NUMMER 4 1990
Sexualitet
Vart har
sexuali-teten tagit vägen i den
nor-diska kvinnoforskningen ? I detta
nummer diskuteras tankegångar om
kön, sexualitet och makt, dels ur ett
ameri-kanskt perspektiv, dels utifrån Freuds
och den franska psykoanalysens
teorier. Läs också om Julia
Kristevas abjektsbegrepp!
Kvinnovetenskaplig tidskrift utges av Föreningen Kvinnovetenskap-lig tidskrift.
Ansv utg Maud Landby Eduards. Kvinnovetenskaplig tidskrift ut-kommer med 4 n u m m e r om året. Prenumeration för 4 nr kostar 170 skr. Stödprenumerationer å 200 skr eller mer är mycket välkomna. Postgiro 88 41 78-5.
Författarna ansvarar själva för in-nehållet i sina artiklar.
För insända ej beställda manu-skript ansvaras ej.
Maud Landby Eduards, Hillevi Ganetz, Lena Gemzöe, Eva Hallin (bild), Tove Holmqvist, Ingrid Holmquist, Kristina Lundgren, Ulla Manns, Laurie Weinstein (eng-elsk fackgranskning), Ebba Witt-Brattström, Annika Ö h r n e r (bild).
R E F E R E N S G R U P P
J o h a n n a Esseveld, Anita Görans-son, Birgitta Holm, Anna GJönas-döttir, Ulla Tebelius, Gertrud Aström. ADRESS Kvinnovetenskaplig tidskrift S:t Eriksgatan 7 112 39 Stockholm Tel 08-653 23 20
Förteckning över tidigare utkomna temanummer och samtliga artiklar kan erhållas från redaktionen.
Grafisk form: Leif Thollander Vinjetter: Ewy Pälm
Teckningar: Marie Falksten Sättning, originalmontering: Herzog & Budtz AB
Printed in Sweden by Williamssons Offsettryckeri AB, Solna
Tryckt på miljövänligt papper (G) Författarna och Kvinnoveten-skaplig tidskrift
ISSN 0348-8365
Utgivningen har möjliggjorts av anslag från Humanistisk samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Kulturrådet, Universitets- och högskoleämbetet.
Nr 4- 1990-Årg 11
Från redaktionen 1J A C Q U E L Y N N ZITA
Feministisk forskning om sexualitet — idag och i framtiden 4
M A R I A N N E L I L J E S T R Ö M
Institutionaliserad heterosexualitet och undersökningen av könssystem 18
I R É N E M A T T H I S
O m kärlek och sexualitet. En triptyk 30
EBBA W I T T - B R A T T S T R Ö M
Bortom fallos. En diptyk 44
M A R G A R E T H A F A H L G R E N
Det hotande andra — om den manliga, »hysteriska» texten 55
KARIN W I D E R B E R G
Abjektion — könets och samhällets drivkraft 65 Krönika 75 Recensioner 77 Notiser 88
Ingrid Orfali, The Sucker, cibachrome brilliant på aluminium. Foto: Ingrid Orfali.
Från redaktionen
"Inom nordisk kvinnoforskning har kvinnornablivit underligt könlösa och heterosexualiteten som kraft saknas. Könlösa framtonar kvinnor-na i sikvinnor-na olika verksamheter. De arbetar och ar-betar — som om vi kvinnor levde av och för arbe-te allena!"
Så säger rättssociologen Karin W i d e r b e r g i artikeln "Till e n teori o m kvinnoförtryck — b a r r i ä r e r och ö p p n i n g a r " ( K V T 2-3/1987). E n av d e b a r r i ä r e r h o n ser i d e n nordiska k v i n n o f o r s k n i n g e n ä r d e n oproblematiser a d e h e t e oproblematiser o s e x u a l i t e t e n och ö v e oproblematiser h u v u d t a -get bristen p å s t u d i e r av sexualitet. I d e nordiska l ä n d e r n a ä r d e t a r b e t e t och repro-d u k t i o n e n (i betyrepro-delsen b a r n o m s o r g och även o m s o r g i vidare m e n i n g ) som står i c e n t r u m f ö r kvinnoforskarnas intresse, me-d a n sexualiteten lyser m e me-d sin f r å n v a r o . O c h n ä r d e n trots allt f ö r e k o m m e r ä r d e t som e n separat f r å g a och inte som ett per-spektiv som kan ge e n ö v e r g r i p a n d e
förstå-else av m a n s s a m h ä l l e och kvinnoförtryck. Karin Widerbergs karakteristik ä r till-spetsad m e n t r ä f f a n d e . Ett sätt att f ö r k l a r a situationen ä r att hänvisa till d e n (tidigare) d o m i n e r a n d e marxistiska t r a d i t i o n e n i nordisk kvinnoforskning. D e n n a gav u p p -hov till e n ensidig f o k u s e r i n g p å a r b e t e och a r b e t s d e l n i n g och också till ett f j ä r m a n d e f r å n d e n radikalfeministiska diskussionen som r e d a n p å 1970-talet tematiserade sex-ualiteten. H o s oss ä r t ex S h u l a m i t h Fire-stone f r ä m s t k ä n d (eller ö k ä n d ) f ö r att h a påstått att kvinnoförtrycket skulle k u n n a u p p h ä v a s g e n o m teknologisk b e f r u k t -n i -n g ; f å k ä -n -n e r h ä r till h e -n -n e s i-ntressa-nta i d é e r o m kärlek, som också b e h a n d l a s i The
Dialectics of Sex f r å n 1970. Å t m i n s t o n e i
Sverige s a m v e r k a r också d e n n a feministis-ka f o r s k n i n g s i n r i k t n i n g m e d d e t starfeministis-ka lik-hets- och j ä m s t ä l l d h e t s t ä n k a n d e t i kvin-n o f r å g o r . D e kvin-n s i s t kvin-n ä m kvin-n d a ideologikvin-n skyg-g a r f ö r alla f r å skyg-g o r som kan aktualisera
olik-h e t e n m e l l a n k ö n e n — ocolik-h dit olik-h ö r sexuali-t e sexuali-t e n g e n o m sin k o p p l i n g sexuali-till k r o p p e n och d e n s k biologin.
D e n k v i n n o f o r s k n i n g o m sexualitet som gjorts i Sverige r ö r f r a m f ö r allt våld m o t kvinnor, f r å g o r s o m k v i n n o m i s s h a n d e l , våldtäkt och prostitution. Detta g e r stu-d i e r n a e n viss b e g r ä n s a n stu-d e "slagsistu-da", m e n d e h a r också gett u p p h o v till mycket f r u k t b a r t , m e r generellt t ä n k a n d e o m rela-t i o n e r n a mellan k ö n e n ; d e rela-t gäller rela-t ex Rirela-ta Liljeströms och H a n n a Olssons a r b e t e n f ö r d e n statliga S e x u a l b r o t t s u t r e d n i n g e n , d ä r Rita Liljeström m y n t a d e d e t t ä n k v ä r d a b e g r e p p e t " d e t erotiska kriget" (Se t ex
KVT 3/1981, "Sexualitet, m a k t och orätt").
U n d e r senare å r h a r också intresset ökat f ö r sexualitetens betydelse f ö r f r å g o r som könssocialisering och s k a p a n d e av köns-maktssystem. N ä m n a s kan t e x d e n antro-pologiska a n t o l o g i n Från kön till genus — d ä r sexualiteten snarare ä n a r b e t s d e l n i n g -e n b -e t o n a s som skapar-e av socialt kön/g-e- kön/ge-n u s — och statsvetarekön/ge-n A kön/ge-n kön/ge-n a G J ö kön/ge-n a s d ö t t i r s teori o m d e t m o d e r n a patriarkatet, som tar sin u t g å n g s p u n k t i sexualiteten och kärleken f ö r att förklara o j ä m l i k h e t e n mel-lan k ö n e n .
M e d d e t n u aktuella n u m r e t av K V T vill vi bidra till d e n p å g å e n d e teoriutveckling-e n g teoriutveckling-e n o m att införa t a n k teoriutveckling-e g å n g a r som h a r sitt u r s p r u n g i U S A och Frankrike, l ä n d e r d ä r diskussionen o m sexualiteten alltid va-rit central i feministiska s a m m a n h a n g .
J a c q u e l y n Zita g e r i "Feministisk forsk-n i forsk-n g o m sexualitet — idag och i f r a m t i d e forsk-n " e n brett u p p l a g d översikt över t e n d e n s e r i d e n n o r d a m e r i k a n s k a diskussionen. H o n finner att d e b a t t e n kan struktureras enligt tre h u v u d l i n j e r : d e t f ö r k l a r a n d e perspekti-vet (varifrån k o m m e r sexualiteten?), d e t topografiska (var finns d e n ? ) och d e t nor-mativa (är d e n politisk?). S e x d e b a t t e n h a r också sina tydliga k o m b a t t a n t e r : teoretiskt r ö r d e t sig o m m o t s ä t t n i n g e n mellan es-sentialister och konstruktionister (de som ser sexualiteten som n å g o t naturgivet och äkta kontra d e som h ä v d a r att d e n e n d a s t existerar g e n o m sin sociala f o r m och orga-nisation); politiskt gäller d e t konflikten mel-lan nyliberaler och nymoralister. D e n
sena-re m o t s ä t t n i n g e n ä r f r a m s p r u n g e n u r fe-ministernas e g e n politisering av sexualite-ten, m e n a r Zita. D e n n a h a r trots sitt pro-gressiva syfte fått totalitära t e n d e n s e r , vil-ket lett till ett nytt sexuellt u p p r o r m o t fe-ministiska kategoriseringar!
Även M a r i a n n e Liljeströms artikel "Institutionaliserad heterosexualitet och u n -d e r s ö k n i n g av könssystem" h ä m t a r inspi-ration f r å n USA. D ä r h a r m a n s e d a n l ä n g e i feministiska s a m m a n h a n g problematise-rat d e n heterosexuella k ö n s i d e n t i t e t e n och p e k a t p å s a m b a n d e n m e l l a n heterosexis-tisk ideologi och kvinnoförtryck. I d e n svenska k v i n n o f o r s k n i n g e n h a r d e n n a typ av diskussion varit i d e t n ä r m a s t e icke exi-sterande, ett u n d a n t a g ä r faktiskt KVT, d ä r f r å g e s t ä l l n i n g a r n a berörs i n u m r e t o m les-biskhet (3/1985).
M a r i a n n e Liljeström p r e s e n t e r a r h ä r C a t h a r i n e M a c K i n n o n och A d r i e n n e Richs t e o r i e r o m d e n institutionaliserade heterosexualiteten som ett ideologisk-poli-tiskt system som syftar till att g a r a n t e r a m a n l i g d o m i n a n s . Enligt Liljeström ä r e n kritisk g r a n s k n i n g av d e n n a sexuella struk-t u r n ö d v ä n d i g o m m a n vill försstruk-tå d e struk-t sstruk-tän- stän-diga å t e r s k a p a n d e t av o j ä m l i k h e t e r mellan k ö n e n . Kön, sexualitet och m a k t ä r l e d m o -tiv i artiklarna ovan. Så ä r även fallet i I r é n e Matthis och E b b a Witt-Brattströms texter, d ä r d e n franska psykoanalysen ä r d e n f r ä m s t a teoretiska inspirationskällan. M e n h ä r v i d g a r sig också t e m a t i k e n : i " O m kär-lek och sexualitet. E n triptyk" skriver Iré-n e Matthis att sexualiteteIré-n varkeIré-n kaIré-n re-d u c e r a s till t ex "samlagsgymnastik" eller till e n " m a k t k a m p mellan k ö n e n " . H e n n e s projekt blir att försöka f å n g a n å g o t av sex-ualitetens m å n g f a c e t t e r a d e karaktär: först g e n o m att m e d i t e r a över dess väsen, s e d a n g e n o m personliga "Kärleksbilder", slutli-g e n slutli-g e n o m att diskutera Freuds teori o m kvinnlig sexualitet. D e n n a f r a m t r ä d e r i e n s k r ä m m a n d e dager, n ä r d e n som h ä r för-b i n d s m e d H a n n a Olssons studie av
Catri-ne och rättvisan.
I " B o r t o m fallos. E n diptyk" försöker E b b a Witt-Brattström förstå d e n kvinnliga sexualitetens villkor. H o n söker svar i Ing-rid Orfalis konst och också h o s J a c q u e s
La-can, J u l i a Kristeva, L u c e Irigaray. I h e n n e s artikel ä r d e t f ö r h å l l a n d e t mellan m o r och b a r n s o m står i c e n t r u m , b å d e d e t lilla bar-nets ambivalenta relation till modersgestal-t e n och m o d e r n s modersgestal-t a b u b e l a g d a , eromodersgestal-tiskmodersgestal-t lad-d a lad-d e f ö r h å l l a n lad-d e till b a r n e t .
Även M a r g a r e t h a Fahlgrens artikel ut-g å r f r å n psykoanaysen. I "Det h o t a n d e a n d r a — o m d e n m a n l i g a , 'hysteriska' tex-t e n " skriver M a r g a r e tex-t h a Fahlgren o m Strindbergs En dåres försvarstal som e n ro-m a n d ä r b e r ä t t a r j a g e t projicerar sitt e g e t driftsliv p å bilden av k v i n n a n . R o m a n e n k o m m e r d ä r i g e n o m att bli e n studie i m a n -lighet, inte kvinn-lighet, t v ä r t e m o t vad S t r i n d b e r g avsåg.
Karin Widerbergs artikel slutligen, som ligger u t a n f ö r ä m n e t sexualitet m e n h a r d e n psykoanalytiska d i m e n s i o n e n g e m e n
-s a m m e d f ö r e g å e n d e artiklar, d i -s k u t e r a r J u l i a Kristevas aktuella a b j e k t s b e g r e p p .
Karin W i d e r b e r g n ä r m a r sig Kristeva som samhällsvetare i sitt s ö k a n d e e f t e r förkla-r i n g a förkla-r till föförkla-rtförkla-ryck och säförkla-rskilt könsföförkla-rtförkla-ryck i ett perspektiv som b å d e i n b e g r i p e r m ä n -niska och samhälle. I a b j e k t s b e g r e p p e t hit-tar h o n m ö j l i g h e t e r att förstå varför n o r ä r förtryckta, m e n också varför kvin- kvin-n o r ä r så ambivalekvin-nta g e kvin-n t e m o t sitt e g e t k ö n .
Vi ö n s k a r våra läsare e n riktigt g o d och f r i d s a m j u l och vi h o p p a s att ni vill följa oss även u n d e r d e t nya året. D å ska vi p r o d u c e -ra nya och s p ä n n a n d e n u m m e r s o m ska h a n d l a o m kvinnorätt, vardagsliv och livs-former, etnicitet och k r o p p . Vi v ä l k o m n a r r a p p o r t e r , recensioner och artikelförslag i n o m och u t a n f ö r ä m n e s r a m a r n a !
M E D V E R K A N D E I D E T T A N U M M E R
Margaretha Fahlgren ä r fil d r i litteraturvetenskap, U p p s a l a universitet. H o n a r b e t a r f n
m e d ett H S F R - p r o j e k t o m S t r i n d b e r g betitlat »Kön, m a k t och rationalitet». H a r a r b e t a t som svensk lektor vid Nordisk institutt, universitetet i B e r g e n och h o n h a r bl a publicerat
Det underordnade jaget, J u n g f r u n s förlag, Stockholm 1987.
Marianne Liljeström ä r fil lic och assistent i a l l m ä n historia vid Å b o a k a d e m i . A r b e t a r p å
e n d o k t o r s a v h a n d l i n g o m d e t sovjetiska könssystemets u p p k o m s t , karakteristika och re-p r o d u k t i o n .
Iréne Matthis ä r psykoanalytiker, läkare och författare, verksam i Stockholm. U n d e r
1980-talet h a r h o n bidragit till i n t r o d u k t i o n e n av f r a n s k psykoanalys i Sverige g e n o m e g n a skrifter och översättningar som Gräns och rörelse. Teman i fransk psykoanalys (1986), Lacan:
Écrits. Spegelstadiet och andra skrifter (1989), Fyra röster om Lacan (1989), samtliga p å N a t u r
och Kultur. H a r tidigare publicerat bl a Orden som fängslar oss (Norstedts, 1980).
Karin Widerberg ä r professor i rättssociologi, Oslo. Fram till 1991 ä r h o n forskningsledare
p å S e n t e r for k v i n n e f o r s k n i n g , Oslo universitet. H a r i ett flertal artiklar och böcker a r b e -tat m e d p r o b l e m s t ä l l n i n g a r r ö r a n d e förståelser av kvinnoförtryck (särskilt i f ö r h å l l a n d e till r ä t t e n ) s a m t f r å g e s t ä l l n i n g a r k r i n g k ö n och k u n s k a p s p r o d u k t i o n .
Ebba Witt-Brattström ä r fil d r i litteraturvetenskap, Stockholms universitet. H o n ä r f n
sys-selsatt m e d projektet »Kvinnligheten som text» (beräknas slutfört 1992). H a r utgivit
Moa Martinson —skrift och drift i trettiotalet (ak avh 1988), Stabat mäter—Julia Kristeva i urval
(1990) s a m t m e d v e r k a t i ett flertal antologier och tidskrifter.
Jacquelyn N Zita ä r fil d r i filosofi, associated professor i s a m m a ä m n e vid University of
M i n n e s o t a . H o n h a r också i n n e h a f t e n gästprofessur vid C e n t r u m f ö r kvinnliga forskare och k v i n n o f o r s k n i n g , U p p s a l a universitet. H o n h a r publicerat ett flertal verk i olika for-mer, bl a h a r h o n m e d v e r k a t i Kvinnovetenskaplig tidskrift n r 2/1988 m e d artikeln »Femi-n i s m och vete»Femi-nskapsteori - e »Femi-n kritisk gra»Femi-nsk»Femi-ni»Femi-ng».
4
J A C Q U E L Y N N Z I T A
Feministisk forskning om sexualitet —
i dag och i framtiden
Jacquelyn N Zita diskuterar här
några utvecklingslinjer för framtidens feministiska
forskning om sexualitet. Bakgrund utgör
debatten mellan nyliberaler och nymoralister samt
tre urskiljbara huvudlinjer i den feministiska
teori-bildningen om sexualitet: det förklarande perspektivet
respektive det topografiska och det
normativa perspektivet.
Trots att de historiker som studerade feminis-m e n u n d e r 1860-1920-talet koncentrerade sig på västerländska kvinnors kamp för röst-rätt och tillträde till högre utbildning, stod de sexuella f r å g o r n a i c e n t r u m u n d e r hela den-na tidsperiod (Jeffreys 1982, Freedman 1982, Dubois & Gordon 1983). Västerländska 1800-talsfeminister politiserade sexuell dubbelmo-ral, kärlek mellan kvinnor, klitorismasturba-tion, »inträngande» obstetriska och gyneko-logiska metoder, födelsekontroll, abort, pros-titution samt äktenskapliga och sexuella övergrepp — ä m n e n som alla har samband m e d d e n m o d e r n a feminismens intresse för kvinnors kroppsintegritet och sexuella frihet (Jackson 1987).
På 1800-talet polariserades debatten i dessa f r å g o r mellan sociala renhetsivrare, vil-ka k ä m p a d e mot prostitution och mäns sex-uella utsvävningar, och sexualliberaler som ville få ett slut på sexuella h ä m n i n g a r och släppa lös en »fri» sexualitet. De sociala ren-hetsivrarna ansåg att separationen mellan sexualitet och fortplantning stod i motsätt-ning till deras intressen (Walkowitz 1980), m e d a n de sexualliberala kvinnorna verkade för en sexualitet som inte syftade till barn-alstring. Av d e n anledningen var de också för användning av preventivmedel och för kvin-nors rättmätiga krav på sexuell njutning.
Det som ibland saknades i deras
sexualli-berala teorier, liksom i deras m o d e r n a mot-svarighet, var en m e r utvecklad förståelse av h u r mansväldet och andra former av domi-nans påverkade kvinnors personliga upple-velser av kön och genus, liksom en förståelse av h u r grova, repressiva metoder för kontroll av sexualiteten ersattes m e d »den nya tekno-login» inom kapitalism, läkarvetenskap och beteendevetenskap (Foucault 1978). I och m e d dessa historiska f ö r ä n d r i n g a r blev sex-ualiteten föremål för sekulariserad och dis-kursiv forskning. Den förvandlades till ett o m r å d e där individen k u n d e uttrycka sig själv och skapa sin identitet och till ett områ-de för medicinskt överinseenområ-de.
Efter andra världskriget fortsatte feminis-ter i USA att utveckla den tidigare feministis-ka rörelsens sexualpolitik g e n o m att under-söka sambandet mellan sexualitet, kön/ge-nus och ojämlikhet mellan könen. Med hjälp av slagordet »det personliga är politiskt» vid-gade 70-talets radikala feminister, som Fire-stone (1970), Koedt (1973), Atkinson (1974), Millet (1977), Griffin (1979) och Daly (1976), gränserna för den accepterade politiska dis-kursen till att omfatta analyser av kvinnors sexuella njutning, sexuellt utnyttjande i äk-tenskapet och i kärleksrelationer, könsdyna-mik i heterosexuell kärlek och vänskap och de speciella utmaningarna i lesbisk sexualitet. Utvidgningen av begreppet »politik»
-bäst fångat i en definition av Kate Millet som »relationer byggda på makt, förhållanden där en g r u p p människor kontrolleras av en annan» (1977:23) - gjorde inte bara att sex-ualiteten blev mer synlig i feministernas skrifter utan också att den blev avsevärt m e r politisk till sitt innehåll. O m »politik» finns överallt där makt existerar i form av domi-nans, då blir sexualitet och sexuell praktik politiska genom sin roll i olika relationer som medför makt, särskilt i d e m som utspelas över köns-, ålders-, ras-, klass- eller andra gränser.
Genom att »politisera sex» gjorde 7O-talets femmister viktiga framsteg när det gällde att krossa de heterosexuella normernas och praktikernas herravälde och ifrågasätta »det normala» i sexuellt våld och könsförtryck. Trots att syftet var progressivt, blev begrep-pen i d e n n a typ av feminism ofta totalitära och retoriska (Alcott 1988) vilket u n d e r sena-re delen av 1900-talet har lett till en ny sex-uell k a m p för att frigöra sexualiteten f r å n fe-minismens politiska kategorier. Etik inriktad på frihet, sexuella minoriteters rättigheter och utmaningen av konservativa sexualnor-mer i farans och njutningens namn, utgör början på en ny privatisering av sexualiteten (Bright 1990). I den sexualliberala rörelsen, som allierar sig med den traditionella libera-lismen och individens självbestämmande-rätt, bestäms de sexuella parametrarna av be-gär och njutning hos samtyckande vuxna, till skillnad från den radikalfeministiska analy-sen, som finner kvinnors underordning i en viss sexuell praktik, oberoende av om sam-tycke finns eller ej.
Spänningen mellan den nyliberala rörel-sen och den radikalfeministiska analyrörel-sen bil-dar ram för min översikt över feministiska sexualteorier och deras konsekvenser för framtida sexualitetsforskning. I n n a n jag går in på de olika diskussionsområdena, tror j a g att det kan vara lämpligt att undersöka de tre huvudlinjer eller perspektiv som tycks struk-turera feministisk teoribildning om tet: detförklarande (varifrån kommer sexuali-teten?), det topografiska (var finns sexualite-ten?) och det normativa (är sexualiteten poli-tisk?). Dessa huvudperspektiv gör det möj-ligt att lättare förstå den feministiska
teori-bildningen om sexualitet, samtidigt som de ger utrymme för nya synpunkter på samban-det mellan sexuell praktik och kvinnors un-derordning.
H u r detta samband är utformat utgör själva kärnfrågan i den feministiska debatten (jfr Lederer 1981, Vance 1984, Snitow 1983, Ferguson 1984, Linden et al 1982, Ellis et al 1986). O m sexualiteten är förtryckande på vissa sätt och om kvinnors underordning be-stäms av en viss sexuell praktik, kan själva den feministiska teoribildningen ge upphov till en egendomlig viktoriansk inskränkthet. »Politiserat sex» gör sina egna f ö r b u d märk-ligt politiska, för att inte säga utmanande. Följaktligen finner vi att nya grupper kräver plats på den offentliga arenan, då sado-ma-sochister, prostituerade, pederaster, läderles-bianer, transvestiter och andra från sexualite-tens utkanter börjar marschera på gatorna för att protestera mot den feministiska mora-lismens gränsdragningar. I en tid då den do-minerande kulturen präglas av ökande kon-servativ könspolitik (Petchesky 1981, Gordon & H u n t e r 1978), måste vi fråga oss om detta envetna sysslande med sexuell mångsidighet inte fungerar som en repressiv och inskrän-kande poMtik, som fixerar upproret i det pro-gressiva medvetandet vid e n ändlös jakt på kroppsliga nöjen och brytande av traditioner. Eller ä r det så, som homosexuella teoretiker och förkämpar f ö r sexuella minoriteter häv-dar, att en sådan utveckling sporrar till en ny radikalomöjlighet till social forändring och personlig frigörelse (Butler 1990, Case 1988-89, Patton 1985, Hocquenghem 1978)?
Det förklarande perspektivet
Sexualiteten är kanske ett av de sista områ-den som har blivit föremål för radikal politisk analys, eftersom den länge betraktades som privat, intim, personlig och underställd na-turlagarna. Närheten mellan å ena sidan sex och å andra sidan kropp, parning och djurisk-het gjorde att sexualiteten sågs som ett områ-de utanför kulturen. 1 konservativa iområ-deolo- ideolo-gier avspeglades åetta i att m a n såg hetero-sexualiteten som given och att hetero-sexualiteten betraktades som en överväldigande naturk-raft som för samman könen, trots dessnatur-givna olikheter. D e n n a naturalistiska syn gör gällande att sexualiteten är en biologisk, kroppslig drift — en drift som drivs av sin egen apokalyptiska kraft, som kulturen an-tingen måste undertrycka och kontrollera el-ler försöka nära och förstärka.
Feminister h a r framgångsrikt analyserat h u r d e n n a syn på sexualitet har använts för att legitimera ojämlikheten i makt mellan kö-nen (Sayers 1982, Blier 1984, Fausto-Sterling 1985), särskilt i d e n västerländska kulturen där »libido» definieras som något primärt manligt (Coward 1985, Barry 1979), »sex» som något u p p h e t s a n d e för m ä n (MacKin-non 1987), »sexuella handlingar» som penis inträngande i vagina (Frye 1988, Hamblin 1986, Lorde 1984), »kvinnors nakenhet» som något som provocerar fram mäns aggressivi-tet och d o m i n a n s (Dworkin 1981) och »sex-uell kompetens» som »mogna» (i stället för »för tidiga») manliga orgasmer i en alltid be-redd kvinnlig vagina (Jackson 1987).
I stället för att anse allt detta som givet av naturen har feministisk teori, m e d få u n d a n -tag, föredragit en social tolkning av sexualite-ten, en social, konstruktionistisk syn, där sex-ualiteten ses som en beståndsdel i det sociala livet, vilken endast existerar g e n o m sin soci-ala form och organisation. Sexuella betydel-ser kan inte reduceras till förspråkliga hän-delser utan uppstår u r kulturella och person-liga betydelsekategorier, skapade g e n o m praktiken i sexuella förhållanden och genom spridningen av n j u t n i n g och begär över en m ä n g d olika sexuellt bestämda eller tabube-lagda f e n o m e n (Coward 1985). Enligt d e n n a syn sätter kroppens biologiska u t f o r m n i n g gränser för vad som är möjligt, m e n förutbe-stämmer inte på något sätt d e n sexuella prak-tikens betydelse eller form. För de sociala konstruktionisterna uppstår då frågan om det finns någon sexualitet i sig eller om det bara finns något som kallas så (Plummer 1981). Och om det bara är något som kallas så, i vilken utsträckning kan man då vänja sig av med eller utveckla sexuella preferenser och modeller? Denna spänning mellan ström-men av sexuellt begär och dess stabilisering i förhållanden eller mönster för det som ac-cepteras, ställer på nytt frågan om h u r den »sexualiserade individen» är konstruerad.
Medan de konservativa sexualnaturalister-na ser på ojämlikhetersexualnaturalister-na som en sexualnaturalister-naturlig ordning inbyggd i själva sexualiteten, utgår de sociala konstruktionisterna f r å n att sexua-liteten i stort sett är en kulturprodukt, en an-tydan om »de olika komplicerade sätt som samhället har utformat våra känslor, begär, relationer och upplevelser av n j u t n i n g på» (Weeks 1986). Dessutom ser de flestafeminis-tiska sociala konstruktionister sexualiteten som en källa till kulturell u p p b y g g n a d av kön/genus och ett redskap för mansdomi-nans. Den sociala konstruktionismen förenas lätt m e d det som står på feminismens politis-ka dagordning: om det sexuella i huvudsak bara är det som kallas så (Plummer 1981) och hålls på plats av en förtryckarapparat, av våld och terrorism, liksom av åtrå och lust (Rich
1980), måste de som k ä m p a r för sociala för-ändringar förlägga det negativa i sexualite-ten till dess konstruktion och förändra villko-ren och gränserna för denna.
Som Diamond & Quinby (1984) har påpe-kar i en analys av feministisk sexualretorik finns det å t e r k o m m a n d e hänvisningar till kontroll i den, t ex i uttryck som »återta våra kroppar», »ta kontrollen över vår sexualitet», »ta tillbaka det som berövats oss» - eller som MacKinnon h a r uttryckt det: »det som är mest vårt eget har mest tagits ifrån oss». Så-dana talesätt antyder att någonting gått för-lorat och att det gäller att ta tillbaka det. Dia-m o n d &aDia-mp; Quinby hävdar att ett sådant språk kan medföra vissa politiska faror: »vi u p p m a -nas att ta makten, m e n eftersom makten inte längre innehas av n å g o n klart urskiljbar och sammanhållen g r u p p , är inte längre kraven på d e n kunskap som krävs för kontroll u p p -fyllda» (1984:119).
Dessutom går kontrollretoriken lätt över i ett sökande efter något genuint kvinnligt el-ler feminint som ska återtas i sexualiteten, ett innersta väsen som måste räddas genom poli-tisk och personlig kamp. Ibland innebär ett sådant sökande helt enkelt att själva förlus-ten blir synlig, som i A n n Koedts (1973) pion-järarbete o m myten om vaginal organsm,
Sherfeys (1970) vittgående spekulationer om kvinnlig orgasmpotential eller Shere Hites (1976) empiriska undersökningar av den ofta »inbillade» kvinnliga orgasmen. Vid andra
tillfällen försöker forskare b e n ä m n a det som är frånvarande. Detta kan iakttas i de franska feministernas skrifter om d e n förlorade kroppen (Luce Irigaray 1985, Julia Kristeva
1981 och Monique Wittig 1986), i den magis-ka betydelse som ibland tillskrivs lesbisk sex-ualitet (King 1985, Daly 1978), och i aktuella försök att återvinna en äkta kvinnlig hetero-sexualitet som »på ett genuint sätt växer fram u r och uttrycker vår kvinnliga natur» (Hamblin 1983).
Som m å n g a andra har påpekat speglar återgången till en ny feministisk essentialism ironiskt n o g d e n konservatism som feminis-m e n gjorde u p p r o r feminis-mot (Jaggar 1983), feminis-m e n den följer också av den retorik som beskriver »normal» sexualitet som oäkta, manligt iden-tifierad och präglad av kvinnors frånvaro. O m en sådan socialt konstruerad sexualitet ä r »falsk», så borde dess motsats vara »sann», »naturlig», »ursprunglig» eller »verklig». Brown (1989), Nichols (1987) och Loulan (1984) h a r nyligen ställt d e n n a essentialism u n d e r debatt genom att påstå att det som ofta betraktas som äkta kvinnlig sexualitet, vilken kännetecknas av kommunikation, känslomässig intimitet och försiktighet och i mindre utsträckning betonar fysisk presta-tion och orgasm, ofta kan avspegla ensidighe-ten i kvinnors socialisering och bland de les-biska en särskild eroto/homofobi (dvs rädsla för det erotiska i homosexualiteten).
Essentialism och social konstruktionism utgör alltså ä n d p u n k t e r n a på en huvudlinje i feministisk teoribildning om sexualitet. I d e n ena ä n d e n försöker feministiska essenti-alister rädda den genuina kvinnliga sexualiteten u n d a n manlig kontroll, vilket ger u p p -hov till ett polymorft sökande efter d e n förlo-rade kroppen eller efter ett språk att benäm-na den med. I den andra ä n d e n h a r rent soci-ala konstruktionister, som ofta i Lacans efter-följd ser begär och sexuell identitet som en skör kulturell stabilisering, svårigheter m e d att tillskriva historien (Mitchell 1982), eller det materiella i kvinnors behov (Grimshaw 1988), eller till och m e d kroppar (Zita 1989), en sådan labil konstruktion. När som hos es-sentialisterna »kontrollspråket» används, uppstår f r å g o r om vad som måste kontrolle-ras, vem som kontrollerar och vad som
kon-t r o l l e r a s - e g e n d o m l i g kon-t n o g finner vi akon-tkon-t den-na retorik h ä n f ö r sig till en extas som ofta upplevs bäst när vi förlorar kontrollen och släpper oss lösa. Det som olika individer till slut kan »återkräva» är mestadels något rent personligt, ofta något kortlivat och ganska obetydligt. Det essentialistiska språket gör emellertid det v u n n a m e r grandiost.
Det topografiska perspektivet
Västerländsk liberalism har underlättat för den sexuella pluralismen g e n o m att hävda individens rätt att uttrycka sig själv och att ha ett sexuellt privatliv. I befolkningsrika urba-na o m r å d e n där anonymitet och privatliv var m e r skyddade f r å n samhällets moraliska kon-troll och övergrepp, blev »frizoner» för sex-uell utforskning och alternativa retoriska möjligheter tillgängliga (Ferguson 1981, Cass 1983-84). Begreppet »privatliv» har emellertid blivit tveeggat för den feministis-ka analysen: de positiva sidorna befriar kvin-nor f r å n konservativ sexuell moralism, me-dan de negativa gör att h e m m e t avgränsas och att våld mot kvinnor och barn frodas där. Det som i hög grad utmärker m o d e r n femi-nistisk sexual politik är att d e n har politiserat d e n n a plats: d e n har gjort en bestående in-sats för att avslöja och skapa reaktion mot våld och sexuellt utnyttjande i h e m m e t och i personliga relationer.
Då det »privata» blir »offentligt» åtföljs det emellertid ofta av krav på statliga ingri-panden, särskilt när det gäller incest, våld i h e m m e t , våldtäkt inom äktenskapet och abort. Sådana ingripanden ger u p p h o v till nya frågor om förhållandet mellan staten och den sociala kontrollen av sexualiteten. I vilken utsträckning är staten och dess institu-tioner involverade i kontrollen av det mänsk-liga begäret, i h u r begäret formas och i regi-strerandet av h u r de »sexuella beteendena» uttrycker begäret? U n d e r vilka förhållanden bör staten ingripa i individens privatliv? När bör staten reglera pornografin, avkriminali-sera prostitution och homosexualitet?
De skamkänslor för kroppen och d e n vikt som läggs vid kroppslig perfektion i kapitalis-m e n s ideologi - i vilken utsträckning stöder
8
detta det förtryck som t ex kan ses i kvinnors m o d e r n a fixering vid att vara magra (Cher-nin 1981, Chapkis 1986)?
Sådana f r å g o r ger u p p h o v till en d j u p a r e frågeställning — var finns sexualiteten i vår kultur? På en nivå förefaller sexualiteten vara en mycket privat företeelse, något som utspelar sig mellan individer, m e n på en an-n a an-n an-nivå tycks sexualitetean-n vara utspridd över o m r å d e n u t a n f ö r kroppen, då t ex rek-lamen f ö r k n i p p a r d e n m e d bilar och andra sexuellt bestämbara ting. Reklamen sexuali-serar tingen och producerar betydelser.
Enligt Foucault verkar staten och dess in-stitutioner i och g e n o m kroppen för att skapa »sexualitet» och dess uttryck. Men som olika feminister har påpekat, verkar Foucault ha missat könets betydelse i dessa konstruktio-ner (Diamond & Quinby 1988). I m e r aktuel-la arbeten hävdar Coward (1985), de Lauretis (1987), Sedgwick (1985) och MacKinnon (1982, 1987) att de m o d e r n a sexualteknolo-gierna och representationerna faktiskt grundlägger våra begär, njutningar och könsbestämda identiteter. Enligt detta syn-sätt formar vi oss själva till »män» och »kvin-nor» i våra dagliga handlingar, sexuella mö-ten och själv-i-scensättningar. Detta sker dock inte isolerat f r å n de institutioner och so-ciala kontroller som samverkar i detta syfte. Sexualiteten och dess användning är viktig för makten både över själva kroppen och bortom den. Makten präglar också tolkning-en av sexuella betydelser.
Ett o m r å d e m e d m å n g a och svåra problem för feministisk analys är f r å g a n om sexualite-ten är något medfött inom individen eller nå-got socialt påtvingat och f r ä m m a n d e . Ett an-nat problem är att sexualiteten också ger in-tryck av att vara utspridd över kroppar och andra o m r å d e n , närhelst den benämns, an-vänds eller uttrycks (Coward 1985). Sexualite-ten förefaller vara något långt ifrån privat och ä n d å samtidigt helt privat. Förlusten av en klar gräns mellan d e n privata och den offentliga sfären för sexualiteten h a r gjort det ytterst problematiskt att teoretisera o m sexualitet och sexuellt begär, speciellt vad gäller feministiskt tänkande, d ä r d e n sexuel-la praktiken anses vara koppsexuel-lad till kvinnans underordning. (Jämför t ex Catharine
Mac-Kinnons »Pleasure U n d e r Ratriarchy», 1987, där det begärande kvinnliga subjektet är så gott som helt format av förtrycket u n d e r pat-riarkatet, m e d Nancy Fridays, 1983, och Pät Califias, 1988, positiva beskrivningar, d ä r kvinnligt begär utgör en obefläckad plats, f r å n vilken jaget skapas.) Med nya frågeställ-ningar som stör bilden måste de njutfrågeställ-ningar som erbjuds, de begär som skapas och de in-tressen som tjänas undersökas igen. Kontro-versiellt nog, tar sådana frågor, o m de tas på allvar, bort »en del av nöjet», vilket är ett hel-gerån i västerländsk kapitalism, där n j u t n i n g är något heligt och sexuella upplevelser har gjorts till en handelsvara.
Det normativa perspektivet
I m o d e r n feministisk teori hävdas ofta att sexualiteten är politisk, inte bara vad gäller individens rätt till sexuellt självbestämman-de, utan också innehållsmässigt, i det som h ä n d e r då sexualiteten uppträder. Det finns skilda uppfattningar om huruvida sexualite-tens innehåll — vem som gör vad m e d vem och h u r och var och n ä r - är moraliskt och po-litiskt neutralt; och om så inte är fallet, h u r det moraliska och politiska innehållet då ska värderas och tolkas. O m sexuell aktivitet i sig själv är moraliskt neutral, m e d u n d a n t a g för skändliga sexualbrott som våldtäkt och sex-mord, då kan sexualitetens politik och moral skrivas o m till en diskurs om rättigheter, som ger individens rätt till sexuell frihet och mångfald företräde.
I n o m feministisk teori finns ett antal frå-geställningar som rör sambandet mellan å ena sidan socialt formad sexuell praktik och å andra sidan d e n sociala konstruktionen av kön/genus. D e n n a motsättning kan tydligt iakttas i Gayle Rubins verk, rars tidiga arbe-ten stödde radikalfeministernas åsikt o m d e n heterosexuella praktiken som huvudsäte för det manliga förtrycket av kvinnor. I e n tidig uppsats, »Traffic in Women: Notes on the 'Fo-litical Economy' of Sex» (1975), bryter Rubin ner d e n sexuella praktikens sociala konstruk-tion och könsuppdelningen till ett system, ett köns/genussystem som ger u t r y m m e för en delvis sammanfallande teori o m både sexua-litet och kön/genus.
Varje samhälle har också ett köns/genussystem - ett antal åtgärder med hjälp av vilka biologiskt råmaterial i form av mänsklig sexualitet och fortplantning genom mänskligt socialt ingri-pande omformas och tillfredsställs på ett ventionellt sätt, hwr bisarra ert del av dessa kon-ventioner än må vara. (Rubin 1975:165) Ett köns/genussystem är inte bara den repro-duktiva beståndsdelen i »produktionssättet». Utformningen av könsidentitet är ett exempel på produktion inom det sexuella systemet. Och köns/genussystemet omfattar mer än »duktionsförhållandena», alltså mer än repro-duktion i biologisk mening. (Rubin 1975:167) När Rubins kontroversiella uppsats »Thin-king Sex: Notes for a Radical T h e o r y of the Politics of Sexuality» gavs ut 1984 hade h o n tydligen ändrat sig. Såsom nybliven sexualra-dikal och utövande sadomasochist (1982), kräver n u Rubin att teorier o m sexualitet ska särskiljas f r å n feministiska analyser av köns-och mansförtryck. Enligt Rubin kan sexuali-tetens historia och sociala praktik bäst förstås som funktioner av ett relativt självständigt sy-stem, som h a r sina egna förtrycks-, uteslut-nings- och normaliseringsmekanismer. Den-na begreppsliga separering markerar början på ett nytt teoretiskt område, »homosexuell teori»:
I motsats till vad jag framförde i »The Traffic in Women» hävdar jag nu att det är viktigt att ana-lytiskt sett skilja kön och sexualitet åt för att bättre kunna avspegla deras olika sociala exi-stens... I den lesbiska feministiska ideologin har t ex förtryck av lesbiska oftast analyserats i ter-mer av kvinnoförtryck. De lesbiska förtrycks emellertid också som avvikande och perversa, genom sexuell och inte genom könsmässig stra-tifiering. (Rubin 1984:38)
Enligt detta synsätt är felet m e d d e n moder-n a sexuella praktikemoder-n imoder-nte att d e moder-n har imoder-nförli- införli-vats m e d maskulina n o r m e r och underlättat för mansdominansen, u t a n att en snävt av-gränsad heterosexuell n o r m har höjts till sky-arna, vilket marginaliserar andra former av sexuella uttryck och på så sätt gör oppositio-nell sexuell praktik till perversioner. Enligt Rubin och andra sadomasochister (Califia 1980, 1981) är sexuell maktöverföring inte nödvändigtvis något könsbestämt, om inte deltagarna själva h a r valt att ha det så. När
d e n k ö n s b u n d n a essentialismen är borta, blir maktens betydelse i sexuell praktik en omstridd fråga.
Detta kontrasterar mot Andrea Dworkins och Catharine MacKinnons åsikter, vilka hävdar att sexualiteten är politisk, därför att könsojämlikhet till stor del skapas i och ge-n o m sexualitet; ge-när vi »har sex» eller »sym-boliserar sex» på vissa speciella sätt, skapar vi betingelserna för könsojämlikhet, vad vi än må tro att vi annars gör. I sådana handlingar är makten väsentligen könsbestämd och könsskapande. Som MacKinrion uttrycker det:
För mina syften här blir en sexualteori feminis-tisk i den mån den behandlar sexualiteten som ett uttryck för mansväldet — som definierad av män, påtvingad kvinnor och grundläggande för könets betydelse. Ett sådant synsätt fokuse-rar feminismen till kvinnors underordning un-der män eftersom sexualiteten, dvs en domi-nansens och underkastelsens sexualitet, identi-fieras som något nödvändigt, grundläggande och på något plan helt avgörande i underord-ningsprocessen. (1987:68-69)
Arvet efter detta synsätt kan ses inte bara i kvinnors växande kritik av heterosexualite-ten som institution u t a n också i d e n feminis-tiska diskursen o m och politiseringen av våld-täkt. På 70-talet skedde viktiga genombrott i den kliniska och mansdominerade diskursen om våldtäkt (Millet 1987, Griffin 1979, Brownmiller 1976), då u p p m ä r k s a m h e t e n fästes vid de kvinnliga offrens upplevelser och det sätt på vilket samhället, domstolarna och staten vanemässigt betraktade sexualitet u t a n samtycke och u n d e r tvång, som något som inte var särskilt märkvärdigt och som inte krävde samhällsingripanden (Bourque 1989). I d e n feministiska analysen försökte m a n visa likheterna mellan våldtäkt och and-ra våldsbrott och avslöja det oförsvarliga våld kvinnor upplevde. I feministisk litteratur trädde kvinnan-som-offer fram som en ny fi-gur, en person som fick rätt att tala, berätta sin historia och bli trodd (Russel 1975).
Gradvis utvecklades d e n n a strategi till en bredare analys i vilken våldtäkt förknippades m e d andra typer av manlig d o m i n a n s (Russel 1984, Griffin 1979, Rush 1980). Rädsla för våldtäkt, våldtäktsmyter, olika manlig och
kvinnlig beteendesocialisering och en hete-rosexuell praktik, där gränsen mellan »på-tryckning» och »våld» ibland är svår att dra, gjorde inte bara att könen fick olika förhål-lande till heterosexualiteten utan också att m ä n och kvinnor tillskrevs olika sexualitet (Seidman 1989). Då feministisk teori gjorde sexualiteten könsbestämd u p p e n b a r a d e sig d e n aggressive m a n n e n , våldtäktsmannen, och ställde till begreppsligt och känslomäs-sigt kaos, när det gällde den till synes klara åtskillnaden mellan våldtäkt och m e r mång-tydiga heterosexuella upplevelser. Socialt in-lärt, manligt sexuellt beteende blev något misstänkt och dess samband med mansdomi-nans m e r oroande (Barry 1979, Griffin 1981, MacKinnon 1982, Dworkin 1981, Linden, Pä-gano, Russel & Star 1982).
Ett sådant tänkande gjorde alltså sexuali-teten politisk, som källa till kvinnoförtryck och som det ställe där kulturen g e n o m inver-kan på kropp och psyke materiellt skapar »män» och »kvinnor». Sexualiteten är »det som i huvudsak gör skillnaden mellan könen till vad den är, det vill säga något mansdomi-nerat där d e n finns, vilket är nästan överallt» (MacKinnon 1987:69). Dworkin (1987) har nyligen skrivit att kvinnors underlägsenhet beror på samlaget; ett fysiologiskt sätt att skapa »kvinnor» m e d hjälp av de kulturellt kodade betydelserna hos »inträngande», »ägande», »besittning» och andra kränkningar av kvin-nors fysiska integritet. Enligt Dworkin blir kvinnan »kvinna» g e n o m att erotisera sin självutplåning. Enligt MacKinnon är kränk-ning av kvinnors kroppsintegritet u n d e r tvång det som definierar den manligt köns-bestämda (socialt skapade) sexualiteten.
H u r giltig d e n n a åsikt är beror på i vilken utsträckning själva innehållet i sexualiteten är präglat av det sociala könet och vidare på om d e n n a könsstrukturering på ett grund-läggande sätt bidrar till kvinnoförtrycket. O m vi accepterar att maktutövning i sexuella handlingar gynnar mansdominans i hetero-sexuell praktik och också gynnar maskulina tolkningar av andra verksamheter, då kan den feministiska analysen av sexuell ojämlik-het och könsförtryck överföras på tolkningen av sexuella handlingar. Därav borde då följa att det som är fel med den nutida sexuella
praktiken är det som är fel m e d ojämlikheten mellan könen: kvinnors förlust av makt, vär-dighet och äkthet, kvinnors fördragsamhet med onödigt lidande och kvinnors brist på rätt till självbestämmande och kontroll över sin kropp.
Problematiserade och omtvistade områden
Feministisk sexualteori h a r gjort mycket för att rucka på traditionella a n t a g a n d e n o m sex-ualitet. Dekonstruktionen av naturalistiska åsikter o m mänsklig sexualitet h a r ställt det heterosexuella herraväldet u n d e r debatt och till och m e d ifrågasatt heterosexualitetens möjlighet som feministisk praktik (Firestone 1970, Hamblin 1982). Förståelsen av den sex-uella praktiken som ett förhållande mellan kroppar m e d både socialt och biologiskt kön, snarare än som kroppar i allmänhet eller libi-do i abstrakt mening, skiljer feministisk sex-ualteori f r å n manligt progressiv sådan, som Reichs, Marcuses och Foucaults. Slutligen h a r den nya feministiska teoribildningen gjort det möjligt för historiskt sett nya f r å g o r att uppstå, t ex o m den sociala konstruktio-nen av sexuell praktik och dess samband med den sociala könsuppdelningen och kvinnors underordning.
Förutom de motsättningar som j a g skisse-rat ovan, finns det ett antal andra diskussio-ner som faller inom det omtvistade o m r å d e t i feministisk teoribildning. Dessa diskussio-ner tar u p p prostitution, sexualitet över ge-nerationsgränser, fetischism, olika roller i les-biska relationer, sadomasochism och porno-grafi. Trots att det ligger u t a n f ö r syftet m e d d e n n a artikel att ge en överblick över alla de-taljer i dessa diskussioner, ger min analys av huvudlinjerna i feministisk teoribildning och polariseringen mellan radikala feminister och sexualliberaler en allmän ram, inom vil-ken det blir möjligt att förstå h u r det under-ordnade diskussionerna är utformade. Radi-kala feminister som Dworkin, som betraktar sexualiteten som något bestämd av det soci-ala könet och som sådan politisk, ser t ex i pornografi en framställning av vad kvinnor är, i förekomsten av sexuellt våld ett påståen-de om vad kvinnor är till för och i prostitution bevis för vad kvinnor gör. Enligt Dworkin
defi-Foto: Anne Mossberg.
nierar pornografin g e n o m erotiseringen av d e n sexuella dominansen över kvinnor - en kod som är giltig oberoende av deltagarnas biologiska kön — på ett f u n d a m e n t a l t sätt kvinnors sociala ställning i manssamhället. Dess tjänarinna, prostitutionen, styr också kvinnors sexualitet. Den »snärjer» en reserv-a r m é reserv-av kvinnor och håller d e m i beredskreserv-ap åt m ä n n e n , samtidigt som alla kvinnors rol-ler beskärs. Tillsammans m e d sådana åsikter finner m a n energiska försök till politisk orga-nisering mot pornografi och prostitution, och också försök att reglera dessa verksamhe-ter m e d hjälp av legala och sociala system (MacKinnon & Dworkin 1988, D u g g e n et al 1985).
Sexualliberalerna, som tenderar att be-trakta sexualiteten som en privatsak för indi-viderna eller som något som är skyddat ge-n o m rättege-n till sexuellt självbestämmage-nde, har kämpat passionerat mot de radikala femi-nisterna. När sexualliberalerna har förenat sig m e d prostituerade, utövare av sadomasoc-hism, fetischism och andra -ismer i sexualite-tens utkanter, h a r de politiserat inskränk-ningarna av »fria uttryck för sexualitet»
(De-lacoste & Alexander 1987, Bell 1987, Pheter-son 1989, Califia 1981, Rubin 1980). Enligt Margo St J a m e s är t ex byte av p e n g a r m o t sex vid prostitution inte något i och för sig farligt eller motbjudande, om inte de om-ständigheter och betydelser som bildar bak-g r u n d till bytet bak-gör arbetet farlibak-gt och nedvär-derat. Både Andrea Dworkin och Margo St J a m e s är bekymrade över att kvinnor utnytt-jas vid prostitution, m e n de har olika uppfat-ningar om omfattningen av den, liksom var den äger r u m och vilka bevis det finns för den.
En liknande analys skulle k u n n a göras av andra u n d e r o r d n a d e diskussioner, o m t ex sadomasochism, olika lesbiska roller, sex över generationsgränser, fetischism samt om pro-duktion och konsumtion av pornografi. I n o m det omtvistade o m r å d e t råder det dela-de m e n i n g a r om h u r sexuell betydela-delse ska-pas, o m maktens närvaro och betydelse, lik-som om medverkan, samtycke, skada, risk, n j u t n i n g och till och m e d om anatomiska skillnader. Det är olyckligt att sexualliberaler-na har förkastat de radikala feministersexualliberaler-na som »sexpoliser» och »puritaner», eftersom d e n
radikala feminismens provokation gör att analysen går längre än till kontraktsfrågor, och undersöker vilken betydelse innehållet i sexuella handlingar kan ha för skapande av kön och könsojämlikhet. Det är också olyck-ligt att radikala feminister h a r avfärdat sex-ualliberalerna som »medlöpare», »liberala sillmjölkar» och »sexmissbrukare», eftersom deras kritik ställer viktiga f r å g o r o m inflytan-de och motsägelser i kvinnors sexuella erfa-renhet.
Lägg märke till att diskussionen begränsas av två ytterpunkter — i ena ä n d e n en ny femi-nistisk normativ syn på sexualiteten, vilken omfattar omvårdnad, n ä r h e t , ömsesidighet och maktdelning, och i andra ä n d e n h a n d -lingar som definieras som i stort sett oetiska, t ex incest, våldtäkt, sexuellt utnyttjande och sexualmord. Tvister u p p s t å r om var gränser-n a går mellagränser-n de hagränser-ndligränser-ngar som ska betrak-tas som legitima och godkända, sådana som ligger inom det omstridda o m r å d e t och med-för vissa risker, m e n d ä r det är oklart o m d e ska fördömas eller inte, och sådana som till-h ö r listan över ctill-hockerande till-handlingar octill-h brott. H u r än gränserna dras, förblir Millets definition av »politik» som »relationer bygg-da p å makt, förhållanden där en g r u p p män-niskor kontrolleras av en annan» (1977:23) ett centralt spörsmål. O m sexualitet är poli-tisk, handlar dess politik o m b r u k och miss-bruk av makt och det förhållande detta h a r till kvinnoförtryck. Eftersom begreppsområ-det sträcker sig f r å n »vanlig svenssonkärlek» till filmer där verkliga mord begås, är det svårt att k o m m a fram till enkla lösningar. Den extrema polariseringen i de feministiska sexualdiskussionerna (Ferguson 1984) u n d -viker det som är nödvändigt: ä n n u m e r tän-kande kring sexualiteten.
Konsekvenserför framtida forskning och analys
Framtiden för feministisk forskning o m sex-ualiteten är inte lätt att sia om, eftersom d e n påverkar nästan alla ä m n e s o m r å d e n . Sam-manfattningsvis skulle det vara till hjälp att ge en översikt över olika discipliners intresse för sexualiteten och utforska h u r de formas av oprövade a n t a g a n d e n om
heterosexuali-tet och kön (Harding 1986), em uppgift som emellertid är alltför omfattande f ö r d e n n a artikels syften. Med min analys av feministisk teoribildning blir det dock möjligt att speku-lera över framtiden f ö r feministisk forskning o m sexualiteten g e n o m att utgå f r å n de grundläggande f r å g o r n a i de olika huvudlin-j e r n a , vilka ständigt dyker u p p på nytt inom
m e r specialiserade ämnesorienterade och tvärvetenskapliga projekt. De allmänna frå-gorna blir därför följande:
1. Det förklarande perspektivet är fokuserat på
h u r sexualiteten kommit att bli vad d e n är. Sjuttiotalets feminister böljade ställa de frå-gor som ä n n u i dag styr våra undersökningar och vår forskning: H u r utformas sexualite-ten socialt? Finns det några biologiska grän-ser? Finns det några kulturella grängrän-ser? Är åtskillnaden mellan kropp och kultur kul-turspecifik? finns det något som är sexuellt i sig? Utöver dessa allmänna f r å g o r h a r femi-nister särskilt riktat in sig på kön, ras och klass: H u r är d e n sociala könskonstruktio-n e könskonstruktio-n ikönskonstruktio-nbyggd i f o r m a könskonstruktio-n d e t av sexuella könskonstruktio-n o r m e r och praktik? H u r påverkas kön/genus konst-ruktionen av skillnader i ras, klass, ålder, etc?
2. Det topografiska perspektivet
problematise-rar sexualiteterfs lokalisering: Vilket sam-b a n d r å d e r mellan sexualiteten, sedd som något privat som u t s p e l s mellan individer och de institutioner och normativa kontroll-system som finns inom den offentliga sfären? Vilket o m r å d e är gemensamt för d e båda sfä-rerna och h u r förstärker de varandra när det gäller betydelser, normer, begär och njut-ningar? Vilket samband bör råda mellan stat och individ när d e t gäller sexuell, erotisk och reproduktiv frihet? Feministisk analys har åter något speciellt att tillföra: H u r är konst-ruktionen av könsuppdelning och könsbestämda sexuella praktiker relaterade till u p p -rätthållandet av statens makt och upproret m o t den? H u r kompliceras detta samman-h a n g av skillnader i klass, ras, ålder, etc?
3. Det normativa perspektivet utforskar
sexual-politiken. Följande f r å g o r är feministiska både i vid och inskränkt bemärkelse: vilket samband råder mellan sexuell praktik och so-cial konstruktion av könsuppdelning och
könsojämlikhet? O m d e n förra är understådd i d e n senare, blir det då möjligt att för-stå konstruktionen av förtryck g e n o m sexuell praktik? Kan en politisk/etisk diskurs använ-das för att tolka innehållet i sexuella hand-lingar? Kan sexualitet förstås bäst om d e n av-skiljs f r å n kön/genus, såsom del av ett analy-tiskt och socialt självständigt system inriktat på kroppslig kontroll? Vilka aspekter av sex-ualiteten är politiskt relaterade till mekanis-m e n i kvinnans underordning?
Oberoende av i vilken skepnad dessa frå-gor f r a m t r ä d e r i d e n omstridda zonen eller i ämnesspecifika projekt, så är de m e d nöd-vändighet delar av d e n feministiska utforsk-ningen av sexualiteten. Det som gör dessa undersökningar feministiska är g e m e n s a m m a m e t o d e r inom forskning och vetenskap: (1) u p p m ä r k s a m h e t riktas m o t kvinnors faktiska sexuella erfarenheter, (2) sambandet mellan sexuell praktik och kvinnors sekundära sam-hällsställning granskas ständigt och sätts i re-lation till ras, klass och andra skillnader, (3) försök görs att »avnormalisera» de konventio-ner i sexuell praktik som är skadliga för kvin-nor, barn och andra människor, och (4) en strategi utvecklas för att maximera indivi-dens erotiska frihet och för sexuell mångfald. Eftersom de flesta feministiska sexualun-dersökningar har en förkärlek för social konstruktionism förefaller det vara väsentligt att förklara mekanismen i socialt konstru-erad könsuppdelning och sexuell praktik. Detta måste ske u t a n att kvinnors sexuella upplevelser eller d e n betydelse de har för d e m nonchaleras (Smith 1979). Tidigare teo-rier gjorde fel när de bortsåg f r å n detta. När särskild u p p m ä r k s a m h e t ägnas åt kvinnors upplevelser och betydelsen av d e m börjar d e n sociala konstruktionismens frågor ställas — varför dessa betydelser, dessa beteenden vid d e n n a tidpunkt, på d e n n a plats och i den-na situation? Undersökningsmetoder som utgår f r å n det historiska och sociala samman-hanget minskar risken för förutfattade be-d ö m n i n g a r och naiv subjektivism.
*
Slutligen skulle j a g vilja framföra några var-ningsord m e d tanke på framtida feministisk analys av sexualiteten, i ett försök att skapa
en buffertzon gentemot de assimilationsme-toder vilka undergräver d e n radikala utma-ning som d e n feministiska forskutma-ningen ut-gör. Assimilationsmetoderna lockar oss att använda just de tekniker i d e n modernistiska sexualdiskursen som h a r förtryckt kvinnor och stött de konservativa n o r m e r n a i hetero-sexuell praktik. För att d e n feministiska ana-lysen av sexualitet ska bli en »katalytisk» ut-m a n i n g ut-mot d e n ut-m o d e r n a sexuella prakti-ken och teorin anser j a g att följande intresse-o m r å d e n bör tas u p p :
1. Dekonstruktion av sexualitetens enhetsbegrepp.
Den feministiska analysen måste betona mångfalden och komplexiteten hos de mänskliga sexuella upplevelserna, vilka ofta inordnas i vida kategorier som »heterosex-uell», »lesbisk», »pervers», »sexfixerad» osv. De enhetliga begreppen ger u p p h o v till ste-reotypier och en förenklad syn på sexualite-ten, och understödjer då en maktstruktur som inte låter sig påverkas av kritisk självref-lexion eller f u n d e r i n g a r över de begrepp d e n använder.
2. Kontextuell förankring av sexuell praktik. En
a n n a n taktik som gör att sexualiteten inte ut-sätts för kritisk analys är att d e n isoleras f r å n andra former av social praktik, vilket gör att »sex» förefaller vara en del av naturen snara-re än något som h a r samband med kultusnara-ren. I d e n feministiska analysen bör inbördes samband och införlivanden betonas, särskilt sambanden mellan kön, ras och klass (ett om-råde som egendomligt lite har undersökts av d e n feministiska sexualanalysen) och h u r sexualiteten utnyttjats för a n n a t socialt för-tryck, när det gäller ras, klass, ålder, kropp osv. (Moraga & Hollingbaugh 1983, Pratt 1984, Hoagland 1988).
Sexuella handlingar bör inte heller ses iso-lerade f r å n varandra. T ex f r a m t r ä d e r homo-fobin (rädslan för homosexualitet) på m å n g a olika sätt i avståndstagandet f r å n sexuella handlingar som inte leder till barnalstring. Den befarade förlusten av rätt till abort och bristen på säkra och effektiva preventivmedel k o m m e r t ex att i g r u n d e n påverka hetero-sexuella kvinnors tillgång till sex u t a n barn, särskilt när de sexuella n o r m e r n a starkt för-d ö m e r orala och anala hanför-dlingar eller anför-d-
and-ra sexuella uttryck som inte omfattar det he-terosexuellt g e n o m f ö r d a samlaget. Förhål-landet mellan sex som leder till fortplantning och sådant som inte gör det väcker ett stort antal frågor, t ex rätten till abort, nödvändig-heten av heterosexuellt samlag, homofobi, födelsekontroll, sexualundervisning och kvinnors underordning.
3. Dekonstruktion av lesbianism som magiskt tecken. I sjuttiotalets feministiska teoribild-ning kring sexualitet behandlades lesbianis-m e n ibland solesbianis-m en lesbianis-magisk lösning (King 1985) på den k ö n s b u n d n a orättvisan i hete-rosexuell praktik, det enda möjliga sättet »att sluta älska fienden» och »bejaka sin kvinno-identifierade sexualitet». Medan d e n lesbi-ska feminismen uttrycktes genom olika ritu-ella drag i de lesbiskas berättelser om h u r de »framträtt», i utvecklingen av en lesbisk kul-t u r och i kul-tiraderna mokul-t dekul-t hekul-terosexuella förtrycket och dess institutionella kontroll, höll lesbianismen på en a n n a n nivå fast vid sin egen oklarhet och vägrade att undersöka mångsidigheten, sammansattheten och de negativa »hemligheterna» i sin konstruktion av identitet. Ett sådant tänkande reproduce-rar hyckleriet och oklarheten i de hiereproduce-rarkiska könskategorierna.
4. Omvärdering av »homopositiv» forskning. För att motverka homofobi och hat mot ho-mosexuella har m a n inom forskning om les-biska och bögar gjort försök att visa att homo-sexuella i själva verket inte skiljer sig f r å n he-terosexuella. Trots att sådan forskning stöder åttiotalets identitetsbekräftande politik, sud-dar effekterna av den ut det verkliga innehål-let i en sexualitet som riktar sig mot d e n rå-d a n rå-d e hegemonin inom sexuell praktik. (Kit-zinger 1987). Projektet att »avnormalisera» heterosexuella n o r m e r genomförs inte med likhetsideologi. En sådan likhet neutraliserar hotet f r å n oppositionell praktik och u p p -m u n t r a r till en lättköpt tolerans -mot »intet nytt».
5. Partiell essentialism. Enligt Foucault utsat-tes sexualiteten vid slutet av 1800-talet för ett nytt kunskapsteoretiskt tryck. Sexualiteten fick ett sanningsvärde då den blev individens sanning. O m vi ansluter oss till de
modernis-tiska a n t a g a n d e n a att sexualiteten skapar en grundläggande personlig identitet och finns i kroppen som ett ö p p e t gränsområde för d j u p t personligt sökande k o m m e r vi också att se sexualiteten som en sanning om indivi-den. Det är lätt h ä n t att vi gör o m d e n n a san-ning till en personlighetens essens: Vad j a g gör bestämmer vem j a g är och vad j a g är, i mitt innersta väsen.
I motsättning till detta tar den andra stora berättelsen om vår tid — postmodernismen — u p p striden mot de modernistiska antagan-d e n a och antagan-deras essentialistiska börantagan-da. U n antagan-d e r postmodernismens belägring förlorar sexua-litetsdiskursen fotfästet, eftersom vem som helst kan k o m m a att ta säte i diskursen d ä r tal om sexualitet äger r u m . I talet blir j a g en som talar på det sättet - en av dem g e n o m ordens makt. Diskurs ontologiserar.
J a g skulle vilja u p p m a n a till nytänkande i fråga o m essentialismen, som j u låser de me-tateoretiska diskussionerna. Kanske är litet essentialism bra i alla fall: att säga sanningen o m sexualiteten som en personlig sanning och identitet är inte att tala m e d en universell stämma, u t a n m e d en röst som tillhör en verklig materiell kropp. En manlig postmo-dernist kan inte bli lesbisk g e n o m att tala som en sådan. J a g vill u p p m a n a oss till att hålla kontakten m e d kroppen — h u r kulturellt för-kroppsligade vi än må vara. Framtida feminis-tisk forskning om sexualitet måste noga skärskåda postmodernistisk teoribildning, innan d e n helt kapitulerar inför diskursens makt.
6. Mer klarspråk. Slutligen behöver vi tala m e r om vad som görs — m o t vem, av vem, när, varför, hur, etc - i sexuella handlingar och praktiker. G e n o m att tydliggöra vad vi fak-tiskt gör i sexualiteten - tala m e r klarspråk om den — kan alla de mystifikationer som gäl-ler sexuella kategorier och könsskillnader ba-serade på sexuella handlingar skärskådas mera öppet. Vi måste inse att i en kultur där den personliga sexualrepertoaren stängs in i det privata, riskerar en allmän offentlig dis-kurs, klädd i en abstrakt sexualteori, att ut-trycka ingenting alls.
H ä r finns u t r y m m e för m e r empirisk forskning, liksom m e r ärlighet och/eller
»då-lig smak». En feministisk teoretisk diskurs om sexualitet måste tydliggöra det preten-tiösa i projektet, eller lägga retoriken åt sidan och bli klar och okonstlad.
Översättning: Margit Böhnemark-MyrmaniKVT:s redaktion.
Printed with permission from Cheris Kramarce & Dale Spender: The Knowledge Explosion: Genera-tions of Feminist Scholarship, Copyright 1991, Per-gamon Press, Inc.
L I T T E R A T U R
Alcoff, Linda, »Cultural feminism versus post-structuralism: T h e identity crisis in feminist theory», Signs 13:3, 1988.
Atkinson, Ti-Grace, Amazon Odyssey: The First Collection of Writing by the Political Pioneer of the Woman's Movement, Links Books, New York, 1974.
Barry, Kathleen, Female Sexual Slavery. Engle-wood Cliffs, N.J. Prentice Hall, Inc, 1979. Bell, Laurie, red, Good Girls/Bad Girls: Feminist
and Sex Trade Workers Face to Face, Washing-ton, Seal Press, Seattle, 1987.
Blier, Ruth, Science and Gender: A Critique of Bio-logy and its Theories of Women, Pergamon Press, New York, 1984.
Bourque, Linda, Defining Rape, Duke Universi-ty, Durham, 1989.
Bright, Susie, Susie Sexpert's Lesbian Sex World. Cleis Pres, Pittsburgh, fti, 1990.
Brown, Jan, »Sex, Lies, and Penetration» Out-look (Winter), 1990.
Brown, Laura S, »Beyond thou shalt not: Thin-king about ethics in the lesbian community.» Lesbianism Affirming Nontraditional Roles, ed Esther Rothblum and Ellen Cole, Haworth Press, New York, 1989.
Brownmiller, Susan, Against Our Will: Men, Wo-men and Rape, Simon and Schuster, New York, 1976.
Califia, Pat, Macho Sluts, Alyson, Boston, 1988. Califia, Pat, »Feminism and sadomasochism»,
Heresies 12:3:4, 1981.
Califia, Pat, Sapphistry: A Book of Lesbian Sexuali-ty, Naiad Press, New York, 1980.
Califia, ftit, »Lesbian sexuality», Journal of Ho-mosexuality 4:3, 1979.
Case, Sue-Ellen. »Towaids a Butch-Femme Aesthetic», Discourse 11:1, 1980-1989. Cass, Vivienne, »Homosexuality identity: A
concept in need of definition», Journal of Ho-mosexuality 9:2/3, 1983-84.
Chapkis, Wendy, Beauty Secrets, Southend Press, Boston, 1986.
Chernin, Kim. The Obsession: Reflections on the Tyranny of Slenderness, Harper and Row, New York, 1981.
Coward, Rosalind, Female Desires: How They are Sought, Bought and Packaged, Grove Press, New York, 1985.
Daly, Mary, Gyn/Ecology: The Metaethics of Radi-cal Feminism, Beacon Press, Boston, 1978. Delacoste, Frederique & Priscilla Alexander, Sex
Work: Writings by Women in the Sex Industry, Cleis Press, Pittsburgh, Pennsylvania, 1987. de Lauretis, Teresa, Technologies of Gender: Essays
on Theory, Film, and Fiction, Indianna Univer-sity Press, Bloomington, 1987.
Diamond, Irene & Lee Quinby, Feminism and Foucault: Reflections on Resistance, Northea-stern University Press, Boston, 1988. Diamond, Irene & Lee Quinby, »Amercian
fe-minism in the age of the body», Signs 10:1, 1984.
Dubois, Ellen & Linda Gordon, »Seeking ecsta-sy on the battlefield: Danger and pleasure in neneteenth-century feminist sexual thought:, Feminist Studies 9:1, 1983.
Duggan, Lisa, Nan Hunter, Carole Vance, »False promises: Feminist anti-pornography legis-lation in the US», Vand Burstyn, red, Women Against Censorship, Douglas and Mclntyre, Vancouver, British Columbia, 1985.
Dworkin, Andrea, Intercourse, Free Press, New York, 1987.
Dworkin, Andrea, Pornography: Men Possessing Women, GP Putnam's Sons, New York, 1981. Dworkin, Andrea, Woman Hating. Dutton, New
York, 1974.
Ellis, Kate, Nan Hunter, Beth Jaker, Barbara 0'Påir & Abby Tallmer, Caught Looking: Fe-minism, Pornography, and Censorship, Feminist Against Censorship Taskforce (FACT) Book Committee, New York, 1986.
Epstein, Gay, »Politics, ethnic identity: T h e li-mits of social constructionism» Socialist Re-v i e w m m , 1987.
Fausto-Sterling, Anne, Myths of Gender: Biologi-cal Theories About Women and Men, Basic, New York, 1985.
Ferguson, Ann, »Sex war: T h e debate between radical and libertarian feminists», Signs 10:1,
1984.
Ferguson, Ann, »Patriarchy, sexual identity, and the sexual revolution», Signs 7:1, 1981. Firestone, Shulamith, The Dialectics of Sex: The
Case for Feminist Revolution, Bantam, New York, 1970.
Foucault, Michel, The History of Sexuality. Vol I: An Introduction, Random House, New York,
1978.
Freedman, Estelle B, »Sexuality in nineteenth-century America: Behavior, ideology, and politics», Reviews in American History, Decem-ber 1982.
Friday, Nancy, My Secret Garden, Simon and Schuster, New York, 1983.
Frye, Marilyn, »Lesbian sex», Sinister' Wisdom 35, 1988.
Frye, Marilyn, »To be and be seen: T h e politics of reality», The Politics ofReality: Essays in Fe-minist Theory, T h e Crossing Press, Trumans-burg, New York, 1986.
Gordon, Linda & Allén Hunter, »Sex, family, and the new right: Antifeminism as a politi-cal force», Radipoliti-cal America, (Nov), 1978. Griffin, Susan, Pornography and Silence:
Cultu-re's Revenge Against Nature, Harper and Row, New York, 1981.
Grimshaw, Jean, »Autonomy and identity in fe-minist thinking», i Morweng, Grithiths, and Whitford, red, Feminist Perspectives in Philo-sophy, Indiana University Press, Blooming-ton, 1988.
Gubar, Susan & Joan Hoff, reds. For Adults Only: The Dilemma ofViolent Pornography, In-diana University Press, Bloomington. Hamblin, Angela, Is a feminist heterosexuality
possible? i Sue Cartledge, red. Sex and Love: New Thoughts on Old Contradictions, T h e Wo-men's Press, London, 1983.
Hoagland, Sarah, Lesbian Ethics: Toward New Value, Institute of Lesbian Studies, Palo Al-to, California, 1983.
Harding, Sandra, The Science Question in Femi-nism, Cornell University Press, Ithica, 1986. Hocquenghem, Guy, Homosexual Desire. träns.
Daniella Dangoor. Allyson and Busby, Lon-don, 1978.
Hite, Shere, The Hite Report: A Nationwide Sur-vey of Female Sexuality, Dell, New York, 1976. Irigaray, Luce, Speculum of the Other Woman,
Cornell Press, New York, 1985.
Irigaray, Luce, The Sex Which Is Not One, Cornell Press, New York, 1985.
Jackson, Margaret, »Facts of life' or the eroticiza-tion of women's oppression? Sexology and the social construction of heterosexuality», i Pat Caplan, red, The Cultural Construction of Sexuality, Tavistock Publications, New York,
1987.
Jaggar, Alison, Feminist Politics and Human Na-ture, Rowman and Allanheld, Totowa, New Jersey, 1983.
Jeffreys, S, »Free from all uninvited touch of man: Women's campaigns around sexuality 1880-1914», Women's Studies International Fo-rum 5:6, 1982.
King, Katie, »The situation of lesbianism as fe-minism^ magical sign: Contests for meaning and the U.S. Women's Movement,
1968-1972», Communication 9:1 (Fall), 1985. Kitzinger, Celia, The Social Construction of
Lesbi-anism, SAGE Publications, Beverly Hills, 1987.
Koedt, Ann, »The myth of the vaginal orgasm», Anne Koedt, Ellen Levine, Anita Rapone, red, Radical Feminism, New York Times Book Company, New York, 1973.
Kristeva, Julia, Desire in Language: A Semiotic Ap-proach to Literature and Art, Basil Blackwell, Oxford, 1980.
Lederer, Laura, red, Take Back the Night: Women on Pornography, Dell Publishing Company, New York, 1981.
Linden, Robin, Darlene Pagano, Diana Russeli, & Susan Leigh Star, Against Sado Masochism, East ftlo Alto, Frog in the Will Press, Califor-nia, 1982.
Lorde, Audre, »Uses of the erotic: The erotic as power», Sister Outsider, Crossing Press, Tru-mansburg, New York, 1984.
Loulan, J o Ann, Lesbian Sex, Spinsters Ink, San Francisco, 1984.
MacKinnon, Catharine, Toward a Feminist The-ory of the State, Harvard University Press, Cambridge, Mass, 1989.
MacKinnon, Catharine 8c Andrea Dworkin, Pornography and Civil Rights: A New Day for Women's Equality, Organizing Against Porno-graphy, Minneapolis, 1988.
MacKinnon, Catharine, Feminism Unmodified: Discowrses on Life and Law. Harvard Universi-ty Press, Cambridge, Mass, 1987.
MacKinnon, Catharine, »Pleasure under patri-archy »; James H. Geer and William 0'Dono-hue, red, Theories of Human Sexuality, Ple-num, New York, 1987.
MacKinnon, Catharine, »Feminism, marxism, method, and the state: An agenda for the-ory», Signs 7:3, 1982.
Millet, Kate, Sexual Politics, Virago, London, 1977.
Mitchell, Juliet & Jacqueline Rose, red, Femini-ne Sexuality: Jacques Lacan and the école fre-udienne, Pantheon, New York, 1982.
Moraga, Cheri and Amber Hollingbaugh, »What we're rollin around in bed with», Po-wers of Desire: The Politics of Sexuality, Ann Snitow, Christine Stansell, Sharon
