Hållbara lösningar vid dagvattenhantering : -Studie om dagvattenhantering i Trollhättan och Värnamo kommun

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)

551 11 Jönköping

Hållbara lösningar vid dagvattenhanering

Sustainable solutions for stormwater management

-Case studies on stormwater magement in Trollhättan and Värnamo m unicipalities

Johan Myrén

Carl Pettersson

EXAMENSARBETE

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Nasik Najar

Handledare: Samer El Kari Omfattning: 15 hp

Vi vill tacka samtliga personer som ställt upp på undersökningens intervjuer. Stort tack till Trollhättans energi och Värnamo kommuns VA-avdelning som varit väldigt hjälpsamma i vårt arbete. Vidare vill vi tacka vår handledare Samer El Kari för stöd och vägledning under arbetets gång.

Sammanfattning

Abstract

Purpose: As a result of climate change and increased precipitation in combination with the increased urbanization that takes place in cities, the management of stormwater that arises is highly topical. Many cities today are outdated in their stormwater management with combined piping systems for stormwater and wastewater that are deficient in their function as they risk of being overloaded and put out heavy pressure on treatment plants through high flows. The stormwater management of the future requires new methods and ideas for the management and purification of stormwater. As the municipality of Trollhättan is now carrying out an update of the city’s pipeline network from combined to duplicate systems. This report intends to study and highlight Trollhättan’s methods and study a similar update that carried out in Värnamo. Thus, be able to contribute with ideas and solutions to the stormwater management of the future.

Method: The survey was conducted through a document analysis, literature study and five interviews. The document analysis was carried out by a document published by Värnamo municipality called VA-Dagvattenhantering. There, Värnamo municipality presented its planning with stormwater management. The literature study was conducted to create a picture of what stormwater solutions exist and what problems arise. Five interviews were conducted with a VA manager and a planning architect from both Värnamo and Trollhättan municipalities. Which ended with an interview, with a consultant.

Findings: After its flood problems, Värnamo municipality has used embankment on Åbroparken and pumping the collected stormwater in the city center towards the recipient Lagan. There is a benefit in diverting rainfall in the center of the city where the pollution level can be higher than in other places due to higher traffic loads. By being able to collect stormwater in one place, there are thus good opportunities for a positive treatment situation. Something that Trollhättan intends to start implementing is Raingardens, which provides purification, infiltration and delay of the stormwater. Raingarden also has an aesthetic factor that can contribute to a more beautiful city. Göta älv that runs through Trollhättan does not appear to be a flood risk as there are dam hatches that can constantly control the level in Göra älv.

Implications: The study was done to highlight methods in stormwater management that are done partly in Värnamo municipality, and partly the methods that were planned to be used in Trollhättan municipality in the completion of the new stormwater system. The key to future stormwater management is the preservation of green areas, cooperation in the municipalities and strong guidelines.

Limitations: The survey was conducted in relatively small urban areas to a limited geographical extent and a watercourse that is a central part of the city. Although green stormwater solutions are useful in all municipalities, it will be difficult to generalize which methods are best. When establishing these methods in larger municipalities or municipalities but in a different geographical situation, the method of use can be changed.

Keywords: Stormwater management, green structures, sustainable, environment, urban design.

Sammanfattning

Syfte: Till följd av klimatförändringar och ökade nederbörder i kombination med den ökade urbaniseringen som sker i städer är hanteringen av dagvatten som uppstår högaktuell. Många städer är idag förlegade i sin dagvattenhantering med kombinerade ledningssystem för dag och spillvatten som är bristfälliga i sin funktion då dem riskerar att bli överbelastade samt sätter hårt tryck på reningsverk genom höga flöden. Framtidens dagvattenhantering kräver nya metoder och idéer för hantering och rening av dagvattnet. Då Trollhättans kommun i detta nu genomför en uppdatering av staden ledningsnät från kombinerat till duplikatsystem ämnar denna rapport att genom att studera och lyfta Trollhättans metoder samt studera en liknande uppdatering som genomfördes i Värnamo. Därmed kunna bidra med idéer och lösningar till framtidens dagvattenhantering.

Metod: Undersökningen har genomförts genom en dokumentanalys, litteraturstudie samt intervjuer. Dokumentanalysen genomfördes av ett dokument utgivet av Värnamo kommun som heter VA-Dagvattenhantering. Där presenterade Värnamo kommun dess planering med dagvattenhanteringen. Litteraturstudien genomfördes för att skapa en bild av vad det finns för dagvattenlösningar och vad för problem som uppkommer. Det gjordes totalt fem intervjuer, en VA- chef och en planarkitekt ifrån både Värnamo och Trollhättan kommun, samt en intervju, med en konsult.

Resultat: Värnamo kommun har efter deras översvämningsproblematik använt sig av invallning på Åbroparken samt pumpning av det samlade dagvattnet i stadskärnan ut mot recipienten Lagan. Det finns en vinning i att avleda skyfall centralt i staden där föroreningshalten kan vara högre än på andra platser tack vare högre trafikbelastning. Genom att kunna samla dagvatten på en plats ges därmed goda möjligheter till en positiv renings situation. Något som Trollhättan tänkt börja implementera är Raingarden som ger rening, infiltrering och fördröjning av dagvattnet. Raingarden har också en estetisk faktor som kan bidra till en vackrare stad. Göta älv som går igenom Trollhättan framstår inte som en översvämningsrisk då det sitter dammluckor som kan ständigt kontrollera nivån i Göra älv.

Konsekvenser: Studien gjordes för att lyfta metoder i dagvattenhanteringen som görs dels i Värnamo kommun, dels de metoder som planerades att användas i Trollhättan kommun vid det nya dagvattensystemets färdigställande. Nyckeln till framtidens dagvattenhantering är bevarandet av gröna ytor, samarbetet i kommunerna och starka riktlinjer.

Begränsningar: Undersökningen har genomförts i relativt små tätorter i begränsad geografisk utsträckning och ett vattendrag som är en central del av staden. Även om gröna dagvattenlösningar är användbara i alla kommuner så blir det svårt att generalisera vilka metoder som är bäst. Vid etablering av dessa metoder i större kommuner eller kommuner men annan geografisk situation så kan användnings metod ändras.

Sammanfattning

Begreppslista

Backventil: Backventil ser till att vatten bara kan röra sig i en riktning.

Bräddning: Tillfälliga utsläpp av orenat avloppsvatten vid överbelastning av reningsverk och ledningar.

Dublikatsytem: Det är när man separerar spillvatten och dagvatten i olika ledningar. Dämnig: Dämning är när vatten svämmar över.

Högzon: Högzon är ett område som ligger högre än närliggande område.

Kombinerat system: Det är när man drar spillvatten och dagvatten i samma ledning. Lågzon: Lågzon är ett område som ligger lägre än närliggande område.

Recipient: Recipient är det vattenområde som tar emot våra utsläpp av vatten. Så som en bäck, sjö eller ett hav.

Trollhättan Energi: Ansvariga för VA hanteringen i Trollhättans kommun. Företaget ägs av Trollhättans kommun.

Trollhättan Energi Rörnät: Avdelningen inom Trollhättan Energi som har hand om ledningsnätet.

Trollhättan Kommun: Avdelningen som har hand om hela kommunen. Trollhättan Stad: Avdelningen som har hand om utformningen inne i staden. VA: Vatten och avlopp.

Innehållsförteckning

1

Inledning ... 1

2

Metod och genomförande ... 5

2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 5

2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 5

2.3 ARBETSGÅNG ... 7

2.4 TROVÄRDIGHET ... 7

3

Teoretiskt ramverk ... 8

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE/FÄLT/ARTIKEL ... 8

3.2 KLIMATFÖRÄNDRINGAR ... 8

3.3 UTFORMNING AV STADSMILJÖ ... 9

3.4 HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING ... 9

3.5 UTFORMNINGAR AV DAGVATTENSYSTEM ... 10

3.6 KONSULTARBETEN INOM DAGVATTENHANTERING ... 11

3.7 RAMDIREKTIVET ... 12

3.8 P110AVLEDNING AV DAG-, DRÄN- OCH SPILLVATTEN ... 13

3.9 RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING I TROLLHÄTTAN KOMMUN ... 14

3.10 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER ... 14

4

Empiri ... 15

4.1 LITTERATURSTUDIE ... 15

4.2 DOKUMENTANALYS ... 17

4.3 INTERVJU ... 19

4.3.1 Intervju Antti Vähäkari ... 19

Innehållsförteckning

4.3.3 Intervju Anna Jonsson ... 21

4.3.4 Intervju Johanna Berg ... 22

4.3.5 Intervju Viveka Lidström ... 23

4.4 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 23

5

Analys och resultat ... 25

5.1 VILKA METODER OCH TEKNIKER FRÅN DAGVATTENHANTERINGEN I VÄRNAMO KOMMUN GÅR ATT APPLICERA I TROLLHÄTTAN? ... 25

5.1.1 Analys ... 25

5.1.2 Resultat ... 26

5.2 VILKA TEKNISKA FÖRDELAR OCH NYA IDÉER FINNS I DEN NYA UTFORMNINGEN AV DAGVATTENSYSTEM I TROLLHÄTTAN JÄMFÖRT MED UTFORMNINGEN I VÄRNAMO KOMMUN? ... 31

5.2.1 Analys ... 31

5.2.2 Resultat ... 32

5.3 VILKA LÖSNINGAR HAR TROLLHÄTTAN ENERGI I UTFORMNINGEN AV NYTT DAGVATTENSYSTEM TILL FÖLJD AV DE PROBLEM SOM UPPSTÅR AV TOPOGRAFI OCH KLIMATFÖRÄNDRINGAR I TROLLHÄTTAN? ... 33

5.3.1 Analys ... 33

5.3.2 Resultat ... 34

5.4 KOPPLING TILL MÅLET ... 34

6

Diskussion och slutsatser ... 35

6.1 RESULTATDISKUSSION ... 35

6.2 METODDISKUSSION ... 35

6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 35

6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 36

6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 36

Referenser ... 37

1

Inledning

Detta examensarbete omfattar 15 högskolepoäng och är en del av utbildningen till programmet Byggnadsteknik med Väg & Vatten som inriktning, vid Jönköpings Tekniska Högskola. Syftet med detta arbete är att dels studera omständigheterna när det gäller planering och utformning av nytt dagvattensystem i Trollhättans kommun. Dels studera dagvattenhanteringen i Värnamo kommun för att undersöka vilka delar av den tekniken som kan tillämpas i Trollhättans kommun.

1.1 Bakgrund

Förändringar i klimatet är (2021) ett faktum. Som konsekvens uppstår förändringar i ökad nederbörd och nya studier inom dagvattenhanteringen är något som därmed blir högaktuellt. Städer riskerar i framtiden att få stora problem med översvämningar på grund av den ökande dagvattentillförseln som förändringar i klimatet beräknas medföra (Svenskt vatten, 2016). Vid dagvattenhanteringen är det dessutom av intresse för alla kommuner med klimatsmarta och så kallade “gröna lösningar” för att en hållbar miljösituation ska kunna skapas. En hållbar dagvattenhantering är viktig för naturliv och kan ha stor påverkan på miljön. Exempelvis genom tungmetaller, salter eller andra föroreningar som förorenar sjöar och vattendrag (Persson et al., 2018). Till följd av urbaniseringen som växt fram i städer så förtätas städerna, och i vissa fall tidigare infiltrerande ytor byts ut mot hårdgjorda ytor som exempelvis asfaltsvägar och tak. Detta har medfört att dagvattenflödet som behöver hanteras kan vara i väldigt stora volymer och med höga avrinningshastigheter. Varje stad har egna utmaningar som behöver åtgärdas i hanteringen av dagvatten till följd av att topografi och omgivning som inte är identisk i varje stad. Därför behövs unika lösningar för varje stads situation (Svenskt vatten, 2019). Årligen utför svenskt vatten undersökningar kring VA situationen inom kommuner i landet. Undersökningen är kallad Hållbarhetshetsindex (HBI) och ger en helhetsbild av VA hanteringen med exempelvis fokus på dess strategi för planering, långsiktighet och hållbarhet. Bedömningar sätts genom färgerna rött (måste åtgärdas), gult (bör ses över) eller grönt (bra) för att bedömda VA verksamhetens olika delar och dess starkare samt svagare sidor (Svenskt vatten, 2020d).

Kommunägda Trollhättan energi ansvarar idag för alla VA ledningar i Trollhättans kommun. Under år (2021) hanterar Trollhättan energi ett VA system mycket bestående av kombinerade ledningar. Ett kombinerat ledningsnät har brister jämfört med nya och moderna duplikatsystem som är standarden idag generellt sett vid nybyggnation. Vid stora nederbörder och höga dagvatten nivåer är ett vanligt förekommande problem med kombinerade ledningssystem bland annat källaröversvämningar i fastigheter och bräddningar till översvämningsytor. Detta då flödena helt enkelt blir för stora för ledningar att hantera i vissa tillfällen (Svenskt vatten, 2017). Trollhättan har reningsverket Arvidstorp som i dagsläget hanterar allt dag och spillvatten i kommunen och reningsverket är därmed tungt belastat. Duplikatsystem separerar dagvatten och spillvatten i olika ledningar och därmed minskas flödet i ledningarna (Svenskt vatten, 2019).

Till följd av detta genomför Trollhättan energi och Trollhättans stad en av deras största investeringar i vatten och avlopp någonsin som de valt att kalla “Vattenpaketet 2026”. Detta innefattar bland annat en uppdatering av stadens ledningsnät till duplikatsystem där spillvatten kommer att ledas till stadens reningsverk för att renas precis som tidigare men där dagvattnet kommer att ledas ut i Göta älv utan att belasta reningsverket. Enligt Trollhättans energi förväntas byggnationen av duplikatsystem ge en positiv inverkan

Inledning

för miljön i Trollhättan, drifttekniska fördelar för reningsverket i staden samt minskad risk för översvämningar vid skyfall (Trollhättans energi, 2020). Även om dagvatten är relativt rent i förhållande till spillvatten bör man fortfarande inte släppa ut det helt orenat. Det finns ett flertal sätt att rena dagvatten och många kommuner som ska hantera den ökande nederbörden måste kunna rena detta på ett ekonomisk och tekniskt hållbart sätt. I strävan mot en framtid där utmaningarna i ökade nederbörder, och föroreningsproblematik av naturen tacklas på ett bra sätt behöver effektiva och hållbara metoder i dagvattenhantering belysas och lyftas fram. Genom att belysa Trollhättans samt Värnamo kommuns metoder är förhoppningen med studien att bidra till en framtid med fokus på ekologisk hållbarhet för en långsiktig och välfungerande dagvattenhantering.

1.2 Problembeskrivning

Göta älv är en naturresurs som behöver hanteras med omtanke för kommunen i Trollhättan. Den sträcker sig hela vägen från Vänern och mynnar ut i kusten vid Göteborg och är Sveriges vattenrikaste älv med en medelvattenföring på 565 kubikmeter per sekund (Göta älv vattenvårdsförbund, 2018). Det totala avrinningsområdet för Göta älv är mer än 50 000 kvadratkilometer och försörjer upp emot 700 000 människor med dricksvatten. På grund av dess storlek och dess betydelse för samhället och naturen är det av stor vikt att undvika att förorenat dagvatten når Göta älv (Aldabbagh, Zina, 2018). Till följd av detta finns det ett flertal mätstationer utplacerade längs älven som ständigt kontrollerar vattenkvaliteten (Göteborgs stad, 2020). Svenskt vatten beskriver det som ett samhällsansvar att säkra kvaliteten på dricksvattnet och att fokuset bör ligga vid skyfallshantering och översvämningsproblematik som bidrar till föroreningar genom kemikalier, utsläpp och gifter (Svenskt vatten, 2020).

Då det nya duplikatsystemet sätts i funktion i Trollhättan och dagvattnet inte längre belastar stadens reningsverk Arvidstorp, kommer detta leda till stora volymer mer eller mindre förorenat dagvatten som behöver hanteras och renas innan de ska ledas vidare ut i Göta älv. Med det gällande Ramdirektivet för vatten inom EU finns en lagstiftning att förhålla sig till med direktivet att vattenkvaliteten i Sverige inte får försämras vilket ställer krav på Trollhättans energi i deras nya dagvattenutformning som ska genomföras inom “Vattenpaketet 2026” (Svenskt vatten, 2020c). Trollhättans energi står därmed inför utmaningarna kring vilka metoder de ska använda i hanteringen av dagvattnet för att inte försämra närmiljön i form av vatten och naturliv där dagvattnet släpps ut. Utöver det finns behov för metoder som är hållbara inför framtidens ökande nederbörder och dagvattenvolymer och den översvämningsproblematik som följer med urbaniseringen i städer (Svenskt vatten, 2020).

En av de stadsdelar som potentiellt bör kunna orsaka problematik i form av föroreningar och stora dagvattenvolymer att hantera är stadsdelen Strömslund, på grund av dess topografi. I sin stadsdelsbeskrivning skriver Trollhättans stad att “Strömslund ligger på en platå väster om Göta älv och karaktäriseras av en småskalig bebyggelse som började växa fram under 1800-talets slut och 1900-talets början. Topografin är kuperad och ner mot fallen sluttar bergpartier med värdefulla naturområden.” (Trollhättan stad, 2020). Bebyggda områden med bristfällig infiltration på platåer över så kallade lågzoner som centrala Trollhättan är i detta fall kan vara källor till stora mängder dagvatten som transporteras i hög hastighet ned till lågzonen och därmed orsaka en

översvämningsproblematik med stora volymer förorenat dagvatten som behöver hanteras. (Svenskt vatten, 2019).

Figur 1. Bild över Strömslund (Valmyndigheten 2010).

Trollhättan är inte ensamt om att förnya sitt dagvattensystem. Ett liknande arbete genomfördes 2016 i Värnamo (Värnamo kommun, 2016). Värnamo kommun har sydsvenska höglandets största å Lagan som leder genom de centrala delarna av Värnamo stad (Statkraft, 2017). Staden har även en central högzon i form av ett bostadsområde på en platå väster om centrum vilket gör staden och dess omgivning användbar i undersökningen och jämförbar med situationen i Trollhättan. Vid studier av hållbarhetsindex för 2020 i Värnamo kommun redovisas dessutom goda resultat där undersökningar kring exempelvis myndighetskrav för vattentjänster och förebyggande arbete mot översvämningsrisker fått gröna (bra) resultat (se bilaga 9). Denna rapport ämnar att genom en studie av Värnamos arbete undersöka om det går att tillämpa lärdomarna från Värnamo till Trollhättans kommun samt andra kommuner i liknande situation. För framtidens hantering av dagvatten kommer det behövas nya idéer och metoder för att klara av de ökande nivåerna på ett hållbart sätt (Länsstyrelsen, 2018).

1.3 Mål och frågeställningar

Målet med undersökningen är att studera de metoder och tekniker som använts i Värnamo kommun. Arbetet ämnar även undersöka planering och utformningen av ett nytt dagvattensystem som byggs i Trollhättans kommun. Vilka delar av de tekniska lösningar som använts i Värnamo kommun som går att tillämpa i Trollhättan. Vidare är målet med undersökningen att bidra med idéer som stöd för Trollhättans energi i dess

Inledning

arbete med färdigställandet av nytt dagvattensystem. Samtidigt bidra med idéer för andra framtida liknande dagvattenprojekt i andra städer.

Dessa frågeställningar kommer att besvara studiens mål:

1. Vilka metoder och tekniker från dagvattenhanteringen i Värnamo kommun går att applicera i Trollhättan?

2. Vilka tekniska fördelar och nya idéer finns i den nya utformningen av dagvattensystem i Trollhättan jämfört med utformningen i Värnamo kommun? 3. Vilka lösningar har Trollhättan energi i utformningen av nytt dagvattensystem till

följd av de problem som uppstår till följd av topografi och klimatförändringar i Trollhättan?

1.4 Avgränsningar

Rapportens data kommer att fokusera på Trollhättans och Värnamos dagvattensituation. De metoder som presenteras går att applicera i fler kommuner. Personerna som har intervjuats är sakkunniga med anställning på kommunen eller företag med inriktning på dagvatten. Kommunerna är valda efter den liknande topografiska situationen, samtidigt som de båda har vattendrag passerandes genom deras centrum. Större städer till befolkning och yta kan få annat resultat vid liknande undersökningar.

1.5 Disposition

Kapitel 2: Innefattar rapportens undersökningsstrategi, med koppling mellan frågeställningar och metoder för rapportens datainsamling och trovärdighet.

Kapitel 3: Beskriver den teoretiska grund som rapporten har för att besvara rapportens frågeställningar.

Kapitel 4: Redovisar den empiri som har samlats in genom litteraturstudie, dokumentanalys och intervjuer som avslutas med en sammanfattning.

Kapitel 5: Redovisas analys och resultat som grundas genom att jämföra den insamlade empirin med dess kopplingar till det teoretiska ramverket.

Kapitel 6: Presenterar diskussion och slutsatser som ges i en sammanfattning av resultatet.

2

Metod och genomförande

Denna studie har använt sig av en litteraturstudie, intervjuer och dokumentanalys för att svara på arbetets frågeställningar.

2.1 Undersökningsstrategi

Arbetet har genomförts genom en beskrivande undersökning där empirin består av kvalitativ och kvantitativ data. De metoder för datainsamling som använts är intervjuer, litteraturstudie och dokumentanalyser. Kvalitativ data har inhämtats från intervjuer och kvantitativ data har hämtats från litteraturstudier och dokumentanalyser.

Litteraturstudier

En viktig del i denna rapport är litteraturstudier som är en av grunderna undersökning vilar på. Litteraturstudier är en forskningsmetod som görs genom att sammanställa litteratur inom ett ämnesområde. (Gustavsson & Säfsten 2019). Vid arbetet av att införskaffa information inför studiens intervjuer och undersökningar var det en nödvändighet att studera tidigare utförda arbeten i form av vetenskapliga artiklar, rapporter och böcker för att tillförskansa sig kompetens och kunskap inom området som rapporten berör. Gustavsson & Säfsten skriver vidare att “För någon som närmar sig ett nytt forsknings- eller kunskapsområde har välgjorda litteraturöversikter ett stort värde.” (Gustavsson & Säfsten 2019). Det finns flera aktörer som är verksamma inom dagvattenhantering med relevanta studier inom området, som exempelvis Svenskt vatten och Naturvårdsverket vars rapporter och vetenskapliga artiklar med relevant fakta har studerats.

Intervjuer

Distansbaserade intervjuer har skett genom programmet Microsoft Teams. Intervjuerna har varit semistrukturerade och utförts utifrån ett antal ämnen och frågeställningar. Fördelen med intervjuer är att det finns en stor flexibilitet, som öppnar möjligheterna till att justera intervjufrågorna under studiens genomförande. Det ger en hög validitet då personen som intervjuas kan kontrollera informationen i samband med intervjun. Nackdelar med intervju är transkribering efter intervjun, vilket är mycket tidskrävande (Gustavsson & Säfsten 2019).

Dokumentanalys

Forskningsmetoden dokumentanalys betyder att forskaren använder sekundärdata och sekundärinformation i form av dokument som datakälla. Olika typer av dokument i en dokumentstudie kan vara exempelvis officiella dokument och statistik från statliga myndigheter, dokument och statistik från företag samt arkivmaterial (Gustavsson & Säfsten 2019).

2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för

datainsamling

För att kunna besvara frågeställningarna så det gjorts flera datainsamlingar. Detta genom intervjuer, litteraturstudie och dokumentanalys. Kopplingen mellan de använda metoder och frågeställningar visas i figur 2.

Metod och genomförande

Figur 2. Koppling mellan frågeställningar och metoder för datainsamling.

Vilka metoder och tekniker från dagvattenhanteringen i Värnamo kommun går att applicera i Trollhättan?

Första frågeställningen har besvarats genom dokumentanalys i form av offentliga dokument utgivna av Värnamo kommun kring utformningen av deras dagvattensystem. Detta kompletteras genom intervjuer med personal på kommunen kring hur de upplevt resultatet med för och nackdelar i utformningen för att sedan använda som underlag i undersökningen. Vidare har intervjuer med Trollhättans energi kring deras planering och utformning för att besvara frågeställningen. Litteraturstudien låg till grund inför frågor till intervjun.

Vilka tekniska fördelar och nya idéer finns i den nya utformningen av dagvattensystem i Trollhättan jämfört med utformningen i Värnamo kommun? Till andra frågeställningen har intervjuer med chefen för avdelningen för vattenutveckling på Trollhättan energi samt intervjuer med teknisk personal på Trollhättans och Värnamo kommun genomförts. Informationen inhämtad från intervjun har analyserats och studeras för att jämföra kommunerna och besvara frågeställningen. Litteraturstudier användes som underlag för att rätt kunskap ska inhämtas inför analys och studerande av kommunerna emellan.

Vilka lösningar har Trollhättan energi i utformningen av nytt dagvattensystem till följd av de problem som uppstår till följd av topografi och klimatförändringar i Trollhättan?

Även denna frågeställning har hanteras med information inhämtad i form av en intervju med ansvarig chef för avdelningen för vattenutveckling med litteraturstudier som grund till val av frågor till intervjun. Stadens geografiska situation studeras djupgående genom dokumentstudier av offentliga dokument och arkivmaterial från kommunen för att som rapportförfattare ha en god förståelse för de problem som behöver lösas.

2.3 Arbetsgång

Inledningsvis startades en översiktlig litteraturstudie för att få en bild över undersökningsområdet. Litteraturstudien fortlöpte genom hela arbetet för att kunna skapa och utforma frågeställningar, syfte och teoretiskt ramverk. Genom studiens gång börjades det samla in empiri och ge stöd till intervjufrågorna.

Intervjufrågorna skapades ut ifrån den teori som grundades av litteraturstudien. Första intervjun genomfördes med VA chefen i Värnamo kommun som tyckte våra frågor var relevanta och passande i tiden. Andra intervjun genomfördes med Trollhättan energis chef för vattenutveckling som också är vår handledare. Valet av intervjuer skedde i dialog med handledaren Anna Jonsson.

Intervjuerna genomfördes via Microsoft Teams, vilket också spelades in för att säkra att inget skulle falla bort till transkriberingen. Transkriberingen användes sedan för att kunna referera till analysen och diskussion.

I dokumentanalysen har de två kommunernas dagvatten planer analyserats. Analysen av dessa dokument har gett material till intervjun och empirin.

Arbetet efter empirin fortsatte med analys och resultat som avslutades med slutsats och diskussion som visas i figur 3 nedan.

Figur 3. Arbetsgången

I slutet av studien gjordes ett studiebesök i Värnamo. Anledningen var att studera närmare de parker och dammar som nämnts under intervjuer. Efter mejl korrespondens med A.Vähäkari framkom det ett antal platser han tyckte skulle besökas (presenteras i bilaga 7). Vilket genomfördes och dokumenterades genom fotografi.

2.4 Trovärdighet

All information som inhämtats i form av exempelvis vetenskapliga artiklar och dylikt har valts och granskas utifrån en källkritisk synvinkel för att säkra rapportens validitet och reliabilitet. En undersöknings reliabilitet förklaras i vilken utsträckning en mätning kan upprepas av andra och vid olika tillfällen ge samma resultat. (Nyqvist, 2017). Översatt är reliabilitets innebörd måtten och mätningarnas tillförlitlighet. (Bryman, 2018). Vidare så har kommunens handlingar setts med samma källkritiska ögon för att de ska anses ge rapporten tillförlitlig information och vetenskapligt stöd. Reliabiliteten kring de intervjuer som utförs har säkrats dels genom att intervjun genomfördes med två observatörer, och att intervjuerna även spelades in för att svar skall kunna kontrolleras i efterhand.

Begreppet validitet återger vilken grad en undersökning som utförts ger underlag för att besvara undersökningens frågeställningar eller om det finns alternativa förklaringar till resultatet (Leedy & Ormrod, 2015; Williamson & Johanson, 2013). Validiteten säkras genom att undersökningen utfördes med triangulering där intervjuer, litteraturstudier samt dokumentanalys användes som forskningsmetoder (Säfsten & Gustavsson, 2019).

Teoretiskt ramverk

3

Teoretiskt ramverk

Detta kapitel förklarar bakgrunden till de teoretiska ramverk som studien grundar sig på. Det kommer att ligga fokus på de aktuella förändringar som med tiden sker i klimat och miljö, och som kräver innovativitet och nytänk från de som utformar de nya ledningsnäten till grund av detta. Studien genomförs med hjälp av tidigare utgiven litteratur om den nya hanteringen av dagvatten som vår tid ställs inför och de problem som utsatta städer behöver hantera.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och område/fält/artikel

Figur 4 hänvisar till kopplingen mellan frågeställningarna och dess teori.

Figur 4. Koppling mellan frågeställning och teori.

3.2 Klimatförändringar

Klimatförändringar är ett hot som finns mot våra samhällen vid extrema väderhändelser. Enligt Svenskt vatten, så riskerar våra samhällen att översvämmas från två håll i framtiden. Dels genom stigande nivåer i vattendrag, sjöar och hav. Dessutom genom en ökad och intensivare nederbörd som behöver hanteras. Med detta väntas de komma ökade krav på att samhällen ska bli mer översvämningståliga. Dessutom väntas kraven bli hårdare kring föroreningar och utsläpp i recipienten där dagvattnet kan ha en stor miljöpåverkan.

Svenskt vatten hänvisar till flera tillvägagångssätt för en effektiv dagvattenhantering i arbetet mot klimatförändringarnas konsekvenser.

▪ “Skapa möjligheter för fördröjning och infiltration av dagvatten, vilket minskar utsläppen till recipienten.

▪ Reservera markytor, så kallade översvämningsytor, för att kunna hantera stora regnmängder i samband med kraftiga skyfall.

▪ Skapa grönare samhällen som ger ökad trivsel och bättre skydd mot värmeböljor.” (Svensk vatten 2020a).

Naturvårdsverket beskriver konsekvenser av klimatförändringar med ökade mängder nederbörd och de problem som uppstår beror delvis på städers topografi, gröna ytor och stadsutformning. De beskriver att metoden för att kunna hantera de ökade dagvattenvolymer behöver samhället utformas genom höjdsättning på mark och bebyggelse på ett sätt som ger möjlighet för stora regnvolymer att avrinna ovan mark. De skriver vidare “Därutöver behövs en kombination av både naturbaserade och tekniska dagvattenlösningar. Naturbaserade lösningar, såsom multifunktionella ytor och grönstruktur där genomsläppliga markytor, kan bidra till att förebygga att mer dagvatten än nödvändigt uppstår samt även att infiltrera, fördröja och rena dagvatten. Andra mer tekniska lösningar som kan komma att krävas för att anpassa samhället till ett förändrat klimat är olika typer av tekniska fördröjningsmagasin under mark.” (Naturvårdsverket, 2019).

3.3 Utformning av stadsmiljö

Naturvårdsverket skriver bland annat “Dagvatten uppkommer då regn- och smältvatten rinner av olika ytor, såsom hårdgjord mark eller bebyggelse. För att undvika problem med översvämningar eller spridning av föroreningar i områden med mycket hårdgjorda ytor, som stadsmiljöer, behöver uppkomsten av dagvatten minimeras i så hög utsträckning som möjligt. Ett sätt är att inte planera för större andel hårdgjord markyta än nödvändigt. Exempel på genomsläppliga markmaterial är gräs, grus, armerade genomsläppliga ytor, genomsläppliga fogar mellan olika typer av marksten och asfalt som vatten kan infiltrera genom.” (Naturvårdsverket, 2020). Vidare menar svenskt vatten att val av material till ledningssystem och dess omgivning är en avgörande faktor för hållbarheten för ledningssystem. En smart planering av utformning kring ledningsnätet underlättar framtida renoveringar och underhåll (Svenskt vatten, 2020b). Naturvårdsverket skriver även om de positiva inslagen i en urban miljö som dagvattenhantering kan medföra. Detta i form av “Grönstrukturer och lösningar där naturen används som verktyg för att möta samhällsutmaningar”. Det används för förebyggande av dagvattens uppkomst, för rening samt för fördröjning. Exempel på dessa lösningar som naturen kan erbjuda är exempelvis vegetationsklädda tak, växtbäddar, våtmarker tilltänkta för dagvatten, diken med dränerande och fördröjande funktion, svackdiken samt öppna dagvattendammar. De menar att förståelsen i hur dagvattenhanteringen kan bidra till ett hållbart samhälle är avgörande för utfallet. (Naturvårdsverket, 2017).

Teorier enligt ovanstående text används vid informationshämtande kring stadens utformning och som grund för intervjuer med Trollhättans energi.

3.4 Hållbar dagvattenhantering

Svenskt vatten har gett ut publikationer med kring hur dagvatten i städer ska minskas och detta genom hållbar dagvatten hantering. Dessa publikationer från svenskt vatten är P104, P105 och P110. Dessa är framtagna för att vägleda och ge råd till kommuner och aktörer i landet kring hur dagvattenhanteringen ska genomföras.

Teoretiskt ramverk

Hållbar dagvattenhantering uppnås genom fokus på lokalt omhändertagande av dagvattnet samt därefter en fördröjning och reduktion. Svenskt vatten skriver bland annat att genom en fördröjning och reduktion av dagvatten i våra städer så förväntas konsekvenser vid översvämningar minskas samt bidra till en förbättrad situation för att undvika föroreningar i recipienten. (Svensk vatten, 2019)

3.5 Utformningar av dagvattensystem

Vid utformningar av dagvattensystem görs det i regel genom riktlinjerna för den hållbara dagvattenhanteringen. Det görs genom följande steg:

▪ Lokalt omhändertagande (LOD). ▪ Fördröjning nära källan.

▪ Trög avledning. ▪ Samlad fördröjning.

Vid det lokala omhändertagande handlar det i regel om områden på privat mark med byggnation. Exempel på metoder för lokalt omhändertagande är exempelvis infiltrerande mark, grönområden och gröna tak. Det genomförs för att minska och fördröja dagvatten som uppstår från dagvattenkällan (se figur 5).

Figur 5. Grönt tak på Stadsparksvallen i Jönköping. Gröna tak bidrar till att minska och fördröja dagvattnet (foto: Johan Myrén).

Fördröjning nära källan genomförs exempelvis genom vattengenomsläppliga beläggningar. Detta kan bestå av exempelvis infiltrationsstråk, gräsförsedda rasterytor och gräsarmeringar på exempelvis parkeringsplatser och bredvid vägar. Detta fördröjer dagvattnet samtidigt som det erbjuder en naturlig rening.

Trög avledning görs bäst genom öppna infiltrerande avvattningsstråk. Detta kan exempelvis vara svackdicken.

Samlad fördröjning utförs genom öppna fördröjningsmagasin som exempelvis dammar och översvämningsytor, underjordiska fördröjningsmagasin som perkolationsmagasin, stenkistor och dagvattenkassetter. (Svenskt vatten, 2019).

3.6 Konsultarbeten inom dagvattenhantering

Vid utformningen av nytt dagvattensystem i Hörby kommun 2019 tog konsultföretaget WSP fram två förslag till dagvattenhanteringar i en miljö av lågstråk.

Förslag 1: “I alternativ 1 föreslås en lösning där dagvattnet från de hårdgjorda ytorna tas omhand i diken längs med kanten på asfalten. Dikena leds ned till den befintliga lågpunkten söder om planområdet. Lågpunkten utformas som ett fördröjningsmagasin. Genom att anlägga diken och fördröjningsmagasin tillåts dagvattnet infiltreras och renas på vägen mot recipienten.”. Detta visas i figur 6.

Figur 6. Skiss på förslag 1 från WSP där dagvatten leds från den hårdgjorda (i skissen mörkgröna rektangelformade) ytan till lågzonen nedanför som blir verksamt som utjämningsmagasin, innan dagvattnet leds vidare söderut till recipient.

Förslag 2: "I alternativ 2a och 2b föreslås en lösning där dagvattnet från de hårdgjorda ytorna tas omhand i diken längs med kanten på asfalten. Här spelar höjdsättningen/placeringen stor roll då dikena får anläggas i direkt anslutning till asfaltsytan och marken behöver då även fyllas ut för att få fall på diket. Detta gäller specifikt diket som är placerat i söder och går i väst-östlig riktning. Dikena leds till ett befintligt lågstråk i sydöstra delen av planområdet. Genom att anlägga diken tillåts dagvattnet infiltreras och renas på vägen mot recipienten.” (WSP, 2019). Alternativ 2a planeras att ledas genom ett naturligt lågstråk i terrängen, och ta den kortaste vägen mot

Teoretiskt ramverk

recipienten. Alternativ 2b följer även de ett naturligt lågstråk men är utformat för att ta en väg runt vissa hinder på vägen som alternativ 2a stöter på. Där bland annat en återvinningscentral finns i närområdet (se figur 7) (WSP, 2019). Dessa teorier kommer användas som hjälpmedel i undersökningen och analyser av resultat och bidra med idéer.

Figur 7. Skiss på förslag 2a och 2b från WSP. Här redovisas förslaget om att dra nya diken i lågstråk öster om den hårdgjorda ytan för att senare kopplas på recipienten söderut.

Vidare har Luleå kommun tillsammans med inhyrda konsulter tagit fram vad dem anser vara det viktigaste i dagvattenhantering. De beskriver att hanteringen bör utföras på så sätt att fördröjning av dagvattnet bör genomföras i närhet till dagvattenkällan. De menar att de fördelaktiga finns ekonomiskt samt i en förbättrad rening i jämförelse med flera mindre anläggningar längs systemets gång. De menar vidare att nya dagvattensystem tidigt lyfts fram i planprocessen och därmed kunna införas på ett naturligt sätt i parker och rekreationsområden. Vid hanteringen av befintliga områden som ska expandera bör dock fokuset framförallt ligga vid att inte utöka mängder hårdgjorda ytor. Detta åstadkoms genom exempelvis gröna tak och genomsläpplig mark. Dessutom bör kompensation genomföras i närområdet i de fall där infiltrerande ytor behöver bebyggas med hårdgjorda ytor. (Luleå kommun, 2019).

3.7 Ramdirektivet

Vid utformning av dagvattensystem finns ett EU-direktiv att ta hänsyn till. I oktober 2000 togs det så kallade Ramdirektivet för vatten fram inom EU. I Sverige är direktivet även kallat Vattendirektivet. Målet med direktivet är att vattenkvaliteten ska bevaras i

de länder där vattenkvaliteten är god, samt förbättras i de länder där den är sämre (Rent dagvatten, 2020).

Vidare så skriver svenskt vatten att “Direktivet syftar till att etablera en ram för enhetliga regler på EU-nivå för att för kommande generationer skydda vattenförekomster och förbättra kvaliteten på vattnet i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten inom EU. Det handlar främst om att minska föroreningar, främja hållbar vattenanvändning och förbättra tillståndet för existerande akvatiska ekosystem.” (Svenskt vatten, 2020c).

Innebörden i vad direktiven innebär rent praktiskt beskrivs som att “Direktivet sätter skarpa gränser för samhällets påverkan på alla vatten inom EU och fastslår att länderna ska förvalta vattnet genom arbete i avrinningsområden (naturens egna vattengränser) i stället för att utgå från av människan införda administrativa gränser.” (Svenskt vatten, 2020c)

Teorier utifrån Ramdirektivet för vatten ligger till grund för intervjuer med Trollhättans energi och hur de ställt sig inför dessa direktiv i planeringen av nytt dagvattensystem. Det ligger även till grund i intervjuer med Värnamo kommun och i studier kring de tekniker som de använt i sin utformning.

3.8 P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten

Svenskt vatten har tagit fram publikationer när det gäller anvisningar och råd om bland annat dagvattenhantering och hur den bör utformas. Många kommuner i Sverige använder sig av dessa anvisningar vid projekteringen.

Svenskt vatten sammanfattar själva sin utgåva enligt följande “I dessa anvisningar ges rekommendationer för att nya exploateringsområden skall uppnå̊ uppsatta funktionskrav för skydd av anläggningar och bebyggelse. Problematiken med befintliga områden berörs. Det kommer att krävas mycket arbete för att både förbättra översvämningssäkerheten i befintliga samhällen och reducera utsläppen av dagvattenföroreningar.”

I sina rekommendationer skriver de bland annat följande.

▪ Vid nybyggnation bör den övergripande lägsta säkerhetsnivån för skador på byggnader vara dimensionerat för ett 100 årsregn med klimatfaktor.

▪ Samhällenas avvattning måste lösas med s.k. hållbar dagvattenhantering för att kunna hantera krav på minskade risker för skador vid översvämningar samt minskade utsläpp av dagvattenföroreningar.

▪ Kraftiga skyfall måste hanteras med en säker höjdsättning av bebyggelsen. Dessutom kan det krävas möjligheter att fördröja stora regnvolymer på̊ planerade översvämningsytor. Dessa extrema regnvolymer går ej att hantera enbart med slutna rörsystem.

▪ Nya dagvattensystem skall utformas och höjdsättas så att skador på̊ fastigheter via det allmänna avloppssystemet ej skall uppkomma vid överbelastning. Vatten som inte får plats i dagvattenledningen kommer att behöva hanteras ovan mark, normalt gatan

▪ Eftersom regnstatistiken vid dimensionering av dagvattenanläggningar baseras på̊ historiska nederbördsdata måste hänsyn tas till bedömningar av framtida ökningar av nederbörden till följd av klimatförändringar. Detta hanteras genom

Teoretiskt ramverk

att lägga på̊ en klimatfaktor på̊ de dimensionerande regnen. (Svenskt vatten, 2010).

Teorier hämtade utifrån denna publikation ligger till grund i intervjufrågor kring Värnamo samt Trollhättans energi och dess planering och utformning av dagvattensystem.

3.9 Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättan kommun

Under 2006 blev det bestämt att grannstäderna Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla skulle föra ett gemensamt arbete inom dagvattenhantering. Gemensamt sattes under 2010 riktlinjer för hantering och hur den skulle utföras framöver. I målsättningen finns exempelvis målet att mindre dagvatten ska belasta ledningar och reningsverk. Lokalt omhändertagande av vattnet ska genomföras så långt som möjligt tekniskt och ekonomiskt. Samt så lades stor vikt på miljö och kvaliteten på dagvattnet. Om möjligt ska ej förorenat dagvatten blandas med rent dagvatten.

I riktlinjerna som slogs fast bestämdes bland annat följande:

▪ Förorening av dagvatten skall begränsas, främst vad galler metall- och petroleumprodukter. Åtgärder för att minska föroreningar skall genomföras i första hand vid föroreningarnas källor där så är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.

▪ Förorenat dagvatten skall där så är möjligt och motiverat separeras från rent dagvatten.

▪ Dagvatten skall ses som en estetisk, biologisk och hydrologisk resurs och omhändertas på ett för platsen lämpligt satt. (Trollhättans stad, 2010).

Dessa riktlinjer och teorier kommer att ligga till grund för intervjufrågor med Trollhättans energi samt Trollhättans kommun kring utformningen av dagvattensystem i staden.

3.10 Sammanfattning av valda teorier

Fokus på dagvatten ligger till stor del i miljöaspekten med klimatförändringar och hantering genom grönstrukturer och lokala omhändertaganden. Det är samarbetet mellan de olika instanserna som är till stor del avgörande för hur väl dagvattnet hanteras. För ökade grönstrukturer och lokala omhändertaganden som därmed leder till ökad rening och kvalitet på dagvattnet, ligger stor del av stadsutformningen i städers framväxt. Riktlinjer och direktiv för hur dagvattenhantering ska utformas gör det med ett stort fokus på bevarandet av miljö och städers kapacitet att stå emot översvämningsproblematiken. Svenskt vatten har gett ut publikationer kring hur denna utformning ska genomföras och den är grunden i många städers utformning.

Centralt i valda teorier är fokuset på den hållbara dagvattenhanteringen med fördröjnings och reningsmetoder av dagvatten för bevarandet av miljön och hur framtidens samhällen bör utformas för att stå väl rustade mot ökade nederbörder.

4

Empiri

Nedan följer den empirin med data som inhämtats från dokumentanalyser, litteraturstudien samt intervjuer med Trollhättans energi och Värnamo kommun. För att läsa respondenternas transskript se bilaga 1-6. Grundfrågorna ifrån intervjuerna finns som bilaga 8 nedan.

4.1 Litteraturstudie

Dagvattendammar och översvämningsytor

Utgörs av nedsänkta ytor av infiltrerande material som exempelvis gräs eller grus. Utformas för en uppsamling av dagvatten dels genom självfall från omgivande ytor. Men de är även kopplade till antingen öppna dagvattensystem som diken, men även reglerbara konventionella utloppsledningar som kan avleda dagvatten till ytorna vid behov. Detta bidrar vidare till ett lokalt omhändertagande genom infiltration och fördröjning av dagvattnet (Larm & Becken, 2019).

Diken och svackdiken

Längs vägar och hårdgjorda ytor som exempelvis parkeringsplatser används ofta diken och svackdiken för uppsamling, fördröjning och infiltration av dagvatten. De skiljer sig åt något då diken i är regel gräsbeklädda med brantare lutning och högre hastighet på dagvattnet som leds. Dess huvudsyfte är transport av dagvattnet men ger även möjlighet till infiltration och fördröjning till viss del (Larm & Becken, 2019).

Svackdiken är i regel bredare med flackare sidolutning samt med en tät gräsvegetation vilket ger lägre hastighet på flödet och vidare en bättre möjlighet till rening och sedimentering av dagvattnet (Larm & Becken, 2019). Dess utformning görs i första hand för att kunna hantera stora volymer dagvatten med trög avledning genom fördröjning och avledning. Reningsprocessen i svackdiken sker i första hand av sand och grövre partiklar genom sedimentation där de gräsbeklädda slänterna fungerar som översilningsytor. Men även genom infiltration vid rätt markförhållanden och vattenflöde. Svackdiken som metod är inte ensamt komplett för en effektiv rening av dagvatten, utan kompletterande metoder för rening av mindre partiklar och lösta föroreningar krävs. De kan dock vara användbara i ledandet av dagvatten till exempelvis dagvattendammar eller översvämningsytor (Stockholm vatten och avfall, 2020).

VA-Tunnlar

I framtiden ses en metod som kan bli alltmer applicerad i städers dagvattenhanteringen vara underjordiska distributionsled i storskaliga volymer, så kallade “VA tunnlar”. De spås bli en användbar metod i framtiden mot städers ökade urbanisering och förtätning med hårdgjorda ytor. De används för att avlasta de konventionella ledningssystemen i gatunätet vid stora volymer av dagvatten. Fördelar som finns i dessa konstruktioner är att de kan användas för utjämning, magasinering och avsättning av dagvatten. Skillnaden mellan dessa är att utjämning sker som en effekt av stora tvärsektioner, och där magasin och avsättningstunnlar är utformade för att ge mer effekter som exempelvis avskiljning av partiklar som sand och grus. Magasinering och utjämning i tunnlarna bidrar vidare till att kunna avlasta reningsverk mot stora volymer och undvika bräddning. Tunnlarna kan utformas som torra eller våta. Torra tunnlar leder vattnet genom inhängda rör medan våta använder hela tunnels yta och därmed är mer användbart i dess funktion av att hantera stora volymer. Däremot sämre vid underhåll

Empiri

där torra tunnlar är fördelaktiga med möjligheter för exempelvis ljus och riktningspilar. Viktigt för att installerandet av dessa “VA tunnlar” är undersökningar kring förutsättningar gällande berg, hydrogeologi och geoteknik (Sweco et al. 2019). Bild på färskvatten tunnel “Bolmentunneln” ifrån Ljungby kommun visas i figur 8.

Figur 8. Bolmentunneln (Sweco et al.2019).

Raingardens

En metod för dagvattenhantering är installerandet av så kallade “Raingardens” (se figur 9). Tanken är att Raingardens förutom att kunna integreras i ekologiska miljöer och genom att som trädgårdsytor ge estetiskt värde till omgivningen i stadsmiljöer även vara effektivt i fördröjning och rening av dagvatten. De planteras med växter normalt ifrån närområdet som klarar att överleva både under översvämmande förhållanden samt perioder av torka. En skillnad med Raingardens jämfört med vanliga rabatter och trädgårdar är att vid installerandet så ersätts cirka 20–30 cm av den vanliga jorden i marken med infiltrerande marklager som exempelvis sand för att förbättra den infiltrerande reningsprocessen av dagvattnet innan det når grundvattnet eller dräneringsledningar. Processen av dagvattenhantering sker genom infiltration i marken, växter som tar upp föroreningarna som samlas i marken samt en biologisk nedbrytning av föroreningar genom mikroorganismer. Antingen infiltreras dagvatten ner till grundvattnet, eller så kan alternativt dräneringsledningar placeras under marlagrena för att leda vidare dagvattnet till recipienten. Efter installerandet av en Raingarden är sedan deras behov för underhåll i princip minimalt. De fördelar som Raingardens beräknas ge i ett dagvattenperspektiv är exempelvis:

▪ Lokalt omhändertagande och minskande dagvattenvolymer. ▪ Fördröjning.

▪ Mindre föroreningar i dagvattnet genom infiltration. ▪ Bidragande till ökade grundvattennivåer.

Figur 9. Bild på en Raingarden utmed en gata. (6sqftt, 2014)

4.2 Dokumentanalys

Vid en granskning av dokumentet VA-Dagvattenhantering utgivet av Värnamo kommun kring deras dagvattenhantering går det i planeringen utläsa att “Dagvattensystem ska om möjligt utformas med trög, öppen hantering i kombination med markförlagda rörsystem. Uppdämningsnivån i förbindelsepunkten för dagvatten styr om dagvattnet ska pumpas”. Vidare skriver Värnamo kommun att om det är möjligt bör de undvikas att bebygga instängda områden där dagvatten ej kan transporteras bort genom självfall. Men om bebyggelsen är nödvändig att genomföras så ska detta ske med stor eftertänksamhet kring översvämningar samt undvika bebyggelse i lågpunkter. Vid dimensionering av dagvattensystem ska en klimatfaktor på 1,25 användas samt en återkomsttid beroende på vart i bebyggelsen ledningar ska dimensionernas. Dimensionering görs med två års återkomsttid inom glesbygdbebyggelse, 5 års återkomsttid för tät bebyggelse och till sist 10 års återkomsttid inom Värnamo centrum. Vid dimensionering av dagvattensystem kring industrier ska varje enskilt fall undersökas och dess möjligheter till fördröjning av dagvatten samt tillgängliga översvämningsytor. Därefter bestäms återkomsttid som ska användas.

De redan befintliga dagvattensystemen i Värnamo är utformade enligt svensk vattens publikation från 2004 “P90 dimensionering av allmänna avloppsledningar” och dess krav att återkomstid för trycklinje i marknivå ska kunna klara av ett 10 års regn. Den så kallade markdimensioneringen “förutsätter att eventuella självfallsanslutna dränvattenledningar är belägna högre än marknivå̊ i förbindelsepunkt eller att husgrunden tål kortvarig uppdämning.”.

Det konstateras att dagvattensystemet i Värnamo består av 117 km ledningar med 4 stycken stora avrinningsområden, som mynnar ut i Lagan (figur 11). Vid höga dagvattenvolymer i Värnamo kan utloppsledningarna orsaka problem med dämning. För att skydda bebyggelse har en skyddsvall anlagts runt Åbroparken (figur 10) som

Empiri

fångar upp dagvatten som sedan åter pumpas ut till Lagan. Åbroparken ligger i centrala Värnamo på Lagans västra sida. I figur 11 visas en bild över dagvattenledningarna, Åbroparken ligger där de fyra utloppen mynnar ut i Lagan. Utloppsledningarna förses med backventiler för att vatten från Lagan inte ska tränga genom. (Värnamo kommun, 2016).

Figur 10. Bild på invallningen av Åbroparken (foto: Carl Pettersson).

Figur 11. Bild på dagvattenledningar och dess avrinningsområden (Värnamo kommun, 2016).

Vid granskning av kartbild konstateras ett stort avrinningsområde väster om centrum som leder ned dagvatten i centrala Värnamo.

4.3 Intervju

Tabell 1. Sammanställning av de genomförda intervjuerna.

Namn Befattning Anställd hos År i branschen Antti Vähäkari VA-chef Värnamo

kommun

15år

Henrik Storm Planarkitekt Värnamo kommun

15år

Anna Jonsson Chef för vattenutveckling

Trollhättan energi

12år

Johanna Berg Planarkitekt Trollhättan stad 5år Viveka Lidström Konsult Lund Universitet & Viveka Lidström AB 15 år

4.3.1 Intervju Antti Vähäkari

Under intervju med Värnamo kommun så beskriver Antti metoderna som Värnamo kommun använder sig av i deras dagvattenhantering. Dessa metoder är bland annat en skyfalls gata för att hantera strömmande dagvatten från stadens högzon väster om centrum. Principen är att gatorna sänks jämfört med intilliggande bebyggelse för att leda dagvattnet ner till recipienten. Centrala Värnamo beskrivs som en lågzon där dagvatten samlas dels genom regn och smältvatten, men även vid dämning från Lagan. Som åtgärd till detta har staden vallats in (se figur 10) och dagvattnet pumpas ut till Lagan för att hålla dagvattennivån nere. Detta har medfört att centrala Värnamo är dimensionerat för att kunna hantera ett 200 års regn. Utöver detta lyfts fördröjningsmetoder som fördröjningsdammar som finns utplacerade runt om i staden där Värnamo historiskt har haft problem vid stora regn volymer exempelvis industriområden. Fördröjningsdammar finns även med i stort sett i varje ny detaljplan som tas fram. I urbana miljöer där det är svårt att placera dammar, Antti lyfter kassettlösningar som utförts i form av dagvattenkassetter under marken med stora fördröjningsmagasin samt gröna tak. Gällande dagvatten som transporteras i stadens konventionella ledningssystem så saknas i dagsläget någon rening av dagvattnet, utan de leds rakt ut i Lagan orenat. Vid nybyggnationer av dagvattensystem leds dock det mesta genom öppna dagvattensystem där naturlig rening av dagvattnet sker genom vegetationen. Vidare så misstänker Antti att krav kommer att ställas på dem kring rening av dagvattnet i de konventionella systemen inom kort. Dock har han inte svar på i dagsläget hur detta kommer att utföras, men förslagsvis så nämner han rensningsbrunnar som ett alternativ. Antti nämner att en plan har tagits fram inom Värnamo kommun för att införa mer grönstruktur i de urbana stadsmiljöerna. Detta ska

Empiri

medföra en större infiltration och fördröjning av dagvattnet än vad som sker i dagsläget i de centrala delarna av Värnamo. Antti nämner även införandet av öppna dagvattenlösningar i genom den centrala Brahe parken med fördröjning och utledes rinnande dagvatten där det tidigare varit konventionella ledningar. Detta då det kommer vara attraktivt inslag i parken samtidigt som det fyller en bra funktion genom fördröjning och rening av dagvattnet.

4.3.2 Intervju Henrik Storm

Henrik beskriver hur synen på dagvattenhantering förändrades i Värnamo då staden råkade ut för en stor översvämning centralt i staden för 10 år sedan. Centrala Värnamo beskrivs som en lågzon och höga vattenflöden i Lagan blev därmed något som staden måste ta höjd för. Översvämningskartering är något det arbetas med över hela staden, och Henrik tror inte att en detaljplan släpps igenom om den inte tagit ställning till översvämnings problematiken. Henrik beskriver att mycket fokus i dagvattenhanteringen ligger vid att försöka få fastigheter att inte orsaka så stora volymer. Där med ska större fastigheter kunna fördröja eller omhänderta dagvatten. Henrik menar vidare dock att de finns förbättringspotential inom detaljplaner då det är för små och det därmed är svårt att få en helhetsbild av allt vatten som transporteras till recipienten. Dagvattendammar bekräftas av Henrik som inslag som används frekvent i Värnamo. De topografiska utmaningar beskrivs som en platå väster om de centrala lågzonerna som Lagan rinner genom där höjdskillnaderna mellan centrum och platån är ganska så markanta. Utöver detta beskrivs lutningen på Lagan relativt låg vilket därmed påverkar flödet negativt. Detta medför ett arbete i att så långt uppströms som möjligt arbeta för att minska effekterna av det som rinner vidare ner mot centrum. Henrik beskriver vidare en bebyggelse av stadens östra delar som problematisk då det tidigare fyllde en funktion som ett naturligt lågstråk som skulle kunna fungera som avlastningsväg, men nu i stället ger en ökad risk för högre flöden. Metoder för att förebygga denna beskrivs som fördröjningsytor som kan hantera de stora dagvattenvolymerna för att sedan föra det vidare ut i Lagan i kontrollerad form. Där beskriver Henrik bland annat en metod de använt sig av där de sänkt en fotbollsplan i närheten för att använda som översvämningsyta och en typ av utjämningsmagasin. Vid vidare diskussion kring förutsättningarna för dagvattenhantering inom Värnamo berättar Henrik att kring handelscentrum består marken av väldigt mycket hårdgjord yta och egentligen inga grönytor alls. Detta medför att stora dagvatten volymer snabbt kan uppstå och i dagsläget är detta problem som Värnamo söker nya lösningar till. Henrik berättar att kommunen nu därför arbetar på en så kallad “masterplan” för staden. Där undersöks just nu om det går att bygga ut vattenvägarna i vissa gator kring centrum för att få till öppna dagvattenlösningar eller möjligtvis Raingardens. Få in mer grönska i centrum i kort, vilket Henrik beskriver som det stora problemet i dagsläget. Henrik nämner vidare ett installerande av fler dagvattenkassetter i centrum som en till möjlig väg att gå för att hantera översvämnings problematiken i centrala Värnamo. Vid diskussion kring Värnamos metod av att valla in centrum och använda sig av pumpning av vattnet ser Henrik detta som den bästa metoden i nuläget. Henrik berättar lite om planer kring att flytta några av vallningarna där gatorna i stället höjs för att ge en mer komplett stadsbild. Men Henrik slår fast att detta är en situation som de är tvungna att leva med i Värnamo, precis som utsatta städer som exempelvis Falsterbo arbetar med vallning mot havet för att arbeta mot översvämnings problematiken.

4.3.3 Intervju Anna Jonsson

Anna beskriver situationen i Trollhättan som ganska speciell med ett VA tunnelsystem under staden som är nästan 37 km långt med tunnlar så pass stora att man kan gå omkring i dem. Då det i (2021) endast finns ett reningsverk som hanterar hela kommunens spillvatten så finns långa överföringsledningar från kommunens ytterområden för fördröjning så att reningsverket ska kunna hantera volymerna. Anna beskriver tunnlarna som lösningen på topografisituationen i Trollhättan då dagvattnet leds ned i dessa, utan att större mängder transporteras ned mot låg zonen kring Göta älv och Trollhättans centrum. Anna beskriver vattennivån i Göta älv som reglerbar då den är konstruerad som en damm med dammluckor strax söder som centrala Trollhättan så att vattennivån kan regleras. Därmed finns inga problem för Trollhättan att hantera i form av dämning kring utloppsledningarna i Göta älv. Trollhättan Energi dimensionerar centrala Trollhättan för att kunna hantera ett 30 års regn och med klimatfaktorn 1,25. Anna berättar vidare att mycket av nyprojekterandet av dagvattenlösningar görs med öppna dagvattensystem för fördröjning, rening och infiltration. Utöver detta använder de sig av dagvattenkassetter samt fördröjningsdammar för att fördröja dagvattnet runt om i staden. Centralt i Trollhättan bebyggs i detta nu ett nytt bostadsområde vid namn Vårvik.

Något som Trollhättan satsar på i detta nya område är så kallade Raingardens som är infiltrerande och renande ytor som ska hjälpa till med rening av dagvattnet i de nybyggda urbana miljöerna. Vid diskussion kring stadens i dagsläget enda aktiva reningsverk beskriver Anna en situation där reningsverket i dagsläget belastas hårt då stadens kombinerade ledningar leder spill och dagvatten från hela Trollhättans kommun vilket ger en hög påfrestning i volymer som behöver renas. Tanken är att börja separera vissa av dessa tunnlar på dag och spillvatten för att leda dagvattnet rakt till Göta älv utan att belasta stadens reningsverk. Då tunnelsystemet är nästan 37 km långt krävs det väldigt stora insatser för att separera ledningarna över hela nätet. Anna berättar att de därför planerar att börja separera mindre delar av nätet. De planerar vidare att vid längre tunnelsträckor där separeringen inte är aktuell i dagsläget istället installera någon slags fördröjning av spill och dagvattnet. Detta för att sänka det kontinuerliga flödet in till reningsverket. Vilken metod de ska använda för detta är fortfarande i planeringsstadiet men någon slags fysisk spärr tror Anna skulle vara användbart. Vid frågan kring hur Trollhättan planerar att hantera det dagvatten som ej längre ska hanteras i reningsverket berättar Anna att det ligger stor vikt i att först undersöka vart dagvattnet har uppkommit från och därmed vilken kvalitet som det håller. Detta avgör därmed också vilken rening av dagvattnet som är nödvändig och förslag till vilken typ av reningsåtgärd som ska användas för att dagvattnet ska kunna anses godkänt för att släppas ut i Göta älv. Anna menar att de framför allt kommer att handla om dammar eller diken som reningsmetoder från mer förorenade dagvattenområden. Det beskrivs som enkla men effektiva lösningar.

Vid nyproducerade områden finns det kriterier som de har med i undersökningen. Ett kriterium är att parkeringsplatser som har mer än 50 parkeringsplatser ställer krav på oljeavskiljare. Anna berättar vidare att detta är insatser som framför allt görs vid nybyggnationer, och att det finns arbete att göra i de befintliga områdena. Effekterna av den minskade volymen som belastar beskriver Anna att det inte ska behöva uppstå bräddningar kring verket som det i dagsläget kan göra när för stora volymer uppstår. Det finns bräddnings möjligheter inom verket men vid de mest allvarliga volymerna så breddas dag & spillvattnet rakt ut. Detta leder i vissa fall att vattnet inte blir renat i den

Empiri

mån som de önskar, och att en minskad volym som belastar reningsverket kommer att leda till att vattnet som väl tas hand om kommer att bli renat till en högre kvalitet. Under diskussion kring vilka drifttekniska fördelar Anna ser med Trollhättans system nämns den enorma kapacitet som finns i stadens VA tunnlar vilket ger Trollhättan mindre del i ledningsnätet som de behöver tänka kring kapaciteten för. Utöver detta nämns att ledningsnätet är utformat på så sätt där exempelvis stadens reningsverk är nedsprängt i marken för att alla ledningar ska kunna ledas genom självfall. Med detta sagt har Trollhättan knappt något behov alls för pumpning vilket ger en driftsäkerhet samt minskat energibehov. Vid diskussion kring avledningar av skyfall bekräftar Anna att det finns potential för mer användning av grönområden centralt i Trollhättan genom exempel Hjortmosseparken samt Tingvallaparken dit skyfall i teorin skulle kunna avledas för naturlig rening och infiltration.

4.3.4 Intervju Johanna Berg

Vid intervjun med Johanna diskuteras hur dagvattenhanteringen har påverkats av klimatförändringar. Johanna beskriver precis som Anna att tack vare Trollhättans gynnsamma situation med en reglerbar vattennivå till följd av dammluckorna som bestämmer flödet som passerar vidare ner genom Göta älv. Däremot finns utmaningar i stadsmiljöer där infiltrationen är sämre att hantera till följd av den ökade nederbördsnivån klimatförändringarna medför. Johanna beskriver en strategi inom Trollhättans kommun att staden ska växa framöver men utan att behöva byggas på bekostnad av för mycket jordbruksmark eller skogsmark.

Gällande topografin i Trollhättan berättar Johanna att deras ansvar framför allt ligger i att styra dagvattnet ovan mark i rätt riktning med slutningar och sänkningar. Detta för att undvika att exempelvis byggnader skadas. Mycket fokuseras på fördröjning av dagvattnet vid nybyggnationer av nya områden då målet är att ej belasta stadens ledningsnät mer än vad som görs just nu. Vid fördröjningar berättar Johanna att Trollhättan satsar framför allt på gröna lösningar vid nybyggnationer för lokalt omhändertagande av dagvattnet samt fördröjning. Detta då det dels är effektiv metod vid dagvattenhanteringen, dels att det ger trevliga inslag till stadsmiljön. Dock vid exempelvis parkeringsplatser är fortfarande utjämningsmagasin under marken lösningar som är väl användbara. Men som sagt i första hand vill Trollhättans kommun satsa på framför allt de gröna lösningarna med infiltration. Johanna påpekar vidare hur de gröna miljöerna genom forskning ha en positiv påverkan för barn att vistas i. Detta för att ge både en social och ekologisk hållbarhet i samhället. Vid nybyggnationer är det framför allt som tidigare nämnt de så kallade Raingardens som används som metoder för dagvattenhantering genom grönstruktur. Johanna påpekar att det på kort sikt kan vara en större ekonomisk kostnad att installera dessa i staden. Men menar samtidigt att under tid kommer det att ge ett större värde till staden. Sedan beskriver även Johanna dagvattendammar något som byggs i alla nybyggda stadsområden. Utmaningarna där ligger vid att vattnet ska bidra som kvalitativt inslag till parken. Johanna beskriver oljeavskiljare som metod för att undvika petroleumprodukter i naturmiljöer. Dessa är krav vid större parkeringsplatser och industriområden.

Då de tidigare nämnda tunnlarna i Trollhättan i dagsläget används till viss del av Vattenfall gör detta att Trollhättan energi inte kan använda tunnlarna helt som de själva vill i dagsläget. Med detta sagt menar Johanna att det i framtiden skulle kunna ändra synsätt på hur tunnlarna ska användas. Därmed finns stor potential i framtiden för Trollhättans dagvattenhantering då Trollhättans unika situation med tunnelsystemet i