Trailer Equipment Design
Utveckling av verktygslåda för lastbilar
Johan Arvidsson
Alex Rasooli
Pontus Winroth
EXAMENSARBETE 2007
Trailer Equipment Design
Utveckling av verktygslåda för lastbilar
Development of underbody toolbox for trucks
Johan Arvidsson
Alex Rasooli
Pontus Winroth
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom ämnesområdet Maskinteknik. Arbetet är ett led i
magisterutbildningen. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.
Handledare: Dag Holmgren
Omfattning: 30 högskolepoäng (D-nivå) Datum:
Abstract
Thesis completed by Johan Arvidsson, Alex Rasooli and Pontus Winroth, students at master program Product development and Design at the School of Engineering in Jönköping Sweden. The project comprises 30 ECTS credits and was carried out during the semester in the autumn of 2007.
It was carried out in cooperation with Eksjöverken AB, subcontractor within the truck industry with special knowledge within the area of complicated machinery
construction work. Job initiators at Eksjöverken were Mats Svanberg and Kjell Nygard. Dag Holmgren was acting as a tutor from the university. The task was to develop tools for trucks, primary toolboxes but in case of time also under run protection. This was eventually supposed to generate greater market shares, which would result in an increased manufacturing volume. The goal was to be able to present a complete functional prototype at the end of January 2008, with a foundation for an eventual production.
To be able to carry out the assignment with a structural approach and to make sure that once complied with the time plan the project was divided into three phases: the Idea-, Feasibility- and Implementation phase. Between every phase there was a milestone set up, also called gate, where important decisions were taken in
cooperation with the company. The purpose of the gates was that decisions regarding direction had to be taken and also to secure advancement in the project. The daily work was carried out at the university with continuous visits at the company in Eksjö. The project resulted in a storage box called TED, Trailer Equipment Design, that is a new type of toolbox with purpose to ease for the driver in his/hers daily work. The new box is adjusted to the driver’s demands and needs and designed with a functional as well as aesthetic alignment. The interior offers a structured storage for the most frequently used tools and doesn’t allow any disorder. The exterior has been designed with shapes that give rise to a uniform expression together with the under run
protection and the rest of the truck.
As the project has been completed with an active cooperation between the project group and the employer throughout the whole process, both parts have had the chance to generate and evaluate ideas and thoughts. Eksjöverken have been able to follow the process from scratch until the very end, and they are aware of which direction the project has taken as well as which alternatives that has been available. In other terms the generated concept follows a line of argument where new ways of thinking combined with experience has been implemented to reach an optimal solution. The next steps in the development process will be to design the attachment between the storage box and the actual truck, and also to develop the needed tools for
manufacturing. When these conditions have been fulfilled Eksjöverken will have a competitive product ready to meet the market.
Sammanfattning
Ett examensarbete utfört av Johan Arvidsson, Alex Rasooli och Pontus Winroth, studenter vid magisterprogrammet Produktutveckling och Design vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Arbetet omfattar 30 högskolepoäng och genomfördes under höstterminen 2007.
Arbetet har genomförts i samarbete med Eksjöverken AB, legotillverkare inom lastbilsindustrin med styrka inom området för komplicerade maskinbyggnationer. Uppdragsgivare från Eksjöverken var Mats Svanberg och Kjell Nygard. Handledare från högskolan var Dag Holmgren. Uppdraget bestod i att utveckla tillbehör för lastbilssläp, i första hand verktygslådor men i mån av tid även sidoskydd. Detta skulle resultera i vunna marknadsandelar vilket även skulle bidra till en ökad produktion. Målet var att under januari 2008 kunna presentera en fullt fungerande prototyp med tillhörande underlag för en eventuell produktionsstart.
För att kunna utföra arbetet på ett strukturerat sätt och säkerställa att tidsplanen följdes valde man att dela in projektet i tre olika faser: Idéfas, Förstudiefas samt
Genomförandefas. Mellan varje fas sattes en milstolpe upp kallad grind, där viktiga beslut fattades i samråd med företaget. Syftet med grindarna var att beslut gällande riktning av projektet skulle tas samt säkerställa fortskridning av projektet. Arbetet utfördes i skolans lokaler med kontinuerliga besök hos uppdragsgivaren i Eksjö. Projektet resulterade i förvaringslådan TED, Trailer Equipment Design. En ny typ av verktygslåda med syfte att underlätta för chauffören i hans/hennes dagliga arbete. Den nya lådan är anpassad efter förarens krav och önskemål och utformad för
funktionalitet så väl som estetik. Interiören erbjuder en strukturerad förvaring för de mest frekvent använda redskapen och tillåter ingen oordning. Exteriören har utformats med former som skapar ett enhetligt uttryck med sidoskyddet samt resten av lastbilen. Då man genom hela projektet arbetat sig fram i ett ständigt samråd med
uppdragsgivaren, har båda parter kunnat generera samt utvärdera idéer och tankar. Uppdragsgivaren har kunnat följa processen från start till mål och är medvetna om vilken riktning projektet tagit och vilka alternativ man haft att tillgå. Konceptet som tagits fram följer med andra ord en röd tråd, där nytänkande så väl som erfarenhet implementerats för en optimal slutprodukt. Eksjöverkens nästa steg i utvecklingen av förvaringslådan blir att konstruera dess fästelement gentemot lastbilen samt att ta fram verktyg för produktion. Med dessa förutsättningar har man därefter en
Nyckelord
Koncept Påbyggnad Förvaring Skydd Lastbil Design Innovation Utvecklingsprojekt Aluminiumprofiler Verktygslåda Chassi UnderkörningsskyddTackord
Projektgruppen vill tacka uppdragsgivarna Mats Svanberg och Kjell Nygard på Eksjöverken som har möjliggjort detta examensarbete. Gruppen skulle också vilja tacka Claes Andersson på Eksjö Maskin & Truck samt Anders Helander och Gustav Lundkvist från Sapa i Vetlanda. Avslutningsvis vill gruppen också tacka vår
1
Inledning... 7
1.1 UPPDRAGSBESKRIVNING...7 1.2 SYFTE...8 1.3 MÅL...8 1.4 AVGRÄNSNINGAR...8 1.5 PLANERING...8 1.5.1 WBS ...9 1.5.2 Tidsplan - Gantt...9 1.5.3 Riskanalys 1...10 1.5.4 Design brief ...10 1.6 DISPOSITION...112
Metod ... 13
2.1 IDÉFAS...13 2.1.1 Marknadsundersökning ...13 2.1.2 Litteraturstudier...13 2.1.3 Idégenerering...14 2.1.4 Grind 1...15 2.2 FÖRSTUDIEFAS...16 2.2.1 Informationssökning ...16 2.2.2 Tester/Analyser...162.2.3 Funktionsanalys och kravspecifikation...16
2.2.4 Riskanalys 2...17 2.2.5 Visualisering...17 2.2.6 Grind 2...17 2.3 GENOMFÖRANDEFAS...18 2.3.1 Ritningsunderlag ...18 2.3.2 Tester ...18
2.3.3 Möte hos Sapa ...18
2.3.4 Visualisering - slutkoncept ...18 2.3.5 Presentationsmaterial...19
3
Resultat ... 20
3.1 IDÉFAS...20 3.1.1 Marknadsundersökning ...20 3.1.2 Litteraturstudier...22 3.1.3 Idégenerering...23 3.1.4 Grind 1...23 3.2 FÖRSTUDIEFAS...27 3.2.1 Informationssökning ...273.2.2 Tester och analyser...28
3.2.3 Funktionsanalys och kravspecifikation...29
3.2.4 Riskanalys 2...29 3.2.5 Visualisering...29 3.2.6 Grind 2...31 3.3 GENOMFÖRANDEFAS...32 3.3.1 Vidareutveckling från Grind 2...32 3.3.2 Tester ...34 3.3.3 Ritningsunderlag ...34 3.3.4 Visualisering – slutkoncept...34 3.3.5 Presentationsmaterial...34
4
TED – Trailer Equipment Design ... 35
4.1 FÖRVARINGSLÅDA...35
4.1.1 Exteriör...35
4.1.2 Interiör...37
4.3 TILLVERKNINGSMETOD...40
5
Diskussion ... 41
6
Referenser ... 43
7
Bilagor ... 44
BILAGA 1: WBS ...45
BILAGA 2: GANTT – SCHEMA...46
BILAGA 3: FMEA 1 ...47
BILAGA 4: FMEA 2 ...48
BILAGA 5: CHECKLISTA – DESIGN BRIEF...49
BILAGA 6: VISUAL BRIEF...50
BILAGA 7: KESSELRING...51
BILAGA 8: TILLBEHÖR...52
BILAGA 9: FUNKTIONSANALYS...53
BILAGA 10: KRAVSPECIFIKATION...55
BILAGA 11: TELEFONINTERVJU MED BÖRJES TRANSPORT AB, NYBRO...56
BILAGA 12: TELEFONINTERVJU MED SÄVSJÖ TRANSPORT...57
BILAGA 13: TELEFONINTERVJU MED SÖDRA SKOGSÄGARNA (SÖDRA SKOG I VÄXJÖ) ...58
BILAGA 14: STUDIEBESÖK HOS ATTEVIKS LASTVAGNAR, JÖNKÖPING...59
BILAGA 15: STUDIEBESÖK ABRAHAMSSONS ÅKERI AB, GÖTE...60
BILAGA 16: STUDIEBESÖK HOS SCHENKER ÅKERI AB, JÖNKÖPING...61
BILAGA 17: IDÉBANK...63
BILAGA 18: UTVECKLINGSFÖRSLAG...71
BILAGA 19: RITNINGAR – ÖVERDEL LÅDA...75
BILAGA 20: RITNINGAR – UNDERDEL LÅDA...76
BILAGA 21: RITNINGAR – LÅDA SAMMANSTÄLLNING...77
BILAGA 22: RITNINGAR – LOCK FRONT BOCKAD...78
BILAGA 23: RITNINGAR – LOCK GAVEL...79
BILAGA 24: RITNINGAR – LÅDA ASSEMBLY ...80
BILAGA 25: RITNINGAR – ÖPPEN LÅDA...81
BILAGA 26: RITNINGAR – LUCKA...82
BILAGA 27: PRODUKTINFORMATION – VECTOR HANDTAG...83
BILAGA 28: PRODUKTINFORMATION – GÅNGJÄRN...84 BILAGA 29: MÖTESPROTOKOLL 1...85 BILAGA 30: MÖTESPROTOKOLL 2...86 BILAGA 31: MÖTESPROTOKOLL 3...87 BILAGA 32: MÖTESPROTOKOLL 4...88 BILAGA 33: MÖTESPROTOKOLL 5...89 BILAGA 34: MÖTESPROTOKOLL 6...90 BILAGA 35: MÖTESPROTOKOLL 7...91 BILAGA 36: MÖTESPROTOKOLL 8...92 BILAGA 37:MÖTESPROTOKOLL 9...93
1 Inledning
Detta examensarbete är ett avslutande moment som sammanfattar
magisterprogrammet inom Produktutveckling och Design om 60 poäng (90
högskolepoäng) på Tekniska Högskolan i Jönköping. Arbetet omfattar 20 poäng (30 högskolepoäng) och påbörjades höstterminen 2007 och avslutades i januari 2008. Examensarbetet genomfördes av Johan Arvidsson, Alex Rasooli och Pontus Winroth i uppdrag av Eksjöverken AB. Projektets uppdragsgivare var Mats Svanberg och Kjell Nygard och handledare var Dag Holmgren från Tekniska Högskolan i Jönköping.
1.1 Uppdragsbeskrivning
Uppdraget som Eksjöverken gav projektgruppen bestod i att utöka sin produktion av tillbehör för lastbilssläp, i första hand verktygslådor men i mån av tid även sidoskydd. Ett exempel på sidoskydd illustreras på Figur 1, dess främsta uppgift är att förhindra fotgängare, motorcyklar och cyklister från att hamna mellan däcken på lastbilssläpet vid en kollision. Verktygslådan är främst till för förvaring av bland annat spännband, oljedunkar och handspännare för att dra åt spännband. Lådan fungerar även som sidoskydd. Lådan är placerad mellan lastbilens däck.
Figur 2. Figur 1. Sidoskydd
I dagsläget tillverkar Eksjöverken ca 500 verktygslådor per år, se Figur 2 och 3, om året men marknaden och möjligheterna är betydligt större än så. Som ett första steg i expansionen har Eksjöverken knutit kontakt med en större leverantör och en målsättning för framtiden är att producera minst 5000 verktygslådor per år.
Eksjöverken är ett företag som sedan början av 1900-talet tillverkat komplicerade maskiner för flera olika ändamål. Den gemensamma faktorn hos produkterna har varit komplexitet, precision och kvalitet vilket speglar sig i de kunder man haft, till exempel Försvaret och Atlas Copco. Eksjöverken är privatägt och har idag ca 25 anställda. Då företaget har gamla anor besitter de såväl erfarenhet som hög kompetens inom sitt område.
Figur 3. Ovan syns dagens
verktygslåda från Eksjöverken.
Företaget har kapacitet att leverera stora kompletta slutprodukter med höga krav, men även mindre serier av diverse specialbeställda detaljer. Några tjänster som företaget erbjuder sina kunder är bland annat kapning, laserskärning, svetsning, ytbehandling och montering.
1.2 Syfte
Syftet är att upprätta och utföra ett examensarbete på D-nivå där vi studenter omsätter våra teoretiska kunskaper i praktiken genom ett verklighetsförankrat uppdrag.
Eksjöverken vill utveckla sin produktion av verktygslådor och som ett första steg ska gruppen arbeta fram ett nytt koncept. För att vinna större andelar på marknaden vill Eksjöverken även undersöka möjligheten att ytterligare utveckla produkten och få den att tillgodose kundernas önskemål än mer tillfredställande.
1.3 Mål
Målet med examensarbetet var i första hand att utforma en funktionell samt estetiskt tilltalande verktygslåda för lastbilar. Den nya produkten skall i viss mån ha en innovativ och originell utformning som förstärker Eksjöverkens image. Dessutom skall möjligheten finnas att kunna producera verktygslådorna i en kvantitet som motsvarar kundernas efterfrågan.
För att skapa ett mervärde hos produkten skall eventuellt även en helhetslösning tas fram som innefattar underkörningskydd samt integrerad fästanordning.
I slutet av januari 2008 förväntades ritningar samt en färdig prototyp att finnas till hands. Detta material ligger sedan till grund för en eventuell produktionsstart.
1.4 Avgränsningar
Det primära målet var att ta fram en verktygslåda som uppfyller ställda krav. Det fanns även önskemål från uppdragsgivaren att integrera utveckling av sidoskydd i projektet, dessa två uppgifter skulle löpa parallellt med varandra. På grund av bestämd tidsfrist ansåg projektgruppen att arbetet som behövdes för att ta fram och utveckla en verktygslåda, krävde mycket engagemang och allt fokus från projektmedlemmarna. Därför valde projektgruppen att avgränsa arbetet. Sidoskyddet behandlades men prioriterades ej. Möjligheten att integrera sidoskyddet med verktygslådan togs i beaktning.
1.5 Planering
Projektarbetet startades genom att en detaljerad projektplan togs fram. Detta arbete prioriterades högt, eftersom en väl genomförd planering skapar mer gynnsamma förutsättningar för att projektarbetet skall bli så bra som möjligt. Under projektets gång har dessutom kontinuerliga möten ägt rum med uppdragsgivaren för att säkerställa att utvecklingen har gått åt rätt håll. Protokoll från dessa möten återfinns som Bilaga 29-37.
Projektet delades upp i tre olika faser med olika fokus. Den första fasen är idéfasen där gruppen analyserar marknaden och kundernas önskemål. Här ska gruppen bedriva ett utvecklingsarbete med divergent tänkande och producera många olika idéer och lösningsförslag. Förslagen kan vara helhetslösningar men även lösningar på
delproblem och detaljer. I den andra fasen, förstudiefasen, behandlas idéerna från föregående fas mer utförligt och de utvärderas och vägs mot varandra. Till grund för att kunna utföra denna analys tillämpas en funktionsanalys och en kravspecifikation, se Bilaga 9 och 10. Slutligen går projektet in i genomförandefasen. Vid denna
tidpunkt har gruppen i samspråk med uppdragsgivaren beslutat att arbeta djupare med en enda slutgiltig lösning. Gruppen fokuserar nu mer på detaljer och arbetar med att få allt underlag för tillverkning av produkten färdigställt.
Gruppen sammanställde flertalet dokument, vilka återges nedan, där ramarna för projektet sattes upp inom gruppen och gentemot uppdragsgivaren.
1.5.1 WBS
En WBS, Work Breakdown Structure, fungerar som en karta som ger en bra översikt över samtliga delmoment som ska behandlas under projektet. Enligt direktiv från Eklund (2002) delade gruppen in varje fas i ett visst antal aktiviteter och listade dessa i olika grupper. Schemat återfinns som Bilaga 1.
1.5.2 Tidsplan - Gantt
Detta dokument är ett flödesschema innehållande aktiviteter från WBS-schemat men här bestäms även tidsåtgången. Det lades stor vikt vid framtagningen av tidsplanen för att projektet skulle få struktur i form av en detaljerad handlingsplan. Vanligtvis löper olika aktiviteter parallellt men emellanåt kan arbetet med en efterföljande aktivitet endast påbörjas om föregående aktivitet är slutförd. Dokumentet finns som Bilaga 2. Under projektets gång finns fyra milstolpar som gruppen kallar grindar. Vid varje grind har ett möte ägt rum med uppdragsgivaren där gruppen redovisat resultatet av aktiviteterna. Vid godkännande från företaget inleddes nästa fas. På detta sätt säkerställdes det att utvecklingen gick åt rätt håll och att tidsschemat efterföljdes. Första grinden äger rum efter det att planeringen är slutförd. Den andra inträder i slutet av idéfasen då gruppen i samråd med uppdragsgivaren väljer ut de mest
intressanta idéer som har genererats. Den tredje grinden infinner sig i sista veckan av förstudiefasen. Här skall alla idéer utom en ha gallrats bort. Den slutgiltiga idén har utvecklats och fått en ”fryst design”. Sista milstolpen som återfinns fem veckor in i genomförandefasen är projektets viktigaste. Här tas beslutet som bestämmer huruvida påbörjande av prototypbygge, efter gjorda ritningsunderlag, kan äga rum.
1.5.3 Riskanalys 1
I början av projektet tog projektgruppen fram en första riskanalys som också kallas för FMEA, Failure Mode and Effects Analysis. Gruppen identifierade och listade upp tänkbara risker för projektet, allt från tekniska avvikelser till osämja inom gruppen. För varje risk diskuterades orsaker, konsekvenser och åtgärder. Ett poängsystem med skala 1 till 10 användes för hur sannolikt det är att risken inträffar och vad det blir för konsekvenser. Dessa två faktorer multiplicerades och gav det så kallade risktalet. Om ett risktal är högre än 30 så ska det finnas ett förslag på åtgärd. Om en risk får ett lågt risktal beaktas den, men det upprättas ingen åtgärd som skall följas. Analysen i sin helhet finns som Bilaga 3.
1.5.4 Design brief
Design brief är ett samlingsnamn för två olika dokument, verbal brief och visual brief. I verbal brief anges vilka funktioner och egenskaper en produkt skall besitta. Inga tekniska lösningar får anges i dokumentet. Den ska bland annat beskriva produktens grundfunktion och brukarens och produktens personligheter. Visual brief är ett dokument som avspeglar verbal brief och vice versa. Detta görs i form av ett kollage där illustrationer skildrar vad produkten ska kommunicera, dess utseende och vilka egenskaper den ska besitta. Dessa bilder kan demonstrera färger, material och känslor med mera.
Design brief fungerar som ett stöd för produktutvecklingsprocessen och bidrar till att gruppen måste se projektet ur ett helhetsperspektiv.
Verbal och visual brief ska även fungera som ett kommunikationsmedel med
uppdragsgivaren och försäkra att bägge parter strävar mot samma mål. Innehållet har diskuterats med uppdragsgivaren men i huvudsak är det gruppens egna tankar och åsikter som har dokumenterats under följande två rubriker.
Verbal och visual brief upprättades med stöd av studiematerial från kursen Industriell Design på Tekniska Högskolan i Jönköping och detta dokument återfinns som Bilaga 5.
1.5.4.1 Verbal brief
Grundfunktionen hos verktygslådan är förvaringsutrymme för arbetsredskap, men den ska även fungera som sidoskydd. Produkten skall vara praktisk och ha en viss
karaktär. Det ska synas att produkten är tillverkad av Eksjöverken.
Produkten ska visa företagets höga kvalitetstänkande i form av robusthet, lång livslängd, exklusivitet, pålitlighet och strävan att ligga långt fram i utvecklingen av verktygslådor.
Bland brukarna är den största andelen män och åldern varierar mellan 23-65 år. Brukaren är motorintresserad, principfast och lite av en besserwisser. Han/hon är även praktiskt lagd och har social kompetens.
De egenskaper som bestämmer värdet av det upplevda hos produkten ska vara
materialval, färgval, bra känsla i rörliga delar, estetiskt värde samt uppkomna ljud vid bruk.
Verktygslådan ska integreras med underkörningskydd, dieseltank, tankar för
hydraulik och annan utrustning som finns monterad på släpet. Den ska vara en viktig del som förhöjer helhetsintrycket
De detaljer som bestämmer den tekniska kvaliteten på produkten ska vara handtaget, fästen mellan lucka och låda, låsmekanism och fästanordning mellan låda och lastbil.
1.5.4.2 Visual brief
Detta kollage är en sammanställning som ska återge de ”ledord” som uppkom under det inledande arbetet. Dokumentet återfinns som Bilaga 6.
> Robust
Produkten ska ge ett robust intryck av att vara anpassad för den miljö som den är avsedd för och kunna stå emot eventuella törnar samt vädrets påverkan.
> Karaktäristisk
Produkten ska ha en särskiljningsförmåga och med form, färg eller detaljer påvisa att det är en produkt från Eksjöverken. Den ska synas i mängden.
> Praktisk
Såväl användaren som påbyggaren ska uppleva att produkten är lätthanterlig och genomtänkt. Det ska vara möjligt för användaren att organisera de föremål som ska rymmas i den, eller på den. För påbyggaren ska det vara enkelt att montera produkten då anordning för infästning ska finnas.
1.6 Disposition
Uppdelningen av rapporten är enligt följande:
> Kapitel 2, Metod: Här beskrivs de metoder och det tillvägagångssätt som gruppen har tillämpat under projektet.
> Kapitel 3, Resultat: Här redogörs det material som respektive aktivitet har genererat.
> Kapitel 4, TED – Trailer Equipment Design: I detta avsnitt presenteras det slutgiltiga resultatet.
> Kapitel 5, Diskussion: Här diskuteras arbetets tillvägagångssätt och resultat.
Rapporten inleds med ett metodavsnitt som återberättar de aktiviteter som har ägt rum i respektive fas. Resultatet av dessa aktiviteter finns sedan att beskåda i resultatdelen, som alltså innehåller motsvarande rubriker som finns under metod. För att få full förståelse för hur projektet utvecklas och för att ta del av all fakta bör läsaren studera både metod och resultat för en fas innan nästa fas granskas.
Det slutgiltiga konceptet beskrivs i kapitel 4 och därefter följer en diskussion av det gångna arbetet och en eventuell uppföljning. Sista delen består av bilagor som kompletterar rapporten och ger mer detaljerad information.
2 Metod
Under projektets gång behandlas ett antal delmoment i respektive fas. Dessa moment presenteras och redogörs i detta avsnitt. Det tillvägagångssätt som har tillämpats bygger på studenternas kunskaper och erfarenheter från tidigare studier.
2.1 Idéfas
Idéfasen är en kreativ period som ska generera alla tänkbara förslag på helhets- eller dellösningar. För att gruppen skulle bekanta sig med branschen krävdes en
inkörningsperiod med en marknadsundersökning innehållande diverse intervjuer och besök. Nya lösningar som kommer upp under denna fas ska behandlas med ett öppet sinne och innan fasen avslutas ska de idéer med störst potential väljas ut, för att i nästa steg undersökas mer noggrant.
2.1.1 Marknadsundersökning
Huvudsyftet med undersökningen är att identifiera kunden och användaren samt deras krav, önskemål och värderingar gentemot en eventuell produkt. De ingående delarna i marknadsundersökningen är intervjuer med användare, fältstudie där bland annat lastbilar beaktas i aktiv miljö samt besök hos åkerier och återförsäljare.
Stor vikt lades vid besök hos åkerier samt intervjuer med lastbilschaufförer. En enkät upprättades av projektgruppen med standardfrågor kring den befintliga produkten och synen på lastbilar rent generellt. Målet med intervjuerna var att identifiera brister hos dagens produkt samt ta del av brukarnas egna åsikter och eventuella förslag på förbättring. Enkäten reviderades allt eftersom, dels för att man fann vissa områden mer intressanta än andra, och dels för att man insåg att den utfrågade kunde guidas in på ett för projektgruppen önskat spår.
2.1.2 Litteraturstudier
En litteraturstudie skall fortskrida genom i stort sett hela projektet då ny information successivt uppstår och behöver behandlas. Den litteratur som behandlas kan
exempelvis vara i form av information från Internet, branschtidning, böcker samt artiklar med mera.
En specifik litteraturstudie upprättades vid denna tidpunkt med syftet att fylla
projektgruppens informationsbank i ett relativt tidigt skede. Projektgruppen ansåg att mer generell kunskap om branschen krävdes. Dels för att man var obekant med området och dels för att möjligheter samt begränsande faktorer skulle kunna
identifieras. För att kunna generera och behandla idéer, har informativt material inom produktutveckling studerats.
2.1.3 Idégenerering
Information som genererats med hjälp av marknadsundersökningen och
litteraturstudien behandlas under idégenereringen. För att få ut så mycket som möjligt av det givna materialet, samt generera fler idéer, tillämpas flera olika metoder.
Metoderna som tillämpas skall i största mån vara kreativa, dock bör även
analyserande metoder tas i bruk då idégenereringen mynnar ut i en grovsållning. Nedan beskrivs metoder hämtade från Michanek (2004) vilka tillämpades under idéfasen. Anledningen till att man valt ut just dessa metoder beror på dess vida tillåtelse för olika idéer, alla idéer ges en möjlighet till granskning och kritik.
2.1.3.1 Slip writing
Slip writing är en enkel men effektiv version av brainstorming. Fördelen med metoden är dess rättvisa gentemot samtliga personer i projektgruppen då alla får komma till tals.
Genom att varje person i projektgruppen under ett par minuter skriver ner sina idéer på papper, skapar man först en idébank med diverse lösningar på ett problem. Därefter sammanställs samtliga förslag och tillsammans försöker gruppen att kombinera
idéerna och utvärdera dem med diverse kriterier som skall uppfyllas.
2.1.3.2 Random input
Random input är en mycket hjälpfull metod för att generera nya idéer genom att angripa ett problem från ett nytt perspektiv. Målet är att bryta sig fri från det gamla tankemönstret vari det kan vara svårt att finna en god lösning. Man kombinerar de tidigare erfarenheterna med nya tankar och kommer förhoppningsvis fram till nya banbrytande insikter.
Genomförandet går ut på så sätt att ett slumpmässigt substantiv väljs ut från ett lexikon eller en förberedd ordlista. Associationer till det utvalda substantivet ska appliceras på det uppställda problemet, vilket leder till nya tankemönster eller lösningsförslag. Med lite tur och skicklighet väljer man ett ”bra” substantiv som resulterar i flera goda idéer.
2.1.3.3 Zooma ut
Ett vanligt problem som kan uppstå då lösningar behöver genereras på ett problem, är att man fokuserar för mycket på ett visst område eller endast tänker nyskapande. Vid detta skede kan man använda sig av en metod som går ut på att skapa ett visst
perspektiv på problemet. Man ”zoomar ut” från problemet och listar de funktioner samt egenskaper som en eventuell lösning skall inneha. Dessa associeras sedan till andra befintliga produkter med liknande funktioner och egenskaper. På så sätt kan befintlig teknik tillämpas vilket sparar tid och utvecklingskostnader.
2.1.3.4 6-3-5 metoden
6-3-5 metoden är en variant av brainstorming där sex personer på varsitt papper för ner tre grova lösningar på ett problem. Lösningarna skickas sedan vidare till näste
gruppmedlem som granskar, förlänger och modifierar dem. Efter fem ronder har samtliga deltagare tagit del av allas lösningar. Man har på detta sätt på ett enkelt och under en relativt kort period skapat sig ett flertal idéer att bearbeta och bedöma tillsammans.
För den givna projektgruppens del fick denna metod modifieras till viss del. Man var endast tre personer vilket resulterade i en 3-3-2 metod, 3 personer, 3 lösningar samt 2 ronder.
2.1.4 Grind 1
Grind 1 är en aktivitet där de givna förslagen som har genererats inom idéfasen analyseras och utvärderas. Tanken är att denna grind skall verka som en språngbräda in i förstudiefasen i vilken ett visst antal av förslagen från idéfasen skall revideras och utvecklas. Tillsammans med uppdragsgivaren kom projektgruppen överens om vilka förslag som skulle föras in i nästkommande fas, besluten baserades bland annat på förslagens realiserbarhet.
2.2 Förstudiefas
Då arbetet går in i förstudiefasen, ska det grundläggande idéarbetet vara avslutat. De bästa förslagen som klarat första gallringen utvecklas vidare i den mån det går, utvärderas och vägs mot varandra. För att förankra de beslut gruppen tar upprättas diverse styrdokument.
2.2.1 Informationssökning
Vid denna tidpunkt gällde det för gruppen att insamla specifik data gällande
önskvärda tillbehör, materialval och tillverkningsteknik. Dessutom undersöktes vilka lösningar som är patenterade samt vilka lagar och bestämmelser det finns angående sidoskydd på lastbil och släp. För att finna informationen om komponenter och
material besökte gruppen återförsäljare, underleverantörsmässan på Elmia i Jönköping samt undersökte företags hemsidor. Olika tillverkningstekniker diskuterades med Eksjöverken som själva besitter stor erfarenhet och kunskap. Patent och lagkrav
undersöktes via Internet samt genom upplysning från Claes på Eksjö Maskin & Truck.
2.2.2 Tester/Analyser
Med fysiska modeller i wellpapp genomförde gruppen enkla mekaniska tester och undersökte hur en eventuell utformning på verktygslådan och dess inredning skulle kunna se ut. Gruppen använde sig också av 3D-modelleringsprogrammet CATIA V5 för att i mer detalj undersöka mått och anpassningsbarhet i den miljö som
verktygslådan samt sidoskydd ska verka i.
2.2.3 Funktionsanalys och kravspecifikation
För att styra upp projektet och leda slutresultatet på rätt väg tillämpas olika former av dokument. Funktionsanalysen innehåller alla de tänkvärda funktioner som en
slutgiltig lösning kan innehålla och fungerar som en checklista på att inget är förbisett. Innehållet är en sammanfattning av det undersökande arbetet som har pågått tidigare under projektet.
Enligt Landqvist (2001) tillämpas funktionsanalysen för att lära sig att tänka i form av funktioner istället för i färdiga lösningar. Materialet medger även möjligheten att utvärdera lösningsförslag gentemot varandra då den lösning som uppfyller flest antal önskemål kan anses vara det bästa valet. Alternativt kan enbart de viktigaste
funktionerna väljas ut och viktas olika för att sedan ingå i en mer analyserande utvärderingsmatris.
Funktionerna delas in i olika klasser. Huvudfunktionen (HF) beskriver produktens primära egenskap. Nödvändiga funktioner (NF) är förutsättningar för att kunna
uppfylla huvudfunktionen. Önskvärda funktioner (ÖF) är funktioner som inte direkt är kopplade till huvudfunktionen men som ändå är av betydelse för produkten. Dessutom listas även onödiga funktioner (OF) ibland, detta för att klargöra vad som inte är önskvärt utan kan förkastas. För att göra analysen mer detaljerad valde gruppen att dela in den i olika rubriker med olika fokus, och för samtliga funktioner lämnades utrymme för eventuella kommentarer och preciseringar.
En kravspecifikation innehåller krav på vad en slutgiltig lösning måste uppfylla för att den ska anses vara tillfredställande. Enligt Eklund (2002) varierar innehållet i en kravspecifikation beroende på rådande omständigheter. Gemensamt är dock att dokumentet inte ska innehålla några färdiga problemlösningar, den totala produkten ska behandlas, kraven ska formuleras så att produkten direkt kan kontrolleras mot dem samt att inga krav får motsäga varandra. I form av tester, lagkrav, analyser samt genom utvärderingar kunde gruppen tillsammans med uppdragsgivaren sammanställa dokumentet.
2.2.4 Riskanalys 2
En andra riskanalys, FMEA, hjälpte gruppen att identifiera eventuella problem som kan uppkomma under det fortsatta arbetet med utveckling av de återstående
koncepten. Genom att lista risker, värdera dem och göra upp enkla handlingsplaner för de största riskmomenten får gruppen bättre kontroll över händelseförloppet.
2.2.5 Visualisering
För att förbereda sig inför den kommande grinden, Grind 2, arbetade gruppen med att ta fram presentationsmaterial. Detta material innehöll utkast på olika lösningsförslag och kom att fungera som beslutsunderlag vid gallringen. För att alla förslag skulle presenteras likvärdigt tillämpades återigen 3D-modelleringsprogrammet CATIA V5.
2.2.6 Grind 2
Innan steget in i nästa fas, genomförandefasen, kunde tas krävdes det att gruppen och uppdragsgivaren i samråd tog ett beslut gällande vilka, eller vilket, förslag som hade störst potential. Som hjälpmedel för att metodiskt och objektivt välja ut de bästa lösningarna förbereddes en viktmatris, en så kallad Kesselring.
2.3 Genomförandefas
Under denna avslutande fas skulle projektet fokuseras allt mer på den slutgiltiga lösningen som verkligen började ta sin form. De sista finjusteringarna och
detaljlösningarna behandlades och det resultat som tidigare arbete har genererat skulle nu i praktiken omvandlas och sammanställas för att målet med projektet skulle
uppnås.
2.3.1 Ritningsunderlag
Efter Grind 2 kom gruppen och Eksjöverken överens om att testa olika funktioner från de tre koncepten. Det var därför nödvändigt att ta fram en funktionsmodell för att kunna testa olika lucköppningsalternativ och inredningsmöjligheter. Även här använde sig gruppmedlemmarna av CATIA V5. Ritningarna gjordes för funktionsmodellen som skulle ligga till grund för den slutgiltiga prototypen.
2.3.2 Tester
För att kunna testa alla ingående funktioner i verkligheten konstruerade Eksjöverken en modell i aluminiumplåt med naturlig storlek utifrån ritningsunderlagen. I samband med denna utvärdering utförde gruppen även enklare tester i datormiljö för att
ytterligare undersöka möjligheter och begränsningar.
De funktioner som var tillfredställande skulle även tillämpas på den slutgiltiga prototypen.
2.3.3 Möte hos Sapa
I samråd med uppdragsgivaren beslutades att noggrannare undersöka om tillverkning av lucka samt sidoskydd av aluminiumprofiler var möjligt. Därför anordnades ett möte med Anders Helander och Gustav Lundkvist från Sapa i Vetlanda där olika lösningar och funktioner diskuterades. Kontakten mellan Eksjöverken och Sapa fanns sedan tidigare, men nu kunde projektgruppen utveckla detta samarbete genom att presentera en annorlunda infallsvinkel och tillföra nya tankar och idéer.
2.3.4 Visualisering - slutkoncept
När tester av de ingående funktionerna och allt detaljarbete analyserats tog
projektgruppen fram ritningsunderlag som skulle ligga till grund för den slutgiltiga prototypen.
2.3.5 Presentationsmaterial
För att kunna presentera produkten, dess funktion och form använder sig projektgruppen av bland annat teknisk rapport, renderingar, CAD-modeller,
funktionsmodell samt i mån av tid skall även en fungerande prototyp tillverkas. Till slutredovisningen ska detta material sammanfattas och återges inför åhörarna på ett intresseväckande sätt.
3 Resultat
I detta kapitel redovisas resultatet som uppnåtts i samtliga delmoment från respektive fas och hur arbetet har format den slutgiltiga lösningen.
3.1 Idéfas
Nedan presenteras resultatet av de aktiviteter som genomförts under idéfasen. Marknadsundersökningen och litteraturstudien låg till grund för många av de förslag som genererades under idégenereringen. Som avslutande aktivitet i idéfasen gallrades en stor del av förslagen bort, och projektet kunde utan några större komplikationer passera grind 1 och vidare in i nästföljande fas.
3.1.1 Marknadsundersökning
Under hela marknadsundersökningen kontaktades flera åkerier, påbyggare samt lastbilschaufförer. Kortare konversationer så väl som ingående diskussioner hölls på flera håll med personer väl insatta i branschen. De två mest intressanta aktörerna ansåg man främst vara åkerierna och chaufförerna där åkerierna verkar som kund och chaufförerna som slutanvändare. Enligt de iakttagelser som gjorts fann man att dialogen mellan dessa två var relativt god, trots att man värdesätter olika faktorer på exempelvis en verktygslåda. Åkerierna vill hålla nere kostnaderna på sina inköp men samtidigt marknadsföra sig själva. Chaufförerna värdesätter främst funktionalitet men man kan i många fall ana ett visst intresse för utseendet på fordonet man kör.
Nedan listas en sammanfattning av resultatet från de intervjuer och besök som har genomförts under marknadsundersökningen. De företag som kontaktats är bland annat Sävsjö transport, Södra skogsägarna, Börjes transport AB, Schenker åkeri AB,
Abrahamssons åkeri AB samt Atteviks lastvagnar. En fullständig dokumentation av besöken och intervjuerna finns som Bilaga 11-16.
> Interiör – lådan
Figur 4. Verktygslåda med dåligt organiserat
innehåll.
Man anser det svårt att komma åt längst in i lådan, man får böja sig för att komma åt innehållet. Vid konversationer med diverse personer inom branschen framstår det att majoriteten av alla lastbilschaufförer är födda runt 60-talet och tidigare. Man kan där av dra slutsatsen att användaren ej vill anstränga sig i allt för stor mån för att kunna nyttja lådans innehåll. Oftast förekommer endast ett eller inget hyllplan i lådan. Detta kan orsaka omfattande oordning,
Vid körningar under natt/kvällar kan det vara svårt att urskilja innehållet i lådan.
Vintertid när blöta spännband rullas ihop och läggs in i lådan kan de frysa vilket resulterar i att de blir obrukbara.
> Luckans infästning på lådan På en stor andel av dagens verktygslådor är luckan fäst i lådans nederkant likt Figur 5. Detta försvårar åtkomligheten avsevärt då luckan bidrar till att personen ifråga får sträcka sig över locket för att komma åt innehållet i lådan. Mest negativt med luckans infästning är dock att den kan bidra till allvarliga
personskador. Om chauffören skulle glömma stänga luckan innan avfärd, riskerar så väl fotgängare som trafikanter att träffas och en olycka är därmed ett faktum.
Figur 5. Låda vars lucka öppnas utåt och
stannar i ett horisontellt läge.
> Lådans infästning på lastbilen
Då infästningen i de flesta fall är gjord av stål och lådan av aluminium bidrar detta till att korrosion kan uppstå. Risken finns att infästningen vid någon tidpunkt går sönder och man tappar lådan.
Det finns ingen standardinfästning för verktygslådorna då varje lastbil är olik den andra. Detta innebär att påbyggaren för varje lastbil måste konstruera en helt ny infästning.
> Estetiskt värde
Figur 6. Exempel på låda tillverkad av
aluminium där ytan har angripits.
De flesta av dagens verktygslådor, inklusive Eksjöverkens, ser i stort sett likadana ut. De har samma geometriska form och är tillverkade av aluminium eller rostfritt stål. Eksjöverkens
verktygslåda utmärker sig inte på så sätt att man kopplar produkten till företaget. Även finish kan ifrågasättas, till exempel synliga svetsfogar på lådan och sättet man viker dem på. Dock bör störst tankearbete läggas på locket som är ansiktet utåt. Lådor tillverkade i
aluminium kan även angripas av vägsalt och får då en matt och sliten yta, se Figur 6.
> Låsmekanism
Ett annat problem som finns är att låset snabbt kan rosta och blir då obrukbart. Många gånger struntar föraren helt i att låsa lådan då man anser att innehållet ej är stöldbegärligt. Enstaka fall finns där nycklarna till lådan fortfarande hänger kvar på insidan av luckan, man har då inte över huvud taget använt nycklarna sedan lådan monterades.
Dagens lås har oftast ett relativt litet handtag vilket kräver att användaren behöver ta av sig handskarna för att kunna öppna lådan. Detta kan vara tidskrävande och man riskerar även att frysa om händerna då låsen i de flesta fall är tillverkade av metall.
> Skador på låda samt sidoskydd Vid lastning och lossning av gods händer det att exempelvis truckar kör emot lådan samt sidoskyddet. Detta är relativt vanligt och resulterar oftast i mindre bucklor men ibland även omfattande deformering. För att komma åt släpet händer det att man klättrar på
sidoskyddet eller lådan vilket också kan leda till deformering.
Figur 7. Skada på verktygslåda.
3.1.2 Litteraturstudier
I ett tidigt skede valde projektgruppen att bekanta sig med branschen genom att undersöka diverse material inom området. Man studerade bland annat
branschtidningen Trailer, som inriktat sig på vägburna fordon. Magasinet förser kunden med reportage och nyhetsbevakningar och innehåller mycket bilder, vilket projektgruppen drog stor nytta av. Genom vägverket utforskade man i grova drag lagkrav och mått som en eventuell lösning måste uppfylla. Riktlinjer för dagens produkter fanns även att granska på olika tillverkares hemsidor. Detta material skulle i nästföljande fas granskas närmare och utvärderas gentemot de förslag man tagit fram. Litteratur inom produktutveckling har studerats under hela resans gång. Gruppen har dels bundit ny kunskap till projektet vad gäller metoder för generering och
3.1.3 Idégenerering
Enligt gruppen fanns två uppenbara alternativ att angripa uppgiften på, inifrån och ut, eller utifrån och in. Inifrån och ut innebar att man började med att utveckla interiören av lådan och sedan formge exteriören därefter. Utifrån och in innebar det omvända, där interiören fick växa fram med avseende på exteriören. Valet kom att falla på den sistnämnda, utifrån och in. Man ansåg att den yttre designen skulle komma att vara av större tyngd, om en originell och personifierande produkt skulle kunna utvecklas. Då inredningen av de befintliga verktygslådorna på sin höjd bestod av två hyllplan, räknade gruppen med att utvecklingen av en mer tilltalande interiör inte skulle bli ett större problem.
Efter att man behandlat den insamlade informationen med de beskrivna metoderna under kapitel 2.1.3 Idégenerering, uppstod 17 olika lösningsförslag. Flera av förslagen var koncept på integrerade system bestående av både sidoskydd samt verktygslåda, andra var endast på lådan och luckan. För att samtliga förslag skulle kunna värderas på ett jämbördigt sätt, valde projektgruppen att visualisera dem i sin rätta miljö. Varje förslag skissades därför upp tillsammans med en lastbil i två olika vyer och tilldelades en kort förklarande text samt ett passande namn.
Samtliga förslag återfinns som Bilaga 17.
3.1.4 Grind 1
Möte stämdes med Eksjöverken för utvärdering och gallring. Projektgruppen utförde en kort analys, kallad ALOU (Advantage, Limitations, Overcome, Uniqueness), av samtliga förslag. Denna analys låg till grund för utvärderingen med Eksjöverken och verkade även som hjälpmedel under mötet. Företaget fick upprätta sin egen topp 5-lista som sedan jämfördes med projektgruppens val. Resultatet blev dock till slut att sex förslag valdes ut för att gå vidare in i nästa fas. Anledningen till att man valde dessa sex var att det fanns en eller flera detaljer hos samtliga alternativ som ansågs intressanta. Man kom överens om att i nästa steg skall dessa detaljer från de sex utvalda förslagen föras samman och bilda tre nya lösningar. Nedan listas förslagen som gick vidare från den första gallringen.
Flygplansmodellen A: Liten
materialåtgång, bra form för förvaring av spännband
L: Endast ett utrymme O: Dela upp i flera
fack
U: Rund form på lucka
Figur 8. Flygplansmodellen
Verktygslådan på Figur 8 har integrerat sidoskydd. Tanken är att hela systemet skall efterlikna förvaringsutrymmet som exempelvis används i flygplan. Den egenskap som tilltalade var främst den runda formen. En rundare form skulle bidra till att skapa ett enhetligt uttryck med framförallt formen på förarhytten. Intresse fanns även för luckans sätt att öppnas, med tillräckligt stor vinkel skulle luckan i fullt öppet läge positioneras så att den ändå inte blir farlig för andra i trafiken.
Kylskåpet
A: Snabb åtkomst i
luckan, enkel form
L: Ingen
helhetslösning
O: Matcha sidoskydd U: Djup lucka
Figur 9. Kylskåpet.
Figur 9 visar förslag på verktygslådans lucka. Tanken var att luckan skulle användas på ett så optimalt sätt som möjligt. Istället för att endast använda luckan som en förslutningsmekanism, skulle den utformas på så sätt att man kunde förvara redskap däri. Man öppnar med andra ord upp en stor del av lådan för enkel och snabb åtkomst av exempelvis spännband.
Figur 11. Grillen. Figur 10. Spåret.
Spåret
A: Enkel och snygg
design
L: Lucka fäst i nederkant O: Annan lucköppning U: Urskiljningsbar
Figur 10 är ett grovt konceptförslag som sammanbinder utseendet på både
verktygslåda och sidoskydd. Ett genomgående mönster eller som i fallet ovan, ett rakt spår som antingen kan tillkomma genom en press eller tryckas ut i form av en profil. I spåret kan man eventuellt också dölja, eller binda in, låset i designen.
Grillen
A: Avdelat och
utdragbart utrymme, enkel åtkomst, bra vid trånga utrymmen
L: Komplicerad att
tillverka och inreda, flera rörliga delar påverkas av salt och kyla samt lagkrav
O: Delvis rund, delvis
plan framtill
U: Form, funktion,
separat utrymmen Figur 11 visar en delad låda med framskjutbar underdel. Tanken var att den övre luckan skjuts bakåt likt en jalusi på en grill eller brödlåda. Den främsta egenskapen ansågs vara den utdragbara delen med olika fack. Denna skulle även kunna verka som avlastningsyta då man behöver komma åt redskap i det övre utrymmet. Som
helhetslösning skulle lådan tyvärr inte fungera då den runda formen ej uppfyller det specifika lagkravet med en plan täckande yta.
Nyckelhålet
A: Snygg originell design,
matchar däcken, optimal form för
spännbandsförvaring
L: Öppning av lucka kräver
utrymme, svår att inreda
O: Ingen helhetslösning U: Form, få svetsfogar
Figur 12. Nyckelhålet.
Figur 12 visar ett cirkulärt förslag på verktygslåda med svängbart lock, liknande skyddet på ett nyckelhål. Alternativt kan en vanlig lucka med gångjärn användas. Den runda formen gör förvaringsutrymmet optimalt för spännband, dock är det svårt att inreda för övriga redskap. Utförandet är originellt men fallerar på grund av lagkrav för täckande ytor. Dock skulle den runda formen kunna användas endast för lagring av spännband som en modul i en verktygslåda, eller integrerad i sidoskyddet.
Sapa
A: Lättillverkade profiler,
enkel montering, stor åtkomst, finish
L: Komplex teknisk
lösning, låsmekanism, vitrost, inredning
O: ”Enkla” profiler med
beprövade gångjärn, endast en rörlig del
U: Få svets-/limfogar,
profiler, finish, kvalitet Figur 13. Sapa.
Figur 13 är ett grovt koncept på verktygslåda integrerad med sidoskydd som består helt av strängpressade aluminiumprofiler. Främsta egenskap är möjligheten att kunna skapa en komplex form samt snygg finish till en relativt låg kostnad. Dessutom finns fördelar i form av automatiserad produktion som enkelt medger variationer i längd på produkten. Man såg även potentialen i att kunna binda designen från verktygslådan till sidoskyddet med en mycket hög precision. Gångjärn kan även kombineras i profilen och samtliga svetsfogar skulle kunna uteslutas.
3.2 Förstudiefas
Efter att grind 1 har passerats skall de återstående koncepten i denna fas utvecklas vidare och eventuellt kombineras för att nå en tillfredställande lösning. Tester och analyser genomfördes och ytterligare insamlad information behandlades. För att strukturera arbetet och göra objektiva bedömningar upprättades diverse styrdokument, som presenteras nedan.
3.2.1 Informationssökning
Insamlingen av information hos återförsäljare, Trailereffekter i Jönköping, samt via Internet gav inspiration och konkreta exempel på komponenter som är direkt
anpassningsbara. Befintliga lås med handtag, sidoskydd och verktygslådor med mera undersöktes och utvärderades för att kunna ge uppslag till nya lösningar. Gruppen besökte även underleverantörsmässan på Elmia i Jönköping för att komma i direkt kontakt med företag som tillhandahöll intressanta produkter. Resultatet av denna undersökning med tänkbara tillbehör finns som Bilaga 8.
Vidare så kontrollerades olika dimensioner på ting som kan komma att bli aktuella att förvara i lådan. Mått på ihoprullade spännband och dunkar för olja var av intresse. Möjlighet att kombinera aluminiumprofil och plåt diskuterades. För kunna färdigställa en produkt med denna utformning krävs dock att en del av tillverkningen läggs på en utomstående aktör. Tidigare hade Eksjöverken varit i kontakt med Sapa i Vetlanda, en av världens ledande producenter av aluminiumprofiler, och diskuterat ett eventuellt samarbete och den tråden kunde nu bli aktuell att ta upp igen.
Sökningen efter befintliga patent genomfördes främst på databasen esp@cenet via patent- och registreringsverkets hemsida, www.prv.se. Detta gav dock inget större utslag och gruppen insåg ganska snart att det just i det skedet inte förelåg någon större risk att göra intrång på något patent eller mönsterskydd. Eventuellt att denna sökning kan göras mer specifik längre fram i projektet då områden kan komma att undersökas mer detaljerat.
Lagkraven kom dock att vara direkt styrande. Redan tidigare hade vissa förslag sorterats bort beroende på att dess utformning inte uppfyllde vissa bestämmelser eller inte kunde leva upp till fastlagda krav. Det material gruppen erhöll från Claes
Andersson på Eksjö Maskin & Truck i Eksjö var en sammanställning av de direktiv som Europeiska Gemenskapernas Råd har upprättat och som återfinns på hemsidan
för EU-rätten (http://eur-lex.europa.eu). Direktiven omfattar lagstiftning om
sidoskydd på vissa motorfordon och släpvagnar till dessa fordon. Paragrafer 2.1 – 2.7,
2.8, 2.9gällande mått och utformning, är de mest styrande uppgifterna för den
slutgiltiga lösningen. Förutom detta togs även hänsyn till ytterligare en lagstiftning som innebär att luckan till en sidomonterad låda i sitt öppna läge inte får stanna i en horisontell position.
Denna lag gäller i flera europeiska länder, dock inte i Sverige men uppdragsgivaren hade ändå önskemål om att bejaka dessa bestämmelser. Med hänsyn till detta så beslutade gruppen att den djupa luckan bör monteras med en ledfunktion i framkanten av lådan. Luckan öppnas då med framsidan mot färdriktningen och kan slås igen vid en eventuell kollision.
3.2.2 Tester och analyser
Genom att bygga enkla modeller i wellpapp kunde gruppen testa olika enkla funktioner och få en bättre uppfattning vilka dimensioner som är aktuella för förvaring av diverse tillbehör, se Figur 14-16.
Figur 14. Funktionsmodell i wellpapp. Figur 15. Förslag på utdragbar låda, ett
förslag som kom att uteslutas.
Vid detta modellbyggande låg fokus på förslaget som skulle tillverkas i plåt och framförallt var det intressant att undersöka hur det skulle upplevas med en djup lucka och hur lådan skulle kunna inredas för att få ordning och struktur. Ett tidigare
identifierat problem var åtkomligheten i lådan, brukaren ska inte behöva sträcka sig alltför långt in under flaket för att nå längst in i lådan. Därför undersöktes alternativ med hyllplan eller förvaringsutrymmen som skulle förenkla åtkomsten.
Arbetet resulterade i en utfällbar låda som gruppen kallade vedlåda, se Figur 16. Denna låda fäller brukaren alltså ut och innehållet framträder lättåtkomligt. Jämfört med ett utskjutande eller utdragbart förvaringsutrymme utgör denna lösning inte alls samma risk i sitt öppna läge. Ett utskjutande hyllplan skulle ha samma negativa effekt som luckan som vid öppning stannar i ett horisontellt läge, vilket är det problem som diskuterades under föregående rubrik.
Utöver detta funderade gruppen även på att göra inredningen i lådan i moduler. Det skulle medföra en större valmöjlighet för beställaren att själv inreda lådan mer specifikt efter de behov denne har.
Vid denna tidpunkt hade tre olika förslag börjat ta sin form. Det första var lådan med djup lucka vars yttre dimensioner påminner om den befintliga lådan. Det andra var en mer avlång låda med mindre djup som mer utnyttjar utrymmet på längden. Detta alternativ skulle ha en lucka likt de som återfinns vid vissa förvaringsutrymmen på bussar och öppnas parallellt med släpet. Det sista alternativet var lösningen som baserades helt på tillverkning av aluminiumprofiler. Även denna lösning innebar att utrymmet på bredden skulle utnyttjas istället för djupet.
3.2.3 Funktionsanalys och kravspecifikation
Dessa två dokument förde utvecklingen av de återstående alternativen i rätt riktning. De innehåller en utförlig sammanställning av den information som tidigare arbete har genererat och sätter upp ramar för slutresultatet. Funktionsanalysen, se Bilaga 9, gav en mer övergripande bild över samtliga funktioner och alla tänkbara punkter som bör beaktas. Kravspecifikationen, se Bilaga 10, däremot innehåller de krav som
slutkonceptet måste uppfylla.
3.2.4 Riskanalys 2
Denna riskanalys upprättades för att gruppen skulle bli mer medvetna om vilka eventuella problem som kunde dyka upp under slutskedet av projektet. Analysen fokuserade på arbetet med slutkonceptet och de största riskområdena var att ej nå slutmål inom bestämd tid och problem att finna rätt komponenter, se Bilaga 4.
3.2.5 Visualisering
Då projektgruppen hade beslutat riktlinjerna för de tre nya förslagen, valde man att skapa 3D-modeller i CATIA V5 för att mer ingående undersöka alternativen, se Figur 17-22. Arbetet handlade mycket om att anpassa dimensioner efter det utrymme som finns till förfogande under ett lastbilsflak. Dessutom testade gruppen olika typer av ledfunktioner för luckorna hos respektive förslag och undersökte olika möjligheter för inredning.
Figur 17. Förslag med djup lucka. Figur 18. Djup lucka för snabb åtkomst samt
utfällbara lådor.
Figur 19. Förslag på avlång låda med mindre
djup, där parallellöppnad lucka tillämpas. Figur 20. Avlång låda med stängd lucka.
Figur 21. Förslag som utgörs av
3.2.6 Grind 2
Till mötet hade gruppen förberett en viktmatris för att kunna jämföra de tre alternativen, som beskrivs under förgående rubrik, mot varandra. Matrisen kallad Kesselring vilken återfinns som Bilaga 7, använder de viktigaste funktionerna från funktionsanalysen som kriterier vid bedömningen.
Viktmatrisen kom dock aldrig till användning då uppdragsgivaren hade klara åsikter och besluten som fattades grundades på deras erfarenheter och föraningar om vad som skulle vara realiserbart. Mötet resulterade i att lådan med djup lucka skulle utvecklas vidare och uppdragsgivaren skulle bygga en funktionsmodell i plåt där även
alternativet med en parallellöppnad lucka kunde testas. Dessutom bestämdes att förslaget med att tillämpa aluminiumprofiler skulle leva vidare och utvecklas. Enkla ritningar skulle upprättas för att senare i nästa fas utvärderas mer ingående.
Vid denna tidpunkt var dock tanken enligt planeringen att endast ett vinnande slutkoncept skulle återfinnas. Anledningen till att fallet inte blev så, var att uppdragsgivaren inte ville utesluta det ena alternativet från det andra. Därför gick projektet vidare in i nästa fas med fortsatt utvecklingsarbete, där möjligheterna till en eventuell sammanslagning av de återstående alternativen undersöktes.
3.3 Genomförandefas
Allt detaljarbete avslutades i denna fas och med godkännande från Eksjöverken påbörjades arbetet med att ta fram den slutgiltiga prototypen som skulle uppfylla kravspecifikationen. Här presenteras resultatet av denna fas som visar hur prototypen utvecklades.
3.3.1 Vidareutveckling från Grind 2
Projektgruppen hade nu påbörjat arbetet med att ta fram den slutgiltiga prototypen. Tidigare hade gruppen i samråd med uppdragsgivaren beslutat att kombinera de bästa idéerna från de tre återstående koncepten till en enda lösning. Bestämt var också att själva förvaringsutrymmet på verktygslådan skulle behålla sin enkla rektangulära form. Men för att minimera materialåtgång beslutade gruppen att utforma lådan mer ändamålsenligt. Detta innebar att lådans volym minskades och istället fokuserade gruppen på att öka funktionaliteten hos lådan och det tidigare ”överflödiga” utrymmet minimerades.
Ganska snart fattades dock beslutet att lägga den avlånga lådan med parallellöppnad lucka åt sidan för tillfället och istället fokusera på en kombination av verktygslådan med djup lucka och lösningen som bygger på aluminiumprofiler. Det bortvalda konceptet ansågs helt enkelt ha mindre potential än de andra förslagen bland annat på grund av dess komplexitet med luckan. Samtidigt insåg man även att fokusering på flera lösningar i detta skede skulle innebära att man hamnade alltför långt utanför tidsramarna.
Gruppen tog fram ett antal olika idéer på helhetslösningar med olika utformning av lucka samt sidoskydd. De mest intressanta idéerna ritades upp i CATIA V5, Figur 23 och 24 visar två exempel. Förslagen presenterades för uppdragsgivaren och efter utvärdering framkom det att avrundningar på luckans och skyddets över- och
underkant var önskvärt och skulle behållas på den slutliga lösningen. Samtliga förslag finns illustrerade i Bilaga 18.
Genom att tillföra aluminiumprofiler till den slutgiltiga lösningen skulle ytterligare ett företag involveras i tillverkningen. Vidareutvecklingen av produkten skulle hädanefter även i viss mån involvera Sapa.
Figur 23. Förslag på utformning av lucka
samt sidoskydd där Eksjöverkens logotyp återfinns på luckan.
Figur 24. Abstrakt mönster binder samman
3.3.1.1 Möte hos Sapa
På mötet diskuterades bland annat ett alternativ att konstruera djupluckan i tre delar bestående av två olika profiler. Om den nya mittdelen är en profil är det möjligt att direkt integrera hyllplan som ger ett lättillgängligt förvaringsutrymme.
Vad det gäller sidoskyddet bestämdes det att detta skulle utformas symmetriskt med två hålprofiler som har samma kurvatur som de profiler som återfinns på luckan. Tanken var att uppnå ett enhetligt uttryck där låda och sidoskydd skulle smälta samman i ett gemensamt formspråk. Beslutet att välja bort ett heltäckande sidoskydd grundades på den stora materialåtgång som krävs vilket också gör att vikten blir onödigt stor. Förutom detta skulle den stora ytan öka ansamlingen av smuts och eventuella bucklor framträder tydligare. Protokoll från mötet finns som Bilaga 38.
3.3.1.2 Interiör
I nästa steg skulle gruppen även fokusera på inredningen i lådan och möjligheten att använda utbytbara moduler.
Ytterligare cad-modeller och ritningar på verktygslådan med tillhörande inredning arbetades fram. När det gällde dimensioneringen av lådan, luckan och vedlådan fanns ett par riktmärken men annars kunde gruppen anpassa delarna efter eget bevåg.
3.3.2 Tester
Efter att ha testat den enkla funktionsmodellen i wellpapp, upprättade gruppen ritningsunderlag för konstruktion av en funktionsmodell i plåt. Detta gjordes för att undersöka om teorin överensstämde med verkligheten. Genom att analysera en fysisk modell och bland annat testa olika bockningar på lådan fick gruppen en tydligare bild av vad som var genomförbart och funktionsdugligt.
Modellen konstruerades enligt det tillvägagångssätt som gruppen hade föreslagit där lådan limmas samman av två olika bockade plåtar, en del som utgör rygg och tak och en andra del som formar väggar och botten, se Bilaga 19 Överdel låda samt Bilaga 20 Underdel låda. Samtliga svetsfogar eliminerades och tid sparades vid monteringen. Dessutom stansades delarna till lådan från grundplåten på så sätt att man reducerar mängden spillmaterial.
3.3.3 Ritningsunderlag
Till den slutgiltiga lösningen tog gruppen, med hjälp av plåtmodulen i CATIA V5, fram cad-modeller och ritningsunderlag som grundade sig på funktionsmodellen. Gruppen bestämde i samråd med uppdragsgivaren lämpliga dimensioner på låda, lucka och vedlåda. Tillsammans utgör ritningarna den totala produkten och ligger till grund för en eventuellt kommande produktion. Ritningarna finns som Bilaga 19-26.
3.3.4 Visualisering – slutkoncept
För att presentera slutresultatet på ett tilltalande sätt tillämpades renderingsverktyget i cad-programmet Solid Works. Programmet möjliggör att ta fram bilder som ser fotorealistiska ut vilket ger en klar bild av den färdiga produkten. Dessa bilder återges under kapitel 4.
3.3.5 Presentationsmaterial
En bra presentation av projektet var högt prioriterat inom gruppen. Förutom
ritningsunderlagen och funktionsmodellerna upprättade gruppen även renderade bilder på den färdiga lösningen.
4 TED – Trailer Equipment Design
Det slutresultat som presenteras här har under projektets gång formats bit för bit. Allt arbete har genererat en produkt som gruppen och uppdragsgivaren tror kan komma att konkurrera på marknaden. Beroende på val av tillverkningsmetod, att tillämpa aluminiumprofiler eller att bocka plåt, kan detaljer komma att skilja i utförandet. Dock är den huvudsakliga yttre formen på lådans lucka och underkörningsskyddet fastlagd. De tillbehör som ska ingå i lådan och hur dessa ska placeras är också bestämt men dock finns det utrymme för justering för att kunna anpassa interiören för olika moduler.
4.1 Förvaringslåda
Projektgruppen har valt att benämna den nya produkten som ”förvaringslåda”. Anledningen till detta är att man anser namnet verktygslåda aningen missvisande, då lådan i själva verket inte används i syfte att förvara verktyg. Nedan beskrivs de egenskaper samt funktioner som förvaringslådan besitter och har utrustats med.
4.1.1 Exteriör
Verktygslådans ansikte utåt är själva luckan på lådan. Det är denna del av produkten som uppmärksammas vid en första anblick och det är även här man i ett tidigt stadium lagt mycket fokus vid formgivningen. Dess runda över- och underkant skall bidra till att ge ett enhetligt formspråk som överensstämmer med både underkörningsskyddet samt hyttens runda former.
Dessa avrundade kanter är väl definierade vid övergången till den släta ytan på mitten av locket. Tanken med denna skarpa linje är dels att skapa ett robust uttryck vilket annars kan gå förlorat med runda former, se 1.5.4.2 Visual brief, och dels att lura ögat på så sätt att bockningen ser större ut en vad den egentligen är. Luckan är monterad med två gångjärn på lådans vänstra sida vilket innebär att man öppnar den i lastbilens färdriktning. Skulle chauffören glömma att stänga luckan innan avfärd, blir konsekvenserna vid en eventuell kollision mindre omfattande. Luckan skulle då kunna träffa någon/något i utfällt läge men direkt slås igen.
Tilltänkta gångjärn är tillverkade av företaget Southco, se Bilaga 28. Fördelen med detta gångjärn är möjligheten att montera det på insidan av luckan, vilket innebär att det ej är synligt. Gångjärnet är även utformat på så sätt att den del som är fäst mot luckan kan hakas av från den del som är fäst mot lådan på ett mycket enkelt sätt. Detta medför en förenklad
montering av produkten, samt underlättar eventuell rengöring av luckan och lådan efter användande.
Figur 27. Gångjärn samt kantlist. För att säkerställa att förvaringslådan i stängt
läge motstår smutstänk från lastbilens hjul
samt vatten som tränger in vid regnväder, har man försett framkanten av lådan med en kantlist. Listen har valts ut med omsorg och man lade stor vikt vid dess förmåga att ”greppa” aluminiumkanten som den fäster emot. Listens förmåga att komprimeras gentemot dessa ringa storlek är en vinnande faktor för att spara utrymme för interiöra detaljer så väl som låsets möjlighet att sluta luckan, se Figur 27.
Låset som förvaringslådan utrustats med tillhandahålls av företaget Industrilås AB, se Bilaga 27. Ett robust lås med
komprimeringsfunktion och greppvänligt handtag som inger en känsla av kvalitet och säkerhet. Dess matt-svarta plasthölje skapar en kontrast mot den gråa ytan på förvaringslådan, vilket projektgruppen anser tilltalande. För att binda samman designen med sidoskyddet, har man även valt att lägga en tvärgående matt-svart dekal över förvaringslådan. Dimensionen på dekalens höjd, är densamma som
mellanrummet mellan de två profilerna som utgör sidoskyddet. Låsets kontur har även skurits ut ur dekalen och man har på detta sätt skapat en gemensam koppling mellan dessa tre detaljer, se Figur 28.
Figur 28. Bilden åskådliggör lås och dekal. Själva lådan liknar de på marknaden befintliga
produkterna vad gäller dess geometriska form.
Den stora skillnaden är dock dess möjlighet för tillverkning, se 4.3 Tillverkningsmetod, samt de dimensionsförändringar som gjorts.
4.1.2 Interiör
Inredningen i lådan skall ge brukaren möjligheten att kunna organisera de ting som skall förvaras och samtidigt ge snabb tillgång till den mest frekvent använda utrustningen. Följande rubriker hänvisas till Figur 29.
4.1.2.1 Förvaringsutrymme - vänster
Genom att utrusta förvaringslådan med en avskiljande vägg, har man på ett enkelt sätt skapat en bas för en strukturerad interiör. Väggen delar in förvaringslådan i två utrymmen där det vänstra utrymmet är menat för exempelvis oljereserver och
spolarvätska. Det vänstra utrymmet har även det rustats med en mindre skiljevägg och dimensionerats så att det får plats två stycken standard fyralitersdunkar däri.
4.1.2.2 Förvaringsutrymme - höger
Det högra utrymmet har försetts med två ”vedlådor” med syftet att skapa möjlighet till förvaring av spännband samt spännbandsdragare. Dessa utfällbara lådor monteras mellan skiljeväggen i mitten av förvaringslådan, samt mot en motsvarande vägg monterad på den högra sidan vedlådan. Detta möjliggör att vedlådan utan några besvär kan fällas ut i öppet läge. För att lådans vinkel i öppet läge ej skall överskrida 90° har man försätt skiljeväggen med ett begränsande spår vari vedlådan löper. Tanken med lådor är att de ska maximera åtkomligheten gentemot användaren, ge en strukturerad överblick av innehållet samt kunna stängas vid kollision. Då lådorna är i utfällt läge har man full överblick över innehållet, och inga hukningar krävs för att man exempelvis skall kunna komma åt redskap längst in i förvaringslådan.
Vedlådorna i sig har delats in i olika fack, där spännband samt spännbandsdragare skall förvaras. Den övre lådan är ämnad för spännband och den undre lådan för spännbandsdragare. Anledningen till att man valt att nyttja den övre lådan till spännband, vilket är den mest åtkomliga, är att spännbanden nyttjas och behandlas mest av alla redskap i förvaringslådan.
4.1.2.3 Ljussättning
Det är mycket vanligt att man som lastbilschaufför kör gods under natten, vilket ibland medför svårigheter gällande åtkomsten och sikt i förvaringslådan. För att underlätta för chauffören under dessa förhållanden, skall förvaringslådan utrustas med lysdioder på varsin sida om skiljeväggen i lådan. Dessa skall vara placerade i
framkant på undersidan av taket i lådan, kopplade till ett batteri med på och av knapp. Med lysdioderna påslagna belyses innehållet i vedlådorna i öppet läge samt utrymmet på den vänstra sidan av skiljeväggen.
4.1.2.4 Spännbandsupprullare
En förutsättning för att spännbanden skall kunna placeras i sina respektive fack, är att de rullas ihop först. För att möjliggöra detta på ett så effektivt sätt som möjligt har förvaringslådan utrustats med en spännbandsupprullare, även kallad ”snurrebuss”, vilket skall vara standardutrustning för hela produkten. Spännbandsupprullaren har man valt att montera på undersidan av taket på lådan av ergonomiska skäl. Då användaren öppnar luckan krävs inga ansträngande rörelser så som hukningar eller
