Örebro Universitet HumUS
Historia
Vikingarockens mansideal
Om 1990-talsgenrens historiebruk och framställning av maskulinitet
Joen Ström Helleberg Självständigt arbete i historia Handledare: Andreaz Fagerberg Vårterminen 2021
Sammanfattning
I denna uppsats har den kontroversiella genren Vikingarock undersökts. Denna genre har upplevt stor popularitet bland unga, särskilt under 1990-talet. Kontroverserna kring genren härstammar från den komplicerade koppling som finns mellan genren och 1990-talets extremnationalistiska rörelse, denna koppling är inte helt klar och olika band uttrycker olika ståndpunkter kring såväl nationalism som nazism. Undersökningen centreras kring musiken från två av de populäraste banden, Ultima Thule och Hel och hur deras användande av historia i sina låttexter syftat till att skapa ett mansideal för deras egen tid. Frågeställningen berör dessa låttexters framställning av historiska händelser och maskulinitet. Detta undersöks genom en kvalitativ textanalys, där inriktningen ligger på de föreställningar som framförs i musiken. Den teoretiska ingången är dels utifrån en applicering av Frank Ankersmits historiska representation, men där banden fått rollen som historieskapare, snarare än historiker. Maskulinitetsförståelsen har grundats med utgångspunkt i Raewyn Connells forskning, men definieras i första hand av vad banden själva presenterar som maskulint i sin musik. Slutsatserna från denna studie är att ett centralt tema i musiken är en patriotisk
hyllning av Sverige, där historien ofta uttrycks som en sammanhängande nationell berättelse, där nationstillhörigheten varit en given föreställning från vikingatid till modern tid och där formandet av historien framställs genom krigshandlingar, i många fall med krigarkungar och andra mäktiga män i centrum. Den maskulina patriotiska rollen karakteriseras av att aktivt kämpa för nationen, trots motgångar, som i historisk tid ofta uttrycks i form av antagonism från andra stater men i bandens egen tid uttrycks genom upplevd kritik från politiskt och medialt håll i Sverige. De mer kraftfulla känsloyttringar som den patriotiska mannen uttrycker är kopplade till familj och nation. Framställningen av den historiska mannens egenskaper och handlingar uttrycks som eftersträvansvärda, även för de män som verkar i den tid musiken produceras. Den förståelse för historia och mansroller Vikingarocken uppvisar är av intresse utifrån en didaktisk utgångspunkt, eftersom budskapet som uttrycks i låttexterna påverkar de ungdomar som kommer i kontakt med musiken. Därmed gynnas undervisningen, särskilt i historia, av att undervisa om vad denna musik syftar till att skapa för förståelse av historia och mannens roll, för att på så vis ge Vikingarocklyssnaren alternativa sätt att forma sin egen historieuppfattning.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Syfte och frågeställning ... 1
3. Forskningsläge ... 2 4. Metod ... 5 4.1 Material ... 6 4.2. Avgränsningar ... 8 5. Teori ... 9 6. Bakgrund ... 10
6.1 Bevara Sverige Svenskt och den nationalistiska frammarschen ... 10
6.2 Vit makt-musik och Vikingarock ... 12
6.3 Ultima Thule och Hel ... 15
6. Analys ... 17
6.1 Ultima Thule ... 17
6.1.1 Vikingabalk och toppen på karriären ... 17
6.1.2 Lejonet från Norden och undergroundtiden ... 19
6.2 Hel ... 23
6.2.1 Valkyriors dom och arvet från Völund Smed ... 23
6.2.2 Det som var ÄR och uppluckring av genrekonventioner ... 26
7. Diskussion och slutsats ... 28
7.1 Historisk framställning ... 28
7.2 Maskulinitetsroller ... 29
7.3 Den patriotiska mannen ... 30
7.4 Slutsatser ... 31
8. Didaktisk reflektion ... 31
9. Litteraturlista ... 33
1
1. Inledning
Under 1990-talet växte en unik musikgenre fram i Sverige; Vikingarocken. Vikingarocken hade sin storhetsperiod under 1990-talet, men många band fortsatte attvara aktiva inpå det tidiga 2000-talet. Vissa grupper, så som det mest kända Vikingarockbandet Ultima Thule, är ännu aktiva på 2020-talet. Vikingarocken är en genre som knappt spridits utanför landets gränser, men blir under 1990-talet väldigt populär i Sverige, särskilt ibland unga. Med texter om vikingar, karoliner och andra historiska personer och händelser kopplade till Sverige, ville banden skapa intresse för svensk kultur och historia. Genren var och är dock kontroversiell, då som nu höjs kritiska röster mot musiken och dess texters budskap.
Forum för levande historias numera nedlagda webbplats, Vitt oljud, beskriver musikens innehåll som nationalistisk och i vissa fall våldsromantisk, där mystik kring den svenska nationen och vikingar är vanliga teman. Vissa av banden har tagit avstånd från rasism och främlingsfientlighet, medan andra varit tysta i frågan. Flera av skivbolagen som släpper Vikingarockbandens skivor distribuerar samtidigt Vit makt-bands skivor.1 Vikingarockens anhängare har själva menat att de blivit missförstådda och utsatta för häxjakt. De menar att de inte är rasister, eller har producerat musik som har skäl att anklagas för att stödja sådana åsikter. Musiken handlar om patriotism och hyllandet av svensk kultur och historia.2 Denna uppsats ämnar undersöka Vikingarocken utifrån dess historiska kontext, men här är inte syftet att undersöka genrens koppling till den nationella rörelsen. I stället är det dessa musikgruppershistoriebruk och syn på maskulinitet som blir huvudfokus. Dessa frågors relevans baseras från utgångspunkten att mediekonsumtion i form av bland annat musik påverkar åhöraren. Denna genres popularitet bland ungdomar blir då även intressant utifrån ett didaktiskt perspektiv; vad är det för historiebild och värderingar denna genre förmedlar?
2. Syfte och frågeställning
Uppsatsens syfte är att undersöka musikgenren Vikingarock och de genrekonventioner denna musik uttrycker, detta görs utifrån historiebruk ochmaskulinitet. Vikingarockbandens
användande av historia kopplat till Sverige, såväl som hur denna presentation av historia
1 Forum för levande historia, 1) vikingarock,
https://web.archive.org/web/20080307230439/http://vittoljud.levandehistoria.se/art_vitmakt/28_vitmakt_1.html
(hämtad 2021-04-21); Daniel Poohl, ”Musik i gränslandet”, Forum för levande historia.
https://web.archive.org/web/20100824025223/http://www.levandehistoria.se/node/2433 (hämtad 2021-04-21); 2 Kaparn, Häxjakt, Vikingarock.se http://www.vikingarock.se/artiklar/vikingarock/haxjakt.php (hämtad 2021-04-15). Namnet är ett alias.
2 uttrycker genrens mansideal, blir här ett sätt att skapa en djupare förståelse för de värderingar och historiska förståelse som utrycks genom bandens musik. Urvalet och framställningen av historiska händelser och gestalters, blir här ett sätt att förstå vad som Vikingarockens aktörer menar är viktigt att lyfta fram och bevara ur historien, såväl som vilka beteenden och
handlingar som är värda att uppmärksammas. För att undersöka detta syfte har jag operationaliserat det enligt följande frågeställningar:
1. Vilka historiska personer, grupper och händelser figurerar i Vikingarockens texter och hur framställs dessa?
2. Hur beskrivs och värderas de manliga egenskaperna och beteendena i texternas historiska gestaltningar?
Utifrån svaret på dessa två frågor blir en tredje fråga möjlig att resonera kring:
3. Vilken världsbild uttrycks i Vikingarockens texter om den patriotiska mannens roll i samhället?
3. Forskningsläge
Tidigare forskning har inte lagt fokus på genus- eller maskulinitetsaspekten av Vikingarocken, eller annan nationalistisk musik, men utifrån de olika aspekterna av ovanstående frågeställningar finns det en del forskning av relevans.
Inledningsvis ska här poängteras att vikingasymbolik och nationshyllande inte är något nytt som kommit med vikingarocken. Litteraturvetaren Göran Hägg har skrivit ett omfattande arbete om synen svenskhet genom historien. Av särskilt intresse här är förekomsten patriotism med koppling bakåt i tid, i form av symboler som vikingar och karoliner som sprids från universiteten under första halvan av 1800-talet då nationalromantiken blomstrade. Tongivande akademiker som Erik Gustav Geijer och Esaias Tegnér deltog i Götiska förbundet, vars syfte var att skapa patriotisk väckelse genom att producera patriotiska och vikingavurmande verk.3 Historikern Gustav Jacobson skrev 1945 om 1800-talets
historieskrivning. Detta är förvisso gammal forskning men är intressant utifrån hans presentation av hur förståelsen för kungar som Karl XII framställs av Geijer och Tegnér, något som är av intresse för att förstå det historiebruk som används i Vikingarockens texter.4
3 Göran Hägg (2003), Svenskhetens historia, s. 348–357.
3 Heather L. LaMarre, Silvia Knobloch-Westerwick och Gregory J. Hoplamazian, forskare inom kommunikation, har undersökt hur musik påverkar lyssnaren. I deras studie
framkommer det att ju tydligare och starkare textens budskap är, desto högre blir effekten. När det kommer till Vit makt-musik genomförde dessa forskare en studie som påvisar att de som exponeras för Vit makt-musik, om så endast under en kort tid, i högre grad uppvisar negativa åsikter om minoriteter, åtminstone strax efter exponeringen.5 Vikingarockens primära syfte menar banden är att hylla svensk kultur och historia, men likaså bör eventuella sekundära syften, som könsnormer, påverkas av musiken. Detta diskuterar jag i uppsatsens sista del; Didaktisk reflektion.
Flera forskare har berört musik som del av den nationalistiska och nynazistiska rörelsen. Vikingarocken placeras i den nationalistiska musikscenen och beskrivs som en variant av Vit makt-musik, men utan uttalad rasism i texterna. Huvudspåretbland forskare i både historia och antropologi har varit att diskutera genrens koppling till de nationalistiska eller
nynazistiska rörelserna.6 Stiftelsen Expo7 har likaså följt och kartlagt genren och menar att gränsdragningen inte är helt klar när det gäller genrens koppling till extremhögern. Det handlar om att publiken delvis består av människor från högerextremismen, vissa texters retorik återfinns hos extremhögern samt att viss sponsring kommit från rasistiska
organisationer. Samtidigt tar band som Ultima Thule tydligt avstånd från nazism vilket exemplifieras då de avslutat pågående spelningar när personer i publiken gjort
Hitlerhälsningar.8 ”Vikingarocken rör sig i en gråzon mellan extremhögerns tankevärld och en naivt romantisk patriotism” 9 är skribenten Daniel Poohls sammanfattning av genren. Forskning kring folkmusiken som politiskt vapen i nationalistiska kretsar har likaså
förekommit, där ligger fokus vid Sverigedemokraternas utnyttjande av genren som nationell symbolik trots rörelsens ointresse för musiken i sig.10 I denna uppsats sätts allt fokus på Vikingarockbanden, dels eftersom genrens musiker och åhörare menar att Vikingarocken inte
5 Heather L. LaMarre, Silvia Knobloch-Westerwick & Gregory J. Hoplamazian (2012), “Does the Music Matter? Examining Differential Effects of Music Genre on Support for Ethnic Groups”, i Journal of Broadcasting &
Electronic Media, s. 150-167.
6 Benjamin Teitelbaum (2013), “Come Hear our Merry Song”: Shifts in the Sound of Swedish Radical
Nationalism; Heléne Lööw (2000), Nazismen I Sverige 1980-1999 – Den rasistiska undergroundrörelsen: musiken, myterna, riterna.
7 Expos syfte bland annat att kartlägga och rapportera om rasistiska idéer och organisationer Expo, Om oss
https://expo.se/om-expo (hämtad 2021-04-21)
8 Daniel Poohl, ”Musik i gränslandet”, Forum för levande historia.
https://web.archive.org/web/20100824025223/http://www.levandehistoria.se/node/2433 (hämtad 2021-04-21). 9 Ibid.
10 Teitelbaum (2013), s. 225–300; David Kaminsky (2012), “Keeping Sweden Swedish: Folk Music, Right-Wing Nationalism, and the Immigration Debate” i Journal of Folklore Research Vol. 49, No. 1, s. 73-96.
4 har något med rasism och nazism att göra (detta går jag igenom i avsnittet Bakgrund), dels eftersom genrens musik lägger tonvikten på svensk historia, kultur och mytologi och i dessa lyfts också mansidealen fram.
Det finns en del genus- och maskulinitetsforskning kopplat till olika aspekter av uppsatssyftet. Sociologen Nira Yuval-Davis har undersökt kopplingar mellan nationalitet och kön, om hur kön tillskrivs olika roller i den nationella bilden där bland annat nationens reproduktion och militära förmåga har tydliga könsmönster.11 Antropologen Deborah Elliston har undersökt hur unga Polynesiska män dras till nationalistisk kamp i samband med att traditionella värderingar utmanas av moderna värderingar, såväl som konflikten mellan överförda värderingar från de franska kolonisterna och vad som ska förstås som polynesiska värderingar.12 Vad gäller maskulinitet kopplat till media så har medieforskaren Brian Baker undersökt mansroller i medieskildringar som film och böcker. Bland de teman han undersökt är soldatfantasier. Han utgår från Klaus Theweleits mansfantasi om den exploderande manskroppen, för att analysera kontemporär media. Fantasin återfinns i dagböcker från 1920-talets tyska nazistmilismän där de framställer sig som en bepansrad front mot en röd våg av kommunism, såväl som åtrå till kvinnor. I den fascistiska idévärlden formar denna rustade man en defensiv barriär mot den röda vågen, men likaså förhindrar rustningen att något tränger in och förbyter honom mot den gamla tidens människa. Denna fantasi är inte begränsad till 1920-talets nazistmilis utan återfinns genom den industriella världens rum och i tid framträder den även idag.
Soldatmansfantasin är inte heller begränsad till soldaten, utan är enligt Theweleit endast en vidareutveckling av den generella maskuliniteten. Den här bepansringen, eller rustningen, kan tolkas som mannens ego, något som formas och härdas av individens bestraffning under uppväxten. Men det finns också en vilja att i anfall mot fienden våldsamt explodera ut ur denna rustning, att bli den projektil som träffar fienden. Baker menar att denna symbolik återfinns i mediala verk där manskroppens lemlästas eller exploderar, symboliken återfinns både genuint och genom satir, men ofta med fallossymbolik (exempelvis avsprängda penisar). En annan återkommande bild är traumat hos soldaten, som återkommer i flertalet skildringar, särskilt av första världskriget.13
Antropologen Benjamin Teitelbaum har intresserat sig för den svenska radikalnationalismens företrädares användande av musik som en del av den politiska rörelsen, som del av det arbetet
11 Nira Yuval-Davis (1997), Gender & Nation.
12 Deborah Elliston (2004), A passion for the nation: Masculinity, modernity, and nationalist struggle, Binghamton University
5 har han diskuterat könsrollerna i genrerna. Bland de band och artister som undersökts finns musikern Saga, som i texterna gestaltar en kvinna i plåga där hon förfäras över samtiden och manar männen till handling. Musikstilen skiljer sig från merparten av den annars aggressiva nationalistiska musiken genom att vara mer finstämd, Saga framför sin sång där männen manas till handling och där manlig backning finns med, stämmer de in aggressivt och handlingskraftigt och svarar på hennes kall. Musikens form säger alltså något utöver texten i sig.14 I denna uppsats är Hel, vars frontfigurer är kvinnor, ett av Vikingarockbanden som avhandlas. Teitelbaum pekar på tydliga könsroller i Sagas musik, därmed blir Hel ett intressant undantagsfall i den annars mansdominerade Vikingarocken.
Den nationalistiska musiken har främst studerats ur hur denna samlar grupper och vad den betyder i den nationalistiska rörelsen. Denna uppsats bidrag blir att undersöka genren Vikingarock, vilken särskiljer sig från annan nationalistisk musik utifrån textinnehåll, men också med den mer grumliga kopplingen till extremhögern. Ingången här blir dock inte att vidare undersöka dessa nationalistiska kopplingar, utan snarare att undersöka hur denna genre använder historien och vilken bild detta historiebruk skapar av ett mansideal. Teitelbaum har i sitt arbeta berört ett närliggande ämne; hur nationalistiska kvinnomusiker agerat inom dessa av genrer. Här har huvudfokus varit musikern Saga, som är del av den uttalade nazistiska Vit makt-genren. Intresseområdet för denna uppsats är här kring Vikingarocken och dess
särskilda historiska inriktning, där framställningen av mannen blir mitt huvudsakliga fokus. Detta är ett område som inte tidigare undersökts.
4. Metod
Då denna undersökning intresserar sig för historiebruket och dess koppling till de mansroller som framkommer i Vikingarockens musik, kommer en kvalitativ textanalys av ett urval låtar från två av genrens populäraste band; Ultima Thule och Hel genomföras. Förhållningssättet ligger därför nära en idéhistorisk linje. Den kvalitativa textanalys kommer i huvudsak följa historikern Louise Berglunds beskrivning av användandet av denna metod med utgångspunkt i formuleringar och ordval vilket skapar en mer djupgående förståelse för textens innehåll.15 Här kommer beskrivningen av historiska händelser och människor såväl som
mansgestalternas egenskaper, handlingar och beteenden som framlyfts bli textanalysens fokus. Texterna blir därefter analyserade utifrån männens framställning, vad framställs som
14 Teitelbaum (2013), s. 301–342.
15 Louise Berglund (2017), ”källor och metod” i Berglund, Louise & Ney, Agneta, Historikerns hantverk: om
6 beundrans- eller eftersträvansvärt och egenskaper och vilka beteenden som inte framkommer, eller till och med tas avstånd från. Texternas teman, gestaltning och ordval blir centralt för förståelsen. Vilka teman behandlas i texterna och hur gestaltas texternas aktörer och i gestaltningen; vilka ord används för att beskriva dessa?
Historikern John Tosh poängterar vikten av att historikern dels är språkligt kompetent, dels behärskar det historiska sammanhanget för att verkligen förstå källan.16 Därmed specificerar jag min textanalys utifrån den tredje dimensionen, vilken historikern Pär Widén beskriver som ett sätt att genom textens innehåll förstå ett sammanhang utanför det skrivna (eller i detta fall sjungna) ordet. Värderingar, normer och idéer kan genom denna dimension uttolkas. 17 I denna musiks fall är det framför allt bakgrunden som är viktigt för att skapa förståelse för vad dessa låttexter uttrycker mellan raderna. Texterna analyseras och förstås därför med grund i den historiska bakgrund i vilken de producerats. Genrens särart, den gemensamma
symboliken och förståelsen är nödvändig för att begripa dessa texter fullt ut (mer om detta i avsnittet Bakgrund). Det är i första hand låtarnas texter i sig som är föremål för analys, men musik kan inte bara förstås genom texten. Teitelbaum framhåller att den musikaliska
framställningen säger något om hur en text är tänkt att uppfattas.18 Vid tillfällen då musiken eller framförandet i sig säger något utöver texten kommer detta tas med i analysen. Genrens musik handlar primärt om mytologi, historiska händelser och gestalter, men vissa låtar anknyter till dagens samhälle och även dessa följer med i urvalet såvida de tillför något relevant för uppsatsens syfte. Här anläggs maskulinitetsperspektiv och historiebruk som teoretisk grund för att skapa en förståelse för hur genren använder historiska berättelser och vad detta säger om den maskulinitetsbild de skapar.
4.1 Material
Denna uppsats kommer attbehandla musik från två band inom genren Vikingarock som är av särskilt intresse utifrån frågeställningen. Det första är Ultima Thule, som blivit betraktade som något av genrens gudfader.19 Det är det första bandet i genren och har sen sitt första
singelsläpp, åtnjutit stor framgång inom Vikingarockens kretsar. Som ledande band inom genren blir deras musik stilbildande och når många människor. Det andra bandet är Hel som med sina två kvinnliga sångerskor (och temporärt en kvinnlig violinist) skiljer sig från de
16 John Tosh (2011), Historisk teori och metod, s. 138f
17 Pär Widén (2019), ”Kvalitativ textanalys”, i Fejes, Andreas & Thornberg, Robert, Handbok i kvalitativ analys, s. 194-197.
18 Teitelbaum (2013), s. 301–342.
7 flesta övriga band i genren. Då uppsatsen intresserar sig för hur män framställs, blir ett band som detta av särskilt intresse, eftersom dessa kvinnors medskapande och framförande av texterna kan säga något om den kvinnliga delen av genrens syn på mannens roll.
Under 1990-talet släpper Ultima Thule nio skivor och har totalt släppt 21 fullängdsskivor under perioden 1991–2019, inklusive ett livealbum och ett med gästspel från andra band. Bland dessa skivor har jag valt ut två skivor för en mer djupgående analys; Vikingabalk från 1993 och Lejonet från Norden från 1995. Den första är utvald eftersom den utkom när bandet stod på toppen av sin karriär och nådde flest människor, den andra eftersom textinnehållet i låtarna är av särskilt intresse utifrån frågeställningen eftersom bandet på denna skiva uppvisar ett större fokus vid historiska händelser och personer, vilket kommer att bli återkommande i framtida skivsläpp. Hel bildades 1999 och var aktiva till 2003, då bandet splittrades. Flera av bandmedlemmarna spelade tidigare tillsammans under namnet Völund smed, vissa av de låtar som producerades då återkommer som nyinspelningar på Hels skivor. Under namnet Völund smed släpptes två skivor 1993 och 1996 samt tre skivor under perioden 2011–2012. I Hels fall är det debutskivan från 1999 och den sista skivan från 2003 som blivit valda, detta eftersom det finns en musikalisk och textmässig utveckling mellan dessa skivor som visar på skiftande textinnehåll av intresse för frågeställningen. I huvudsak kommer texterna att analyseras utifrån hur de presenteras på skivan, men då det är behövligt och möjligt kommer även bandens egna uttalanden om låtarna användas för att förstå texten, utifrån det bandet menar är intentionen. Att okritiskt skapa förståelse för musiken utifrån bandens egna uttalanden är inte oproblematiskt, då den uttalade intentionen inte nödvändigtvis är den sanna. Bandet Heroes in the snow gav under 1993 ut en skiva vid namn Viking Power Rock’n’Roll, men vad bandet i själva verket sjöng på titelspåret var ”White power Rock’n’Roll”.20 Nu förväntar jag mig inget liknande i dessa bands fall, men det finns en poäng i att inte göra tolkningen beroende av bandens uttalanden. Likaså är låttexter inte sällan fyllda av tidigare nämnda genrespecifika allegorier, vilka dels kan förstås ur den nationalistiska rörelsens perspektiv, dels från ett mer specifikt genreperspektiv, där allegorierna inte nödvändigtvis förstås på samma sätt. Detta medför svårigheter att fullt ut förstå alla texters mening, men den tidigare nämnda
bakgrundskunskapen om gemensam symbolik och begrepp överkommer till viss del detta hinder. Till detta kommer även i viss mån intervjuer med banden, såväl som artiklar från
20 Katarina Larsson, ”Heroes – bandet som försöker tvätta bort naziststämpeln”, Expo nr 4/5 – 1997
https://expo.se/arkivet/2003/04/heroes-%E2%80%93-bandet-som-f%C3%B6rs%C3%B6ker-tv%C3%A4tta-bort-nazistst%C3%A4mpeln
8 organisationer med insyn i denna symbolik användas i analysen för att skapa en djupare förståelse.
Vissa skivor följer ett primärt tema, till exempel Ultima Thules skivor Karoliner (med låtar om stormaktstiden) och Nu grönskar det (covers på traditionella låtar), i dessa skivor finns även vissa låtar som bryter mot temat, men för att få ett helhetsintryck av musiken så som den är tänkt att konsumeras kommer vardera utvald skiva lyssnas igenom till fullo och i analysen redovisas med fokus på de mest relevanta låtarna. Låtar som tillkommit före och efter de skivor jag använt som primära studieobjekt kommer inte analyseras, men kan komma att användas som exempel på teman som är återkommande för banden.
4.2. Avgränsningar
Här är det viktigt att tydliggöra skillnader mellan Vikingarock och andra genrer som
behandlar vikingatiden, eller annan historia i sin musik så som Viking/Folk-metal- eller vissa Power-metal-band som exempelvis Sabaton och Storm Warrior. Dessa band i olika
metalgenrer behandlar liksom Vikingarocken liknande historiska teman, men Vikingarockens distinkta koppling till den nationalistiska musikscenen, såväl som dess särskilda storhetstid på 1990-talet särskiljer denna genre från de andra och dessa ska därmed inte bli ihopblandade. Vikingarockens särart behandlas utförligare under rubriken Bakgrund.
Att begränsa antalet band till två gör förvisso att alla genrens nyanser inte kan framkomma trots att genren än smal sett till antalet band, men eftersom dessa band var stilbildande och bland de populäraste under sin tid (i synnerhet Ultima Thule som nådde en större publik än något annat Vikingarockband) har de därmed hög relevans. Fokuseringen på två band som vardera är intressanta i sig (vilket jag går in på djupare i avsnittet Bakgrund) gör också att dessa bands alster kan granskas på större djup. De skivor som blivit utvalda är två per band och är alla från perioden sent 1990-tal till tidigt 2000-tal då genren upplever sin stora uppgång såväl som början av nedgången. Dessa skivor är också intressanta utifrån den historiska tematik som återfinns i musiken. Viss musik från tidigare och senare skivor tillkommer som exempel på återkommande teman, men behandlas inte djupgående.
I valet av teoretiskt perspektiv är historiebruk en väntad ingång som svarar mot
Vikingarocken som genre mycket bra, merparten av det producerade materialet handlar just om historia och bandens användande av historia i sig är i min mening mycket intressant. För inriktningen i denna uppsats, blir däremot historiebruket i första hand kopplad till
9 Vikingarockens historiebruk är dock något framtida forskning bör beröra. Slutligen ska här också poängteras att eftersom intresseområdet för frågeställningen berör de föreställningar som framförs, så kommer detta vara fokus, men att utröna om dessa föreställningar är korrekta eller inte faller utanför studiens syfte.
5. Teori
För att diskutera Vikingarockens historiebruk kommer den historieteoretiska forskaren Frank Ankersmits förståelse för historisk representation överföras till Vikingarockbandens verk. Ankersmit menar att historikern, snarare än att beskriva eller tolka historiska händelser, representerar dem. Det vill säga att historikern är en skapare på samma vis som en
landskapsmålare är det. Det är inte bara detaljerna i sig som representationen väljer ut, utan även deras innebörd i det historiska narrativet. Representationen kan vidare ge mening till det som ännu inte har mening, det representerade behöver alltså inte i grunden ha någon mening, utan den skapas utifrån hur någon skapare representerar den.21 Ankersmit går vidare med hur denna metaförståelse av historien korresponderar medannan metahistoria och hur den kan komma till uttryck. Detta är dock inte av relevans för hur det teoretiska resonemanget
kommer attanvändas i denna uppsats. I stället för att använda historiker, målare och författare som representanter kommer resonemanget överföras till Vikingarockbanden och deras verk analyseras utefter denna teoretiska ingång. Det vill säga, dessa band skapar och ger en historia mening genom sin musik. Den historia banden skapar genom sin musik kan förstås utifrån denna teoretiska bakgrund och därmed blir det möjligt att ge en förklaring på vad det är för historiskt narrativ som skapas.
I detta narrativ är maskuliniteten och mansrollen av särskilt intresse. I uppsatsen kommer begreppen mansroller och maskulinitet användas som teoretisk grund för förståelsen av vad för manliga egenskaper och beteenden som framkommer i Vikingarockbandens texter. Raewyn Connell diskuterar mansrollen, utifrån de försök som historiskt sökts att uppvisa skillnader mellan män och kvinnor, inledningsvis genom biologisk grund men senare framför allt med synen på rollen som en social konstruktion, där mannens roll definieras av
förväntningar och normer. Förståelsen för könsrollerna har förändrats över tid och i relation till akademiska discipliners olika ingångar såväl som politiska rörelser, framför allt
feminismen.22 Connell menar att det är en omöjlig uppgift att skapa en exakt vetenskap om
21 Frank Ankersmit (1988), “Historical Representation”, i History and Theory, Oct. 1988, Vol. 27, No. 3, s. 205-228.
10 maskulinitet, trots att många genom historien försökt. Ämnet är för brett för att generalisera, inte heller finns någon exakt definition av maskulinitet, men olika ingångar ger olika svar.23 I denna undersökning ligger fokus på låttexters framställning av män som på något vis är signifikanta eller till och med beundransvärda utifrån en patriotisk, eller nationalistisk kontext. Dessa kontexter kan förstås utifrån hur män ”borde vara”, det vill säga med en normativ ingång till maskulinitet. Connell förklarar att den normativa synen på maskulinitet utgår från att maskulint och feminint inte är bundet till kön, en man kan alltså både göra och agera feminint, men normen är att mannen gör och beter sig maskulint. Connell menar att kontemporär amerikansk film framställer maskulinitetsidealet med hårda och frigjorda män, men faktumet är att få riktiga män lever upp till de idealiserade förväntningarna.24 Teitelbaum menar att kvinnor och män får olika roller inom den nationalistiska musikscenen. Kvinnan gestaltar ett passivt, naturligt och tillbakablickande ideal. Medan männen är framåtagerande och för in de nationalistiska idealen i framtiden. Denna bild gestaltas i låtarnas texter, även de från de få kvinnliga aktörernainom scenen.25
Det finns således tydliga könsroller inom den nationalistiska musiken, i denna uppsats finns ingen ambition att skapa en vidare förståelse för hur kön, maskulinitet och mansroller ska definieras, utan dessa kommer förstås av Vikingarockbandens egen definition och de egenskaper som associeras med män och kvinnor. Syftet är att utifrån dessa begrepp förstå vilka värden som skapas genom musiken.
6. Bakgrund
I detta bakgrundskapitel kommer den nationalistiska rörelsen i Sverige under 1990-talet beskrivas. Därefter kommer jag avhandla de musikstilar som kopplas till rörelsen; Vit makt-musiken och Vikingarocken. Slutligen sammanfattas Vikingarockbanden Ultima Thules och Hels aktiva år inför analysen.
6.1 Bevara Sverige Svenskt och den nationalistiska frammarschen
På slutet av 1970-talet skapades den radikalnationalistiska26 kampanjorganisationen Bevara Sverige Svenskt, eller BSS som gjorde sitt första offentliga framträdande 1980.
23 Connell (2005), s. 67 f. 24 Ibid, s. 69 f.
25 Teitelbaum (2013), s. 301–342.
26 Nationalism är ett återkommande begrepp i de olika nationalistiska grupperingarna, jag har valt att inte definiera begreppet utförligare utan låter vardera grupp nyttja sin egen definition. Här är det viktigt att komma ihåg att den definitionen en vikingarockare menar att de har av nationalism inte är detsamma som definitionen en nynazist använder. De tidigare tenderar att koppla nationalism till patriotism och nationalromantik, medan de
11 Organisationen engagerade sig mot invandringen och lyckades göra frågor om invandring, flyktingmottagande och rasism till nationellt kontroversiella frågor, tidigare hade inhemsk rasism setts som något högst ovanligt då det funnits en uppfattning om att problematik kring den frågan hör andra länder till. BSS blir i media närmast mytiska och synonyma med motstånd mot invandrar- och flyktingmottagande. I själva verket var organisationen
förhållandevis liten, men det mediala drevet blev oproportionerligt stort och fick till följd att BSS-aktivister blev avskedade från sina arbeten. Dessa personer kom sedan att bli den nationella rörelsens tidiga martyrer. En känsla av att den som uttalade sig kritiskt mot invandring möttes av repressalier blev återkommande inom rörelsen.27 Organisationen var inte uttalat nationalsocialistiska men nazistisk symbolik och antisemitism var vanligt förekommande inom organisationen. Denna organisation såväl som den nationalistiska rörelsen i stort växte i takt med den ökade flyktinginvandringen. BSS arbetar under denna tid med att få rörelsen att växa med hjälp av nationalistisk musik. Under slutet av 1980-talet ändrade organisationen fokus, de gick ihop med Framstegspartiet och bildade politiskt parti; Sverigepartiet, som senare bytte namn till Sverigedemokraterna. Under 1990-talet hamnade Sverige i en ekonomisk kris. En nationalistisk retorik om att flyktingar spelade en stor roll i den ekonomiska krisen fick allt fler åhörare. Dels tog det högerpopulistiska partiet Ny Demokrati tjugofem platser i riksdagen, dels växte även radikalnationalismen avsevärt. 28 Skinnskallarna blev en tydlig symbol för rasismen på 1990-talet. Skinheads eller skinnskallar omtalas ofta i massmedia, böcker och artiklar som en homogen grupp, gruppen som avses är den nationalistiska, eller nazistiska grupperingen. Här ska dock tydliggöras att den varianten av skinnskalle endast är en av flera. Skinnskallarnas har sitt ursprung som
arbetarklassubkultur influerad av jamaicansk Ska-musik i Storbritannien på 1960-talet. Den ickepolitiska eller antirasistiska delen av denna subkultur har existerat vid sidan av den på 1980-talet framväxande nationalistiska/nazistiska delen.29 Den nationalistiska rörelsen rekryterade ofta yngre män och identifierade sig med rakat hår och bombarjacka,
skinnskalleutstyrsel. Genom gemensam musik spreds budskapet. Men det fanns också en tydlig delning bland dessa skinnskallar som de inom rörelsen störde sig på; alla skinheads var
senare anlägger en etnisk eller raslig dimension vilken exkluderar de av utomsvensk härkomst. Kaparn, Häxjakt, Vikingarock.se http://www.vikingarock.se/artiklar/vikingarock/haxjakt.php (hämtad 2021-04-15); Stefan, Bara
nationalist, vikingarock.se http://www.vikingarock.se/dikter/sverige/bara-nationalist.php (hämtad 2021-04-15); Lööw (2000) s. 141-172.
27 Lööw (2000), s. 24 ff.
28 Teitelbaum (2013), s. 47 ff, 52 ff.
29Nationalencyklopedin, skinhead. http://www-ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/skinhead (hämtad 2021-04-15).
12 inte riktiga krigare, utan posörer menade vissa aktivister. Kritik riktades mot så kallade
krograsister, som inte stod för sina värderingar i alla sammanhang, men också så kallade Thule-skins. Dessa skinnskallar menade en insändare i ungdomstidningen Död åt ZOG30 är förrädare eftersom de trots att de i många fall umgås med det han menar är riktiga
skinnskallar, inte står för de rätta värderingarna. I vissa fall menar insändaren att Thuleskins också slår ner nazistiska skinnskallar.31
6.2 Vit makt-musik och Vikingarock
Sociologerna Robert Futrell, Pete Simi, och Simon Gottschalk har undersökt den amerikanska Vit makt-musikscenen utifrån lokala, translokala, och virtuella dimensioner och hur dessa formar en kollektiv identitet baserad på känslor som värdighet, stolthet, njutning, kärlek, frändskap och gemenskap. Deras fokus ligger på gruppdynamiken som formas i denna scen. Vit makt-scenen innehåller ett flertal genrer, där olika varianter av rock-, metal- och country-musik är dominerande, varav rockvarianten är den mest populära. Texterna i all denna country-musik handlar i huvudsak om den vita rasens överlägsenhet och brödraskap samt motstånd mot invandring, rasblandning, judendomen och annat som ses som hot mot den vita rasen.32 Vit makt-rockens tidigaste och mest tongivande band; brittiska Skrewdriver, bildades som punkband under slutet av 1970-talet, men började snart framföra rasistisk musik
ackompanjerat av sitt punk-sound. Under 1980-talet följde ett flertal andra band, som fortsatte i samma musikaliska genre.33 I Sverige blir BSS en tidig distributör av denna musik på kassett och snart bildades både svenska band och skivbolag. Band som Dirlewanger och Vit
Aggression blir stora inom rörelsen både i Sverige och utomlands. Vit makt-musiken kan alltså definieras som musik vars syfte är att framföra ett rasistiskt eller nazistiskt budskap och mana till gemensam kamp. Det svenska Vit makt-bandet Odiums låt Från musik till handling från 1995, beskriver i texten bandets syfte:
Propagandan är vårt vapen och kanalen den är musik Med rytmer och toner når vi ut till vår publik Vi förmedlar ett budskap om etnisk separation Om lagar och förbud mot fortsatt immigration Vi sparar ej på krutet, vi håller ej igen på våra slag För om vanstyret skall brytas, ja då krävs det hårdare tag
30 Zionistic occupation government, en nazistisk konspirationsteori om att judar I hemlighet styr världen. Expo.se, ZOG https://expo.se/fakta/symbollexikon/zog (hämtad 2021-04-16).
31 Lööw (2000), s. 141-172, 185 f.
32 Robert Futrell, Pete Simi, & Simon Gottschalk (2016), Understanding Music in Movements: The White Power Music Scene i The Sociological Quarterly s. 275-280.
13
Vi kommer aldrig sluta spela, vi kommer satsa mer och mer Inte förrän vi har makten kan Odium läggas ner34
Musiken har alltså en tydligt uttalad roll som rekryteringsverktyg för den politiska rörelsen vars syfte är att skapa en ny samhällsordning. Men forskare som Tore Bjørgo menar att det band som bröt isen för dessa band var Vikingarockbandet Ultima Thule, som genom sina stora framgångar riktade ett ljus mot den okända nationalistiska musikscenen. 35 Bandet plockades upp av Bert Karlsson, ovetande om att bandet tidigare blivit sponsrat av BSS, skrev hans skivbolag Marianne Grammofon kontrakt med dem 1993 och musiken dök snart upp på topplistorna. Efter att sponsringen uppdagades hävde Karlsson kontraktet och bandet
tillsammans med genren gick underground.36 Jag kommer längre fram att gå in djupare på Ultima Thules historia.
Radikalnationalismens framväxt är delvis kopplad till den nationalistiska musikindustri som växer fram under 1990-talet. Det existerade två genrer som hade kopplingar till denna rörelse; Vit makt-musiken och Vikingarocken. Teitelbaum menar att dessa är likartade vad gäller musikalisk stil, men skiljer sig i musikens texter där Vit makt-musiken i huvudsak befattade sig med teman kring den vita rasens överlägsenhet och minoritetshat, medan Vikingarockens texter snarare behandlade nationalromantik, särskilt kopplat till militärhistoria. Dessa två genrer födde en stor nationalistisk musikindustri i Sverige som blev en av världens största producenter av nationalistisk musik. Dessa genrer upplevde stor popularitet hos högstadie- och gymnasieungdomar, då mellan var femte och var tionde ungdom uppgav att de lyssnade på denna sorts musik, vanligast var det bland pojkar. Efter 1990-talet faller intresset för dessa två genrer avsevärt och således även den nationalistiska musikindustrin. Detta sker bland annat på grund av den ökade fildelningen, ökat straffande av hatrelaterade brott, men även eftersom den nationalistiska rörelsen började förespråka ett mer städat yttre, där denna musik inte längre passade in. Både Vikingarocken och Vit makt-musiken fortlever ändå i de
nationalistiska grupperna även detta århundrade.37
Även om en definiering av genrens politiska tillhörighet är svår så ska här förtydligas att det finns exempel på Vikingarockband som utan tvekan tillhör extremhögern. Bandet Heroes har tidigare varit aktiva som Dirlewanger, namngivet efter Oscar Dirlewanger, vars SS-division
34 ”Odium - Hårt mot Hårt full album” (2020), YouTube, https://youtu.be/6n11RrwtZME?t=1049 (hämtad 2021-04-14).
35 Lööw (2000), s. 182 ff. 36 Poohl.
14 begick åtskilliga brott mot mänskligheten. Även under namnet Heroes behölls kontakten med det nazistiska skivbolaget Ragnarock Records.38 Patrik ”Nitton” Asplunds band Midgårds Söner, inledde som Vikingarockband, men när Asplund själv blev nazist började texterna bli alltmer tydligt xenofobiska och bandet spelade för nazister inför vilka de gjorde
Hitlerhälsningar. Efter att Asplund övergett nazismen och vänt sig till Exit, vars syfte är att hjälpa människor ut ur nazismen, spelade bandet in en sista skiva i klassisk Vikingarockstil utan xenofobi och spelade på en antinazistisk festival innan bandet splittrades.39 De flesta banden inom Vikingarocken spelade någon gång på Kuggnäsfestivalen, vars syfte var att främja genren. Festivalen bokade dock tidvis även band från extremhögern och under Vikingarockbandet Enhärjarnas öppna generalrepetition skriker sångaren ”Sieg heil” och publiken svarar med Hitlerhälsningar.40
Det finns ett antal symboler och personer som är återkommande inom vitmaktrörelsen såväl som i Vikingarockens musik. Fascinationen och hyllandet av svenska krigarkungar som Gustav II Adolf, men framför allt Karl XII har länge varit stark hos såväl nationalistiska som nazistiska grupperingar. Karl XII blir en symbol för kampen mot omöjliga odds, att kämpa i en hopplös kamp. På 1990-talet kulminerar vurmen för Karl XII med storbråk mellan
antifascistiska och nationalistiska samt nazistiska grupper på kungens dödsdag, vid Karl XII-statyn i Stockholm. För många nynazister är huvudfokuset nu att delta i en gemensam manifestation och att få motdemonstranterna att agera.41 Inom nationalsocialismen har vikingasymboliken varit central sedan ideologins grundande. Vikingen representerar den genuina nordiska människan som existerade innan judarna förvanskade allt.
Vikingamytologin blir en eftersträvansvärd guldålder, något att återskapa. Vikingavurmen och användande av vikingatida symboler förekommer också återkommande i Vit makt-musiken.42 Vikingarockens musiker använder inte nödvändigtvis dessa symboler utifrån samma
förståelse som nynazisterna, men dessa symbolers förekomst i nazistiska kretsar blir inte helt oproblematiska. Den nazistiska Karl XII-symboliken var något som medförde våldsamma upplopp, samtidigt som många Vikingarockband vid samma tid skriver hyllningslåtar till kungens ära, detsamma gäller användandet av vikingasymboler som runor och Tors hammare.
38 Katarina Larsson (1997).
39 Patrik Asplund (2000), Med hatet som drivkraft.
40 Malin Holmqvist & Anna Fröjd (2019), ” Ljusskygg frizon”, expo.se https://expo.se/ljusskygg-frizon (hämtad 2021-05-14).
41 Lööw (2000), s. 385-411. 42 Lööw (2000), s. 417 ff.
15 6.3 Ultima Thule och Hel
1985 släpper Ultima Thule sin första singel vid namn Sverige, Sverige Fosterland med vilken de åtnjuter succé i nationalistiska kretsar. Bandet menar tidigt såväl internt som officiellt att de inte vill ha med nationalsocialismen att göra. Ändå är den första singeln sponsrad av BSS.43 Ultima Thule skulle snart bli ett av Vikingarockens största band och under en tid bli välkända på den svenska musikscenen där deras mest sålda skiva För fäderneslandet sålde över 100 000 exemplar.44 Bandets texter är enligt egen utsago patriotiska hyllningar. Trots att bandet inte framfört musik med rasistiska eller våldsbejakande teman har de hamnat i
kontroverser, dessa har handlat om sponsringen de fick tidigt i karriären av BSS, deras medverkan på samlingsalbum tillsammans med Vit makt-band, att deras egen musikaffär under en tid sålt Vit makt-musik samt att deras fans och även de själva identifierat sigmed skinheadkulturen som vid denna tid i Sverige ofta var starkt kopplad till den nationalistiska rörelsen, även om det inte var den politiska grenen som Ultima Thule tillhörde. Vissa av deras texter reflekterar dessa kontroverser, men deras svar på detta blir att anspela på att de blivit angripna för sin fosterlandskärlek. 45 Historikern Heléne Lööw menar att bandet blev så framgångsrikt delvis på grund av sin styrka att skriva mångtydiga texter, som både
rasideologer som extremnationalister uppskattar och samtidigt locka en bredare publik. Hon menar vidare att de använder nationaliströrelsens kodspråk med vilket de lyckas balansera kring gränstrakten med.46 Exakt hur detta kodspråk används eller vad det innefattar framgår inte. Efter att protestaktioner påbörjats av bland andra Antifascistisk Aktion, plockas bandens skivor bort från musikaffärerna och bandet såväl som genren går från mainstream till
subkultur. Bandet skickar ut pressmeddelanden med försäkringar att de tar avstånd från både rasism och nazism och under 1994 spelar de på en antirasistisk gala. Musikens innehåll var densamma och likaså deras syfte om att vara stolt över att vara svensk. Bandets fördömande av nazism och rasism leder till att en stor del av den rasideologiska och extremnationalistiska rörelsen vänder dem ryggen. Protesterna mot Ultima Thules och den feghet de anses uppvisa blir omskrivet i de nationalistiska tidningarna och Sverigedemokraterna som tidigare använt musiken i närradiosändningar, samt fram till uttalandet sålt och distribuerat bandets skivor
43 Lööw (2000), s. 184. 44 ”För fäderneslandet, 1992”, Ultimathule.nu, https://web.archive.org/web/20160917175120/http://www.ultimathule.nu/for-faderneslandet-1992/ (hämtad 2021-06-02). 45 Teitelbaum (2013), s. 54, 60 f. 46 Lööw (2000), s. 184 f.
16 reagerar genom att upphöra med försäljningen.47 Idag har bandet återigen ett gott anseende hos Sverigedemokraterna och spelar även live med partiledaren Jimmie Åkesson.48
Hel bildades 1999 av sångarna Ulrica och Malin Pettersson tillsammans med tre medlemmar från Vikingarockbandet Völund Smed, senare tillkom violinisten Cia Hedmark. Bandet blev ett av de populäraste banden i genren vid denna del av genrens underground-fas och tog samtidigt aktivt avstånd från etnisk nationalism och rasism. Detta avstånd uttrycktes bland annat med deras samarbete med organisationen Exit.49 Bandet och dess medlemmars förflutna är dock inte oproblematiskt. Exempelvis hade Ulrica Pettersson tidigare deltagit som
studiosångare på den nynazistiska skivan Pro Patria I. Nynazistiska bandet Pluton Sveas frontman Jocke Karlsson var medproducent på skivan och menar att Pettersson hade varit motvillig att sjunga antisemitiska texter och att de tvingats lura henne om vad texterna hade för innebörd.50
I en intervju med Norrköpings-Tidningar från 2002 berättar bandet sin syn på ryktena om bandets kopplingar till den nationalistiska scenen. De menar att trots att det tidigare bandet, Völund Smed aldrig sympatiserat med nazister så drogs de till deras spelningar och de visar viss ånger för att ha spelat på konsert tillsammans med Vit makt-band. Esa Rosenström, bandets gitarrist menar att han tillsammans med Pierre Karlsson och Stefan Johansson
beslutat att lägga ner bandet eftersom de inte kunde komma överens med dåvarande sångaren Mikael Fundberg, som uttryckte öppet nazistiska åsikter (Funderberg hade vid tidpunkten för artikeln hoppat av nazismen och börjat arbeta för Exit).51
I samma artikel menar Göran Johansson, en avhoppad nazist som jobbar för Exit, att Hel är avskydd av hela Vit makt-rörelsen. Själva menar bandet att ”Hel är punkrock med
hårdrocksinfluenser”. Texterna handlar om dagsaktuella saker som flyttas tillbaka till dåtid”52 och att ”Egentligen säger vi inte att vi är nationalister. Vi säger att det är skillnad mellan nationalism, å ena sidan, och nazism och rasism å andra sidan”53, de tillägger även att de tar avstånd från både rasism och nazism. Bandet menar slutligen att politik inte intresserar dem,
47 Lööw (2000), s. 184 f.
48 Expressen, Jimmie Åkesson gör spelning tillsammans med Ultima Thule
https://www.expressen.se/kvallsposten/jimmie-akesson-gor-spelning-tillsammans-med-ultima-thule/ (hämtad 2021-04-20).
49 Teitelbaum (2013), s 317 f. 50 Ibid, s. 316 ff.
51 ”Hel tar avstånd från nazismen”, Norrköpings-Tidningar 6/4 2002
https://nt.se/nyheter/hel-tar-avstand-fran-nazismen-2175530.aspx (hämtad 2021-05-07). 52 Ibid.
17 men skulle de få för sig att rösta, skulle det vara på Socialdemokraterna.54 Efter Hels
upplösning under tidigt 2000-tal återbildar delar av Hel bandet, Völund Smed med tillskott av tidigare nämnda Jocke Karlsson.55 Bandet släpper en hyllningslåt av den mördade nazisten Daniel Wretström och bedöms då av Expo vara radikaliserade igen.56
6. Analys
Detta avsnitt kommer inledas med en genomgång och analys av musiken från de två utvalda skivorna Vikingabalk och Lejonet från Norden, av Ultima Thule. Därefter fortsätter
genomgång och analys av Hels skivor Valkyriors dom och Det som varit ÄR. 6.1 Ultima Thule
6.1.1 Vikingabalk och toppen på karriären
Skivan Vikingabalk släpps 1993 och ligger två månader på Sverigetopplistan. Skivan släpps när Ultima Thule är på höjden av sin karriär och de fortfarande innehar sitt kontrakt med Bert Karlssons skivbolag Marianne Grammofon. Skivan inleds med låten Balders drömmar och anspelar på nordisk mytologi. I följande låt, Balladen om Sverige skanderar Janne Thörnblom hur han älskar sitt Sverige, ”Jag älskar mitt Sverige och jag älskar mitt land
Och den kärlek som finns här finns ingen annan stans”57, i låten blir olika platser med kopplingar till naturen centrala, sista refrängen ackompanjeras av ett stycke från
nationalsången spelad på gitarr. I Bäring nord gestaltar Thörnblom någon som varit till havs i tjugo år och längtar hem till Norden. Platsen i sig anläggs som det som skapar längtan, men i andra versen berättar Thörnbloms karaktär om hur han i ett brev från sin son fylls av känslor och uttrycker dem fysiskt.
Brevet från min son, kom likt vinden norrifrån En dröm att följa pappa, att gå i faders spår Så drar jag sakta handen genom mitt gråa hår Och från fårad kind i stillhet, jag stryker bort en tår58
Här blir alltså känslorna så starka att den luttrade mannen fäller en tår, familj och hem är alltså legitima skäl att gråta över för en man. Rebellen handlar om en okänd man som står upp mot en okänd tyrann medan andra inte vågar, hans själ får styrka av att utsättas för elementen
54 Norrköpings-Tidningar (2002). 55 Teitelbaum (2013), s 316 ff.
56 Anna Mi Skoog (2011),”Nazisthyllning spelas i Sveriges Radio” i Folket,
https://web.archive.org/web/20131103115729/http://folket.se/nyheter/eskilstuna/1.1292003 (hämtad 2021-05-15).
57 Ultima Thule (1993), ”Balladen till Sverige”, i Vikingabalk. Obs, eftersom det inte finns något enhetligt sätt att referera till musik refererar jag här som till böcker.
18 då han lever ute i skogen i sin kamp. Ännu en patriotisk hyllning framförs i låten Stolt Svensk. I låten sjunger Thörnblom hur de med makt vill ta ifrån svenskarna deras ”fana” (här åsyftas Sveriges flagga). I texten beskrivs hur ”fanan” representerar Sveriges arv av dygd och hjältemod såväl som framtid. I Vinklingar och svek fortsätter narrativet om att de som hyllar Sverige bespottas (om än implicit), men att trots det står bandet och dess anhängare fast vid sin patriotism. Här förstås även media som en antagonist.
När pressarna har stannat, och ränker klart ni stöpt Ser mig själv I spegeln, åter en gång döpt
Ni pekar och namnger allt vad vågat är Men kalla mig ej för nåt jag inte är59
Temat om medias motarbetande av bandets patriotiska musik såväl som patriotism i sig är ofta återkommande genom bandets diskografi.60 Vargsång behandlar vargar, men kan även förstås som en allegori för den fria människan som ska eftersträva vargen. Vargar och vargsymbolik är vanligt förekommande för såväl Ultima Thule som andra band. Vargar och vargsymbolik är också en del i de nationalistiska och nazistiska rörelserna. Varg förstås här som något en individ kan bli och i dessa fall handlar individen skoningslöst och med total hängivenhet för den politiska saken.61 Det är dock inte alls så här vargsymboliken framträder i Vikingarocken. Ofta åkallar låtarna frihetskänsla, men det görs även en liknelse mellan de vargar och patrioter, där båda agerar enligt sin natur men erfar avsky på grund av det.62 Skivan har ett antal covers från olika håll. Frithiofs saga av Esaias Tegnér får titeln
Vikingabalk, Schlagermusikern Thore Skogmans Då svallar vårt vikingablod, Evert Taubes visa Sång i Danziger gatt, rock & roll-musikern Del Shannons låt Runaway, folkvisan Uti vår hage och Patrick Gilmores under amerikanska inbördeskriget populära låt When Johnny comes marching home again, representeras på skivan till tonerna av Ultima Thules punkrock-sound.
Tematiskt rör sig skivans innehåll över ett stort område. Genomgående maskulinitetsyttringar genom skivan är män som känner kärlek, sorg och längtan till familj och nation. Kring detta går det att tyda att det är helt i enlighet med mansidealet att visa starka känslor och vid åtminstone ett fall gråta. Det finns inga gestaltningar eller representationer av kvinnor, utan låttexterna utgår helt utifrån ett manligt perspektiv. Vid sidan av låttexternas hyllningar till
59 Ultima Thule (1993), ”Vinklingar och svek”, i Vikingabalk.
60 Ultima Thule (1996), ”Hycklarnas parad”, i Karoliner; Ultima Thule (2001), ”Äckel och as”, i Resa utan slut; Ultima Thule (1996), ”Stolt”, i Karoliner.
61 Lööw (2000), S. 420 f.
62 Ultima Thule (2011), ”Havets vargar”, i The early years 1984-1987; Völund Smed (1996) “Varg”, i Varg; Hel (1999), ”Häxjakt” i Valkyriors Dom.
19 Sverige är även bilden av sig själva som offer för antipatriotiska krafter stark, de som har makt blir de som uppfattas som antagonister, även om det inte är helt tydligt vilka som innefattas här förutom media. I denna offerroll är det ändå viktigt att visa sig stark och att stå rakryggad trots maktens förtryck. Historiebruket i denna skiva är otydligare än vad senare skivor kommer att uppvisa. Svensk historia nämns i förbifarten som något viktigt och ärorikt, men historiska händelser broderas ut mer i coverlåtarna. I dessa kommenterar jag inte texten i sig utan snarare urvalet. De låtar som väljs är med undantag för Runaway och When Johnny comes marching home again, låtar som i både textinnehåll och upphovsmannaskap anspelar på Sveriges storhet. Inkluderandet av Taube visar på vikten hos svenska kulturpersonligheter, likaså vad gäller Tegnér och här anspelas det även på verkets text om tappra vikingar.63 Thore Skogman kanske är något mer obskyr men blir likaså viktig att visa upp som en del i att Sverige- och vikingahyllningarna finns in på 90-talet. Dessa val av covers kan tolkas som ett sätt för bandet att visa att äldre patriotiska verk inte fått den kritik som Ultima Thule fått. Användandet av Esaias Tegnér är särskilt intressant, i nästa avsnitt kommer fler av hans verk dyka upp i Ultima Thules texter och bandets egenproducerade låttexter kommer uppvisa tydliga likheter med texter från Tegnér och hans kollegor i götiska förbundet.
6.1.2 Lejonet från Norden och undergroundtiden
Efter skivan Nu grönskar det från 1994, med fullt fokus på sommarvisor med anknytning till Sverige, kommer Ultima Thule år 1995 ut med ett nytt album; Lejonet från Norden.64 Detta album produceras inte med Mariann Grammofon och når heller inte topplistorna. Tematiskt skiljer sig inte detta album nämnvärt från skivan Vikingabalk. Blå brigader handlar om en man i den blå brigaden i Gustav II Adolfs här, natten innan slaget vid Lützen. Låten följer ett narrativ där Thörnblom dels gestaltar en soldat i den blå brigaden, såväl som en allvetande berättare. Som soldat tittar han mot nattens stjärnor och tänker på sin Viv, hemma i Sverige, en kvinna han beskriver som vacker men tyngd av slit. Yuval-Davis poängterar hur
konstruktionen av mäns koppling till krig och kvinnor till fred har sin grund redan i antiken.65 I Blå brigader finns en tydlig separation mellan soldaten som är i fält och hans fru som fri från krigets fasor sliter på gården i Sverige snarare än med honom i fältlägret. Soldaten är tydlig med att hans plats på slagfältet är självklar.
63 En annan av Esaias Tegnérs dikter, En skägglös dundergud, om Karl XII har tidigare även tonsatts på skivan
Svea hjältar. Ultima Thule (1991), ”En skägglös dundergud”, i Svea hjältar.
64 Lejonet från Norden syftar på Gustav II Adolf som i hans samtids krigspropaganda omnämndes som det mytiska lejon som från norr skulle komma för att dräpa örnen vilken liknades vid Habsburgska ätten vars vapensköld pryddes av en örn. Nationalencyklopedin, Gustav II Adolf.
http://www-ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gustav-ii-adolf (hämtad 2021-05-03). 65 Yuval-Davis (1997), s. 93 f.
20
Min plats är här i ledet en bland många av de blå Och under denna fana har jag gått i flera år Omkring mig ser jag vänner bland de som lever än Minns även de som borta är66
Kamratskapet och sammanhållning är här central, så också kungen, i nästa vers beskriver han hur kungens tal och närvaro inger trygghet. I refrängen blir samhörigheten återigen tydlig, ”Nittontusen män rör sig framåt liksom en”67 sjunger Thörnblom och i sista versen lättar dimman och slaget börjar. Den vemodiga melodin och textens fokus på en individ som vänder tanken hemåt trots sin plikttrogenhet, beskriver en maskulinitetstanke där plikt och
kamratskap är viktigare än att stanna hos familj och fru, trots att den kan leda till död. ”Låt mig leva, giv seger åt vår här”68 sjunger Thörnblom, det är alltså inte centralt att ärorikt gå i döden, utan här får den svenska soldaten gärna leva vidare. Liknande teman kring soldatöden återkommer bland annat i följande skivas Knekt och karolin och Till kriget, där liknande soldatöden avhandlas, men denna gång med bakgrund av det Stora nordiska kriget. 69 På samma skiva återberättas även livsödet av en verklig historisk person, Carl von Roland i en låt med samma namn, här återberättas historien om hur han flydde rysk fångenskap efter slaget vid Poltava.70 Slaget vid Lützen avhandlas återigen i låten Lejonet från Norden. Här inleder Thörnblom med ett tal ackompanjerat av trupprörelser och en vemodig synthslinga.
Bland tusenden av män Här framstår klarast en Han stiger fram Han äntrar sin häst
Den nötbruna hingsten Streiff Han rider längs rader av män Han hälsar dem
Han kallades den store Gustav Adolf var hans namn Ett lejon ifrån norden Så var i krig hans hamn71
Det är just som denna tappra, närmast mytiska krigare, som dör i strid, kungen minns, inte som stadsgrundaren, statsmannen eller innovatören. Som mytisk krigare har Karl XII tidigare porträtterats av Ultima Thule i två låtar. I Poltava på skivan För fäderneslandet sjunger Thörnblom ”Han [Karl XII] var kung, han var gud”72. I En skägglös dundergud på skivan
66 Ultima Thule (1995), ”Blå brigader (6 nov 1632)” i Lejonet från Norden. 67 Ultima Thule (1995), ”Blå brigader (6 nov 1632)” i Lejonet från Norden. 68 Ibid.
69 Ultima Thule (1996), ”Knekt och karolin”, i Karoliner; Ultima Thule (1996), ”Till kriget”, i Karoliner. 70 Ultima Thule (1996), ”Carl von Roland”, i Karoliner.
71 Ultima Thule (1995), ”Lejonet från Norden” i Lejonet från Norden. 72 Ultima Thule (1992), ”Poltava” i För fäderneslandet.
21 Svea hjältar, lånar bandet texten från Esaias Tegnér.73 I Lejonet från Norden blir dock
känslan av vemod central till skillnad från Tegnérs betydligt mer gladlynta alster. Fokus ligger på hur kungen och hans soldater dör och trots att slaget utmynnar i en svensk seger, så karakteriseras den av sorg. Innan vi går vidare mot att diskutera dessa låtars innehåll utifrån 1990-talets kontext ska tydliga paralleller till historieskrivningen under det konservativa Götiska förbundets tid på 1800-talet, då förlusten av Finland 1809 ledde till dessa
förbundsmedlemmar såg det som sin plikt att leda en patriotisk väckelse med grund i den svenska historien.74 Den götiska historieskrivningen om Karl XII grundar sig i en gestaltning där kungen uppvisar de götiska idealen ”mannamod och redligt sinne”. I både Geijers och Tegnérs diktgestaltning blir kungens person central och i Tegnérs fall framhålls kungen som en sagogestalt tagen från forntiden.75 För Ultima Thule blir den återkommande bilden av kungarna som sagogestalter en tydlig koppling till Tegnérs gestaltande av Karl XII, vilket i Ultima Thules texter även överförs till Gustav II Adolf, som hos Götiska förbundet främst förstås som en korsriddare vars mål var att rädda människors möjlighet till förnuft och tankefrihet från det katolska förtrycket.76 Ultima Thule intresserar sig även mycket för de vanliga soldater som var med i fälttågen, även detta återkommer hos Tegnér, bland annat genom dikten Axel där en svensk karolin återberättar sina fälttåg med Karl XII.77
Utifrån bandets egen tid är dessa låtar om krigarkungar som Gustav II Adolf och Karl XII samt deras soldater också anmärkningsvärda. Lööw beskriver hur Karl XII-hyllningar i samband med hans dödsdag den 30:e november kulminerat i allt större demonstrationer och aktioner bland nationalistiska grupper på 1980- och 1990-talen. De första åren av 1990-talet blev de mest omvälvande, då Karl XII-demonstrationerna i Lund och Stockholm nådde ett rekordantal av deltagare och där bråken utmynnat i att 400 personer greps vid
demonstrationen i Lund 1993. Manifestationerna hade med tiden alltmer tappat den snäva inriktningen på Karl XII och snarare blivit en demonstration med mer allmänt fokus för vit makt och invandringsfientlighet. Under samma tid som de stora demonstrationerna kring Karl XII:s dödsdag, förekom det även liknande manifestationer vid Gustav II Adolfs dödsdag, men dessa blev aldrig lika stora.78 Ultima Thule producerar flera av dessa låtar under denna
intensiva fas men kommenterar inte i sak nazismens användande av dessa nationalikoner. 73 Ultima Thule (1991), ”En skägglös dundergud”, i Svea hjältar.
74 Nationalencyklopedin, Götiska förbundet.
http://www-ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/götiska-förbundet (hämtad 2021-05-21) 75 Jacobson (1945), s. 164 f.
76 Ibid, 211 ff.
77 Esaias Tegnér (1882), “Axel” i sv.wikisource.org, https://sv.wikisource.org/wiki/Axel (hämtad 2021-06-07) 78 Lööw (2000), s. 385-411.
22 Samtidigt framställs kungarna i dessa låtar delvis enligt samma karaktärisering som Lööw menar är attraktiv i de nazistiska kretsarna; krigiskt hjältemod mot oövervinnerliga odds.79 Skivans mytologiskt inriktade låtar är denna gång fler till antalet, dessa är Den vilda jakten, Mäster smed, Odens återkomst och den textmässigt intressantaste; Svea saga. Här förs asagudarna Oden och Tor samman med Olof Skötkonung, Engelbrekt Engelbrektson och Gustav Vasa, som de gestalter som är centrala i denna saga om Sverige.
Så hör Svea saga Berättas om igen
Om svenska hjältar, frihetsmän Om kungar och kämpar Många fler än en
Om svenska hjältar, frihetsmän Om kungar och kämpar Många fler än en80
Låten fokuserar vid de ”hjältar” som använt sin makt till att forma Sverige till dagens
nationalstat, de män bandet anser vara mest centrala i denna utformning är dels fornnordiska gudar såväl som de två kungar som det går att argumentera för grundat Sverige - Gustav I och Olof Skötkonung. Även Engelbrekt Engelbrektsson blir omnämnd i sin frihetskamp mot fogdeväldet. Den svenska historien blir därmed kopplad till mytologins tid och formas av kraftfulla män med makt. Liknande texter där mäktiga svenska historiska gestalter och
grupper sammanförs, återkommer även i framtida skivor.81 I det Götiska förbundet skapas och vidareförs en bild där vikingen blir en viktig gestalt i den svenska identiteten. Här kopplas den svenska historien tillbaka till en romantiserad syn på vikingatiden, ofta med mytologiska inslag, och blir en grundpelare i förbundets interna riter då de tar vikinganamn och dricker mjöd ur horn. De vidareför också sin historiesyn till omvärlden, bland annat i form av dikter om vikingar och karoliner som blir centrala för den historiska förståelsen under en stor del av århundradet.82 Den svenska historien får även i Ultima Thules musik ett ursprung i
vikingatiden, i Svea saga blir kopplingen i denna tid till den nationella identiteten svensk tydligt framförd. Som andra låtar tidigare uppvisat blir även gestaltandet av vikingen ett tydligt återkommande inslag i musiken.
I Besten 2 tvingas en besättning på ett skepp föra skeppet dit en best önskar. Det är inte helt tydligt exakt vad som åsyftats, men låten kan tolkas som en generell kritik mot dagens
79 Lööw (2000), s. 407 ff.
80 Ultima Thule (1995), ”Svea saga” i Lejonet från Norden.
81 Ultima Thule (1999), ”I fäders spår, i Sverige; Ultima Thule (2001), ”Boken Sverige” i Resa utan slut. 82 Hägg (2003), s. 348 ff.
23 samhälle. Denna best har lurat besättningen med guld och gröna skogar, men har sedan
förslavat dem och inget sätt att fly finns. Bandets frustration över det motstånd de upplever från etablissemanget framkommer i låten Förkastad och förnekad, skillnaden mot tidigare låtar på samma tema är här att texten är mer subtil med budskapet och förstås tydligast av de som redan känner till bandets historia. Svea arv, Svealand är skivans hyllningslåt till den svenska naturen, Thörnblom sjunger här om hur han njuter av att röra sig i naturen.
Thörnblom sjunger om hur han ogillar höstregn och vintermörker, men i låten Vägvisaren tar han en annan roll, där gestaltar han en vildmarksvan vandrare som trivs i det karga nordiska vädret och säkert tar sig fram genom naturens faror. Denna skiva har färre coverlåtar än Vikingabalk. Dansbandet Vikingarnas Blonda svenska vikingar, och Otto Lindblads Kungssången är de två covers som återfinns här.
De återkommande könsrollerna som uppvisas i Ultima Thules låtar bekräftar Teitelbaums uppfattning om hur män och kvinnor uppvisar olika roller i samhället. Kvinnor är i de få fall de förekommer genomgående passiva i dessa låtar, ofta i form av koppling till hemmet och mannens längtan dit. De män som omtalas eller gestaltas i musiken är alltid aktivt agerande, de reser, krigar, förändrar och skapar. De historiska gestalterna är ofta kungligheter eller krigare och deras handlingar kopplas ofta samman med patriotism, kamratskap och/eller familj. De män som exemplifieras som eftersträvansvärda är inte egoister utan handlar för ett kollektivt gott. De gestaltade personerna är ofta män som visar känsloyttringar kopplat till familj och nation. Det är manligt att känna kärlek och sorg i dessa fall, uppskattning för arv och historia är också viktigt här, stolthet upplevs ofta i koppling till detta. Slutligen blir uppskattningen för skönhet i form av natur återkommande, den svenska naturen blir föremål för flera låtar. Ofta är det vackra landskap som exemplifieras, men även bister kyla som ömsom skapar längtan efter varma tiden, ömsom anses som stärkande. Daniel Poohl menar att genren befinner sig i en gråzon mellan extremhögerns tankevärld och naiv romantisk
patriotism. I Ultima Thules fall visar texterna bara exempel på de senare. Bandets texter och val av covers vittnar om att bandet vill bli en del av det historiska ledet med individer som hyllar Sverige. Bandets texter såväl som ageranden visar dessutom på att de inte vill sammanblandas med extremhögern.
6.2 Hel
6.2.1 Valkyriors dom och arvet från Völund Smed
År 1999 släppte Hel sin debutskiva Valkyriors dom via Ultima Thules skivbolag Ultima Thule Records. I titelspåret Valkyriors dom sjunger systrarna Malin och Ulrica Pettersson om en
24 krigare som grips av sorg efter ett slag och blir därmed inte utvald av Valkyriorna att fara till Valhall.
Sorgen brinner i hans bröst Segerns söttma ger ej tröst Liv han ger och liv han tar Skuld till döden allt han har Hör valkyriors sång i rus Väntar mörker, väntar ljus Narstrand väntar män som svek Vem är värdig, vem är vek? I en stilla vind valkyriors dom Viskar livets lag
En evighet blir tom I fjärran, elden blir till glöd Hans liv nu brunnit ut Sorgen blev hans död83
Krigargestalten förvägras här ett evigt liv i paradiset, trots att han med hjälp av Odens kraft besegrat fienden och vunnit slaget. Andemeningen här kan tolkas som att män blir förrådda av sina känslor, trots att krigaren i texten uttryckligen söker mod och att inte visa sig svag så uppdagas detta, vilket leder till negativa konsekvenser. I följande låt; Eldsjäl är sorg återigen temat, men det förstås här att fosterlandskärlek och hedrande av fallna hjältar, leder till en bättre framtid. ”Kärlek till vårt fosterland ger kraft och mod till män, Heder till vårt kära folk där eldar brinner än”.84 I Mörker blir sorg och smärta återigen huvudtemat, här är det mer diffust vad som orsakar detta.
I Gudars lag blir en lömsk mördare dömd av gudarnas lag, att han och hans ätt ska straffas i livet och i döden komma till Hel. Gudarna blir rättviseskipare och den man som slåss på oärligt sätt förtjänar ett långt och hårt straff. I följande låt Hels rike beskrivs dödsriket Helheim likt det abrahamitiska helvetet, i kontrast mot Valhalls paradis, dit de som blivit ”välsignad i fallen strid”85 kommer. Den Feges lögn går vidare med icke önskvärda attribut och här är feghet, lögner och själviskhet egenskaper som leder till en kall grav för låtens subjekt, som inte står vid sin sköld.
Förfall kryptisk om en osedd och uttalad ”kraft” som kväver och binder Systrarna Pettersson, men en källa av vatten från fosterlandet kommer till räddning. På bandets numera nedlagda hemsida fanns förklaringar av vad deras texter handlat om, detta är den enda förklaringen jag fått tag på.
83 Hel (1999), ”Valkyriors Dom” i Valkyriors Dom. 84 Hel (1999), ”Eldsjäl” i Valkyriors Dom.
