”SKA MAN IMPLEMENTERA
NÅGONTING DÅ BEHÖVER
MAN LIKSOM GE TID”
En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om innehållet i förskolans nya läroplan och implementeringsprocessen i praktiken.
THERÉSE NORDLANDER OCH JOSEFIN THUNBLAD
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik
Självständigt arbete – förskolepedagogiskt område Grundnivå, 15 hp.
Handledare: Sandra Jederud Examinator: Tuula Vuorinen Termin 7 År 2019
Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE
kultur och kommunikation Kurskod: PEA 098 15 hp
Termin HT År 2019
SAMMANFATTNING
_______________________________________________________ Therése Nordlander och Josefin Thunblad
”Ska man implementera någonting då behöver man liksom ge tid”
En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om innehållet i förskolans nya läroplan och implementeringsprocessen i praktiken.
"If you are going to implement something then you need to give it time"
A qualitative study on pre-school teachers' perceptions about the content of the preschools new curriculum and the implementation process in practice.
2019 Antal sidor: 34
_______________________________________________________ Studiens syfte var att synliggöra hur förskollärare uppfattar att den nya läroplanen implementeras i förskolans verksamhet samt hur förskolläraren uppfattar att arbetet förändrats. Vi valde att använda oss av en kvalitativ forskningsansats med
semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av åtta yrkesverksamma förskollärare. Analysen av materialet har utförts steg för steg genom färgkodning och
kategorisering. Studiens teoretiska grund bygger på läroplan- och ramfaktorteorin. Resultatet visar att förskollärare uppfattar arbetet med implementeringen av förskolans läroplan på skilda sätt då både organisationen kring och omfattningen i implementeringen skiljer. Slutsatsen är att respondenterna uppfattar
implementeringsprocessen som påbörjad men ännu inte gett den kompetenshöjning som de förväntat sig inom de områden som lagts till eller förtydligats i den nya läroplanen.
_______________________________________________________ Nyckelord: förskola, läroplan, barn, implementering, förskollärare.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte och forskningsfrågor ... 2
1.2 Disposition ... 2
2 Bakgrund ... 2
2.1 Litteratursökning ... 3
2.2 Historisk tillbakablick, hur läroplanen för förskolan uppkom ... 3
2.3 Jämförelse mellan den gamla och nya läroplanen ... 4
2.3.1 Innehållet i den nya läroplanen för förskolan ... 5
2.3.2 Undervisningsbegreppet i förskolan ... 7
2.3.3 Strukturen i den nya läroplanen för förskolan ... 7
2.3.4 En implementeringsprocess ... 7
2.4 Styrdokument ... 9
2.4.1 Förtydligande kring implementeringen av förskolans läroplan ... 9
2.5 Tidigare forskning ... 9
2.5.1 Implementeringen av den nya läroplanen för förskolan ... 9
2.6 Teoretiska perspektiv ... 10 2.6.1 Läroplansteori ... 10 2.6.2 Ramfaktorsteorin ... 11 3 Metod ... 12 3.1 Metodval ... 12 3.2 Urval ... 13 3.3 Datainsamling ... 13 3.4 Tillförlitlighet ... 14 3.5 Dataanalys ... 13 3.6 Etiska överväganden ... 14
4 Resultat och Analys ... 14
4.1 Implementeringen av den nya läroplanen ... 15
4.2 Stöd och verktyg i implementeringsarbetet ... 16
4.3 Den nya läroplanens förändrade delar ... 17
4.4 En ny läroplan, vilka skillnader ser respondenterna? ... 19
5 Diskussion ... 20
5.1 Metoddiskussion ... 20
5.2 Resultatdiskussion ... 20
5.2.1 Implementeringen av den nya läroplanen ... 21
5.2.2 Hur den nya läroplanen har förändrat arbetet i förskolan ... 22
5.3 Slutsats ... 24
5.4 Studiens relevans för förskolläraryrket ... 25
5.5 Vidare studier ... 25 Referenser ... Bilagor ... Bilaga 1 - Missivbrev ... Bilaga 2- Intervjuguide ...
1 Inledning
Den 1 juli 2019 började den nya läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018a) att gälla i verksamheten på Sveriges förskolor. Det har i den nya läroplanen skett förändringar i jämförelse med den gamla läroplanen som reviderades 2016. Följande arbete är en studie kring hur förskollärare uppfattar implementeringen av den nya läroplanen, både utifrån ett individ- och ett verksamhetsperspektiv. Vi har valt detta ämne då intresset för läroplanen väcktes under vår verksamhetsförlagda utbildning. Vi såg att arbetet med läroplanen ser olika ut på olika förskolor.
I Skollagen (SFS 2010:800), § 11, kapitel 1 skrivs det fram att ”läroplanen ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag. Den ska också ange mål och riktlinjer för utbildningen.” Regeringen (Utbildningsdepartementet 2018) har vidare fattat beslut som ska ge alla barn i förskolan en likvärdig verksamhet, beslutet innefattar flera förändringar i förskolans läroplan. En förskola av hög kvalitet betraktas som grunden för ett likvärdigt skolsystem. Skolinspektionen har också granskat förskolorna i landet och kommit fram till att det finns skillnader i det pedagogiska kvalitetsarbetet som sker dagligen tillsammans med barnen i förskolan. Regeringen bedömde därför att förskolans läroplan behövde förnyas, en tydlighet kring uppdraget i förskolans ses som en betydande del för att öka kvaliteten i förskolans undervisning och i och med det förskolans måluppfyllelse. Bakgrunden till förändringarna i den nya läroplanen kom ifrån Skolverkets granskning av den dåvarande läroplanen. Denna granskning gjordes tillsammans med forskare, huvudmän, förskolechefer och förskollärare. Några av de förändringar som motiverades var betydelsen av att barn får de
förutsättningar de behöver för att utveckla sitt språk. Barnskötarnas roll i förskolan förtydligades samt förskollärarnas ansvar tydliggjordes kring ansvaret över
förskolans utbildning och undervisning. Även barns rätt till personlig och kroppslig integritet skrivs fram i den nya läroplanen (Utbildningsdepartementet, 2018).
Att genomföra nya arbetssätt och metoder i en verksamhet är kostsamt och kräver mycket tid och ofta misslyckas dessa metoder. Forskare ansåg tidigare att personer i ledningen hade svårt att införa nya metoder, på grund av hur metoderna mottogs av personalen men även om de arbetade utifrån dessa. Forskare idag anser att en implementering kan genomföras framgångsrikt om den genomförs på ett planerat sätt (Socialstyrelsen, 2012).
Utifrån förskollärarnas perspektiv vill vi synliggöra hur implementeringen av den nya läroplanen genomförs i förskolan. Vi vill få en inblick i hur den nya läroplanen, med dess nya innehåll, kan utveckla och förändra arbetet och förskolans verksamhet. Implementeringsprocessen av en läroplan är ett viktigt och aktuellt område som väcker många frågor. Vi är intresserade av att studera vad som händer på vägen i implementeringsprocessen av den nya läroplanen. Vi har genom vår studie undersökt hur implementeringsarbetet uppfattas av förskollärare, från införandet av den nya
läroplanen till verksamheten där läroplanen är förskolans måldokument. Varför vi tycker att det är viktigt att studera implementeringsprocessen av den nya läroplanen är för att vi anser att förskolan har en viktig funktion i samhället. Barnen ska få möjlighet att under lekfulla och trygga förhållanden utvecklas och lära, utifrån sina egna förutsättningar.
1.1 Syfte och forskningsfrågor
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar processen med att implementera den nya läroplanen i förskolan (Skolverket, 2018a).
Våra forskningsfrågor är;
1 Hur uppfattar förskollärare att den nya läroplanen för förskolan implementeras i förskolan?
2 Hur upplever förskollärare att den nya läroplanen för förskolan har förändrat arbetet i förskolans verksamhet?
1.2 Disposition
I denna studie undersöker vi hur den nya läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018a) implementeras i förskolan och hur de uppfattar att det förändrat
förskollärarnas arbete. Vi kommer att presentera studien i olika avsnitt som börjar med Bakgrund där vi redogör läroplanens historia samt en jämförelse mellan den gamla och den nya läroplanen. Sedan kommer studiens metod att redogöras under rubrikerna; Metodval, Urval, Datainsamling, Tillförlitlighet, Dataanalys och Etiska
övervägande. Resultat och Analys innehåller studiens empiri samt tillhörande
analysdel med studiens teoretiska perspektiv. Till sist kommer resultat, metod och analys diskuteras under rubriken Diskussion, där kommer även studiens slutsats, studiens relevans för förskolläraryrket samt vidare studier presenteras.
2 Bakgrund
Under denna rubrik kommer vi att ge en bakgrund till vår studie, genom
vetenskapliga artiklar, doktorsavhandlingar, licentiatuppsatsen, styrdokument och populärvetenskaplig litteratur. Inledningsvis ges en presentation av hur vi gick
tillväga i vår litteratursökning, vilka databaser vi har använt oss av. Sedan kommer en presentation av läroplanens historia, hur läroplanen i grunden uppkom och hur den har förändrats över tid. En jämförelse mellan den gamla läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016) och den nya läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018a) kommer sedan presenteras i tabell- och textform. Vidare presenteras styrdokument, såsom skollag och relevanta texter från Skolverket. Slutligen presenteras tidigare forskning och teoretiska perspektiv.
2.1 Litteratursökning
Vi har genomfört vår litteratursökning via databaserna SwePub, Google Scholar och Primo för att hitta vetenskapliga artiklar, doktorsavhandlingar, licentiatuppsatser och böcker. Exempel på de sökord vi har använt oss av är; läroplan, barn, förskola,
preschool, implementering, implementation, läroplansteori, styrdokument och förändringsledning. Litteratursökningen har lett oss till hemsidor som; Skolverket, Regeringskansliet, Socialstyrelsen samt Utbildningsdepartementet. Vi har även använt oss av styrdokument så som; Läroplanen för förskolan (Skolverket, 1998) Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016) och Läroplanen för förskolan
(Skolverket, 2018a), Skollagen (SFS 2010:800).
2.2 Historisk tillbakablick, hur läroplanen för förskolan
uppkom
Den första småbarnsskolan startades 1836 i Stockholm, där barn mellan 2-7 år fick vistas. De utgick från vissa sociala och pedagogiska principer i deras verksamhet och riktade in sig på barn som annars skulle ha utnyttjats till arbetskraft. 28 år senare, år 1854 öppnades den första Barnkrubban i Stockholm. Där fick barn till arbetande kvinnor tillsyn, det pedagogiska arbetet med barnen var inte prioriterat. Under 1890-talet började Barnträdgårdar att startas, under Friedrich Fröbels pedagogik. Den stora skillnaden mellan de nyss nämnda verksamhetsformerna var att barnträdgårdar inriktade sig på barn i överklassen, i och med att det var familjer från överklassen som hade råd att placera sina barn där. 1935 överlämnades en policy till
Socialdepartementet, som i sin tur gav Ellen Moberg uppdrag att genomföra en utredning kring behovet av Barnträdgårdar och Barnkrubbor. En central del i den utredningen var att institutionerna skulle ses som ett komplement till hemmet, inte som en uppfostringsinstitution. Utredningen visade även att stadsbidrag var befogat för den pedagogiska delen i verksamheten. Denna utredning kom sedan att ha stor betydelse för förskolans utveckling (Lärarnas historia, 2014). Vidare skriver Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) hur det år 1968 togs ett gemensamt initiativ av den socialdemokratiska regeringen att påbörja en Barnstugeutredning. Utredningen fick 1972 stor påverkan på förskolans utbyggnad, innehåll och arbetssätt.
Den första lagen för förskolan infördes när gratis allmän förskola infördes 1975, detta innebar avgiftsfri förskola endast för sexåringarna. 1981 och 1983 antogs ett
handlingsprogram med syfte att skapa en läroplan för förskolan. År 1991 tog
riksdagen beslut om en förskola för alla barn, oavsett ålder, vare sig vårdnadshavare arbetade eller studerade. Läroplanen för förskolan införs år 1998 (Lärarens historia, 2014). Eidevald och Engdahl (2018) skriver hur den nya läroplanen för förskolan tolv år senare reviderades år 2010. Förändringar bestod av att ansvaret för förskolechefen och förskolläraren förtydligades genom att många målområden förstärktes och det tillkom ett nytt avsnitt om uppföljning och krav på utvärdering, utveckling och systematiskt kvalitetsarbete. Renblad och Brodin (2012) skriver även hur
Eidevald och Engdahl (2018) beskriver vidare att syftet med att revidera läroplanen för förskolan 2016 var att synkronisera förskolan samt skolans läroplaner.
Förändringarna gällde formuleringar kring Övergång och samverkan mellan olika skolformer. Synkroniseringen gjordes för att läroplanerna inom förskolan skulle struktureras som de andra skolformernas läroplaner. 20 år efter att den första läroplanen för förskolan kom ut, 2018, ansåg regeringen att en ny läroplan var
befogad (Eidevald & Engdahl, 2018). Enligt Brodin och Renblad, (2014) är det viktigt att granska förskolans verksamhet, detta för att tillgodose behoven utifrån de
samhällsförändringar som sker. En ny läroplan kan ge nya perspektiv och vinklar på den pedagogiska verksamheten som sker i förskolan
Det har funnits en rad olika styrdokument inom barnomsorgen men 1998 kom den första läroplanen och i och med detta förflyttades också förskolan från
socialdepartementet till utbildningsdepartementet (Renblad & Brodin, 2012). Lärandet sattes i fokus när förskolan flyttades till utbildningsdepartement från socialdepartementet. Läroplanen och förskolan bytte inte bara departement utan samtidigt skedde en läroplansreform under 1990-talet. Barnstugeutredningen tog utgångspunkt i Piagets teorier som innebar att följa barns utveckling genom olika mognad. När den första läroplanen för förskolan (Skolverket, 1998) sattes i bruk, grundades den på Vygotskijs sociokulturella perspektiv som innefattar ett
grundantagande att utveckling och lärande sker i samspel med andra människor (Strandberg, 2016).
I april 2017 tog regeringen beslut om att läroplanen för förskolan skulle utvärderas (Utbildningsdepartementet, 2017). Utifrån den utvärderingen skulle inriktningen gällande mål i läroplanen inte förändras och det pedagogiska arbetet ska fortsätta styras av strävansmål. Det var specifikt delarna om jämställdhet, uppföljning och utvärdering och barngruppens betydelse som skulle utvärderas. Begrepp som omsorg och utbildning skulle tydliggöras, för att visa på vad undervisning i förskolan kunde vara. Begreppet undervisning är mer framstående i den nya skollagen som kom 2010 vilket i sin tur är något förskolan ska följa (Kling, 2017).
2.3 Jämförelse mellan den gamla och nya läroplanen
Under detta avsnitt kommer vi att redogöra för de skillnader som skett ifrån läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016) till den nya läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018a). Vi kommer att presentera förändringarna i en tabell där likheter och skillnader synliggörs och sedan förklara vad de nya delarna i förskolans läroplan innebär.Gamla Läroplan för förskola (Skolverket, 2016)
Nya Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018a)
Innehåll Innehåll
1. Förskolans värdegrund och uppdrag
2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden 2.2 Utveckling och lärande 2.3 Barns inflytande
2.4 Förskolan och hem 2.5 Övergång och samverkan 2.6 Uppföljning, utvärdering och
utveckling
2.7 Förskolechefens ansvar
1. Förskolans värdegrund och uppdrag
2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden
2.2 Omsorg, utveckling och lärande 2.3 Barns delaktighet och inflytande 2.4 Förskolan och hem
2.5 Övergång och samverkan 2.6 Uppföljning, utvärdering och
utveckling
2.7 Förskollärares ansvar i undervisningen
2.8 Rektors ansvar
Begrepp Ändrade begrepp
- Bör - Sträva - Möjlighet - Annan personal - Föräldrar - Exempel;
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar…
- Ska - Ska - Förutsättningar - Arbetslag - Vårdnadshavare - Exempel;
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla…
2.3.1 Innehållet i den nya läroplanen för förskolan
Det har gjorts förändringar i läroplanens innehållsförteckning (se tabell ovan) vad gäller omsorg, barns delaktighet, förskollärares ansvar i undervisningen och rektorns ansvar (Skolverket, 2018a). Den första meningen i läroplan för förskolan (Skolverket, 2018a) börjar med: ”Förskolan ingår i skolväsendet...” (s. 5). Med detta menar
Skolverket att förskolans läroplan har uppdaterats gällande lagar som exempelvis skollagen och språklagen, men också genom att lyfta in begrepp som undervisning
och utbildning i läroplanen blir förskolan en del av skolväsendet (Skolverket, 2019a). Barnkonventionen har tydliggjorts och ska vara en röd tråd genom hela läroplanen, det ska också synas vilka rättigheter och värden som barnkonventionen står för i läroplanen. Utbildningen ska utgå från barnets bästa och barnen ska ha rätt till
inflytande och att vara delaktiga i verksamheten (Skolverket, 2019a). Redan 2017 togs det fram strategier för att få in digitalisering i skolväsendet. I förskolans läroplan står det att barnen ska ges förutsättningar att utvecklas inom den digitalisering barnen möter i sin vardag. Benämningar såsom pojkar och flickor har bytts ut till barn för att stämma bättre överens med de andra läroplanerna inom skolväsendet (Skolverket, 2019a). I förskolans läroplan står det numera att förskolläraren har ansvar för undervisningen och den pedagogiska verksamheten. Benämningen förskolechef har ändrats till rektor i den nya läroplanen med direktiv att nyanställda blivande rektorer måste genomgå en befattningsutbildning (Skolverket, 2019b). Det är rektorns ansvar att se till att det finns förskollärare som ansvarar för utbildningen på förskolan, på så sätt kan de nationella målen och uppfyllas (Skolverket, 2019a). Undervisning i
förskolan innebär att ha en helhetssyn på barn och deras behov, det innebär också att se till att omsorg, utveckling, lärande och lek ingår (Eidevald och Engdahl, 2018). Det har gjorts en egen rubrik i läroplanen kring omsorg, utveckling och lärande som visar på att det är viktiga grunder i förskolan (Skolverket, 2018a).
Regeringen vill förtydliga området lek i förskolans läroplan. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 1998) skrivs grunden fram för att lärande, utveckling och välbefinnande är lek. Enligt läroplan för förskolan (Skolverket, 2018a) ska leken i utbildningen ha en central plats och miljön ska uppmuntra till lek. Barnen ska både kunna leka planerade lekar och lekar som de själva valt. Barnen ska också bjudas in till högläsning, genom en stimulerande lärmiljö och boksamtal, utvecklar barnen sitt språk (Skolverket, 2018a).
Det har vidare förtydligats i förskolans läroplan att barn som tillhör minoriteterna har rätt till stöd i sin språkutveckling och i sin kulturella identitet. Samer, judar, romer, tornedalingar och sverigefinnar är de nationella minoriteterna. Förskolor som inte har dessa minoriteter representerade ska ändå arbeta med minoriteternas
kulturella identiteter samt språk (Skolverket, 2019a). Teckenspråk har funnits länge i förskolan men då endast om behovet till det funnits. Efter förändringarna har det förstärkts genom att det finns med i läroplanen och innebär att barn med behov av teckenspråk har rätt till det men i den nu gällande läroplanen har rätten till
teckenspråk stärkts (Skolverket, 2019a).
Hållbar utveckling har förskolor arbetat med under en längre tid, framförallt med källsortering av sina egna avfall. Hållbar utveckling innehåller sociala mål, miljömål och ekonomiska mål. Nu har den förts in i läroplanen för att utbildningen ska prägla en positiv tro på framtiden, detta för att barnen ska kunna göra bättre val i livet
(Skolverket, 2018a). I förskolans läroplan skrivs det fram hur allt som sker i förskolan ska ske med respekt och för barnets bästa, barnen ska veta om sina rättigheter.
Exempelvis att de har rätt till att var delaktiga och ha inflytande i förskolans verksamhet (Skolverket 2019a).
2.3.2 Undervisningsbegreppet i förskolan
I den nya läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018a) har en ny rubrik tillkommit som tydliggör förskollärarens ansvar i undervisningen. Förskollärare upplever inte undervisningsbegreppet som självklart att använda i förskolan då detta begrepp har mycket tyngd och kan sätta upp en del krav, det är stort och obekvämt. I jämförelse med begreppet undervisning upplevs begreppet lärande istället som mjukare och lättare att använda (Jonsson, Williams & Pramling Samuelsson, 2017). Vidare menar Eidevald och Engdahl (2018) hur begreppen undervisning och lärande ligger nära varandra men ändå betyder de inte samma sak. Lärande behöver inte föregås av undervisning ett lärande och utveckling kan ske ändå, och det behöver heller inte ske en utveckling eller lärande när en planerad specifik undervisning sker. Undervisning i förskolan innebär att ha en helhetssyn på barn och deras behov. Det innebär att barns omsorg, lek, utveckling och lärande ska tillgodoses.
Danielsson (2018) beskriver hur en prioriterad del i den nya läroplanen var att föra in begreppet undervisning. Undervisningsbegreppet har i arbetet med den nya
läroplanen varit svårt att definiera. Undervisningen inom förskolan ska ske hela tiden, oplanerat som planerat. Genom att ta till vara på de situationer som uppstår i barngruppen kan en undervisning ske. Undervisning kan även ske planerat utifrån ett läroplansmål där undervisningen sker av förskolläraren (Danielsson, 2018).
2.3.3 Strukturen i den nya läroplanen för förskolan
Det kan upplevas som att innehållet i läroplanen har genomgått omfattande förändringar, det beror på att texten strukturerats om och finns i andra delar av läroplanen. Strukturen har ändrats för att få en liknande struktur som övriga skolformers läroplaner (Skolverket, 2019a). Rubriker i innehållsförteckningen i läroplanen för förskolan har gjorts om och begrepp har lagts till, dessa är; Omsorg, Barns delaktighet, Förskollärares ansvar i undervisningen och Rektorns ansvar (Skolverket, 2018a). Förskolans läroplan har också blivit enklare att hitta i och mer lättläst då vissa rubriker fått fler underrubriker. Språket i förskolans läroplan har förenklats och är mer lättläst. Riktlinjerna har blivit tydligare genom att skriva fram rektor, arbetslag och förskollärare (Skolverket, 2019a). Formuleringarna kring stöd och stimulans utifrån barns behov och förutsättningar har förändrats, i den första läroplanen (Skolverket, 1998) fanns en formulering som kunde bidra till att barnets sågs som problembärare, istället för förskolan. Den nya formuleringen stämmer mer överens med vad som skrivs fram i skollagen (Skolverket, 2019a).
2.3.4 En implementeringsprocess
Implementering är något tidskrävande, det kan ta upp till 2-4 år innan
går att beskriva i fyra faser; behovsinventering, installation, användning, vidmakthållande.
Behovsinventering innebär att en inventering behöver göras av de behov som finns av nya metoder, till exempel när rutiner på förskolan eller nya arbetssätt såsom
Lågaffektivt bemötande ska tas i bruk. Ett förändringsarbete startar då med ett beslut om att implementera en viss metod. Valet av metod kan påverkas av modet oavsett om det finns något forskningsstöd för metodens resultat eller inte, metoden är, i det här fall, viktigare än själva behovet. Utgångspunkterna för en implementering är att synliggöra behovet i förändringen och utifrån det försöka tillgodose behoven. Det kan innebära att en effektiv metod inte används trots att det inte är metoden som är felet utan själva implementeringsarbetet. Att tydliggöra och identifiera behovet gör att möjligheterna till att lyckas i ett implementeringsarbete ökar. Förutsättningarna försämras när behoven är otydliga eller outtalade. Tydliga mål som inte går att missförstå är viktigt i implementering. Installation av metoden innebär; att efter en behovsinventering och ett beslut är taget kring införande av en ny metod behöver resurser ses över, exempelvis tid, nytt material och utbildning av personal.
Förändringsarbete behöver förankras för att bli en tydlig process och därigenom skapa en enighet om målen. Hela ledet av berörda personer behöver förstå behovet av förändringen, annars kan implementeringsarbetet misslyckas. Det är av fördel om alla i organisationen görs delaktiga i de val där nya metoder ska väljas. Missförstånd eller avsaknad av delaktighet kan vara orsaker till att några blir emot
förändringsarbetet. Användning av metoden innebär att den professionella ibland känner sig osäker och obekväm när den nya metoden börjar användas och det är därför många förändringsarbeten misslyckas i denna fas. En risk med detta medför att den professionella ändrar på metoden utefter eget tyckande och för att förhindra det ska handledning erbjudas i den ordinarie verksamheten (Socialstyrelsen, 2012).
Socialstyrelsen (2012) skriver att framgångsfaktorerna inom ett
implementeringsarbete är när fas tre nås; användning av metoden. De centrala faktorerna för ett lyckat förändringsarbete är; kompetens hos användarna, stödjande organisation och ett effektivt ledarskap. Dessa faktorer tillsammans med en
metodtrohet skapar förutsättningar för att metoden används som det är tänkt och sannolikheten för att verksamheten ska bidra till målgruppens fördel. Inom förskolan är målgruppen barnen, vilka fördelar kan verksamheten bidra till. De som ska arbeta med en ny metod har ofta ett stort behov av stöd och därför är det viktigt att ge tydlig information angående vad metoden kommer innebära. Utan ett långsiktigt stöd från organisationen riskerar implementeringen att misslyckas. En stödjande organisation omfördelar resurser såsom; tid ekonomi och personal. Ledningen i ett
implementeringsarbete ska vara lyhörda för att kunna anpassa sig efter medarbetare och andras uppfattningar och kunna motivera och förstå de svårigheter som
förändringen kan innebära. Missförstånd kan uppstå i en implementeringsprocess om informationen angående nya metoder ges men stöttningen i implementeringen saknas. Informationen är en viktig del men inte tillräcklig för att en
garanterar användningen av de nya metoderna men det krävs kontinuerlig handledning och praktiska exempel för att utbildningen ska ge
implementeringsprocessen ett lyckat resultat (Socialstyrelsen, 2012).
2.4 Styrdokument
2.4.1 Förtydligande kring implementeringen av förskolans läroplan Skolverket fick till uppdrag av Regeringen att skriva fram förslag till förskolornas rektorer och pedagoger hur genomförandet och utbildningsinsatserna kring
implementeringen ska kunna göras möjlig. Syftet med implementeringen var att göra läroplanen känd, accepterad och tillämpad för berörda parter, såsom; huvudmän, förskolans rektorer, förskollärare samt barnskötare och annan personal. Målet var att efter en god implementering ska rektorer och pedagoger arbeta och följa läroplanens mål och innehåll. I ett implementeringsarbete finns det tre olika faser, känd, alla inblandade parter ska känna till läroplanen, accepterad, läroplanen accepteras
genom gemensamma diskussioner och kompetensutveckling får de inblandade parter en fördjupad kunskap i ämnet och tillämpad, när arbetslaget arbetar med läroplanen i praktiken (Skolverket, 2018b)
2.5 Tidigare forskning
2.5.1 Implementeringen av den nya läroplanen för förskolan
Kraven på rektorns förmåga att implementera en ny läroplan eller annan typ av styrdokument har höjts, det har skett många förändringar kring läroplan och
styrdokument de senaste tjugo åren. Arbetet för en rektor är förutbestämt av staten med bestämda ramar såsom skollagen och läroplanen, i detta arbete finns dock även ett visst handlingsutrymme för rektorerna, vilket innebär att rektorerna själva får bestämma hur de gör i olika situationer (Ståhlkrantz, 2019). Lundberg (2019) skriver vidare om vikten av att beskriva varför förändringar ska ske, detta för att undvika svårigheter i förändringsarbetet, som till exempel bristande stöd i förändringen och kommunikation som inte är tillräcklig. Människor tar till sig information på olika sätt, därför bör informationen anpassas utifrån dess mottagare men även måste tillgången av resurser såsom kompetensutveckling och tid ges. Ska ett
förändringsarbete lyckas, bör medarbetarna få de bästa förutsättningarna.
Implementeringsprocesser kan vara komplicerade, en förutsättning i ett implementeringsarbete kan vara ett hinder i ett annat beroende på
implementeringens sammanhang, situation och pedagogernas förförståelse kring det som ska implementeras. Kommunikationen mellan berörda parter i en
implementering är en viktig och betydande del. Osäkerhet och missförstånd kan skapas om det finns en otydlighet i de mål som ska omsättas i praktiken (Hertting, 2014). Danielsson (2018) beskriver, efter att flera tusen berörda personer inom förskolan fått göra sin röst hörd via enkäter och andra diskussionsforum tog
Skolverket fram ett förslag på en förändrad läroplan och implementeringsprocessen startade.
I förskolan ska alla som arbetar följa de mål som finns i förskolans läroplan, även om det finns olika ansvarsområden. Rektorn behöver ge förutsättningar för att målen ska kunna uppfyllas och att pedagogerna ska arbeta utifrån vetenskaplig grund. För att de nya målen och förändringarna ska fungera i arbetslagen krävs det att
utvecklingsprocessen har en tydlig ledning. En del av ansvaret innebär att kunna styra verksamheten mot målen och där också analysera tillsammans med
pedagogerna för att kunna se vad som behöver utvecklas i verksamheten. För att lyckas krävs det att rektorn är tydlig med att följa upp med till exempel
implementering och ansvarsområden och ge tid för reflektioner, diskussioner och planering (Eidevald & Engdahl, 2018).
Det är en komplex verksamhet som bedrivs i förskolan där det är höga krav på
pedagogerna som arbetar där. Komplexiteten synliggörs enligt Eidevald och Engdahl (2018) i att arbetet i förskolan inte är detaljbeskrivet i hur arbetet ska genomföras.
2.6 Teoretiska perspektiv
I nedanstående avsnitt presenteras studiens grund och teoretiska bakgrund. Vi har valt två teorier som är relevanta för vår studie, läroplansteori och ramfaktorteori. 2.6.1 Läroplansteori
Vad som räknas som kunskap är en av de mest grundläggande frågorna inom
läroplansteori. Det är en fråga som alltid kommer att vara aktuell och det finns heller inte något slutgiltigt svar på den frågan. Uppfattningarna kring vad som är viktig kunskap, i ett visst samhälle och vid en viss tidpunkt är grunden för att skapa en läroplan (Wahlström, 2016). Lundgren (1989) beskriver hur läroplansteorin i ett visst samhälle och i en viss kultur kan formas och bygga upp en kunskap om mål, innehåll och metodik i utbildningsprocesser. Vidare beskriver även Stensmo (2007) hur läroplanen skrivs och revideras vid en särskild tidpunkt och det är utifrån historia, sociala, kulturella och ekonomiska omständigheter dessa skrivs och revideras.
Läroplan som dokument menar Lundgren (1989) innehåller utbildningens mål, innehåll och fördelning av tid. I en läroplan kan tre nivåer urskiljas, den första nivån beskriver hur kunskaper, värderingar och erfarenheter organiseras och väljs ut. Nivån handlar om hur utvecklingen historiskt har påverkat de tankar som finns angående läroplanens syfte, innehåll och uppgift men även hur läroplanen tolkas av grupper i samhället. Den andra nivån handlar om läroplanens innehåll som är styrande och baserat på statliga beslut och utvärderingar. Den tredje nivån handlar om frågor om hur en konkret läroplan och hur ett konkret läromedel påverkar undervisningen i förskolan. Begreppet läroplan handlar om kontrollen och styrningen av den
undervisning som sker i utbildningen när det kommer till mål, innehåll och metod (Lundgren, 1989).
Vid uppbyggnad av en läroplan kan läroplanskoder synliggöras, dessa koder kan vara till hjälp när läroplanens innehåll ska förklaras. Läroplanskoderna är; klassisk-, realistisk-, moralisk- och rationell läroplanskod. Klassisk läroplanskod syftar till hur kunskaper kan förbättra människan utifrån klassiska ideal. Den realistiska
läroplanskoden är uppbyggd på de vetenskapliga idéer där det är av vikt att lära ut en rationell syn på världen. Moralisk läroplanskod förekommer i grundskolan och syftar till att utbilda en viss moral och lojalitet i samhället. Till sist finns den rationella läroplanskoden som beskriver läroplaner med ett nyttotänkande innehåll, den är förberedande för praktiska sysselsättningar och lär ut relevant kunskap för den sysselsättningen. De moraliska- och rationella läroplanskoderna är de mest relevanta för den svenska läroplanen för förskolan (Linde, 2012).
Linde (2012) skriver hur begreppet kunskap, utifrån läroplansteorin, beslutas, formuleras, transformeras och realiseras. Läroplansteorin delas in i tre olika arenor, formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan.
Formuleringsarenan är den process som resulterar i läroplanens formuleringar kring den kunskap som undervisningen ska förmedla. Inom denna arena är läroplanen en produkt av processen och de beslut som fattas. Transformeringsarenan är där läroplanen tolkas av olika aktörer. Den främsta aktören i förskolans dagliga
verksamhet är förskolläraren, som tolkar läroplanens innehåll. Förskolläraren kan i sin tolkning eller i undervisningen använda böcker och digitala verktyg och dessa är i sin tur framtagna från det civila samhället, såsom läromedelsförlag, intressegrupper och andra organisationer som har för avsikt att påverka förskolans innehåll. Dessa aktörer har också tolkat läroplanen, för att verktygen ska vara anpassade för
förskolans undervisning. Realiseringsarenan är verkställandet av den undervisning som sker på förskolan, detta kan ske var- och närsomhelst. Innehållet i realiseringen innebär inte bara kunskapen barnen erövrar tillsammans med förskolläraren utan även hur aktiva och engagerade barnen är i undervisningen som sker i aktiviteterna på förskolan. Kärnan för realiseringen är aktiviteten och kommunikationen på förskolan (Linde, 2012).
2.6.2 Ramfaktorsteorin
Ramfaktorteorin kan beskrivas som att det finns faktorer som påverkar den pedagogiska verksamheten i skola och förskola (Stensmo, 1997). Lundgren (1989) beskriver hur en uppdelning av ramfaktorteorin gjordes, detta genom att dela upp ramfaktorerna i inre och yttre ramar. De inre ramarna kan exempelvis vara,
schemaläggning, aktiviteter och vikarier. Genom att göra didaktiskt medvetna beslut kan förskolläraren påverka de ramfaktorer som kan råda. De yttre ramarna styrs av regeringen och Skolverket vilket till exempel kan vara förskolans budget som i sin tur påverkar rektorn och arbetslaget i de inre ramarna av ramfaktorteorin.
Beslut i stat och kommun sätter de ekonomiska, juridiska och ideologiska ramarna. Ekonomiska ramarna styr de medel som förskolan får sig tilldelat med tillhörande
budgetanvisningar. Skollag och kommunallag är de juridiska ramar som ska efterföljas inom förskolan. De ideologiska ramarna är förskolans läroplan som fastställs av riksdag och regering (Stensmo, 1997).
I kommun, förskola och arbetslag sätts också ramar, de ramarna är budget, rum, innehåll, arbetsform och pedagoger (Stensmo, 1997). Det är pedagogernas
anpassningar till dessa ramar som formar verksamheten som bedrivs på förskolan (Wahlström, 2016). Utifrån pedagogernas avsikter och kunskapsnivåer handlar de inom de ramar de bedömer vara möjligt och det resulterar i pedagogens praktiska arbetssätt (Eriksson, 2014). Idag finns ett lokalt budgetansvar i förskolan, där rektorn har ansvaret för prioriteringar som till exempel, inköp av läromedel och utrustning samt kompetensutveckling och anställning av vikarier. Förskolans byggnad och dess planlösning bestämmer gränserna för verksamheten och innehållet bestäms av hur pedagogerna tolkar läroplanen. Barngruppens storlek har också påverkan på arbetsformerna (Stensmo, 1997).
3 Metod
I följande kapitel kommer vi att beskriva vilken vetenskaplig metod vi använt oss av i vår studie. Vidare kommer det ges förklaringar angående studiens urval, hur
datainsamling har skett samt hur materialet har bearbetats.
3.1 Metodval
Vi har i vår studie valt att använda oss av en kvalitativ forskningsansats, vilket enligt Bryman (2011) är en undersökningsmetod som ger en djupare förståelse inom det valda ämnet. Alvesson och Sköldberg (2017) beskriver skillnaderna mellan kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Den kvalitativa forskningsansatsen utgår från studiesubjektens perspektiv medan en kvantitativ forskningsmetod använder sig av forskarnas perspektiv. Utifrån studiens syfte ville vi undersöka hur förskollärare, studiesubjektets perspektiv, uppfattar sitt arbete utifrån de nya och förändrade
delarna i den nya läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018a), samt hur förskollärare uppfattar arbetet med implementeringsprocessen. Kvale och Brinkmann (2009) beskriver den kvalitativa forskningsmetoden som ett sätt att förstå ämnet från den verkliga livsvärlden ur respondentens perspektiv. Trost (2010) beskriver att den kvalitativa studien ska användas för att hitta och förstå mönster utifrån
respondenternas upplevelser. Vi valde en semistrukturerad intervjuform för att kunna ställa följdfrågor som var relevanta utifrån respondents svar. Bryman (2011) beskriver hur de semistrukturerade intervjuerna är en metod där även följdfrågorna är betydelsefulla. Genom följdfrågorna kan respondenten utveckla och ge mer detaljerade svar, dock bör den som intervjuar vara flexibel för att känna in när en följdfråga är motiverad.
3.2 Urval
Vi har valt att använda oss av ett bekvämlighetsurval, bekvämlighetsurvalet menar Bryman (2011) är ett tillvägagångssätt där respondenten, utifrån studiens syfte, har rätt kompetens men även går att få tag i intervjupersonernas närområde. Vi har valt att intervjua åtta förskollärare och kriterierna för respondenternas deltagande var att de skulle vara verksamma förskollärare under implementeringens uppstart. I ett första led till att genomföra våra intervjuer påbörjade vi en mailkontakt med
förskollärare i vår närhet, där de blev tillfrågade om de ville delta i vår studie. En av de tillfrågade förskollärarna tackade nej till att delta, vi fick då på nytt söka upp en förskollärare för att få ihop till det antalet vi önskat. Våra respondenter var i åldern 32–47 år, arbetslivserfarenheten var mellan 1-24 år. Respondenterna representerar både kommunala och privata förskolor, samt avdelningar där barnen är mellan 1–3 år, 3-6 år och 1-6 år.
3.3 Datainsamling
Vi valde att genomföra en pilotintervju för att se hur vår intervjuguide fungerade utifrån vårt syfte, Bryman (2011) beskriver pilotintervjuer som ett bra
tillvägagångssätt för att införskaffa sig erfarenhet kring intervjuguiden. Respondenterna fick i denna studie intervjuguiden i förväg, eftersom den
efterfrågades. Innan intervjuerna startade fick respondenterna skriva under det missivbrev vi i förväg skickat ut via mail för att bekräfta deras deltagande. Intervjuerna genomfördes i avskilda rum där det dock förekom en del
störningsmoment såsom kommunikation med annan personal under pågående intervju. Intervjuerna pågick mellan 15-60 minuter och vi valde att genomföra intervjuerna på var sitt håll för att spara tid.
Vi valde att spela in intervjuerna för att kunna fokusera på respondenternas svar och även efteråt kunna lyssna igenom intervjuerna flera gånger. Bryman (2011) skriver att under en genomlyssning kan både vad respondenten säger framkomma men även hur det sägs.
3.4 Dataanalys
När vi genomfört våra intervjuer var vårt första steg att börja transkribera dem. Vi transkriberade fyra intervjuer var för att spara tid. Bryman (2011) beskriver att transkriberingen underlättar arbetet med analysen av respondenternas svar. I steg två började vi sedan läsa och jämföra våra intervjuer tillsammans, vad vi sett, hört och om vi reagerat på något speciellt. Vi sammanställde sedan varje fråga var och en för sig med alla respondenters svar, då det blev enklare att hitta likheter eller
avvikande svar. När sammanställningen var klar kunde vi börja steg tre, vi färgkodade vår text för att hitta nyckelord i vårt datamaterial. Utifrån dessa
nyckelord skapade vi sedan olika kategorier som; implementering, stöd och verktyg, förändrade delar och skillnader. Fejes och Thornberg (2009) beskriver kategorier som ett sätt för att lättare kunna sortera, få en annan syn och mer kunskap om något.
3.5 Tillförlitlighet
Vi har i vår studie tillämpat de kriterier som Bryman (2011) beskriver angående tillförlitlighet. Dessa kriterier är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera. Med trovärdighet menar Bryman (2011) hur studiens trovärdighet avgörs utifrån hur läsaren accepterar och godtar innehållet. Det är också viktigt att följa de regler som gäller vid forskning. Trovärdighet i studien skapas också när forskningsprocessen är tydligt framskriven och genomförandet under studiens samtliga faser har presenterats i studien. Efter att ha läst litteratur kring ämnet i vår studie har vi tillsammans utformat och skapat vår intervjuguide. Intervjuguiden fick respondenterna i förväg, för att de skulle kunna förbereda sig inför vår intervju och svaren från respondenterna blev därför utförligare och mer genomtänkta. Bryman (2011) skriver att det är viktigt att ge en rättvis bild av respondenternas olika åsikter och uppfattningar. När det gäller studiens överförbarhet så ser vi att resultatet kan överföras till att gälla också andra förskolor som är i samma fas av
implementeringsprocessen, har liknande styrning och andra liknande förutsättningar.
3.6 Etiska överväganden
I missivbrevet informerade vi respondenterna om vårt syfte och etiska aspekter så som att deras deltagande är frivilligt. Vi har följt Vetenskapsrådets (2017)
forskningsetik principer gällande sekretess, tystnadsplikt och respondenternas konfidentiella deltagande. Vi har också beaktat de forskningsetiska principerna beskrivna i Bryman (2011); informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebar att berörda personer informerades angående studiens syfte. Det var viktigt att respondenterna fick veta att deras deltagande var frivilligt och att de kunde avbryta sitt deltagande om så önskades. Samtyckeskravet innebar, att respondenterna ägde rätten till att bestämma över sitt deltagande i studien. I enighet med konfidentialitetskravet har resultatet behandlas konfidentiellt, vilket innebär att respondenterna och deras förskola inte har benämnts vid namn eller kunnat identifieras på något annat sätt i resultatet. Vi har beaktat nyttjandekravet genom att den information vi fått in via respondenterna endast har använts i denna studie (Bryman, 2011). Vi informerade deltagarna om villkoren för deltagande och att de kunde avbryta sitt deltagande, vi informerade även om att deras svar skulle behandlas konfidentiellt och att det endast kommer användas i denna studie.
4 Resultat och Analys
Under denna rubrik kommer studiens resultat och analys att presenteras, detta utifrån vår datainsamling och studiens teoretiska perspektiv. Resultatet och dess analys kommer att presenteras under fyra underrubriker som är; Implementeringen
av den nya läroplanen, Stöd och verktyg i implementeringsarbetet, Den nya läroplanens förändrade delar och En ny läroplan, vilka skillnader ser
respondenterna? Respondenterna kommer att benämnas vid Respondent 1,
Respondent 2, osv för att kunna källhänvisa vid exempelvis citat.
4.1 Implementeringen av den nya läroplanen
Respondenterna i denna studie har olika erfarenheter av hurimplementeringsprocessen av den nya läroplanen för förskolan har gått till. Respondenterna beskrev hur förskollärare på deras förskolor fått möjlighet att anmäla sig till en kurs via Mälardalens högskola angående implementeringen av förskolans nya läroplan. Utifrån den kursen fick de i sin tur ta med sin nya kunskap tillbaka till förskolan för att föra över den till förskollärarkollegor via
förskollärarmöten de har på förskolan. En av respondenterna berättar att på hennes förskola har de arbetat med att implementera den nya läroplanen gemensamt med alla kollegor, oavsett profession, under förskolans APT (Arbetsplatsträff). De har genomfört ett remissarbete som initierats av Skolverket som skickat ut enkäter angående förslag till förändringarna som var aktuella till den nya läroplanen. Dessa förslag till förändringar blev sedan grunden till den nya läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018a). Några av respondenterna har sedan gemensamt fått ta del av ett webbinarium samt videoklipp som Skolverket har på sin hemsida kring den nya läroplanen. Utifrån studiens teoretiska perspektiv beskriver Linde (2012) hur detta arbete sker under läroplansteorins formuleringsarena. I denna arena är läroplanen resultatet av framtagningsarbetet som i detta fall skett i en process med Skolverket och flera yrkesprofessioner.
Respondenterna har vidare tagit sig an implementeringsarbetet via tvärgrupper, genom tvärgrupperna har förskollärare på respondenternas förskolor utvecklat kunskap som de sedan har fört vidare till kollegorna på förskolan i mindre grupper. Respondenterna betraktar avsaknaden av den direkta och gemensamma
kommunikationen och informationen som bristfällig. Det framkommer dock av respondenterna att kopplingen från de utvalda ämnena; normer, maktstrukturer och genus som tas upp i de mindre grupperna inte är självklara att de har med den nya läroplanen att göra.
Men sen kan ju jag säga personligen att kopplingen till implementeringen av alla de nya delarna, de förändringar som blivit, känns inte helt tydlig (Respondent 1).
Respondenten uttrycker att implementeringsprocessen inte har påbörjats av den nya läroplanen. Samarbetet och kommunikationen mellan respondentens arbetslag och rektor angående implementeringsprocessen av förskolans nya läroplan har
inledningsvis uppfattas som otillräckligt. Respondenten uttrycker också att en bättre kommunikation med arbetslag och rektor hade varit önskvärt.
Alltså, den har inte implementerats alls på våran arbetsplats. […] Vi hade velat haft att det kanske att chefen hade gått igenom nya läroplanen med oss, alltså mer i detalj vad som är förändrat och sen att vi hade kunnat haft diskussioner på förskolan liksom i både allihop, gemensamt och kanske i arbetslagen. Vad som är förändrat och hur ska vi arbeta utifrån den
nya läroplanen. Hur kan vi tänka kring den och så, det hade jag önskat i alla fall (Respondent 8).
4.2 Stöd och verktyg i implementeringsarbetet
Det stöd som respondenterna fått vad gäller; tid, stöd av rektor och tillgängliga verktyg har varierat, majoriteten av respondenterna uppfattar dock att de helt saknat stöd. Av de respondenter som anser sig fått stöd, kommer stödet ifrån arbetslaget. En av respondenterna anser sig inte behöva ytterligare stöd, implementeringen och det stöd som getts har varit tillräckligt. Respondenterna som saknar stöd uttrycker;
Ska man implementera någonting då behöver man liksom ge tid (Respondent 5). Ja tiden. Det är alltid tid, tid, tid, det är verkligen det (Respondent 4).
Avsaknaden av stöd påtalar respondenterna att fortbildning bör ges till alla
pedagoger under ett och samma tillfälle. En önskan är att fortbildningen ska ske via en gemensam föreläsning eller utbildning för att alla på så sätt ska få
förstahandsinformation. Överlag saknade deltagarna en mer ingående genomgång kring den nya läroplanen som också var tillgänglig för alla, samtidigt. Nästintill alla respondenter har dock fått någon form av kompetensutveckling kring
implementeringen av den nya läroplanen men inte tillräckligt för att känna att de fått de stöd de behöver. Generellt har respondenterna fått inhämta kunskap och
information kring den nya läroplanen utanför arbetstid, genom inläsning av relevant litteratur.
Vi hade velat haft att det kanske att chefen hade gått igenom nya läroplanen med oss alltså mer i detalj vad som är förändrat och sen att vi hade kunnat haft diskussion på förskolan liksom både i allihop, gemensamt och kanske i arbetslagen. Vad som är förändrat och hur ska vi arbeta utifrån den nya läroplanen. Hur kan vi tänka kring den och så, det har jag önskat i alla fall (Respondent 8).
De verktyg som respondenterna beskriver kring implementering ser olika ut. Det är allt från en fysisk läroplan i handen, iPad, årshjul (kalendarium som används på förskolan) och interna utbildningar. Det verktyg som efterfrågas mest av
respondenterna är tiden, tiden för att kunna planera och reflektera. Tiden är enligt ramfaktorteorin (Lindblad, Linde & Naeslund, 1999; Stensmo, 1997) en ramfaktor som påverkar förskollärarens arbete, i detta fall arbetet med implementeringen.
Respondenten beskriver hur barngruppens storlek har stor påverkan på
implementeringsarbetet, vilka verktyg som finns eller skulle behövas har mindre betydelse om storleken på barngruppen är för stor.
Den största grejen är ju rätt antal barn per pedagog det är den största grejen. Skulle det vara det så skulle man hinna mer. Då spelar det ingen roll vilka verktyg man får
De faktorer som respondenterna ser har störst påverkan på implementeringsarbetet handlar främst om tid och barngruppsstorlek. Det är ramfaktorer som inom
ramaktorteorin beskrivs som yttre ramar som förskollärare inte har någon större möjlighet att påverka. De inre ramarna är något som förskollärare kan påverka, exempelvis den egna kunskapsnivån. Detta är i enlighet med ramfaktorteorin (Lindblad, Linde & Naeslund, 1999; Stensmo, 1997) där det finns ramar som har påverkan på implementeringsarbetet, det vill säga det kan vara vilken tid som erbjuds för detta arbete eller barngruppens storlek.
4.3 Den nya läroplanens förändrade delar
Respondenterna beskriver att de använder läroplanen för lite i verksamheten för att förankra dess mål. De skulle önska att de hade den närmare och använde den mer som stöd i vardagen på förskolan och det framkommer att de är medvetna om detta.
För lite… Det är mitt personliga mål, att få den närmare och att man ska se den som ett stöd (Respondent 1).
De respondenter som använder sig av den nya läroplanen använder den i
kvalitetsredovisningen och vid utvecklingssamtal. Respondenten beskriver hur de arbetar med en app som hjälper dem att utifrån aktiveter i verksamheten förankra till läroplanens mål via appen. Det blir även synligt för vårdnadshavarna som själva kan läsa och se verksamhetens förankring i förskolans läroplan.
Respondenternas tolkning av och praktiskt genomförande kring de nya delarna i förskolans läroplan skiljer sig åt. En del har gjort förändringar, såsom deltagit på fler föreläsningar kring barnkonventionen och barns delaktighet och även har flera digitala verktyg köpts in, på en förskola har inga förändringar skett alls.
Respondenterna har tillsammans med sitt arbetslag reflekterat över hur de själva visar omsorg till barnen. De har diskuterat vad omsorg är och vad gör de rent praktiskt för att uppfylla förändringarna gällande omsorgen i förskolans läroplan.
Det är ju klart vi arbetar med omsorg. Vi arbetar inte mer med omsorg nu bara för att det har kommit in som ett förtydligande (Respondent 1).
Respondenterna har inte förändrat sitt arbete utifrån barns rättigheter utan de har arbetat med detta redan innan den nya läroplanen började gälla. Den del av
respondenterna som har förändrat sitt arbete har haft möjlighet att delta på en föreläsning kring barns rättigheter och Barnkonventionen. Utifrån detta har arbetslaget diskuterat vad barns delaktighet innebär i förskolan.
Jag tänker bara på det här med barns rättigheter att barnkonventionen blir ju lag från och med nästa år. Det har vi också diskuterat lite att, hur ska man kunna jobba efter den lagen. Jag tänker till exempel att barnen har rätt att vara lediga. Som här finns föräldrar som har semester men dom lämnar ändå sina barn här. Alltså, hur ska vi kunna liksom, ja att lagen
ska, liksom gälla, hur ska vi få den att fungera? Egentligen borde alla ha ett juridiskt ombud för att det ska kunna funka (Respondent 8).
Nu när det blir lag, hur tänker man då med förskolan? Är det barnens bästa att vara i så stora barngrupper? För det är ju lag (Respondent 5).
Förskollärarens ansvar i undervisningen har blivit tydligare och även kompletterats i den nya läroplanen. Respondenterna har inte gjort några ändringar i sitt arbetssätt i jämförelse med den gamla läroplanen. Respondenterna har börjat diskutera och arbeta tillsammans i arbetslaget kring förändringarna i detta område i förskolan läroplan. Diskussions- och reflektionsarbetet har börjat kring förskollärarens förändrade ansvar.
Det har inte varit någon skillnad sen den nya läroplanen kom. Det står ju mycket, jag vet att det var någon diskussion om att, det är kallas inte pedagogisk undervisning om det inte är förankrat hos en förskollärare (Respondent 4).
Respondenternas arbete kring digital kompetens har inte förändrats markant, dock beskrivs det att det ser olika ut i arbetslagen på förskolorna. En del använder sig inte alls av digitala verktyg medan andra göra ett flertal nya och utvecklade aktiviteter med hjälp av de digitala verktygen, exempelvis programmering, foto, musik,
projektor och låta barnen prova och lära känna de verktyg som används på förskolan. Respondenterna kommer under vårterminen att fokusera extra på den digitala
kompetens som används inom förskolan.
Digital kompetens, ehm… Ja vi jobbar ju ehhm… lite med programmering… Vi har beställt Bluebot eller Beebot jag kommer inte ihåg vilken vi beställde. Men IT försöker vi få in så mycket vi kan med den lilla paddan vi har (Respondent 2).
Respondenterna har inte arbetat annorlunda utifrån de förändringar som skett kring många av de nya delarna i förskolans nya läroplan. Det vill säga att
implementeringsprocessen ännu inte nått realiseringsarenan, där verkställandet av undervisningen inte är uppnådd (Linde, 2012). De delar där respondenterna inte förändrat sitt arbetssätt är; hållbar utveckling, nationella minoriteters språk och kulturer, rätt till teckenspråk, kroppslig och personlig integritet, jämställdhet och stöd och stimulans utifrån barnens behov och förutsättningar.
Hållbar utveckling, ingenting som vi tänker mer på, men vi försöker ju att ha en hållbar utveckling i det mesta, både miljö och matsvinn, släcka lampor när man går ut, kasta papper i återvinningen (Respondent 4).
Sammanfattningsvis kopplar vi empirin kring läroplanens förändrade delar till det Linde (2012) beskriver hur uppbyggnaden av en läroplan kan synliggöras genom läroplanskoder. När läroplanens innehåll ska förklaras kan dessa koder var till hjälp. De läroplanskoder som finns är; moralisk, rationell, klassisk och realistiskt. De moraliska och rationella läroplanskoderna är de mest relevant a för den svenska läroplanen. Syftet med den moraliska läroplanskoden är att utbildar en viss moral
och lojalitet i samhället. Den rationella läroplansteorin beskriver hur den lär ut relevant kunskap för praktisk sysselsättning.
4.4 En ny läroplan, vilka skillnader ser respondenterna?
Respondenterna beskriver hur förskollärarens ansvar har tydliggjorts i den nya läroplanen. Läroplanen i sig har även blivit enklare att ta till sig och blivit tydligare. Flera respondenter uttrycker i positiv bemärkelse att läroplanen har blivit mer uppstyrd och modern. Respondenterna påtalar att det skett en begreppsförändring i den nya läroplanen.De har förenklat ganska mycket i den nya, både text och vad förskolläraren ska ansvara för, förskolan och arbetslaget (Respondent 4, 2019).
Jag tycker nog att det största är att vi, att det är förskollärarna som ska ha det största ansvaret nu. Sen är det ju ändå de här orden som lagts till, med utbildning, utveckling. Det är väldigt mycket ska, inte bör jämfört med förut (Respondent 2, 2019).
Jag tänker inte att det är någon jättestor skillnad, det har blivit ändringar i begrepp som dom använder, de har blivit lite mer tydligt faktiskt, ehh... på vissa ställen (Respondent 3, 2019)
Undervisningsbegreppet har respondenterna diskuterat tillsammans med kollegor på förskolan, där åsikterna kring undervisningen i förskolan gick isär. Respondenten förklarar hur de under en diskussion diskuterat undervisningen i förskolan med en annan yrkesprofession på förskolan. Respondenten ansåg att undervisning endast kunde ske av förskollärare och inte av barnskötare. Inte ens om förskolläraren och barnskötaren diskuterat situationen eller aktiviteten i förväg kunde det räknas som undervisning. Linde (2012) beskriver hur verkställandet av undervisningen på förskolan kan ske var och när som helst. Realiseringsarenans kärna är
kommunikationen och aktiviteten på förskolan, det är inte bara kunskapen som erövras i aktiviteten som räknas i realiseringen utan även hur mycket engagemang barnen visar i den aktuella aktiviteten.
Och där tyckte vi olika våran specialpedagog, hon tyckte att undervisning kan bara kallas när det är förskollärare som gör det och vi menar på att det kan kallas även om
barnskötaren också gör aktiviteten men att vi tillsammans har planerat den (Respondent 5, 2019).
Det står ju mycket, jag vet att det var någon diskussion om att, det är, kallas inte pedagogiskt undervisning om det inte är förankrat hos en förskollärare. […] Om jag till exempel sitter i kapprummet och klär på ett barn och så har en pedagogisk diskussion om vad man ska klä på sig och hur, då kallas det för undervisning men om en barnskötare har det så kan det inte kallas för undervisning, om inte vi har pratat om det först på till exempel en planering, jätte märkligt (Respondent 4, 2019).
Studiens teoretiska perspektiv, läroplansteorin (Lundgren, 1989) beskriver tre olika nivåer i läroplanen. Hur värderingar, kunskaper och erfarenheter väljs ut och arbetas med. Historiskt har denna nivå påverkat de uppfattningar som finns angående syfte, innehåll och uppgift och hur den tolkas av grupper i samhället, det sker i den första nivån. Den andra nivån innefattar läroplanens innehåll, detta innehåll kommer i grunden från statens beslut och utvärderingar. Läroplanen utvecklas i processer, när styrdokument som läroplanen utvecklas sker detta i beslut och kontrollprocesser. Hur läroplanen påverkar undervisningen är teorins tredje nivå, läroplanen mål, innehåll och metod är begreppet läroplan som handlar om kontrollen och styrningen som sker i utbildningen. (Lundgren, 1989). Kopplat till studiens resultat synliggörs läroplansteorins olika nivåer. Utifrån värderingar, kunskaper och erfarenheter anser samhället att det är förskollärarprofessionen som ska utföra undervisningen i
förskolan. Staten har beslutat att innehållet i den nya läroplanen ska tydliggöra vilket ansvar som förskolläraren har, detta innefattar den andra nivån i läroplansteorin. Implementeringsprocessen är en del av den tredje nivån där läroplanen utvecklas och mål, innehåll och metod är en del av utbildningen.
5 Diskussion
Vi har i detta kapitel diskuterat vårt resultat av intervjuerna genom att koppla dem till en del av vårt material som presenteras i Bakgrunden och Resultat och Analys.
5.1 Metoddiskussion
I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod, en metod som kan ge en djupare förståelse kring studieområdet Vi valde även att utföra semistrukturerade intervjuer som gav oss möjlighet att ställa relevant följdfrågor och ge respondenterna möjlighet till att utveckla och ge utförligare svar (Bryman, 2011). Valet av metod gjorde att vi kunde besvara studiens frågeställningar. Det vi kunde ha gjort annorlunda var att intervjua en förskollärare och tillhörande rektor för att få en helhetssyn på
implementeringsprocessen och de förändrade delarna. Ljudupptagningarna från intervjuerna transkriberades och utifrån dessa skapade vi kategorier. Vi har efter denna studie fått uppleva hur tidskrävande det är att transkribera. Vi hade med i planeringen att det skulle ta lång tid, men inte så lång tid som det faktiskt tog. Bryman (2011) beskriver att det är viktigt att avsätta tid till transkriberingen i planeringen och kunna vara realistisk i hur många intervjuer med tillhörande
transkribering som hinns med inom den tidsramen som finns. Genom vårt metodval har vi kunnat få svar på våra forskningsfrågor samt kunnat uppfylla studiens syfte.
5.2 Resultatdiskussion
I detta avsnitt kommer studiens resultat diskuteras i relation till studiens bakgrund och tidigare forskning. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare
uppfattar att den nya läroplanen för förskolan implementeras hos förskollärare och i förskolans verksamhet. Syftet är också att få syn på hur förskollärarna uppfattar att
de har ändrat sitt arbete utifrån de nya och förändrade delarna som finns i den nya läroplanen. Våra forskningsfrågor för studien var; Hur uppfattar förskollärare att
den nya läroplanen för förskolan implementeras i förskolan? Hur upplever förskollärare att den nya läroplanen för förskolan har förändrat arbetet i förskolans verksamhet?
5.2.1 Implementeringen av den nya läroplanen
Skolverket (2018b) lägger fram en implementeringsplanering där målet är att alla berörda parter inom förskolan ska arbeta med läroplanens mål efter
implementeringsprocessen. Det framkommer i resultatet att respondenterna har genomgått varierade implementeringsprocesser av den nya läroplanen. En
bidragande faktor till en ännu inte påbörjad implementeringsprocess kan vara bristen på en tillräcklig kommunikation och kompetensutveckling gällande de förändringar som gjorts i den nya läroplanen. Socialstyrelsen (2012) förespråkar att
implementeringsprocessen ska vara en tydlig process och skapa enighet om de mål och metoder som implementeringen innebär. De behov som förändringen innefattar bör alla berörda personer vara medvetna om och förstå. En fördel är om alla berörda personer görs delaktiga när val ska göras i processen. Missförstånd eller avsaknad av delaktighet kan vara orsaker till att berörda personer blir negativt inställda till
förändringsarbete. Det är därför viktigt att ge tydlig information om vad implementeringsprocessen kommer att innebära. I empirin visar det sig att
respondenterna anser att deras kompetensutveckling är bristfällig, och när den ges är det inte alla som får möjlighet att delta. Detta medför att pedagogerna på studiens förskolor inte får en likvärdig grund i implementeringsprocessen. Stensmo (1997) och Ståhlkrantz (2019) skriver, att rektorerna har fått högre krav av staten vid
implementering av den nya läroplanen. I dessa krav finns dock ett handlingsutrymme vad gäller implementeringen för rektorerna vilket det i studiens resultat påvisar sig vara negativt utifrån hur implementeringen utförts på studiens förskolor. För att få ett likvärdigt skolsystem menar Regeringskansliet (2018) att det krävs överlag en hög kvalitet på förskolan. Utifrån studiens resultat tyder det på att
implementeringsprocessen fortfarande är i ett tidigt skede på studiens förskolor. Brodin och Renblad (2014) beskriver hur det på sikt kan leda till en sämre kvalitet på förskolan och detta påverkar barnens välbefinnande, utveckling och lärande.
Resultatet visar att det inte är självklart för respondenterna hur de nya läroplansmålen ska förankras i verksamheten. Linde (2012) skriver hur en
ofullständig implementering bidrar till att kunskapen inte finns hur förankringarna ska ske till läroplanens mål i praktiken. Enligt Lundberg (2019) krävs det ett stöd i implementeringsprocessen och de förändringar som ska ske, och dessutom en god kommunikation. Information som ska komma ut till många bör anpassas då
mottagarna tar in information på olika sätt. Om implementeringen ska lyckas måste faktorer som en god kommunikation och information åtgärdas för att ge pedagogerna de förutsättningar de behöver (Lundberg, 2019). Det stöd och verktyg som är mest efterfrågat av respondenterna är tid och mindre barngrupper. Lindblad, Linde och
Naeslund (1999) beskriver hur dessa ramfaktorer påverkar implementeringsarbete i arbetslagen. I studiens resultat synliggörs det hur respondenterna anser att tiden påverkar förskolans implementeringsprocess.
I vårt resultat framgår det att respondenterna ger uttryck för att det saknas en helhetssyn kring de skillnader som finns mellan den gamla och nya läroplanen. Vi ställer oss frågan om det kan bero på vad respektive förskollärare anser viktigt men även utifrån deras eget intresse eller om det kan bero på brister i
implementeringsarbetet? Det är en fråga vi inte kan besvara utifrån vårt resultat, men en god implementering kan gynna förskolans kvalitet och dess utbildning.
En granskning av den gamla läroplanen har gjorts av Skolverket, den gjordes
gemensamt med forskare, huvudmän, rektorer och förskollärare (Regeringskansliet, 2018). Danielsson (2018) beskriver vidare hur olika yrkesprofessioner inom förskolan i nästa led fått göra sin röst hörd genom enkäter som legat till grund för Skolverkets förslag på läroplansförändringar. I studien beskriver respondenterna hur pedagoger på förskolan deltagit i enkätstudien som Skolverket genomfört. Vi tolkar att
deltagandet i Skolverkets förarbete har främjat den fortsatta
implementeringsprocessen i verksamheten. Socialstyrelsen (2012) beskriver att delaktigheten från ett tidigt stadie i processen kan öka pedagogernas engagemang och intresse men även ge en positiv inställning till förändringarna. En betydande del enligt Lundberg (2019) är att en tydlig och tidig förklaring till de nya förändringarna är grundläggande för att undvika problem under implementeringsprocessen. En annan grundläggande del är att kunna anpassa informationen efter dess mottagare då information tas emot olika av olika individer.
Hertting (2014) skriver hur en implementering kan vara en komplicerad process, en fördel på en förskola kan vara en nackdel på en annan, då det beror på hur, var, när och om implementeringsarbetet genomförs. Kommunikationen är grundläggande i ett arbete med implementering, finns inte kommunikationen mellan alla berörda parter skapas det ofta missförstånd, vilket i sin tur leder till sämre
implementeringsprocess. Bristen på kommunikation påtalas av respondenterna i vår studie, där avsaknaden av en direkt och gemensam kommunikation påtalas.
5.2.2 Hur den nya läroplanen har förändrat arbetet i förskolan Resultatet visar att respondenterna uppfattar att arbetet till viss del inte har
förändrats relaterat till de förnyade delarna i den nya läroplanen. Det finns dock goda exempel på hur en del av de nya delarna följs, men det finns risk för att det inte är tillräckligt för att uppfylla läroplanens mål.
Studiens resultat påvisar att trots att det numera finns många nya delar i den nya läroplanen arbetar inte respondenterna fullt ut med dem. Ett undantag är
digitaliseringen i förskolan som funnits med som ett strävansmål i förskolans
tyder på att förskolorna har kommit längst med den delen. En viss kunskap, förståelse och ett påbörjat arbete kring de nya delar bör vara befogat då den nya läroplanen för förskolan trädde i kraft 1 juli 2019.
Pedagoger inom förskolan har ett övergripande uppdrag kring omsorgen i förskolan. Alla barn ska ges förutsättning till att utvecklas och det är ett arbete som ska stämma överens med de målområden som finns i läroplanen (Eidevald och Engdahl, 2018). I empirin framkommer det att arbetet kring omsorg inte har förändrat utifrån de förändringar som skett i den nya läroplanen. Omsorg är något som sker dagligen på förskolan, detta framkommer i empirin, men utifrån den förstärkning och det
förtydligande kring omsorgen har det utifrån empirin inte gjorts några förändringar i arbetet på förskolan. Vi anser att omsorgen på förskolan är en svår del i läroplanen att definiera. Hur kan omsorg mätas, när vet vi i vår yrkesprofession att vi har utifrån läroplanens riktlinjer erbjudit barnen en god omsorg? Eidevald och Engdahl (2018) menar att om barn får omsorg i sin utveckling och lärande kan de skapa sig
färdigheter och kunskaper för att i sin tur kunna integrera med andra i samhället.
Danielsson (2018) skriver hur undervisning är ett prioriterat begrepp i den nya läroplanen. Innebörden kring begreppet är dock svår att förklara. Undervisning sker hela tiden på förskolan, det sker både i planerade och oplanerade aktiviteter. Vi ser undervisningen som något som sker i både vardagliga situation såsom exempelvis påklädning och matsituation men även i planerade och oplanerade aktiviteter. Danielsson (2018) visat dock hur undervisning knyts till förskollärarprofessionen i skollagen:
Vi har varit väldigt tydliga med att läroplanen måste vara i samklang med skollagen, det vill säga att det enbart är förskollärare som bedriver undervisning. […] Är det bara förskollärare som får undervisa? Ja, lagen säger att undervisningen bedrivs av förskollärare (Danielsson, 2018).
Jonsson, Williams och Pramling Samuelsson (2017), beskriver att
undervisningsbegreppet i förskolan inte är självklart för förskollärare, de menar att det ställs en del krav på deras yrkesprofession och i jämförelse med ordet lärande känns undervisning som hårt och tungt. Eidevald och Engdahl (2018) menar att ett lärande kan ske trots att det inte sker någon undervisning. Begreppet undervisning innebär att barns utveckling och lärande ska tillgodoses och i och med det även ha ett holistiskt synsätt på barnen och deras behov. Skolverket (2019a) skriver att det är rektorn som har det övergripande ansvaret i att se till att det finns tillräckligt många förskollärare på förskolan för att de i sin tur ska kunna vara ansvariga över den pedagogiska undervisningen som ska ske i förskolan (Skolverket, 2019a). Vår tolkning är att undervisningen endast sker om det sker av en förskollärare, vilket vi anser vara en ohållbar situation då det inte finns tillräckligt många förskollärare på varje avdelning. Resultatet visar att undervisningsbegreppet har vållat diskussioner även på respondenternas arbetsplatser. Åsikterna var delade, vem kan undervisa i förskolan? Kan alla pedagoger ägna sig åt undervisning? Vår tolkning är att
