Kunskap och självvärdering : En experimentell studie av självkänsla

Mälardalens högskola

Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling

Kunskap och självvärdering

En experimentell studie av självkänsla

Jenny Salo och Johanna Sandström

C-uppsats i psykologi, VT, 2012

Handledare: Leonard Ngaosuvan

Examinator: Håkan Källmén

1

Kunskap och självvärdering

En experimentell studie av självkänsla

Jenny Salo och Johanna Sandström

Tidigare forskning har påvisat att självkänslan är möjlig att tillfälligt förändra. Detta har undersökts genom experimentella studier där manipulationer av olika slag har genomförts. Manipulationerna har bestått av indirekta undersökningar om prestation och andra direkta undersökningar om individernas självuppfattning.Studien undersökte om direkt och indirekt manipulation påverkade självkänslan i två experiment. I Experiment 1 användes kunskapstest i geografi och i Experiment 2 skulle deltagarna avgöra om positiva eller negativa egenskaper passade dem. Resultatet visade att varken geografikunskaper eller egenskaper påverkade självkänslan. Förmodligen behövs starkare direkt påverkan såsom relativa jämförselser eller raka uttalanden till personen för att självkänslan ska påverkas.I undersökningen deltog totalt 169 personer varav 84 i Experiment 1 och 85 i Experiment 2.För att mäta självkänslan användes Rosenbergs self-esteem scale och för att se att det var självkänslan som visade effekt och inte sinnesstämning användesThe Brief Mood Introspection Scale.

Keywords: self-concept, self-esteem, global self-esteem, performance, self-evaluation

Inledning

Som psykologiskt ämnesområde är självet väl utforskat (Simons, Capio, Adriaenssens, Delbroek&Vandenbussche, 2012). Helheten av självet är vad som kallas självkoncept (self-concept) och innebär individers uppfattning om det egna självet. Detta är ett brett begrepp där bland annat självkänslan (self-esteem) involveras och är en av flera attityder inom självet (Simons, et.al, 2012; Rosenberg, Schooler, Schoenbach& Rosenberg, 1995). Självkänsla handlar om i stora drag hur människor värderar och uppskattar sig själva, genom att antingen skatta att de har en god, hög grad av självkänsla eller en lägre grad (Lane, Lane & Kyprianou, 2004). Generellt har människor olika uppfattningar om sig själva som bland annat sitt utseende och sin kompetens och detta kan bidra till att självkänslan kan förändras. Andra studier har visat att exempelvis prestationer (Ferris, Keeping, Brown & Lian 2009) såsomskol- och arbetsprestationer, självtjäning (self-serving bias) och livstillfredsställelse (Riketta&Dauenheimer, 2003), är sammankopplade med attityden självkänsla (McGuire & McGuire, 1996), vilket även det medför formandet av självkänslan.

Människor med hög självkänsla uppskattar sig själva som individer mer än de med låg självkänsla (Sharma & Mavi, 2001). Sharma och Mavi (2001) fann att människor med hög självkänsla har en tendens till att sätta högre förväntningar på sig själva än de med låg självkänsla. De med hög självkänsla kan förhindra känslan av att inte räcka till och känslan av hopplöshet vid exempelvis lärande och prestationer. De har även förmågan att uppnå framgångar genom att tackla svåra problem och införliva tillfredsställelse(Baumeiste

2 Campbell, Krueger &Vohs, 2003). Självkänsla är även positivt korrelerat till akademiska prestationer och positiva prestationer i allmänhet. Definitionen av låg självkänsla medför att människor lågvärderar sig själva och att de förväntar sig att misslyckas eftersom de värderar sig själva att inte kunna klara av olika mål (Baumeister et. al, 2003; Sharma & Mavi, 2001).Det finns dock empiriska bevis på att människor med låg självkänsla inte bara är negativa om sig själva, de har även en generell negativ attityd mot olika uppgifter, människor och realiteter (Baumeister et. al, 2003).

Individer med hög självkänsla utvecklar själv- tjäning (self-servingattribution bias). Vilket innebär att individerna sammankopplar misslyckanden till externa orsaker och framgångar till interna egenskaper(Myers, 2008).Detta grundar sig i teorin om självförenlighet (self-consistencytheory) där individers handlingar och egna skattningar är förenliga med synen och föreställningen om sitt själv (Sharma & Mavi, 2001;Ferris, Keeping, Brown & Lian 2009).Beroende på vilken grad individers självkänsla är blir avgörande för hur individer handlar och värderar utifrån sin självförenlighet. Individens handlingar, attityder och mottagligheten av information påverkas av hur individen utifrån sin självvärdering skapar eller förblir själv konsekvent (self- consistent). Det vill säga att denne håller fast i sina principer (Jones, 1973).

En annan aspekt av självet som kan uppkomma är själv- osäkerhet (Self-Ambivalence). Relationen mellan självkänsla och självosäkerhet är betydelsefull (Riketta & Ziegler, 2007). Riketta och Ziegler (2007) menar att självkänslan är en attityd inom självet, där även själv- osäkerheten kan infinna sig beroende på om individen har en hög eller låg självkänsla. Det innebär individens uppfattningar mot olika objekt och sig själv (Rosenberg et.al, 1995). Människor med låg självkänsla eller hög själv- osäkerhet karaktäriseras av att de skapar negativa bilder om sig själv. Dessa individer skapar även motstridiga uppfattningar om sina prestationer och sig själv och på så vis även blandade känslor, vilket kallas för erfarenhets själv- osäkerhet (Riketta & Ziegler, 2007).

Global - och prestationsorienterad självkänsla

Forskning kring självkänsla studerar oftast begreppet global självkänsla som är myntat av Rosenberg (1965) (hämtat från Johnson, 1998). Den globala aspekten av självkänsla innefattar synsättet på det totala självet, både av negativa och positiva sidor. Rosenberg et.al. (1995) påvisar att global självkänsla handlar om individers psykologiska välmående ochBirkeland, Melkevik, Holsen och Wold (2012) påpekar att global självkänsla även handlar om tillfredsställelse som Baumeister et al. (2003) menar kan uppkomma från positiva aspekter ur framgångar. Det psykologiska välmåendet blir påverkat då individer strävar efter att skydda sin självuppskattning. Människor vill även förbättra sig själva men detta kan istället leda till psykologisk utmattning av denna önskan (Rosenberg et.al, 1995). På detta sätt kan misslyckanden och framgångar påverka individers psykologiska välmående och därmed den globala självkänslan. Libby, Valenti och Pfent (2011) menar att individers välmående är avgörande för hur individer subjektivt tolkar och hanterar misslyckanden i livet. De beskriver att ”me – self” (jag – självet) är individers självkoncept och i vilket självkänsla är ytterst

3 relevant i reaktioner av misslyckanden inom självkonceptet. Hög och låg självkänsla beskrivs vara formade av hur individer reagerar på misslyckanden. Det vill säga att reaktioner på misslyckanden kan hos individer med högre självkänsla öka självet och för de med lägre självkänsla kan självet bli sänkt (Libby et.al, 2011).Självkänsla kan också kopplas till vilka minnesepisoder som man väljer att tänka på i nuet (Tafarodi, Marshall & Milne, 2003).

McFarland och Ross (1982) pratar om attributioner,individers tillskrivning, av framgång och misslyckanden i sin studie där resultat visat på att attributioner som uppstår av framgång eller misslyckanden är självtjänande för individen. Efter framgång stärker individer sin självkänsla samt efter misslyckanden skyddar de sin självkänsla, detta handlar om hur de har tillskrivit sig framgången eller misslyckandet (McFarland& Ross, 1982). Sullivans teori (Cooper &Guynn, 2006) om ”goodme” och ”bad me” handlar om att människan har ett ”bra jag” och ett ”dåligt jag”. Individens ”bra jag” handlar om de faktorer i självet som gillas, vilket menas att individers ”dåliga jag” innefattar det negativa inom självet som helst inte delas av andra. Uppkommer något från personers ”dåliga jag” i en situation eller medvetna kan detta väcka känslan av ångest, individer kan därmed vara självtjänande då de skyddar sig från sitt ”dåliga jag” (www.allpsych.com).

Självmedvetenhet

Objektivt självmedvetande (self-awareness) innebär att individen är medveten om dennes objektiva tillstånd. Det handlar om individens personliga erfarenheter, dess kropp eller någon annan aspekt av självet (Kozmóva&Wolman 2006). Det subjektiva självet handlar mer om den självfokuserade medvetenheten där individen selektivt behandlar informationen om självet (Kozmóva&Wolman 2006). Självmedvetenheten kan kopplas till självvärdering (Self- Evaluation) som också är en komponent av självreflektion. Självvärdering innehåller fyra olika kriterier varav självkänsla är en viktig faktor (Judge& Bono, 2001). Självvärdering handlar om att individen reflekterar och funderar över dennes egen kvalitet i olika prestationer och observerar sig själv. Individen fokuserar medvetet på dens prestationer för att sedan bedöma och reflektera över sina handlingar och insatser (Hewitt, 2011).

McGuire och McGuire (1996) indikerade att individers attityder kan förändras genom manipulationer som i deras studie kallas för att manipulera attityder inifrån. Dessa manipulationer använder enbart information som deltagarna redan besitter. Även självet är ett av de ämnen som kan manipuleras inifrån. Tillvägagångssättet som McGuire och McGuire (1996) använde för att mäta attityden självkänsla var en direkt manipulation som gick ut på en positiv – negativ design där undersökningsdeltagarna fick lista positiva eller negativa egenskaper om sig själva. Detta gick ut på självvärdering, vilket påvisats ovan vara relaterat och därmed kan påverka självkänslan. Resultaten i McGuire och McGuire(1996) fann att de individer som hade självkänsla över medianen kunde lista flertalet kontrollerade positiva egenskaper samt antalet avsaknade negativa egenskaper och resultatet var omvänt för de med lägre självkänsla. Individer med högre självkänsla listade signifikant mindre oönskade egenskaper än de med lägre självkänsla, samt att de med lägre självkänsla listade signifikant mindre önskade egenskaper än de med högre självkänsla. Vilket innebär att nivån av

4 självkänslan blev påverkad mer av önskade egenskaper än de oönskade egenskaperna. Det vill säga att självkänslan kan bli påverkad genom att få individer att tänka på sina egenskaper.

Sinnesstämning

I experimentella studier av självkänsla finns det risk för att det manipulerade materialet ger effekter på andra faktorer än endast självkänsla. Den vanligaste faktorn som lätt kan få en effekt är sinnesstämningen (Riketta&Dauenheimer, 2003; Heatherton &Polivy, 1991). Individers sinnesstämning är något som bör finnas i åtanke vid en manipulationsstudie av attityden självkänsla eftersom effekten på undersökningsdeltagarna kan endast ha berört deras sinnesstämning och inte självkänslan. Allra helst kan denna oönskade effekt uppstå i användandet av framgång och misslyckande i undersökningar (Heatherton &Polivy, 1991; Mayer &Gaschke, 1988).

Eftersom sinnesstämningar kan ändras relativt snabbt är det nödvändigt att använda ett mätinstrument som kan mäta detta snabbt och i stundens sinnesstämning. Mayer och Gaschke (1988) har utvecklat en skala som mäter individers sinnesstämning i stunden och heter The Brief Mood Introspection Scale (BMIS) och har visat sig vara både giltig och tillförlitlig. Denna skala mäter åtta grundläggande sinnesstämningar vilka är glad, kärleksfull, lugn, energifull, ängslig, arg, trött och ledsen. Dessa sinnesstämningar mäts genom två begrepp, exempelvis mäts energifull genom begreppen aktiv och livlig(Mayer &Gaschke, 1988).

Individers självutvärdering av deras sinnesstämning utgör en viktig del i individers självkoncept, det vill säga att de individer som kan identifiera sin sinnesstämning har ett starkare självkoncept, vilket tidigare nämnt är ett viktigt begrepp vid diskussionen om självkänsla (Mayer &Gaschke, 1988).

Syfte och frågeställningar

Tidigare forskning om självet är omfattande. Övergripande av forskningen innefattar experimentella studier där begreppet självkänsla har manipulerats på olika sätt på olika slags undersökningsdeltagare, både unga som äldre. Dock finns det ingen forskning på om det finns skillnad mellan olika slags manipulationer i de experimentella studierna. Såsom påvisats tidigare genom bland annat McGuire och McGuire (1996) som gjorde en direkt manipulation och Libby et.al. (2011) som gjorde en indirekt manipulation på självkänslan.

Vilket nämnts ovan finns det manipulationer som handlar om prestationer och andra som handlar om individers direkta uppfattning om sig själva. Dominerande bland forskningen är att de flesta använder prestations-manipulationerför att tillfälligt påverka självkänslan (Lane, Lane och Kyprianou, 2004; Baumesiter, Campbell, Krueger & Vohs, 2003), dockär det oklart om detta ger en bättre effekt på självkänslan än andra manipulationer. Därför är syftet med studien att mäta självkänslans föränderlighet genom indirekt och direkt manipulation och i vilken av dessa som har dominerande effekt, då frågeställningarna därmed lyder: Ger dessa manipulationer effekt på självkänslan? Och i sådana fallvilken av dem skapar mer effekt av föränderlighet, prestation eller självuppfattning?

5

Experiment 1: Kunskapstest

Experiment 1 gick ut på att indirekt manipulera självkänslan genom ett geografiskt kunskapstest för att se ifall det ger någon effekt på självkänslan . Tre grupper undersöktes, första gruppen fick en lätt geografiuppgift och den andra gruppen fick en svår geografiuppgift samt kontrollgruppen som fick vardagsobjekt. Det svåra och lätta geografitestet gick ut på att undersökningsdeltagarna fick fylla i vad de tror är huvudstäderna till 15 olika länder. Kontrollgruppen fick fylla i om någon de känner har ett antal olika listade vardagsobjekt hemma. Vi undersökte dessa tre grupper för att se ifall prestationsorienterade test gav någon effekt på självkänslan.

Det som undersöks är om prestation verkligen är den manipulationen som ger bäst effekt på självkänslan då de flesta studier valt att använda denna prestationsinriktade manipulationen (Libby et.al, 2011), eller om en direkt manipulation såsom att skatta sin självvärdering ger lika stor effekt eller mer. Genom att undersöka om sådana experimentella manipulationer ger en dominant effekt eller inte hos individers självkänsla är Experiment 1 utformat som ett kunskapstest. Genom två geografiska test, ett lätt och ett svårt, kommer undersökningsdeltagarna utsättas för misslyckanden och lyckanden med syftet att undersöka om självkänslan påverkas.

Metod

Design och deltagare

Studien bestod av en enkel faktoriell mellangruppsdesign med tre betingelser; (a) svår uppgift, (b) lätt uppgift och kontroll. Deltagarna var studenter från en högskola i Södermanland,93 deltagare undersöktes mellan 19-50 år (m=25,50). Varav ett bortfall på 9 undersökningsdeltagare föll bort då dessa inte hade besvarat alla frågor i enkäten. Tre betingelser undersöktes; kontroll (K) med30 deltagare, lätt geografiprov (LGP)med 27 deltagare samt ett svårt geografiprov (SGP) med 27 deltagare.

Urvalet var ett bekvämlighetsurval där det inte fanns någon specifik målgrupp. Det ända kravet som fanns var att alla var myndiga. Vi gick tillväga genom mejlkontakt med olika föreläsare på högskolan då datainsamlingstillfällen gavs genom deras föreläsningar.

Undersökningsdeltagarna fick ej någon ersättning.

Material

De skalor som användes var Rosenbergs Self-EsteemScale (1965) och The Brief Mood Introspection Scale (BMIS). BMIS är en kortare skala som är framställd för att kunna ge en god beskrivning av sinnesstämningen i stunden (Mayer &Gaschke, 1988). BMIS går ut på att individer värderar begrepp som bland annat Nervös, Sur, Ledsen, Glad och trött. Denna skala består av totalt 16 stycken sådana begrepp som värderas på en fyrgradig skala från XX (Absolut inte) till VV (Absolut), slutligen fick deltagarna uppskatta sin generella sinnesstämning från -10 (Väldigt otrevligt) till 10 (Väldigt trevligt).

6 Rosenbergs Self-EsteemScale är avsedd att mäta den globala självkänslan hos individer genom en tio- frågors skala, från 1 (Instämmer helt) till 4 (Tar avstånd helt). Exempelvis var två av de tio frågorna, Då och då känner jag mig verkligen värdelös och På det hela taget är jag tillfreds med mig själv.Attityden självkänsla är den beroende variabeln i studien eftersom det är det huvudsakliga vi med avsikt att mäta. Den svåra geografiuppgiften hade syftet att väcka känslan hos individerna att de borde kunna besvara huvudstäderna, exempelvis huvudstaden i Etiopien? Den lätta geografiuppgiften var utformad med syftet att de skulle kunna besvara alla de lätta ländernas huvudstäder exempelvis huvudstad i Danmark? För att kontrollera om länderna var svåra eller lätta testades studien genom en pilotundersökning där några bekanta till skribenterna undersöktes.

Procedur

I alla 93enkäter informerades undersökningsdeltagarna muntligt av försöksledarna om vad studien skulle innehålla samt etiska principer, bland annat konfidentialiteten och anonymiteten. All den information som redovisades muntligt fanns även med i ett missivbrev i enkäterna som delades ut till deltagarna under hela studien. Missivbrevet beskriver även det syftet med studien samt upplyser om de forskningsetiska kraven.

Resultat

I analysen av resultaten av Rosenbergs self-esteemscale och The

BriefMoodIntrospectionScale (BMIS) användes Kruskal-Wallis H-test.Kruskal-Wallis H-test har här används för att detta är ordinaldata och denna analys mäter skillnader mellan flera oberoende variabler, det vill säga skillnad mellan prestation och self-esteem scale samt BMIS. Kruskal Wallis H-test visade inga statistiska signifikanta resultati föränderligheten av självkänslan vid prestationsproven χ2(2, n=84)=1.10, p>.05. med mean-rank för lätta geografiprovet (LGP) var 46,35 och mean-rank för det svåra geografiprovet (SGP) var 41,80. Inte heller mellan sinnesstämning och prestation χ2(2, n=84)=1.03, p>.05. med mean-rank för LGP var 41,33 och för det SGP var det 39,80, och för den generella sinnesstämningen χ2(2, n=84)=2.74, p>.05. fanns det inte några signifikanta resultat med mean-rank för LGP var 38,19 och för SGP var den 40,52.

Tabell 1.

Prestation, självkänsla och sinnestämning.

Mean - rank df χ 2 p LGP SGP K SE 46,35 41,80 39,70 2 1,10 >.05 BMIS 41,33 39,80 46,02 2 1,03 >.05 BMIS-Gen 38,19 40,52 48,17 2 2,74 >.05 Total = 84

I analysen om sinnesstämningen blev påverkat istället för självkänslan testadesdet om det fanns någon medelvärdesskillnad mellan de tre grupperna. Denna analys gjordes genom en envägs kovariansanalys med självkänsla som beroende variabel och grupptillhörighet som

7 oberoendevariabel. Sinnestämningen användes som kovariat, se tabell 2. Det fanns inga signifikanta resultat med sinnestämning som kovariat F(2,80) = 0.23 p=0.80 partial etasquared= 0.006.

Tabell 2

Prestation och självkänsla med sinnesstämning som kovariat Mean – BV Självkänsla SD SGP 18,22 4,96 LPG 18,81 4,06 K 17,97 4,66 Total = 84

Test av manipulation

Resultat från de två geografiuppgifterna visade en signifikant skillnad där deltagare i den lätta betingelsen (m =13, Interkvartilavstånd= 3 (14-11)) presterade bättre än deltagare i den svåra betingelsen (m=2, Interkvartilavstånd= 2 (3-1)). Vilket innebär att manipulationen var framgångsrik i avseende på prestation.

Totalt var det 9 deltagare som inte kunde besvara någon huvudstad i den svåra uppgiften. Med dessa borträknade visade Kruskal-Wallis H-test inga signifikanta resultat på självkänslan.

Diskussion

Detta experiment visade inga signifikanta samband, det vill säga att prestation ger effekt på självkänslan lämnas obesvarad. Tidigare studier (Libby et al, 2011) fann sådana resultat,men Libby et al (2011) använde både en indirekt och direkt manipulation där en tredjeperson presenterade resultaten för individerna vilket skiljer sig från denna studie.

För att utesluta att manipulationen var bristfällig har undersökningsdeltagarnas poäng på de lätta och de svåra geografiuppgifterna sammanställts. Den svåra uppgiften var betydligt svårare än den lätta, vilketpåvisar manipulationens tillförlitlighet då avsikten var att uppgifterna skulle ha olika svårighetsgrad för att teoretiskt kunna ge effekt på självkänslan, därmed är manipulationen utesluten som en bristfällig faktor.

Inte heller visade sinnesstämningen något signifikant resultat. Detta är inte av större vikt i experimentet utan är endast en kontroll på att manipulationens påverkan var på självkänslan och inte på sinnesstämningen, vilket tidigare nämnt kan inträffa i sådanaexperiment (Riketta&Dauenheimer, 2003; Heatherton &Polivy, 1991).Exempelvis kan manipulationen göra individer uttråkade istället för att beröra självet.

Experiment 2: Självvärdering

I Experiment 2 ingick även här tre olika grupper, varav en var kontrollgrupp, där skillnaden från Experiment 1 var manipulationen. Här användes en direkt manipulation som gick ut på individers självvärdering. Första gruppen fick ringa in fem positiva karaktärsdrag som de

8 anser sig besitta, den andra gruppen fick ringa in fem negativa karaktärsdrag de anser sig besitta och kontrollgruppen fick sätta ett kryss bakom de uppsatta vardagsobjekt som någon de känner tillhandahåller.

Till följd av McGuire och McGuires (1996) studie är det ytterst relevant att undersöka om självvärdering påverkar självkänslan, vilket är syftet i Experiment 2.

Metod

Design och deltagare

Deltagarna var individer mellan 19-54 år (m=20,31) och är studerande vid en högskola i Södermanlands län. Det undersöktes tre betingelser och sammantaget undersöktes 90 personer men det blev ett bortfall på 5 enkäter eftersom vissa frågor utelämnades av undersökningsdeltagarna och därmed räknades bort. Totalt blev det 85 undersökningsdeltagare varav 29 var män och 56 var kvinnor. Deltagarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval där individer som var lättast att få tag på valdes ut. Därmed kontaktades föreläsare på högskolan som gav tillåtelse till att utföra undersökningen på olika föreläsning på studenterna. Denna studie hade liksom Experiment 1 tre olika betingelser som undersöktes på tre olika grupper, en med positiva karaktärsdrag med 27 deltagare varav 11män och 16kvinnor, en med negativa karaktärsdrag med 21 deltagare varav 9män och 12kvinnor samt en kontrollgrupp med 31 deltagare varav 9män och 21kvinnor.

Undersökningsdeltagarna fick ingen kompensation för sin medverkan i denna studie.

Material

I experimenten användes Rosenbergs self-esteem scale och The Brief Mood Introspection Scale (BMIS) som mått på självkänsla och sinnesstämning

Procedur

Innan enkäterna delades ut informerade författarna muntligt deltagarna om syftet med studien och vilka villkor som gäller för dem. Att deras medverkan är frivillig, att de var anonyma, att deltagarna inte skall kunna urskiljas samt vad studien skulle användas till. Även på enkäternas framsida fanns denna information skrivet i ett missivbrev samt författarnas telefonnummer, för att undersökningsdeltagarna skulle kunna höra av sig till författarna vid eventuella frågor om studien. De tre betingelserna låg i blandad ordning då olika individer fick olika slags betingelser innan skalorna fylldes i.

Resultat

Likasom i Experiment 1 analyserades det insamlade resultatet utifrån Rosenbergs self-esteem scale och BMIS.

Kruskal Wallis H-test visade ingen statistisk signifikans mellan direkta manipulationen om självvärdering och självkänsla χ2(2, n=85)=1,25, p>.05. med mean-rank för de positiva

9 egenskaperna (PEG) var 38,90 och för de negativa egenskaperna (NEG) var det 45,35.Även mellan sinnesstämning och självvärdering visades inget statistiskt signifikant resultat, χ2(2, n=85)= 0,08, p>.05. med mean-rank för PEG var 42,83 samt för NEG var det 44,08, och inte heller mellan den generella sinnesstämningen och självvärdering hittade signifikansχ2(2, n=85)= 5,0, p>.05. med mean-rank för PEG var 43,43 och för NEG var det 50,54.

Tabell 1.

Självvärdering, självkänsla och sinnesstämning

Mean – rank df χ 2 p PEG NEG K SE 38,90 45,35 45,00 2 1,25 >.05 BMIS 42,83 44,08 42,23 2 0,08 >.05 BMIS-Gen 43,43 50,54 36,05 2 4,98 >.05 Total = 85

Det testades om det fanns någon medelvärdesskillnad mellan de tre grupperna (PEG, NEG och K) med avseende på risken att sinnesstämningen påverkades istället för självkänsla. Denna gjordes genom en envägs kovariansanalys med självkänsla som beroende variabel och grupptillhörighet som oberoendevariabel. Sinnestämningen användes såsom i Experiment 1 som kovariat, se tabell 2. Det fanns inga signifikanta samband mellan självkänsla och sinnesstämning som kovariatF(2,81)=1.42 p= 0.25 partial etasquared= 0.034.

Tabell 2

Självärdering och självkänsla med sinnesstämning som kovariat Mean – BV Självkänsla SD NEG 18,65 5,53 PEG 17,00 3,90 K 18,73 5,57 Total= 85

Diskussion

Resultatet i detta experiment visade inga signifikanta samband mellan självvärdering och självkänslan. McGuire och McGuire (1996) gjorde en direkt manipulation där individerna själva fick lista sina positiva och negativa egenskaper. Skillnaden mellan experiment 2 och McGuire och McGuires (1996) studie var att undersökningsdeltagarna i detta experiment fick färdiga egenskaper som de fick ringa in. Detta gav inte något tillfälle för individerna att själva komma på sina egna positiva och negativa egenskaper utan endast känna igen dem. Det anses att om individerna skulle fått tänka direkt på sitt själv mer påtagligt skulle det vara mer sannolikt att få effekt på självkänslan.

Tio undersökningsdeltagare ansåg sig ha färre bristande egenskaper än fem. Vilket kan bero på hur egenskaper tolkas av undersökningsdeltagarna. Man kan också ifrågasätta om det finns positiva eller negativa egenskaper. Egenskaper kan se olika ut i olika situationer, exempelvis kan det anses positivt att vara snäll men detta kan även ses i en negativ anda då snällheten blir

10 en bov i accepterandet av att bland annat kunna bli utnyttjad. Kanske skulle denna studie sett annorlunda ut om undersökningsdeltagarna skulle fått komma på sina egna egenskaper själva såsom i McGuire och McGuries (1996) studie.

Som i Experiment 1 mättes även sinnesstämningen hos undersökningsdeltagarna, detta gav inte heller i Experiment 2 något signifikant resultat. Vilket innebär att manipulationen inte påverkade deltagarnas sinnesstämning istället för självkänslan.

Huvuddiskussion

Syftet med denna studie var att i två experiment undersöka självkänslans föränderlighet. Detta för att undersöka om dessa skulle ge någon effekt och vilken manipulation i sådana fall som var dominerande på självkänslan. Både Experiment 1 och 2 visade ingeneffekt av manipulationerna på självkänsla.Det kan tyckas underligt att det inte blev några signifikanta resultat i denna studie eftersomtidigare studier fått ett annat resultat. Manipulationen var tillräckligt reliabla i båda experimenten då vi jämförde med tidigare forskning för att göra en så givande och fullständig manipulation som möjligt. De olika skalorna som användes är empiriskt stöttade i dessa typer av manipulationer vilket i teorin borde ha visat på något samband.

Tidigare studier har funnit att i experiment som dessa fanns det risk att sinnestämningen påverkades hos individer istället för självkänslan (Riketta&Dauenheimer, 2003; Heatherton &Polivy, 1991). Analysen av sinnestämningen gav inte heller något signifikant resultat i varken Experiment 1 eller 2. Det vill säga att risken för att studien påverkat sinnesstämningen istället för självkänslan kan uteslutas.

Rosenberg et.al (1995) beskriver två olika slags självkänslor, både global och specifik självkänsla. De menar på att den globala självkänslan är överrepresenterad i forskning vilket leder till felaktiga resultat. Den globala självkänslan handlar om individers psykologiska välmående och den specifika självkänslan handlar om individers beteende, bland annat prestationer. Slutsatsen som dekom fram till var att när det handlar om självkänslan och prestation bör forskningen var inriktad på den specifika självkänslan istället för att mäta den globala självkänslan. Det kan tänkas att denna studie skulle mätt den specifika självkänslan i Experiment 1. Dock var syftet att undersöka den globala självkänslan och om undersökningen hade riktat in sig på den specifika självkänslan hade det blivit en helt annan studie. Denna undersökning handlar om att undersöka föränderligheten av den globala självkänslan för individer genom både prestation och självvärdering.

Att undersökningsdeltagarna inte gick att påverka genom kunskap väcker tankar om hur deltagarna tänker på sin kunskap, varför kan inte bristen på allmän kunskap beröra dem? Det är värt att diskutera varför individerna inte tog åt sig av misslyckandet i den svåra geografiuppgiften. Vad är det som skapar denna frikoppling mellan kunskap och självkänsla? Det skulle kunna bero på bristande intresse av geografi eller så ligger problemet i samhället eller i skolan. Den svåra geografiuppgiften gick ut på att väcka känslan av att de borde kunna besvara frågorna och den lätta geografiuppgiften gick ut på att alla skulle kunna svara på frågorna utan några problem. Att den svåra uppgiften inte gav någon effekt kan bero på att

11 undersökningsdeltagarna kollade på uppgiften och såg att de var för svårt och struntade i det eller att de kände sig chanslösa och på så vis slog ifrån sig den. I dagens samhälle slår man gärna ifrån sig när prestationerna inte blir bra och skyller på olika orsaker istället, då individer är självtjänande (self-serving bias). Synen på kunskap verkar inte vara lika viktig längre utan individer vill behålla sin självkänsla istället.

Myers (2008) nämner att individer med låg självkänsla ändå snittar runt medelpoäng på olika självkänslo- skalor. Detta menar han kan hänga ihop med självtjäning (self-serving bias) då individer har en tendens att favoritsera sig själv, även om individerna har lägre självkänsla. Likadant som Myers redovisar kan vara det som hänt i denna studie, att undersökningsdeltagarna oavsett manipulationerna ändock favoriserat sitt själv. Studien kan ha kommit i kontakt med undersökningsdeltagarnas ”dåliga jag” (Cooper &Guynn, 2006). Ett ”dåliga jag” som frikopplar sig från sin kunskap, skyller på andra orsaker att de inte kan än att den faktiska orsaken om att de inte har sökt kunskapen själv. Detta för att ta avstånd från sitt ”dåliga jag” genom förnekelse inför sig själv och andra. Manipulationen är väl utformad för att det ska ge en effekt på självkänslan. En bakomliggande orsak kan vara att undersökningsdeltagarna inte tog åt sig vilket inte gav någon effekt. Om det är så enkelt att frikoppla sig från sin kunskap för att behålla sin självkänsla, hur är då skolan uppbyggd? Betygen i skolan kanske inte endast grundas i prestation, utan även närvaro och motivation. Det skapar funderingen kring om det borde ske en förändring i utbildningssystemet, där det inte finns samma möjlighet att skylla ifrån sig och frikoppla sig som i dagens samhälle. En förändring där det är viktigt att bibehålla sin kunskap.

Flertalet studier använde sig av indirekta manipulationer i form av prestation (McFarland& Ross, 1982; Libby et.al, 2011) och en studie var i form av en direkt manipulation (McGuire och McGuire 1996). Libby et al. (2011) har gjort en studie om självkänsla och prestation genom både indirekt och direkt manipulation. Libbys et.al (2011) studie visar samband mellan prestation och självkänsla när manipulationen har gjorts genom en tredjeperson. De utförde först en indirekt manipulation på prestation och sedan en direkt manipulation på där misslyckade resultat blev bekräftade direkt genom en tredjeperson. Utan denna tredjepart visades ingen effekt på självkänslan men mellan manipulationen och tredjeparten visades en signifikant effekt (Libby et.al, 2011).

I denna studie var det endast högskolestudenter som deltog det vill säga blivande akademiker, ska dessa frikopplas från sin kunskap och tycka att det är acceptabelt att inte kunna prestera i undersökningen bara för att den exempelvis inte är betygsbaserad. Kanske krävs det en allvarligare situation för att individer skall ta åt sig av bristande kunskaper, exempelvis kunde en möjlig effekt uppstå om individerna själva skulle bli allvarligt berörda av exempelvis betyg. Skulle detta varit en tenta som visade misslyckade resultat och att individerna inte skulle bli godkända i kursen så hade det handlat om intresse. Är intresset att klara av sina studier, och om detta inte händer, borde effekten av misslyckandet beröra den globala självkänslan. I Libbys et.al (2011) studie om misslyckanden och självkänsla visas ett samband mellan skam och självkänsla. Att misslyckas med uppgifter kan väcka känslan av skam och speciellt hos de individerna med lägre självkänsla. Genom att påvisa att skam har ett samband med misslyckade resultat och självkänsla kan ses på att individer i experiment 1 inte kunde

12 relatera personligt till uppgiften och hade därmed inget intresse av ifall de klarade uppgiften ellerej. Med denna studie som grund kan en direkt manipulation med en tredjepart vara effektiv i studier kring självkänslan. För att individer skall blir berörda och känna skam är det en direkt personlig feedback som kan krävas.

I Experiment 2 kan bakomliggande orsaker till att det inte fanns några signifikanta resultat vara att undersökningsdeltagarna inte kände att de besatt de listade egenskaperna. Människor kan ha svårt för att skatta positiva respektive negativa saker om sig själv och frågan är om det egentligen finns positiva och även negativa egenskaper? Det beror helt på i vilken miljö och i vilket utfall egenskapen befinner sig i. Som tidigare nämnt kan exempelvis snäll vara en positiv egenskap i en viss miljö men snäll kan även vara negativt genom att individen är för beskedlig. Det kan skapa funderingar kring ifall det hade gett någon effekt om undersökningsdeltagarna hade fått kommit på egenskaper att lista själva istället. Där en positiv eller negativ egenskap är helt beroende på miljö.

För att undersöka föränderligheten av deltagarnas självkänsla borde en mätning gjorts av individernas självkänsla både innan och efter manipulationerna. Detta för att se om deras självkänslor blivit påverkade. Eftersom denna studie endast mätte självkänslan efter manipulationerna leder detta till att reliabiliteten blir bristfällig. Studien kunde blivit mer tillförlitligt och tydligare genom både en för-och eftermätning. Det är möjligt att effekter på självkänslan av manipulationerna kunde visats då det funnits ett fast värde att jämföra resultaten med, detta är av vikt att ha i åtanke till framtida forskning. Ett förslag är även att använda sig av en blandad manipulation.Det gick inte att finna effektav prestation och självvärdering på självkänslan. Varken en indirekt och direkt manipulation visade några signifikanta resultat. I framtida forskning kan en effektiv studie gå ut på att använda feedback genom en tredjeperson. Såsom nämndes tidigare från Libbys et.al (2011) forskning där tredjeparten ger direkt misslyckade resultat och väcker skam känslor hos individerna som i sin tur påverkar självkänslan.

Det anses av intresse att framtida forskning tar reda på vilket slags manipulationssätt som ger mer effekt på individers självkänsla, detta för att forskningen efter det kan gräva djupare i hur människans själv och människors mentala processer påverkas av en manipulation som denna.Detta kan leda till att se påhur prestationer i skolan och på arbetsplatser ser ut idag.Påverkas människors syn på sig själva negativt respektive positivt av prestations relaterade sysslor på både arbetsplats och skola?Samhället borde inrikta sig på att försöka göra något för att bibehålla en god självbild, exempelviskan prestationer i skola och arbete ändras till förmån för individers självkänsla. I ett socialpsykologiskt perspektiv är detta viktiga frågor som handlar om individers psykiska hälsa och välmående. För att veta vilka frågor som behövs drivas i samhällets system är det en viktig faktor att påvisa vad det är som påverkar och vad individers självkänsla kan försämras och förbättras av. Budskapet med denna studie är att vara en del av forskningenkring självkänslansom kan driva detta framåt för att komma fram till vad som kan göras och läggas mer fokus vid gällande självet i dagens samhälle.

13

Referenser

Baumeister, R., F, Campbell, J.,D, Krueger, J., I, Vohs, K.,D (2003). Does High Self- Esteem Cause Better Performance, Interpersonal Success, Happiness, or Healthier Lifestyles.Psychological Science in the public interest, 4, 1-44.

Birkeland, M., S., Melkevik, O., Holsen, I., Wold, B. (2012). Trajectories of global self-esteem development during adolescence. Journal of Adolescence, 35, 43-54.

Cooper, A., B., Guynn, R., W. (2006). Transcription of Fragments of Lectures in 1948 by Harry Stack Sullivan.Psychiatry, 69, 101-106.

Ferris, D., L., Keeping, L., M., Brown, D., J., Lian, H. (2009). When Does Self-Esteem Relate to Deviant Behavior? The Role of Contingencies of Self-Worth.Journal of Applied Psychology, 94, 1345-1353.

Heatherton, T., F., Polivy, J. (1991). Development and Validiation of a Scale for Measuring State Self-Esteem.Journal of Personality and Social Psychology, 60, 895-910.

Hewitt, M. P. (2011). The impact of Self-Evaluation instruction on student Self- Evaluation, music performance and self- evaluation accuracy.Journal of Research in Music Education, 59.6-20

Huang, C., Dong, N. (2012).Factor Structures of the Rosenberg Self- Esteem Scale.A Meta- Analysis of Pattern Matrices.European Journal of Psychological Assesment, 28, 132-138. Johnson, M. (1998). Self-esteem stability: the importance of basic self-esteem and

competence strivings for the stability of global self-esteem. European Journal of personality, 12, 103-116.

Jones, S., C. (1973). Self and interpersonal evaluations: Esteem theories and Consistency theories. Psychological Bulletin, 79, 185-199.

Judge,A., T., Bono, J,.E. (2001). Relationship of Core Self- Evaluations Traits – Self- Esteem, Generalized Self- Efficacy, Locus of Control, and Emotional Stability – With Job Satisfaction and Job Performance: A Meta- Analysis. Journal of Applied Psychology, 96, 80-92.

Kozmová, M., Wolman, R. (2006).Self-Awareness in Dreaming.American Psychological Association, 16, 196-214.

Lane, J., Lane, A.,M., Kyprianou, A. (2004). Self-efficacy, Self-esteem and their impact on academic performance.Social Behavior and Personality, 32, 247-256.

Libby, L., K., Valenti, G., Pfent, A., Eibach, R., P. (2011). Seeing Failure in Your Life: Imagery Perspective Determines Whether Self-Esteem Shapes Reactions to Recalled and Imagined Failure. Journal of Personality and Social Psychology, 101, 1157-1173.

Lorentz, N.,R, Hinsz, V.,B (1998). The Cognitive Antecedents of Task- Related Self- Esteem. Social Behavior and Personality, 25, 401-408.

Mayer, J., D., Gaschke, Y., N. (1988). The Experience and Meta-Experience of Mood.Journal of Personality and Social Psychology, 55, 102-111.

McFarland, C., Ross, M. (1982).Impact of Casual Attributions on Affective Reactions to Success and Failure.Journal of Personality and Social Psychology, 43, 937-946.

McGuire, W., McGuire, C., V. (1996).Enhancing Self-Esteem by Directed-Thinking Taks: Cognitive and Affective Positivity Asymmetries.Journal of Personality and Social Psychology, 70, 1117-1125.

14 Myers, D., G. (2008). Social Psychology (9th edition.). New York: McGraw Hill.

Riketta, M., Dauenheimer, D. (2003).Manipulating self-esteem with subliminally words.European Journal of Social Psychology, 33, 679-699.

Riketta, M., R, Ziegler.(2007). Self- ambivalence and reactions to success versus failure.European Journal of Social Psychology,37, 547-560.

Rosenberg, M., Schooler, C., Schoenbach, C., Rosenberg, F. (1995). Global Self-Esteem and Specific Self-Esteem: Different Concepts, Different Outcomes. American Sociological Review, 60, 141-156.

Sharma, V., Mavi, J. (2001).Self-esteem and Performance on Word Tasks.The Journal of Social Psychology, 141, 723-729.

Simons, J., Capio, C., M.,Adriaenssens, P., Delbroek, H., Vandenbussche, I. (2012). Self-concept and physical self-Self-concept in psychiatric children and adolescents.Research in Developmental Disabilities,33, 874-881.

Tafarodi, R., W., Marshall, T., C., Milne, A., B. (2003).Self-Esteem and Memory.Journal of Personality and Social Pscychology, 84, 29-45.