En soffa
- att skapa en ekologiskt hållbar systemsoffa i
samarbete med Lammhults möbel AB.
A couch
- the work with creating a sustainable modular couch in
collaboration with Lammhults Möbel AB.
Andreas Beijer Möbeldesign
Carl Malmsten – Furniture Studies
Reg nr: LIU-IEI-TEK-G--14/00705--SE Juni 2014
En soffa
- designarbetet med att skapa en
ekologiskt hållbar systemsoffa
Sammanfattning
Mitt mål har varit att skapa ett koncept för en modulsoffa för offentlig miljö som i så stor utsträckning som möjligt är ekologiskt hållbar. Jag har samarbetat med möbelproducenten Lammhults möbel AB. Utifrån min egen idé om vad som utmärker en ekologiskt hållbar möbel har jag lyssnat in mig på producentens önskemål och därefter fördjupat mig i kravspecifikationen genom att undersöka olika materialalternativ, funktion och form.
Min metod för att lösa min uppgift har varit research genom intervjuer, nätbaserade källor och omvärldsanalys av befintliga soffor på
marknaden. Resultatet är ett koncept till en modulsoffa för offentlig miljö som uppfyller kraven på en ekologiskt hållbar produkt samtidigt som den representerar min egen estetiska vision som formgivare.
Abstract
My aim has been to create a concept for a modular sofa for public spaces like as much as possible is ecologically sustainable. I have
collaborated with furniture manufacturer Lammhults Furniture AB. Based on my own idea of what makes a sustainable piece of furniture I have considered the producer's wishes and then made further research and investigation in the requirements specification by examining different material options, function and form.
My method to solve my task has been research through interviews and web-based resources. In addition I have made a general survey of existing beds on the market. The result is a concept for a modular sofa for public spaces that meets the requirements of a sustainable product, at the same time representing my own aesthetic vision as a designer.
Förord
Ekologi är en av de hållbarhetsaspekter som idag ingen möbelformgivare kan undvika att ta hänsyn till. För mig är det en fråga om både ekologi och etik. Men där finns också en ekonomisk sida likväl en estetisk. En ekologisk produkt når inte fram om den inte också uppfyller kraven gällande en ekonomiskt hållbar produkt och attraherar genom sin estetiska form. Jag anser att god form skapar en längre livslängd för produkten.
Under arbetet med mitt examensarbete fick jag besked om att jag blivit antagen till masterutbildning inom industridesign med inriktning på
möbeldesign på Konstfack. Jag ser därför detta arbete som en grund för att fortsätta fördjupa mig i ämnet under min senare utbildning.
Jag vill tacka Anya Sebton, Emma Olbers, Chandra Ahlsell för er professionella input och feedback i mitt arbete samt Emil Zetterlund, Student i möbeltapetsering för feedback och synpunkter på material, stoppning och tekniker och tack till Linda Loland för den otroliga mentala stöttningen hon har varit.
Innehållsförteckning
1. Inledning 7
1.1 Bakgrund 7
1.2 Mål och Syfte 7
1.3 Källor och metod 7
1.4 Avgränsningar 8
2. Miljöhot och miljömärkningar 9
2.1 Vad är ekologi? 9
2.2 Definitioner av märkningar 12
2.2.1 Svanen 12
2.2.3 Cradle to Cradle 14
2.2.4 Möbelfakta 14
2.2.5 FSC 15
2.2.6 Oeko-‐tex 15
2.2.7 Bluesign 16
2.3 Intervju med Emma Olbers 17
2.4 En ekologisk hållbar soffa 18
3. Designprocessen börjar 19
3.1 Designprocessen 19
3.1.1 Indelning av designprocessen 19
3.2 Producent till soffan -‐ Lammhults möbel AB 21
3.3 Lammhults muntliga brief 21
3.4 Möjliga material 22
3.4.1 Klädsel 23
4.3.2 Stommen 24
3.4.3 Stoppningen 25
3.5 Tidsplan över designprocessen 28
3.6 Behovsanalys – om soffor för hemmabruk och offentlig miljö 28
3.7 Mått 30
3.8 Kompletterande kravspecifikation 31
3.9 Svanenmärkta soffor på marknaden 31
3.10 Research av marknaden över systemsoffor 33
4. Designprocessen fortsätter 38
4.1 Moodboard 38
4.2 Skissetapp 1 39
4.3 Skissetapp 2 45
5. Resultat 49
5.1 Kombinationer och möbleringsförslag och alternativa material 49
5.2 Övergripande mått på modulerna 53
5.3 Utvärdering av mått efter skapande av genomskärningen 55
6. Diskussion 57
7. Reflektion 59
8. Källförteckning 60
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Jag har länge vetat att jag under mitt examensarbete vill göra ett arbete som på något vis sammanfattar mina år på skolan och där jag får
tillämpa de kunskaper jag skaffat mig inom designarbetet genom åren. Jag ville arbeta mot en möbelproducent för att i möjligaste mån få inblick i den praktiska verkligheten utanför universitet och där en möjlighet till eventuellt vidare samarbete finns.
Min samarbetspartner blev Lammhults möbler AB som är en Sveriges största möbelproducenter av offentliga möbler.
1.2 Mål och Syfte
Mål
Mitt mål med arbetet är att skapa ett koncept för en soffa som i så stor utsträckning som möjligt är ekologiskt hållbar och som redovisas i form av renderingar och tester av möjliga material av stoppningen.
Syfte
Jag vill klargöra vad en ekologiskt hållbar produkt är i syfte att kunna arbeta ekologiskt hållbart med möbler för kommande uppdrag. Dessutom vill jag med mitt arbete ge mitt bidrag till en mer hållbar utveckling och en bättre värld.
Problematisering och frågeställning
Det finns idag endast tre stycken soffor på den svenska marknaden som uppfyller Svanenmärkningens miljökrav. Finns det utrymme för ytterligare en ekologiskt hållbar soffa på marknaden och hur skulle denna soffa i så fall vara beskaffad?
1.3 Källor och metod
I min undersökning genomför jag intervjuer med personer som sedan länge arbetat med dessa frågor på olika sätt. Jag använder mig av mina intervjukällor enligt följande, Emma Olbers som källa för information gällande ekologi, hållbarhet och miljö och Anya Sebton som bollplank under gestaltningsprocessen.
Gestaltningen av soffan är en del av den metod jag använder för att nå den insikt jag eftersträvar i mitt arbete.
Jag använder mig även av litteratur likväl som källor på internet för att finna information som är nödvändig för min undersökning.
1.4 Avgränsningar
Ämnet är extremt stort och leverantörer av material finns över hela världen. Av tidsskäl har jag begränsat mig till att under dessa 10 veckor enbart komma så långt att jag kan peka ut en tendens i mitt framtida arbete.
Jag har i första hand tittat på det ekologiska hållbarhetsperspektivet i mitt arbete, inte det etiska och de ekonomiska.
Jag har valt att fördjupa mig enbart i de materialen som jag efter en översiktlig första bedömning ansett vara mest lämpad för uppgiften.
2. Miljöhot och
miljömärkningar
Hur mår världen idag och varför är vi i behov av bättre och smartare produkter på marknaden? Jag definierar i detta kapitel vad ekologi innebär och hur man genom märkning uppmuntrat en mer hållbar produktion för att i slutet av kapitlet landa i min egen vision om hur en ekologiskt hållbara soffa för vara beskaffad.
Världen har fått 30 % mindre biologisk mångfald sedan 1970. Om vi använder jordens resurser som vi gör idag skulle vi behöva 1,5 planet för att täcka vårt behov. Så stort är det ekologiska fotavtrycket vi lämnar efter oss. Om alla levde som den genomsnittlige indiern skulle vi bara behöva en halv planet.
Om alla levde som invånarna i USA eller Förenade Arabemiraten skulle vi behöva fyra och ett halvt jordklot. Om hela jordens befolkning gjorde det ekologiska fotavtryck som Sverige gör skulle det krävas 3 jordklot. Därmed har vi det trettonde största fotavtrycket av alla världens länder. 1
Vi måste med andra ord börja fundera på hur vi konsumerar och förbrukar saker i vår omgivning.
2.1 Vad är ekologi?
Alla produkter vi brukar genom vårt liv har sitt ursprung i naturen och när de har tjänat oss går de åter tillbaka till naturen men inte i samma form. I själva verket återgår oftast materialen i annan form än i den som den blev utvunnen som. Vi förändrar materialet och dess uppbyggnad för att sedan lämna tillbaka den till naturen i en annan form.
Det går att förklara genom att beskriva jordens uppbyggnad.
Jorden är en ekosfär. Allt material vi brukar kommer från den ekologiska sfären och återgår så småningom till den på ett eller annat sätt om än i annan form. Vår ekosfär består av fyra olika skikt och de är atmosfären, biosfären, hydrosfären och litosfären. Dessa fyra sfärer är de som vi tar våra resurser från för att skapa material till våra produkter.
De fyra sfärerna innefattar tillgångar såsom:
• Atmosfären – ett skikt med gaser som omger jordklotet och gör jorden bebolig genom att bistå oss med syre.
• Biosfären – detta är ett relativt tunt skikt av allt levande material på jorden såsom djur och alla växter.
• Hydrosfären – denna sfär innefattar allt vatten som omger jorden d.v.s. våra hav, sjöar, floder och grundvattenkällor men även is och snö och vatten som lagras i molnen.
• Litosfären – detta är vår jords berggrund med sitt lager av sten och mineraler såsom järn, guld, olja och naturgas.
Många av de produkter vi brukar idag har i sin tillverkningsprocess förbrukat mycket mer material och resurser än vad själva slutprodukten innehåller. Det är faktiskt så illa att uppskattningsvis 90 % av materialet som går åt till produktionen återfinns inte alls i slutprodukten utan går direkt tillbaka till naturen som avfall.
Detta innebär att om man har en produkt med 1 kg metall i så har 9 kg metall brukats till produktionen och de kommer man aldrig att se som konsument eller designer.
Det är idag väldigt svårt att veta exakt var alla material i en produkt verkligen kommer ifrån. I många fall vet vi inte ens vad ett specifikt material innehåller eller var beståndsdelarna är utvunna från. Numera uppfattas det som en ansvarsfråga för såväl designers som producenter att veta var materialen kommer från och hur de är framställda, vem annars ska hålla reda på det? Det handlar också om att få ned kostnaden genom att redan i designarbetet titta på materialens ekologiska hållbarhet och spårbarhet.
Det är även svårt för många leverantörer att redogöra i detalj för
produktens innehåll och ursprung på grund av risken att förlora den egna produktens del av marknaden.
Globaliseringen växer för var dag och sökandet efter det billigaste materialet och billigaste arbetskraften leder till att stor del av
produktionen placeras i utvecklingsländer där kontroll på arbetsförhållanden och kemikalieåtgång t ex inte är lika hög.
Den vanligaste felaktiga uppfattningen om återvinning är att alla material kan återvinnas, vilket i praktiken är sant. Problemet är att det inte finns någon som har intresse för och samla ihop allt material och för att återvinna det. De enda material som idag har ett fullt fungerande återvinningssystem är stål, aluminium, glas och papper.
de ändrar bara form utefter våra behov. Oftast förstör vi inte materialen men de förlorar sitt värde och blir mindre användbara efter en tids användning. Vi ändrar i materialens struktur och koncentration och de blir därför inte lika brukbara som tidigare i nästa led.
När vi brukar ett material och omvandlar det till en produkt behöver resurserna oftast resa långa vägar. Detta medför att vi t ex tar ett material på andra sidan jorden och ur dess existerande ekosystem, ändrar om i strukturen och lämnar tillbaka det till naturen någon
annanstans på jorden och då oftast i annan form. Naturen kan därför inte tillgodose sig materialet på det sätt som det en gång blev skapat av
naturen. Vi ändrar i balansen som naturen byggt upp under miljontals år. Naturens egna återvinningssystem strukturerar och koncentrerar
material och i slutändan ökar värdet på dem genom att bryta ner det och skapa ett nytt material av det. När vi människor försöker oss på
återvinning har vi ofta skapat en återvinning som inte fullt ut håller vad den lovar. Än idag har vi inte hittat något sätt att efterlikna naturens tillvägagångsätt med att strukturera och koncentrera materialen. Ett sätt att förbättra materialcyklerna är att skapa en industriell omsättning av organiska och syntetiska ämnen.
Som tidigare nämnt är det inte bara det faktiska materialet vi får som är miljöboven utan produktionen av det har orsakat stor negativ
miljöpåverkan i och med transport och föroreningar vid produktionen.2
2.2 Definitioner av märkningar
Det finns idag en uppsjö av nationella och internationella märkningar för material och produkter, sju av dessa märkningar har jag undersökt såsom Svanen, EU Ecolabel, Cradle to Cradle, Möbelfakta, FSC, Oeko-tex och Bluesign.
Jag har valt att undersöka dessa märkningar därför att de är mest relevanta för mitt arbete. De är också de som används mest idag. Det finns även mindre märkningar för specifika material men de har jag valt att inte undersöka då de inte berör mitt arbete.
Det finns styrkor och svagheter med alla märkningar. I vissa finns det ett ekonomiskt intresse och därför kan man se på dem med kritiska ögon. Jag anser att om man ska kunna lita på en märkning till 100 % bör det inte finnas något ekonomiskt intresse i den.
Märkningar fungerar oftast på det sättet att ett företag ansöker med en specifik produkt eller material och låter den/det utvärderas. De betalar en avgift för att få undersökningen gjord. Analysen kan innefatta allt från hur produktionen går till, hur och var företaget får tag på sin råvara, hur
deras underleverantörer sköter sin produktion till hur hållbarheten i den fysiska slutprodukten är. När de sedan uppfyller de specifika kraven för den märkningen får företaget en certifiering som oftast är väldigt
gynnsam i marknadsföring och marknadssyfte. De kan även ge fördelar vid offentliga upphandlingar då möblers kvalitéer ställs mot varandra. De betalar sedan någon form av årlig licensavgift för att fortsätta få använda märkningen på produkten/materialet.
2.2.1 Svanen
Svanen är Nordens officiella miljömärkning sedan 1989. I Sverige sköter Miljömärkning Sverige det praktiska arbetet med att utarbeta kriterier, utföra kontroller och ge licenser.
Syftet med märkningen är att ge konsumenter en möjlighet att välja de bästa produkterna på marknaden ur miljösynpunkt. Huruvida en produkt är kvalificerad för en märkning bestäms utifrån en livscykelanalys. Man bedömer hur stor miljöbelastning en produktgrupp har
(energianvändning, vattenförbrukning, kemikalier, avfall med mera). Kraven för att få en märkning skärps vart 4:e år. Detta för att företagen anpassar sin produktion till de befintliga kraven och behöver sedan ytterligare en utmaning för att ta steget vidare mot en hållbar värld. Svanen har miljömärkningar inom hela 62 olika produktkategorier. Det finns i Sverige idag drygt 8000 stycken Svanenmärkta produkter.
Svanenmärkta möbler uppfyller miljökrav på råvaror som trä, metall, stoppning och plast. Det ställs även höga krav på kemikalier som används i tillverkningen av möbeln. Svanenmärkta möbler håller hög kvalitet och är testade med avseende på ekologisk hållbarhet. De tillhör de minst miljöbelastande på marknaden.3
2.2.2 EU Ecolabel
EU Ecolabel är EU:s officiella miljömärke och är en motsvarighet till Svenska märkningen Svanen.
1992 beslutade EU-kommissionen att starta ett gemensamt miljömärke för den europeiska unionen. Kraven för märkningen tas fram av
ansvariga organ i EU:s medlemsländer.
EU Ecolabel fungerar på samma sätt som Svanen. Produkterna
granskas ur ett livscykelperspektiv från råvara till avfall. Produkterna ska uppfylla stränga miljö-, funktions- och kvalitetskrav. Kravens höjs
kontinuerligt. 26 olika kategorier av varor och tjänster kan märkas med EU Ecolabel.
Då vi har Svanenmärkningen i Sverige är inte EU Ecolabel lika vanligt som ute i Europa där man kan hitta allt från vardagsvaror till hotell. 4
3 http://www.svanen.se/Svanen/ 4 http://www.svanen.se/EU-‐Ecolabel/
2.2.3 Cradle to Cradle
Denna märkning (ibland förkortat C2C) innebär att allt material i en produkt ska antingen gå att återanvända tekniskt eller kunna föras tillbaka till naturen i sitt ursprungliga skick. All energi som går åt vid produktionen ska vara förnybar. Man ”lånar” alltså materialen från naturen.
Metodiken utvecklades av arkitekten Michael Braungart och William McDonough år 2001 och den har använts som inspiration i flertalet produkter, byggnader och produktionssystem sedan dess. Praktiskt innebär Cradle to Cradle-metodiken att produkter designas så att olika material kan separeras och detta klassificeras in i två övergripande cykliska system:
Biologisk cykel
Till denna cykel hör material som naturligt kan brytas ned och återföras direkt till det ekologiska systemet. Exempel på sådana material är naturliga fibrer och bioplast.
Teknologisk cykel
Metaller och oljebaserade plaster men också kemikalier är exempel på värdefulla material som kan återvinnas eller återanvändas till samma eller bättre kvalité i slutna system om de inte blandas med andra material. 5
2.2.4 Möbelfakta
Möbelfakta är ett referens- och märkningssystem för möbler som ägs av TMF (trä och möbelföretagen). Systemet omfattar krav på kvalitet, miljö
och socialt ansvar. Som medlemmar i Möbelfakta kan vi som är aktörer i möbelbranschen tidigt fånga upp omvärldens krav inom alla tre
områdena och anpassa vår produktutveckling och våra inköp. Möbler som uppfyller alla tre kraven får märkas med Möbelfaktas logotype och innebär att möbeln möter kraven på miljö, är tillverkade enligt etiska riktlinjer och följer gällande kvalitetskrav.6
2.2.5 FSC
Forest Stewardship Council (FSC) är en märkning av trä som råmaterial. Den används för allt träbaserat material från massiv trä och skivmaterial till wellpapp. Märkningen ställer krav på spårbarheten i träet.
Den biologiska mångfalden och därtill knutna värden, vattentillgångar, jordar, unika och känsliga ekosystem och naturtyper ska bevaras så att de ekologiska funktionerna och skogens karaktär kan bibehållas.
Forest Stewardship Council är den internationella miljömärkningen av skogsprodukter som visar att virket kommer från skogsbruk bedrivet på ett ansvarsfullt sätt och som främjar biologisk mångfald skogen.7
2.2.6 Oeko-tex
Textilindustrin präglas av en samarbetsform där varje produktionsled från råvara till färdig textil produkt ofta är belägen på en annan plats i världen. Denna extremt uppdelade struktur syns i de komplexa
leveransförhållandena mellan alla inblandade i hela textilbehandlingskedjans företag. Dessutom råder olika
miljöbestämmelser i de enskilda länderna som försvårar märkningarna.
6 http://www.mobelfakta.se/om_mobelfakta/tre-‐trianglar
Det är här märkningen Oeko-tex Standard 100 kommer in. Syftet med märkningen är att utjämna globala skillnader vad gäller bedömningen av eventuella skadliga ämnen i textilproduktioner.
Oeko-tex-systemet kan identifiera och eliminera potentiella källor till problematiska ämnen vid varje bearbetningssteg. Testning blir
nödvändig när en textilprodukt komponeras eller en kemisk förändring görs till sitt material.8
2.2.7 Bluesign
Detta är en internationell textilmärkning som startade i Schweiz år 2000. Den avser inte bara på den färdiga produkten. Företag ansluter sig och låter sig granskas i ett mycket tidigt stadie i tillverkningen.
Resursåtgången av vatten och kemikaliåtgång i tillverkningsprocessen granskas liksom arbetsförhållandena på fabrikerna och
konsumentsäkerheten i slutprodukten.
Denna märkning täcker alla textilprodukter såsom kläder, bilinteriörer och möbler men även mindre accessoarer som används i samma industri.
Bluesign-märkningen har två olika kategorier: – Bluesign product
Denna kategori innefattar produkter som innehåller en Bluesign-märkt textil. Den inkluderar även dragkedjor, knappar och accessoarer som blivit märkta med Bluesign.
– Bluesign approved fabric
Här hittar man textilier som till 90 procent av innehållet räcker upp till den standarden som Bluesign kräver på produktionen. Deras leverantörer och tillverkare har blivit verifierade som Bluesign partners. 9
8 https://www.oeko-‐tex.com/en/manufacturers/concept/concept_start.html 9 http://www.bluesign.com/home/approach#.UzBFWdyhZII
Av de sju miljömärkningssystem jag undersökt väljer jag att använda mig av Svanenmärkningen som riktlinje i mitt fortsatta arbete.
2.3 Intervju med Emma Olbers
Jag har valt att intervjua Emma då hon arbetar som formgivare och har ritat Sveriges första Svanen märkta soffa för producenten Ire-möbler och hon har därför stor erfarenhet av hållbarhetstänk kring möbler och
inredning.
Emma Olbers
Den 24 mars träffade jag Emma Olbers på hennes kontor för att
diskutera miljömärkningar och höra mig för hur hon gick tillväga i arbetet med soffan Rejoin för Ire möbler. Den är i dag en av tre Svanen märkta soffor på Svenska marknaden.
Emma berättar att man måste kunna separera alla material från varandra för att kunna ha möjlighet att återanvända dem. Det ställs också krav på att allt material i soffan ska vara återvunnet eller ha påverkat miljön i minsta möjliga mån i sin tillverkningsprocess. Det största problemet i att rita en ekologiskt hållbar soffa är just skummet som används i de flesta uppbyggnader av sittdelen. De är i grunden baserade på olja och har därför en stor negativ miljöpåverkan i produktionsprocessen. De utger även ämnen under förbrukningsperioden samt väldigt mycket kemikalier vid förbränning.
Jag fick av Emma konkreta exempel på textilproducenter som hon tycker jag skulle kontakta för att höra hur deras utbud ser ut av miljömärkta textilier. Hon berättade att hon själv kämpade för att hitta ett som klarade kraven men som också såg fint ut på en möbel. Då kraven för slitstyrka är högre för offentligt bruk är det inte möjligt att ta textilier anpassade till hemmamiljö. Hon tyckte jag skulle prata med textilproducenterna
Kvadrat, Gullbrandsdalen, Gabriel samt Svenssons.
Något som Emma gärna hade sett på en soffa idag är hampatextil. Hon tycker det vore intressant att undersöka huruvida de finns att tillgå
hampatextil som klarar det slitage som en möbel för offentlig miljö måste utstå.
Vi pratade också om att de faktiskt går att ha metall i soffan vilket jag trodde var svårt att motivera om den ska vara ekologisk. Emma
berättade att de finns återvunnen metall och man kallar den andra generationens metall. Optimalt använder hon gärna trä men det är inte alltid det går att motivera i en offentlig möbel som dessutom ska säljas till ett rimligt pris då trä oftast är dyrare att producera än metalldetaljer.
2.4 En ekologisk hållbar soffa
Mot bakgrund av det just sagda skulle man kunna tänka sig följande önskelista för en ekologiskt hållbar systemsoffa.
Varje del bör uppfylla särskilda miljökrav. • FSC märkt trä
• Stoppning utan skum • Miljövänliga textilier
• Så få material som möjligt • Separerbara material
Min undersökning kommer att visa på vilket sätt, och om, denna önskelista går att uppfylla.
3. Designprocessen börjar
I detta kapitel kommer jag att beskriva min process från idé till färdigt koncept med ord och bilder.
3.1 Designprocessen
10Det finns åtskilliga beskrivningar av hur man kan gå tillväga i en designprocess. I grund och botten handlar det om att hitta sitt sätt att förhålla sig till design och dess metoder.
En designprocess är inte linjär och arbetet hoppar mellan faserna i rask takt. För att få en överblick över arbetet skapar jag en tidsplan över faserna i processen och definierar hur lång tid vardera delen får ta. Jag beskriver nedan hur min designprocess brukar gå till. Det är denna process jag tillämpar i detta projekt. Jag har under mina år på skolan förfinat och anpassat designprocessen till hur jag vill arbeta.
3.1.1 Indelning av designprocessen
Etapp 1, Inlärning
1. Bakgrund och målsättning
Varje projekt börjar med en bakgrundsbeskrivning som förklarar varför projektet bör starta. Vad är syftet och vad avses projektet göra för nytta och för vem? Vilka förutsättningar finns för projektet? Detta formuleras vanligtvis i en brief, antingen ställd av mig själv eller av en kund. Man gör även en tidsplan över hur lång tid varje del i projektet får ta och förväntas ta och vad som behövs utföras under varje etapp.
2. Research av material
3. Behov och funktionsanalys
Efter att man gjort klart för sig vad för problem man behöver lösa börjar arbetet med att göra research kring det. Det kan innefatta
omvärldsanalys över befintliga produkter inom den kategorin man
arbetar i men även studier kring och intervjuer med den tänkta brukaren.
4. Utvärdering och analys av Etapp 1 för att kunna fortsätta arbetet i nästa etapp.
Etapp 2, Gestaltningsarbete
5. Skissfas 1
I denna fas börjar arbetet med att gestalta produkten. Till en början tar man fram ett övergripande koncept utifrån den analys man tidigare gjort. Man tar sedan fram några olika gestaltningsförslag för att stämma av med kunden och diskutera hur man går vidare och med vilket förslag. Löpande sker även undersökningar kring möjliga material och tekniker.
6. Förtydligande av uppdraget samt avstämningen med kund.
Etapp 3, Fortsatt gestaltningsarbete
7. Skissfas 2
Det valda konceptet i första skissfasen omarbetas och fördjupas i
detaljerna. Man börjar arbeta i volymmodeller för att undersöka mått och storlek. Man gör tester och experiment för att komma fram till den bästa lösningen.
När man kommit fram till detta gör man presentationsunderlag för att presentera för beställaren/kunden.
8. Ritningsunderlag
När gestaltningen är klar börjar arbetet med att ta fram ritningsunderlag som är grunden för prototyptillverkning. Detaljer behöver lösas och material bestäms och olika alternativ ställs mot varandra.
9. Prototyptillverkning
En modell tas fram i skala 1:1. Därefter sker ytterligare en presentation/avstämning med beställaren.
10. Utvärdering
Här utvärderar man resultatet för att kunna avgöra om man har löst problemet som man i utgångsläget ställdes inför.
3.2 Producent till soffan - Lammhults
möbel AB
Lammhults möbler AB startade i Lammhult under 1940-talet och växte till en internationellt erkänd och vinstdrivande möbelproducent. Deras policy är självklar, den bästa designen är tidlös, den bästa möbelproducenten kompromissar därför inte med den devisen. Deras täta samarbete med sina designer lägger grunden för ett starkt varumärke och en tydlig identitet.
För att reducera användandet av resurser och den miljömässiga
påverkan arbetar Lammhults med tidlös design för långlivade produkter. Dem utvecklar och producerar produkter från material som har den minsta möjliga miljöpåverkan och inte resulterar i mera restavfall utan kan återvinnas som material eller skapa energi.
Lammhults är som företag certifierade enligt miljöledningssystemet ISO 14001 sedan 1998 och de fortsätter att utveckla sin produktion för att minsta påverkan på naturen.
Dem samarbetar nu med världens ledande möbeldesigners. Enligt dem ska det dem åstadkommer vara elegant, effektivt och minimera
miljöpåverkan. Bra design ska överraska på ett positivt sätt, det flyttar barriärer, det gör de omöjliga möjligt.11
3.3 Lammhults muntliga brief
Efter ett besök hos Lammhults då jag träffade deras produktchef
Andreas Mattisson för att prata om vad de söker fick jag denna muntliga brief. Vi tittade samtidigt på produktionen och Andreas berättade lite om konstruktion och hur de arbetade med konstruktion och material.
De önskar en:
• Ekologisk hållbar systemsoffa för offentlig miljö
• Den ska vara av softseating variant, d.v.s. något mjukare i
formerna i kontrast till hur offentliga soffor ser ut och känns att sitta i idag.
• Innehållet i soffan ska vara återvunnet och/eller återvinningsbart i största möjliga mån. En specifik märkning är därför inte aktuellt. • Den kan gärna innehålla alternativa material för stoppning, tyger
mm.
• Den bör ligga i mellanpris segmentet
• Den bör ha ”lösa” kuddar i ryggen med dun
• Den bör ha avtagbart tyg för utbyte alternativt tvätt • Den bör inte ha hörndel
• Någon form av armstöd mellan modulerna bör om möjligt ingå. Efter att ha lyssnat in dessa önskemål gör jag följande reflektioner: Deras bild av en ekologiskt hållbar systemsoffa överensstämmer med den bild jag själv sedan tidigare har (se sid 18) men nu har också Lammhults förtydligat visionen i detaljerna, som t ex vad gäller produktion, funktion, komfort och ekonomi.
3.4 Möjliga material
Utifrån min egen personliga om en ekologiskt hållbar soffa via
Lammhults brief har jag sedan gått vidare och specificerat kraven i mitt tankearbete och min förberedande research.
Att alla material optimalt måste gå att separera när soffan är
färdiganvänd är en viktig förutsättning om den ska anses som ekologiskt hållbar. Man ska enligt Svanenmärkningens krav kunna återanvända varje material såsom stoppning, textil och stomme var för sig.
Ska den vara ekologisk måste varje enskilt material vara återvunnet eller nedbrytbart och kunna föras tillbaka till naturen med minsta möjliga
påverkan. Enligt Svanenmärkningens krav måste en viss procent av varje material i möbeln vara återvinningsbart eller vara från en
återvunnen källa.
Svanenmärkta möbler uppfyller miljökrav på råvaror som trä, metall, stoppning och plast. Det ställs även tuffa krav på kemikalier som används i tillverkningen av möbeln och dess beståndsdelar. Svanen märkta möbler håller hög kvalitet och är testade med avseende på hållbarhet. De tillhör de minst miljöbelastande på marknaden idag. Jag kommer inte att sträva mot en Svanenmärkning men ändå ha den märkningen som måttstock beträffande återvinningsbarheten av de använda materialen. Jag har tolkat Lammhults som att de inte tycker att det är relevant att sträva efter en märkning utan ser hellre att soffan är 100 % ekologiskt hållbar. En Svanenmärkning innebär förpliktelser och
successivt höjda krav som kan kringgås om produkten inte Svanenmärks.
Jag har tittat på varje del i soffan var för sig och sökt efter lämpliga material.
3.4.1 Klädsel
Det är för mig helt uteslutet att arbeta med bomullsbaserade textilier då dessa är väldigt energikrävande i produktion samt att det används väldigt mycket besprutningsmedel och vatten för att framställa dem.
Ull däremot är ett något bättre alternativ då det inte kräver lika mycket resurser för att framställa samt knappt några kemikalier. Det är nästan uteslutande ull textilier man träffar på i offentliga möbler idag.
Jag har intervjuat textilproducenten Gudbrandsdalen om ny ull och fick svaret att det uteslutande producerar ylle av ny ull, inte av återanvända ylletextilier. De använder sig av EU Ecolabel certifierad ull i sina
produkter och menar att det är ett bra miljöval.
Lin finns också vilket är ett bättre alternativ än bomull och ull. Linnetyg med den slitstyrka som krävs för offentliga möbler är svårt att hitta.
Jag övervägde även att använda mig av hampa då den växer väldigt fort, inte kräver besprutning och behöver bevattnas markant mindre än andra växter. De jag har hittat och som har den slitstyrkan som krävs har varit väldigt grova i strukturen och därför inte intressanta för denna soffa. Enligt en undersökning gjord av KEMI var de flesta tyger hos de nordiska textilproducenterna ofarliga med avseende på antalet kemikalier i och vid tillverkningsprocessen.12
Följande fyra textilproducenter kontaktade jag och fått prover. Några har C2C, EU Ecolabel och Oeko-tex100 märkta tyger.
• Svenssonsinteriör – har EU Eco-label, REACH och Oeko-Tex100 märkta textiler. Produktion av ull i möbeltextilier. De har inget lin.
http://www.svenssoninterior.com
• Kvadrat - har en del EU Eco-label märkta tyger.
www.kvadrat.dk
12 http://www.kemi.se/Documents/Publikationer/Trycksaker/Tillsyn/Tillsyn-‐1-‐14-‐
• Gabriel – (Europost 2, EU Eco-label, OEKO-tex100 märkt 100 % ull) Cradle to Cradle märkt textil. Även Reach märkning.
www.gabriel.dk
• Gudbrandsdalens – norskt bolag med EU Eco-label märkta tyger. Går att få i många olika kulörer. Viskos och ull i tygerna som är märkta.
http://www.gu.no/nc/infoside.aspx?mid=70&mkey=V70&lng=GB&p arID=12
Den enda som verkligen utmärker sig i hållbarhetsaspekten är leverantören Gabriel.
Då det inte finns många ekologiskt hållbara textilier kommer jag att använda mig av Gabriels tyg Gaja C2C som är Cradle to Cradle märkt och innehar de egenskaper jag strävar efter i min slutprodukt. De har även en fin färgställning i sina tyger vilket jag tycker gör det mera intressant.
4.3.2 Stommen
För att skapa en soffa behöver man bygga en stomme och den kan vara många olika material. Om man bestämmer sig för trä kan man välja skivmaterial eller massiv trä eller en kombination av de båda materialen. Då önskemålet från Lammhults är att soffan ska landa i ett
mellansegment rent prismässigt är skivmaterial ett bättre val om man vill använda sig av trä även om kostnaden för stommen är försumbar. För att nå en formmässig höjd kan jag addera någon massiv trä detalj.
• Trä (massivt & skivmaterial) – bör vara FSC märkt för att garantera att det kommer från granskade skogsbruk som påverkar miljön i minsta möjliga mån och värnar om biologisk mångfald i skogarna. • Metall – bör vara i rått stål med viss ytbehandling. Det får inte vara
kromat då det inte är möjligt att återvinna.
Metall är 100 % återvinningsbart men processen att tillverka stål är väldigt resurs- och energikrävande.
Lackad ytbehandling osv är möjligt att ha då man vid återvinning bränner bort färgen för att sedan smälta ner metallen.
Återvunnen metall, andra generationen metall går också att använda.13
Lammhults använder sig nästan uteslutande av kromad metall men i mitt fall måste jag frångå det av miljöskäl. Jag får använda mig att lackade ytor. Lammhults har en stor fabrik där de har all möjlighet att producera stommar och detaljer i stål. De är väldigt skickliga och kunniga på
rörbockning.
3.4.3 Stoppningen
Att välja vilket material ur en ekologisk synvinkel som jag ska använda i stoppningen är inte lätt då de flesta på marknaden använder sig
uteslutande av skum vilket är oljebaserat och därför oftast inte möjligt att återvinna. Det går inte att återvinna då det är en härdplast.
Ett alternativ till skum är ”pyttipanna” som är skumspill från tidigare produkter med skum i. Det går inte att återvinna materialet. Istället bränner man det. Det blir som sista anhalten för materialet.
Jag kontaktade Nevotex och pratade med Magnus Krantz som är
Sveriges största leverantörer av stoppningsmaterial och vi kunde snabbt utesluta användandet av skum då det inte går att återvinna på ett
miljövänligt sätt och då det dessutom förorsakar stora utsläpp av kemikalier vid processen för att skapa materialet.
Han rekommenderade mig att titta på ett helt nytt material som
produceras i Holland av tillverkaren Enkev. Det heter Labyrinth och ser till utseendet ut som tagelmattor med naturgummi sammansättning. Det är gjort utav 100 % återvunna PET-flaskor och går dessutom utmärkt att återvinna till 100 % då man brukat materialet klart. Materialet
uppbyggnad påminner närmast om hairlock plattor. Det har väldigt bra hygieniska egenskaper då det inte har någon uppsugningsförmåga. Enligt Nevotex ger det den bästa möjliga komforten och är det mest hållbara valet för professionell användning.
Detta material kändes väldigt bra och jag fick prover för att testa och känna på det. Vid diskussion med Andreas på Lammhults tyckte även han att det lät spännande att titta på.
Jag pratade även med Emil Zetterlund som läser tapetsering sista året på LiU Malmsten och bad om tips gällande uppbyggnaden av soffan. Emil tyckte jag skulle titta på Nozag i grunden med pocketspringsresårer och hairlock tagel (50 % tagel 50 % naturgummi i 10-40mm stycken) ovanpå. Detta blir dock dyrt. Annars kan man använda återanvänt polyeterskum. Detta alternativ klarar Svanenmärkningens krav.
Emma Olbers berättade hon att de använder polyeterskum i Soffan Rejoin för Ire från leverantören Recticel. Jag känner dock att jag inte vill använda mig av skum och väljer att titta närmare på materialet Labyrinth. Det finns idag inget ekologiskt hållbart skum på marknaden idag och därför väljer jag bort det.
• Labyrinth plattor, Enkev, produktionsland Holland 14 Labyrinth materialet kan specificeras enligt följande:
Det är ett elastiskt, fjädrande och transparent stoppningsmaterial som kan användas inom the flesta användningsområden såsom möbler, madrasser, båtdynor, hysvagnsdynor och utemöbler.
Det består av extruderade polymer granulat. Materialet extruderas genom en perforerad form och ser nästan ut som glasnudlar som sedan länkas samman till en väv. Den kyls sedan ned i kallt vatten för att stelna. Sedan skärs de till för lämpad storlek.
Granulaten för att tillverka en viss typ av labyrinth är även Cradle to Cradle silvermärkt.
Säljs i plattor med måtten 1200x2000 och i tjockleken 15, 30 och 50mm.
Materialet är gjort av 100 % polyolifine elstromer. Kommer i densiteten 60+/- 5 (kg/m3).
Finns hos den Svenska stoppningsleverantören Nevotex. Fungerar utmärkt i offentliga möbler då det klarar kraven på belastning. Det är 100 % återvinningsbart och gjort till 100 % av återvunna petflaskor. Plattorna är 30-50mm tjocka. Liknar Hairlock (gummerade
tagelplattor) i strukturen. Det är tvättbart, fukttåligt och anti-allergiskt. För tillfället är inte materialet flamsäkert men efter diskussion med Enkev berättade dem att efterfrågan är stor efter det så dem håller för tillfället på att arbeta fram det och tror sig bli klara inom en snar
framtid.
• Fjäder/Dun
Till modulsoffans kuddar kommer jag eventuellt att använda mig av dun och fjäder för att få en högre komfort och ett mjukare uttryck. Det kan vara svårt att hitta dun och fjädrar till stoppning som inte kommer från plockade levande djur. I vissa produktioner plockar man levande djur för att de i sin tur ska generera mer fjädrar. Man bör därför titta på leverantörer som kan garantera att dess fjädrar och dun
14 http://ehandel.nevotex.se/sv-‐se/produkter/stoppningsmaterial-‐labyrinth-‐
kommer från slaktavfall och där djuren dödats i annat syfte än att leverera fjädrar.
En kudde med stor andel dun gör kudden mjuk och fluffig, med en kudde med stor andel fjädrar ger spänst och leder bort fukt.
Jag har återigen tittat på Nevotex sortiment och de har dun och fjädrar som kommer från slaktade djur.
3.5 Tidsplan över designprocessen
I den inledande delen av arbetet sätter jag upp en tidsplan för hur lång tid varje del i min designprocess ska ta. Detta för att arbetet ska gå smidigare, vara mer effektivt och för att man sedan ska kunna utvärdera projektet på ett lättare sätt. Det är även lättare att kommunicera med en uppdragsgivare om man bestämmer en tidsplan över arbetet.
3.6 Behovsanalys – om soffor för
hemmabruk och offentlig miljö
Då Lammhults försäljning till 98 % sker till offentligmiljö är det en del aspekter man måste ta i beaktande. En möbel som ska brukas i offentlig miljö måste tåla mycket mer slitage än en soffa för hemmamiljö. Man måste beakta hur textilierna utsätts av brukaren, var någonstans de svaga punkterna placeras i sömmarna och vilken slitstyrka textilier har. Man måste fundera på hur soffan sliter på den miljön den placeras i såsom t ex hur soffans fötter sliter på golvet. Golven hos brukaren är inte alltid plana och det måste man lösa rent tekniskt för att ha möjlighet att kompensera ut det i soffans ben.
En soffa för offentligt bruk måste vara anpassat för städning med utrymme för att komma för rengöring av golvet under soffan.
Vecka 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Research företag Skissetapp 1 Skissetapp 2 Prototypframställning Ritningsunderlag Research material/märkningar Skapa presentation
Vem som kommer att bruka soffan är väldigt svårt för mig att säga som formgivare i denna del av processen. Jag måste därför förutsätta att brukaren kan vara mellan 1-100 år, man som kvinna, kort som lång, med eller utan funktionsnedsättningar osv. Jag har därför svårt att bestämma vem brukaren kommer vara i detta fall. Jag vill inte utesluta någon utan vill att soffan ska kunna brukas av en stor del av befolkningen.
Vi människor sitter alla olika och beroende på hur våra kroppar är formade använder vi därför en sittmöbel på olika sätt. Beroende på i vilken miljö soffan står i såsom offentlig eller hemma påverkar även hur vi sitter.
I en modulsoffa för offentlig miljö ska brukaren kunna njuta en kort
stunds vila i väntan på något. Låta benen få slappna av. Soffan behöver inte ha samma mjuka och sköna egenskaper som en hemmasoffa har. I soffan för hemmabruk bör man kunna ligga medan man i en soffa för offentlig miljö sitter upp. Det ställer krav på att just sittandet är behagligt. Det är viktigt att man lätt kommer i och ur soffan utan större problem för att inte exkludera äldre människor eller människor med
funktionsnedsättningar. En soffa för offentlig miljö brukas oftast en kortare stund än en i hemmamiljö. Man sitter i väntan på någonting såsom väntrum, lobby eller kortare möten. Man vill oftast sitta upprätt och ha möjlighet att snabbt komma i och ur den.
Systemsoffa är en annan benämning på modulsoffa. Den består oftast av en grund om tre delar såsom ryggdel, hörndel och sittdel utan
ryggstöd. Dessa kan man sedan mixa och skapa en soffa för olika behov och miljöer. Det är väldigt praktiskt att inreda en miljö med så mycket soffa som man är i behov av.
Till detta kan man addera bord eller liknande förvaring för att ha möjlighet att skapa en mer rumslig känsla kring soffan.
En modulsoffa innebär för mig att varje modul är till viss del beroende av de andra för att skapa en soffa tillsammans.
Jag tycker det är intressant att arbeta med det mjuka uttrycket i en soffa för offentlig miljö. De behöver inte ha samma mjuka komfort som en soffa för hemma miljö där kraven på sittkomfort är högre.
Oftast är det inte den som köper den offentliga soffan som kommer att bruka den. Det är oftast inredningsarkitekter eller andra upphandlare som sköter den delen. Därför kan de sistnämnda anses som kunder och deras kunder kan anses om brukare.
Som jag tidigare nämnt finns det endast tre stycken Svanenmärkta soffor på marknaden idag vilket ger en möjlighet för Lammhults att möta ett behov på marknaden.
3.7 Mått
I gestaltningen av en offentlig miljö ställs höga krav på användarbarhet. Man har att förhålla sig till hur man sitter och hur man brukar möbeln. Efter att ha undersökt soffor på marknaden har jag kommit fram till att 45cm är en bra sitthöjd.
Sittdjupet i en soffa bör ligga kring 45cm. Rygghöjden varierar beroende på hur soffan är tänkt att brukas. För längre sittande bör den vara högre men för kortare bruk så räcker de med att man kan luta sig mot den för att avlasta ryggen. Den bör dock vara minst 30cm för att man ska kunna luta sig mot den anser jag.
3.8 Kompletterande kravspecifikation
Till de tidigare presenterade kriterierna kan nu läggas följande;Det ska gå lätt att städa under soffan och komforten ska vara anpassad för en kort stunds vila.
3.9 Svanenmärkta soffor på marknaden
15Rejoin för Ire Möbler ritad av Emma Olbers. Lin som textil med detaljer i naturgarvat läder och stomme i furu. Lämpad för hemmamiljö.
Stereo för Mitab ritad av Joel Karlsson. Lämpad för offentlig miljö. Benställning i metall.
Mute för Mitab ritad av Joel Karlsson. Lämpad för offentlig miljö. Benställning i metall.
Dessa tre soffor har både likheter och olikheter. En av de är tänkt för hemmabruk och de övriga två för offentlig miljö och de är därför utformade på olika sätt. I hemmamiljö går det utmärkt att ha lösa
kuddarna i ryggen medan det i offentlig miljö måste sitta fast för att inte försvinna.
De har alla en någorlunda likadan låg benställning dock tillräcklig hög för att tillåta en bekväm städning.
Stereo och Rejoin har lägre rygghöjder än Mute då den är tänkt att skapa ett rum i rummet med. Där man blir omsluten och kan ostört utföra arbete eller samtal.
Rejoin har en textil i lin vilket är mer miljövänligt än ullbaserad textil som Mute och Stereo har.
Alla tre sofforna är Svanenmärkta. Jag anser dock att Rejoin är den mest ekologiskt hållbara soffan av de tre då den innehåller trä, lin och natur garvat läder.
3.10 Research av marknaden över
systemsoffor
Jag vill att min soffa ska ha en modern form och visa var jag står som formgivare. För inspiration gör jag därför till en början en ordentlig research av vilka systemsoffor som i dag finns på marknaden för att kunna förhålla mig till dem i mitt gestaltningsarbete.
Detta inspirationsmaterial har hjälpt mig att välja väg rent estetiskt. Vill jag uppnå en känsla av något mjukt, enkelt, italienskt eller
skandinaviskt?
Jag har främst valt att titta på svenska producenter men även en del internationella då de har gjort fina och intressanta lösningar. Jag har främst tittat på formen på sofforna för att få en bild över soffan som form. Detta är ett axplock av de soffor inklusive de tre svanen märkta
(Ire-Rejoin, Mitab-Mute, Mitab-Stereo) jag tittade på innan min egen
gestaltningsprocess började. Det är främst soffor lämpade för offentlig miljö men även för hemmamiljö för att få ett större perspektiv i min överblick.
Ingen av de dem, förutom de tre nämnda är miljömärkta. I olika grad lever de upp till de krav jag tidigare ställt.
Jag har valt att gruppera in dem i olika kategorier utefter deras övergripande utseende.
Lammhults - Addit
Edsbyn - Cliff
Skandiform - Nonstop
Swedese - Gap Blå Station - Qvarto
Soffor med låga klassiska benställningar med fyra ben på vardera modul
Mitab - Stereo
Soffa med ett sterilt och enkelt uttryck
Moroso - Love me tender Ire - ReJoin
Soffor med annorlunda benställningar såsom medar och korslösningar
Offecct - Block
Soffor som skapar rum i rummet
Soffor med hög bombardering och massiva sitsar
Vitra - Place
Lammhults - Area Muuto - Connect
“Foto”
Gan Rugs - Patricia Urguiola Mitab - Courage
Mitab - Mute Materia - Monolite
Soffor med möbleringsmöjlighet som liknar öar
Blå Station - Dunder
Moroso-Love me tender har ben av trä vilket är mer miljövänligt än t ex metall. De flesta sofforna har en stomme av trä men den är inte alltid är synligt utan täckt med textilier. Det är de jag vill undgå i min gestaltning då jag anser att detta är att använda materialet på ett onödigt sätt. Kan man reducera de och använda höga ben slipper man problemet med att täcka stommen med något material.
En modulsoffa kan ha olika funktioner såsom rumsskapande för att skapa rum i rummet i miljöer där t ex ljudvolymen är hög och det sker mycket distraktion. Sen finns det även soffor som ska vara enkla i sitt uttryck för att lätt smälta in i en miljö och inte ta så mycket i anspråk av rummet. Dessa har enkla benställningar och en ganska stram form. De flesta sofforna har ben i metall. Detta skapar en stor stabilitet men är som sagt inte det mest miljövänliga alternativet. Dock behöver man
väldigt lite metall för att skapa stabilitet kontra trä som de behövs mer av. Där kan man också fråga sig vilket som egentligen är bäst. Mycket
miljövänligt material eller lite av de mindre miljövänligt material. Jag vill ha en hög benställning och därför kommer jag att välja metall.
Jag har valt att titta närmare på soffan Love me Tender för Italienska producenten Moroso, ritad av den erkända formgivaren Patricia Urquiola. Varför jag valt just den är för att jag gillar uttrycket på den och för att den har en klassisk kuddliknande ryggkudde som jag gärna vill applicera i min soffa. Denna soffa är tänkt att användas i en lounge, väntrum eller
400
450 300 150
kontor. Den har även adderade detaljer som bord med inkluderade armstöd vilket jag tycker är väldigt smart och tillför någonting till den annars enkla formen. Soffan har även en väldigt fin bombardering på sitsen som jag vill försöka få in i min soffa.
Soffan har en benhöjd på ca 150mm och en sits som är ca 300mm. Detta skapar en sitthöjd på 450mm vilket är att kalla för standard hos soffor både i offentlig och hemmamiljö.
Sittdjupet är ca 450mm och det för att man ska kunna sitta ordentligt och få stöd för benen när man sitter längst in med baken. Rygghöjden är kring 400mm och det är för att man ska känna att man får stöd när man lutar sig tillbaka och inte faller över ryggkudden med övre delen av ryggen.
4. Designprocessen
fortsätter
Efter min analys av material, funktion och form hos den soffa jag arbetar med är det nu dags att gå vidare i gestaltningsarbetet.
4.1 Moodboard
Detta är en moodboard över den känslan jag vill förmedla med min soffa. Jag har inspirerats av raka streck och regelbundenhet med upprepning. Den klassiska kudden och mötet mellan människor i en stillsam miljö då det oftast efterfrågas idag i offentliga miljöer. Lugna neutrala färger och harmoni.
4.2 Skissetapp 1
Här börjar jag gestaltningsarbetet med att ta fram några koncept som svarar på briefen och de krav som jag och Lammhults tidigare ställt. Nedan presenteras de fem koncepten som jag skissade fram under denna etapp.
Koncept 1
Koncept 2
Detta koncept bygger på en hög benställning med solid sits och en adderad ryggkudde. Jag undersökte om sit-sen skulle bestå av en stomme och en sittkudde ovanpå den.
Här har jag undersökt om stommen ska vara i trä och även i olika nivåer. Tittade på om träben var ett alternativ.
Koncept 3
Koncept 4
Detta koncept bygger på den klassiska stora klädda stommen som sträcker ner till golvet. Något mjukare i formen med stora dynor.
Här tittade jag på hur en systemsoffa kan se ut om man frångår den klassiska fyrkanten. Kan man ha runda delar med adderade for-mer?
Jag väljer att arbeta vidare med koncept 5 då det känns mest intressant, har mest utvecklingspotential och känns mest representativ för mig som formgivare. För att skapa den eftersträvade enkelheten och även möta Lammhults önskemål valde jag att lämna trä som material till stommen och valde istället att gå vidare med metall. Nedan följer utvecklingen kring det konceptet.
Dessa är de första skisserna jag gjorde i datorn efter omfattande skissande på papper. Här fick jag snabbt en uppfattning om hur en
Koncept 5
Det var detta koncept jag arbetade vidare med. Den bygger på en metallställning och en kudde som är adderad ovanpå med en till synes lös ryggkudde ovanpå. Undersökte även om benställning behöver sitta på det vanliga sättet.
klassisk kudde som sits och en likadan som rygg skulle se ut. Jag var inte nöjd med benställningen utan tyckte att den var alldeles för
intetsägande med fyra ben.
Nedan följer min undersökning kring benställningen för detta koncept. Jag ville skapa intressanta mellanrum med benen och undersökte hur jag på bästa sätt skapande det. Då det är en systemsoffa och modulerna ska ställas bredvid varandra får inte benen skapa ett för rörigt intryck när de står i rad.
Här är kuddarna fortfarande väldigt tunna och jag insåg att jag måste dimensionera upp dem för att soffan ska ha en skön sittkvalité och
Efter att jag arbetat fram ett koncept träffade jag Anya Sebton för att låta henne titta på mina skisser och idéer.
Anya arbetar som möbelformgivare har sedan 15 år arbetat med
Lammhults och hon har ritat ett flertal systemsoffor och kan därför agera bollplank för mig i min designprocess. Hon vet hur Lammhults tänker och har garanterat testat många olika idéer på dem så jag kanske kan slippa gå i de fällorna.
Möte med Anya Sebton
Under mötet den 15 april med Anya visade jag mina skisser och koncept för soffan för att tillsammans med henne reda ut åt vilket håll jag ska gå. Hon har stor erfarenhet av just soffor och då särskilt systemsoffor och hade mycket åsikter och viktiga tankar jag har nytta av i detta skede av arbetet. Då hon har arbetet med Lammhults under många år kan hennes åsikt på något sätt representera Lammhults.
Det stora problemet med att rita systemsoffor som jag förstår det är just hur man kopplar samman modulerna på bästa sätt. Ska man visa upp kopplingen som en del av möbeln eller dölja den? Det finns en massa varianter på marknaden och Anya har en patenterad lösning med
magneter som Lammhults har rättigheter till att använda. Lammhults har även en standard lösning som man lätt kan implementera i en soffa. Vi pratade mycket om hur jag ska se mitt arbete. Att jag måste stå på mig och verkligen köra på den designen som jag kan stå för som
formgivare med egen identitet. I grund och botten menar Anya att detta är min tid att få göra vad jag vill utifrån producentens önskemål, utan att frångå briefen ändå göra projektet till mitt eget. Detta var skönt att höra då det är svårt mitt i processen att veta hur jag ska tolka Lammhults önskemål. Det är mitt examensprojekt och jag bör själv tydligt synas i mitt arbete menar Anya.
Vi pratade mycket om stoppning också och Anya hade många alternativ hon tyckte att jag skulle titta på. En del som hon har använt sig av men även material som hon är intresserad av att titta närmare på som hon tyckte kunde vara intressant för mig i arbetet.
Vi pratade även om att involvera trä i soffan. Jag tolkade Andreas Mattisson som att han tyckte det kan vara spännande att involvera trä men inte i för stor utsträckning då allt sådant måste produceras externt då Lammhults inte har trätillverkning inhouse. Anya tyckte att jag kanske kunde utesluta det och arbeta med just stål som Lammhults kan göra på plats för att underlätta produktionen.
Enligt Anya består en systemsoffa av tre delar, en del utan något ryggstöd, en mellan del och en hörn del. Sedan kan man addera bord eller förvaringshylla i samma form för att skapa en serie och ett rumsligt sammanhang. Det bilr också lättare att möblera om den kan fylla ett rum även på höjden och inte bara ytmässigt på golvet.
Analys av skissetapp 1:
Jag bestämde mig för att arbeta vidare med koncept 5 för att det stämde bäst överens med den kravspecifikationen jag tidigare ställde. Det är alltid svårt i ett sådant läge att veta åt vilket håll man ska gå. Ofta vet man innerst inne vad som är bra men det måste gå att motivera valen för att motivera att man väljer bort någonting annat. Varför är detta förslag bättre än det där t.ex.? Det gör att hela arbetet med att formge något kan gå fortare och smidigare.
Jag fastnade efter skissetapp 1 och försökte tappert att komma vidare med utvecklingen men det var svårt. Jag gillade idén med en stor kudde till sits och en till ryggen. Det var så jag tolkade Lammhults brief. Men kanske var jag lite väl stram och tolkade den rakt av. Var det verkligen två klassiska kuddar Andreas ville ha?
Efter diskussion med mig själv och personer i min omgivning kom jag fram till att jag måste utveckla formen mer. Släppa de där kuddarna och börja om från grundidén i koncept 5.
Jag var relativt nöjd med resultatet efter denna etapp men kände att den verkligen behövde utvecklas rent formmässigt främst för att tilltala
Lammhults men även vara något jag kunde stå för. Det tog ett bra tag innan jag insåg att jag måste lägga denna idé åt sidan för att det ska komma ut någonting ännu bättre. Det gjorde jag efter ett tag och det jag tog med in i nästa idé var den höga benställningen som jag kände hade intressanta kvalitéer och verkligen kunde utvecklas.
Anya tyckte att jag hade hittat något intressant i formen men tyckte likväl som jag att det gick att utveckla mer.
4.3 Skissetapp 2
Jag väljer alltså efter mycket eftertanke att lämna den första idén med en klassisk kudde som sits då jag känner att jag fastnat i den. Jag vill
utveckla den men vet inte åt vilket håll jag ska gå. Jag vill förenkla
benställningen då den känns alldeles för rörig och inte uppfyller de krav jag ställde i min kravspecifikation.
Jag börjar därför skissa på en enklare benställning, med en tydligare identitet i uttrycket. Anledningen till att soffan har höga ben är den hänsyn till städaspekten i offentliga miljöer jag måste ta. Det måste gå lätt att städa under och runt dem. Jag låter därför sitsen och
och buret i uttrycket med benställningen. Nedan följer processen där jag undersöker hur benställningen och soffan som helhet ska se ut.
Till en början bestod ryggen av en enda kudde men jag ville skapa en intressantare form och valde senare att dela upp den i två. Sitsen är stor nog för två personer och mitten på soffan används kanske därför inte. Helt plötsligt hände något med uttrycket på soffan som jag gillade bättre.
I detta skede skapade jag fyra ben av benställningen istället för den tidigare skissen med en rundad avslutning på sidorna.
Här undersöker jag tjockleken på benen och förhållandet till sitsens storlek. De var till en början lite väl underdimensionerade både med tanke på konstruktionen men även uttrycket det skapade. Jag gick därför upp i tjocklek för att skapa ett visuellt mer trovärdigt intryck.
Denna variant har en avslutning i trä högst upp. Efter lite fundering insåg jag att den detaljen bara blir adderat utan någon egentlig funktion eller mervärde. Därför lämnade jag den idén ganska fort.
Jag hittade inte riktigt rätt med benställningen. Det blev oftast rörigt och mycket ben. Eftersom det är en systemsoffa så måste modulerna gå att ställa bredvid varandra utan för stora mellanrum. Benställningen får därför inte hindra dem från att mötas. Efter mycket undersökande och skissade hittade jag rätt.
Analys av skissetapp 2:
Nu känns det äntligen som att jag har hittat rätt med formen. Den står verkligen för mig som formgivare och den känns realiserbar och rätt för Lammhults. Den har fått en tydlig identitet och påminner inte om
någonting jag sett på marknaden i den research jag gjorde. Jag började därför gå in på detaljer såsom mötet mellan benen på sidorna och
sittdynan. Jag ville att benet skär in i dynan och tydligt visar att dynan är buren av stommen. Detta lyckades jag med och dessutom kommer inte modulerna att störa varandra rent ytmässigt när de ställs mot varandra för att skapa en större soffa.
5. Resultat
Soffan består av fyra stycken olika moduler. En lite större modul med stöd i ryggen som likväl kan användas som en solitär. En mindre modul med stöd i ryggen som kan användas som fåtölj och två stycken puffar utan ryggstöd.
Bomberingen av sitsen är tänkt att vara högre än vad som redovisas på renderingarna. Det framgår dock tydligt i bilden på genomskärningen av stoppningens uppbyggnad hur sitsen är tänkt att vara formad.
5.1 Kombinationer och möbleringsförslag
och alternativa material
Detaljer på baksidan. Benen går upp i sittkudden för att skapa ett uttryck av att kudden vilar på benen och då blir det tydligt att kudden bärs upp av stommen.
På detta sätt är soffan sammansatt. En stomme i stål och sedan adderar man sitsen och ryggkuddarna.
Detta är ett möbleringsförslag i hur man kan fylla en större miljö med modulerna.
Svart lackerad benställning
5.2 Övergripande mått på modulerna
Jag har valt en grund bredd på 60 och 120cm då jag testat mig fram och anser att det är en bra storlek på modulerna. Höjden 45cm i sitthöjd är i dag vanligt förekommande och därför väljer jag det. Då det är mycket material i sitsen finns det en risk att allting sjunker ihop kraftigt när man sitter och gör att man egentligen kommer att sitta lägre än jag tänkt. Efter att ha byggt upp genomskärningen och låtit olika människor med olika vikt provsuttit den upplever jag inte att material sjunker ihop så pass mycket att det är aktuellt att höja grundhöjden på sitsen mer än 45cm. Det lilla som material sjunker ihop skapar enbart en mer tillfredställande komfort i sittandet.
Bredden 120cm på den större modulen gör att man utan problem kan sitta två personer och inte behöva känna att det är trångt.
Jag har kommit fram till att man behöver ha två stycken olika höjder på ryggkudden. Detta för att ha möjlighet att skapa en soffa som klarar av längre sittande kontra en med lägre kudde där man kanske sitter
temporärt.
Den lägre kudden jag har ritat i mitt förslag är 30cm hög och därför
väldigt låg men detta hjälps av med att skapa en som är högre, ca 45cm. Ryggkudden behöver även fästat på något vis på baksidan för att inte glida ner under ryggpinnen. Detta kan man göra antingen med vanliga knappar eller med någon form av mindre ficka baktill som gör att man trär på den. 450 150 300 300 500 700 450 150 600 1200 600 1200 600
Genomskärning av hur stoppningen skulle kunna byggas upp. Det är i grunden en plywoodskiva med fastspänd elastiskt sadelgjord för att skapa lite svikt i sitsen. Därefter adderar man labyrinthen och bygger till den höjd man är i behov av. Ovanpå detta placerar man någon form av väv som gör att man inte känner strukturen på stoppningen igenom textilen. Högst upp klär man sedan med den textilen som man vill ha.
