Om invandrarföräldrars medverkan i sina barns val av studier eller yrken

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

”Om det är det du vill göra får du plugga

till det”

Om invandrarföräldrars medverkan i sina barns val av studier

eller yrken

Parents of ethnic minorities way of getting involved in their

children’s career choice

Aldiana Hajdarpasic

Melinda Ragó

Studie och yrkesvägledarexamen 120 poäng Vårterminen 2006

Examinator: Nils Andersson Handledare: Alan Harkess

1. SAMMANFATTNING

Syftet med vårt arbete är dels att undersöka hur invandrarföräldrar medverkar i sina barns val av studier/yrken och dels att ta reda på vilket sätt det faktum att de är invandrare begränsar eller främjar deras medverkan i barnens val av gymnasier. Vi ville undersöka på vilket sätt föräldrarnas bakgrund och kunskaper om det nya samhället och skolsystemet är väsentliga i deras medverkan i barnens val av studier. Målet med vårt arbete är även att försöka komma med förslag till hur skolan och/eller studievägledaren på ett bättre sätt kan integrera invandrarföräldrar i barnens skolgång. Undersökningen genomfördes i form av 8 intervjuer, varav 4 var med invandrarföräldrar och de resterande 4 med deras barn. Varje intervju tog ca 30 minuter.

Det som vi har kommit fram till i vårt arbete är att invandrarföräldrar, precis som vilka andra föräldrar som helst, är aktiva i valprocessen genom att vara där för att lyssna och stötta sina barn. De föräldrar som vi har intervjuat uppger att de för det mesta låter barnen bestämma själv. Det största hindret i deras medverkan är det faktum att de inte behärskar det svenska språket väl. Andra hinder har varit brist på information från skolans/studie- och yrkesvägledarens sida angående skolsystemet i sig och hur gymnasievalsprocessen går till. Slutsatsen som vi kan dra efter vårt arbete är att studie- och yrkesvägledaren spelar en oerhört viktig roll för den grupp som vi har undersökt. Föräldrarna efterlyser mer kontakt med skolan och de vill gärna ta del av mer information angående gymnasievalsprocessen och allt vad denna innebär. Som vägledare bör man lägga ner lite mer tid och energi på invandrarföräldrar, framförallt de nyanlända föräldrarna. Detta kan man göra på olika sätt, bland annat genom att anordna infomöten där både föräldrar och elever är med.

KEYWORDS:

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. SAMMANFATTNING

2. INLEDNING

2.1. Bakgrund 6

2.2. Syfte och problemformulering 8

2.3. Begreppsförklaring 9

3. METOD

4. LITTERATURGENOMGÅNG

4.1.1. Teoretiskt perspektiv på familjen 14

4.1.2. Pierre Bourdieu 15

4.1.3. Karriärteorier 17

4.1.3.1. Gottfredssons teori – Circumscription and Compromise:

A developmental theory of occupational aspirations 17 4.1.3.2. Krumbolz teori – The learning theory of career counselling 18

4.2. Tidigare forskning 20

4.2.1. Kvalet inför valet 20

4.2.2. Niende klasse og hvad så? 21

4.2.3. Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna och andras ögon 22 4.2.4. Det börjar hemma – om föräldrastöd och högre utbildning 24 4.2.5. Karriärvägar för ungdomar med utländsk bakgrund 25 4.2.6. Utbildning som resurs under skoltiden och för framtiden:

5. RESULTAT

5.1. Elevernas perspektiv 27

5.1.1. Om valet samt funderingar inför valet 27

5.1.2. Kunskap om valet 28

5.1.3. Föräldrarnas roll och insatser när det gäller valet 28

5.1.4. Skolans insatser för att underlätta valet 29

5.1.5. Föräldrarnas förväntningar vs. barnens förväntningar 29

5.1.6. Om föräldrarnas bakgrund 30

5.1.7. Om Sverige och om att de går på en invandrartät skola 30

5.2. Föräldrarnas perspektiv 30

5.2.1. Om valet 30

5.2.2. Förväntningar på barnen 31

5.2.3. Kunskap om det svenska skolsystemet och

om gymnasievalet/gymnasieprogrammen 31

5.2.4. Vad kan skolan göra för att hjälpa föräldrarna? 32 5.2.5. Om att man är i ett nytt land och har en annan etnisk bakgrund.

Hur har detta påverkat deras insatser som föräldrar? 33

5.2.6. Om barnens framtid 33

5.2.7. Om att man bor i ett invandrartätt område 34

6. ANALYS OCH DISKUSSION

6.1. Analys 35

6.2. Sammanfattande diskussion 42

7. REFERENSER

2.

INLEDNING

Anledningen till att vi har valt att skriva om invandrarföräldrars roll i barnens val av studier/yrken är dels för att undersöka hur stor kunskap föräldrar födda utanför Sverige har av det svenska skolsystemet och gymnasievalet och dels för att se om detta påverkar deras medverkan i barnens val av studier/yrken. Vår utgångspunkt är att föräldrar som är födda utanför Sverige, som bor i segregerade områden och som inte behärskar det svenska språket till hundra procent inte heller är så insatta i hur den svenska skolan är upplagd.

Målet med vårt arbete är att försöka komma med förslag till hur skolan och/eller studievägledaren på ett bättre sätt kan integrera invandrarföräldrar i barnens skolgång.

Det framgår av flera studier att föräldrarnas åsikter spelar en viktig roll när det gäller gymnasievalet. Trots detta råder det en brist på forskning inom detta område. Därför kände vi ett behov av att rikta vårt arbete mot detta område med särskild fokus på invandrarföräldrars roll i sina barns val av studier/yrken.

Våra bakgrunder och erfarenheter har spelat stor roll i vårt val av ämne. Det faktum att vi båda har utländsk bakgrund har gjort oss mer intresserade av ämnet.

Efter att ha deltagit i ett seminarium om ”family learning” har vårt intresse vidare utvecklats mot området familjens inflytande på barn och deras utveckling. ”Family learning” är ett koncept som allt oftare används i England bland annat för att involvera föräldrarna mer i barnens skolgång. Detta eftersom det är bevisat att föräldrar är av stor vikt när det gäller barnets utveckling inte bara i hemmet utan även i skolan1_.

2.1. BAKGRUND

“Parents who do not or cannot help their children learn risk seeing them lose out on nearly one quarter of their potential attainment. Research shows that a quarter of the attainment of top-scoring children at the age of 16 is explained by the interest their parents took in their education

For too long, parents in economically deprived areas have been judged 'insufficient', when the reality is that a far more complex picture of parental involvement needs to be taken into account. ‘Interested parents make a huge difference, regardless of class or income”2

Citatet ovan och stortstadssatsningen ”Välfärd för alla – det dubbla åtagandet”3 som är en kraftsamling för välfärd och tillväxt är bakgrunden till vårt arbete. Vi bor i en storstad där utanförskap och segregation är ett stort problem trots betydande åtgärder och stora ekonomiska satsningar. Förvärvsfrekvensen i staden är 64 procent jämfört med

76 procent i riket. För utrikes födda är situationen betydligt sämre med endast 41 procent som arbetar. Skillnaden blir ännu mer nedslående om motsvarande jämförelse görs inom vissa stadsdelar.

Ett annat problem är den höga andelen elever som är obehöriga till gymnasiet. I Malmö är genomsnittet 21 procent jämfört med rikets 8 procent. Andelen behöriga till gymnasiet varierar starkt mellan skolor och stadsdelar. I den värst utsatta stadsdelen är nära 47 procent obehöriga. Segregationen och utanförskapet talar sitt tydliga språk. Frågan kan ställas då varför det ser ut som det gör?

Arbetsgruppen Utbildning som ingår i ”Välfärd för alla” har satt som långsiktig målsättning att alla elever ska vara behöriga till gymnasieskolans nationella program och som delmål att senast år 2008 ska andelen obehöriga elever inte överstiga riksgenomsnittet.

För att uppnå dessa målsättningar ska bland annat följande åtgärder genomföras:

• Fler vuxna ska finnas i våra skolor

• Stärka föräldrarollen och föräldrainflytandet i skolan

2 Parsons, Susie. Give your child a better chance. I The DfES Desforges report, The Impact of Parental

Involvement, Parental Support and Family Education on Pupil Achievement and Adjustment

Men trots stora satsningar är läget för utbildning i Malmö fortfarande ganska dåligt enligt den sista lägesrapporten för ”Välfärd för alla” där det framgår att målet att andelen obehöriga elever till gymnasiet ska minska från 21 procent till rikets 10 procent pekar åt fel håll. Trots flera insatser har andelen ökat till 23 procent.

Så här yttrar sig skolministern Ibrahim Baylan angående den segregation som finns i skolorna i Malmö och som bör åtgärdas:

”Vi skapar ett särskilt spetsprogram för skolorna i de mest utsatta och segregerade områdena. För mig är dessa insatser nödvändiga för att ge alla barn och ungdomar, oavsett bakgrund, en stark grund att stå på inför framtiden. Ingen elev ska lämnas efter.”4

Det är ett faktum att det är fler elever som inte klarar grundskolan i just de segregerade områdena. Samtidigt hävdar man med ”family learning” att föräldrarna spelar en viktig roll när det gäller barnens skolgång. ”Family learning” och ”Välfärd för alla” har vi haft som utgångspunkter när vi har bestämt att undersöka om det verkligen är så att invandrarföräldrar inte kan vara behjälpliga när sina barn ska välja till gymnasiet. Vi ville också höra hur barnen själva upplever detta. Som blivande studie- och yrkesvägledare tyckte vi att det är viktigt att undersöka denna problematik med tanke på hur situationen förefaller idag.

2.2. SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING

Syftet med vårt arbete är dels att undersöka hur invandrarföräldrar medverkar i sina barns val av studier/yrken och dels att ta reda på vilket sätt det faktum att de är invandrare begränsar eller främjar deras medverkan i barnens val av gymnasier. Vi ville undersöka på vilket sätt föräldrarnas bakgrund och kunskaper om det nya samhället och skolsystemet är väsentliga i deras medverkan i barnens val av studier. Förutom det ville vi ta reda på om skolan och studie- och yrkesvägledaren kan göra någonting för att underlätta invandrarföräldrarnas medverkan i deras barns gymnasieval.

Frågeställningar:

- Hur medverkar invandrarföräldrar i sina barns val av studier/yrken?

- Vilka hinder/möjligheter uppstår när invandrarföräldrar medverkar i barnens val av studier/yrken?

- Vad kan studie- och yrkesvägledare/skolan göra för att underlätta invandrarföräldrarnas medverkan i valprocessen?

För att få svar på våra frågor har vi valt att undersöka ämnet både ur elevernas och ur föräldrarnas perspektiv. Även om vi är ute efter föräldrarnas syn på det hela tyckte vi att det skulle vara bra att intervjua deras egna barn för att få höra hur barnen själva upplever situationen.

2.3. BEGREPPSFÖRKLARING

Termen ”invandrare” kan definieras på flera olika sätt. Vi har valt att gå efter definitionen som används av Statistiska centralbyrån.

Statistiska centralbyrån (SCB) har infört en definition av befolkningsgruppen personer med utländsk bakgrund. Till denna grupp räknas numera personer vars båda föräldrar är födda utomlands.

I dagligt tal innebär ordet invandrare att en person är född utomlands och är folkbokförd i Sverige samt är utländsk medborgare eller har svenskt medborgarskap. Invandrares barn som är födda i Sverige är inte invandrare5.

Med invandrare betecknar man antingen utrikes födda personer eller utländska medborgare som har flyttat från ett land för att bosätta sig i ett annat, antingen permanent eller temporärt. Enligt denna definition räknas som invandrare alla personer som är folkbokförda i Sverige och som är antingen utrikes födda eller utländska medborgare. För att betraktas som invandrare, enligt Departementsskrivelse, skall en person ha invandrat och varit bosatt i Sverige under en längre tid. Enligt folkbokföringen skall denna person ha varit i Sverige minst ett år6.

5 _{http://www.uppsala.se/uppsala/templates/StandardPage____3260.aspx, 2006.04.29}

3. METOD

Vi har valt att använda oss av kvalitativ data i vår undersökning. Anledningen till att vi har valt att utföra intervjuer är att vi kände att det skulle passa bättre vårt undersökningsområde som till en stor del handlar om egna upplevelser, erfarenheter och känslor som inte går att beskriva i en kvantitativ undersökning. Syftet med vår kvalitativa undersökning var att skaffa en djupare kunskap än den fragmentiserade kunskap som vi skulle ha fått om vi hade använt oss av kvantitativ metod. Vi har valt att använda oss av intervjuer med hög grad av standardisering och låg grad av strukturering7_.

Innan vi satte igång med själva intervjuerna har vi formulerat frågor som vi tänkte ställa till samtliga intervjudeltagare. Vi formulerade frågor till både elever och föräldrar. Ibland var vi tvungna att under intervjuerna formulera om vissa av frågorna på grund av att vissa föräldrar inte kunde det svenska språket så bra. Frågorna var i stort desamma men anpassade till antingen elever eller föräldrar. Vi ställde likadana frågor i nästan exakt samma ordning till varje intervjuperson. Under intervjun lämnade vi ändå utrymme för intervjupersonen att besvara frågorna som de själva uppfattade dem. Syftet var att jämföra barnens upplevelser av valet med deras föräldrars upplevelser av valet något som vi skulle undersöka i analysdelen.

7 _{Patel, Runa, Davidson, Bo, 1994. Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och}

3.1. URVALSGRUPPEN

Vi har intervjuat fyra elever med utländsk bakgrund och deras respektive föräldrar. Eleverna består av tre tjejer och en kille. De intervjuade eleverna går i årskurs 9. De intervjuade föräldrarna är alla födda utanför Sverige och har bott i Sverige allt mellan 3 och 28 år.

Vi tog kontakt med en studie- och yrkesvägledare på en skola som ligger i en stadsdel med hög andel invandrare i Malmö. Anledningen till detta var att vårt examensarbete skulle fokusera på invandrare. Studie- och yrkesvägledaren på skolan hjälpte oss med att samla in frivilliga till våra intervjuer. Hon frågade alla som gick i årskurs 9 om de var intresserade. Det visade sig att sex elever ville ställa upp på en intervju. Vi ringde runt till dem och bokade tid för samtal. Det visade sig att vi fick två bortfall, då en tjejs mamma blev plötsligt sjuk och låg på sjukhuset. Det andra bortfallet var en kille som hade problem hemma och inte riktigt orkade ställa upp på intervjun. Vi anser att bortfallen dock inte har påverkat vårt resultat.

Från början planerade vi att intervjua även studie- och yrkesvägledaren på den ovannämnda skolan för att få höra hennes egna upplevelser av hur pass mycket invandrarföräldrar involverar sig barnens skola och gymnasieval. På grund av tidsbrist har vi tyvärr inte hunnit med denna intervju.

Den första intervjun som vi genomförde var med en tjej som vi nu väljer att kalla för

Anna. Intervjun äger rum i en kafeteria, något som hon själv föreslog. Hennes föräldrar

kommer från Palestina men hon är född i Sverige. Hon har valt gymnasieprogrammet samhälle - samhälle eftersom hon senare vill läsa på högskola.

Annas mamma är född i Palestina. Hon kom till Sverige på 70- talet. Hon jobbar som

tolk och hennes man som taxichaufför.

Den andra intervjun var med en kille som vi ger namnet Ali till. Vi träffades hemma hos en av oss eftersom han tyckte att det var bäst så. Ali kommer från Montenegro och han kom till Sverige för 3 år sedan. Han har valt Bernadotteprogrammet eftersom han vill bli

polis. Det har varit ett intresse samt att hans farfar, farfars far och andra i familjen har jobbat inom militären och polisen. Han vill läsa vidare till polis. Hans föräldrar är skilda och han bor med sin mamma.

Alis mamma är ensamstående och är född i Montenegro. Hon kom till Sverige för 3 år

sedan och för tillfället utbildar hon sig till undersköterska. Hon har högskoleutbildning från hemlandet där hon jobbade som ekonom.

Nästa intervju var med en tjej som vi kallar för Sibel. Intervjun äger rum hemma hos henne eftersom hon föreslog det. Hon är född i Sverige. Hennes mamma kommer från Chile och hennes pappa från Argentina. Hennes föräldrar är skilda och hon bor hos sin mamma. Sibel har valt gymnasieprogrammet medieprogrammet för att hon är intresserad av att lyssna på musik och titta på tv. Hon vill studera till ljudtekniker eller producent. Hon planerar att läsa vidare på Kuba för att lära sig mer om ämnet.

Sibels mamma är född i Chile och hon kom till Sverige 1978. Hon har en

gymnasieutbildning från sitt hemland. Här försörjer hon sin familj genom att arbeta som lokalvårdare. Hon ville gärna bli läkare, men hon känner att språket är ett stort hinder.

Den sista intervjun – med eleverna, var med en tjej som vi kallar för Amela. Intervjun utspelar sig hemma hos henne. Amela är född i Sverige och hennes föräldrar kommer från Kosovo. Hon har valt gymnasieprogrammet Samhälle - samhälle.

Amelas mamma har bott i Sverige i 14 år. Hon är född i Kosovo och är hemmafru. Hon

har en grundskoleutbildning från hemlandet.

Intervjuerna med föräldrarna ägde rum i deras hem- eftersom de kände sig mycket bekvämare i den miljön.

3.2. GENOMFÖRANDE

Efter att ha ringt och bokat tid med intervjudeltagarna, bestämde vi oss för att ringa återigen för att fråga om tolk skulle närvara vid intervjun. Föräldrarna tyckte inte att detta var nödvändigt. Vi träffade eleverna först, för att därefter träffa föräldrarna. Anledningen att vi valde att träffa dem separat var att vi ville att de skulle känna sig avslappnade och inte påverka varandras svar. Vid två av intervjuerna med föräldrarna var dock eleverna med som fick hjälpa till med att översätta då föräldern inte riktigt förstod vad frågan var. Detta, trots att vi frågade om tolk var nödvändig. Det faktum att eleverna var närvarande vid dessa två intervjuer kan ha haft en viss betydelse för hur utfallet av svaret från förälderns sida blev.

Intervjuerna varade i ungefär 30 minuter. Alla intervjuer har bandats på bandspelare.

Elevernas och föräldrarnas bakgrund är blandad vilket har gjort att vi har kunnat få en ganska bra inblick i hur familjer från olika kulturer medverkar i barnens skolgång. En sak som är anmärkningsvärd i vår undersökning är att det var endast mammor som ville ställa upp på våra intervjuer.

4. LITTERATURGENOMGÅNG

I detta kapitel presenterar vi de teorier och den litteratur som vi har funnit och som berör vårt tema som handlar om familjens roll i barnens val av studier/yrken.

4.1. Teorigenomgång

4.1.1. Teoretiskt perspektiv på familjen

Enligt det funktionalistiska synsättet uppfattar man samhället som en uppsättning sociala institutioner som utför särskilda funktioner. Samhället säkrar dessutom kontinuitet och konsensus. Familjen står för flera viktiga uppgifter som bidrar till att uppfylla samhällets grundläggande behov8_.

Enligt Giddens menar den amerikanska sociologen Talcott Parsons att familjen uppfyller två viktiga funktioner. Dessa är: primär socialisation och personlighetsdaning. Under de första åren av livet lär sig barnet samhällets kulturella normer genom familjens värderingar. Detta kallas den primära socialisationen. Daning (stabilisering) av personligheten rör den roll som familjen spelar som emotionellt stöd åt de vuxna familjemedlemmarna9.

Det funktionalistiska synsättets kritiker menar att genom en betoning av att familjens betydelse ligger i att den uppfyller vissa funktioner, tar teoretikerna som tror på denna teori, för lätt på den roll som andra sociala institutioner (t.ex myndigheter, media, skola) spelar för barnens socialisation. De bortser även från de familjeformer som inte stämmer överens med kärnfamiljen som modell. Familjen som inte stämde överens med det ideal som den vita medelklassfamiljen i förorterna stod för betraktades av funktionalister som avvikande. Även denna tanke har kritiserats10.

8 _{Giddens, Anthony, 2003. Sociologi. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.} 9 _{Giddens, Anthony, 2003.}

4.1.2. Pierre Bourdieu

Den franske sociologen Pierre Bourdieu har i sina teorier redogjort bland annat för vikten av en människas uppväxtförhållanden, utbildning och sociala/kulturella bakgrund för hennes val av utbildning och yrke. Resonemanget om Pierre Bourdieu i vårt arbete är hämtat från Mats Trondmans bok ”Varken ung eller vuxen”.

Enligt Trondman menar Bourdieu att vi skapar våra världar mot bakgrund av att vi redan är skapade, alltså att den kraft och effekter som det förflutna har ofta är starkare än dagens chanser. För att begripa hur människors dispositioner fungerar i vardagen använder han ett verktyg som han kallar för ståndpunkternas rum11_{. Men Bourdieu}

nämner också ett socialt rum. Detta handlar om att i privilegierade miljöer formas det resurser som positivt förändrar våra framtida chanser i livet. I de icke – privilegierade miljöer får de som saknar rikedom bo på områden där människors gemensamma drag är finansiell, kulturell och social fattigdom. Detta gör att Bourdieu även diskuterar rummets effekter. Enligt Bourdieu handlar konflikterna mellan privilegierade och icke – privilegierade i grund och botten om arbetslöshet. Det handlar om att vara integrerad, labilt integrerad eller marginaliserad. Ungdomar växer upp under dessa villkor - bortsett från om de gett upp på integration eller inte - omringade av familjer som gjort regionen till sin egen mark. Eftersom föräldrarna är dåligt integrerade i samhället leder detta till maktlöshet till en svår period vilket innebär att de blir beroende av sina barn. Detta leder, såklart till vissa konsekvenser, som i detta fallett blir att barnen stärker en cynisk inställning till sina och chanser. Detta kan enligt Bourdieu leda till att de väljer bort de chanser som de skulle ha fått vid integrationen och istället slutar skolan och identifierar sig med brottslighet, utanförskap och marginalitet.

Trondman beskriver Bourdieus studie där hans syn och tankesätt kring den sociala världen framställs. I studien skrivs det om ett socialt lidande vars utgångsläge är att utreda människors egna subjektiva upplevelser – det sätt på vilket bl.a. tolkar sin egen livssituation – och samtidigt återge dessa erfarenheter till de sociala villkoren.

Det Bourdieu kallar för habitus är det som, enligt Trondman, gör en individ i en specifik grupp människor benägna att förhålla sig till sin omvärld, att se, känna, handla och

förstå på ett visst sätt snarare än ett annat. Dessa dispositioner måste förstås och förklaras med hjälp av de olika liv som människor föds i, då vi inte utser plats, tid, omgivning, föräldrar, social hemvist, och typ av kommunikation. Det är en människans dispositioner som bestämmer habitus och de dispositionerna är: personliggjorda utvecklingar, som betyder att i varje moment kunna forma vad man känner, ser och tänker. Samtidigt som man utan att tänka så, beskriver sig själv. Med andra ord har ens liv som man levt präglat en till att vissa saker kanske spontant verkar som givna för en själv medan de är helt orimliga för andra. De liv vi lever är vettigt valda och det är habitus som gör oss både tankemässigt och fysiskt säkra på det.

Habitus och dispositionerna handlar i stort sett om att välja. Habitus gör vissa händelser orimliga samtidigt som vi anser att andra händelser är de enda möjliga för oss12_.

Bourdieu har, enligt Trondman, även skapat begreppet ”kapital”. Han menar med sitt kapitalbegrepp att varje individ under sitt liv tillägnar sig olika mängder av olika former av kapital. Bourdieu använder sig av begreppen socialt och kulturellt kapital, utöver det ”traditionella” ekonomiska kapitalet. Bourdieus kapitalbegrepp omfattar inte bara pengar, utan också alla de resurser en människa har på olika områden. Individen använder dessa tillgångar under sitt liv för att förstärka och eventuellt ändra sin sociala position. Enligt Trondman beskriver Bourdieu ett kulturellt kapital också som reflekterar individens styrande av den kultur han eller hon befinner sig i. Han har också sorterat av detta begrepp i underavdelningar, som utbildningskapital och språkligt kapital. Enligt Bourdieu finns det olika mekanismer i samhället som bevarar strukturen mellan de sociala klasserna. Han beskriver skolan som ett institut för social reproduktion och menar att i skolan är elevens bakgrund dvs. det kulturella kapitalet i form av bland annat utbildningskapital och språkligt kapital viktig för dennes förmåga att tillgodogöra sig undervisningen. Bourdieu har, genom detta visat hur skolan gynnar elever ur högre sociala klasser. Barn ur lägre socialgrupper slås ut, detta eftersom de belöningar som skolan kan ge – bra betyg, utsikter till bättre lön i framtiden m.m. – inte värdesätts i familjer med lågt kulturellt kapital. Synen på utbildning inom en familj är beroende av vilket kulturellt kapital man har. Genom synen på utbildning har föräldrar

med en lång utbildning ett högt kulturellt kapital som överförs till barnen. Detta visar sig bl.a. genom den typen av uppmuntring barnen får av föräldrarna13.

4.1.3 Karriärteorier

Karriärteorierna beskriver utvecklingsprocessen och försöker förklara varför människor väljer som de väljer. Karriärteorierna grupperas i 3 olika grupper14:

1. Icke-psykologiska teorier. Som icke-psykologiska teorier räknas de kulturella och sociologiska teorierna.

2. Psykologiska teorier är de teorier som sätter individen i centrum och inte tar lika mycket hänsyn till de sociala villkoren som individen möter.

3. Allmänna teorier

Nedan kommer vi att beskriva två olika karriärteorier som är relevanta utifrån vårt arbetes syfte på grund av att familjen och omgivningen räknas som viktiga faktorer när individen väljer att följa vissa yrkesvägar i sitt liv.

4.1.3.1. Gottfredsons teori – Circumscription and Compromise: A

Developmental Theory of Occupational Aspirations

Enligt Zunker G. Vernon kombinerar Gottfredsons teori egenskaps och faktorteoretiska synsätt, där strävan efter självförverkligande är centralt. Från sociologin har hon inspirerats av socialisationsteorier om hur människor formas av sin omgivning och hur dessa begränsas i sitt väljande av faktorer som kön och social bakgrund15.

13 _{Nihad, Bunar /Trondman, Mats, 2000. Varken ung eller vuxen. Finland: Atlas.}

14 _{Lovén, Anders, 2000. Kvalet inför valet. Om elevers förväntningar och möten med vägledare i}

grundskolan. Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan i Malmö.

15 _{Zunker, G. Vernon, 2001. Career Counselling: Applied Concepts of Life Planning. Sixth edition.} Brooks/Cole, Thomson Learning.

I centrum står begreppet socialt rum (social space) som anger det valutrymme som den enskilde individen reflekterar kring och ser som acceptabelt. Individen handlar utifrån sina självbegrepp eller självbilder (self-concept). Individerna har också uppfattningar om olika yrken som de organiserar i yrkeskartor med den självbild de har och större överensstämmelse ger större önskvärdhet att söka sig mot detta yrke. Valet av utbildning/yrke sker i flera steg. Först sker en begränsningsprocess där individen skapar sitt sociala rum genom att sortera bort icke-acceptabla alternativ. Denna sortering sker i huvudsak utifrån 3 steg och 3 kriterier: kön, social tillhörighet och intresse. Dessa kriterier har individen blivit alltmer medveten om under sin uppväxt och dessa återspeglas vid väljandet i en rangordning där det viktigaste för individen är dennes könstillhörighet, därefter det sociala ursprunget och i sista hand dennes eget intresse. Det avslutade steget i Gottfredsons teori är en process där individen kompromissar och väljer mellan vad som är önskvärt respektive realistiskt för individen. Detta kan innebära att även önskvärda alternativ väljs bort om de inte anses vara realistiska16_.

4.1.3.2. Krumbolz teori – The Learning Theory of Career Counseling

Krumboltz tänker sig individen som en produkt av sociala faktorer.

Människor förvärvar preferenser för olika verksamheter genom en mängd erfarenheter av lärande. Dessa verksamheter får mening på grund av idéer som individen har lärt sig genom erfarenhet. Individen skaffar sig föreställningar om sig själva och hur deras värld är beskaffad genom erfarenheter från direkt och indirekt undervisning.

Sedan agerar de med utgångspunkt från sina föreställningar med användning av kompetens som de har utvecklat med tiden. Krumboltz betonar betydelsen av erfarenheter från lärandet till exempel färdigheter och arbetsroller och deras inverkan på beslutprocessen när det gäller studie och eller yrkesval17.

16 _{Zunker, G. Vernon, 2001. Career counselling: Applied Concepts of Life Planning. Sixth edition.} Brooks/Cole, Thomson Learning.

17 _{Krumboltz, John., Mitchell, Lynda. Krumboltz’s Learning Theory of Career Choice and Counseling i} Brown, D. (red.), 1996. Career Choice and Development. Third edition. San Francisco: Jossey-Bass Publishers.

Krumbolz teori the Learning Theory of Career Counseling18 (LTCC) består av två delar: 1. The social learning theory of career decision making (SLTCDM) förklarar varför människor följer vissa yrkesvägar under sina liv.

2. The learning theory of career counseling (LTCC) förklarar vad en vägledare kan eller bör göra i sitt arbete med yrkesrelaterade frågor.

Första delen (SLTCDM) beskriver varför människor väljer de yrken som de väljer. Enligt den här teorin finns det fyra faktorer som påverkar yrkesväljandet:

• Genetic edowment and special abilities. Genetiska anlag och särskilda förmågor är egenskaper som man ärver och som kan begränsa ens möjligheter att välja ett visst yrke eller utbildning. Här kan man räkna etnicitet, kön, utseende, olika sorters handikapp m.m. Enligt teorin är speciella förmågor som exempelvis intelligens eller artistisk begåvning resultatet av ett samspel mellan de genetiska faktorerna och miljön man växer upp i.

• Environmental conditions and events. De här faktorerna är faktorer som

individen inte kan styra över. De innefattar sociala, kulturella, politiska och ekonomiska faktorer. Även naturkatastrof eller var naturtillgångarna befinner sig kan ha en viss betydelse för individens yrkesväljande.

• Learning experiences. Människor går igenom olika situationer då man antingen blir positivt eller negativt förstärkt för ett visst beteende. De här erfarenheterna sätter sig i hjärnan och när individen ska välja en viss yrkesväg blir han/hon indirekt påverkad beroende av vilka erfarenheter man har haft.

• Task approach skills. Samspelet mellan inlärningssituationer, genetiska anlag, särskilda förmågor och miljöfaktorer resulterar i task approach skills. Som task approach skills räknas prestationsförmåga, arbetsvanor, mental styrka och emotionella reaktioner.

Enligt Krumbolz bör vägledaren främja lärandet av nya färdigheter, intressen, värderingar, tilltro, personliga egenskaper och arbetsrutiner. Genom att göra detta kommer vägledaren att bidra till att varje klient kan skapa sig ett tillfredsställande liv i en konstant föränderlig arbetsmiljö.

18 _{Krumboltz, John., Mitchell, Lynda. Krumboltz’s Learning Theory of Career Choice and Counseling i} Brown, D. (red.), 1996. Career Choice and Development. Third edition. San Francisco: Jossey-Bass Publishers.

4.2. Tidigare forskning

4.2.1. Kvalet inför valet

Lovén granskar i sin avhandling ”Kvalet inför valet” ett antal vägledningssamtal mellan vägledare och elever i årskurs 9. Eleverna reflekterar och diskuterar kring det kommande gymnasievalet i olika situationer, i och utanför skolan. Det framgår av Lovéns avhandling att eleverna hade i första hand sitt intresse som utgångspunkt när de skulle välja till gymnasiet, samtidigt som de hela tiden såg på möjligheterna att komma in, dvs. de hela tiden tog hänsyn till att deras betyg skulle räka för att komma in. Alla elever tyckte att det var betydelsefullt att tala med sina föräldrar om valet till gymnasieskolan. Samtidigt poängterade flera att föräldrarna inte visste så mycket och att det var de själva som måste besluta om valet till gymnasiet. När intervjun kom till följdfrågor vars syfte var att se hur stark föräldrarnas inverkan var menade då eleverna att föräldrarna gav råd utan att styra. Trots att eleverna tyckte att de var självständiga i sina val inträffade det motsägelser och svårtolkade budskap i elevernas berättelse. I efterintervjuerna kom det fram att alla elever utom en på ett eller annat sätt hade samtalat om sitt val med sina föräldrar. Föräldrarnas uppfattningar har varit viktiga, även om flera elever markerade att de själva valde. Eleverna pendlade i intervjuerna mellan att besluta själv respektive att lyssna på föräldrarna. Föräldrarna var viktigast att prata med inför valet till gymnasiet. I förenkäten var det 74 procent som nämnde föräldrarna i första hand, men föräldrarnas betydelse hade minskat i efterenkäten. Jämfört med andra personer var föräldrarna självklart viktigast. Enligt Lovén är det svårt att bedöma hur stort inflytande föräldrarna hade och att föräldrarna förmodligen hade större inflytande än vad eleverna ville erkänna19.

19 _{Lovén, Anders, 2000. Kvalet inför valet. Om elevers förväntningar och möten med vägledare i}

4.2.2. Niende klasse og hvad så?

”Niende klasse og hvad så?” är en rapport som handlar om niornas val till gymnasiet. Författarna beskriver i rapporten att ungdomarnas val hänger många gånger ihop med föräldrarnas utbildning: ju längre utbildning föräldrar har, desto längre utbildning väljer ungdomarna. De flesta ungdomarna upplever att deras föräldrar vill att de ska välja det som är intressant för dem. Men de etniska minoriteterna skiljer sig från detta. En del av dessa föräldrar och ungdomar tycker att utbildning är ett redskap till social mobilitet och en ekonomisk säkerhet. Omkring hälften av ungdomarna upplever föräldrarnas förväntningar till utbildningsvalet som rimliga. Det är dock en betydligt större grupp av de invandrarbarnen som upplever att föräldrarnas förväntningar är större än danskarnas föräldrars förväntningar. Samtidigt som invandrarbarnen upplever ett stort intresse från sina föräldrar när det gäller utbildningsvalet. För de barn som har det svårt i skolan sker en mer polariserad bild av föräldrarnas förväntningar på barnen, alltså tycker de att barnen klarar sig bra i skolan. Barnen däremot, som har det svårt i skolan, upplever ofta att föräldrarna ställer stora krav20_.

Barn vars föräldrar inte har någon utbildning eller mycket låg utbildningsnivå fokuserar sig mer på utbildning som leder till ”bra jobb”, vilket i hög grad gäller invandrarbarnen också. De barn vars föräldrar har en längre utbildning lägger i högre grad vikten på att läsa något som man intresserar sig för.

De unga framhäver sig själv som huvudpersonen i valet men om man frågar närmare om deras val och valprocess visar det sig att många andra faktorer påverkat deras utbildningsval. Föräldrarnas utbildningsnivå, plats på arbetsmarknaden, förhållningen till arbete/utbildning är faktorer som påverkar barnen inför deras utbildningsval. När det gäller invandrarföräldrar handlar det också om att de vill att deras barn kommer in på en utbildning som senare leder till ett jobb där barnet tjänar mycket pengar. Utbildning blir i hög grad betraktat som redskap till social mobilitet och ekonomisk säkerhet. Föräldrar

20 _{Pless, Mette., Katznelson, Noemi, 2005. Niende klasse og hvad så? - en midtvejsrapport om unges}

uddannelsesvalg og overgang fra grundskole til ungdomsuddannelse og arbejde. København: Center for

till de barn som inte har bott i Danmark genom hela sin uppväxt har större förväntningar till deras barns val av utbildning.

Barnens upplevelse av föräldrarnas generella förväntningar till deras utbildningsval stämmer överens med deras förväntningar till utbildningsvalet. Även om barnen framställer sig själva som huvudpersoner i valet är det tydligt att relationer spelar en avgörande roll när det gäller utbildningsvalet. Invandrarbarnen tvivlar ofta mer i utbildningsvalet än danska barn. ”Invandrare” är en stark sammansatt grupp som är präglad av traditioner och social och kulturell belastning. En stor grupp av invandrare klarar sig bra i utbildningssystemet, men det finns också de som kommer från familjer med svag utbildningsbakgrund eller dålig anknytning till arbetsmarknaden. Här förstärks den generella problematiken kring det sociala utbildningsarvet. Anledningen till att invandrarföräldrar i mycket mindre grad involverar sig i sina barns utbildningsval handlar om att det inte är en kulturell tradition att föräldrar skall blanda sig i för mycket när det gäller skola eller utbildningsval. Detta beslut efterlämnas till barnet.

Att vissa invandrarföräldrar har större förväntningar på sina barns utbildningsval kan leda till att vissa invandrarbarn riskerar att komma i kläm mellan egna önskningar och intressen och föräldrarnas förväntningar till deras val av utbildning.

4.2.3. Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna och andras ögon

”Ungdomars utbildnings- och yrkesval” är en kunskapsöversikt vars syfte är att redovisa hur ungdomar tänker, agerar och utvecklar strategier i samband med val av studieinriktning, arbete och livskarriär. I översiktet beskriver författarna att det finns ett klart samband mellan ungas tankar om framtida yrken och familjebakgrund i socioekonomiskt avseende21_.

Det förekommer klara skillnader mellan de som kommer från högre och lägre utbildade familjer. Enligt Fransson och Lindh har ungdomar, som inte har den sociala och

21 _{Fransson, Karin, Lindh, Gunnel, 2004. Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna och andras ögon.} Stockholm: Skolverket.

materiella tryggheten i sin bakgrund, svårare att välja. De har inte den utvägen att ta de risker som temporära projektjobb för med sig samtidigt som de inte har samma möjlighet att säga nej om villkoren inte passar, som ungdomar som kommer från mer privilegierade miljöer. För mer underkastade grupper av ungdomar blir osäkerheten och brist på trygghet, kraven på rörlighet och flexibilitet mer tärande.

Både inför valet och efter valet upplever eleverna en stor osäkerhet. Denna osäkerhet är större för elever med invandrarbakgrund. Det framgår av kunskapsöversikten att en av fyra elever upplever stor osäkerhet inför valet. Efter valet är fortfarande en av sex elever mycket osäker. När det gäller elever med föräldrar födda utanför Norden är en av tre mycket osäkra före valet och efter valet är fortfarande en av fyra mycket osäkra. Osäkerheten avser framför allt elever på studieförberedande program, flickor samt ungdomar med två föräldrar födda utom Norden22_.

I kunskapsöversikten nämns det även att familjen och närmiljön med kamrater och andra vuxna är viktiga personer när det gäller valprocessen. Elever i årskurs 9 upplevde att de fick mest hjälp inför valet till gymnasiet av vägledare och föräldrar. Svaren skiljde sig dock åt mellan elever från olika socialgrupper. Elever från socialgrupp 123 _{anger i högre}

grad föräldrarna som de som hjälpt dem mest medan elever från socialgrupp 3 anger i större utsträckning skolans vägledare. Man kan dra slutsatsen att elever från socialgrupp 3 i större utsträckning är hänvisade till och har behov av det stöd skolans vägledare erbjuder.

22 _{Fransson, Karin, Lindh, Gunnel, 2004.}

23 _{Enligt definitionen från Wikipedia är de som tillhör socialgrupp 1: Högre tjänstemän och större} företagare/lantbrukare, medan de som tillhör socialgrupp 3 är arbetare.

4.2.4. Det börjar hemma – om föräldrastöd och högre utbildning

Lars- Olof Hilding skriver i sin artikel ”Det börjar hemma – om föräldrastöd och högre utbildning” om studenter med varierande social och etnisk bakgrund. Artikeln bygger på samtalsintervjuer med 58 studenter från olika program vid högskolan i Halmstad24.

Det framgår av studien att föräldrastöd är något väsentligt. I studien beskrivs det även vilken betydelse påverkan från föräldrarna har för barnens val av utbildning i olika perioder. Studievalet påverkas först och främst av ungdomars sociala bakgrund genom föräldrars inflytande. Ungdomar med högre social bakgrund25 _{får en starkare påverkan}

från föräldrarna att studera vidare, än vad ungdomar med lägre social bakgrund får.

I kretsen av föräldrar utan högskoleutbildning (lägre socialgrupp) finns det också uppmuntran till studier. Men denna uppmuntran är oriktad och styr barnen mot att göra något som de trivs med och kan livnära sig på vilket ofta medför att de inte väljer studier. De här föräldrarna uppmanar till trygghet och skötsamhet. Bland studenterna med invandrarbakgrund ser man att det kulturella kapitalet i hemmet är av ännu större vikt. I familjer med lågt kulturellt kapital (ingen förälder med högskoleutbildning) ges ingen riktad uppmuntran till vidare utbildning. Men i familjer med en tradition av utbildning är uppmuntran ännu tydligare riktad än bland svenska familjer. Invandrare med lågutbildade föräldrar har ett tydligt riktad föräldrastöd. Det handlar om uppmuntring mot att lyckas, att nå framgång i livet. Man ska få det bättre än föräldrarna jämfört med svenska lågutbildade som fick en allmän oriktad uppmuntran att ha ett bra liv, det räcker alltså inte att få det bra26.

24

Hilding, Lars-Olof, 2000. Det börjar hemma – om föräldrastöd och högre utbildning. I SOU 2000:47

Mångfald i högskolan, bilaga 4. Utbildnings- och kulturdepartementet. Stockholm: Fritzes offentliga

publikationer.

25 _{I artikeln räknar man till ”högre socialgrupper” tjänstemän på hög-/mellannivå och fria företagare; till} ”lägre socialgrupper” räknas lägre tjänstemän, jordbrukare och arbetare (Hilding, Lars-Olof, 2000). 26 _{Hilding, Lars-Olof, 2000.}

4.2.5. Karriärvägar för ungdomar med utländsk bakgrund

”Karriärvägar för ungdomar med utländsk bakgrund” är en kunskapsöversikt som ingår som expertbilaga i Rapport Integration 2005. Studierna som ingår i kunskapsöversikten pekar på att utbildningsprestationer, karriärvägar och karriärval för ungdomar med utländsk bakgrund måste förstås utifrån sociala bakgrundsfaktorer. För både ungdomar med svensk och utländsk bakgrund är det socioekonomiska faktorer såsom föräldrarnas utbildningsnivå, arbetsmarknadsetablering, inkomst och hushållets sammansättning som har inflytande på barnens utbildningskarriär. Föräldrarnas utbildning och arbete kan antagligen ha inverkat på valet av deras barns gymnasieprogram27_.

Föräldrarnas ställning på arbetsmarknaden samvarierar med elevers utbildningsnivåer. Detta pekar på att det kan handla om en motivationseffekt, alltså att barn kommer till slutsatsen att det inte lönar sig att satsa på utbildning när föräldrarna har lågkvalificerade arbeten, är arbetslösa, inte når samma status som i hemlandet eller om de bor i ett område med låg social status. För att jämna ut de utbildningsskillnader som finns mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund bör man göra förbättringar inom skolan men också att man sätter in mer generella insatser, såsom att främja föräldrarnas integration på arbetsmarknaden.

4.2.6. Utbildning som resurs under skoltiden och för framtiden:

uppväxtfamilj och skolgång

I sin studie ”Utbildning som resurs under skoltiden och för framtiden: uppväxtfamilj och skolgång” fokuserar sig Jan Jonsson på skolgångens innehållsliga sida, mer specifikt på elevernas hemförhållanden, framför allt ekonomiska, kulturella och sociala resurser. Ett antal studier visar att hemförhållanden inverkar på barns utbildningsframgångar. Föräldrarnas utbildning, hushållets samhällsklass, familjens ekonomi och sociala nätverk

27 _{Lundqvist, Catarina, 2006. Karriärvägar för ungdomar med utländsk bakgrund. Expertbilaga i Rapport} Integration 2005. Norrköping: Integrationsverket.

har betydelse för såväl barns skolprestationer som för deras utbildningsval. Även bostadsområdet man bor i och vilken skola man går i påverkar skolprestationerna.

Föräldrarnas utbildning är en av den mest centrala resursen för barns skolgång. De barn som har högutbildade föräldrar brukar klara sig bättre i skolan. Detta har sina förklaringar. Välutbildade föräldrar överför genom socialisationen egenskaper som belönas i skolan, de kan i högre grad hjälpa sina barn med läxor. Välutbildade föräldrar är väl informerade om utbildningssystemet och vilka utbildningsval som är de mest fördelaktiga28.

Att få hjälp med läxor är ett ganska viktigt inslag från föräldrarnas sida. Det finns påtagliga skillnader i läxhjälp mellan föräldrar från olika samhällsklasser. Barn från arbetarhem anger i betydligt mindre grad att deras mor och speciellt deras far hjälper till. Detta kan bero på att dessa föräldrar i genomsnitt har lägre utbildning än de med medelklassyrken. En anmärkningsvärt låg siffra kan vi notera för barn till utrikesfödda föräldrar. Oftast beror det på föräldrarnas förmåga att bemästra språket och inte så mycket på deras utbildningsnivå. Många gånger så ligger orsaken till detta även i att det finns fler syskon att fördela hjälpen mellan. Barn med utrikesfödda föräldrar kompenserar bristen på föräldrahjälp med syskonhjälp.

28

Jonsson, Jan O., 2001. Utbildning som resurs under skoltiden och för framtiden: uppväxtfamilj och

skolgång. I SOU 2001:55 Barn och ungdomars välfärd. Forskarantologi från Komittén Välfärdsbokslut,

5. RESULTAT

I detta kapitel kommer vi att presentera de resultat som vi har kommit fram till under våra intervjuer. Vi har valt att dela upp resultatet i två delar. Först presenterar vi resultaten ur elevernas perspektiv och sedan ur föräldrarnas perspektiv. Vi tänker inte redovisa fråga för fråga eftersom vi hade åtskilliga frågor under våra intervjuer. Istället har vi delat upp resultat i mindre områden. Vi redovisar det som är väsentligt för vårt examensarbete och det som vi kommer att ta upp i analysen.

5.1. Elevernas perspektiv

5.1.1. Om valet samt funderingar inför valet

De flesta elever uppger att de har varit osäkra inför valet. Sibel säger att hennes osäkerhet inför valet har gjort att hon kände sig rädd. Det som eleverna var mest osäkra på var vilket gymnasieprogram de skulle välja.

Alla säger att de har valt efter eget intresse och inte utgått ifrån det föräldrarna ville. Men det framgår av intervjuerna att elevernas bakgrund och familj har till en viss del haft någon påverkan på deras val. Ali till exempel har valt att gå på Bernadotteprogrammet, ett specialutformat program. Han vill bli polis. När vi frågade varför han valde just detta program säger han att han har valt det för han tycker om det. Och sedan tillägger han att han har valt att bli polis eftersom hans farfar och farfars far har alla jobbat inom militären och då vill han också göra det. Amela däremot, har valt att läsa gymnasieprogrammet samhälle - samhälle för att hon känner att hon fortfarande inte riktigt är säker på vad det är hon vill bli. Hon har valt detta program då det är en bra grund inför vidarestudier.

5.1.2. Kunskap om valet

Kunskap om valet och om vilka program som finns har de flesta elever som deltog i intervjuerna fått genom att ha besökt olika skolor då det har varit öppet hus och pratat med lärarna där. Detta uppskattades av eleverna och de tyckte att de har fått bra information. De har även tagit med sig broschyrer hem från de olika skolorna och diskuterat det med föräldrarna sedan. De har även fått information från studie- och yrkesvägledaren på deras skola. Amela har däremot fått hjälp av hennes äldre syskon eftersom hennes föräldrar inte kan så mycket om gymnasievalet.

5.1.3. Föräldrarnas roll och insatser när det gäller valet

Alla elever som vi intervjuade uppger att de har mer eller mindre diskuterat valet hemma, men att valet var deras egna. Föräldrarna har inte påverkat dem utan accepterat deras val och stöttat dem.

”Om det är det du vill göra så får du plugga till det” (Sibels mamma)

Eleverna påstår att de har fått bra hjälp ifrån föräldrarna. De menar att föräldrarna har stöttat dem och uppmuntrat dem samtidigt som de har låtit eleverna välja själv. Alla elever som vi har intervjuat berättar att föräldrarna inte hade full koll på vilka program som finns utan det var de själva som fick komma hem och berätta om de olika gymnasieprogrammen. De gick tillsammans igenom de olika broschyrerna och diskuterade vilka program som barnen skulle välja. Det framgår av elevernas berättelser att många gånger handlade det i första hand om vilken skola man skulle välja och i andra hand vilket program. Borgarskolan verkade vara populär bland föräldrarna enligt elevernas utsago. En elev uttryckte att hon var osäker på om hon hade tillräckligt höga betyg för att komma in på just Borgarskolan.

Det var lätt att prata med föräldrarna, tyckte de flesta. För Amela, vars föräldrar inte kan så mycket svenska, var det jobbigt att involvera föräldrarna i valet och diskutera med dem eftersom hon inte kan så mycket albanska heller. Men hon menade att även om de inte var insatta till 100 procent lyssnade dem och de intresserade sig.

5.1.4. Skolans insatser för att underlätta valet

På frågan vad skolan skulle göra för att hjälpa föräldrarna att bättre förstå de olika valalternativen var svaren rätt så uppdelade. Anna menar att det inte behövs extra insatser från skolans sida för att involvera föräldrarna mer, utan hon anser att det räcker med att hon får information från studie- och yrkesvägledaren och sedan berättar hon själv för föräldrarna. Ali tycker däremot att skolan borde kalla till föräldramöten oftare och berätta för föräldrarna vad det finns för olika valmöjligheter. Han menar att detta skulle göra det mycket lättare, inte bara för honom själv utan även för alla andra. Sibel säger först att det borde finnas möten för föräldrar, men sedan tillägger hon att det kanske skulle göra det svårare för henne om föräldrarna hade varit insatta till 100 procent i vilka linjer som finns och vad de innebär och då hade de försökt styra henne mer i valet. Däremot tycker Amela att det skulle vara mycket lättare om studie- och yrkesvägledaren hade ett möte där både hon och föräldrarna var med och där olika gymnasieprogram diskuteras.

5.1.5. Föräldrarnas förväntningar vs. barnens förväntningar

Det verkar som om föräldrarna har höga förväntningar på sina barn. Alla föräldrar som vi har intervjuat vill att barnen ska ha höga betyg och komma in på gymnasiet. Anna säger att hennes föräldrar förväntar sig att hon ska komma in på gymnasiet. Hon uppger att föräldrarna förväntar sig höga betyg och att hon ska komma in på Borgarskolan men hon är inte säker på om hon har tillräckligt höga betyg för att komma in på just den gymnasieskolan.

”De förväntar sig höga betyg, men jag säger inte att jag är dålig i skolan men jag har inte de högsta betygen. Jag är inte ens säker på om jag kommer in på Borgar. Och det är det mina föräldrar förväntar sig.” (Anna)

Samtidigt uppger hon att hon hellre vill gå på Latin eftersom hon gillar den skolan mer och hennes kompis går också där.

Sibel säger att hennes föräldrars förväntningar överensstämmer med hennes egna förväntningar. De vill att hon ska lyckas. Även Alis mamma vill att han ska komma in och klara sig på gymnasiet.

5.1.6. Om föräldrarnas bakgrund

När vi frågade eleverna om det faktum att deras föräldrar är födda utanför Sverige har påverkat deras val på något sätt svarade Ali och Anna nej. Men Sibel säger så här:

”Ja, faktiskt […]. Jag vill inte […]. Egentligen ville hon (mamman) bli läkare, men hon kunde inte för språket och hon kommer från Chile för att det var typ inte krig, men för allt som hände […]. Jag vill inte bli så typ städerska för jag ser vilka ryggproblem hon har. Jag vill inte bli så […]. Jag vill typ jobba när jag blir äldre, få det bra för att kunna hjälpa henne också. Jag vill inte ha något skitjobb.”

5.1.7. Om Sverige och om att de går på en invandrartät skola

Eleverna anser att de har bättre möjligheter till att utbilda sig i Sverige än i sina hemländer. Men Sibel uppger att hon kan tänka sig flytta till Cuba i framtiden och fortsätta med universitetsstudier där.

Eleverna tycker inte att det faktum att de går på invandrartät skola har påverkat dem så mycket. Det har varit mest diskussioner kring förutfattade meningar enligt dem. Exempelvis brukar de säga på skolan att om man går på Borgar är man ”snobb” och ”svenne”. Detta påverkar dock inte deras val utan tvärtom, det är många som väljer Borgar ändå.

5.2. Föräldrarnas perspektiv

5.2.1. Om valet

De flesta föräldrarna pratar väldigt mycket om gymnasievalet hemma med sina barn. Samtliga föräldrar påpekar att det är barnen som väljer och att de inte vill blanda sig så mycket, inte mer än att visa den rätta vägen. Flera föräldrar säger också att barnen själva får välja, så länge deras val är accepterad av föräldrarna, annars hade de påverkat sina

barn mer. Det är viktigt att prata om valet men barnet får välja som hon vill för det är hennes framtid det handlar om menar Sibels mamma. Hon uppmuntrar sin dotter att studera vad hon vill bara hon kan skaffa sig ett jobb inom det yrke hon själv vill. Alis mamma vill inte blanda sig så mycket, eftersom det är hans val. Hon finns där för honom för att leda honom på rätt spår. Annas mamma lyckades övertala Anna till att byta inriktning, eftersom hon tyckte att samhälle - samhälle är ett brett ämne. Anna ville egentligen inrikta sig på ekonomi. Amelas mamma har inte alls påverkat Amela, eftersom det har varit svårt för henne att förstå det svenska skolsystemet, på grund av att hon inte kan språket och att hon själv inte har gått i skolan särskilt länge.

5.2.2. Förväntningar på barnen

Samtliga föräldrar förväntar sig att deras barn ska nå sin dröm. Detta innebär att de vill att barnen ska ha tillräckligt höga betyg för att komma in på sina förstahandsval till gymnasiet. Sibels mamma förväntar sig att hennes dotter ska ha bra betyg för att kunna fortsätta studera på högre nivå. Hon menar att betyg är viktigt och utan bra betyg kan man känna sig mindrevärdig. Eftersom hon själv inte har lyckats så bra i Sverige vill hon att hennes barn ska lyckas.

”(föväntar mig) bra betyg för att kunna fortsätta med studier. Språk är viktigt […]. Jag kan inte så bra svenska och man känner sig noll, man kan inte uttrycka sig […]. Har man inte bra betyg är det samma sak […]. Man måste städa hela tiden.”

Alis mamma förväntar sig att han ska lyckas med utbildningen. Amelas mamma förväntar sig att Amela ska komma in på vald gymnasieutbildning och klara av den för att sedan få ett bra jobb.

5.2.3.

Kunskap om det svenska skolsystemet och om

gymnasievalet/gymnasieprogrammen

Svaren på denna fråga var väldigt varierande. Det varierade i kunskaperna om det svenska skolsystemet och de olika gymnasieprogrammen. Annas mamma har fått

kunskapen om skolan och gymnasiet från barnen själva, men också genom hennes jobb. Hon arbetar som tolk och måste därför vara väl insatt i de här frågorna eftersom det ingår i hennes jobb. Förutom det engagerar hon sig mycket i sina barns skola. Sibels mamma känner att hon inte är så insatt i frågan eftersom skolan aldrig informerade om vilka ämnen barnen läser. Hon känner inte att hon är insatt i alla gymnasieprogrammen. Den enda informationen hon har fått är via Sibel. Alis mamma har träffat studie- och yrkesvägledaren en gång, men tyckte inte att hon fick tillräckligt med information. Den mesta informationen får hon från Ali med hjälp av broschyrer. Dessutom fick hon lite information från läraren. Hon tycker inte att hon är tillräckligt informerad. Amelas mamma får informationen angående skolan från Amela. När det var dags för valet kom hon hem med broschyrer och då diskuterade de vad som var relevant för Amela. Skolan har inte tagit initiativ till information.

5.2.4. Vad kan skolan göra för att hjälpa föräldrarna?

Samtliga föräldrar tycker att det saknas information när det gäller gymnasievalet och de skulle gärna vilja ställa upp på informationsmöten. Sibels mamma menar att det fattas mycket information från skolans sida. Hon vill gärna att det ska finnas tätare kontakt mellan skolan och föräldrarna. Hon vill att lärarna ska berätta vilka ämnen Sibel är bra på eller mindre bra på. Om skolan hade kallat för infomöte hade hon självklart åkt dit för det är hennes eget intresse, menar hon. Hon vill gärna att skolan ska anordna informationsmöte. Hon vill veta mer om skolan för barnen är på skolan stor del av dagen och hon måste veta vad som händer där. Alis mamma påpekar att det är viktigt att hon får mer kunskap om det svenska skolsystemet och de olika gymnasieprogrammen, eftersom hon inte har bott i Sverige så länge, vilket gör att hon inte kan så mycket om detta. Den ansvarige på skolan borde, enligt Alis mamma ge mer information till henne, som förälder. Hon visste inte att det fanns 16 olika gymnasieprogram att välja bland. Ingen har förklarat detta för henne. Hon känner till 3 gymnasieskolor och några få gymnasieprogram.

Annas mamma tycker inte att hela ansvaret ligger på skolan, utan att hon som förälder måste engagera sig och själv ta kontakt med skolan. Men skolan borde också göra mer.

Besök till föräldrarna hade gjort jättemycket skillnad, en gång om året, inte mer. Bara för att kunna stämma av. Skolan brukar endast ge allmän information. Om de hade samlat några familjer åt gången, så man har en möjlighet att ställa frågor, hade det varit mycket bättre, särskilt för invandrare. Ofta kan invandrarföräldrar inte så mycket om skolsystemet i Sverige. Amelas mamma tycker att det hade varit lättare om någon från skolan hade förklarat de olika gymnasielinjerna för föräldrarna så att de blir mer insatta i detta. Det hade också underlättat om det hade funnits broschyrer på deras hemspråk- så att barnen slipper tolka.

5.2.5. Om att man är i ett nytt land och har en annan etnisk bakgrund. Hur

har detta påverkat deras insatser som föräldrar

Det faktum att de här föräldrarna bor i ett nytt land har påverkat deras insatser som föräldrar. De skulle vara mycket mer engagerade och involverade i barnens skolgång om de hade bott kvar i hemlandet. Faktumet att Sibels mamma bor i ett annat land har klart påverkat henne. Första problemet i Sverige är språket, menar hon. Det andra att det inte finns så mycket koppling mellan skola, föräldrar och barn. Samma sak påpekas av Amelas mamma. Hon hade engagerat sig mer i Amelas skolgång om de hade bott kvar i Kosovo eftersom hon kan språket. Här är hon begränsad i engagemanget eftersom hon inte kan språket. Alis mamma känner att hon i Sverige kan slappna av mer och låta honom bestämma själv. Hon hade definitivt resonerat annorlunda om de hade bott kvar i hemlandet.

5.2.6. Om barnens framtid

Samtliga föräldrar tycker att deras barn har bättre möjligheter för framtiden i Sverige än i deras hemländer. Sibels mamma tycker att Sibel definitivt har en bättre framtid i Sverige. I Chile hade hon fått plugga mer, hon hade haft det tuffare. Alis mamma säger att böckerna och utbildningen i Sverige är gratis, så är inte fallet i hemlandet. I Serbien-Montenegro är utbildningar mycket svårare och allt läses i hög takt. Här har man ett lugnare tempo och ges därför möjligheten till en fantastisk utbildning. Annas mamma

påpekar också att utbildningen i Sverige är gratis. Det är ingen större ekonomisk stress på föräldrarna när det gäller barnens utbildning. Alla skolor kostar i hemlandet. Möjligheterna här är mycket större.

Hon skulle ha påverkat Anna mer om de hade bott kvar i hemlandet eftersom utbildningen kostar, och då blir det mer press på barnen att de ska klara av det.

5.2.7. Om att man bor i ett invandrartätt område

Det faktum att de bor i ett invandrartät område ses olika av olika föräldrar. Vissa anser att detta påverkar deras barn i val av utbildning, medan andra inte tycker det alls. När det gäller Sibel har det inte alls påverkat henne, tycker hennes mamma. Hon tror att Sibel ändå hade valt som hon vill oavsett geografiskt läge. Alis mamma berättar att han hade hamnat i slagsmål de första månaderna de var här. Därför vill han, genom att bli polis påverka ungdomarna till att välja den rätta vägen. Hon påpekar dessutom att man inte kan generalisera invandrare som en grupp. Annas mamma tycker att Anna påverkas av att där är många invandrare på hennes skola och i området där dom bor samtidigt som hon påpekar att invandrare inte kan generaliseras som en grupp. Det är olika kulturer och det svåra för eleverna är att de måste anpassa sig till många kulturer samtidigt vilket inte är lätt. De flesta invandrarbarn väljer oftast den lättaste utbildningen, vilket påverkar Anna.

6. ANALYS OCH DISKUSSION

6.1. Analys

Anledningen till att vi valde att skriva om invandrarföräldrars roll i barnens val av studier/yrken var för att undersöka hur stor kunskap föräldrar födda utanför Sverige har av det svenska skolsystemet och gymnasievalet, samtidigt som vi ville undersöka om detta påverkar deras medverkan i barnens val av studier/yrken. Syftet med arbetet var dels att undersöka hur invandrarföräldrar medverkar i sina barns val av studier/yrken och dels att ta reda på vilket sätt det faktum att de är invandrare begränsar eller främjar deras medverkan i barnens val av gymnasier. Vår utgångspunkt var att föräldrar som är födda utanför Sverige, som bor i segregerade områden och som inte behärskar det svenska språket till hundra procent inte är så insatta i hur den svenska skolan är upplagd. Målet med vårt arbete var att försöka komma med förslag till hur skolan och/eller studievägledaren på ett bättre sätt kan integrera invandrarföräldrar i barnens skolgång.

Vi är medvetna om att vi inte kan dra några generella slutsatser utifrån vår lilla undersökningsgrupp. Invandrare är inte heller en homogen grupp, utan snarare tvärtom. Men det som kan anses vara bra med vår undersökningsgrupp är att de fyra föräldrar som vi intervjuat kommer alla från olika delar av världen, vilket gör att vi kan få en inblick i hur folk från olika kontinenter tänker och gör när det gäller att medverka i barnens skolgång samt att stötta barnen i valprocessen.

För att få svar på frågan om hur invandrarföräldrar medverkar i sina barns val av studier/yrken går vi tillbaka till våra teorier och rapporter för att sedan koppla dessa med vårt resultat.

Det mest centrala som vi fick fram under våra intervjuer var att invandrarföräldrar, precis som vilka andra föräldrar som helst, medverkar i sina barns val av studier/yrken genom att stötta dem och uppmuntra dem. De stöttar sina barn till att välja det som de tycker om och det som kommer att leda till den bästa möjliga arbetsplatsen senare i livet. Invandrarföräldrarna diskuterade ofta gymnasievalet med sina barn. Både föräldrar och

barn uppger att det var barnens val som gällde och att föräldrarna inte försökte påverka dem. Både föräldrarna och ungdomarna tyckte att ungdomarna skulle få det bättre i livet än föräldrarna. Föräldrarna ville gärna vara aktiva i barnens skolgång, men oftast upplevde de olika former av hinder, t.ex. språkhinder och brist på information från skolans sida.

Det förekommer dock stora skillnader i hur föräldrarna medverkar i sina barns val av studier/yrken beroende på vad föräldrarna har för social och kulturell bakgrund. Detta bekräftas även i den litteratur som vi har tidigare nämnt i litteraturgenomgången.

Enligt Bourdieu är synen på utbildning beroende av vilket kulturellt kapital man har inom en familj. Genom synen på utbildning har föräldrar med en lång utbildning ett högt kulturellt kapital, som i sin tur överförs till barnen. Bourdieu påpekar också att föräldrar med ett högt kulturellt kapital ger mer uppmuntring till sina barn. Enligt vår kvalitativa undersökning har tre av fyra upplevt att föräldrarna har stöttat dem, samtidigt som de låtit eleverna välja själva. Annas mamma, som har ett högt kulturellt kapital, lyckades till och med övertala sin dotter till att byta inriktning på sin gymnasieutbildning.

Gottfredson anser att individer har olika uppfattningar om yrken som de organiserar i yrkeskartor med den självbild de har och att en större överensstämmelse ger större önskvärdhet att söka sig mot ett visst yrke. Det som är anmärkningsvärt är att vi har upptäckt, under vår intervju med Ali, att han har en uppfattning om hur yrket polis är, eftersom hans pappa har varit det. Eftersom han identifierar sig med sin pappa och hans yrke ger detta honom ännu större önskvärdhet mot att söka till Bernadottegymnasiet.

Krumbolz menar att genetiska anlag och särskilda förmågor är de egenskaper som barn får ärva av sina föräldrar. Detta arv kan, enligt Krumbolz begränsa ens möjligheter att välja ett visst yrke eller utbildning. I våra intervjuer framgick det tydligt att elevernas bakgrund och familj har en viss påverkan på deras val till gymnasiet. Enligt Krumbolz går människor igenom olika situationer då man då man antingen blir positivt eller negativt förstärkt för ett visst beteende. Erfarenheterna sätter sig, i sin tur i hjärnan och när individen skall välja en viss yrkesväg blir han/hon indirekt påverkad beroende av vilka erfarenheter man haft. Enligt vår kvalitativa undersökning har invandrarföräldrarna fått kämpa mycket i det nya samhället, Sverige. De har fått lära sig ett nytt språk och

påbörjat nya yrken. Dessa erfarenheter har oftast varit negativa och har därför satt sig i deras hjärna. Därför vill de genom att medverka i sina barns val av studier/yrken ge en bättre chans till sina barn, så att de skall välja en bättre yrkesväg, som i sin tur leder till en bättre livsstil.

Enligt Lovéns undersökning poängterar eleverna att föräldrar inte vet så mycket om valet, och att det är de själva som väljer till gymnasiet. Enligt eleverna gav föräldrarna råd utan att styra samtidigt som deras uppfattningar varit viktiga inför valet. I Lovéns intervjuer pendlade eleverna mellan att besluta själv respektive att lyssna på föräldrarna. Våra intervjudeltagare menar att föräldrarna stöttat och uppmuntrat dem, samtidigt som de låtit eleverna välja själva. Föräldrarna påpekar att det är barnen som väljer och att de inte vill blanda sig så mycket, inte mer än att visa den rätta vägen. De säger också att de medverkar i valet om gymnasiet på det sätt att barnen själva får välja, så länge deras val är accepterad av föräldrarna.

I rapporten ”Niende klasse og hvad så?” beskriver författarna att ungdomarnas val hänger ihop med föräldrarnas utbildning, alltså ju längre utbildning föräldrar har, desto längre utbildning väljer ungdomarna. Föräldrarna och ungdomarna tycker att utbildning är ett redskap till social mobilitet och ekonomisk säkerhet. Enligt våra intervjuer har vi kommit fram till att samtliga föräldrar anser att utbildning är mycket viktigt och avgörande för vilken typ av liv man kommer att få. I rapporten beskriver författarna att invandrarbarn upplever ett stort intresse från sina föräldrar när det gäller utbildningsvalet. Tre av fyra av de intervjuade ungdomarna upplever föräldrarna har visat ett stort intresse när det gäller valet till gymnasiet. Rapporten pekar på att barn vars föräldrar inte har någon utbildning eller mycket låg utbildningsnivå fokuserar sig mer på utbildning som leder till ”bra jobb”. En stor grupp av invandrare klarar sig bra i utbildningssystemet, men det finns också de som kommer från familjer med svag utbildningsbakgrund eller dålig anknytning till arbetsmarknaden. Anledningen till att dessa invandrarföräldrar involverar sig i en mycket mindre grad i sina barns utbildningsval handlar om att det inte är en kulturell tradition att föräldrar skall blanda sig i för mycket när det gäller skola eller utbildningsval. Detta beslut efterlämnas till barnet. Detta upplevde vi tydligt i Amelas fall- då hennes mamma inte har gått i skolan särskilt länge och inte är tillräckligt bra integrerad i det svenska samhället. Amelas