Linköpings universitet | Malmstens, Campus Lidingö Kandidatuppsats 16 hp | Möbelsnickeri
Vårtterminen 2019 | LIU-IEI-TEK-G--19/01672—SE
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige
Putsa infärgat faner
Val av material, snittyta och metod
Fredrik Höjer
Handledare: Leif Burman Examinator: Johan Knutsson
Sanding coloured veneers
Sammanfattning
I mitt examensarbete undersöker jag vilken putsmetod som lämpar sig bäst för putsning av infärgat faner utan att infärgat damm fastnar på oönskade områden. Testområdet har varit avgränsat till att undersöka detta problem tillsammans med andra, icke infärgade faner. Frågan är om det finns en metod som på ett effektivt och ergonomiskt sätt garanterar ett bra resultat?
Mina tester utgår från om val av material, fiberriktning och snittyta har betydelse för hur det infärgade dammet fastnar på ytan.
Min förhoppning är att hantverkare och formgivare ska ta hjälp av denna undersökning för att lättare kunna göra medvetna val där infärgade faner kombineras med andra träslag.
Genom intervjuer med andra hantverkare, om deras erfarenheter har ett problemområde kartlagts utifrån vad som är mest relevant för undersökningen. Även litterära studier har gjorts för att bättre förstå träts anatomiska egenskaper.
För att uppnå optimala förutsättningar för att infärgat damm inte ska fasta på oönskade områden visar testerna, genom att kombinera infärgat faner med ett bandporigt träslag som har en radiell snittyta tillsammans med en fiberriktning som ligger i samma riktning som putsriktningen, med en putsmetod där direkt sug över putsytan verkar samtidigt som putsningen ger bäst förutsättning för att infärgat damm inte fastnar på oönskade områden.
Abstract
In my thesis, I explore which methods that is best suited for sanding coloured veneers without staining dust in unwanted areas. The test area has been limited to examining this problem along with other, non-coloured veneers. The question is whether there is a method that effectively and ergonomically guarantees a good result?
My tests are based on whether the choice of material, fibre direction and sectional surface is important for how the dyed dust gets stuck on the surface.
My hope is that artisans and designers will use this survey to make it easier to make conscious choices where coloured veneers are combined with other types of wood.
Through interviews with other artisans, their experiences have identified a problem area based on what is most relevant to the study. Literary studies have also been done to better understand the characteristics and anathomy of wood.
In order to achieve optimum conditions for stained dust not to stick to undesirable areas, the tests show by combining stained veneer with a strip pore wood having a radial cut surface along with a fibres direction that is in the same direction as the sanding direction, with a cleaning method where direct suction above the surface acts at the same time as the plaster, giving the best condition that stained dust does not stick to undesirable areas.
Tack
Jag skulle vilja rikta ett stort tack till Leif Burman och Johan Knutsson för ert stöd och vägledning. Jag vill även tacka Lauri Vaher och Ulf Brunne för era synpunkter och erfarenheter i ämnet.
Tack till Carl-Axel Jonsson och Jonssons Faner AB för att jag fått ta del av din erfarenhet och material.
Tack till Theofils för sponsring av en handlipkloss med utsug från Festool. Tack till Mirka för sponsring av putsmaterial.
Tack till Aarts Lundsjö Specialsnickeri AB för sponsring av putsmaterial. Tack till Tabu för sponsring av material.
Tack till Sebastian Mateu och Sanna Bergström som via era gesällarbeten inspirerat mig att arbeta med infärgade faner. Även ett tack för att jag fått ta del av era erfarenheter om att arbeta med infärgat faner.
Tack till alla som svarat på formuläret:
Carl Schneider, Pär Hansen, Ottar Gjendahl Sørensen, Fadric Ruiz, Edvin Eklund, Ella Dudzina,
Martin Altwegg, Robin Helgesson, Daniel Garnbeck, Andreas Furuholm, Lauri Vaher, Julia Stillert,
Carl-Johan Persson och Susanna Bergström. Tack till Oliver Kåge för design av bordet Å&Ö2.
Innehållsförteckning
1. Inledning . . . 7
1.1 Bakgrund . . . 7
1.2 Problemformulering . . . 8
1.3 Mål och syfte . . . 8
1.4 Metod . . . 8
2. Research . . . 10
2.1 Intervjuer och samtal . . . 10
2.1.1 Lauri Vaher . . . 11
2.1.2 Ulf Brunne . . . 12
2.1.3 Leif Burman . . . 12
2.1.4 Sebastian Mateu . . . 13
2.1.5 Susanna Bergström . . . 14
2.2 Frågor enligt formulär . . . 15
2.2.1 Svar på frågor . . . 15
2.2.2 Analys av svaren . . . 17
2.3 Aktörer inom faner . . . 18
2.3.1 Jonssons Faner . . . 18
2.3.2 Tabu . . . 19
2.4 Bandporiga och ströporiga träslag . . . 20
2.5 Snittyta . . . 20
2.6 Maskiner och bearbetning . . . 22
2.6.1. Långbandsputs . . . 22
2.6.2. Bredbandsputs . . . 22
2.6.4 Putskloss med utsug . . . 23
2.6.5 Abranet . . . 23
3. Tester . . . 24
3.1.1 Genomförande av test nr. 1 . . . 25
3.1.2 Analys, radiell och tangentiell snittyta . . . 30
3.1.3 Slutsats, och resultat test nr. 1 . . . 33
3.2 Test nr. 2 – Putsmetodens betydelse för färgsläpp . . . 36
3.2.2 Resultat och diagram, test nr. 2 . . . 37
3.2.2.1 Långbandsputs . . . 37
3.2.2.2 Bredbandsputs . . . 37
3.2.2.3 Oscillerande slipmaskin / Excenterslip – putspapper . . . 38
3.2.2.6 Putskloss med utsug – Abranet . . . 39
3.2.2.7 Resultat av tester . . . 41
4. Slutsatser, analys och tillämpning . . . 43
4.1 Slutsatser . . . 43
4.2 Tillämpning . . . 44
4.3 Diskussion & reflektion . . . 45
5. Källförteckning . . . 47
5.1 Tryckta källor . . . 47
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Valet av ämne för mitt examensarbete kommer utifrån ett moment som finns i min gesällmöbel. Möbeln har ett inslag av en genomfärgad parkett i olika färger. Hur kan jag putsa och bearbeta den utan att infärgat damm tränger in i oönskade områden?
Min gesällmöbel består av ett klassiskt skåp på fyra ben. Det massiva träslaget och ytfaneret består av lönn och runt om skåpet är ytorna dekorerade med en parkettläggning där alla bitar är olika stora samt med fiberriktningar i varierad horisontal och vertikal riktning. På insidan av de två dörrbladen sitter den infärgade parketten bestående av påfågellönn.
Till en början skulle grunden till mitt examensarbete utgå ifrån processen kring att putsa och bearbeta det infärgade faneret och hur jag väljer en metod och dokumenterar den. Men jag blev tvungen att avbryta arbetet med gesällen innan jag kom till det momentet för att påbörja och avsluta examensarbetet. Jag bestämde mig då för att ändå hålla mig vid ämnet men att bredda området med fördjupade tester.
Under arbetet med gesällen började jag höra mig för bland de som tidigare arbetet med infärgat faner om vilken metod som tycks vara bäst lämpad för att putsa och bearbeta ytan på infärgat faner. Det visade sig att det fanns olika tillvägagångssätt och jag började ställa mig frågan vilken som var mest effektiv och gav bäst resultat. Inget av de förslag som presenterades tycktes vara särskilt effektivt och kunde inte garantera ett gott resultat.
Jag har tidigare stött på problemet där infärgat damm trängt ner i ljusare partier och inte helt försvunnit vid dammsugning eller att blåsa med tryckluft. Som tillexempel vid arbetet med en intarsia där bakgrunden består av lönn och med motiv av rosa påfågellön, putsades ytan för hand med putskloss och med jämna och täta mellanrum dammsögs ytan med borste. Avslutningsvis användes tryckluft för att försöka få bort det sista dammet. Det tog lång tid, var inte särskilt ergonomiskt och gav inte ett helt perfekt resultat.
Jag vill därför undersöka om det finns en bättre metod för att putsa infärgat faner och samtidigt få ett bra resultat.
Figur 1 – Skiss gesäll, Å&Ö, Oliver Kåge
1.2 Problemformulering
Att arbeta med infärgat faner är både roligt och tillfredställande. Det kan ge designen ett lyft rent visuellt och det hjälper hantverkaren i bearbetningsprocessen. Eftersom infärgat faner är genomfärgat behöver utföraren inte oroa sig för färgskiftningar vid bearbetningen till skillnad från en målad eller betsad yta.
Tyvärr är det inte alltid lätt att få det resultat som önskas. Speciellt inte om man väljer att kombinera ett infärgat faner med ett icke infärgat faner eller om en mörkare kulör på ett infärgat faner möter en ljusare kulör. Risk finns att damm från det infärgade faneret tränger in i oönskade områden och blir svårt att få bort.
Vid arbeten som till exempel ett gesällprov där ett nästintill perfekt resultat eftesträvas är det vissa som tycks välja bort infärgat faner av den anledningen.
De beprövade sätten tycks inte vara effektiva rent tidsmässigt och de kräver en hel del avancerad teknik, förkunskap och kroppsligt arbete.
Det finns också de som inte upplevt att det varit ett problem. Jag undrar då vad som skiljer dessa från dem som haft problem med infärgat damm på oönskade områden.
Därför vill jag undersöka om det finns ett tillvägagångssätt som är mer effektit, ergonomiskt och samtidigt ger ett bra resultat.
1.3 Mål och syfte
Målet med min undersökning är att komma fram till vilken metod som lämpar sig bäst för putsning av infärgat faner utan att infärgat damm fastnar på oönskade områden och vilken teknik som på ett effektivt och ergonomiskt sätt ger ett bra resultat.
Jag vill också veta vilken snittyta som tar åt sig mest infärgat damm och vilken
fiberriktningskombination som tycks vara mest fördelaktig respektive problematisk vid putsning av infärgat faner samt vilka träslag som drar åt sig mest infärgat damm och vilken putsteknik som är den bästa.
Syftet är att formgivare och hantverkare ska kunna använda denna rapport som underlag vid val av material, möten och teknik för formgivning och framställning av möbler och andra föremål med inslag av infärgat faner. Att infärgat faner ska vara ett enkelt val vid önskat uttryck och att problemet att uppnå slutfinishen inte ska vara ett hinder.
1.4 Metod
Arbetet är indelat i tre etapper.
Faktainsamling
Intervjuer har gjorts med hantverkare som tidigare arbetat med liknande moment för att ta del av deras erfarenheter och lösningar på problemet. Samt hämta yttligare fakta från leverantörer, litteratur och internet.
Tester
Den andra etappen handlar om att genomföra tester, analysera och dokumentera dessa. Genom att på ett empiriskt tillvägagångssätt undersöka vilka metoder som skapar de bästa och sämsta förutsättningarna vid putsning av infärgat faner.
Med mer insikt kring vilka problem som kan uppstå vid putsning av infärgat faner införskaffas material samt verktyg för att kunna genomföra testerna.
Analys, utvärdering och tillämpning
Den tredje etappen handlar om att utvärdera testerna, dra slutsatser och tillämpa dem i en produkt. Vilka tekniker/maskiner som tycks vara mest effektiva samt ergonomiska vid putsning och vilka material och kombinationer som ger bäst möjlighet till ett bra resultat.
1.5 Avgränsning
Till en början var ambitionen att göra undersökningen så djupgående och bred som möjligt men efter min research blev insikten om att de olika tillvägagångssätten att undersöka området på blev för stort och tidskrävande. För att kunna fokusera på ett minde område och få fram tydliga testresultat var jag tvungen att avgränsa mig.
Undersökningen är begränsad till ljusa träslag på det icke infärgade faneret för att få tydligt okulära resultat.
Jag har även begränsat mig till ett bandporigt träslag, ask och ett ströporigt träslag, lönn. Detta för att kunna dra en relativt tydlig slutsats kring vilken typ av träslag som tar åt sig mest infärgat damm vid putsning.
Min tillgång på infärgat faner var begränsad till 14 olika färger av fyra olika träslag. Samtliga infärgade faner kommer från företaget Tabu.
2. Research
Min ambition med det här arbetet var att få en så bred överblick som möjligt på området kring putsning och bearbetning av infärgat faner. Men för att ta reda på vilka frågor som är mest relevanta för min studie var jag tvungen att göra en research.
Förutom min egen erfarenhet med att putsa infärgat faner ville jag höra vad andra har att tillägga kring vilka tekniker de använt och i vilka sammanhang de tycker sig ha stött på problemet med att infärgat damm har fastnat på oönskade områden vid putsning.
För att få svar på det gjordes intervjuer med alumner från Malmstens som tidigare gått
möbelsnickeriprogrammet och som även använt sig av infärgat faner i sina gesällarbeten. Intervjuer gjordes med lärare på Malmstens inom möbelsnickeri och möbelkonservering med lång och bred kunskap inom det mesta vad gäller möbelhantverk.
Frågor har även ställts via mejl till leverantör av infärgat faner från Italien.
För att få en bredare omvärldsanalys gjordes ett formulär för andra möbelsnickare, möbelrestaurerare, möbelkonservatorer och möbelformgivare att svara på via internet. Även studier i litteraturen har gjorts för att få en fördjupad inblick i träts egenskaper.
2.1 Intervjuer och samtal
Lärare och alumni, Malmstens
På Malmstens finns bred kunskap inom trä, hantverk och möbler. För att komma fram till vilka frågor kring putsning av infärgat faner som var relevanta för min studie valde jag att intervjua lärare på skolan och alumni från Malmstens.
Intervjupersoner
• Lauri Vaher – möbelkonservator, adj. universirtetsadjunkt • Ulf Brunne – möbelkonservator, möbelsnickare, studierektor • Leif Burman, möbelsnickare, dekopör, universitetslektor
• Sebastian Mateu, möbelsnickare, alumn Malmstens, tekniker Malmstens • Susanna Bergström, möbelsnickare, alumn Malmstens
2.1.1 Lauri Vaher – möbelkonservator, adj. universirtetsadjunkt
Som möbelkonservator behövs en djup förståelse kring trä och dess olika egenskaper. Att förstå träts anatomi kan vara avgörande för val av teknik vid olika moment.
Lauri läste måleri och skulpturkonservering på Estonian Academy of Arts 2006–2010. Han har också läst möbelkonservering på Malmstens 2012– 2015. Han blev sedan lärare på Malmstens inom möbelkonservering 2015.
Han har även kompletterat sina studier på Kungl. Konsthögskolan Mejan Arc där han läste Restau-reringskonst 2015–2016.
Lauri är väldigt entusiastisk och kunnig inom sitt område och har en bred erfarenhet kring bearbetning av ytor av olika träslag som han med glädje delar med sig av.
Problemet med att infärgat damm fastnar på oönskade områden vid putsning var han sedan tidigare bekant med. Han hade även funderat på några lösningar i ämnet men inte haft tid att utföra egna tester.
Han tog upp ämnet om att trä är uppdelat i olika porsturkturer. Ströporinga, ringporiga och
bandporiga. De olika strukturerna varierar i storlek och kan möjligen vara något som påverkar hur det infärgade dammet fastnar.
Han kunde också hänvisa till en sida på internet: Inside Wood (http://insidewood.lib.ncsu.edu) Där kan man söka på nästan alla världens träslag och se bilder tagna med mikroskop och med tillhörande text får man en bra förståelse för de olika porstrukturerna.
Själv använder han ibland mikroskop för att undersöka och avgöra träslaget. Detta kunde vara ett intressant inslag i min undersökning. På nära håll undersöka och se var det infärgade dammet fastnar och vad som händer med ytan vid putsning.
På skolan finns tillgång till olika typer av mikroskop. Lauri tyckte jag kunde använda mig av ett som gick att använda tillsammans med en dator för att mer effektivt kunna undersöka träet vid hyvelbänken.
Dino-Lite är ett mindre mikroskop man kan ansluta via USB till datorn och skulle passa bra för min undersökning.
Han tyckte också att jag skulle utföra mina tester på flera olika träslag med olika porstrukturer. Vi resonerade kring att hålla undersökningen till ljusa träslag för att okulärt kunna se tydliga resultat. Han kom även med synpunkter om att pröva hur skillnader uppstår om man gör eget infärgat faner. Om pigmenten sitter fast eller släpper annorlunda jämfört med industriell infärgning.
Lauri har en bred erfarenhet kring olika tekniker med att ytbehandla trä. Han tyckte det kunde vara intressant att testa om det gick att förbehandla ytan innan putsning. Detta för att möjligen förhindra att det infärgade dammet fastnar. Ett exempel var att stryka ett lager 15% schellacklösning med pensel på ytan som sedan putsas bort. Detta kunde möjligen medföra att schellack fastnar i porerna
och gör att det infärgade dammet inte fastnar. Genom en sådan förbehandling kunde bättre resultat möjligen uppnås med mer effektiva metoder som till exempel långbandsputs eller bredbandsputs.
2.1.2 Ulf Brunne – möbelkonservator, möbelsnickarmästare, studierektor
Med över 40 års erfarenhet inom både möbelsnickeri och möbelkonservering har Ulf Brunne en hel del värdefull kunskap att dela med sig av. Han har en gång i tiden utbildat sig till både möbelsnickare och möbelkonservator på Malmstens. Idag arbetar han som studierektor men går i pension 2019. Han har inte själv haft erfarenhet av att putsa infärgat faner men har djup
förståelse för både teknik och material. Han har däremot haft erfarenhet av att damm från mörka träslag fastnat på områden i ljusare träslag vid putsning. Något som är jämförbart med min studie. Han har även skrivit och gjort studier inom vedanatomi.
Även han tyckte att tester bör utföras på fler än ett träslag, både ströporiga och bandporiga, för att undersöka om ytorna avgör en skillnad kring huruvida det infärgade dammet fastnar.
Han tyckte att det var viktigt att testa om fiberriktningen kunde ha betydelse för hur mycket infärgat damm som släpper och fastnar. Tillexempel om det infärgade faneret ligger tvärs mot det icke infärgade faneret eller om de båda har samma fiberriktning vid mötet och putsriktningen.
Testerna kunde även vara intressanta att analysera utifrån träslagens skillnad i densitet och om olika densitet har en avgörande faktor huruvida det infärgade dammet fastnar.
Han tyckte även att det var viktigt att ta med en beskrivning kring de olika porstrukturerna för att ge en inblick i träts anatomiska egenskaper.
2.1.3 Leif Burman, möbelsnickarmästare, dekopör, universitetslektor
Leif är ansvarig för möbelsnickeriprogrammet på Malmstens och har mer än 30 års erfarenhet inom hantverk och trä. Han är även utbildad dekopör och har god förståelse för olika träfaner.
Leif har även varit min handledare under arbetet med mitt examensarbete. Förutom vägledning har han bidragit med sina åsikter och tidigare
erfarenhet kring att putsa infärgat faner.
Tillsammans kom vi fram till att det var viktigt att koncentrera undersökningen på själva
bearbetningen. Att putsa trä och vilka tekniker som används och att undersöka vilken teknik som är mest effektiv och ger bäst resultat samt om tid och ergonomi kan ha en avgörande faktor för val av teknik.
Han tyckte även att det var viktigt att undersöka snittytan och om det skiljde sig från hur mycket infärgat damm som fastnar om det icke infärgade faneret har en radiell eller tangentiell snittyta.
Figur 4 – Ulf Brunne
2.1.4 Sebastian Mateu, möbelsnickare, alumn Malmstens, tekniker Malmstens
Jag träffade Sebastian första gången på en utställning i Kungsträdgården våren 2015. Där ställde han ut sitt gesällarbete som består av ett skåp med benställning. Inuti skåpet är kopparrör monterade där askar i olika färger sitter anslutna. De olika askarna är beklädda med infärgat faner.
Sebastian blev tilldelad en liten silvermedalj för sin gesäll och har fått mycket uppmärksamhet för sitt arbete.
Han har också gjort andra projekt med infärgat faner. Som en mindre parkett han inkluderat tillsammans med askar.
Idag arbetar Sebastian på Malmstens som tekniker och eftersom jag känner till hans tidigare erfarenhet av att arbeta med infärgat faner frågade jag hur han gått tillväga.
Sebastian Mateu:
”Jag putsade i bredbandsputsen och sedan med putspapper 400 för hand. Blåste lite emellan putsningarna med tryckluft och om det färgade av sig försökte jag ta bort det med alkohol som konservatorer gör ibland”.
Figur 6 – Sebastian Mateu
Figur 7 – Gesäll 2015, Sebastian Mateu
Figur 8 – Askar med infärgat faner, Sebastian Mateu
2.1.5 Susanna Bergström, möbelsnickare, alumn Malmstens
Första gången jag såg arbeten med infärgade faner var från tidigare gesällarbeten på Malmstens. De är otroligt vackra och ligger till grund för mitt intresse att utforska området med infärgade faner.
En av dessa är Susanna Bergström som mellan 2013 – 2016 utbildade sig till möbelsnickare vid Malmstens.
2016 utförde hon sitt gesällarbete och tilldelades en liten silvermedalj.
Hennes gesällarbete består av ett sidebord med en glasskiva ovanför en parkett beståendes av infärgat faner i ljusa och mörka färger.
Jag tog kontakt med Susanna via mejl för att höra vilken metod hon använde för att bearbeta den infärgade parketten.
Susanna Bergström:
”Jag sicklade ytan först för att få bort limrester. Sen gjorde jag putsklossar (grovlek 280–400 om jag minns rätt) och putsade sedan för hand. Ofta och med jämna mellanrum dammsög jag av ytan med ett munstycke som ser ut som en borste. På så sätt kunde jag förhindra att dammet från de mörkare färgerna fastnade i de ljusare. Till sist blåste jag av ytan med tryckluft. Innan ytbehandlingen ”tvättade” jag av ytan med sprit för att få bort de sista resterna av dammpartiklarna.”
Figur 9 – Susanna Bergström
Figur 10 – Gesäll 2016,
2.2 Frågor enligt formulär
Eftersom det var svårt att hitta skriftliga källor kring erfarenhet av att putsa infärgat faner ville jag göra en annan form av omvärldsanalys. För att göra det gjordes ett formulär på internet via en tjänst som Google tillhandahåller vid namn Google Forms. På ett enkelt sätt kunde jag skriva frågor som jag sedan mejlade ut till ett antal utvalda personer och som representerar min målgrupp inom hantverksområdet trä och möbler. Möbelsnickare, möbelrestauratörer, möbelkonservatorer möbelformgivare.
Utgångspunkten var att jag ville veta om andra upplevt samma problem vid putsning av infärgat faner och vilka tekniker de använt förutom putsning.
14 av 36 personer svarande på formuläret.
2.2.1 Svar på frågor
Jag bad de som haft problem vid putsning beskriva problemet som uppstått. Samtliga svarade att infärgat damm fastnat på oönskade områden och inte gått att få bort.
Frågorna gav också utrymme för att redogöra vilken teknik de använt vid putsning. Har du upplevt problem vid putsning av infärgat faner?
7 av 14 svarade: JA 7 av 14 svarade: NEJ
Figur 12 – Diagram, Formulär Figur 13 – Diagram, Formulär
Har annan teknik används förutom putsning? 8 av14 svarade: JA
6 av 14 svarade: NEJ
Det alla hade gemensamt som använt en annan teknik var att de hade sicklat ytan innan putsning eller skrapat med skalpell.
Har du upplevt problem vid putsninga av infärgat faner?
ja nej
Har annan teknik använts?
Jag började fråga mig om de som använt annan teknik innan putsning hade haft mindre problem? Formuläret visade att 6 av 8 av de som använt annan teknik innan pustning ändå upplevt problem.
Formuläret visade även att 5 av 6 av de som endast putsat ytan inte haft problem.
Frågan kvarstår vilken putsteknik de som inte haft problem har använt och vilken putsteknik de som haft problem har använt?
Det var inte många som svarade på det men i formuläret går det att utläsa att 1 av 14 svarat att hen använt en oscillerande slipmaskin med tillkopplat utsug och inte upplevt problem.
Det går också att utläsa att 1 av 14 svarat att hen putsat ytan för hand och dammsugit med jämna mellanrum men upplevt problem.
Figur 14 – Diagram, Formulär
Figur 15 – Diagram, Formulär
Annan teknik + probem?
ja nej
Endast puts + problem?
2.2.2 Analys av svaren
Jag ville se om det fanns något samband i resultat utifrån de frågor jag har för avsikt att undersöka.
• Om val av träslag avgjorde skillnad vid upplevelsen av problem?
• Om fiberriktningskombinationen i mötet mellan det infärgade faneret och det icke infärgade faneret hade betydelse vid upplevelsen av problem?
• Om kombination med en tangentiell snittyta eller radiell snittyta på det icke infärgade faneret avgjorde skillnad vid upplevelsen av problem?
Jag mejlade de som svarat på formuläret med kompletterande frågor. 5 av 14 svarade.
Tre som inte upplevt problem svarade att de kombinerat björk (ströporigt träslag) tillsammans med infärgat faner (från Tabu).
Den ena hade fiberriktningen tvärs mot det infärgade faneret.
Den andra hade fiberriktningen åt samma håll på de båda faneren som putsriktningen. Den tredje hade fiberriktningen både tvärs och med det infärgade faneret.
Samtliga av de som inte upplevt problem hade använt en radiell snittyta på det icke infärgade faneret.
De två som upplevt problem hade kombinerat infärgat faner med ask, ek och teak (bandporiga träslag).
De hade också upplevt mer problem med den tangentiella snittytan. Det framgick inte vilken fiberriktningskombination som använts.
Det hade varit intressant att få ta del av fler svar kring dessa frågor för att se om sambandet upprepas och som kan stärka min studie.
2.3 Aktörer inom faner
2.3.1 Jonssons Faner
För att få tag på material till min undersökning kontaktade jag Jonnsons Faner AB i Tibro. Jag hyrde en bil för att köra ner och besöka deras verkstad.
Jonssons Faner AB är Sveriges äldsta fanerfogeri. Verksamheten startade 1947 och drivs idag av Carl-Axel Jonsson och hans fru. Carl-Axel tog över
efter sin far som 17-åring och har arbetat med faner i 47 år. Han har också en bred erfarenhet av att arbeta med infärgade faner.
Deras inriktning är att utföra fanerarbeten i större produktionsserier och mer specifika inredningsjobb.
Om man ska köpa infärgat faner från en återförsäljare säljs dessa i buntar av en stock. Det innebär att det blir mycket faner till en hög kostnad. Eftersom jag enbart behövde enstaka ark av flera kulörer infärgat faner var Carl-Axel villig att sälja från sitt lager till ett fördelaktigt pris. Han kunde bidra med 14 olika färger av fyra olika träslag. Alla faner har han köpt in från Tabu. Ett företag beläget i Italien som framställer och producerar infärgade faner.
Carl-Axel visade mig runt i verkstaden och ställde även upp på några frågor gällande hans erfarenhet att putsa infärgat faner.
Frågor till Carl-Axel:
1. Vilka träslag har varit svårast att kombinera infärgat faner med?
– Svårast har varit att arbeta med bandporiga och ringporiga träslag. Färgen tycks både släppa och fastna lättare. Att kombinera ett ströporikt och bandporigt eller ringporigt träslag har också varit problematiskt.
2. Vilka infärgade träslag har varit lättast att arbeta med?
– Bolevar. Det är fast och ströporigt.
3. Vilken teknik har varit mest effekt vid putsning av infärgat faner?
– Bredbandsputs och långbandsputs. Något som tar bort dammet samtidigt.
4. Har du upplevt problem om fiberriktningen på de mötande faneren varit olika?
– Ja! Det har varit svårare att uppnå bra resultat om fiberriktningen ligger tvärs i mötet. Det blir oftast ett bättre resultat om fiberriktningen ligger konsekvent med varandra i mötet och putsriktningen.
5. Arbetar du ofta med infärgat faner idag och i vilka sammanhang brukar det i så fall vara?
– Det händer inte så ofta att vi får in jobb med infärgat faner idag. Det var mer populärt på 90-talet. Om det förekommer så är det oftast beställningar från arkitekter som vill ha det i inredningar. Tidigare har det varit förekommande i bordsskivor. Både som parkettläggningar och
Figur 16 – Carl-Axel Jonsson & fru
2.3.2 Tabu
Infärgade faner kan ge ett unikt uttryck i både inredningar och möbler. Eftersom faneret är genomfärgat skapar det andra förutsättningar för både formgivare och hantverkare i jämförelse med färg eller bets.
Infärgade faner har funnits under en lång tid och har hittats i möbler redan från 1400-talet. Då för att mest efterlikna mer exklusiva träslag som antingen var mycket dyra eller svåra att få tag på.
I Sverige har intresset för infärgat faner varit lågt de senaste årtionden men på senare år har intresset ökat igen. Förutom att det syns i gesällarbeten på skolor runt om i landet dyker det även upp i en del arkitektritade inredningar.
Idag tillverkas de infärgade faneren industriellt i stora volymer.
Ett av världens ledande företag inom infärgade faner är Tabu. Tabu är beläget i staden Cantù i Italien och etablerades 1927 av grundaren Achille Tagliabue med inriktning på genomfärgning av träfaner. Idag distribuerar de sina faner till över 60 länder.
Förutom att framställa genomfärgade faner av enskilda träslag tillverkar de även konstfaner. Konstfaneren består av flera faner som limmats ihop och sedan skurits en gång till. Detta bidrar till en mer homogen struktur utan att göra avkall på träkänslan. De framställer även konstfaner i olika mönster där infärgade faner i olika kulörer flätats ihop. Även andra varianter som 3D-faner där mönster stämplats in i faneret.
Deras främsta kunder är formgivare, inredare, arkitekter och specialsnickerier. De framställer även faner som riktar sig till båtindustrin.
Tabu är FSC® certifierade som garanterar att deras verksamhet inte använder sig av rödlistade träslag. De garanterar även att inga förbjudna kemikalier används i deras infärgningsprocess.
(https://www.tabu.it)
Figur 17 – logotype, Tabu
Figur 18 – Infärgat faner,
2.4 Bandporiga och ströporiga träslag
Om ett trä är bandporigt eller ströporigt beror på hur kärlen är fördelade i veden.
Exempel på banporiga träslag är ek, ask, och alm. Dessa har mycket stora kär i vårveden och mindre kärl i sommarveden. Kärlen i vårveden kan ibland ses med blotta ögat.
Exempel på ströporinga träslag är björk, bok, al, sälg, lönn och asp. Dessa har lika stora kärl jämt fördelade i veden. Kärlen är för små att se med blotta ögat.
(Dahlgren, Wistrand, Wiström, 2013).
Figur 20 – Bandporigt träslag Figur 21 – Ströporigt träslag
2.5 Snittyta
Beroende på hur faner är framtaget i en stock avgör vilken snittyta som framträder.
Man kan såga, skära eller svarva faner ur en stock. Sågade faner brukar vara av tjockare slag, mellan 4 – 10 millimeter. Skurna och svarvade faner är tunnare, mellan 0,3 – 3 millimeter. Tunnare faner behöver också basas för att förhindra sprickbildning.
(Dahlgren, Wistrand, Wiström, 2013). Planskuret/sågat faner
Faner som är framtaget med en plan bearbetning
framträder en mer livlig eller ”blaskig” struktur på ytan. Utifrån att snittet är taget ovanför kärnans mitt i stocken framträder den tangentiella snittytan. Snittet är taget i
tangentiell riktning i stocken.
Kvartsskuret/sågadt faner
Faner som är framtagen med en kvarts bearbetning framträder en mer rak struktur på ytan. Utifrån att snittet är taget tvärs eller mot kärnans mitt i stocken framträder
den radiella snittytan. Snittet ligger i radiell riktning i
stocken.
Svarvat faner
Faner som är framtaget med svarvning ger mycket stora ark med en tangentiell struktur på ytan.
När de olika snittytorna granskats i mikroskop kan man tydligt se skillnad.
De tangentiella ytorna har mer synliga porkanaler medan de radiella ytorna är mer homogen. Bilderna visar exempel av arter från ask-familjen (Oleaceae),
respektive lönn-familjen (Sapindaceae).
(www.insidewood.lib.ncsu.edu)
Figur 23 – Tangentiell snittyta, ask,
Acer campestre Figur 24 – Radiell snittyta, ask,Acer campestre
Figur 25 – Tangentiell snittyta, lönn,
2.6 Maskiner och bearbetning
Maskiner och metoder som är vanliga för putsning av trä och fanerade ytor.
2.6.1. Långbandsputs
Långbandsputs används för att putsa fanerade skivor och plana ytor av massivt trä. Maskinen består av ett långt putsband som sitter över ett höj och sänkbart arbetsbord. Arbetsbordets höjd justeras i förhållande till arbetsstyckets tjocklek och går att skjuta i mot och djupled. Putsbandet går i en riktning och bearbetar stycket med hjälp av en presskloss. Pressklossen manövreras manuellt med lätt tryck mot arbetsstycket medan arbetsbordet skjuts i mot och djupled för att jämt fördela bearbetningsområdet. Maskinen är försedd med ett utsug i ena endan som möter putsbandets riktning. Detta resulterar i att putsbandet slungar putsdammet mot utsuget.
Figur 27 – Långbandsputs
2.6.2. Bredbandsputs
Bredbandsputsen används för att putsa samt plana fanerade skivor och ytor av massivt trä. Arbetsstycket matas in i maskinens ena ende på en matarmatta och hålls sedan ner av tryckvalsar. Maskinen är utrustad med två putsband. Det första putsbandet har för avsikt att avverka material och jämna skivans yta. Det andra putsbandets uppgift är att finputsa ytan tillsammans med en tryckplatta som följer ytans struktur.
Maskinen är försedd med ett utsug i toppen av maskinen. Detta resulterar i att putsdammet slungas runt i maskinen och sedan upp till utsuget.
(www.prevent.se/maskinkorkortet) Figur 28 – Bredbandsputs
Principskiss bredbandsputs:
1. Första putsaggregatet med slipband 2. Andra putsaggregatet med slipband 3. Drivvalsar
4. Tryckvalsar
5. Tryckplatta för finputsning 6. Matarmatta
2.6.3 Oscillerande slipmaskin / Excenterslip
En oscillerande slipmaskin är en handhållen maskin som används för mindre putsjobb. Med en oscillerande rörelse avverkas material från arbetsstycket. Det cirkelformade putshuvudet är försedd med hål som har för avsikt att suga bort putsdam med hjälp av en dammsugare som kopplas till maskinen. På putshuvudet appliceras putspapper försedda med hål eller putsnät/Abranet med hjälp av kardborre. Maskinen suger upp putsdammet direkt ovanför arbetsstycket.
2.6.4 Putskloss med utsug
En putskloss med sug är en handhållen, helt manuell, icke elektiskt putsredskap. En putskloss används för mindre putsjobb. Det rektangulära putshuvudet är försedd med hål som har för avsikt att suga bort putsdam med hjälp av en dammsugare som kopplas till putsklossen. På putshuvudet appliceras putspapper försedda med hål eller putsnät/ Abranet med hjälp av kardborre.
Putsklossen suger upp putsdammet direkt ovanför arbetsstycket.
Figur 30 – Excenterslip
Figur 31 – Putskloss med sug
2.6.5 Abranet
Abranet är en produkt framtaget av Mirka som består av ett putsnät. Putsnätens grovlek betecknas på samma sätt som traditionella putspapper. Putsnätet är försedd med flera tusen små hål med ett maximalt avstånd på 0,5mm. Detta resulterar i att putsdammet sugs upp över hela putsytan till skillnad från putspapper med hål. Abranet är också gjorda i ett material som genererar längre livslängd än vanligt putspapper.
3. Tester
Utifrån dessa samtal, intervjuer, studiebesök, formulär och träanatomiska studier kom jag fram till vilka frågor jag skulle förhålla mig till inom min undersökning.
1. Vilket träslag och porstruktur tar åt sig mest infärgat damm vid putsning? 2. Har snittytan betydelse för hur mycket infärgat damm som fastnar?
3. Har fiberriktningskombination/variation betydelse för hur eller om infärgat damm fastnar på oönskade områden?
4. Vilken teknik lämpar sig bäst vid putsning av infärgat faner utan att infärgat damm fastnar på oönskade områden?
3.1 Test nr. 1 – Snittytans riktning och dess betydelse för färgsläpp
Mina tester delades in i två etapper. Den första etappen skulle avgöra vilka av de infärgade faneren jag hade att tillgå som släppte mest färg och vilken snittyta som drog åt sig mest infärgat damm på det icke infärgade faneret och om fiberriktningskombinationen hade betydelse för hur mycket infärgat damm som fastnar på det icke infärgade faneret.
Det icke infärgade faneret består av ask som är ett bandporigt träslag. Dessa har en tendens att dra åt sig mer infärgat damm än ströporiga träslag. Genom att använda ett bandporigt träslag ger testerna ett mer tydligt visuellt utslag.
Tanken var att genom det också kunna använda en uteslutningsmetod för att ta fram ett sammanhang som skulle ge så tydliga resultat som möjligt i nästa testomgång där testerna ska utesluta vilken putsteknik som mest effektivt ger bäst resultat.
Jag vill förtydliga att snittytan på de infärgade faneren varierar men detta är inte något jag valt att ta ställning till i detta test. Istället vill jag fokusera på hur mycket infärgat damm som fastnar på det icke infärgade faneret.
PAMA ASK POPPEL BOLIVAR PAMA POPPEL
POPPEL ASK ASK
BOLIVAR
BOLIVAR BOLIVAR BOLIVAR BOLIVAR
3.1.1 Genomförande av test nr. 1
Namn: Pama, Brednut, Maya nut
Vetenskapligt namn: Brosimum alicastrum Familj: Moraceae
Namn: Poppel
Vetenskapligt namn: Populus Familj: Salicaceae
Namn: Ask
Vetenskapligt namn: Fraxinus excelsior Familj: Oleaceae
Namn: Bolivar, American tulip
Vetenskapligt namn: Liriodendron tulipifera L Familj: Magnoliaceae
Figur 33 – Infärgade träslag, testbitar
Inför genomförandet av första testet togs testbitar fram bestående av faner som limmades på 6-millimeters MDF med måtten 90×95mm. Varje infärgat faner delades in i sex testbitar tillsammans med ett icke infärgat faner av ask.
1. En där fiberriktningen på det infärgade faneret och det icke infärgade faneret ligger i samma riktning som putsriktningen med varandra.
2. En där fiberriktningen på det infärgade faneret och det icke infärgade faneret ligger tvärs med putsriktningen.
3. En där fiberriktningen på det infärgade faneret ligger tvärs mot det icke infärgade faneret som ligger med putsriktningen.
Detta gjordes på både en radiell och tangentiell snittyta på det icke infärgade faneret som tillsammans utgjorde sex testbitar av varje infärgat faner.
Figur 37 – Testbitar,
tangentiell snittyta, med + med Figur 34 – Testbitar,
radiell snittyta, med + med Figur 35 – Testbitar,radiell snittyta, tvärs + tvärs Figur 36 – Testbitar,radiell snittyta, tvärs + med
Figur 38 – Testbitar,
Alla tester putsades för hand med putspapper och kloss för att så mycket damm som möjligt skulle få möjlighet att tränga in i det icke infärgade faneret.
Först putsades alla 84 testbitar 60 gånger med kornstorlek 120 på putspappret. Detta för att jämna ytan från limskarv och eventuella nivåskillnader i faneren.
Sedan putsades testbitarna 30 gånger med kornstorlek 180, 30 gånger med kornstorlek 220, 30 gånger med kornstorlek 320 och 30 gånger med kornstorlek 400 på putspappret.
Alla putstdrag är räknade i frånriktningen.
Detta för att se om skillnad i ansamling av infärgat damm har att göra med hur grovt eller fint putspappret som används är.
Varje bit är noggrant rengjorda från damm med dammsugare och borste.
(Jag har valt att inte använda mig av tryckluft eftersom jag anser att detta sätt inte är skonsamt mot träet. Risk finns att luften tränger in i träet och kan riva bort delar av det. Speciellt i tunna faner.)
Efter varje putstillfälle undersöktes varje testbit okulärt i fyra olika kategorier.
1. Hur mycket infärgat damm släpper det infärgade faneret?
2. Vilken fiberriktningskombination har dragit åt sig mest infärgat damm? 3. Vilken snittyta har dragit åt sig mest infärgat damm?
4. Vilka fyra infärgade faner har släppt mest infärgat damm?
Varje putstillfälle fotograferades i en mindre uppställning vid hyvelbänken för att kunna jämföra resultaten.
De testbitar som dragit åt sig mest infärgat damm undersöktes även med mikroskop i 55 gånger förstoring.
Figur 44 – Testbitar, puts 180, tangentiell snittyta, med + med Figur 41 – Testbitar, puts 180,
radiell snittyta, med + med Figur 42 – Testbitar, puts 180,radiell snittyta, tvärs + tvärs Figur 43 – Testbitar, puts 180,radiell snittyta, tvärs + med
Figur 45 – Testbitar, puts 180,
För att tydligare kunna analysera ytan på det icke infärgade träslaget undersökte jag det med ett mikroskop som via USB-kabel kunde kopplas till datorn. Genom det kunde jag analysera processen och visa på hur det pigmenterade dammet trängt ner i porerna. Med 55 gånger förstorning kunde jag tydligt se strukturen i trät och hur porerna fångade upp dammet. Jag använde mig även av en inställning som tillät mikroskopet att ta bilderna i negativ-format. Detta förstärkte pigmenten i det infärgade dammet och gjorde det synligt i förhållande till det icke infärgade träet. Jag började ta bilder med mikroskopet vid putsning med 180-korningt putspapper.
Frågor jag ställde mig var:
• Hur tydlig syns färgen på den radiella snittytan i förhållande till den tangentiella snittytan? • Hur tydligt syns färgen vid puts med putspapper med olika kornstorlekar?
• Hur förändras porstrukturen vid puts med putspapper med olika kornstorlekar?
3.1.2 Analys, radiell och tangentiell snittyta
På den radiella snittytan syns porstrukturen med något glesa mellanrum. Det syns tydligt att infärgat damm fastnat i porerna. Färgen tycks även vara något vag i vissa områden. Det ser ut som att det infärgade dammet trängt in i porerna och sedan under ett tunnare lager trä. Det kan förklara varför det kan vara svårt att få bort.
Färgen tycks synas tydligare vid puts med putspapper med grövre kornstorlek. Ju finare kornstorlek på putspappret tycks mindre infärgat damm finnas på ytan.
Porstrukturen tycks bli minder ju finare kornstorlek på putspapper. Dock ser det ut som att det finare dammet som finns kvar har trängt in i träet mer.
På den tangentiella snittytan syns porstrukturen med tätare mellanrum. Det syns tydligt att det infärgade dammet fastnat i porerna. Färgen tycks synas klarare än på den radiella snittytan. Även här ser det ut som att det infärgade dammet trängt in under träet på vissa områden.
Färgen tycks synas tydligare vid puts med putspapper med grövre kornstorlek. Ju finare kornstorlek på putspappret tycks mindre infärgat damm finnas på ytan.
Porstrukturen tycks bli mindre ju finare kornstorlek på putspapper. Dock ser det även här ut som att det finare dammet som finns kvar har trängt in i träet mer.
Radiell 180 220 320 400 Bolivar Bolivar Poppel Poppel 180 220 320 400 180 220 320 400 180 220 320 400
Figur 48 – Radiell och tangentiell snittyta, mikroskop, förstoring ×55, kornstorlek 180, 220, 320 och 400 på putspappret
Tangentiell 180 220 320 400 Bolivar Bolivar Poppel Poppel 180 220 320 400 180 220 320 400 180 220 320 400
Bilderna på den radiella och tangentiella snittytan i negativ-format visar tydligt var det infärgade dammet sitter. Tangentiell - negativ 180 220 320 400 Bolivar - grön Bolivar - svat Poppel - grön Poppel - röd 180 220 320 400 180 220 320 400 Radiell - negativ 180 220 320 400 Bolivar - grön Bolivar - svat Poppel - grön Poppel - röd 180 220 320 400 180 220 320 400 180 220 320 400
3.1.3 Slutsats, och resultat test nr. 1
• På den tangentiella ytan ligger porerna tätare än på den radiella ytan.
• Det tycks ansamlas mer färg på den tangentiella ytan än på den radiella ytan. • Pigmenten är mer klar i färgen på den tangentiella ytan än på den radiella ytan.
• Ju mer man putsar med stegrande kornstorlek på putspappret desto mindre blir porerna och mindre färg ansamlas.
• Finare kornstorlek på putspappret resulterar i finare damm som lättare fastnar och blir svårare att få bort.
För att förbättra förutsättningarna för att få så lite infärgat damm som möjligt ska fastna bör den radiella ytan väljas som det mötande, icke infärgade träslaget.
Bilderna med mikroskop är endast tagna på ask och inte på lönn. Detta hade varit intressant att jämföra.
Bilderna med mikroskop är inte häller tagna på exakt samma område på testbitarna mellan de olika putssekvenserna. Detta hade gett en tydligare bild av förändringen av porstrukturen.
För att redogöra mina testresultat gjordes diagram för att ge en tydlig överblick. Jag har valt att redovisa genomsnittet för dessa.
I vissa fall var det svårt att avgöra vilken fiberriktningskombination och snittyta som dragit åt sig mest färg. Detta hade att göra med att pigmenten på de infärgade faneren var för ljusa att se med blotta ögat på de icke infärgade faneren. Dessa benämns som ”okulärt - 0 ” i diagrammen.
1. Hur mycket infärgat damm släpper det infärgade faneret? Skala 1/5
Det finns en tydlig skillnad på hur mycket de olika pigmenten har släppt. Starka, tydliga pigment syns och släpper mest.
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Genomsnitt - dammsläpp
Svart Bolivar Lila Bolivar Gulgrön Bolivar Blå Bolivar Grå Bolivar Grön Bolivar Röd Poppel Gul PoppelBoliv Grön Poppel Rosa Ask Brunröd Ask Gröngrå Ask Gul Pama Rosa Pama
ar Bol iv ar Bol iv ar Bol iv ar Bol iv ar Bol iv ar Popp el P opp el P opp el As k As k As k Pa m a Pa m a
Figur 51 – Diagram, fiberriktningskombination
2. Vilken fiberriktningskombination har dragit åt sig mest infärgat damm?
Fiberriktningskombination hos de mötande faneren avgör hur mycket infärgat damm som släpper och fastnar. Majoriteten av testerna visar att en fiberriktningskombination på tvärs och med släpper och drar åt sig mer än om fiberriktningskombinationen ligger i samma riktning som putsningen. På faner med ljusare pigment gick det ej att avgöra någon skillnad. Dessa var rosa ask och rosa pama.
2%
14%
70% 14%
Genomsnitt - infärgat damm på fiberriktningskombination
Med + Med Tvärs + Tvärs Tvärs + Med Okulärt - 0
3. Vilken snittyta har dragit åt sig mest infärgat damm?
De olika snittytorna på det icke infärgade faneret avgjorde också stor skillnad på hur mycket infärgat damm som fastnar. Majoriteten av testerna visar på att den tangentiella snittytan drar åt sig mer färg än den radiella snittytan. På infärgade faner med ljusare pigment gick det ej att avgöra någon skillnad. Dessa var rosa ask och rosa pama.
77% 9%
14%
Genomsnitt - infärgat damm på snittyta
4. Vilka fyra infärgade faner har släppt mest infärgat damm?
Som diagrammet visar släpper svart bolivar, grön bolivar, röd poppel och grön poppel mest infärgat damm i detta test.
Figur 54 – Röd poppel
Figur 53 – Svart bolivar Figur 53 – Grön bolivar
Figur 55 – Grön poppel
Svart bolivar, grön bolivar, röd poppel och grön poppel går vidare till testomgång nr. 2. Dessa kombineras med en fiberriktningskombination på tvärs och med på det icke infärgade faneret. Detta eftersom den kombinationen släpper och drar år sig mer infärgat damm än de som kombinerats på annat sätt.
Den tangentiella snittytan drar åt sig mer infärgat damm än den radiella snittytan. I testomgång nr. 2 kommer därför det icke infärgade faneret bestå av en tangentiell snittyta.
Tillsammans med dessa resultat går jag vidare till nästa testomgång. Nu har jag skapat mig en tydlig förutsättning för att kunna komma fram till vilken metod som lämpar sig bäst för putsning av infärgat faner.
3.2 Test nr. 2 – Putsmetodens betydelse för färgsläpp
Inför andra testet togs två testbitar fram för varje testområde. Testbitarna bestod av faner som limmats på 16-milimeters MDF med måtten 90×450mm. De infärgade faneren som släppt mest har kombinerats med icke infärgade faner om vartannat. Den ena testbiten har icke infärgat faner beståendes av ett bandporigt träslag, ask. Den andra testbiten består av ett ströporigt träslag, lönn. De infärgade faneren ligger tvärs mot det icke infärgade faneret i putsriktningen. De icke infärgade faneren har en tangentiell snittyta.
Testmetoderna är: Långbandsputs. Bredbandsputs. Oscillerande putsmaskin med putspapper. Oscillerande putsmaskin med Abranet. Putskloss med sug och putspapper. Putskloss med sug och Abranet.
Varje testområde testas utifrån hur lång tid det tar att putsa en jämn yta. Hur ergonomiskt det upplevs. Hur bra resultatet blir i förhållande till hur mycket infärgat damm som fastnar på det icke infärgade faneret. Hur ask skiljer sig i förhållande till lönn beroende på hur mycket infärgat damm som fastnar.
Varje test bedöms okulärt och värderas utifrån en skala på 1/5.
I varje testområde används putspapper med kornstorlek 120 och 180 för konsekvent bearbetning. För att få en överblick har resultaten förtydligats med diagram.
3.2.2 Resultat och diagram, test nr. 2 3.2.2.1 Långbandsputs
Långbandsputsen är en effektiv maskin men som kräver en del övning att bemästra. Genom att manuellt pressa putsbandet ned mot arbetsstycket med hjälp av en presskloss krävs erfarenhet kring hur mycket press som skall appliceras. Eftersom maskinen avverkar material på ett effektivt sätt kan för mycket tryck genera oönskad avverkningsmängd. Genom att samtidigt skjuta arbetsbordet i mot och djupled fördelas avverkningsområdet över ytan och kräver en del kordination.
Att arbeta med en långbandsputs är relativt ergonomiskt. Genom en upprätt arbetsställning kan arbete utföras under längre perioder utan direkt ansträngning. Eftersom putsdammet slungas iväg mot utsuget försvinner det finkorniga dammet från inandningsluften och ger en god arbetsmiljö. Grövre putsdamm ansamlas dock på arbetsbordet som sedan får dammsugas bort manuellt.
Putsbanden till långbandsputsen är långa och något otympliga att byta. Vid arbeten som kräver mer finputsade ytor kan flera byten av putsband kräva mer tid.
Vid mitt test använde jag mig av kornstorlek 120 och 180 på putsbanden. Jag har inte räknat med tiden det tog att växla mellan putsbanden. Tiden är beräknad för hur lång tid båda testerna uppnår en jämn yta.
Tiden det tog att uppnå en jämn yta för varje test var cirka sex minuter. Tesbitarna dammsögs sedan med borste för att få bort överflödigt putsdamm.
Resultatet för de båda putsbitarna var mycket dåligt och det sämsta resultatet fick asken. Där syns tydligt hur det infärgade dammet har fastnat på samtliga bitar av den icke infärgade asken. Något bättre resultat fick testbiten med lönn. Även om ansamling av infärgat damm är mindre syns det tydligt.
3.2.2.2 Bredbandsputs
Bredbandsputsen är en maskin som är enkel att använda. Det viktiga är att förstå hur de båda putsbanden fungerar och att ställa in höjden på inmatningsmattan rätt.
Maskinen ställs noggrant in utifrån arbetsstyckets tjocklek och stegras max 0,2mm i taget tills putsbandet börjar avverka ytan. Det viktiga är att först skapa en jämn yta på arbetsstycket med det första putsbandet. Detta görs genom att höja upp det andra putsbandet som har för avsikt att finputsa ytan. Denna fälls ner först när ytan blivit jämn från första putsbandet. Det andra putsbandet arbetar också tillsammans med en tryckplatta som följer ytans struktur. Denna bör också fällas upp innan ytan blivit jämn för att förhindra att maskinen putsar ojämnt.
Arbetsstycket matas enkelt in i ena endan på bredbandsputsen och kommer ut på andra sidan. Beroende på arbetsstyckets storlek kan en vagn användas som redskap för förflyttning mellan in och utmatning.
Att arbeta med en bredbandsputsen är mycket ergonomisk och effektiv. Arbetet går att utföra under längre perioder utan direkt ansträngning. Eftersom putsdammet sugs upp ur toppen av maskinen är omgivningen fri från putsdamm.
Testerna putsades med ett putsband med kornstorlek 120 på första bandet och ett putsband med kornstorlek 180 på andra bandet. Detta medför att inga byten behövdes under arbetets gång.
Tiden det tog att uppnå en jämn yta var cirka fem minuter.
Tesbitarna dammsögs sedan med borste för att få bort överflödigt putsdamm.
Resultatet för de båda testbitarna varierade. Asken drog åt sig betydligt mer infärgat damm än lönn. Resultatet blev bättre jämförelsevis med långbandsputsen men spår av infärgat damm syns ändå på de båda testbitarna.
3.2.2.3 Oscillerande slipmaskin / Excenterslip – putspapper
En oscillerande slipmaskin manövreras manuellt i en jämn rörelse över arbetsytan. Det är relativt enkelt att använda maskinen och med en viss förståelse för putsning uppnås lätt ett bra resultat. Maskinen avverkar material effektivt. Detta bör tas i beaktning vid putsning av känsliga ytor. Vid putsning av mindre arbetsstycken kan arbetet underlättas om dessa fixeras i arbetsbordet. Detta kräver dock lite planering och förberedelse men som fås igen i både tid och ergonomi.
För att mina testbitar skulle ligga fixerat på arbetsbordet lades MDF-bitar, med tunnare dimension, dikt an runt om. Dessa spändes sedan fast mot arbetsbordet med hjälp av tvingar.
Att arbeta med en oscillerande slipmaskin kräver något kroppslig ansträngning men man behöver inte applicera något direkt tryck på maskinen för att den ska avverka material.
Beroende på arbetsstyckets storlek och arbetsbordets höjd känns det relativt ergonomiskt. Dock inte lika ergonomiskt som långbandsputsen och bredbandsputsen.
Putsdammet sugs upp via hålen på putshuvudet och lämnar mycket lite damm i inandningsluften. Testbitarna putsades med putspapper med kornstorlek 120 och 180. Putspappret var enkla att byta eftersom de endast sitter med kardborre.
Tiden det tog att uppnå en jämn yta för varje testbit var ca tre minuter. Tesbitarna dammsögs sedan med borste för att få bort överflödigt putsdamm.
Resultatet på de båda testbitarna var relativt bra. Asken har dock mer spår av infärgat damm än lönnen.
3.2.2.4 Oscillerande slipmaskin / Excenterslip – Abranet
Samma test utfördes med Abranet och kornstorlek 120 och 180. Putsnäten var enkla att byta eftersom de sitter med kardborre.
Putsdammet sugs upp via hålen på putshuvudet och lämnar mycket lite damm i inandningsluften. Det tog lika lång tid att uppnå en jämn yta med Abranet som med putspapperet. Cirka tre minuter. Tesbitarna dammsögs sedan med borste för att få bort överflödigt putsdamm.
Resultatet för de båda testerna blev bra. Båda testbitarna hade enstaka infärgade dammkorn som fastnat på ytan. Asken hade dock fler infärgade dammkorn som fastnat på ytan. Men det var ändå svårare att upptäcka det infärgade dammet på de båda testbitarna.
3.2.2.5 Putskloss med utsug – putspapper
En putskloss med anslutet utsug manövreras manuellt över arbetsstycket. Det krävs ingen direkt förkunskap för att kunna utföra putsarbeten med en putskloss. Beroende på hur sugstyrkan är
Vid putsning av mindre arbetsstycken är det en fördel att även här fixera dessa i arbetsbordet. Detta gjordes på samma sätt som med den oscillerande slipmaskinen.
Att putsa med en putskloss kräver en hel del fysisk ansträngning, oavsett arbetsbordets höjd. Avverkning sker genom att putsklossen skjuts fram och tillbaka med jämn fördelning över ytan. Personligen upplevde jag detta som mindre ergonomiskt och ingen teknik som bör utföras under längre tid.
Putsdammet sugs upp via hålen på putshuvudet och lämnar mycket lite damm i inandningsluften. Testerna putsades med putspapper med kornstorlek 120 och 180. Putspappren var enkla att byta eftersom de sitter med kardborre.
Tiden det tog att uppnå en jämn yta för varje test var ca 5 minuter.
Tesbitarna dammsögs sedan med borste för att få bort överflödigt putsdamm.
Resultatet för de båda testerna blev mindre bra. Både testet med ask och testet med lönn har tydliga spår av infärgat damm som fastnat. Ytan på asken var dock sämre än på lönnen.
3.2.2.6 Putskloss med utsug – Abranet
Samma test utfördes med Abranet och kornstorlek 120, 180. Putsnäten var enkla att byta eftersom de sitter med kardborre.
Putsdammet sugs upp via hålen på putshuvudet och lämnar mycket lite damm i inandningsluften. Tiden det tog att uppnå en jämn yta var cirka 3,5 minut. Alltså kortare än med putspappret.
Tesbitarna dammsögs sedan med borste för att få bort överflödigt putsdamm.
Resultatet för de båda testerna blev mycket bra. Spår av infärgat damm syntes knappt på asken. Mö-jligen att det gick att ana enstaka spår av infärgat damm men inget märkbart. Testet med lönn tycktes nästintill vara felfri från infärgat damm.
Figur 63 – Diagram, putskloss med utsug – putspapper 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5
Putskloss med utsug - Abranet
Tid Ergonomi Resultat Ask Resultat Lönn
Figur 62 – Diagram, putskloss med utsug – putspapper 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5
Putskloss med utsug - putspapper
Tid Ergonomi Resultat Ask Resultat Lönn
Figur 61 – Diagram, excenterslip – Abranet
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Ocilerande - Abranet
Tid Ergonomi Resultat Ask Resultat Lönn
Figur 60 – Diagram, excenterslip – putspapper
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Ocilerande - putspapper
Tid Ergonomi Resultat Ask Resultat Lönn
Figur 59 – Diagram, bredbandsputs
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Bredbandsputs
Tid Ergonomi Resultat Ask Resultat Lönn 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Långbandsputs
Tid Ergonomi Resultat Ask Resultat Lönn
3.2.2.7 Resultat av tester
Resultaten skiljer sig beroende vilken metod som används. Långbandsputsen gav sämst resultat på både testbiten med ask och testbiten med lönn. Putskloss med sug tillsammans med Abranet gav bäst resultat på båda testbitarna. Ask gav sämre resultat än lönn på samtliga tester.
Figur 64 – Långbandsputs – ask Figur 65 – Långbandsputs – lönn
Figur 68 – Excenterslip, putspapper – ask Figur 69 – Excenterslip, putspapper – lönn Figur 67 – Bredbandsputs – lönn
Figur 66 – Bredbandsputs – ask
Ask Lönn
Figur 70 – Excenterslip, Abranet – ask Figur 71 – Excenterslip, Abranet – lönn
Figur 72 – Putskloss, putspapper – ask Figur 73 – Putskloss, putspapper – lönn
Sämst resultat – ask,
4. Slutsatser, analys och tillämpning
4.1 Slutsatser
Min slutsats efter utförandet av testerna är att ergonomi gör avkall på resultat och tvärt om. Beroende omständigheter kan avslag på resultatet vara värt en effektivare och mer ergonomisk metod.
Vid mer finare arbeten i mindre skala skulle jag rekommendera att använda en putskloss med sug tillsammans med Abranet. Detta ger större kontroll över avverkningen och förhindrar damm att fastna på oönskade områden. Dock är detta mer ansträngande vid större arbeten som bör tas i beräkning.
Vid större arbeten som samtidigt kräver mer kontroll skulle jag rekommendera att använda en oscillerande slipmaskin tillsammans med Abranet. Samtidigt som avverkningen sker med relativt bra kontroll är det också mer ergonomiskt. Abranet ger också goda förutsättningar att så lite damm som möjligt fastnar på oönskade områden.
Ett direkt sug över putsytan ger ett säkrare resultat.
Innan arbete utförs med bredbandsputs eller långbandsputs skulle jag rekommendera att alltid använda testbitar för att avläsa om problem kan uppstå. Dessa är de alternativ som är mest
ergonomiska och effektiva vid arbeten i större skala och är att föredra om resultaten ändå blir bra. Ett ströporigt träslag med mindre porer har en förmåga att inte dra åt sig lika mycket infärgat damm. Ett bandporigt träslag som har större porer har en förmåga att dra åt sig mer infärgat damm.
Mötet av ett infärgat faner och ett icke infärgat faner har även fiberriktningen betydelse för hur lätt det infärgade dammet släpper och fastnar. Om fiberriktningen ligger tvärs och med varandra i putsriktningen har infärgat damm en förmåga att släppa och fastna lättare än om fiberriktningen vid mötet ligger i samma riktning som putsriktningen på de båda faneren.
Om det icke infärgade faneret består av en tangentiell eller radiell snittyta kan avgöra hur lätt det infärgade dammet fastnar. Mina tester visar tydligare att infärgat damm fastnar lättare på de tangentiella snittytorna.
Infärgat faner med stark kulör har en tendens att släppa mer, synligt infärgat damm än infärgat faner med ljusare kulör. Detta bör tas i beräkningen vid kombination av porstruktur och snittyta.
Mina tester och andras erfarenheter tycks bekräfta mina slutsatser. Val av material,
fiberriktningskombination, snittyta och metod är avgörande för att underlätta att infärgat damm inte fastnar på oönskade områden.
Jag vill förtydliga att mina tester är framtagna för att ge så tydliga utslag som möjligt. Detta för att enklare kunna jämföra resultaten på de olika områdena. Med det vill jag säga att resultatet har också med val av material att göra. Infärgade faner släpper olika mycket damm vid putsning samtidigt som val av material gör skillnad på hur mycket infärgat damm det icke infärgade faneret drar åt sig.
4.2 Tillämpning
Som avslutning på min undersökning ville jag tillämpa mina slutsatser i en produkt innehållandes infärgat faner. Produkten består av ett mindre bord som kan användas som både soffbord och sideboard. Bordet är ritat av Oliver Kåge, möbeldesignprogrammet. Oliver har även ritat min gesällmöbel som vi kallar Å&Ö och som ligger till grund för denna undersökning. Bordet är en syskonmöbel till den som vi kallar Å&Ö2.
Toppen på skivan är försedd med en parkett med infärgat faner av påfågellönn som kommer från Italienska Tabu.
Snittytan på det infärgade faneret är tangentiell och mötet mellan de olika bitarna ligger i samma riktning.
Parketten är putsad med putskloss med utsug tillsammans med Abranet.
Figur 78 – Parkettmönster med pilar som visar fiberriktningen
4.3 Diskussion & reflektion
Mina tester är endast utförda på två träslag. Ett bandporigt, ask och ett ströporigt, lönn. Jag har i och med det kunnat dra en relativt bra slutsats hur de olika porstrukturerna reagerar tillsammans med infärgat faner vid putsning.
Dock hade det varit intressant att undersöka fler träslag. Om andra ströporiga träslag ändå drar åt sig mer infärgat damm eller om andra bandporiga träslag drar åt sig mindre infärgat damm.
Det hade också varit intressant att undersöka skillnader på om träts densitet kunde ha en avgörande faktor. En tes kan vara att trä med lägre densitet drar åt sig mer infärgat damm än ett trä med högre densitet.
Frågan om pigmenten på de infärgade faneren har betydelse för hur det infärgade dammet fastnar i porerna. Det hade varit intressant att undersöka infärgade faner från andra fabrikörer och se om deras pigment eller typ av infärgning gör skillnad jämfört med faner från Tabu.
Ett alternativ hade varit att göra egen infärgning av faner och se om det gör skillnad eller om det möjligen går att fixera pigmentet bättre. Något som möjligen kan göras i en småskalig produktion. Eftersom den teknik som gav bäst resultat i mina tester också var den som var minst ergonomisk hade det varit intressant att undersöka om det gick att ta fram en metod som kunde ge bättre förutsättningar för ett bra resultat i bredbandsputsen eller långbandsputsen. Om det handlar om större serier av möbler med infärgade faner hade det inte varit hållbart att putsa dessa med en handkloss eller med en exenterslip.
Därför undrar jag om det möjligen finns ett sätt att förbehandla ytan innan puts? Som Lauri Vaher nämner i intervjun att kanske stryka ett tunt lager schellack på ytan som sedan putsas bort men försluter porerna.
Det eller en liknande teknik kanske kunde ge bättre förutsättningar för resultatet tillsammans vid putsning i bredbandsputs eller långbandsputs. Även om det innebär ett kompletterande moment finns möjligen en vinning i det då det handlar om en större serieproduktion.
Eftersom jag har fokuserat min studie utifrån att putsa en yta har andra tekniker som sickling och hyvling uteslutits. Det hade varit intressant att se hur effektivt det hade varit att inkludera dessa tekniker och se om resultatet hade förändrats eller om en sådan komplettering hade kunnat hjälp till att utesluta ett direkt sug över ytan samtidigt som man putsar.
Med ett intresse för ett material och en passion för hantverk tycks ingen fråga vara tillräckligt enkel att svara på. Till en början trodde jag att mitt val av ämne skulle vara begränsat till ett mindre område men ju mer inblick jag fick, ju nyfiknare blev jag och desto större blev det.
Därför har det varit viktigt för mig att förstå hur jag kan avgränsa min undersökning till vilka frågor som jag mest har nytta av i mitt och andras hantverksutövande, tillsammans med infärgade faner. Det finns sällan ett enkelt svar på hur man uppnår ett perfekt resultat. Hantverk är alltid relativt och speciellt tillsammans med ett komplext material som trä.
För att få svar på vilken teknik som lämpar sig bäst i förhållande till material finns det fördelar i att ta del i hur andra gått tillväga för att lösa samma problem. Genom min studie har jag kommit fram till och kunnat utesluta vad som tycks vara en bra och enkel metod. I och med det har mitt självförtroende att jobba med infärgat faner stärks. Jag kan nu med en annan säkerhet välja den metod som jag vet kommer generera ett bra resultat på ett effektivt sätt.
Jag har i och med detta arbete också fått en betydligt djupare förståelse för materialet trä. Hur det är uppbyggt och vilka förutsättningar det har. Detta kommer hjälpa mig i mitt framtida val av material och bearbetningsteknik.
Idag tycks somliga välja bort att arbeta med infärgat faner. Både för att det kan upplevas som svårt att få ett bra resultat vid putsning och för att metoden kan vara tidskrävande. Jag hoppas att min undersökning ska underlätta för andra att vilja arbeta med infärgade faner och att det konstnärliga uttrycket inte ska vara begränsat vid val av material.
Mitt intresse för att arbeta med infärgat faner har nu blivit starkare. Även om intresset redan fanns där har jag innan känt mig något begränsad. Men när jag nu har fått en djupare inblick i hur jag bättre kan bemöta problemet finns utrymme för fler, färgglada projekt.
5. Källförteckning
5.1 Tryckta källor
Dahlgren, T, Wistrand, S, Wiström, M. (1996) Nordiska träd och trädslag. 5:e uppl. (2013): Arkitektur Förlag AB
5.2 Muntliga källor genom samtal och intervjuer, 2019
Lauri Vaher – måleri och skulpturkonservator, möbelkonservator, ansvarig för möbelkonservering Malmstens
Ulf Brunne – möbelsnickare, möbelkonservator, studierektor Malmstens
Leif Burman – möbelsnickare, dekopör, ansvarig för möbelsnickeriprogrammet Malmstens Sanna Bergström – möbelsnickare, alumn Malmstens
Sebastian Mateu – möbelsnickare, alumn Malmstens, tekniker Malmstens Carl-Axel Jonsson – fanerfogare, Jonssons Faner AB
5.3 Skriftliga källor via frågeformulär
Pär Hansen – möbelsnickare, Mälarö Möbelsnickeri Carl Schneider – möbelsnickare, alumn Malmstens
Ottar Gjendahl Sørensen – möbelsnickare, alumn Malmstens Fadric Ruiz – möbelsnickare, alumn Malmstens
Edvin Eklund – möbelsnickare, alumn Malmstens Daniel Garnbeck, – möbelsnickare, alumn Malmstens Andreas Furuholm – möbelsnickare, alumn Malmstens Carl-Johan Persson – möbelsnickare, alumn Malmstens Susanna Bergström – möbelsnickare, alumn Malmstens
Julia Stillert – möbelsnickare, möbeldesigner, alumn Malmstens
Martin Altwegg – möbelsnickare, alumn Malmstens, lärare möbelsnickeri Malmstens Lauri Vaher – möbelkonservator, alumn Malmstens, lärare möbelkonservering Malmstens Robin Helgesson – möbelkonservator, möbelsnickare, alumn Malmstens
