Policy för dagvattenhantering i Eskilstuna kommun

(1)

Kommunstyrelsen 2020-09-15 Kommunledningskontoret

Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2019:187

Kristina Birath 016-7105156

1 (4)

Vi gör Eskilstuna – tillsammans

Kommunstyrelsen

Policy för dagvattenhantering i Eskilstuna kommun

Förslag till beslut

Förslag till kommunfullmäktige

1. Policy för dagvattenhantering i Eskilstuna antas i enlighet med

kommunledningskontorets förslag och träder i kraft den 23 oktober 2020.

2. Riktlinjer för dagvatten i Eskilstuna kommunkoncern, fastställd av

kommunfullmäktige den 29 januari 2015, § 10, upphävs från och med den 23 oktober 2020.

Sammanfattning

Parallellt med arbetet med att ta fram en dagvattenplan för Eskilstuna kommun har Riktlinjer för dagvatten i Eskilstuna kommunkoncern reviderats och ersatts med Policy för dagvattenhantering i Eskilstuna kommun. Syftet med den nya policyn är inte att förändra inriktning för arbetet med dagvatten, utan att ge förutsättningar för bättre

måluppfyllnad genom att ytterligare konkretisera ambitionsnivåer och ansvarsgränser jämfört med tidigare riktlinjer.

Förslaget till policy för dagvattenhantering sändes på remiss till berörda nämnder och bolag, samt till berörda myndigheter och intresseförbund. En remissredogörelse finns bifogad.

Ärendebeskrivning

Eskilstuna kommunfullmäktige antog den 26 mars 2015, § 69, Vattenplan för Eskilstuna kommun 2015-2021. Vattenplanen är Eskilstuna kommuns centrala styrdokument för arbetet med att nå övergripande mål för vattenarbetet och därmed en hållbar

vattenanvändning. Planen svarar upp till de krav som ställs i EUs vattendirektiv, de nationella miljökvalitetsmålen och Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns

åtgärdsprogram. Parallellt med framtagandet av vattenplanen togs även

styrdokumentet Riktlinjer för dagvattenhantering Eskilstuna kommunkoncern fram. Dessa antogs av kommunfullmäktige den 29 januari 2015, § 10.

En åtgärd som beslutades i och med antagandet av vattenplanen var att en

dagvattenplan skulle tas fram. Dagvattenplanen ska redovisa var och vilka

dagvattenåtgärder som behöver genomföras.

(2)

Eskilstuna kommun 2019-09-15 2 (4)

Arbetet med att ta fram en dagvattenplan har pågått under åren 2017–2020. Arbetet med planen har även inneburit att Riktlinje för dagvatten för Eskilstuna kommunkoncern har arbetats om till en policy för dagvattenhantering. Både förslaget till policy och

dagvattenplan har sänts på remiss till berörda bolag och nämnder, samt till externa myndigheter och intresseförbund. De viktigaste ändringarna till följd av synpunkterna i remissrundan är:



Förtydligat ansvarsfördelningen för VA-huvudman, kommunens förvaltningar och bolag. En viktig funktion med policyn och planen är att visa av vem, vad och hur dagvatten ska hanteras. Arbetet med plan och policy efter remiss har förtydligat dessa roller. Ambitionen för enskilda fastigheters hantering av dagvatten inom fastigheten har förtydligats.

 Förtydligat hur dagvatten ska hanteras inom vattenskyddsområden och inom infiltrationsområde för grundvattenförekomster. Till exempel är det svårt att hantera alla risker inom vattenskyddsområde med föreskrifter. Det kan saknas lagrum för att föreskriva om de skyddsåtgärder som är nödvändiga för att undvika olyckor eller reducera skador. I de fallen blir policyn extra viktigt för att visa på vilken ambition kommunen har i arbetet med dagvatten.

 Dagvattenhantering i förhållande till markavvattningsföretag har förtydligats.

Rådighet och behovet av förhandling med markavvattningsföretag har förtydligats så att olovliga åtgärder inte ska uppstå.

En fullständig lista på remissynpunkter och hur de har hanterats finns bilagd beslutsförslaget.

Förslaget till Policy för dagvattenhantering för Eskilstuna kommun anger övergripande mål och principer, samt strategier och ansvarsfördelning mellan bolag och nämnder för dagvattenhantering i Eskilstuna kommun. Policyn gäller tills vidare.

Målet är att skapa en långsiktig hållbar dagvattenhantering som är robust inför pågående klimatförändring och som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten och målen i Vattenplan för Eskilstuna 2015-2021 uppfylls så effektivt som möjligt.

Kommunledningskontorets bedömning

Kommunledningskontoret bedömer att förslaget till Policy för dagvattenhantering i Eskilstuna kommun, med tillhörande dagvattenplan gör att kommunen uppfyller en av de två åtgärder gällande dagvatten som enligt Miljöbalken åligger kommunen, och som finns beskrivna i Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns dagvattendistrikt 2016-2021. Åtgärden lyder: ”Kommuner ska utveckla planer för hur dagvatten ska hanteras inom

kommunen med avseende på kvantitet och kvalitet. Dagvattenplanerna ska bidra till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormer ska kunna följas.”

Den andra åtgärden som åligger kommunerna innebär att kommunen genom sin

miljötillsyn ska ställa de krav som behövs för att utsläppen från dagvattenledningsnätet

ska minska där det finns en risk för att miljökvalitetsnormerna för vatten inte kan

följas på grund påverkan från dagvatten. Dagvattenpolicyn och dagvattenplanen styr

inte över kommunens miljötillsyn, men bedöms underlätta prioriteringen och

(3)

genomförandet av tillsynen genom att presentera faktaunderlag samt tydligt kommunicera kommunens strategi för att följa miljökvalitetsnormerna.

Finansiering

Policyn för dagvattenhantering medför inte någon förändring av nämnder och bolags budget. En tydligare ansvarsfördelning bör dock underlätta och effektivisera arbetet med dagvatten.

Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation En bra dagvattenhantering har potential att bidra till minst sex av de av regeringen fastställa miljökvalitetsmålen:

- giftfri miljö

- grundvatten av god kvalitet - myllrande våtmarker

- hav i balans samt levande kust och skärgård, - god bebyggd miljö

- ett rikt växt- och djurliv

Dagvattenhantering i enlighet med förslaget till Policy för dagvattenhantering i Eskilstuna kommun leder till en grönare stad som i sin tur ger förutsättningar för både bättre hälsa, bättre stadsmiljö och större resiliens för klimatförändringarnas effekter.

Arbetet med dagvatten är en komplex fråga som inbegriper flera förvaltningar,

avdelningar och bolag. Den regleras av flera olika lagar som inte alltid är med varandra överensstämmande. En bra dagvattenhantering ställer krav på samsyn och

gemensamma kunskapsunderlag mellan flera olika yrkesgrupper. Brist på sådan samsyn kring dagvattenfrågan ger ofta problem i samhällsbyggnadsprocessen som kan leda både till ineffektivitet och högre kostnader. Arbetet med att ta fram

dagvattenpolicyn har bedrivits med brett deltagande av berörda förvaltningar och bolag, under ledning av kommunledningskontoret. Kommunledningskontoret

bedömer att förslaget till Policy för dagvattenhantering i Eskilstuna kommun med tillhörande dagvattenplan ger goda förutsättningar en god samsyn, ökad tydlighet i förlängningen en effektivare samhällsbyggnadsprocess.

KOMMUNLEDNINGSKONTORET

Tommy Malm Kristina Birath

Kommundirektör Miljö och samhällsbyggnadsdirektör

Beslutshandling:

Policy för dagvattenhantering i Eskilstuna kommun, handlingsnummer 2020:2892

Samrådsredogörelse för remiss av dagvattenplan och dagvattenpolicy, handlingsnummer 2020:2911 Beslutet skickas till:

Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, miljö och samhällsbyggnad Torshälla stads nämnd

Stadsbyggnadsnämnden

(4)

Vi gör Eskilstuna – tillsammans Miljö- och räddningstjänstnämnden

Kultur- och fritidsnämnden Eskilstuna Kommunföretag AB Länsstyrelsen Södermanlands län

Vattenmyndighet i Norra Östersjöns vattendistrikt Mälarens vattenvårdsförbund

Hjälmarens vattenvårdsförbund

(5)

Sammanställning remissvar Eskilstuna Dagvattenplan/Policy

Dagvattenpolicy

id Remissinstans Kommentar Svar/åtgärd Status

1 Eskilstuna Kommunföretag AB

Anpassningsnivån av ny bebyggelse till 100- års regn är ett bra ställningstagande.

Synpunkten föranleder ingen ändring men kommunens ansvar för att anlägga ytor för att skydda ny bebyggelse från skyfall tydliggörs på sida 13.

Klar

2 Eskilstuna Kommunföretag

AB Principen att förebygga dagvattnets

uppkomst, dvs. att dagvatten i första hand ska hanteras lokalt av fastighetsägaren är bra men skulle kunna förtydligas.

Ett förslag till en tydligare målsättning skulle kunna vara att ”de första 20 mm regn bör tas om hand inom fastigheten för att minska avrinning, rena och för att säkra grundvattenbildning”. Det efterliknar det som krävs i närliggande kommuner Stockholm (20 mm), Uppsala (20 mm) och Norrköping (10 mm). Att definiera kravet på fastighetsägaren skulle underlätta för både EEM, bygglovskontoret och miljökontoret.

Vi lägger till en punkt som förtydligar att det är en målsättning att 20 mm dagvatten ska fördröjas på fastigheten.

I dagvattenplanen läggs en åtgärd till om att ESEM, i samråd med

Bygglovsavdelningen och FoEx, ska ta fram informationsmaterial riktat till exploatörer.

Kommentar:

Nuvarande krav är bra för att det går att använda i flera olika sammanhang, men det ställer höga krav på den som tolka vad det innebär i praktiken. Inte minst bygglovsavdelningen efterfrågar en tydlig skrivning, att hänvisa till. Det är dock viktigt att det inte framstår som ett krav, eftersom vi inte kan kräva det enligt lag, utan att

kommunicera en målsättning. Andra kommuner gör olika – men har ofta mellan 10 – 20 mm. I Stockholm kommunicerar man krav på 20 mm räknat på hårdgjorda ytor och hänvisar till rådande MKN. Tillvägagångssätt lite olika beroende på vem som äger marken, krav eller avtalskrav.

Klar

3 Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt

Vattenmyndigheten ställer sig positiv till att en dagvattenpolicy tas fram men vi väljer att inte yttra oss närmare om innehållet i förslaget.

Synpunkten föranleder ingen ändring. Klar

4 Stadsbyggnadsnämnden Huvudansvaret för att genomföra konkreta åtgärder kring skyfallshantering ligger på kommunen. Den enskilde fastighetsägaren

Utifrån synpunkten förtydligas i

kommunens ansvar för skador från Klar

(6)

har ansvar för att skydda sig mot skador på egen mark och fastighet, men har ingen möjlighet att vidta nödvändiga åtgärder på annans mark. Detta betyder att kommunen har ett stort ansvar att hantera denna risk som slår mycket brett om ett skyfall inträffar i bebyggelse. Det som saknas är en formulering kring hur kommunen ska samverka med privata fastighetsägare och med försäkringsbolagen (premier kan höjas om det inte tar rätt höjd för de nya

dagvattenanläggningarna)

skyfall i befintlig bebyggelse i dagvattenpolicyn.

En princip om att åtgärder för att minska risk för skador pga skyfall ska övervägas vid ombyggnad av allmän platsmark läggs till under avsnittet strategier i dagvattenpolicyn.

Kommunen har inte för avsikt att samverka med enskilda

fastighetsägare eller försäkringsbolag som försäkrar den enskilde

fastighetsägarens mark förutom vid skadeståndsärenden som hantera av VA-huvudmannen respektive.

gatuavdelningen.

5 Stadsbyggnadsnämnden Rubriksättningen behöver ses över gällande Ämnesområde och bakgrund då de två sista styckena i under rubriken handlar om möjligheter och

lösningar/förslag.

Utifrån synpunkten har texten setts över för att enbart handla om varför en dagvattenpolicy behövs.

Klar

6 Stadsbyggnadsnämnden Under Syfte och avgränsning behöver ordet principer komma in, samt klargörande vilka det är ett gemensamt ställningstagande mellan. Det kan även vara lämpligt att avgränsning ska stå för sig själv med en tillhörande karta. Här kan det med fördel föras in hur stor andel av den totala försurningen som inte täcks.

Utifrån synpunkten ändras förslaget så att det blir en konsekvent användning av orden principer och strategi.

I texten förtydligas att policyn är ett koncerngemensamt ställningstagande.

Korrekturändring görs, så syfte och avgränsning delas upp i två rubriker.

Karta kommer inte läggas in.

Text om hur stor andel av

föroreningen som täcks av planen läggs inte in.

Klar

7 Stadsbyggnadsnämnden Finns det en indikator för

Eskilstuna/Torshällaåns vattenkvalitet kopplat till exempelvis badbart så bör dessa läggas in.

Utifrån synpunkten tydliggörs kopplingen mellan ”badbar å” och dagvattenhanteringen i en textruta i dagvattenplanen.

Klar

8 Stadsbyggnadsnämnden Det saknas tydliga principer om upp- och nedströms, om hur vi ser på det i skarpa formuleringar. Det gäller att både begränsa föroreningarna vid källan i själva

dagvattnet och att koppla till skarpare regler kring miljögifter i byggmaterial m.m.

så att föroreningarna kan minimeras

”uppströms” vid källan. En strategi bör finnas för att eventuella gifter inte ska komma in i dagvattensystemet innan de når våra dagvattenanläggningar samt för att klimatsäkras bebyggelsen uppströms vid kraftiga skyfall. Just nu är resonemang kring upp- och nedströms inte helt tydliga.

Synpunkten föranleder ingen ändring eftersom den ligger i linje med förslaget.

I policyn är det en tydligt uttalad strategi att ”förebygga dagvattnets uppkomst, samt fördröja och rena dagvatten i lokala och i öppna system Dagvattenflöden ska reduceras och regleras så att belastning på

ledningsnät och recipienter begränsas.

Föroreningarna i dagvatten ska i första hand förebyggas och i andra hand avskiljas och brytas ned innan vattnet når recipienten. ” I preciseringen av

Klar

(7)

strategin står bland annat ”Förorening av dagvatten ska begränsas vid källan genom val av byggnads- och

anläggningsmaterial som inte avger föroreningar”

I planen finns också åtgärder kopplade till strategin.

9 Stadsbyggnadsnämnden Höjdsättning behöver lyftas fram mer som en central roll, med fundering kring om det verkligen ska vara medveten höjdsättning eller är det bättre med rätt höjdsättning i förhållande till situationsplan samt de upp- och nedströmsförhållanden som råder för vattnets vägar.

Utifrån synpunkten läggs en strategi till om att bebyggelse ska höjdsättas baserat på analys av

översvämningsrisker och

säkerhetsnivåer i aktuell översiktsplan I avsnittet om ansvarsfördelning (sid 15) förtydligas kommunens ansvar för att förebygga skador med hjälp av höjdsättning.

Klar

10 Stadsbyggnadsnämnden Oklart vad som menas med dagvattensystemet, behöver både beskrivas tidigt i introduktionen samt i begreppslistan.

Dagvattenplanen förtydligas utifrån

synpunkten. Klar

11 Stadsbyggnadsnämnden Relationen mellan klimatscenarios RPC 4.5 samt RPC 8.5 och klimatfaktor 1.25 och 1.40 behöver förtydligas. Enligt

försiktighetsprincipen borde RPC 8.5 vara det vi tar höjd för planeringen, därmed bör ambitionen i policyn höjas till att minst klimatfaktor 1.4 ska användas vid dimensioneringen av nya anläggningar.

Synpunkten föranleder ingen ändring.

Det blir otydligt om det ska vara KF 1,25 eller 1,4 eftersom det saknas i ställningstagande för när 1,4 ska användas. Klimatfaktorn ska justeras utifrån ny forskning. Vi använder istället möjligheten att öka fördröjningskravet och höja ambitionsnivån om området är känsligt för översvämning (sid 6)

Klar

12 Stadsbyggnadsnämnden Det behöver också förtydligas kring olika regnmängder. Ett hundraårsregn i Sverige är inte samma sak som ett i t.ex. Danmark, eftersom det är en social konstruktion om vad detta innebär. Ett hundraårsregn i Sverige innehåller mer regn än ett i Danmark. Det behöver klargöras och varför vi ska ta den höjden vi tar. Ett resonemang saknas kring nederbörd och dess

konsekvenser samt vilka analyser som måste göras främst på befintlig bebyggelse.

Skyfallsperspektivet lyfts i

dagvattenplanen och policyn enbart i den mån det har en tydlig koppling till dagvatten. Definitionen av skyfall enligt planen är alla regn som är större än vad som kan hanteras av

dagvattensystemet. Av

dagvattenplanen framgår att en

”skyfallsplan” ska tas fram där fördjupade definitioner vid behov kan göras.

Klar

13 Stadsbyggnadsnämnden Det är två huvudspår i planen. Det ena spåret är vattenkvalitet det andra handlar om den risk som ökad nederbörd och återkomsttider kan innebära. Båda dessa spår måste arbetas både parallellt och ihop som en helhet för att nå ett bra resultat.

Viktigt är att de begrepp som används blir tydliga och klara. Det handlar om

vattenkvalitetsbegrepp och om

riskbegrepp, exempelvis MKN med olika återkomsttider för olika regnmängder och vad dessa innebär för bebyggelsen, både

Ett uttalat mål i dagvattenpolicyn och - planen är att perspektiven ”normal dagvattenhantering” och

”skyfallshantering” behöver integreras i planeringen för att identifiera synergieffekter. Samtidigt behöver perspektiven hållas isär, för att förtydliga ansvarsförhållanden. Det är en viktig uppgift för planen och policyn

Klar

(8)

befintlig och ny. Det vore önskvärt att få till ställningstagandet att ta ett helhetsgrepp kring båda spåren och se hur de hör ihop.

att vara vägledande i ansvarsfördelning.

Ställningstaganden finns både i policy, samt under mål 3 i planen.

14 Stadsbyggnadsnämnden Ansvarsfördelning.

Här saknar vi rollerna för privata

fastighetsägare, eftersom majoriteten av fastighetsägarna i många tätorter är privata behövs ett nära samarbete med såväl enskilda villaägare som större fastighetsbolag och verksamheter.

Utifrån synpunkten läggs åtgärd till under åtgärdsområde 5 i

dagvattenplanen om att information ska tas fram som lämnas till

exploatörer och fastighetsägare.

Fastighetsägarnas ansvar beskrivs under egen rubrik i förslag till policy.

Där beskrivs även hur

ansvarsförhållandena mellan VA- huvudman och fastighetsägare regleras.

Klar

15 Torshälla stads nämnd Instämmer med Stadsbyggnadsnämndens yttrande i deras remissvar ”Finns det en indikator för Eskilstuna-/Torshällaåns vattenkvalitet kopplat till exempelvis badbart så bör dessa läggas in.”

Se synpunkt nummer 7. Klar

16 Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt

”Vattenmyndigheten ställer sig positiv till att en dagvattenpolicy tas fram men vi väljer att inte yttra oss närmare om innehållet i förslaget.”

17 Miljö- och

räddningstjänstnämnden Ett markavvattningsföretag är likställt med ett tillstånd till vattenverksamhet. Det har alltså rättskraft, omprövning och skapande sker via Mark- och miljödomstolen.

Kommunstyrelsen kan ha en roll men har inte rådighet över processen som sådan.

Nämnden ser inte att det skulle finnas behov att utifrån ett dagvattenperspektiv skapa nya markavvattningsföretag. (sid 9) Nämnden anser att texten i stycket behöver uppdateras till att tydligt visa kommunstyrelsens drivande men inte styrande roll i frågan om markavvattning.

(Se ändringsförslag från MoR)

Utifrån synpunkten ses beskrivningen av kommunens (och olika nämnders) ansvarsfördelning vad gäller arbetet med markavvattningsföretag över.

Ändrat enligt synpunkt (sid 10 genom att förtydliga KS rådighet i frågan.

Klar

18 Miljö- och

räddningstjänstnämnden Ansvarsfördelningen mellan VA- huvudmannen och

Stadsbyggnadsnämnden gällande

dagvattenanläggningar bör förtydligas och förenklas. Nämnden anser att det utifrån dagens situation skulle medföra bättre förutsättningar för att nödvändigt underhåll sker och underlägga för

nämnden som tillsynsmyndighet. Det gäller exempelvis anläggningar för trafikytor som verkar kunna falla under både

Stadsbyggnadsnämnden och VA-

huvudmannens ansvar enligt förslaget, då förmedlingen av förbindelsepunkt förefaller avgöra ansvaret.

Det är förbindelsepunkt som avgör ansvarsförhållandet för VA.

Ansvarsfördelningen anses vara väl beskriven i Dagvattenpolicyn, till exempel i bilaga 5 till dagvattenplanen.

Ett löpande arbete pågår (som en av åtgärderna i planen) där ansvaret definieras mellan VA och Gata på objektsnivå i GIS-databasen.

Klar

(9)

19 Miljö- och

räddningstjänstnämnden VA-huvudmannens ansvar bör avgränsas till endast dennes formella ansvar inom verksamhetsområden för dagvatten, med undantag för delar av en anläggning som helt saknar funktion för

dagvattenhanteringen. Det bör då medföra att ingen annan aktör (i detta fall

Stadsbyggnadsnämnden) har ansvar för del av den funktionella dagvattenhanteringen som ingår i verksamhetsområdet. Ansvaret för Eskilstuna Energi och Miljö AB kan även under en övergångsperiod inkludera de anläggningar som bolaget uppfört utanför verksamhetsområde.

Synpunkten föranleder ingen ändring Klar

20 Miljö- och

räddningstjänstnämnden Vidare vill nämnden betona att 6 § LAV medför ett krav på kommunen att inrätta verksamhetsområde för vattentjänster där det behövs och sedan tillgodose behovet av vattentjänster. Har inte

verksamhetsområde inrättats så har kommunen per definition inte ansett att allmänna vattentjänster behövs, då bör det heller inte vara VA-huvudmannens ansvar att tillhandahålla sådana.

Synpunkten föranleder ingen ändring eftersom den ligger i linje med planförslaget.

Det framgår av dagvattenplanen att EEM har ansvar för att utöka VO för Dagvatten där det finns behov. Detta är ett långsiktigt arbete som kommer ta lång tid då det innebär övertagande av privata anläggningar och/eller komplettering av nya

avvattningssystem.

Klar

21 Miljö- och

räddningstjänstnämnden Stadsbyggnadsnämndens ansvar för skötsel av dagvattenanläggningar inom

markavvattningsföretag bör förtydligas. För skötsel inom företag som uteslutande omfattar kommunal mark så har kommunen rådighet. I

markavvattningsföretag där det ingår fler markägare eller intressenter kan det inte föreskrivas i en policy att nämnden har ansvar för skötseln. Det är i sådant fall en fråga för markavvattningsföretaget. (Se ändringsförslag i yttrandet)

Förslaget förtydligas i enlighet med synpunkten.

Att nämnden enbart ansvarar för skötsel av kommunens andel av ett markavvattningsföretag har strukits på sid 10/11.

Klar

22 Miljö- och

räddningstjänstnämnden De olika typerna av

markavvattningsföretag bör konsekvent benämnas just markavvattningsföretag och inte andra äldre begrepp.

Förslaget ändras i enlighet med

synpunkten. Klar

23 Miljö- och

räddningstjänstnämnden Nämndens bedömning är att användning av befintliga markavvattningsföretag som recipient eller som del av en

dagvattenanläggning bör så långt som möjligt undvikas, utifrån de effekter som dagvatten kan få på innehållet i

rensningsmassor och

markavvattningsföretagets funktion. Om ett inaktivt markavvattningsföretag är tekniskt lämpligt att ingå i en

dagvattenanläggning så bör det ske efter att markavvattningsföretaget har upphävts eller omprövats.

Gjort ändring under rubriken MAF s12 där definitionen har beskrivits

annorlunda. Samt ändring under rubrik VA-Huvudman sid 12

Klar

(10)

24 Miljö- och

räddningstjänstnämnden Om dagvatten som är avloppsvatten ska släppas till ett markavvattningsföretag behöver ett ställningstagande ske om det då innebär att det blir en del av en dagvattenanläggning eller inte. Detta görs av tillsynsmyndigheten, det vill säga Miljö- och räddningstjänstnämnden. En

bedömning av om nytt vatten kan tillföras företagets anläggning utan att

markavvattningsföretaget omprövas behöver också bedömas. Detta görs av tillsynsmyndigheten för

vattenverksamheter, det vill säga Länsstyrelsen i Södermanlands län. (Se ändringsförslag i yttrandet)

Se punkt 23. Remissynpunkten har hanterats. Andemeningen i policyn är att inga olovliga åtgärder kan göras i befintliga markavvattningsföretag.

Klar

25 Miljö- och

räddningstjänstnämnden

Nämnden delar bilden att gränsen mellan ett anlagt dike som inte underhållits på mycket lång tid och ett naturligt vattendrag kan vara svår att definiera. Likaså kan ett naturligt vattendrag bara delvis vara naturligt om det under lång tid rätats ut och underhållits för

markavvattningsändamål på kapacitetsbegränsande del av sträckningen. (Se ändringsförslag i yttrandet)

Synpunkten ligger i linje med planförslaget, men föranleder ett förtydligande.

I texten förtydligas att naturliga vattendrag kan tillhandahålla s.k.

ekosystemtjänster, men att om det krävs ett återkommande underhåll för att en teknisk funktion ska uppnås så är det att anse som en anläggning.

Klar

26 Miljö- och

räddningstjänstnämnden Nämnden anser att en anläggnings

utsläppspunkt bör fastställas och definieras för varje enskild anläggning. En anlagd dagvattenanläggning som släpper ut vatten från utjämning och rening till ett

markavvattningsdike kan normalt inte anses ha sitt utsläpp i diket utan diket blir normalt en del av anläggningen och dikets utsläppspunkt ses som anläggningens utsläppspunkt. Detta är ett förhållningssätt som nämnden grundar på miljöbalkens anläggningsbegrepp. En anläggning som tillförs dagvatten som tidigare endast transporterat markvatten blir en dagvattenanläggning. Att då dela anläggningen i två eller flera delar är inte ansvarsmässigt lämpligt. (Se

ändringsförslag i yttrandet)

Utifrån synpunkten ändras så att markavvattningsföretag inte är recipienter för dagvatten endast avser sjöar och vattendrag, och

markavvattningsföretag som tar emot dagvatten kallas mottagare.

Det går inte att ha som utgångspunkt att markavvattningsföretag som tar emot dagvatten normalt sett ska vara en del av dagvattenanläggningen. I dagvattenplanen bilaga 5 beskrivs hur VA-huvudmannen avser bedöma om diken ska ingå i den allmänna dagvattenanläggningen eller ej.

Vad gäller fastställandet av

utsläppspunkt föranleder synpunkten ingen ändring eftersom det bedöms ligga i linje med planförslaget.

Klar

27 Miljö- och

räddningstjänstnämnden Definitionen av markavvattningsföretag i remissförslaget är enligt nämnden mer avgränsad än vad som är fallet i lagstiftning och andra sammanhang. Det är också mer avgränsat än hur begreppet används i förslagen till policy och dagvattenplan.

Nämnden anser att miljöbalkens definition med förtydligande enligt Miljösamverkan Sveriges rapport 2015:2 ska användas. (Se ändringsförslag i yttrandet)

Förslaget förtydligas delvis i enlighet

med synpunkten. Klar

(11)

28 Miljö- och

räddningstjänstnämnden Stycket Användning, sid 3, andra meningen, felstavat "vägledande".

Stycket Katastrofregn, sid 14, första meningen, ett "år" för mycket.

Stycket Ansvar för samverkan med markavvattningsföretag, sid 11–12, felstavat "markavvattningsföretag".

Förslaget ändras i enlighet med

synpunkten. Klar

29 Naturskyddsföreningen Föroreningsmässigt kan man också dela upp dagvattnet i olika grader, dels takdagvatten, torg och liknande, dels trafikerade ytor som gator, parkeringar och dylikt. Reningskraven är olika på dessa fraktioner. Båda behöver bromsas upp, men båda behöver inte samma behandling för att få släppas ut i recipient. Vi menar, att remissen har glömt den viktiga sidan att bromsa upp flödet i alla led, redan från första regndroppen

Detta framgår tydligt i Policyn (sid 6) att principen är att förebygga dagvattnets uppkomst, förebygga föroreningar, samt fördröja och rena dagvatten både på fastigheten där den uppkommer, och sedan genom avledning och hantering i öppna system.

Klar

(12)

Dagvattenplan

Nr Remissinstans Kommentar Svar/Åtgärd Status

30 Eskilstuna Energi och Miljö

AB EEM anser att det är av stor vikt att inrätta en dagvattengrupp för fortsatt

förvaltningsövergripande lärande och utveckling.

31 Hjälmarens

Vattenvårdsförbund Det saknas mer om hur skyddet för dricksvattnet kan stärkas. Tyvärr kan små föroreningar från förorenat dagvatten leda till att grundvattnet förorenas succesivt och på sikt behövs ytterligare rening för att få ett bra dricksvatten. Kostnader som kan läggas på förebyggande arbete vid källan.

Se svar på 12–13 Klar

32 Hjälmarens

Vattenvårdsförbund Det är viktigt att dagvattnet behandlas så tidigt i planprocesserna vid ny byggnation som möjligt men ofta behövs ett vidare perspektiv och kanske titta på hela områden eller kvarter för att lösa frågan.

I planen finns under åtgärdsområde 9 åtgärder om upprätta rutiner för att säkerställa ambitionsnivån för dagvattenhantering tidigt i utvecklingen av nya

stadsdelar/exploateringsområden.

Klar

33 Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Rening behövs, i form av oljeavskiljare, filter i brunnar och/eller reningsdammar, för att förhindra att utsläpp. Mäter ni resultat från LOD- dammarnas rening och arbetar man aktivt med dem? Troligen behövs provtagnings-program för uppföljning.

Utifrån synpunkten förtydligas att åtgärden om att inventera, sköta och följa upp funktionen av

dagvattenanläggningar även gäller allmänna dagvattenanläggningar.

Provtagning är dock för

resurskrävande för att det skall kunna krävas. I dag beräknas reningsgrad i nya och befintliga anläggningar teoretiskt. Att provta kan i speciella fall utföras i form av forskningsarbete eller ex-jobb.

Klar

34 Hjälmarens

Vattenvårdsförbund Idén med en sammanhållande grupp som samlar erfarenheterna och analyserar och utvecklar verksamheten tror jag kommer vara mycket betydelsefull. En schemabild och en tydlig enkel tidsplan för

aktiviteterna skulle göra programmet tydligare för oss som inte känner er organisation i detalj.

Synpunkten föranleder ingen ändring av planförslaget.

Dagvattengruppens arbete kommer följas upp i styrgruppen som kallas Vattenstrategisk grupp. Tidplan för aktiviteter är ännu inte framtaget.

Klar

35 Miljö- och

räddningstjänstnämnden

I enlighet med nämndens yttrande avseende Dagvattenpolicy så anser nämnden att beskrivningen av recipienter för dagvatten behöver ändras (sid 8)

Utifrån synpunkten ändras definitionen av recipient så att den avser vattendrag som är skyddsvärda.

Anläggningar för markavvattning ses som ”mottagare” av dagvatten.

Klar

(13)

36 Miljö- och

Räddningstjänstnämnden Texten "Om övergödningen var det enda miljöproblem i våra vattendrag skulle dagvattenåtgärder inte vara särskilt prioriterat, utan andra mer

kostnadseffektiva åtgärder skulle prioriteras – som åtgärdande av enskilda avlopp och inom jordbruket" är en form av ställningstagande och formulering som nämnden anser inte bör vara en del av en plan. (sid 14)

Formuleringen ändras. Klar

37 Miljö- och

Räddningstjänstnämnden Nämnden anser att texten "men det är oklart vad som krävs för att dagvattnet ska anses så avvikande" inte tillför något i femte stycket och att det snabbt kan bli inaktuellt på ett sätt som gör skrivningen förvirrande för de som ska använda planen.

Reglerna för allmänna avloppsreningsverk är tydliga i Lagen om allmänna

vattentjänster och kan med fördel användas mer direkt i planen.

(sid 17)

Stycket omarbetat. Klar.

38 Miljö- och

Räddningstjänstnämnden Nämnden anser att stycket om grundvattenförekomster behöver

uppdateras och slutföras. Begreppet Urban markanvändning kan i förhållande till förorenad mark i tätort och transportleder bli missvisande. (sid 19)

Utifrån synpunkten har avsnittet om grundvatten arbetats vidare. I texten förtydligas att föroreningar från trafikytor också kan räknas som påverkan från dagvatten.

På relevanta ställen i dagvattenpolicyn och i dagvattenplanen har strategier, ansvar och åtgärder för att skydda grundvattenförekomster förtydligats.

Begreppet Urban markanvändning behålls.

Klar

39 Miljö- och

Räddningstjänstnämnden Nämnden delar inte beskrivningen i dagvattenplanen att det är lämpligt att infiltrera dagvatten ned i

Strömsholmsåsen. Det kan ge en felaktig bild av hanteringen i ett område som delvis ligger i direkt anslutning till

dricksvattentäkten i Hyndevad, där betydande arbete nu läggs ned på att undvika infiltration av skadliga ämnen via dagvattenhanteringen. Utifrån den

förorening som kan finnas i dagvatten så är nämndens bedömning att infiltration på Strömsholmsåsen bör undvikas. Figur 6 bör följaktligen också korrigeras så att

åtminstone delar av grönmarkeringen söder om Borsöknasjön tas bort. (sid 19)

Utifrån synpunkten förtydligas under vilka förutsättningar dagvatten kan infiltreras i grundvattenförekomster.

Figur 6 behålls men texten justeras så att det framgår att den visar

infiltrationskapacitet, och på vilket sätt det är lämpligt med infiltration av rent dagvatten (och olämpligt att asfaltera stora markytor i dessa områden).

Det är viktigt att fortsatt infiltrera rent dagvatten för att bibehålla naturlig grundvattenbildning.

Det kan tilläggas att det finns begränsad möjlighet att reglera avledning och infiltration i föreskrifter för ett vattenskyddsområde.

Klar

(14)

Möjligheten att säkra

grundvattentäkter ökar genom att ha tydlig hög ambition i Dagvattenplan och tydlig Dagvattenpolicy. Vi har försökt jobba in det.

40 Miljö- och

Räddningstjänstnämnden

Nämnden anser att dagvattenplanen utifrån skrivningarna i dagvattenpolicyn har fått ett problematiskt förhållningssätt till markavvattningsföretag. I flera fall kan planen uppmana den kommunala organisationen att göra åtgärder som inte är tillåtna eller olämpliga. (sid 11)

Nämndens förslag på ändring är att hela stycket omarbetas utifrån nämndens synpunkter på dagvattenpolicyn.

Detta var ingressen i missivet.

Synpunkterna hanteras var för sig. Kan bortses från.

Klar

41 Miljö- och

I remissversionen av dagvattenpolicyn anges Stadsbyggnadsnämnden som ansvariga för vissa delar (vägområde, allmän platsmark) även inom

verksamhetsområde, något som nämnden inte anser vara funktionellt. Vid kraftiga regn bör då enligt remissförslag på policy Stadsbyggnadsnämnden ha ett betydande ansvar för avledning och hantering.

Ansvarsgränsen för dagvatten inom verksamhetsområde går vid förbindelsepunkten. Tabell 2 i plan beskriver ansvarsfördelning mellan kommunen och VA-huvudmannen

Klar

42 Miljö- och

Räddningstjänstnämnden Vid hantering av en anmälan om dagvattenanläggning med utsläpp till recipient som inte har statusklassning så ska, enligt nu gällande ärendegång, den verksamhetsutövare som anmäler uppskatta hur utsläppet kan påverka den första recipienten samt även den slutrecipient som har fastställda miljökvalitetsnormer.

Nämnden ställer sig frågande till resonemanget kring Borsöknasjön. Att Eskilstunaån under planperioden

prioriteras har nämnden inte invändningar emot, men det påverkar inte bedömningen av en anmäld dagvattenanläggning. I handläggningen är det då både påverkan på Borsöknasjön och på

miljökvalitetsnormer i Eskilstunaån som bedöms i ärendet. (sid 31)

Kommentaren är noterad men föranleder inte någon ändring.

Nämndens resonemang om att bedömning av påverkan av anmäld dagvattenanläggnings på vattendrag eller sjö som ej är klassad som vattenförekomst i grunden inte skiljer från en recipient med beslutad miljökvalitetsnorm. Påverkan ska bedömas på både recipient utan klassning och vattenförekomst nedströms som har klassning.

Klar

43 Miljö- och

Räddningstjänstnämnden Nämnden anser att markavvattning inte är en fråga som FoEX kan driva under ett exploateringsprojekt. (sid 35)

Utifrån synpunkten förtydligas kommunens arbete med markavvattningsföretag.

Klar

(15)

44 Miljö- och

I enlighet med nämndens yttrande gällande remissversionen av

dagvattenpolicyn så bör ansvarsgränserna mellan VA-huvudmannen och

Stadsbyggnadsnämnden tydliggöras.

(sid 36)

Se nr 16 svar för dagvattenpolicyn. Klar

45 Miljö- och

Räddningstjänstnämnden Ett markavvattningsföretag har ett syfte och i det syftet ingår sällan eller aldrig dagvattenhantering eller dräneringsvatten från bostadsområden utanför detaljplan.

Ett markavvattningsföretag regleras av bestämmelserna från förrättningen.

Ändrat enligt förslag. Klar

46 Miljö- och

Räddningstjänstnämnden Alla markavvattningsföretag i länet finns digitaliserade och tillgängliga på

Länsstyrelsen i Södermanlands publika web-GIS.

I arbetet med dagvattenplanen har det framkommit att det som finns att hämta från länsstyrelsen enbart omfattar en del av företagen.

Dessutom behövs ett arbete med att se över länkarna i kartan. Arbetet med digitalisering bör fortsätta.

Klar

47 Miljö- och

Räddningstjänstnämnden Fotnot 20 saknar

diarienummer/rapportdatum.

I bilaga 2 saknar rapporten "Åtgärder för VA-huvudmannens dagvatten Eskilstuna kommun" diarienummer, fotnot 27.

Avsnittet Genomförda reningsåtgärder på sid 53 i bilaga 2 är bara en halv mening.

Bilaga 6 Begreppslista på sid 60 saknar flera begrepp som ska föras över från policyn.

Planförslaget ändras enligt synpunkten.

Utredningen biläggs inte till

beslutsunderlaget då Slutsatserna är inarbetade i planen.

Klar

48 Naturskyddsföreningen En stor brist i planremissen är, att den saknar budget och mål för de 5 år, som nämns. Det vore önskvärt att ställa upp mål och riktlinjer för de verksamheter som skall hantera dagvattnet och dess

lösningar.

Beslut om budget för genomförande av åtgärderna fattas av respektive nämnd/styrelse inom ramen för den ordinarie budgetprocessen. Takten i genomförandet av planens åtgärder bestäms därmed av tillgängliga resurser. I remissen har respektive nämnd/styrelse särskilt ombetts att göra bedömning av ekonomisk konsekvens av planförslaget.

Klar

(16)

49 Naturskyddsföreningen Det här med kopplade dag- och spillvattenledningar är en fråga, som speciellt EEM måste lösa internt, då det handlar om deras verksamhetsområde. De borde få krav på sig från ledningen av EEM, och det bör framgå i dagvattenplanen.

Frågan är också, hur kommunen ska expandera i befolkningstillväxt med dagens dåliga utnyttjande av ARV:s kapacitet.

Kraven på rening av fosfor och kväve till ån och Mälaren kommer inte att minska.

Måste vi bygga ett nytt ARV?

Dagvattenpolicyn och planen kommer att antas av Eskilstuna

kommunfullmäktige och gälla för hela kommunkoncernen.

Syftet med dagvattenplanen är både att synliggöra nuläge och att specificera vilket ytterligare arbete som behöver göras för att arbetet ska bedrivas i enlighet med

dagvattenpolicyns mål och principer.

Därför är det relevant att belysa att EEM jobbar strategiskt med att minska tillskottsvatten till reningsverket bland annat genom att separera dag och spillvattenanslutningar.

Utvecklingen av Ekeby reningsverk för att möta framtidens krav på rening samt befolkningstillväxt är dock inte en del av dagvattenplanen.

Klar

50 Naturskyddsföreningen Att använda sig av fosforhalter som norm, anser vi vara ett mycket grovt mått (mycket svårt att mäta, då det skiljer väldigt mycket mellan den första vågen respektive senaste utspädda), då de flödestoppar som påverkar alla system mer eller mindre negativt, inte kommer att minska utan snarare öka i betydelse i framtiden.

Beskrivningen av föroreningarna i dagvatten, samt mått som används för att kvantifiera förbättringsbehovet beskrivs under rubriken Dagvattnets påverkan och åtgärdsbehov

på sida 13 i förslaget till dagvattenplan.

Klar

51 Naturskyddsföreningen Det är ju intressant, att remissförfattaren refererar till hur mycket fosforreduktionen kan kosta i de perifera områdena, från 320 till 20 000 kr per kg fosfor. Detta är ju en fullständigt abnorm siffra, som väl ingen person köper. Intressantare hade det varit, om man redovisat hur många kilo fosfor och bräddningar, som belastar ån, eller hur forcerad genomströmning negativt påverkar reningskapaciteten i ARV och våtmarken. Det borde stimulera till krafttag mot detta. Här finns uppgifter att lösa.

Siffran på 320 kronor per kg fosfor och år avser åtgärder som att ha

anpassade skyddszoner i jordbruket.

Uppgiften kommer från underlag för åtgärdsprogram för Eskilstunaån, framtagen av Länsstyrelsen Västmanlands län /

Vattenmyndigheten Norra Östersjön.

Siffran 20 000–52 000 kr per kg fosfor avser dammar eller våtmarker i stadsmiljö.

Kartläggning av tillskott från av föroreningar som inte kommer från dagvatten hör hemma inom ramen för Vattenplan för Eskilstuna kommun.

Klar

52 Naturskyddsföreningen Remissen nämner också, att en speciell dagvattengrupp inom kommunen skall tillsättas. Vi menar, att det är mycket bra, förutsatt att den utbildas och får den kompetensutbildning och arbetstid som den behöver.

(17)

53 Torshälla stads nämnd Information bör inkluderas för att förtydliga vilka aktörer menas med lokalt omhändertagande av dagvatten.

Kompletterat i begreppslistan gällande lokalt omhändertagande av dagvatten. Klar

54 Torshälla stads nämnd För nämnden särskilt intressanta åtgärder (i dagvattenplanen) som lyfts fram;

”Arbeta för att minska riskerna för spridning av kemikalier, till exempel mikroplaster till dagvatten och närmiljön, från konstgräsplaner, fallskyddsunderlag etc. i barns idrotts- och lekmiljö, i enlighet med åtgärd i Kemikalieplan för Eskilstuna kommun. (kommunfastigheter, kultur- och fritidsförvaltningen och

stadsbyggnadsförvaltningen).”

”Förändra dagvattentaxan så att den uppmuntrar lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), för såväl kvartersmark som allmän platsmark inkl.

sanktionsmöjligheter om det lokala omhändertagandet inte sköts på rätt sätt (EEM).”

55 Torshälla stads nämnd Vad gäller uppmaning i remissen att särskilt analysera förslagets ekonomiska

konsekvenser hänvisar TSN till att de köper verksamhet av kultur- och fritidsnämnden samt stadsbyggnadsnämnden.

56 Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsförvaltningen ser att kommunen bör arbeta med att få ut informationen angående fastighetsägares enskilda ansvar för att skapa

förutsättningar för att bättre lösa dagvattenfrågor i ett tidigt skede.

Utifrån synpunkten samlas åtgärders om syftar till LOD under

åtgärdsområde fem. En åtgärd kring information kring

exploatörers/fastighetsägares ansvar läggs till.

Klar

57 Stadsbyggnadsnämnden Vad gäller diken i övrigt finns det förslag på en meandring av Borsöknabäcken och även strukturkalkning. Något som inte tas upp är tvåstegsdikning som kan vara ett alternativ för reduktion av fosfor samt ökad biologisk mångfald.

Istället ses det textavsnittet om kommunens blåstruktur över så att det avgränsas till

dagvattenperspektivet.

Klar

58 Stadsbyggnadsnämnden Det står i dagvattenplanen att kunskapen om anmälningspliktiga

dagvattenanläggningar tidigare varit låg i kommunen. Meningen är generellt otydlig och lämnar en del tolkningsutrymme vad gäller anläggningar som renar och fördröjer dagvatten. I dagsläget pågår ett samarbete med Miljökontoret för att nå samsyn om vad som faktiskt är en anmälningspliktig anläggning.

Planförslaget ändras enligt synpunkten.

Klar

59 Stadsbyggnadsnämnden Under de utvecklingsbehov som har identifierats utifrån översiktlig planering önskar stadsbyggnadsförvaltningen förtydliga vikten av framtagande av

Utifrån synpunkten förtydligas att det främst är en strukturplan för

översvämningsvatten som är prioriterad att ta fram på

Klar

(18)

väsentliga planeringsunderlag exempelvis kartläggning av inströmnings- och utströmningsområden för grundvatten samt framtagande av en strukturplan för dagvattenflöden vid skyfall och kraftiga regn.

övergripande nivå.

60 Stadsbyggnadsnämnden Flera begrepp som nämns i

dagvattenplanen måste in i begreppslistan.

Fler beskrivande principer i form av exempelvis illustrationer behövs

tillkomma, speciellt för in- och utströmning av grundvatten. Förklara vidare vad en primär och sekundär skyddszon är.

Utifrån synpunkten kompletteras begreppslistan.

Detaljerade illustrationer kan också tas fram i den tekniska handbok som planen anger som åtgärd att ta fram.

Klar

61 Stadsbyggnadsnämnden När dagvattnet lyfts än mer för att vara en integrerad del i samhällsplaneringen krävs ett utökat samarbete mellan alla berörda.

Initiativet med en dagvattengrupp som samverkar för detta är ett bra initiativ som bör tillsättas snarast.

Synpunkten föranleder ingen ändring Klar

62 Stadsbyggnadsnämnden För befintlig bebyggelse skulle en

skyfallskänslighetsscreening utifrån 20- och 100-årsregn med klimatfaktor 1.4 kunna vara viktig att göra. Detta för att se vilka vidare åtgärder eller djupare analyser som borde göras för att skydda nedströms och recipienter, både ur föroreningsperspektiv och skyfallsperspektiv. Särskilt viktigt för kompletterande bebyggelse i redan befintliga stadsstrukturer.

Inom ramen för dagvattenplane- arbetet har en kartering/modellering av konsekvenser av skyfall beställts.

Dagvattenpolicyn och planen innehåller mål och åtgärder kring skyfallshantering som är relevanta ur ett dagvattenperspektiv. Arbetet med att analyser risker och identifiera åtgärder för att minska risken för skador ur ett skyfallsperspektiv behöver fortsätta inom ramen för den strukturplan för

översvämmningsvatten /skyfallsplan som ska tas fram. EEM har också genomfört en riskanalys för VA- systemet som analyserar

konsekvenserna av ett 100-årsregn.

Klar

(19)

Kvarstående att göra:

GIS-lager

Dagvatten, fördröjning avrinning - ÖP 2030

Datat visar terränglägen som är lämpliga för fördröjning av avrinning mot recipient.

Skiktet visar svackor, där vatten på ett naturligt sätt stannar upp eller platser där vattnet inte naturligt kan rinna undan. Objekten är relaterade till bebyggda områden.

Ytorna är lämpliga för dagvattenhantering. För mer information se textdokumentet ÖP 2030. OBS! Kartskiktet visar inga ytor inom eller kring mindre tätorterna eller på landsbygden. OBS! Datat visar statusen vid beslut om översiktsplanen i

kommunfullmäktige 2013-08-29.

Åtgärdsförslag – dagvatten – WRS utredning

(20)

Kommunstyrelsen 1 (19)

Program

Ett program är ett styrande dokument som ska visa en färdriktning genom att innehålla vad som ska uppnås inom ett visst område. Det tar inte ställning till utförande,

prioriteringar och metoder. Program ska vara långsiktiga, ej tidsbegränsade och beslutas av kommunfullmäktige.

Plan

En plan är ett styrande dokument som ska visa en färdriktning genom att innehålla konkreta mål och riktlinjer. Den ska vara tidsbegränsad och beslutas av

kommunfullmäktige.

Policy

En policy är ett styrande dokument som ska visa ett övergripande förhållningssätt och som ska tjäna som vägledning inom ett område, med angivande av övergripande mål och värden som ska eftersträvas. Policys ska vara långsiktiga, ej tidsbegränsade och beslutas av kommunfullmäktige.

Riktlinje

En riktlinje är ett styrande dokument som ska säkerställa ett korrekt agerande och god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer ska vara långsiktiga, ej tidsbegränsade och beslutas av kommunfullmäktige.

STYRDOKUMENT

Policy för dagvattenhantering i Eskilstuna kommun

Beslutad när

Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer 2019:187

Ersätter KSKF/2013:412 - Riktlinjer för dagvattenhantering inom Eskilstuna kommun

Gäller för Kommunstyrelsen, Stadsbyggnadsnämnden, Torshälla stadsdelsnämnd, Miljö- och räddningsnämnden,

Kommunfastigheter AB, Eskilstuna Energi och Miljö AB.

Gäller fr o m Dag för beslut Gäller t o m Tillsvidare

Dokumentansvarig Kommunledningskontoret, Miljö och samhällsbyggnad

(21)

Eskilstuna kommun 2 (19)

Uppföljning Årligen

(22)

Innehåll

STYRDOKUMENT ...1

Policy för dagvattenhantering i Eskilstuna kommun - remissversion...1

Innehåll ...2

Ämnesområde och bakgrund ...3

Vad är dagvatten?...3

Varför behövs en dagvattenpolicy?...3

Syfte...3

Användning...4

Förhållande till redan fattade politiska beslut ...4

Gällande lagstiftning eller annan rättslig reglering ...4

Mål för dagvattenhanteringen ...6

Strategier för dagvattenhantering...6

Ansvarsfördelning i arbetet med dagvattenhantering...10

Eskilstuna kommun...10

VA-huvudman...11

Fastighetsägare ...11

Exploatörer ...11

Väghållare...12

Markavvattningsföretag ...12

Principer för avgränsning av det allmänna dagvattensystemet ...13

Ansvarsfördelning mellan VA-huvudman och fastighetsägare ...13

Ansvarsfördelning mellan VA-huvudman och Eskilstuna kommun...13

Gräns för den allmänna dagvattenanläggningen...14

Ansvarsfördelning inom vattenskyddsområde ...14

Ansvar för att hantera kraftiga regn och skyfall ...15

VA-huvudmannens ansvar vid kraftiga regn...15

Ansvarsfördelning vid skyfall...15

Katastrofregn...16

Definitioner och begrepp...17

Referenser...18

(23)

Ämnesområde och bakgrund

Vad är dagvatten?

Dagvatten är tillfälligt förekommande regn- och smältvatten som rinner av markytor, tak, gator och andra konstruktioner. Begreppet dagvatten används för vatten från urbana miljöer och samlad bebyggelse.

Dagvattenpolicyn omfattar också dräneringsvatten från bebyggelse.

Dagvattenpolicyn omfattar inte avrinning från åkermark med undantag för då bebyggelse måste skyddas från sådan avrinning.

Varför behövs en dagvattenpolicy?

När mark bebyggs ändras regnvattnets naturliga kretslopp. Istället för att tas upp av växter, avdunsta eller rinna ner i marken leds vattnet bort i ledningar och släpps ut i vattendrag och sjöar. Om för mycket regnvatten samlas ihop och leds bort skapas problem. De stora vattenmängderna blir kostsamma att ta hand om. Dessutom blir det mindre vatten kvar i marken, vilket till exempel leder till sjunkande grundvattennivåer.

Vattnet som rinner från bebyggelse och vägar sköljer med sig föroreningar ut till vattendrag och sjöar. Det kan till exempel handla om näringsämnen, olja eller plastpartiklar från bilarnas däck. För att förbättra vattenkvaliteten, och uppfylla miljökvalitetsnormerna för vatten, behöver mängden

föroreningar som dagvattnet för med sig minska. Eskilstunaån och Mälaren har båda idag måttlig ekologisk status. De ska uppnå god ekologisk status senast år 2027. Detta ställer höga krav, bland annat på dagvattenhanteringen.

Dagvattenhanteringens viktigaste funktion är att skydda bebyggelse och infrastruktur från skador på grund av regn. Systemen är utformade för att klara av normalt förekommande regn. Men klimatförändringarna påverkar hur det regnar. Bland annat beräknas intensiva regn blir vanligare. Det ger ökad risk för översvämning. Dagvattensystemet måste anpassas för att fungera i ett förändrat klimat.

Det finns sätt att lösa ovanstående utmaningar, samtidigt som

dagvattenhanteringen bidrar till grönare och attraktivare stadsmiljöer. En förutsättning är att alla berörda delar av Eskilstuna kommunkoncern, tillsammans med fastighetsägare och byggaktörer, arbetar mot gemensamma mål, med tydligt definierade ansvarsområden och arbetssätt där rätt

kompetens och funktion kommer in i rätt skede av planeringsprocessen.

Syfte

Syftet med dagvattenpolicyn är att göra koncerngemensamma

ställningstaganden om övergripande mål, strategier och ansvarsfördelning

för dagvattenhantering i Eskilstuna kommun. Målet är att skapa en långsiktig

hållbar dagvattenhantering som är robust inför pågående klimatförändring

(24)

och som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten och målen i Vattenplan för Eskilstuna uppfylls så effektivt som möjligt.

Användning

Dagvattenpolicyn är främst avsett för kommunenskoncernens interna arbete. Principerna ska vara styrande i plan- och bygglovsprocessen, vid tecknande av avtal inom exploateringsprocessen, vid VA-anmälan samt i Eskilstuna Energi och Miljö AB:s och förvaltningarnas övriga arbete.

Förhållande till redan fattade politiska beslut

I Vattenplan för Eskilstuna kommun anges övergripande mål och åtgärder, bland annat att vattenkvaliteten i Eskilstunaån ska förbättras. Övergripande inriktning för dagvattenhantering finns också i kommunens översiktsplan.

Dagvattenpolicyn med tillhörande dagvattenplan kompletterar och konkretiserar dessa övergripande styrdokument.

I Grönplan för Eskilstuna kommun ges förutsättningar för en naturnära dagvattenhantering i parker och andra grönområden.

Förhållandet mellan anslutna fastighetsägare och VA-huvudmannen regleras i Allmänna bestämmelser för användning av Eskilstuna kommuns allmänna avloppsanläggning (ABVA).

Gällande lagstiftning eller annan rättslig reglering

Dagvattenhanteringen berörs av flera olika lagar och regelverk.

Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) reglerar vilka skyldigheter och rättigheter kommunen respektive fastighetsägare har, samt under vilka förutsättningar VA-huvudmannen rätt att ta ut avgifter inom

verksamhetsområde för dagvatten.

Miljöbalken reglerar

verksamhetsutövares skyldigheter att avleda och rena dagvattnet så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte

uppkommer. Det är i Miljöbalken som EU:s ramdirektiv för vatten är omsatt i svensk lag, genom att

Miljömål

Av riksdagens 16 miljökvalitetsmål är det flera som berör dagvatten. Särskilt kan nämnas målen giftfri miljö, grundvatten av god kvalitet, myllrande våtmarker, hav i balans samt levande kust och skärgård, god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv. Inom biologisk mångfald finns ett etappmål som anger att ”senast år 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i

samhället där så är relevant och skäligt”. Det finns också ett etappmål inom hållbar stadsutveckling som anger att ”kommunerna ska senast år 2020 ha tillgång till en utvecklad metod för att ta tillvara och integrera

stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer vid planering, byggande och förvaltning i städer och tätorter”.

(25)

den anger att miljökvalitetsnormer för vatten ska följas av kommuner och andra myndigheter.

EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) syftar till ett hållbart

utnyttjande av våra vattenresurser. I Sverige har särskilda vattenmyndigheter skapats för att samordna arbetet enligt vattendirektivet.

Vattenmyndigheternas arbete sker i cykler, där nya mål och åtgärder formuleras var sjätte år. Målet som är juridiskt bindande, är att alla vattenförekomster ska ha uppnått minst god status år 2015 (för vissa vattendrag har kravet skjutits fram till som längst 2027) och att

vattenförekomsters status inte får försämras. Statusen som ska uppfyllas avges av miljökvalitetsnormer (MKN). Miljökvalitetsnormerna beslutas av vattendelegationen i respektive vattendistrikt. I åtgärdsprogram för

respektive område finns också juridiskt bindande åtgärder som kommunen har att genomföra.

Vattendirektivet har också två dotterdirektiv, Grundvatten-direktivet och Direktivet om miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen.

Det viktigaste styrinstrumentet för en bra dagvattenhantering är plan- och bygglagen (PBL). Där anges att vid planläggning och i andra ärenden enligt lagen ska miljökvalitetsnormerna följas. Plan- och bygglagen reglerar också kommunens möjligheter att i detaljplaneringen styra användning av mark, och skapa förutsättningar för en god dagvattenhantering. I byggloven följs genomförandet av dagvattenhanteringen upp.

Fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och ledningsrättslagen reglerar möjligheten till den markåtkomst och den ansvarsfördelning som behövs för att anläggningar och anordningar ska kunna ordnas och drivas

Andra lagar och regler som har relevans i vissa delar av dagvattenfrågan är

till exempel Boverkets byggregler, Väglagen, Jordabalken, Lag med särskilda

bestämmelser om vattenverksamhet samt Ledningsrättslagen.

(26)

Mål för dagvattenhanteringen

Arbetet med dagvatten i Eskilstuna ska bidra till att:

1. förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag som tar emot dagvatten, med särskilt fokus på Eskilstunaån, så att det finns goda förutsättningar för biologisk mångfald, fiske, bad och rekreation och så att miljökvalitetsnormerna för vatten kan uppfyllas.

2. den naturliga grundvattenbildningen inte påverkas negativt och att statusen för grundvattenförekomster inte försämras;

3. skador på allmänna och enskilda intressen till följd av kraftiga regn och skyfall i ett förändrat klimat minimeras så långt det är rimligt;

4. dagvattenhanteringen utifrån förutsättningarna på platsen, berikar bebyggelsemiljön med avseende på estetiska upplevelser, rekreation, lek, naturvärden och biologisk mångfald.

5. den är samhällsekonomiskt effektiv och präglas av samverkan.

Strategier för dagvattenhantering

För att uppnå målen ska följande principer vara vägledande i dagvattenarbetet inom Eskilstuna kommunkoncern:

Säkerställa en bra dagvattenhantering vid nybyggnation och åtgärda befintliga områden när det ger mervärden

Dagvattnets belastning på recipienter ska minskatrots att ny bebyggelse tillkommer. Huvudprincipen ska vara att säkerställa en bra

dagvattenhantering vid nybyggnation, medan åtgärder för rening av dagvatten från befintlig bebyggelse ska genomföras där det ger tydliga synergieffekter.

 Den gemensamma målsättningen är att det efter nybyggnation inte ska avrinna mer dagvatten från exploateringsområdet vid ett 20-års regn (med tillägg av klimatfaktor) än innan exploatering. Om området är känsligt för översvämning innan exploatering ska ambitionsnivån vara högre.

 Detaljplaneprocessen ska säkerställa att mängden föroreningar till recipient från dagvatten från planområdet inte ökar efter

exploatering. Vid exploatering av naturmark, då detta inte bedöms vara möjligt, ska istället mängden föroreningar från området efter exploatering minimeras.

 Nya anläggningar i syfte att rena dagvatten från befintliga områden

ska främst anläggas där det ger synergieffekter, eller där det ska

genomföras ombyggnadsåtgärder av andra skäl.

(27)

Förebygga dagvattnets uppkomst, samt fördröja och rena dagvatten i lokala och i öppna system

Dagvattenflöden ska reduceras och regleras så att belastning på ledningsnät och recipienter begränsas. Föroreningarna i dagvatten ska i första hand förebyggas och i andra hand avskiljas eller renas innan vattnet når dagvattensystemets utsläppspunkt.

 I första hand ska mängden dagvattnet som behöver avledas och renas minska, genom åtgärder lokalt på den fastighet eller allmänna platsmark där dagvattnet uppkommer (LOD). Exploatörer och fastighetsägare bör vidta åtgärder så att de första 20 mm regn kan fördröjas på fastigheten. Det innebär bland annat att:

o Andelen hårdgjord yta ska begränsas vid planläggning för att minimera uppkomsten av dagvatten.

o Förorening av dagvatten ska begränsas vid källan genom val av byggnads- och anläggningsmaterial som inte avger föroreningar, särskilt inom vattenskyddsområden och grundvattenförekomster.

o Rent dagvatten ska i möjligaste mån hanteras separat från förorenat dagvatten till exempel från parkeringsytor. Rent dagvatten ska i möjligaste mån infiltreras.

o Dagvatten får inte infiltreras om det riskerar att sprida föroreningar vidare till recipient eller till grundvattnet.

 I andra hand ska dagvattnet som behöver avledas, från kvartersmark eller allmän plats, ledas och renas genom öppna dagvattenlösningar på allmän platsmark. Det innebär bland annat att:

o Öppna dagvattenlösningar ska eftersträvas när nya

anläggningar för avledning och rening av dagvatten byggs.

 I sista hand ska dagvatten renas i anläggningar som samlar vatten från flera källor, till exempel från vägar och kvartersmark.

Planera för en robust dagvattenhantering anpassat till ett förändrat klimat

Dagvattensystemet ska vara robust och klara att kraftiga regn ökar. Öppna dagvattenanläggningar ska där det är lämpligt ses som en del av

infrastrukturen för att hantera översvämningar på grund av skyfall

¹

. Genom god planering av bebyggelse, medveten höjdsättning och användning av mångfunktionella ytor ska risken för översvämning på grund av skyfall minskas. Även risk för föroreningar av grundvattenförekomster på grund av olyckor ska minskas.

 Vid utformning, planering och dimensionering av dagvattensystemet ska minst klimatfaktor 1,25 användas. Klimatfaktorn ska justeras utifrån ny forskning och myndigheters rekommendationer.

²

1 Se definition på sida 13

2 Klimatfaktor 1,25 motsvarar en trolig utveckling till 2100 om de globala klimatutsläpp kraftigt begränsas (motsvarande IPCC:s klimatscenario RPC4.5) Klimatfaktor 1,4

(28)

Ställningstagande om skyfall i Översiktsplan 2030 (granskningsversion)

 Ny bebyggelse planeras så att den inte tar skada eller orsakar skada vid en översvämning från minst ett 100-årsregn. Mark som översvämmas undantas från bostadsbebyggelse, medan enklare byggnader kan tillåtas. Med hjälp av

planbestämmelser säkras ytor för skyfallshantering.

 Vid ombyggnad/förtätning av befintliga områden ska anpassningsnivån 100-årsregn eftersträvas.

 Samhällsviktig verksamhet planeras så att funktionen kan upprätthållas vid en översvämning till följd av minst ett 500-årsregn. Även vid dimensionering av storskaliga skyfallsåtgärder ska finnas en buffertkapacitet för kraftigare skyfall än 100-årsregn.

 Utgångspunkten är att nya bebyggelseområden inom sig kunna hantera ett 100- årsregn. Även vid ombyggnad/förtätning ska anpassningsnivån för ett 100-årsregn eftersträvas, under förutsättning att det är kostnadsmässigt rimligt. Om detta inte är möjligt, blir det nödvändigt att säkerställa översvämningsytor utanför området eller nedströms. I de fall ytterligare åtgärder i ett exploateringsområde kan ge stora mervärden i form av minskad översvämningsrisk i närliggande områden ska anläggandet av dessa åtgärder avvägas.

 Vid planering av nya dagvattenanläggningar ska även konsekvenser av skyfall analyseras för att identifiera synergieffekter mellan dagvattenhantering och skyfallshantering enligt Översiktsplanens ställningstaganden (se nedan).

 I ny bebyggelse ska höjdsättningen göras baserat på analys av översvämningsrisker och säkerhetsnivåer enligt aktuell översiktsplan.

 Vid ombyggnad av kommunens mark och allmän platsmark ska åtgärder övervägas som ökar dessa ytors förmåga att hantera dagvatten och skyfall.

 Vid grundvattenförekomster ska dagvattensystemet utformas för att skydda grundvattnet från föroreningar till följd av olyckor eller räddningsinsats.

Nyttja dagvatten som en resurs

Dagvattenanläggningar ska, utifrån platsens förutsättningar, berika bebyggelsemiljön med avseende på estetiska upplevelser, rekreation, lek, naturvärden, mikroklimat och biologisk mångfald.

 Dagvattenhanteringen ska sträva efter att dagvatten nyttjas som en resurs för träd och annan grönska, samtidigt som grönskan nyttjas för rening och fördröjning av dagvattnet.

 Dagvattenanläggningar bör i möjligaste mån utformas på ett sätt som gynnar den biologiska mångfalden. Vattenmiljöer som det råder brist på i det aktuella området bör tillskapas.

 För att skapa rekreativa värden bör dagvattenhanteringen anpassas till omgivningen och öppna dagvattenlösningar i möjligaste mån integreras i parker och grönområden. Detta är prioriterat i grönstråk,

representerar en utveckling med fortsatta utsläpp på dagens nivåer (RCP8.5), eller en utveckling där utsläppen kraftigt minskar, men att konsekvenserna blir större än beräknat.

(29)

parker och vattendrag som är prioriterade enligt kommunens Grönplan.

 Långsiktig skötsel av dagvattenanläggningar ska säkerställas så att såväl funktion som estetiska och rekreativa värden bibehålls.

Samverka effektivt

Dagvattenhanteringen ska vara samhällsekonomiskt effektiv och präglas av samverkan.

 Dagvattenfrågan ska vara med i hela stadsbyggnadsprocessen, från tidiga skeden till bygglov och genomförande. Processen ska utformas för att säkerställa att rätt kompetens och funktion kommer in i rätt skede i processen.