come from a really poor family and my parents didn’t have anything, it was hard to get food on the table”.
De båda fortsatte att berätta att när de åker hem till respektive hemländer tar de med sig gamla fotbollsskor och fotbollströjor för att ge bort till unga killar och tjejer som inte har råd att köpa egna.
Eric berättade om när han åker hem på semester möts han av samma människor som han spelade med när han var yngre, som då var äldre än honom. De går fortfarande och drömmer om att bli professionella fotbollsspelare.
When I'm going home on holiday to my home country I see some of the people I grew up and played football with, they still go around with football shoes. When I was younger, I looked up to them and thought when are they leaving to play professional football? But now when they are over 40 years old, what do they believe will happen?
De inhemska ligorna i Afrika utvecklas och många unga talangfulla spelare kommer fram. De vill att fler agenter ska åka från Europa ner till Afrika för att ge de unga spelarna chansen att åka till Europa och spela fotboll och få ett bättre liv.
The football in west Africa is getting better and better, I hope that some agents will go there and look at these talented players and give them the opportunity to achieve their dreams and go to Europe.
Både Isac och Eric drömde om att bli fotbollsproffs i Europa. Men deras vägar till proffslivet tog olika riktningar.
Valet att migrera (Eric)
Som ung berättar Eric om hur det var i hans hemstad. “I was growing up in one of the poorest towns in my nation. Because it's so poor, football is something all the poor people hoping can change your life”. Fattigdomen var orsaken till att Eric valde att migrera i så tidig ålder. Han lämnade sin familj och sitt hemland redan när han var 16 år gammal för att åka och spela professionell fotboll i ett annat land i Afrika. Han berätta om hur han träffade mannen som hjälpte honom till proffslivet i det andra afrikanska landet.
One day when I was playing in my local area a man came to me and told me I was talented. I was a bit sceptic that this man just wanted me and my family to raise money for him. But the man told me he had been here for two weeks to watch me. He said "I think you are a good football player and I can make an offer for you in a club in a different country if you have a passport" I told him I did not have an passport but I can fix it. Because I was just sixteen, I had to have an adult with me to sign a contract. Then I told him that my family had no money so if he asks for anything we can't pay. He laughs and told me “anybody that have asked you to bring money is not a good deal”. The club will give you an offer, your job is to play football and never stop training. My brother helped me to get a passport and sign the man's papers. Some weeks later the man called me and said that it was time to go to the new club. But first I had to do a trial with the club because I had never played in a professional club before but everything we had talked about will be in the contract if I passed the trial.
Eric berättade om den upplevelsen när han anlände till det andra afrikanska landet.
The man took me to the airport, it was the first time leaving my home country. He told me that in the new club they don't speak very good English, and you will have to learn a new language. When we arrived in the new country a man from the club picked me up and tried to tell me something, I did not understand what he was talking about. But when we got out of the airport, I understood what he was trying to tell me. Because outside of the airport it was a lot of cameras and press who wanted to talk to me. I
couldn't believe it! I was just a boy from the streets, not a player who had achieved anything yet.
Under intervjun frågade vi om skillnaderna mellan de två afrikanska länderna och om hur länge Eric spelade där. Han berättade att fotbollen i hemlandet var väldigt korrupt och sa “win home and lose away. So, there is corruption in football, they are paying the referee, so the home team always wins” men i det andra afrikanska landet så använde de istället voodoo och häxdoktorer för att få fördel, vilket Eric i efterhand skrattar åt och säger “They believe too much in black magic in the football in the new nation. The money they should pay the referee to corrupt him, they are paying to the witch doctors.” På frågan om hur länge han spelade där svarade han “One and a half season. Before I moved to Europe, every player wants to go to Europe.”
När Eric åkte med hans klubb till ett träningsläger i Spanien träffade han några olika klubbar från Skandinavien. Några klubbar blev intresserade av Eric och en av hans lagkamrater, då användes Eric i ett paketpris för att få iväg honom och hans lagkamrat även fast Eric inte fyllt 18 år.
My club went for a training camp in Spain and at the training camp there were some clubs from Scandinavia. At this time, I was seventeen so I could not sign a professional contract in Europe yet. After a game with a Scandinavian club they approached me and my teammate. They signed us both, but because I was not yet eighteen, I had to go back every three months to Africa get a new visa. And my salary was going to one of the men who made the deal possible in Africa. It is always one thing or another in football, you make a lot of mistakes, the decisions you think are right might not always the best to make.
När mannen i Erics tidigare afrikanska klubb inte betalade honom hans lön som han hade tagit hand om så valde Eric att åka hem till sin familj.
So, I went home to my family because I did not get my salary, I was home for almost three months. Even when my visa was ready, I stayed because I was angry that the man who did not pay my salary. They promised that they would fix it, but they didn't, so I refused to go back.
Det var då en svensk agent som sett honom spela i det andra skandinaviska landet hörde av sig och ville ta med honom till Sverige.
A man from Sweden who I met in the club in Scandinavia tried to get in contact with me after a couple of months. I told him I didn't want to go back. Then he said: " I have 2000 dollars from your salary, I am depositing it for you. I heard your story but I'm an
Migration till Sverige (Eric)
Eric valde att följa med den svenska agenten till Sverige eftersom han inte hade skrivit på något kontrat med den förra klubben när han var 18 år. Agenten berättade att han var fri att gå till vilken klubb han ville. Eric berättar om hur samtalet löd: “I'll bring you to Sweden so we can make a new deal. So, I followed him, he was the one who brought me to Sweden. Since then, until this date I been here…. Surviving”.
Eric kom till Sverige senare för att han hade haft problem med visum så när han anlände hade fotbollssäsongen redan startat och han kom otränad. “I was a bit unfit since I been home, partying and being a fool and drank too much”. Eftersom han var otränad hamnade han i en klubb i de lägre divisionerna där han träffade en tränare som trodde på honom och blev ett stöd för Eric. “The coach signed me because he saw that I'm a really good player but just out of shape. He pushed me to get in shape”. Eric berättade om hur klubben han hamnade i tog hand om honom.
In Sweden I signed my first professional contract because I turned eighteen. But because I was playing in a lower division, I did not get the big money. I got a place to live, food and some money. When you are eighteen you are old enough to make your own decision in life, but it is different to live in Europe where things are so organized. Han fick även hjälp av klubben att skaffa en mobiltelefon och de visade honom vart han kunde handla mat och andra livsnödvändigheter.
Anpassning till svenska samhället (Eric)
Både spelarna kommer från länder i Västafrika där det officiella språket är engelska vilket underlättade språkbarriären. Eric resonerar att de flesta svenskar kan prata engelska men resonerar att det är svårt att få jobb i Sverige om du enbart kan engelska och inte svenska. Livet som fotbollsproffs har gjort att han inte känt behov av att lära sig svenska förrän nu när han blivit äldre och ser en framtid utanför fotbollen. Eric har bott i Sverige i nästan 10 år men nyligen börjat på Svenska För Invandrare (SFI).
I have been here for almost ten years, but I am still speaking English. Every time I signed for a new club in Sweden, they offered me to go to SFI. But I did not care, I was a professional football player and I did what I thought professional football players do. Han har familj och barn i Sverige med en svensk fru i en stad i Mellansverige.
I have been away from my family for all these years. I have a son who is five years old. My wife has taken care of him all the time so now I have decided to move closer to my wife and son and start play in a club in those parts of Sweden.
Framtid (Eric)
Eric är i nuläget kontraktslös efter att spelat föregående säsong i Sverige. Han hade en tuff säsong där laget gick dåligt i ligan. Han jobbar för tillfället inte med någon agent men Eric känner sig lugn i situationen och funderar på nästa steg. Han pratar om att flytta närmare sin svenska familj eller att spela i Asien där de stora pengarna finns.
It's difficult to reach all these clubs in this part of Sweden, it is like I must prove myself again. I want to be with my family or make some big money in Asia, in countries like China or Malaysia. Otherwise I talk with some clubs closer to my family, but they are not at the level I hope for.
Eric har även börjat undersöka alternativen efter fotbollskarriären. Genom att börja SFI för att lära sig svenska språket hoppas han kunna få ett jobb i Sverige i framtiden.
Now I have started to go to SFI every morning because I have matured. I understand that I am not a kid anymore and I have a life after my football career. You need to start thinking about your future after football, that's why I go to SFI to learn to speak fluent Swedish.
Eric pratar även om hur viktigt det är att bli kvar i Sverige efter karriären då livet i Afrika inte lockar och att det även finns ett bra liv efter fotbollskarriären för honom.
You start making decisions with your family. I promise you that every immigrant that is here, especially if you have been here longer. Trust me, you don't want to move back to Africa. If you go back to Africa you will spend all the money you made here on properties because the cost of living there is higher than here. I'm going into this cafe and I feel I have a good life. In Africa you do not survive, you need to establish big business to have a good life. In order to survive there, you need to be good in a lot of things you need to know electricity and stuff. And it is not coming any help from our government, you do not have water and all these things. In Sweden you have a future and my future is here. I am so grateful for having a secured future here, I have a life after my football career. I will probably have to work here but you can do whatever you want. It's a lot of different things you can do and still have a good living standard. Valet att migrera (Isac)
Isac fick chansen som 15 åring att åka iväg och provspela med en klubb i England och en klubb i Italien. Isac berättade att han spelade en turnering i Schweiz och den engelska
It was an under 15 tournament so I was with my country we won the final against this English club 1-0 so they spot some of us, it was me and some of my other teammates, so we went to England first and then after two or three weeks I go back home from England.
Isac berättade om hur tiden i England var och att klubben hade pratat med honom och sagt att de ville se honom på träningen imorgon men han visste inte när de skulle återvända hem.
They said to me: "see you in training tomorrow". But I didn’t know that they have called and said we are going home tomorrow. They said you are going to continue training with the under 16s and I think they wanted the other players to go home. And wanted to keep me, but I moved back I was too young I had no agent at this time, my club took care of everything so I have no idea what’s happened.
Telefonen ringde senare och de sa att de skulle åka hem på morgonen efter. ”The manager of my club called me and said you going home tomorrow. Ok I said, but they told me just now they want to see me in training tomorrow and then he said to me no! I will explain later, he told me that I had to go home.”
Han fortsatte att berätta om att det var svårt för honom att åka hem, han ville inte göra sina föräldrar besvikna. Han ville ha något att glädjas åt när han kom hem men nu visste Isac inte vad som skulle hända. Han trodde fortfarande på att den engelska klubben ville ha honom så när han var hemma och kollade fotboll på bio och såg de olika Premier League lagen drömde Isac sig bort och föreställde sig att, snart skulle han vara där och spela mot alla de där stora lagen.
Going to the cinema watching Liverpool and Manchester United playing. I start to imagine myself there I’m going to play against Liverpool, Manchester United, Manchester City and all of those big teams.
Då han inte visste vad som hade hänt med klubben i England bestämde sig Isac för att skriva kontrakt med en agent i sitt hemland som arbetade med en svensk agent. Isac var inte 18 så hans kusin som var över 18 fick istället skriva på kontraktet med agenten. Agenten ordnade så att Isac fick åka till Italien och provspela. Hans tid i Italien var en helt annan upplevelse jämfört med England. Han hade visum i en månad men där uppstod senare problem med klubben hemifrån. Då han fick chansen att spela med det laget sa Isacs klubb hemma att han inte fick det och blev då avstängd från hemlandets liga.
When I went to have a trail for one month in Italy. After that time they didn’t allow me to play in the top league in my home country. They didn’t want me to play football anywhere. I was suspended for that reason.
Anledningarna till varför han valde att migrera till Sverige var de olika nederlagen från England och Italien och bevisen på den egna klubbens agerande. Fattigdomen var även en del av varför han valde att migrera till Sverige då han och hans familj såg en bättre framtid i Sverige för Isac. Men även det faktum att han skrev kontrakt med en svensk agent.
When I got this opportunity with this Swedish club. When they saw me, I had a Swedish agent. I’ve never met him before this opportunity came. Then he starts to show some interest. We start talking about getting contract and looking for
opportunities but I signed a contract with him. And this Swedish agent is working with a lot of African players in different countries.
Migration till Sverige (Isac)
När chansen att åka till Sverige och spela fotboll kom ville Isac åka direkt. Chansen kom genom att den svenska agenten som arbetade nära en klubb i Sverige såg Isac. I och med att den svenska agenten och agenten från Isacs hemland jobbade nära varandra tog den svenska agenten över ansvaret för Isac och såg till att han fick möjligheten att åka till Sverige. Isac pratar även om att anledningen varför det blev Sverige var då agenten var svensk och jobbade nära en svensk klubb, han fortsätter berätta om vilka möjligheter som fanns i Sverige men som inte fanns i hans hemland.
Back home in Africa in my country where I came from, you don’t have the same opportunities. We play football on the street you don’t have any football shoes to put on. When I get that opportunity, I was like so happy! I didn’t even want to wait anymore I want to just go directly.
Att få betalt för att spela fotboll och att få möjligheten att spela på en riktig fotbollsplan var anledningar som gjorde att Isac kom till Sverige. Isacs föräldrar var väldigt glada för att han fick den chansen. ”Of course, they see it’s a bright future for me. They see an opportunity that it’s a life changing thing for everyone. So, they supported me 100% of course”. Isac berättade att den svenska klubben betalade för allt när han åkte till Sverige. Han var tvungen att ta sig till ett annat afrikanskt land för att få visum. Den svenska klubben tog hand om allt, de tog honom till en lägenhet och de gav honom mat efter träningarna. ”I had everything, I have football shoes, I have clothes, I have everything, so it was not I didn’t lack anything
Anpassning till svenska samhället (Isac)
Isac var endast 17 år när han kom till Sverige, vilket gjorde att han inte kunde skriva något professionellt kontrakt med klubben, det gjorde att han inte fick något kreditkort att betala med utan fick istället lite fickpengar så att han kunde handla saker han behövde. En tid in på provspelet så skadade han sig. När Isac senare fyllde 18 ville klubben inte ha honom, så han gick till en annan svensk klubb som spelade i en lägre division. Där fick han sitt första kontrakt, ett kreditkort och lön varje månad.
När Isac fick kreditkortet visste han inte riktigt hur han skulle använda det. Han hade vissa svårigheter men lärde sig själv allt eftersom. Trots det anser han att klubbarna han kom till gjorde det som förväntades av dem angående hans anpassning till samhället.
Fotbollsmässigt hade Isac det svårt, han blev allvarligt skadad och stressade tillbaka till fotbollsplanen vilket ledde till ytterligare skador. Efter tre och ett halvt år i den klubben ville Isac testa på något nytt och gick till en annan klubb i Sverige där han fick ett bra kontrakt.
Framtid (Isac)
Isac har efter att hans kontrakt gått ut flyttat till en större stad och försöker själv få tag i en klubb att spela i nästa säsong. Han vill inte ta hjälp av någon agent då han känt sig sviken två gånger av svenska agenter. Den första agenten sa att spelare från Afrika inte uppskattade vad han gjorde för dem och att spelarna lämnade för andra agenter, därför ville han inte hjälpa Isac längre. Isac skrev då ett kontrakt med en annan agent som han kände att han kunde lita på, men även han lämnade Isac.
He left me when I had difficult times in a club. I felt he helped me, because I was going thru a lot and he was there for me and he supported me. Taking care of me in every way, but then he stopped answering my messages and calls. One day he said to me I don’t feel like I can do this. You can see I’m not there for you all the time and I don’t think I can be there for you all the time. The time I needed him the most.
När Isac berättade om hur den andra agenten bara slutade svara på telefonsamtalen blir han lite känslosam och har nära till tårar. Han trodde att det var en person som ville hans bästa och såg agenten som en vän men när det inte gick bra fotbollsmässigt för Isac tog agenten
valet att lämna Isac på egen hand. På grund av agentens behandling av Isac vill han inte ta hjälp av någon agent nu när han letar efter en ny klubb. Han fortsätter hoppas och har en stark tro på sig själv att han kan fixa ett kontrakt på egen hand. ”I don’t think I need any agent. I believe in myself and I believe I can fix a club on my own. I have been talking to a few clubs in Sweden”.
Isacs situation är oviss, han berättade att han känner sig stressad och att det är en tuff situation då han inte vet vad som väntar i framtiden. Kanske behöver Isac åka hem till sitt hemland då de flesta fotbollsspelarnas visum bara sträcker sig över kontraktstiden.
Its stressful, it’s very hard because I don’t know what’s going to happen. I might stay here, or I might go out of Sweden if don’t get a contract. I want to play one or two more years in Sweden. Who knows where I could go, but if I could get to play in division 1 I need to get a better contract like the one in my last club.
Summering resultat
I detta avsnitt går vi igenom Erics push och pull faktorer, sedan Isacs push och pull faktorer och avslutar med en sammanfattning av resultatet.
Eric Push
Erics push-faktorer var i början av karriären att han för första gången skulle spela organiserad fotboll som 16 åring och flytta ifrån fattigdomen i hemlandet. När han sen åkte till Europa som 17 åring var hans klubb en push-faktor då de erbjöd Eric i ett paketpris till en klubb i Skandinavien. Men Eric fick inte skriva ett professionellt kontrakt med klubben då han inte fyllt 18 år än. I hans första vända i Europa blev han lurad på pengar och det blev en push-faktor från Skandinaven tillbaka till hemlandet igen. När han sedan hamnade i Afrika igen och fick en chans att åka till Sverige och spela så var push-faktorn igen fattigdomen i hemlandet.
Eric fick hjälp av familjen genom att hans bror hjälpte honom när han skrev sitt första kontrakt med hans första professionella klubb. Detta är också en tydlig push-faktor då familjen ville att han skulle lyckas inom fotbollen. Agenten hjälpte också till att pusha Eric till proffslivet genom att berätta att han trodde på honom och att han hjälpte honom även fast
Eric Pull
Erics pull-faktorer är när han som 16 åring blev erbjuden ett provspel i ett annat afrikanskt land med löften om att få ett professionellt kontrakt. När han till slut fick en del av sina pengar av en ny agent som skulle hjälpa honom till en klubb i Sverige istället blev det en pull-faktor att få ett riktigt professionellt kontrakt då han fyllt 18 år och drömmen om ett bättre liv. I slutet på sin karriär är en pull-faktor till Sverige hans familj, och vetskapen att han har ett bättre liv i Sverige än han kommer ha om han åker tillbaka till Afrika. En annan pull-faktor nu som äldre fotbollsspelare i slutet av karriären är pull-faktorn till Asien, där han pratar om att kunna få en väldigt hög lön i jämfört med i Sverige.
Isac Push
De olika push-faktorerna som påverkade Isacs val att migrera till Sverige från Afrika var hans familj. Den fungerade som en push-faktor då de ville att han skulle ta chansen och såg en ljus framtid för honom och de har alltid stöttat honom i livet. De hade inte så mycket pengar hemma vilket gjorde att när han fick möjligheten att åka till Sverige och få betalt för att spela fotboll fungerade det som en push-faktor som gjorde att han ville ta chansen. Efter att först blivit nekad i England och inte veta vad det var som hände blev en annan faktor att skriva på med en agent. Agenten i detta fall är också en push-faktor då agenten vill tjäna pengar på försäljning av spelaren. De båda nederlagen i England och Italien är också en push-faktor. Då klubben i hemlandet inte behandlade Isac på sättet som han kände var rätt ville han inte heller vara kvar hemma och spela i den klubben. I Isacs nuläge kan situationen som kontraktslös fungera som en push-faktor från Sverige. Då han inte har den tryggheten och inte tjänar pengar kan han vara tvungen att åka tillbaka hem. Att han då är utan kontrakt blir en push-faktor från Sverige.
Isac Pull
De olika pull-faktorerna som går att urskilja ur Isacs berättelse är chansen att spela fotboll på heltid och få lön för det. Han kommer som tidigare nämnt i resultatet från en fattig familj och om han kan åka till Sverige och få en bra lön kan han även försörja familjen i sitt hemland. Isac har spelat i flertalet klubbar, där han strävar efter bättre kontrakt vilket kan ses som en pull-faktor som gjort att han flyttat från en stad till en annan.
Sammanfattning resultat
I berättelserna kan vi se två olika historier om Eric och Isacs första tid i Sverige. Isac hade det bra till en början men då han endast var 17 år, fick han inte skriva ett professionellt kontrakt. Klubben behandlade Isac bra och han fick lite pengar, en plats att bo och mat efter alla träningar. Men en skada gjorde så att han inte fick något kontrakt med den klubben. Senare när han fyllt 18 flyttade han iväg till en klubb i en lägre division, där kunde han skriva på ett kontrakt och fick en lön varje månad, lägenhet och ett kreditkort. Eric hamnade i en mindre klubb där han fick hjälp att anpassa sitt liv till Sverige. Han pratar om att han börjat anpassa sig till det svenska samhället då han nu efter nästan 10 år börjat gå på SFI (Svenska För Invandrare), något han har blivit erbjuden varje gång han bytt klubb i Sverige.
Ingen av dem har för tillfället någon agent men de känner olika typ av stress över situationen. Eric har en svensk fru och barn så även om han inte får ett kontrakt med en klubb så är hans framtid i Sverige. Drömmen han nämner är att åka till Asien och tjäna tillräckligt mycket pengar så hans fru inte behöver jobba längre, men hur det än blir så är hans framtid i Sverige. Isacs framtid är mer osäker då han behöver hitta en ny klubb för att inte riskera att behöva lämna Sverige. Han söker en klubb på egen hand då han inte vill ta hjälp av någon agent på grund av tidigare händelser. Om han inte hittar en klubb i Sverige kan han vara tvungen att flytta hem igen. Han känner sig stressad över situationen men har även en stark tro på sig själv att han kan klara av att skriva ett kontrakt med en ny klubb på egen hand. Han berättade även att han vill vara kvar i Sverige i ett eller två år till innan han vill testa på något nytt. Utifrån vårt resultat kan man se att den första tiden i Sverige är tuff för afrikanska
fotbollsspelare som migrerar hit, vilket vi ser i intervjuerna men också i tidigare forskning och böcker vi läst inför studien som bekräftar detta. I en intervju av Niva (2018) med
Alhassan ”Crespo” Kamara, där berättar Kamara vilken stor omställning det egentligen är för en ung afrikansk spelare att komma till Sverige. Kamara nämner att alla afrikanska spelarna han pratat med har berättat om samma känsla och svårigheter. Exempelvis betala räkningar ”Jag lovar nästan alla har hamnat hos kronofogden” (Niva, 2018, s.246). Alhassan berättar att han tycker att klubbarna borde göra mer. Kanske en anställd med en speciell roll att ta hand om fotbollsspelarna som exempelvis Nahom Ghidey fått i AIK. Han föreslår ett system med
värdfamiljer liknande det som finns i England (Niva, 2018). Utifrån resultat kan vi se att de spelarna som vi intervjuade pratade om en liknande problematik.
Det skiljer sig kulturellt med vardagliga saker såsom hur betalningar sker i Afrika kontra Sverige. I Afrika används nästan bara kontanter och i Sverige använder vi nästan bara bankkort eller kreditkort. Lönen man får varje månad kommer in på ett konto och inte i handen. Vi kan även generalisera push- pull faktorer som teorin har använts på annan forskning inom området som exempelvis Poli, (2014).
Diskussion
Diskussionen delas in i fem olika kategorier. Första kategorin är resultatdiskussionen, där vi går igenom studiens resultat och jämförs med tidigare forskning. Andra kategorin är
metoddiskussionen, där vi går igenom metoden som använts och om det skulle gå att göra studien på ett annorlunda sätt. Efter metoddiskussionen kommer en del om kunskapsbidraget vi bidragit med. Sen presenteras studiens slutsatser där vi ger svar på de frågeställningar som nämnts i inledningen och avslutningsvis ger vi exempel på framtida forskning inom området fotboll och migration.
Resultatdiskussion
Scott (2015), framhäver romantiseringen av den europeiska fotbollen i Afrika, vilket kan vara en pull-faktor som gjorde att Eric och Isac lämnade sina hemländer. Båda spelarna spelade fotboll i Afrika, men utan romantiseringen av den europeiska fotbollen hade de kanske stannat kvar i Afrika istället för att migrera till Sverige.
Det vi kan känna igen från både Erics och Isacs historier är deras push och pull-faktorer som exempelvis Skogvang (2008) berättar om så är fattigdom en push-faktor. De båda
fotbollsspelarna berättade att de kommer från fattiga familjer där det var en kamp för att få mat på bordet. Pull-faktorerna som Skogvang (2008) berättar om är drömmen om ett bättre liv, pengar, utbildning och kontrakt med klubbar i Europa. Den största pull-faktorn som går att känna igen från det som Skogvang (2008) talade om är chansen att skriva ett kontrakt med en europeisk klubb och få en bättre lön än i hemlandet (Skogvagn, 2008).
Poli (2014) konstaterar att fotbollsspelarna migrerar i allt tidigare ålder till Europa vilket vi även kan se hos de två fotbollsspelarna vi intervjuat. Båda fotbollsspelarna migrerade från sitt hemland innan de fyllt 18 år. Regelverket som Freeburn (2009) går igenom, visar att om unga fotbollsspelare kommer tidigt till Sverige, och stannar i Sverige i tre år innan de fyllt 21 år hamnar de inom gruppen “homegrown”. På så vis kan klubbarna använda dem i alla tävlingar likt de inhemska fotbollsspelarna. Denna regel gör så att fotbollsklubbarna helst värvar fotbollsspelarna i en så ung ålder som möjligt (Freeburn 2009).
I jämförelse med andra unga fotbollsspelare som migrerat till exempelvis Frankrike och blivit lämnade av sina agenter, har även Isac och Eric haft problematik med agenter och klubbar. I
