1
Examensarbete
Avancerad nivå
Lärares undervisning om och i hållbar utveckling
En intervjustudie om hur lärare i F-3 arbetar med hållbar
utveckling samt lärares åsikter och kunskaper om hållbar
utveckling
Författare: Hanna Karlsson Handledare: Fredrik Von Euler Examinator: Johanne Maad
Ämne/huvudområde: Pedagogiskt arbete/ Inriktning NO Kurskod: PG3037
Poäng: 15hp
Examinationsdatum: 15 december 2015
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet.
Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
1
Sammanfattning/Abstract
Syftet med studien var att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 arbetar med ämnet hållbar utveckling samt undersöka hur väl lärare känner till begreppet hållbar utveckling och hur det genomsyrar undervisningen i skolan. Studien bygger på intervjuer av åtta verksamma lärare och svaren har sammanställts och analyserats utifrån en innehållsanalytisk metod. Resultatet visar att lärare finner det komplicerat att beskriva begreppet hållbar utveckling och det är vanligt att lärare endast känner till den ekologiska aspekten inom hållbar utveckling och därmed missar de två övriga aspekterna, sociala samt ekonomiska. Oavsett detta menar samtliga lärare att de arbetar medvetet med hållbar utveckling och anser att det är ett viktigt ämne som behövs i skolan. Arbete med miljö, så som återvinning och återbruka, är arbetssätt som lärarna kopplar till hållbar utveckling. Ett arbetssätt som inte är lika tydligt kopplat till hållbar utveckling, men som används nästan dagligen, är diskussioner. Det handlar inte endast om diskussioner om hållbar utveckling utan diskussioner oavsett ämne. Genom att eleverna får möjlighet att föra diskussioner utvecklas deras handlingskompetens enligt lärarna. Handlingskompetens är ett begrepp som är nära kopplat till lärande för hållbar utveckling.
2
Innehåll
Sammanfattning/Abstract ... 1
Inledning ... 3
Bakgrund ... 4
Hållbar utveckling ... 4Lärande för hållbar utveckling ... 5
Projekt för hållbar utveckling ... 6
Läroplanen ... 6
Tidigare forskning ... 6
Teoretiskt perspektiv ... 8
Pragmatismen och Dewey ... 8
Sociokulturellt perspektiv ... 9
Problemställning ... 9
Syfte och frågeställningar ... 10
Metod ... 10
Intervju som Metod ...10
Enkät som metod ...11
Urval ...11
Etiska förhållningssätt ...11
Genomförande ...12
Analys ...13
Resultat ... 14
Lärares åsikter och kunskaper om hållbar utveckling – Hur viktigt är det att arbeta om hållbar utveckling enligt lärarna? ...14
Arbetssätt i undervisning inom hållbar utveckling ...16
Exempel från lärares utsagor om undervisning i hållbar utveckling ...18
Diskussion ... 19
Metoddiskussion ...19
Resultatdiskussion ...20
Åsikter och kunskaper om hållbar utveckling ...20
Undervisning i hållbar utveckling samt lärande för hållbar utveckling ...21
Slutsats ... 23
Fortsatt forskning ... 23
Referenser ... 24
Bilagor
Bilaga 1 - Informationsbrev
Bilaga 2 – Underlag till intervju
Bilaga 3 – Enkät
3
Inledning
Läroplanen för grundskolan beskriver på flera olika ställen att det är viktigt att eleverna tar hand om vår miljö och tänker på framtiden. Begreppet hållbar utveckling används i läroplanen och beskrivs som viktigt inom undervisningen.1 Lärarna ska ge eleverna kunskap om hur de kan
arbeta för en hållbar utveckling. Läroplanen betonar att det är alla människors ansvar att bevara vår jord såväl utifrån de ekologiska och de ekonomiska aspekterna såväl de sociala och etiska.2
Tidigare under min utbildning gjorde jag en systematisk litteraturstudie om lärande för hållbar utveckling. I den studien undersöktes vilka mål lärare har med undervisning i hållbar utveckling samt effekten av att eleverna undervisas i hållbar utveckling. Resultatet av studien visar att lärarna framför allt vill att eleverna ska bli mer miljömedvetna. Lärarna vill även att eleverna genom diskussioner ska våga ta plats och säga vad de tycker. Resultatet visar även att eleverna blir mer ansvarsfulla och vill ta ställning till olika viktiga frågor. Detta visade sig bland annat genom att elever talade för att kollektivtrafiken skulle använda sig av miljövänliga fordon.3 Studien väckte
intresse för att gå vidare och närmare se hur arbetet med att bibringa eleverna kunskaper om hållbar utveckling ser ut. En frågeställning som hänger ihop med detta är också hur lärare arbetar för att stödja eleverna i att utveckla de förmågor som ingår i lärande för hållbar utveckling. Bland annat är det den kommunikativa förmågan och elevernas handlingskompetens som kopplas till lärande för hållbar utveckling. Detta exemplifieras genom de åtta lärare som har deltagit i studien. Hållbar utveckling uppfattas oftast som brett och svårt att definiera och när flera personer blir ombedda att förklara begreppet blir svaren allt som oftast olika. En del människor tänker på miljön när de hör ordet hållbar utveckling medan andra tänker på jordens ekonomi och resurser. Hållbar utveckling är ett ämne som har väckt ett stort intresse hos mig under min utbildning. Jag har en förhoppning om att detta arbete kan bidra till att arbetet med hållbar utveckling i skolan blir tydligare samt att både lärare och elever får ökad förståelse för begreppet.
1 Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011 s. 9-10). 2 Skolverket (2011 s. 9-10).
3 Hanna Karlsson, Lärande för hållbar utveckling - En systematisk litteraturstudie angående undervisning om
4
Bakgrund
Detta avsnitt bygger till stor del på min tidigare studie.4 Här presenteras begreppet hållbar
utveckling samt hur och när det introducerades. Begreppet lärande för hållbar utveckling som är kopplat till hållbar utveckling förklaras samt hur handlingskompetens spelar in. Delar ur styrdokumenten samt kopplingar till tidigare forskning och teoretiska perspektiv redovisas.
Hållbar utveckling
Vad är hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling introducerades först år 1981 av amerikanen Lester Brown som är miljövetare och författare.5 Hållbar utveckling är ett brett
begrepp men den definition som är den vanligaste är den som Brundtlandkommissionen (World Commission on Environment and Development) fastslog år 1987:
En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.6
Begreppet fick sin spridning genom rapporten ”Vår gemensamma framtid” som Brundtlandkommissionen gav ut. I den rapporten menade kommissionen att ”/…/ hållbar social utveckling och ekonomisk tillväxt är omöjligt att uppnå om miljön ödeläggs och naturresurserna överexploateras”.7 Under FN-konferensen i Stockholm år 1972 startade arbetet om hållbar
utveckling och FN slog fast att en god miljö var lika viktigt som fred och utveckling på jorden.8
Hållbar utveckling berör tre olika aspekter: ekologiska, sociala samt ekonomiska och det handlar om att föra dialoger och ha ett kritiskt tänkande rörande alla dessa tre aspekter.9 Miljöaspekten är
den aspekten som hållbar utveckling har sin grund från. De sociala och ekonomiska aspekterna har kommit till senare eftersom hållbar utveckling har att göra med mänskliga samhällen. Den sociala och ekonomiska hållbarheten är beroende av att den ekologiska hållbarheten finns. Det går inte att få en ekonomisk hållbarhet till priset av en ekologisk hållbarhet. Ingen aspekt kan utesluta en annan eftersom de behöver fungera ihop, det är viktigt att tänka på att ”Utveckling och tillväxt måste äga rum på miljöns villkor”.10
Den ekologiska aspekten handlar om att vi ska värna om vår jord och dess naturresurser så att även våra kommande generationer kan bruka dessa.11 Människan använder fossila bränslen från
jorden som kol, olja och naturgas som bidrar till utsläpp av växthusgaser. Detta är ett exempel på sådant som utnyttjas av jordens naturresurser. Användningen av fossila bränslen är en orsak till den förstärkta växthuseffekten som innebär att vår atmosfär långsamt värms upp.12
Den sociala aspekten berör frågor om till exempel jämlikhet och jämställdhet, det innebär bland annat att män och kvinnor ska behandlas lika. Förutom detta handlar den sociala aspekten även om att arbeta för att utrota fattigdomen, se till att alla människor är sysselsatta samt att alla människor har samma möjligheter till utbildning.13
Den ekonomiska aspekten handlar om hur det ser ut i samhället med möjligheter för arbete och att kunna försörja sig. Att vi värnar om den ekomomiska tillväxten är viktigt då det är det som
4 Hanna Karlsson (2015).
5 AnnaLena Andrews och Berith Granath, FN-fakta Hållbar utveckling - Omställning till hållbar värld brådskar (2015). 6 Torsten Persson och Christel Persson, Hållbar utveckling: människa, miljö och samhälle (2011 s. 7).
7 Fn.se, FN & hållbar utveckling, Rio+20 (2012). 8 AnnaLena Andrews och Berith Granath (2015). 9 Torsten Persson och Christel Persson (2011 s 7). 10 Fredrik von Euler, Hållbar utveckling (2015)
11 Torsten Persson och Christel Persson (2011 s. 123-124). 12 Torsten Persson och Christel Persson (2011 s.150-152).
5 bidrar till våra resurser som vi människor kan bruka. Dessa resurser handlar bland annat om materiella ting som vi inte har här i Sverige utan behöver köpa från andra länder. Genom att bland annat se till att vi har fortsatt teknisk utveckling bidrar vi till den ekonomiska hållbara utvecklingen.14
Förutom begreppet hållbar utveckling så går vi vidare till uttrycket lärande för hållbar utveckling som beskrivs under nästa rubrik. Dessa två olika delar är sammankopplade då vi vill att undervisningen ska bidra till att våra elever ska bli ansvarsfulla och ansvarstagande individer som värnar om miljön, sina medmänniskor samt jorden och dess resurser – det vill säga, driva den hållbar utveckling i framtiden.
Lärande för hållbar utveckling
Lärande för hållbar utveckling är tätt sammankopplat med begreppet handlingskompetens. Handlingskompetens beskrivs på olika vis men Karsten Schnacks beskriver, enligt Helene Grantz, handlingskompentens som: ”en förmåga att med grund i kritiskt tänkande och ofullständigt kunskapsunderlag, involvera sig som person, tillsammans med andra, i ansvarsfulla handlingar och mothandlingar för en mänskligare/barmhärtigare värld”.15 Med ökad
handlingskompetens menas inte att man ändrar sitt beteende utan man ska bland annat lära sig utföra ”goda” handlingar och ta eget initiativ. Lärarna ska påverka elevers beteende, inte genom att bestämma hur de ska handla utan genom att möjliggöra deras egna, medvetna val.16
Maria Hedefalk skriver om begreppet handlingskompetens och hur det är kopplat till lärande för hållbar utveckling:
Det handlar om handlingskompetens, som innebär förmågan att diskutera och kritisk värdera olika alternativ och ta välinformerade och självständiga beslut. Handlingskompetens utvecklas när barn får möjlighet att ställa olika perspektiv och intressen mot varandra och när de möter olika ståndpunkter och normer. Det är också viktigt att barnen får möjlighet att ta ställning i moraliska dilemman och kritiskt granska handlingar utifrån olika värdeperspektiv, konstaterar Hedefalk.17
Hållbar utveckling är en viktig del av skolans verksamhet skriver Skolverket. Det är lika viktigt att eleverna har en god handlingskompetens från förskolan hela vägen upp till gymnasiet (och vidare i livet) men det är viktigt att eleverna får chansen att utveckla sin handlingskompetens redan från förskolan. Lärande för hållbar utveckling innebär att undervisningen ska planeras så att eleverna lär sig att ta eget ansvar för sitt lärande och sitt handlande och att aktivt delta i samhället. Skolverket nämner ett antal karakteristiska drag för hållbar utveckling: demokratiska arbetssätt, kritiska förhållningssätt, ämnesövergripande samarbeten, mångfald av pedagogiska metoder och delaktighet och inflytande.18
Enligt Inger Björneloo är lärande och hållbar utveckling ”tätt sammanlänkade” och hon menar att undervisning i hållbar utveckling kan förklaras som ”ett etiskt projekt där fokus riktas mot att ta ett visst ansvar för världen”.19 Om etik är det centrala inom hållbar utveckling ska det syfta till
att undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar sina kunskaper, sin förståelse, sina attityder
14 Cecilia Fegler och Lena Unemo (2000 s. 24).
15 Helene Grantz, Handla med handlingskompetens - en kvasiexperimentell studie kring undervisning om hållbar konsumtion (2014
s. 13).
16 Helene Grantz (2014 s. 14).
17 Maria Hedefalk, Förskola för hållbar utveckling: Förutsättningar för barns utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling
(2014).
18 Skolverket, Hållbar utveckling (2014).
6 och grundläggande värderingar som främjar en hållbar utveckling på vår jord.20 Med andra ord
blir det tydligt att lärande och hållbar utveckling är tätt sammanlänkade då det ena inte utesluter det andra.
Projekt för hållbar utveckling
Unesco och FN startade ett projekt som skulle sätta fokus på lärares undervisning om hållbar utveckling och på att deras undervisning skulle präglas av olika perspektiv på hållbar utveckling. Detta skedde åren 2005-2014 och för lärare världen över.21 Unesco strävade för att nå målet
”utbildning för alla” som ingick i det så kallade milleniemålen som FN hade satt upp för att förbättra levnadsstandarden för människorna i världens fattiga länder.22
Förutom Sveriges deltagande i FNs stora satsning för hållbar utveckling så finns det i Sverige även ett projekt som heter "skola på hållbar väg" som är ett samarbete mellan WWF, ett antal skolor, universitet och högskolor där lärande för hållbar utveckling är i fokus. Samarbetet går ut på att skolorna ska utveckla förståelse för begreppet samt arbeta för en hållbar utveckling.23
Läroplanen
I Lgr 11, läroplanen för förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmen från 2011 framgår det att skolan har som uppdrag att se till att eleverna får möjlighet att utvecklas till att bli ansvarstagande medborgare och därmed förstå vikten av en god miljö samt att de ska ges möjlighet att utveckla förmågor för att kunna ta hand om jorden så att kommande generationer har samma förutsättningar som människorna har nu. Enligt läroplanen ska eleverna utveckla en god handlingskompetens, till exempel genom att föra diskussioner.24
I kursplanen för biologi finner man mål som direkt kopplar till hållbar utveckling: ”Med kunskap om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling”.25 Även i kursplanen för samhällskunskap
finns kopplingar till hållbar utveckling. Där framgår det att det är viktigt att ha kunskap om hur samhället ser ut för att kunna möta det och ”ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld”.26
Dessutom ska eleverna i grundskolan ges möjlighet att utveckla sin förmåga att ”granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.”27 Deras förmåga att förstå hur samhälle och individ hör samman och om hur de båda
förändras ska öka. Eleverna ska även utveckla sin förmåga att kritiskt granska lokala, nationella och globala frågor.28
Tidigare forskning
Det finns en del tidigare forskning som undersöker liknande frågor som denna studie gör. Lärare arbetar mycket med hållbar utveckling men det är inte vanligt att lärarna benämner undervisningen som sådan. En anledning till detta kan vara att lärarnas förståelse och definition av hållbar utveckling har sina brister. Det skiljer sig mellan läroplanens, lärarnas, Brundtlandkommissionens definition samt ett antal forskares definitioner av hållbar utveckling.29
20 Inger Björneloo (2011 s. 12). 21 Inger Björneloo (2011s. 13).
22 Unesco.se, Unesco - Utbildning för hållbar utveckling (2015a) och Unesco.se, Unesco - Utbildning för alla (2015b). 23 Inger Björneloo (2011 s. 35). 24 Skolverket (2011 s. 9-10). 25 Skolverket (2011 s. 111). 26 Skolverket (2011 s. 199). 27 Skolverket (2011 s. 111). 28 Skolverket (2011 s. 199). 29 Linda Pettersson (2014 s. 91).
7 Lärares definitioner av hållbar utveckling består ofta bara av miljöaspekten, ibland i kombination med den sociala eller den ekonomiska aspekten, men väldigt sällan inkluderas samtliga av aspekterna i lärarnas definitoner.30Lärare är dock eniga om att det är viktigt att elever utvecklar
kunskaper inom hållbar utveckling. Det är viktigt att eleverna får förståelse för miljön och förstår vikten av att värna om vår miljö. Genom att lärare undervisar elever om hur jorden såg ut förr, hur den ser ut nu och att de för diskussioner om hur framtiden kan se ut så bidrar det till ökad handlingskompetens för hållbar utveckling. Elever som undervisas i hållbar utveckling får större förståelse för vår jord och dess resurser. 31
Elevernas handlingskompetens ökar genom att de undervisas inom hållbar utveckling. Bland annat har flera forskare kommit fram till att om eleverna undervisas inom miljöfrågor och miljöproblem blir de påverkade och medvetna om allvaret angående vår miljö och hur vi människor påverkar den. Ett exempel på hur eleverna blir påverkade av att undervisas inom hållbar utveckling och hur det ökar deras handlingskompetenes framgår i en studie av Lena Persson. Under lektioner i NO förklarade att de ville vara med och påverka miljön genom att komma med lösningar på de olika miljöproblemen som finns.32 Ellen Almers skriver i sin
avhandling att:
Skolan spelar otvetydigt en stor roll i unga människors liv, inte minst för att den ofta tar en stor del av deras tid i anspråk. En uppenbar slutsats från tidigare forskning och från den här studien är att skolan och den formella utbildningenhar potential, när det gäller att bidra till avståndsmoralisk handlingskompetens.33
Begreppet avståndsmoralisk handlingskompetens, som används i citatet ovan, begränsar begreppet handlingskompetens: ”/…/ att handlingarna uttryckts inom områden som kan karakteriseras som avståndsmoraliska, det vill säga att de omfattar intergenerationellt och globalt ansvarstagande”.34 Det är viktigt att eleverna lär sig handla kritiskt så att de kan se saker genom
flera olika vinklar. Dock finns det en risk att viljan om att ha rätt, handla rätt och göra det goda kan ”fördumma och förblinda”, alltså eleverna kan välja att tycka som andra för att det är det som upplevs mest rätt även om de inte tycker så. ”Ett kritiskt förhållningssätt kan motverka fördumning och förblindning men också försvaga vilja, mod och lust att handla”.35 En annan risk
vid diskussioner i undervisningen där tanken är att elever ska utveckla god handlingskompetens är att elever som inte tycker lika kan ha svårt att acceptera varandras åsikter, vilket ibland har bidragit till osämja bland eleverna. Alla elever har rätt att känna sig delaktiga och trygga i sin skolmiljö men det händer ibland att elever hamnar utanför gruppen och känner sig utsatta.36Det
är viktigt att alla elever känner att de har rätt att säga och tycka olika.
Ytterligare en tydlig och positiv effekt av att eleverna får diskutera mycket i skolan är att deras förståelse av svåra begrepp ökar. Elevers miljöbegrepp kan utvecklas genom att de får tala och diskutera om olika begrepp och koppla ihop flera begrepp successivt med varandra. En studie visar hur eleverna har sammanställt ord och meningar i ett naturligt samband som till exempel där eleverna reflekterar över vad som behövs för att leva där en elev svarar att man behöver ljus, mat och vatten. Frågorna som ställts gör eleverna medvetna om hållbar utveckling på olika sätt genom
30 Linda Pettersson (2014 s. 100).
31 Inger Björneloo, Innebörder av hållbar utveckling: en studie av lärares utsagor om undervisning (2007 s. 107). 32 Lena Persson, En aktionsforskningsstudie om undervisning och lärande för hållbar utveckling (2011 s. 52). 33 Ellen Almers, Handlingskompetens för hållbar utveckling - Tre berättelser om vägen dit (2009 s. 258-259). 34 Ellen Almers (2009 s. 61).
35 Ellen Almers (2009 s. 260). 36 Inger Björneloo (2007 s. 122).
8 att exempelvis diskutera kretslopp i naturen och växthuseffekten. Detta leder till att eleverna inkluderar fler och fler begrepp i sina diskussioner om de får diskutera kontinuerligt i skolan.37
Handlingskompetens handlar även om utveckla ett kritiskt tänkande. Bland annat kan eleverna behöva hamna i situationer där de behöver ta ställning till vad som är rätt eller fel, vad som är bra eller mindre bra och så vidare. Det är därför viktigt att lärare riktar eleverna till sådana tillfällen där de behöver ta ställning och då är diskussioner ett bra exempel.38 Lärare måste ofta iscensätta
situationer som skapar möjlighet för barnen att diskutera hållbarhetsfrågor.39
När elever deltar i argumentativa diskussioner gällande hållbar utveckling påverkas deras lärande positivt. Diskussioner bidrar till att elever ökar sina kunskaper inom de ämnen som diskuteras och att de genom kontinuerliga diskussioner blir bättre på att formulera argument.40
Teoretiskt perspektiv
Inom progressivismen säger man att eleven ses som den ”samarbetade kunskaparen” men även den ensamme kunskaparen och med det menas att man utgår från elevens tidigare erfarenheter där eleven och elevaktiva arbetssätt står i centrum.41 Den kan upplevas som det perspektiv som är
starkast kopplat till lärande för hållbar utveckling. John Dewey är den mest kände företrädaren för den skola inom progressivismen som kallas pragmatismen.42
Pragmatismen och Dewey
Enligt pragmatismen är kunskap ”sådant som människor kan använda sig av och som hjälper dem att hantera situationer och problem de möter.”43 Inom pragmatismen är John Dewey
(1859-1952) den som har haft störst inflytande på skola och utbildning. Han var forskare, filosof och samhällsdebattör och publicerade en stor mängd arbeten. Han hade stort intresse i att utveckla en skola för ett demokratiskt samhälle.44 John Dewey menade att den traditionella undervisningen i
skolan inte når utanför skolans väggar, den bidrar inte till elevens utveckling av samhälls- och vardagsrelevanta kunskaper. Genom den pragmatiska synen ville han istället att eleven skulle ses som en ”samhällsmedborgare som ska bli bekant med de kunskaper och färdigheter man behöver för att kunna leva ett rikt och produktivt liv.45
John Dewey är känd för begreppet ”Learning by doing” som är en aktivitetspedagogik där handling och tänkande hänger ihop med varandra.46 Deweys tankar handlar inte direkt om hållbar
utveckling eftersom det inte var aktuellt på hans tid men det går att se flera likheter mellan hans idéer om en progressiv undervisning och nutidens lärande för hållbar utveckling. Deweys ”My Pedagogic Creed” är en samling av hans tankar om undervisning och såhär sammanfattas de av Inger Björneloo:
1. Utbildningen ska vara aktiv och relaterad till elevers behov och intressen. 2. Lärande genom problemlösning måste ersätta inpräntande av ämneskunskaper.
37 Christel Persson, Elevers lärande i miljö för hållbar utveckling (2009 s. 11-19).
38 Maria Hedefalk, Förskola för hållbar utveckling: Förutsättningar för barns utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling
(2014 s. 61-62, 75).
39 Maria Hedefalk (2014 s. 75).
40 Karin Rudsberg, Elevers lärande i argumentativa diskussioner om hållbar utveckling (2014 s. 61-71). 41 Caroline Liberg, Den didaktiska reliefen - att vara lärare (2010 s. 229-230).
42 Roger Säljö, Den lärande människan – teoretiska traditioner (2010 s. 173, 176) 43 Roger Säljö (2011 s. 175).
44 Roger Säljö (2011 s. 173-174). 45 Roger Säljö (2011 s. 177). 46 Inger Björneloo (2011 s. 75).
9
3. Utbildningen ska vara livet självt, inte en förberedelse för livet. 4. Lärarens uppgift är inte att ge direktiv utan att vara rådgivare. 5. Skolan ska uppmuntra samarbete.
6. Endast demokrati möjliggör det fria spelrum för idéer och personligheter som är en nödvändig betingelse för genuint växande.47
Det går att se tydliga likheter mellan pragmatismen och lärande för hållbar utveckling. Skolverket beskriver undervisningen inom hållbar utveckling som ”demokratiska arbetssätt, kritiska förhållningssätt, ämnesövergripande samarbeten och en mångfald av pedagogiska metoder.”48
Sociokulturellt perspektiv
Förutom pragmatismen så kan även det sociokulturella perspektivet kopplas till hållbar utveckling. Lev Vygotskij var den person som introducerade det sociokulturella perspektivet genom sina teorier om kunskap i början på 1900-talet. Lev Vygotskij levde endast mellan 1896 och 1934 men under sin korta levnadstid hann han med mycket.49 Mediering är det centrala
begreppet som används inom perspektivet och med det menas att ”människor använder redskap eller verktyg när vi förstår vår omvärld och agerar i den.”50 Kommunikation med andra
människor formar vårt tänkande enligt Lev Vygotskij.51
Appropriering är ett annat centralt begrepp inom det sociokulturella perspektivet. Enligt Roger Säljö innebär appropriering: ”att en person blir bekant med och lär sig bruka kulturella redskap och förstå hur de medierar världen: vi lär oss cykla, skriva, räkna, rita och uttrycka oss på andra sätt.”52 Lev Vygotskij menar dock att det finns två olika varianter av appropriering och det är den
primära och den sekundära socialisationen. Genom den primära socialisationen lär man sig vardagliga begrepp och genom den sekundära lär man sig vetenskapliga begrepp vilka man inte stöter på i vardagen och därför krävs undervisning i skolan för att bli bekanta med de begreppen.53
De två olika teorier som beskrivs ovan, pragmatism och sociokulturellt perspektiv, utesluter inte varandra. De båda betonar att kunskap växer fram genom samspel mellan elever och mellan elever och lärare. I båda teorierna har skolan en central funktion där man kan komma i kontakt med och lära sig nya saker som man inte lika lätt kan göra i vardagen, utanför skolan. Med det menas kunskaper som inte kan delas mellan människor utan som ”människor blir delaktiga i genom pedagogiska förlopp”.54
Problemställning
Min tidigare studie behandlade hållbar utveckling och undersökte vilka mål lärare har med undervisningen samt hur elever påverkas av att undervisas inom hållbar utveckling. I den här studien görs en mer grundläggande ansats. I studien undersöktes hur lärare inom F-3 arbetar med hållbar utveckling och huruvida de tycker det är ett viktigt ämne att undervisa i. Enligt UNESCO har lärande för hållbar utveckling hög prioritet.55 Dessutom betonas lärande för hållbar utveckling
som en viktig del av undervisningen enligt läroplanen.56
47 Inger Björneloo (2011 s. 75-76). 48 Skolverket (2014). 49 Roger Säljö (2010 s. 183). 50 Roger Säljö (2010 s. 185). 51 Roger Säljö (2010 s. 189). 52 Roger Säljö (2010 s. 190). 53 Roger Säljö (2010 s. 190-191). 54 Roger Säljö (2010 s. 194-195). 55 Unesco.se (2015a). 56 Skolverket (2011 s. 9-10).
10
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 beskriver undervisningen om hållbar utveckling samt hur viktigt de anser att det är att arbeta med hållbar utveckling i skolan. Hållbar utveckling inkluderar ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter medan lärande för hållbar utveckling handlar om att bidra till att förbättra elevernas förmåga att resonera, föra diskussioner, etc. och att utveckla en god handlingskompetens.
De frågeställningar som studien grundar sig på är följande:
* Hur beskriver lärare i årskurserna F-3 att de arbetar för att eleverna ska utveckla kunskaper om hållbar utveckling och öka sin handlingskompetens? Samt
* Vilka personliga åsikter och kunskaper uttrycker lärarna om hållbar utveckling (inklusive lärande för hållbar utveckling)? Till vilken grad och i vilka avseenden överensstämmer deras åsikter och kunskaper med styrdokumentens skrivningar?
Metod
I det här avsnittet redovisas vald metod, urval, etiskt förhållningssätt, genomförande av intervjuerna samt hur resultatet analyseras.
Intervju som Metod
Syftet med studien är att undersöka hur lärare planerar och undervisar i och om hållbar utveckling i årskurs F-3 samt hur viktigt de tycker att det är att arbeta kring hållbar utveckling. Förhoppningen med studien är att få inblick i hur lärare beskriver arbetet om hållbar utveckling i F-3 genom intervjuer och för att få information om hur väl lärare känner till begreppet och om skolan (ledning och lärare) borde arbeta mer med ämnet. För att kunna svara på detta krävs det att studien är kvalitativ och det innebär intervjuer. Anledningen till att intervjuer valts som metod är att det krävs en dialog med öppna frågor för att få fram de data som krävs för att studien ska bli genomförbar.57 Det behövs detaljerade och personliga svar/åsikter för att få svar på studiens
syfte och frågeställningar och därför är intervju den rätta metoden för denna studie. En enkät hade inte kunnat ge lika detaljerade svar och det hade inte heller funnits möjlighet till följdfrågor utifrån de svar som intressenten ger.
Metoden kan betecknas som en standardiserad intervju. En standardiserad intervju innehåller öppna frågor som innebär att det är fritt för den som intervjuas att svara det som den tycker och tänker. Motsatsen till öppna frågor är slutna frågor och de innebär att frågorna har förbestämda svarsalternativ, till exempel ja- eller nej-frågor. Intervjumetoden kan även liknas vid en strukturerad intervju. Strukturerad intervju innebär att alla frågor och deras ordning, är bestämda i förväg.58 Eftersom svaren är helt fria och följdfrågor uppstår under intervjuerna så kan de även
liknas vid en semi-strukturell intervju. En semi-strukturell intervju innebär just att intervjun dels är strukturerad med färdiga frågor i en planerad följd men den är även ostrukturerad genom att svaren är fria samt att följdfrågor som anpassas efter de individuella samtalen kan uppstå.59
Fördelar och nackdelar med intervju som metod
Fördelar med intervju som metod är att man möts personligen vilket minskar bortfallet. Bortfall innebär att det faller bort personer som var tänkta att medverka vid en intervju alternativt svara på en enkät. Risken för bortfall är mindre vid intervjuer än vid enkäter. En annan fördel är att forskaren kan ställa följdfrågor och gå djupare in i vissa frågor om det behövs och då få en bättre
57 Jan Trost, Kvalitativa intervjuer (2005 s. 14).
58 Ann Kristin Larsen, Metod helt enkelt – en introduktion till samhällsvetenskaplig metod (2009 s. 46).
11 förståelse av vad den intervjuade personen vill få fram. Det finns även nackdelar med kvalitativa metoder. Det är svårare att generalisera vid en intervju. Det är även svårare och mer tidskrävande att analysera data efteråt. En annan nackdel är att vid en intervju finns risken att personen som blir intervjuad inte är helt ärlig eftersom de inte känner sig till 100 % anonyma som vid en enkät. Till sist kan det vara en nackdel att välja kvalitativ metod då det finns en risk att svaren anpassas efter vad som uppfattas som frågeställarens önskemål. Vid en intervju kan personen som blir intervjuad bli påverkad av till exempel frågeställarens samtalston och ansiktsuttryck vilket kan leda till att personen väljer att svara det som den tror är rätt.60
Enkät som metod
Studien har genomförts genom intervjuer och en kompletterande enkät till intervjuerna som var den huvudsakliga metoden. Enkäten som användes som komplement efter intervjun bestod av främst slutna frågor men även enstaka öppna frågor. En sluten fråga innebär att man ger bestämda svarsalternativ som till exempel ja-eller-nej-frågor. Öppna frågor innebär i sin tur att respondenten får berätta själv och formulera det den tycker är viktigt och relevant.61
Fördelar med kvantitativa metoder är att man kan begränsa mängden av den information som man får ut av svaren. Dessutom får man mer strukturerad information som inte kräver djupare tolkning. I vanliga fall används enkäter där man vill få in ett stort antal svar men i den här studien har endast de åtta personer som intervjuats fått svara på enkäten. Hade det varit endast enkäter så hade en fördel varit att enkäten hade skickats ut till ett stort antal personer. En nackdel med denna metod är att den informationen man får är begränsad eftersom det inte går att ställa följdfrågor utifrån respondentens svar.62
Urval
Lärare i årskurserna från förskoleklass upp till årskurs 3 har valts ut då det är de årskurserna som jag kommer bli behörig lärare inom och för att jag själv upplever en osäkerhet hos lärare i dessa årskurser om vad hållbar utveckling är och hur de kan undervisa om ämnet. För att få ökad spridning av svar och tankar om ämnet skulle lärare från minst tre olika skolor användas i studien. Det var dock inte viktigt att alla klasser i F-3 skulle vara representerade eftersom lärare i F-3 arbetar mot samma mål enligt läroplanen (målen i årskurs 3) samt eftersom studien endast pågår under 10 veckor kan det blir svårt att lyckas få lärare från alla årskurser representerade.
Etiska förhållningssätt
Vid intervjuer är det viktigt att identiteten på deltagarna inte röjs och därför är det viktigt att i förväg ta hänsyn till en del etiska aspekter. Vetenskapsrådet har tagit fram etiska riktlinjer i skriften Forskningsetiska principer inom humanistiska-samhällsvetenskaplig forskning för att skydda individen.63 I skriften beskrivs fyra viktiga principer: Informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.64 Så här lyder de fyra olika kraven:
1. Informationskravet – ”Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den
aktuella forskningsuppgiftens syfte.”65
2. Samtyckeskravet – ”Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin
medverkan.”66
60 Ann Kristin Larsen (2009 s. 26-28).
61 Annika Eliasson, Kvantitativ metod från början (2006 s. 37). 62 Ann Kristin Larsen (2009 s. 25-26).
63 Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002 s. 5). 64 Ann Kristin Larsen (2009 s. 14).
12
3. Konfidentialitetskravet – ”Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall
ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.”67
4. Nyttjandekravet – ”Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för
forsknings-ändamål.”68
Genom att dela ut informationsbrev till de berörda lärarna och rektorerna har informationskravet uppnåtts (se bilaga 1 för informationsbrev). Alla deltagare blev informerade om att det var frivilligt att delta samt att de när som helst fick avbryta intervjun utan förklaring och därmed har samtyckeskravet tagits i beaktande. Konfidentialitetskravet har efterföljts genom att inga namn eller personuppgifter kommer att förekomma i uppsatsen. Avslutningsvis följs även nyttjandekravet då allt intervjumaterial kommer förstöras så fort uppsatsen blivit godkänd.
Genomförande
För att komma i kontakt med de olika lärarna kontaktades först rektorerna på de olika skolorna för att jag skulle få godkännande att intervjua. Jag skickade ut mail till fyra olika rektorer där en av rektorerna var ansvarig för två skolor. I mailen önskade jag få kontakt med lärare inom F-3 för att utföra intervjuer till min studie. Tre av rektorerna skickade ut min förfrågan till lärarna på skolorna. På den ena skolan fick jag själv sedan söka upp de lärare jag ville intervjua. Jag fick mail från totalt sex lärare som ville delta i min studie men en lärare föll bort som slutade svarade på mail. Vid den skolan där jag själv sökte upp lärare fick jag svar från tre av fem som jag mailade till. Dessa tre ställde upp på intervju. Till slut blev det åtta intervjuer med lärare på fem olika skolor i samma kommun i Sverige. På skola 1, som jag väljer att benämna den, intervjuades tre lärare. På skola 2, två lärare, vid skola 3, en lärare, skola 4, en lärare och skola 5, en lärare. Intervjuerna har gjorts under 2,5 veckors tid och de har alla gjorts i enrum, antingen i lärarens klassrum eller i ett mindre grupprum. Sju av åtta intervjuer har blivit inspelade för att inget viktigt skall missas samt för att kunna gå tillbaka och lyssna igen om något känts oklart. Vid den sista intervjun ville inte läraren bli inspelad så istället fördes anteckningar under intervjun. Inför varje intervju förklarade jag kortfattat vad syftet med studien var och hur det insamlade materialet skulle användas. Efter själva intervjun har varje lärare fått svara på en kort enkät (se bilaga 3). Respondenterna har inte uttryckt några problem med att förstå intervjufrågorna. I genomsnitt har en intervju med presentation, samtal och enkät tagit cirka 40 minuter.
Intervjuns upplägg
Till intervjuerna har sammanlagt sju frågor funnits som grundfrågor och utöver dem har det tillkommit följdfrågor beroende på hur varje enskild intervju har fortskridit (intervjuunderlag finns som bilaga 2). Till en början har begreppen hållbar utveckling, lärande för hållbar utveckling samt handlingskompetens diskuterats. Ingen intervju har varit den andra lik då de har gått i olika riktningar beroende på lärarens erfarenheter och intressen.
66 Vetenskapsrådet (2002 s. 9). 67 Vetenskapsrådet (2002 s. 12). 68 Vetenskapsrådet (2002 s. 14).
13
Analys
Intervjuerna
För att analysera intervjuerna har en innehållsanalys utförts. En innehållsanalys görs genom att systematiskt, steg för steg, klassificera data så att det går att se teman och mönster.69
Innehållsanalysen börjar med att de inspelade intervjuerna transkriberas. Därefter kodas texterna och de olika kodningarna klassificeras i teman eller kategorier. Därefter sorteras kategorierna och materialet granskas efter mönster.70 Så här beskrivs arbetsgången i en innehållsanalys:
• Datainsamling, transkription till text. • Kodning av texterna.
• Klassificering av koderna i teman eller kategorier. • Sortering av datamaterial enligt teman eller kategorier.
• Granska datamaterialet för att identifiera viktiga mönster eller processer.
• Identifierade mönster evalueras mot redan befintlig forskning och teorier, därefter kan överförbar ny kunskap uttryckas.71
Efter varje intervju har transkribering genomförts där varje inspelad intervju har blivit ordagrant nedskriven. Dessa transkriberingar har lästs flera gånger för att få en bra överblick över materialet. Efter att transkriberingarna har lästs har relevanta analysfrågor formulerats. Analysfrågorna användes för att upptäcka teman och kategorisera materialet, detta kallas även för kodning. För att sammanfatta kodningen av transkriberingarna har tabeller använts. Med hjälp av tabeller har jag kunnat strukturera upp varje analysfråga för sig ihop med de olika lärarnas svar för att få en överblick över hur lärarna beskriver arbetssätt och resonerar. Genom att läsa och jämföra svaren i tabellen kunde sedan vissa mönster upptäckas, dessa redovisas i resultatdelen och diskuteras i diskussionsdelen.
Några av de analysfrågor som har använts är (de som sedan blivit aktuella för resultatet): • Hur beskriver lärarna hållbar utveckling?
• Känner lärarna till samtliga tre aspekter?
• Tycker lärarna själva att de vet vad hållbar utveckling är? • Anser läraren att hen borde jobba mer med ämnet? • Vilka olika arbetssätt använder lärarna sig av? • Vilka olika lektioner berättar lärarna om?
• Har läraren fått utbildning/fortbildning inom ämnet genom APT, studiedag osv • Hur viktigt anser lärarna att undervisningen i hållbar utveckling är, på en skala 1-10
Enkäterna
Svaren på de (slutna) enkätfrågor som hade betydelse för studien har sammanställts i tabell. Svaren har sedan plockats ut och redovisas i resultatet.
69 Katarina Eriksson Barajas, Christina Forsberg och Yvonne Wengström, Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap: Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar (2013 s. 146-147).
70 Ann Kristin Larsen (2009 s. 101-102). 71 Ann Kristin Larsen (2009 s. 101-102).
14
Resultat
I denna del presenteras det resultat som synliggjorts genom analys av det transkriberade materialet. Det är uppdelat i tre delar där första delen tar upp lärares åsikter och kunskaper om hållbar utveckling. Andra delen redovisar de olika arbetssätt och lektionsexempel som lärarna arbetar med inom hållbar utveckling och den sista delen visar exempel på två olika lektioner där hållbar utveckling ingår men som kan vara svårt att se koppling till.
Lärares åsikter och kunskaper om hållbar utveckling – Hur viktigt är det att arbeta om hållbar utveckling enligt lärarna?
Samtliga åtta lärare som har intervjuats menar att miljö och hållbar utveckling är tätt sammankopplade. Miljö är det som alla lärarna nämner först när de får frågan om vad de tänker när de hör begreppet, hållbar utveckling. Utifrån tabell 1 går det att se att samtliga lärare berättar att återvinning/miljö/var rädda om vår jord är viktigt. De berättar att man ska vara rädd om miljön och hur man arbetar kring det, som spara, källsortera och prata om hur utsläpp påverkar miljön. Lärare H avviker från de övriga lärarna genom att uttryckligen nämna alla de tre aspekter av hållbar utveckling (ekonomiska, sociala och miljö). Ytterligare tre lärare kan sägas ringa in alla tre aspekter inom hållbar utveckling då de i sina beskrivningar använder sig av ”Var rädd om dig själv, var rädd om andra och var rädd om allting runt omkring dig” och liknande. Vid intervjuerna fick lärarna frågan om de känner till Brundtlandkommissionens definition av hållbar utveckling och den visade sig vara okänd för samtliga lärare.
I tabell 1 nedan redovisas resultatet av hur lärarna beskriver begreppet hållbar utveckling och visar på vilka av de tre olika aspekter de får med. Hela citat redovisas inte i tabellen utan väsentliga ord har plockats ut. I några av fallen citeras lärarna och det markeras med citationstecken.
Tabell 1 – Lärarnas beskrivning av hållbar utveckling
Lärare Hur beskriver lärarna hållbar utveckling? Vilka aspekter får läraren med i sin begreppsbeskrivning? (miljö, sociala samt ekonomiska
A Miljötänk – Spara, Källsortera, utsläpp. 1 (miljö) B ”Var rädd om dig själv, var rädd om andra och var rädd
om allting runt omkring dig” 3 (samtliga) C Återvinning
Var rädd om dig, andra och jorden 3 (samtliga)
D Återvinna så mycket man kan 1 (miljö)
E ”Hur vi ska ta hand om vår natur, hur vi gör med källsortering och alltså hur vi gör så att vår jord, natur eller miljö liksom för framtiden.”
1 (miljö) F Ta hand om vår miljö - Återvinning 1 (miljö) G ”Allt vi gör ska hålla i längden, inte bara för mig utan
för alla.” ”Funkar de här ur alla aspekter, miljöaspekter, är det hållbart för miljön, för ekonomin, ur alla synvinklar.”
3 (samtliga)
H 3 aspekter - ekonomiska, sociala och miljö.
15 Enligt en lärare handlar det inte bara om att återvinna kartonger och panta burkar utan det handlar även om när vi utvecklar ny teknik. Då är det bland annat viktigt att titta på hur det fungerar ur alla aspekter, alltså om det är hållbart för miljön, för ekonomin och samhället, menar läraren. En av lärarna säger att begreppet hållbar utveckling inkluderas i arbetet och planeringarna utan att man direkt har tänkt efter vad det innebär. Läraren säger:
”Man använder ju ofta begreppet hållbar utveckling utan att egentligen precisera det speciellt mycket. Och det gör man ju inte ens själv tror jag. Utan man slänger in lite hållbar utveckling i sina planeringar och sen har man inte riktigt funderat över vad är det jag menar”(min kursivering).
Flera av lärarna menar att begreppet är svårt och att det inte alltid är en självklarhet att det hållbar utveckling som de jobbar med. Utifrån analysen av intervjuerna framgår det att flera av lärarna menar att hållbar utveckling flyter in i undervisningen även utan att de har planerat för det. En lärare säger till exempel ”Hållbar utveckling ingår i alla ämnen, man planerar inte alltid för just det”. En annan lärare berättar om ett temaarbete och avslutar med:
”Och där kommer de in egentligen hela tiden även om vi har varit dåliga denna gången på att benämna det som hållbar utveckling. Det ska jag tänka på att göra nu. För att vi har nog inte riktigt jobbat med begreppet men det är ju det vi gör i stort sett hela tiden nu”.
Det är även intressant att analysera huruvida lärarna nämner läroplanen eller andra styrdokument vid intervjuerna. Fyra av lärarna nämner läroplanen medan de övriga fyra inte nämner den alls. En lärare säger att miljö är något som det står mycket om i läroplanen och läraren kopplar miljö till hållbar utveckling: ”Det är ett miljöperspektiv att barnen ska lära sig och ta hand om sin miljö och att vi värnar om den”, säger läraren. En lärare menar att läroplanen säger att vi ska belysa hur vi levde förr för våra elever, och att det handlar om hållbar utveckling. Hållbar utveckling är viktigt enligt läroplanen, säger den tredje läraren och den sista läraren tolkar utifrån läroplanen att handlingskompetens är väldigt viktigt även om det kanske inte framgår ordagrant i läroplanen. Samtliga lärare uttrycker att de vill få mer kunskap om hållbar utveckling. Några av dem berättar att de behöver mer utbildning för att de vill kunna arbeta mer tydligt kring ämnet i skolan. I tabell 2 framgår det att endast en av de intervjuade lärarna anser att hen inte borde jobba mer kring hållbar utveckling med sina elever. Alla lärare anser att hållbar utveckling är viktigt men det är en lärare som anser att hen inte behöver/borde arbeta mer med ämnet i skolan och är nöjd med sitt arbete med ämnet som det ser ut nu. Samma lärare har även fått utbildning inom hållbar utveckling. Anledningen till detta är att läraren har arbetat med ett stort projekt kring hållbar utveckling och skolan arbetar med hållbar utveckling dagligen även efter projektet. Fyra av lärarna har inte fått någon utbildning eller mer kunskap om hållbar utveckling genom till exempel APT eller studiedagar och de känner att de borde jobba mer med ämnet.
I tabell 2 framgår det att fyra av de åtta intervjuade lärarna anser sig veta vad hållbar utveckling är medan fyra uttrycker sig aningen osäkra. De fyra lärarna som uttrycker sig osäkert är eniga om att de vet att miljöbegreppet är centralt inom hållbar utveckling men de är samtidigt osäkra över om det bara handlar om det. Då är det även intressant att titta tillbaka på tabell 1 där det framkommer att lärare A i sin definition endast får med miljöaspekten men samtidigt anser läraren att hen vet vad hållbar utveckling är. Sedan visar tabell 1 att lärare C får med samtliga aspekter i sin definition men uttrycker ändå en osäkerhet angående vad hållbar utveckling är.
16 Tabell 2 – Översikt av lärares kunskaper/åsikter kring hållbar utveckling
Lärare A B C D E F G H
Tycker lärarna själva att de vet vad hållbar utveckling är?
Ja Ja Delvis Delvis Delvis Delvis Ja Ja Hur viktigt anser lärarna
att undervisningen i hållbar utveckling är, på en skala 1-10 där 1 är inte alls viktigt och 10 är väldigt viktigt.
8 7 8 8 10 8 10 10
Har läraren fått utbildning/fortbildning inom ämnet genom APT, studiedag osv
Nej Ja Ja Ja Nej Nej Nej Ja
Anser läraren att hen borde jobba mer med ämnet?
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej
Arbetssätt i undervisning inom hållbar utveckling
Lärarna beskriver olika lektioner och arbetssätt från undervisningen där de berör hållbar utveckling. I tabell 3 sammanfattas de olika arbetssätten och lektionerna som nämns: Skräpplockardagar, skräpplanka, återvinning, återbruka, lilla aktuellt, FN-dagen, Earth day, barnrum/livsvillkor, ”vårt samhälle”, IDA och EPA. IDA står för Inflytande, Delaktighet och Ansvar och EPA står för Enskild, Par, Alla.
Det vanligaste som lärarna berättar är att de har arbetat med olika temaarbeten där hållbar utveckling har inkluderats. Samtliga lärare arbetar tematiskt med ämnet miljö. Inom deras miljöteman arbetar de med skräpplockning, återvinning, återbruka och några av lärarna har testat experimentet ”skräpplanka” där de sätter fast olika material och livsmedel på en planka och gräver ner i jorden. Några av lärarna uppmärksammar earth day i samband med temaarbetete där de påminner om att man ska släcka ner och stänga av dator och tv för att spara på miljön.
Det framgår av tabell 3 att samtliga lärare arbetar med återvinning och diskussioner av olika slag. ”Vårt samhälle, IDA och EPA är tre olika arbetssätt/lektioner som sticker ut i tabellen, det är endast en av de åtta lärarna som har använt sig av ”vårt samhälle”, en annan lärare som har arbetat med IDA och en tredje som har arbetat utifrån arbetssättet EPA. En lärare, lärare C, beskriver hur denne arbetar med IDA. Eleverna får vara med och bestämma hur deras undervisning ska gå till och lite vad de ska lära sig.
Lärare F beskriver att hen ofta jobbar med EPA. EPA används vanligtvis när de antingen har något att diskutera eller ta ställning till. Det handlar inte endast om frågor gällande hållbar utveckling. Först får eleverna tänka själva, vad tycker de? Sedan får de i par diskutera frågan och där efter pratar de alla i hela klassen om vad de tycker och tänker.
Begreppet handlingskompetens nämns inte som ett begrepp i sig utan lärarna nämner diskussioner, kommunikativa förmågan samt ”tänka på sig själv, andra och jorden” som kopplas till handlingskompetens. Samtliga lärare är eniga om att de ofta använder diskussion och möjligheter till olika ställningstaganden i undervisningen för att eleverna ska öka sin handlingskompetens. Flera av lärarna nämner att deras elever får vara med och välja vad det ska vara för mat till lunch. Det kallas för önskemeny och infaller ett par gånger per termin. Vid val av
17 önskemeny får varje klass rösta fram en maträtt som de vill ska bjudas på till lunch och på så vis får eleverna möjlighet till inflytande i skolan. Lärare D tycker att det är viktigt att alla elever ska få komma till tals en liten stund varje dag så hen skapar utrymme för det varje morgon vid samlingen. Samtliga lärare är eniga om att hållbar utveckling är något som de behöver undervisa om i skolan och genom en god handlingskompetens utvecklar elever en bättre förståelse för vikten av en hållbar utveckling.
Tabell 3 – Översikt över lärares olika arbeten kring hållbar utveckling Nedanstående alternativ som lärarna jobbat
med inom hållbar utveckling/lärande för hållbar utveckling
Hur har arbetet sett ut?
A B C D E F G H
Skräpplockardag
Praktiskt arbete, diskussioner (vad är skräp?) X X X X X
Skräpplanka
Praktiskt arbete, diskussioner, tala om begrepp: fakta om hur lång tid det tar för olika material att förmulta.
X X X
Återvinning
Diskussioner, praktiskt arbete, varför ska vi återvinna?
X X X X X X X X
Återbruka
Diskussioner, praktiskt arbete (återbrukar till exempel mjölkkartonger vid pyssel),
X X X X
Lilla aktuellt
Ser programmet, diskuterar och i vissa fall används lilla aktuellts quiz med frågor från programmet.
X X X X
FN-dagen inkl barnkonventionen
Vad är FN? Vad är barnkonventionen? Diskussioner.
X X X X X
Earth day
Sprida budskapet om att släcka ner. Spara på jordens resurser. Diskussioner.
X X
Barnrum/livsvillkor
Visar bilder på barns olika sovrum från hela världen, skapar diskussioner. Jämför olika människors liv: vem har egentligen bäst?
X X X
”Vårt samhälle”
Vad behövs i ett samhälle för att det ska fungera? Diskussion, argumentation och informationssökning.
X
IDA - Inflytande, delaktighet och ansvar.
Innebär att eleverna får möjlighet till inflytande, delaktighet samt ansvar om deras undervisning.
X EPA – Enskilt, par, alla.
Vanligast används EPA vid olika diskussioner och ställningstaganden (inte endast vid frågor gällande hållbar utveckling). Först tänker man själv, enskilt, sedan i par och till sist avslutar läraren med att diskutera i helklass.
18 Exempel från lärares utsagor om undervisning i hållbar utveckling
De sociala och ekonomiska aspekterna på hållbarhet markeras genom de här två exemplen som lärare berättar om. Det är inte alltid en självklart hur de två aspekterna visar sig i undervisningen men genom dessa två exemplen kan det bli tydligare.
Ett arbete som Lärare B har haft med sina elever handlade om elevernas närområde. Läraren berättar att samtliga elever fick var sitt papper där det var uppritat ett samhälle, liknande en planritning, med många hus och gator. Där fick eleverna möjlighet att ta ställning till och tänka ut vad de ansåg behövdes i ett samhälle för att det skulle fungera. Det här arbetet berör alla dimensioner av hållbar utveckling, enligt läraren. Här var tanken att eleverna skulle få möjlighet att tänka till ordentligt vad som behövs. En del av eleverna var väldigt noga med att det skulle finnas affärer och mat och en del var noga med att få med polishus, brandkår och ambulanser. Det var en elev som tog upp diskussionen om att ett flyktingläger måste man ha. Nu när det är så pass aktuellt gällande flyktingar så är det viktigt att även det finns. Samma elev fick även med spelhall, kommunhuset för det är viktigt att ha någon som bestämmer, sjukhus och skola samt ett slakteri, för därifrån kommer maten. Lärare B tycker det är otroligt intressant att se hur eleverna kan få med så mycket viktigt i en så enkel övning. Den sociala aspekten syns här genom att eleverna får tänka till hur ett samhälle behöver se ut för att det ska fungera, för att samhället ska vara hållbart. Utifrån tabellerna 1-3 går det att tyda att lärare B har en förståelse över vad hållbar utveckling är. Till exempel i tabell 1 framgår det att lärare B får med alla tre aspekter i sin beskrivning av begreppet.
Lärare C berättar om hur det en gång under en lektion flög ett stridflygplan över skolan, försvaret har övningar ibland och då flyger de väldigt lågt och det hörs tydligt. Då skrek en av eleverna till och blev upprörd och rädd. Då ansåg läraren att det var viktigt att diskutera vad det var som precis hade hänt då de övriga eleverna inte förstod varför eleven blev så rädd. Eleven som blev rädd har invandrat från ett land där det var krig. Eleven fick då berätta för de andra eleverna hur det var i hemlandet. Hen berättade att när planen kom så small det och sedan berättade eleven vad som hände efter. Enligt läraren är det viktigt att ta tillvara på sådana tillfällen och diskutera det då det inte är lätt för oss som är födda i Sverige att förstå hur det egentligen är. Utifrån det här exemplet syns en tydlig koppling till både ekonomisk och social hållbarhet. Om ett land är fattigt och är drabbat av osämja som har bidragit till krig visar det på att både den sociala och den ekonomiska aspekten inte är hållbar. Utrota fattigdom, arbeta för jämställdhet och jämlikhet (allas lika värde) och att arbeta för en fungerande ekonomisk utveckling är några delar som ingår i de sociala och ekologiska aspekterna inom hållbar utveckling.
19
Diskussion
Metoddiskussion
I denna del diskuteras studiens reliabilitet och validitet. Reliabilitet betyder trovärdighet och med det menas att en mätning är stabil, att mätningarna ska vara tillräckligt precisa eller noggranna. För att en mätning ska ge hög reliabilitet ska samma mätning kunna göras om vid ett annat tillfälle och ge samma resultat. Validitet i sin tur innebär giltighet och om den ska vara hög ska mätningarna i studien göras på ett sådant sätt att de svar man får ger svar på studiens frågor.72
Det finns många faktorer som kan påverka en studies reliabilitet samt validitet. Här redovisas några faktorer som har upptäckts kunna påverka studien.
Validiteten i studien kan på ett sätt ses som hög eftersom de frågor som ställdes under intervjuerna har varit öppna. Vid öppna frågor fick lärarna chansen att berätta fritt utifrån deras egna tankar, men för att lyckas få svar på studiens syfte och frågeställningar har följdfrågor ställts om det har behövts. Reliabiliteten i studien kan anses vara hög eftersom om studien skulle göras om strax efter med samma personer skulle resultatet bli samma som vid första studien. Skulle studien däremot göras om vid en annan tidpunkt och med andra lärare skulle förmodligen resultatet skilja sig från detta då det är andra lärare och därmed andra åsikter och erfarenheter. Validitet och reliabiliteten för studien har även tillgodosetts genom att de frågor som ställts har utformats så att de ska ge svar på studiens syfte och frågeställningar. Frågor som används i intervjun är väl förberedda och tydliga. För att forskaren och den som blir intervjuad ska vara säkra över att de talar samma språk så har ett par av intervjufrågorna valts ut för att reda ut eventuella oklarheter. Det gäller framför allt begreppen hållbar utveckling, lärande för hållbar utveckling och handlingskompetens.73 Dock fick lärarna beskriva sina definitioner, tankar, av de
olika begreppen först. Det finns en möjlighet att reliabiliteten och även validiteten i studien kan påverkas negativt eftersom den som intervjuas kan bli påverkad till sina svar av frågeställaren eller av något annat.74
En av intervjuerna gjordes utan inspelning eftersom deltagaren inte ville delta i studien om hen behövde bli inspelad. Dock var läraren så intressant för studien eftersom hen precis slutfört ett stort treårsprojekt inom hållbar utveckling så därför gjordes intervjun ändå. En konsekvens av att inte spela in intervjun är att det är svårt att få ner allt i text som den som blir intervjuad säger under intervjun. Jag kunde inte spela upp intervjun igen och säkerställa att det jag fått fram ”stämde”. Det finns därför en risk att vissa viktiga delar missas eller missuppfattas efter intervjun när materialet bearbetas som det kanske inte hade gjort om den hade blivit inspelad.75
Något som eventuellt kan ha en positiv inverkan på reliabiliteten och validiteten i studien är hur noga transkriberingarna av intervjuerna har gjorts. I den här studien har intervjuerna skrivits ner ordagrant direkt efter samtalen för att undvika missförstånd.76 Efter transkriberingarna har det
insamlade materialet hanterats noggrant vilket är viktigt för studiens reliabilitet. Det är viktigt att hantera data korrekt och inte blanda ihop de olika personernas svar.77
72 Jan Trost (2005 s. 111, 113). 73 Jan Trost (2005 s. 111, 113). 74 Ann Kristin Larsen (2009 s. 81). 75 Jan Trost (2005 s. 53-54).
76 Steinar Kvale & Svend Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun (2014 s. 224-227). 77 Ann Kristin Larsen (2009 s. 81).
20
Resultatdiskussion
I denna del av studien diskuteras resultatet av analysen av lärarnas utsagor samt kopplingar till tidigare studier, forskning och läroplanen. Diskussionen delas upp i två delar där den första delen kopplas till studiens andra frågeställning och diskussionens andra del kopplas till studiens första frågeställning.
Åsikter och kunskaper om hållbar utveckling
I läroplanen framgår det att eleverna skall utveckla en god handlingskomptens och bli medvetna om vikten av en god miljö.78 Skolverket menar att undervisning inom hållbar utveckling är viktigt
och att undervisningen ska bidra till att eleverna lär sig ta eget ansvar och aktivt delta i samhället.79 Endast tre av lärarna nämner läroplanen i sina åsikter om hållbar utveckling i skolan
men samtliga lärare menar att hållbar utveckling är viktigt och att det är något man måste arbeta med i skolan. Eftersom hållbar utveckling är viktigt enligt läroplan och styrdokument kan man tycka att det är viktigt att lärare får utbildning om begreppet då det har visat sig vara stort och komplext för de flesta av de intervjuade lärarna. Enligt tidigare forskning så skiljer sig lärares, läroplanernas och Brundtlandkommissionens definitioner av hållbar utveckling åt.80 Det har visat
sig att lärare oftast bara berättar om miljöaspekten när de ska förklara hållbar utveckling.81 Det är
tydligt att det är skilda meningar om ämnet och vad som är viktigast men oftast är det miljöaspekten som tar störst fokus.
Enligt FN och Unesco är arbete inom hållbar utveckling i skolan mycket viktigt men trots det verkar inte fler skolor engagerar sig i att tydligt arbeta med hållbar utveckling och få utbildning eller fortbildning för att bredda sin kunskap inom ämnet.82 När vi under intervjuerna diskuterade
begreppet hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling blev flera av lärarna väldigt förvånade över att mycket av deras undervisning trots allt handlar om hållbar utveckling. Även detta tyder på att lärarna saknar full förståelse för begreppen. Däremot kunde en av lärarna ordagrant få med alla de tre aspekter som ingår i hållbar utveckling: den ekologiska, ekonomiska samt den sociala aspekten i sin beskrivning av begreppet. Den läraren hade både fått utbildning kring hållbar utveckling samt precis genomfört ett stort treårsprojekt angående hållbar utveckling. Läraren var väldigt insatt och intresserad av ämnet och förmodligen var det därför som hen hade så många tankar om begreppet och dess innebörd. Arbetet som har pågått mellan skolor och WWF som kallas för ”Skola på hållbar väg” och liknande projekt verkar inte har nått de olika skolorna som medverkat i den här studien. Arbetet ”Skola på hållbar väg” handlar om att skolorna ska utveckla deras förståelse för hållbar utveckling och arbeta för en hållbar utveckling men med tanke på vad lärarna berättar och vad tidigare studier säger så verkar det inte som om detta projekt har spridits sig till andra skolor.83 ”Skola på hållbar väg” samt FN och Unescos stora
satsning är två olika projekt som har genomförts för att skolorna ska förbättra och öka sitt arbete med hållbar utveckling men det är uppenbarligen inte tillräckligt om man ser till hur lite lärarna vet om begreppet enligt denna studie.84 Skolorna skulle kunna ägna åtminstone en
fortbildningsdag per år till att arbeta och behandla Hållbar utveckling så att aktiva lärare får chans till mer kunskap inom ämnet. Även tidigare forskning visar att lärare saknar kunskap om hur de kan arbeta med hållbar utveckling i skolan samt förståelse för vad begreppet innebär. Forskning visar att lärarna oftast känner till miljöaspekten inom hållbar utveckling men missar ofta samtliga tre aspekter.85 78 Skolverket (2011 s. 9-10). 79 Skolverket (2014). 80 Linda Pettersson (2014 s. 91). 81 Linda Pettersson (2014 s. 100). 82 Unesco.se (2015a). 83 Inger Björneloo (2011 s. 35).
84 Unesco.se (2015a) och Unesco.se (2015b). 85 Linda Pettersson (2014 s. 91, 100).
