Musik och språkutveckling

Malmö Högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Musik och språkutveckling

Music and Language Development

Ida Malmgren

Therese Pagh

Lärarexamen 140 p

Samhällsorienterande ämnen och barns lärande 2008-01-17

Examinator: Lena Rubinstein-Reich

Sammanfattning

Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka språkutveckling med hjälp av musik och rytmik på två skolor i Skåne. Den ena skolan har profilklass med musikinriktning och den andra har inga profilklasser. Vi har medvetet valt två olika skolor för att se om det skiljer sig i användandet av musik som ett didaktiskt verktyg. Som lärarstuderande vill vi veta hur både barn och pedagoger tänker kring ämnet samt hur de använder musik och rytmik i verksamheterna. Musik är och har alltid varit ett högst aktuellt ämne och vi menar att detta påverkar varje människa på ett eller annat sätt.

Vi har därför valt att undersöka hur pedagoger och elever ser på språkutvecklande arbetssätt med hjälp av musik och rytmik

Vi har valt följande frågeställningar:

• Hur upplever pedagoger och elever ett språkutvecklande arbetssätt med hjälp av verktygen musik och rytmik?

• Hur integreras musik och rytmik i den övriga undervisningen?

• Vilka likheter respektive skillnader finns mellan skolan med profil och skolan utan profil?

Vi valde att använda oss av intervjuer som metod i vår undersökning för att få samtal kring ämnet. Valet av skolor grundar sig på att en av författarna har gjort sin verksamhetsförlagda tid på en av skolorna, den andra av oss känner även till denna skola väl. Vi valde den andra skolan eftersom de har en musikinriktning.

Resultatet visar att det finns en del likheter men också skillnader i hur man arbetar med språkutveckling på de olika skolorna. Pedagogerna som arbetar i klassen med musikprofil menar att en språkutveckling med musik som didaktisk redskap är en viktig förutsättning för att barnen ska lära sig nya ord, tal och annat som ligger till grund för språket. Här menar de att sången utvecklar rösten och att detta i sin tur utvecklar språket. De anser också att det är viktigt att integrera musiken med övriga ämnen. Tidigare forskning styrker denna teori och menar att en integrering underlättar och fördjupar begreppsförståelsen. Den andra pedagogen menar att det finns många olika sätt att uttrycka sig på och att varje enskild pedagog måste hitta det sätt som passar henne/honom bäst. Detta i sin tur bidrar till en utveckling av språket.

Innehållsförteckning

3. Metod och genomförande ... 13

3:1 Metod ... 13

3:2 Undersökningsgrupp ... 14

3:3 Genomförande... 15

3:4 Etiska aspekter ... 16

3:5 Tillförlitlighet och giltighet... 16

4. Resultat... 17

4:1 Inledning ... 17

4:2 Svar från pedagogerna ... 17

4:3 Likheter och skillnader i pedagogernas svar... 20

4:4 Svar från eleverna ... 21

4:5 Likheter och skillnader i barngruppernas svar... 23

5. Analys... 25

5:1 Analys av pedagogernas svar... 25

5:2 Analys av elevernas svar... 28

6. Diskussion... 31

7. Litteraturförteckning... 36

8. Bilaga 1... 37

1 Inledning

Vi har under vår utbildningstid funderat över hur musik och rytmik främjar barns språkliga utveckling. Musiken finns runt omkring oss och påverkar varje individ på ett eller annat sätt. Vi har erfarenhet av att musik i skolorna enbart används i musikundervisningen, den

integreras inte med övrig undervisning. Musik är också ett ämne som lätt kan bli åsidosatt för att få mer tid till övrig undervisning. Här tror vi att musik och rytmik är två didaktiska verktyg som kan utveckla språket hos eleverna.

Vidare anser vi att musik och rytmik kan ha en positiv effekt för barns inlärningsförmåga. Alla individer är olika och lär därmed på olika sätt, därför är det viktigt som pedagog att kunna tillgodose de olika inlärningsstilarna. Här är musik och rytmik högst aktuella eftersom musik är en del i vardagen genom framförallt tv och radio. Skolan är en verksamhet där barn och ungdomar befinner sig dagligen och där de utvecklas inför framtiden. Som blivande lärare anser vi att det är vår skyldighet att lägga upp undervisningen på bästa möjliga sätt för att alla elever ska kunna uppnå de nationella målen. Det finns en del forskning som stärker teorierna om hur musik och språkutveckling hänger samman. En rad forskare har delvis olika teorier kring ämnet men kopplar ändå samman musik och språkutveckling. Några forskare att nämna är bland annat Jederlund, Waterson och Sandberg som gjort flertalet studier inom ämnet.

1:1 Syfte

Vårt syfte med detta examensarbete är att få en ökad förståelse för hur musik, rytmik och språk hänger samman och kan bidra till en ökad utveckling hos elever. Detta för att vi som blivande pedagoger ska kunna utveckla undervisningen inom ramen för skolan när det gäller användandet av musik. Språkutveckling är ett återkommande tema under hela skolgången och finns med i alla ämnen. Som vi nämnde ovan tror vi att musiken inte integreras i de övriga ämnena fullt ut och har därför gjort en undersökning på två skolor i södra Skåne för att se hur detta sker i de olika verksamheterna. Vår fokus ligger dock på hur musik och rytmik utvecklar språket hos barn. Vi har även valt att se på likheter och skillnader i användandet av musik och rytmik på de valda skolorna.

Vi har därför valt följande frågeställningar för att undersöka språkutveckling med hjälp av musik och rytmik:

• Hur integreras musik och rytmik i den övriga undervisningen?

• Vilka likheter respektive skillnader finns mellan en skola med musikprofil och en skola utan musikprofil?

1:2 Aktuella begrepp

För att göra läsningen enklare finns det några begrepp att reda ut.

Rytmik: Enkelt uttryckt betyder det att uppleva och förstå musik via rörelser. Rytmik är en pedagogisk metod som ger grundläggande färdigheter i musik.

Språkutveckling: En utveckling i tal och skrift. Barnet följer oftast olika stadier i sin utveckling.

Prosodi: Inom språkvetenskapen hänvisas begreppet prosodi till språkets ljudegenskaper. Prosodi handlar om ljudenheters ljudegenskaper i förhållande till varandra.

2 Kunskapsbakgrund

Styrdokumenten är något varje pedagog måste arbeta efter, eftersom dessa är riktlinjer i undervisningen. Nedan följer några utdrag ur den reviderade kursplanen i musik för grundskolans tidigare år. Vår fokus vilar dock på hur musik och språk hänger samman och bidrar till en utveckling inom språket.

Musik är ett gränsöverskridande språk som främjar förståelse och tolerans samt underlättar integration och samverkan i skola och samhälle. Musiken har betydelse för

personlighetsutveckling och lärande. Beröringspunkterna mellan musik och andra ämnen kan ge eleven möjlighet att välja sin egen personliga väg till musikkunskap. Musikämnet kan tjäna som konkret utgångspunkt och stöd för lärande i andra ämnen och för uppnående av skolans övergripande mål. Som stöd för elevens utveckling till självständig förståelse, kunskap och färdighet i ämnet ligger språkämnena nära till hands. Musik och språk bygger på

ljudkommunikation och har många beståndsdelar gemensamma. (Skolverket, kursplaner 2000 s.43)

Vi har tagit ut de viktigaste strävansmålen i kursplanen som har med språkinlärning och musik att göra.

Skolan ska i sin undervisning i musik sträva efter att eleven

• utvecklar tillit till den egna sångförmågan och blir medveten om dess utvecklingsmöjligheter och sociala betydelse,

• utvecklar förmåga till medvetet lyssnande som en väg till musikupplevelse och fördjupad kunskap,

• blir förtrogen med musikens form, struktur, skriftspråk och uttrycksmedel samt dess funktioner och villkor i olika miljöer, kulturer och epoker,

• utvecklar sitt musicerande och lyssnande till att omfatta musik inom olika epoker och genrer, sin förmåga att kritiskt granska och värdera musik samt sin förståelse och respekt för andra människors musikpreferenser,

• blir förtrogen med musikens beröringspunkter med andra kunskapsområden och utvecklar förmåga att kombinera musik med andra gestaltningsformer som bild, text, drama, dans och rörelse. (Skolverket, kursplaner, 2000 s.42)

Musik har funnits lika länge som människan. I alla tider och kulturer har musiken varit med och format människornas liv. Musiken har varit en del av bland annat fester, högtider, religiösa ritualer, arbete, avkoppling och i en rad andra sammanhang. Med andra ord verkar det inte som om människan klarat sig utan musik. Jederlund (2002) beskriver detta med att människan inte använde talspråkets alla ljud under en lång tidsperiod och det finns fortfarande kulturer som inte använder sig av något skriftspråk. Om vi går ännu längre tillbaka i tiden använde sig Pythagoras, Platon och Aristoteles av musiken aktivt, i både undervisning och vetenskap. (Jederlund, 2002)

Själva begreppet kommunikation har sitt ursprung i det latinska verbet ”communicare” som betyder ”att göra något gemensamt” som i vidare mening kan förklaras med att man delar upplevelser och tankar i samspel med andra individer. Själva kommunikationsbegreppet ligger i detta fall nära begreppet språk. Jederlund (2002) hävdar att det finns förvånansvärt lite forskning kring kopplingen mellan musikutövning, musikundervisning och språkutveckling. Han menar istället att det finns flertalet studier om språkutveckling och språkinlärning som hänger samman med barnramsor, musik och rörelser som viktiga metoder i lärandet. (Jederlund, 2002)

Jederlund (2002) har konstaterat att de tidigaste upplevelserna kommer från tiden innan vår födelse. Saker som beröring, rytmiska vibrationer, rörelser och nära ljud utgör viktiga byggstenar i barnets vidare utveckling. Han hävdar att det krävs upplevelser för att en

utveckling ska kunna ta form. Som utgångspunkt för en musikalisk beskrivning pekar han på grundelementen, vilka är ljud, rörelse och puls/rytm. Jederlund (2002) delar sina meningar med Waterson (1991) som också hävdar att utvecklingen startar redan hos fostret.

Hon tillägger dock att det finns utvecklingsstadier i barnets tillägnande av språk och att dessa är sammanfogade med de tre grundelementen. Små barn har musiken som sitt allra första språk, de kommunicerar med ljud. Många av deras lekar är rytmiskt uppbyggda av både ljud och rörelse. Själva ljudet i sig är den viktigaste byggstenen i musik, liksom i det talande språket.

Barns förmåga är tidigt mycket stor för att kunna urskilja olika ljud och producera ljud med sin egen röst, denna förmåga är sedan avgörande för barnets hela språkutveckling. Detta gäller både musik, talspråk, läs- och skriftspråk. (Jederlund, 2002, Waterson, 1991)

Waterson (1991) har tittat på studier om barnramsans betydelse för att en språkutveckling ska äga rum. Det finns bevis som pekar på att barnrim har stor betydelse för att en

språkutveckling ska ske. Många generationer, både lärare och föräldrar, har sjungit, läst och rimmat för barn i alla tider. Bryant och en rad andra forskare (1989) håller med Waterson (1991) och menar vidare att en tidig användning av barnramsor hjälper barnen att utveckla en så kallad fonologisk medvetenhet, vilket behövs för att lära sig läsa och skriva. Deras

undersökningar har påvisat att de barn som rimmat och ”ramsat” haft lättare för att lära sig läsa och skriva. (Waterson, 1991)

Lundberg (1984) hävdar att en lingvistisk medvetenhet är till stor fördel för läsinlärning hos barn. Här menar han att en fonologisk medvetenhet är av stor vikt med fokus på språkets uttryck och form. Vidare pekar han på mindre fokusering på språkets innebörd. Arnqvist (1993) anser istället att betydelsen av att stimulera barns förmåga till deprosodiska dragen, vilket är en stimulering av ord samt talspråk för att underlätta läsinlärningen. Inom

språkvetenskapen är prosodi ljudenheters ljudegenskaper i förhållande till varandra. (Jederlund, 2002)

Antal-Lundström (1996) utgår också från en forskning kring lingvistik och fonologisk medvetenhet men poängterar att en akustisk kommunikation är viktig för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Med detta menar hon att en medveten ljudförståelse bör äga rum hos barnen för att utveckla det centra i hjärnan som registrerar ljud samt förändringar av dessa. Vidare betonar hon förmågan för att en visualisering ska ske och detta sker med exempelvis inre bilder, skrivna tecken och ritade bilder. Hon lägger tyngdpunkten vid förmågan att producera och reproducera ljud eftersom vi människor skapar oss en formation av ljuden som vi länge kan minnas. Här är rösten den viktigaste källan för att kunna återskapa ljudet och för att kunna kontrollera detta med ett så kallat gehör. Detta för att det reproducerade ljudet bör stämma överens med förebilden. Fortsättningsvis betonar Antal-Lundström (1996) att läsningen och skrivningens problem i skolorna vilar på sambandet mellan ljud och tecken. Hon hävdar att inom det senaste decenniet har man konstaterat att detta har en koppling till inlärning via musik. Hon menar att man som pedagog kan stötta samt stärka barnens ljudupplevelser genom att forma toner och ljud med händerna. Det blir då mer konkret för eleverna och en möjlighet till att en inlärning tar vid förstärks. (Antal-Lundström, 1996) Centerheim-Jogeroth (1991) ser en stark koppling mellan motorisk utveckling och språkutveckling.

mellan de båda hjärnhalvorna. Hon pekar på att en helhet mellan hjärnhalvorna är av betydelse för en ökad språkfunktion.

Jernström och Lindberg (1995) håller med Centerheim-Jogeroth om att en musikalisk

utveckling bör präglas av kommunikation och uttryck. Dessa författare hävdar även att musik bör integreras med andra ämnen i skolan för att underlätta och fördjupa en begreppsförståelse. (Centerheim-Jogeroth, 1991)

Den norske musikterapeuten Ruud (1990) belyser att talutvecklingen kan stimuleras med hjälp av musikterapi. Genom att använda rytmik och enklare sånger kan barnen få lättare förståelse för svåra ord och uttryck. Sandberg (1990) hävdar att musikämnet bör fånga in elevernas kunskaps- och färdighetsutveckling. De innehåller både emotionella och kognitiva kunskaper som i sin tur ger en motorisk färdighet. Han menar vidare att ämnet i sig ger estetiska och sociala perspektiv på lärandet. Själva utvecklingen av kunskap inom ämnet bör relateras till andra kunskapsprocesser inom grundskolan. Han pekar på att sambandet mellan musikundervisning och elevers färdighetsutveckling inte är lätt. Tyngdpunkterna vilar både på inre respektive yttre förhållanden. Den största faktorn som styr är elevernas fritidsmusik som oftast är annorlunda i jämförelse med den musik som förekommer i musikundervisningen. Även här kan han se ett samband mellan skolan som socialisationsmiljö samt fritidens musikutbud. (Sandberg, 1990)

Sandberg (1990) kan se en problematik i att lärare inte är utbildade inom just detta ämne och har därför ingen större kompetens i hur musik kan användas i andra ämne för att få ut mer av den än bara själva musicerandet. Med andra ord finns det då ingen utvecklingspotential med ämnet. Som lärare skulle man då kunna arbeta med musiken på andra sätt, då man exempelvis kan tillverka instrument med eleverna där ljudet står i fokus. Musik är något som finns i samhället, som produceras av oss människor och som kommuniceras mellan oss. Musik är mer än bara sång och spelning på instrument. De emotionella och intellektuella

bearbetningarna av ljud leder till känslor, tankar och handlingar som i sin tur utgör musikaliska strukturer. (Sandberg, 1990)

Talpedagoger, logopeder, neurologer och musikterapeuter anser att musik samt rytmik framgångsrikt har används till arbete med hjärnskadepatienter, barn med sen språkutveckling och dyslektiker.

Arbetet bygger på musikens förmåga till att aktivera stora delar av hjärnan samtidigt. Alsing (1999) håller med men belyser även att barn med dåligt rytmiskt flöde samt dåligt ordförråd kan stimuleras med hjälp av rytmiska aktiviteter.

Därigenom har dessa barn utvecklat bättre rytmisk förmåga och även fått ett stärkt ordförråd, samt en förmåga att göra sig mer förstådda. (Jederlund, 2002)

Norlén (1986) har kommit fram till att en språkutveckling lättare sker när man binder samman det aktuella arbetsområdet med musik. Hon har komponerat melodier för att underlätta för sina elever att urskilja de olika vokalerna. Varje vokal har fått sin egen klang och karaktär för att barnen ska befästa kunskapen på ett enklare plan. (Jederlund, 2002)

Murray-Schafer (1977) konstaterar att alla ämnen som det undervisas i kan delas upp i två delar, den ena handlar om att tillägna sig kunskap och den andra delen handlar om att uttrycka sig själv på bästa möjliga sätt. Han menar att musik är ett uttrycksfullt och gör en jämförelse med konst, litteratur och annat som man själv är med och gör. Poängen ligger i att musik leder till kunskap genom teori, teknik och memorering. Språket blir därför en sorts

kunskapsinhämtning genom musik som är ett verktyg. (Murray-Schafer, 1977)

Nylöf (1990) håller med ovanstående men pekar på att det finns en skillnad i

musikundervisningen och den musik eleverna lyssnar på hemma. Jederlund (2002) anser att en viktig poäng med läroprocessen är att eleverna bör känna delaktighet och samtidigt

meningsfullhet för att ny kunskap ska uppstå. Han tillägger att detta både gäller den specifika inlärningen av språket samt musiktillägnan, viktigt att understryka är att det även gäller språkinlärningen med musik som ett didaktiskt verktyg. (Nylöf, 1990)

2:1 Sammanfattning

De olika forskarna som utfört en rad studier kring ämnet har lite olika teorier kring hur musiken bidrar till en ökad språkutveckling hos barn, samtidigt som de är ganska eniga så finns det en del meningsskiljaktigheter. Jederlund menar att en språkutveckling redan startar hos fostret eftersom bland annat rytmiska rörelser och nära ljud ligger till grund för att en vidare utveckling ska kunna ske. Waterson styrker Jederlunds teori och tillägger att detta hänger nära samman med de fyra grundelementen som är ljud, rörelse, puls och rytm.

Waterson menar även att barnets förmåga är stor redan tidigt för att kunna skilja mellan olika ljud men också för att skapa ljud med sin egen röst. Hon hävdar att detta ligger till grund för barnets hela språkutveckling.

Waterson och Bryant har samma åsikt, det gäller barnramsors betydelse för att en

språkutveckling ska äga rum. Med hjälp av ramsor utvecklas en fonologisk medvetenhet, vilken ligger till grund när barn lär sig läsa samt skriva.

Lundberg anser att en lingvistisk medvetenhet är till förmån för att läsinlärning hos barn ska kunna ta vid. Han pekar på att en hållning till språket är viktigt med fokus på framförallt språkets uttryck och form. Han lägger mindre tonvikt på fokuseringen vid språkets innebörd. Arnqvist är inte av samma mening som Lundberg, han anser istället att det viktigaste är att koncentrera sig på en stimulering av ord och talspråk för att på så sätt underlätta inlärningen.

Centerheim-Jogeroth, Jernström och Lindberg är av samma uppfattning, det gäller de båda hjärnhalvornas samarbete som krävs för att få en helhet som ökar språkfunktionen. De framhäver att musik bör integreras med de andra ämnena i skolan för att få en djupare begreppsförståelse. Även Norlén har samma uppfattning som de övriga författarna.

Sandberg pekar på att musik som ämne hjälper till i elevernas kunskaps och

färdighetsutveckling. Ruud är av samma mening och tillägger att musikterapi kan hjälpa till att stimulera talutvecklingen. Att man genom rytmik och sång kan ge barnen en lättare förståelse gällande svåra ord och uttryck.

Murray-Schafer och Nylöf menar att genom musik som ett verktyg blir språket lättare för eleverna att tillägna sig. Jederlund håller med men konstaterar att eleverna bör känna

delaktighet samt meningsfullhet med ämnet för att en läroprocess ska uppstå. Eleverna måste vara aktiva i lärandesituationen, samtidigt som lärarnas engagemang i ämnet smittar av sig. Han understryker att musik är ett didaktiskt verktyg när det gäller språktillägnan.

3 Metod och genomförande

3:1 Metod

Vi har valt att använda oss av intervjuer som ett verktyg i vår undersökning. Detta för att vi ska få ett större djup i undersökningen genom att samtala med både barn och pedagoger. Som blivande lärare vill vi veta hur barnen ser på detta ämne eftersom det är dem ämnet berör. Samtidigt vill vi veta hur pedagogerna ute i verksamheterna upplever en språkutveckling med hjälp av verktygen musik och rytmik. Genom att utföra en rad intervjuer på två skolor med olika profil kan man sedan åstadkomma en jämförelse för att se eventuella skillnader och likheter i verksamheterna. (Doverborg & Pramling-Samuelsson, 2000)

Med tanke på vår frågeställning var en kvalitativ undersökning att föredra, detta eftersom det blir lättare att förstå hur personerna i vår undersökning tänker kring det aktuella ämnet. Utifrån en kvalitativ undersökning går det att föra ett resonemang och själv resonera vidare om hur pedagoger och elever upplever språkutveckling med hjälp av musik och rytmik. Om studien varit kvantitativ hade vi inte kunnat uppnå samma resultat, då vi inte hade kunnat föra ett resonemang utifrån våra valda frågor (bilaga, 2). (Kvale, 1997)

Vi valde att inte använda oss av enkäter som metod för vår undersökning eftersom frågorna i dessa lätt går att misstolka, då alla människor förstår och tolkar olika. Formuleringen av frågorna i enkäter kan möjligtvis påverka svaren och detta i sin tur påverkar resultatet. Genom att samtala med barnen och pedagogerna får man ett större djup på sitt undersökningsområde och därför var denna metod lämpligast med tanke på våra undersökningsfrågor. Vi ville att en diskussion kring ämnet skulle uppstå och detta hade troligtvis inte skett om vi använt oss av enkäter i vår metod. (Trost, 1994)

Vi har valt att använda oss av enskilda samtal när det gäller pedagogerna och gruppsamtal när det gäller eleverna. Doverborg och Pramling-Samuelsson anser att om en intervju skall vara enskild eller i grupp, bestäms av vad man vill få ut av själva samtalet.

Samtidigt som barnen i gruppen kan påverka varandra kan detta leda till ytterligare

diskussioner och eventuella frågor kring ämnet. (Doverborg & Pramling-Samuelsson, 2000)

När vi gjorde intervjufrågorna hade vi en tanke om att de skulle kunna leda till ytterligare frågor inom ämnet, så att vi skulle kunna få igång en diskussion mellan oss och personerna som ingår i undersökningen.

3:2 Undersökningsgrupp

Vidare vill vi göra en jämförelse mellan två skolor med olika profil, en med musikklasser och en utan. I slutändan går det att göra en jämförelse mellan dessa skolor för att se om det finns några likheter och skillnader på profilklasser eller klasser utan profil, när det gäller musik och rytmik som didaktiska verktyg.

På den ena skolan valde vi att först samtala med två pedagoger som arbetade med profilklasserna med inriktning på musik. Den ena pedagogen är musiklärare med stor

erfarenhet inom ämnet efter cirka sex års studier sammankopplat med praktik och arbete. Den andra pedagogen har svenska, samhällsorienterande ämnen och engelska med denna med musikklassen. Dessa två lärare arbetar tillsammans och har ansvaret för just musikklasserna. När det gällde eleverna samtalade vi med fyra stycken som går i denna klass, två av eleverna går i årskurs fyra och de andra två går årskurs fem. Samtalsgruppen bestod av tre flickor och en pojke. Vi valde en spridning bland barnens åldrar för att se om det fanns någon skillnad i arbetet, beroende på årskurs. Slumpen avgjorde vilka barn vi talade med, då vi drog lott. Dock går år fyra, fem och sex tillsammans i en klass men i vissa ämnen som exempelvis teknik, hemkunskap med flera är de uppdelade efter ålder.

På den andra skolan där vi gjort vår undersökning har vi samtalat med en pedagog, vilken är klassföreståndare. Denna lärare har sin klass i de flesta ämnen förutom i musik och idrott, som ligger på andra lärare. Pedagogen har stor erfarenhet av sitt yrke eftersom hon arbetat som verksam lärare i ungefär 30 år. Vi samtalade med fyra elever på denna skola samtidigt, för att få en diskussion kring ämnet musik och språkutveckling. Två av eleverna var flickor och de andra två var pojkar. Eleverna är nio år och går därför i skolår tre. Även här avgjorde slumpen vilka elever vi skulle samtala med. Då vi skriver att slumpen avgjorde vilka personer vi skulle samtala med handlar det om att lotten avgjorde vilka det blev.

Båda samtalsgrupperna bestod av elever med svenska som modersmål, detta eftersom det fanns få elever med svenska som andraspråk i klasserna. Som vi nämnt ovan avgjorde

slumpen vilka elever vi skulle samtala med och utifrån den blev det endast elever med svenska som första språk.

3:3 Genomförande

Vi valde ut två skolor i Skåne för vår undersökning och tog därefter kontakt med en lärare på respektive skola. Eftersom vi fick deras tillstånd att komma dit för att samtala med både elever och pedagoger skickade vi ett brev till lärarna för de berörda klasserna för att få tillstånd av barnens föräldrar (bilaga 1). Det är av stor vikt att föräldrarna även får veta att skolan och barnens namn kommer att vara anonyma i rapporten.

Som hjälp till samtalen använde vi oss av en diktafon. Med detta redskap kan man fokusera fullt ut på samtalen och sedan analysera dessa på en djupare nivå. För att vara på den säkra sidan så använde vi oss även av papper och penna.

För att förbereda oss inför samtalen med eleverna läste vi boken ”Att förstå barns tankar” av Doverborg och Pramling-Samuelsson (2000). Detta är en handbok som på ett bra sätt tar upp viktiga saker man bör tänka på vid samtal med barn. Vi diskuterade därefter igenom

innehållet i den för att se om vi förstått den på samma sätt.

Första steget var att planera samtalen väl och vi valde därför ut en lugn och trygg plats i deras miljö för att ett bekvämt samtal skulle uppstå. Om man exempelvis sitter i en korridor kan andra ljud störa och man förlorar på så sätt röda råden i diskussionen. Eleverna i sin tur kan då tappa intresset samt koncentrationen i samtalet. ( Doverborg & Pramling-Samuelsson, 2000)

Innan vi började samtalen frågade vi om vi hade deras godkännande för att spelade in samtalet under tiden, detta accepterades av alla samtalsgrupper. Här menar vi att man måste ta hänsyn till de man ska samtala med och om vi inte haft deras godkännande, hade vi självklart

respekterat detta. En av oss ställde frågor och den andra antecknade under samtalets gång. Detta för att det skulle vara smidigt samtidigt som det inte skulle upplevas som rörigt, för såväl lärarna som eleverna. Vi hade naturligtvis övat in frågorna innan för att få ett flyt i samtalet.

På skolan med profil samtalade vi med de fyra eleverna i cirka 35-40 minuter och tiden för samtalet på den andra skolan var ungefär den samma. Tiden för samtalen med pedagogerna på båda skolor var ungefär densamma som när vi samtalade med eleverna.

3:4 Etiska aspekter

När vi kontaktade lärarna på skolorna vi ville utföra vår undersökning på berättade vi att alla namn i intervjuerna skulle vara anonyma. Vi gjorde även ett utskick till barnens föräldrar där de fick godkänna att vi samtalade med deras barn. I utskicket stod även att barnen kom att vara helt anonyma i vår studie.

Innan vi började samtalen berättade vi för barnen att det var helt frivilligt att deltaga. Om de på något vis tyckte det kändes jobbigt, gick det bra att lämna rummet om de behövde. Vi ville att de skulle känna förtroende för oss.

3:5 Tillförlitlighet och giltighet

Vår undersökning är baserad på intervjuer. En av oss ställde frågorna medan den andra skrev ner svaren, samtidigt som vi använde oss av en diktafon. Vi anser att reliabiliteten är relativt hög i vår undersökning för att alla personer intervjuades av samma person vid alla tillfällen. De yttre omständigheterna var goda, då alla intervjuades i sin egen miljö där de känner sig trygga. Vid alla samtalstillfällen ställdes exakt samma frågor och dessa var inövade så att samtalen skulle kunna flyta på bättre. Vi ville ha ett samtal om ämnet och därför följde vi upp våra intervjufrågor med följdfrågor. Vi tror att en gruppintervju var till det bästa, då de här kunde diskutera frågorna med varandra och göra tillägg. Vi tror att om intervjuerna gjorts av någon annan person, hade det ändå gett liknande svar. Utifrån våra frågeställningar anser vi att metoden för vår undersökning är den rätta. Istället för att ställa intervjufrågor hade man kunnat be lärarna att berätta fritt kring ämnet, samtidigt som vi hade kunnat ta del av deras lektionsplaneringar. Lektionsplaneringarna från de båda skolorna hade man sedan kunnat jämföra.

4 Resultat

4:1 Inledning

Vi har använt oss av två undersökningsgrupper i vårt arbete för att kunna göra en jämförelse mellan de två grupperna och skolorna. I den ena undersökningsgruppen ingick det totalt fyra elever, varav en pojke och tre flickor. Barnens ålder varierade eftersom halva gruppen gick i årskurs fyra och den andra halvan i årskurs fem. Vi valde en spridning på barnens ålder för att de barn som går årskurs fyra är relativt nya i profilklassen som har musikinriktning. Vi menar att man då möjligtvis kan se en skillnad i arbetet med eleverna, de är inte lika väl inskolade i arbetet som de andra som gått i profilklassen i något år. Vi samtalade även med två pedagoger på skolan som arbetade med musikklasserna. Den ena pedagogen är musiklärare och den andra undervisar i svenska, samhällsorienterande ämnen samt engelska.

Den andra undersökningsgruppen bestod också av fyra elever, två flickor och två pojkar. Vi samtalade också med deras pedagog som är klassföreståndare och undervisar i de flesta ämnen i klassen. I undersökningen har vi döpt om skolorna, eleverna samt pedagogerna för att alla ska vara anonyma. Karin som är klasslärare med ämnena svenska, engelska och

samhällsorienterande ämnen och Lisa som är musiklärare arbetar som lärare på skolan med profilklass medan Charlotte arbetar på skolan utan klasser med profil. När det gäller eleverna går Sarah, Jasmine, Oscar och Linn i profilklassen medan Elin, Stella, Jacob och Ola går i klassen utan profil. Vi började samtalet med att säga till eleverna att detta inte var något test och att det inte finns några rätt eller fel svar på frågorna. Vi har valt att lägga ihop frågorna och att sammanfatta deras svar.

4:2 Svar från pedagogerna

Vad är musik för dig och hur använder ni musik och rytmik i er undervisning?

Karin: För mig är musik ett uttrycksmedel, ett sätt att formulera tankar och känslor. Musik är också njutning. Det är ett sätt att få impulser till sig själv.

Musik använder jag även vid löpning och exempelvis aerobic. Det är livsnödvändigt för mig. Det är viktigt att få sjunga med barnen och för dem. Jag fattas något utan musik. Rytmiken använder jag i engelskan.

Där jag förknippar det med puls, när man lär sig prata engelska. Det tränar tal och fokus ligger på pulsen samt rytmen. Strävansmålen är de viktigaste för musikklasserna, dessa har vi brutit ner så att det blev mindre mål. Det ligger inte lika mycket tyngd vid uppnåendemålen

Lisa: Det är ett uttryck för mig själv och för känslor. Musik används mer än man kanske tror. Barnen tror nog att det är instrument och sång.

Somliga barn menar att det har med känslor att göra men de är få. Jag tror inte att de själv vet hur de använder musiken. Den finns överallt, exempel i reklamfilmer. Vi använder rytmiken i klassrumssituationer. Mest som ett förberedande, för att eleverna ska lära känna varandra, våga röra sig med mera. Pulser och rytmer i klassrummet används också. Rytmiken integreras inte med andra ämnen. Man kör spegelövningar och andra traditionella saker.

När jag kör rytmiklektioner med barnen, så vet de inte om att det är en rytmiklektion. De tror mest att vi leker då. Jag använder också rytmiken i drama. Musikklassen sjunger, spelar teater, detta ger barnen självförtroende, att våga kunna framträda. Musiken används mycket som en förberedelse inför shower och musikaler. I början av terminen går man in på

musikhistoria och andra saker som ingår i kursplanen. Men sen blir det mer projektinriktat i slutet av terminen.

Charlotte: För mig är musik ett hjälpmedel för att nå harmoni, upplevelser och förflyttningar. Det är också för mig ett socialt samspel. Eleverna har musiklektioner, spontana eller

förberedda dramaövningar. Ibland har barnen egna idéer när det gäller musik och då kör vi det på lektionerna.

Hur ofta har ni musik och vad tror ni att barnen kan lära sig utav detta?

Karin och Lisa: Barnen har musik fyra timmar i veckan

Karin: Våra barn är aldrig rädda för att tala inför grupp. Man reser sig upp vid alla våra redovisningar, även om man bara ska läsa upp en kort text. Detta ger två delar, den som redovisar tar de som lyssnar på allvar och tvärtom, där får vi in det aktiva lyssnade som också är en viktig del i musiken. Det är aldrig någon som vägrar.

Lisa: Man vågar, får ett kroppsspråk. Man lär sig se någon i ögonen. Samarbete och kommunikation människor emellan behövs alltid. Eftersom de valt att gå musikklass och tycker detta är roligt, färgar detta av sig på andra ämnen. Språkligt utvecklande genom

sången, då rösten utvecklas. Även de som inte har så mycket språk med sig när de kommer till klassen utvecklas. Sången tas in på ett annat sätt, än om man läser en text. Vet inte om man stimulerar lärandet på andra vis.

Charlotte: Barnen har musik med musiklärare 40 min/vecka. Eleverna som valt att gå i kör har ytterligare 40 min/ vecka. I övrigt spontant med längre eller kortare mellanrum. Det barnen lär sig är att nå harmoni och få upplevelser. De lär sig också att röra sig till musik och de får ett socialt samspel.

Hur integreras musik och rytmik i övrig undervisning?

Karin: Vi använder oss av resultatet när vi redovisar. Försöker få in musiken i andra ämnen, som exempelvis i engelska. Jag försöker lägga in musiken så mycket som möjligt, men det blir inte så mycket som jag hade velat.

Lisa: Det integreras när vi jobbar med olika tema, som exempelvis svenska – musik. Då vi jobbar med teater och musik. Vi pedagoger arbetar ihop.

Barnen får beskriva sina rollkaraktärer, jobbar med texter i olika sånger. Alla ämnen integreras vid terminslutet när man övar och repeterar inför shower och liknade.

Charlotte: Det integreras inte så mycket med övrig undervisning. Ibland använder vi det spontant i vår undervisning. Ibland använder jag också dramaövningar med eleverna. När barnen har egna idéer så försöker vi göra något av dessa.

Anser du att musik kan användas i skolan som ett didaktiskt verktyg och vilka

fördelar respektive nackdelar kan du se med detta?

Karin: Det finns med hela tiden. Går det inte på något annat sätt, så går det med musik. Den enda nackdelen jag kan hitta är att de inte kan sluta sjunga när de ska gå på rast, skämt och sido. Jag kan inte hitta några nackdelar, vi får barn som tränar på att prata.

Det är något man alltid har nytta av. Jag använder detta exempelvis vid körläsningen i

engelskan. Barnen känner att de växer. Desto mer man framträder eller visar upp något, detta gör att man får ett annat självförtroende. Det är inte någon av våra elever som har dåligt självförtroende i sången.

Lisa: Den enda nackdelen jag kan se är om någon har hamnat fel. Då trivs man inte i

musikklass. Men jag tror ändå att man kan utvecklas i det. Vi har inga intagningsprov för att gå i musikklassen. Men däremot är det så att den elev som är mest aktiva har större chans att få en huvudroll när de går i årskurs sex. Det är lätt att de kan bli en rangordning inom

musiken, men här är alla med.

Charlotte: Ja, det anser jag. Precis som jag sagt tidigare så är det bra för det sociala samspelet.

Tror du att språket kan utvecklas genom musik och rytmik? Och upplever du

några svårigheter med att arbeta med eller utan detta?

Karin och Lisa: Ja, absolut! Man kan lära sig så mycket av musiken.

Karin: Även om man inte har musiken i klassrummet hela tiden, så har barnen ett gemensamt intresse. Det finns en naturlig koppling mellan varje elev.

Lisa: Jag upplever det väldigt svårt att arbeta utan musik. Eftersom musikklassen har musik fler gånger i veckan så kan man bygga upp saker tillsammans med dem.

Charlotte: Ja, verkligen. Detta tror jag är en del av barnens utveckling. Jag tycker det finns många olika sätt att uttrycka sig på. Varje pedagog måste finna just det han/hon brinner för att barnen ska utvecklas i rätt riktning.

4:3 Likheter och skillnader i pedagogernas svar

Vi har gjort en jämförelse mellan de två klasslärarnas svar för att se eventuella likheter och skillnader i arbetet med musik och rytmik som didaktiska redskap. Eftersom Lisa är

musiklärare kan hennes svar skilja sig från de andra pedagogernas nämnvärt. Därför har vi valt att jämföra Karin och Charlottes svar.

De båda klasslärarna ser musik som ett hjälpmedel samt uttrycksmedel i undervisningen då de använder detta på olika vis. Karin menar att eleverna kan lära sig oerhört mycket genom att använda musik och rytmik i alla ämnen. Hon påpekar att barnen lär sig nya ord och tal, i både det svenska och det engelska språket. Hon poängterar att hennes klasser aldrig är rädda för att tala inför andra och att detta medför att eleverna får ett starkare självförtroende som

förhoppningsvis alltid följer med. Detta bidrar vidare till ett aktivt lyssnande som är en stor förutsättning när man sysslar med musik. Charlotte anser att musik bidrar till ett

socialtsamspel mellan eleverna, där de kan nå harmoni samt få upplevelser. När det gäller integreringen av musik kan vi se en stor skillnad eftersom det är naturligt för Karin att använda det i alla ämnen. För Charlotte faller det sig inte alls lika naturligt att använda musiken i undervisningen. Hon tillägger att varje pedagog måste finna det han/hon brinner för, detta i sin tur medför att eleverna utvecklas i rätt riktning när det gäller språket. Det finns även en skillnad i svaren när det handlar om vad pedagogerna anser att barnen får ut av musiken. Karin understryker att eleverna får en naturlig koppling sinsemellan för att de har musik som ett gemensamt intresse. Musik och rytmik är ett genomgående tema i

musikklassen däremot använder sig Charlotte mer av drama som ett inslag i hennes undervisning.

4:4 Svar från eleverna

Sarah, Jasmine, Oscar och Linn går på skolan med profilklasser medan Elin, Stella, Jacob och Ola går på skolan utan profilklasser.

Vad är musik för dig? Och hur ofta har ni musik i skolan?

Sarah: Jag tycker musik är sång och dans

Jasmine: Jag tycker precis som Sarah att musik är sång och dans. Men jag tycker även teater. Oscar: Musik är fritid för mig. Jag gillar teater.

Linn: Sjunga och dansa till musik.

Elin: Jag tycker musik är bäst och roligt. Det är roligt att sjunga. Man kan lära sig olika noter. Stella: Jag tycker man kan lära sig olika sånger.

Jacob: Man kan lära sig att sjunga och att lyssna på musik.

Ola: Jag tycker min pappas cd-skivor är musik. Men musik kan också vara mycket mer.

Jasmine. Vi i musikklassen har musik tre gånger i veckan.

Stella: Vi har musik en gång i veckan. Då har vi en timme. Sedan har vissa kör en dag i veckan.

Använder ni musiken i de andra ämnena, eller bara i musikundervisningen?

Vad gör ni på musiklektionerna?

Jasmine: Vi har ibland använt svensklektionen till att öva på vår julshow.

Sarah: Vi använder mest musiken på musiklektionerna, men ibland med andra ämnen, som svenska och engelska. På lektionerna övar vi mest på att sjunga.

Oscar: Vi repeterar och sjunger på våra musiklektioner.

Ola: Vi använder mest musiken på musiklektionen, på sätt och vis. Men ibland har vi även musik på klassens timme. Då kan vi ta med cd-skivor att spela. En gång tog jag med mig min gitarr för att spela för klassen.

Elin: Ibland är vi musik i aulan med kören. Ibland sjunger vi låtar på engelskan. Stella: Ibland får vi i uppgift att sjunger låtarna själva hemma.

Vad tycker du man kan lära sig utav musik? Och använder ni några böcker,

instrument eller andra saker när ni har musik?

Oscar: Jag tycker man kan lära sig mycket. Till exempel att bli skådespelare eller sångare. Linn: Jag tycker man kan lära sig att bli artist när man blir stor.

Sarah: Vi har en pärm där vi samlar våra noter och texter.

Jasmine: Vi har även några papper med ackord till när vi spelar gitarr.

Elin: Man lär sig att sjunga!

Stella: Jag tycker man kan lära sig olika låtar och att sjunga. Om man sjunger på engelska kan man lära sig olika ord.

Ola: Jag håller med, men jag tycker även att man kan lära sig dansa till skivor.

Jacob: Lära sig att röra sig till musik och att man lär sig att höra bättre. Desto mer man lyssnar desto mer hör man av musiken. På våra musiklektioner har vi papper som man läser och sjunger efter. Även instrument, så man kan lär sig hitta rytmen.

Ola: Vi använder häften vi sjunger till.

Stella: Ibland använder vi papper som vi först läser efter och sedan sjunger till. Vi har också olika instrument som trummor, maracas, pinnar och annat.

Varför valde ni musikprofil?

Oscar: Jag valde det för att det är det lugnaste klassen på skolan. Linn: För att jag tycker om musik och för att här fanns bra kompisar.

Jasmine: Jag valde musikklass för att jag tycker om att uppträda. Vilket jag brukar göra på fester.

Sarah: Jag valde det för att det är roligt med musik och sedan har klassen en bra sammanhållning.

Vet ni vad rytmik är?

Alla: Nej!

Hur lär ni in sångtexter?

Linn: Jag brukar öva mycket hemma, med hjälp av min pappa.

Sarah: Vi brukar rabbla texterna fler gånger och gå igenom mening för mening. Tillslut lär man sig det.

Jasmine: Jag har ganska lätt för att lära mig texter. Så jag kan dem när vi har gått igenom det en gång.

Stella: Vi läser texterna och sjunger de många gånger.

4:5 Likheter och skillnader i barngruppernas svar i jämförelse till

pedagogernas svar

Vi har även valt att göra en jämförelse mellan de båda barngruppernas svar för att se likheter respektive skillnader. Det är inte alltid säkert att eleverna ser på undervisningen på samma sätt som pedagogerna gör. Eleverna uppfattar inte alltid att pedagogerna använder sig av musik och rytmik som medel i övriga ämnen i undervisningen. Som när barn ska lära in nya sångtexter, då de troligtvis inte är medvetna om att de samtidigt lär in nya ord och begrepp.

Eleverna i de båda klasserna har en ganska liknande musikuppfattning, då de menar att man lär sig sjunga. Eleverna i musikprofilen tillägger att det även är dans och teater, medan barnen i klassen utan profil anser att man lär sig noter, rytm och att lyssna på musik. Båda grupperna använder musik på fritiden men de från profilklassen ser det mer som ett

fritidsintresse. Det finns också en likhet då de hävdar att musiken används i andra ämnen utöver musiklektionerna. Gruppen från klassen utan profil menar att den används i engelskan där de tränar och lär sig nya ord. De andra från specialiseringsklassen ser ett användande i engelskan och svenskan där även de lär sig ny kunskap i språk. Den största skillnaden mellan grupperna är att barnen från musikprofilen ser musik som en profession i sina kommande yrken. De andra eleverna ser det mer som ett inslag i undervisningen. De båda grupperna säger att de har musiklektioner regelbundet, dock har musikprofilen fler tillfällen i veckan och detta är naturligt. De som går i klassen med musikinriktning menar att de får bättre

självkänsla och att man vågar prata inför större grupper. Detta var något deras lärare höll med om och hade märkt av i undervisningen, framförallt när klassen skulle redovisa inför

5 Analys

5:1 Analys av pedagogernas svar

I vår undersökning framkom det fler skillnader än likheter i svaren mellan pedagogerna. Vi tror att detta beror på att skolorna vi gjort våra undersökningar på är olika, eftersom den ena har musikprofil och den andra inte. Pedagogerna som ingått i undersökningen menar att musik är ett uttrycksmedel för bland annat tankar och känslor. Pedagogen som arbetar i klassen utan profil menar att musik bidrar till ett socialt samspel. Samtidigt menar pedagogerna i klassen med profil att eleverna har ett gemensamt intresse och därmed en naturlig koppling till varandra. Det faller sig naturligt att pedagogerna i klassen som har inriktning på musik använder sig mer av detta som ett arbetssätt eftersom det är deras grundtanke med hela verksamheten. Användandet av detta verktyg genomsyrar deras undervisning i de flesta ämnen, dock inte i de praktiska ämnena som startar i år fem.

Pedagogerna som jobbar på skolan med profil anser att musik och rytmik ger deras elever ett bättre självförtroende som gör att de växer och har därför lättare att tala inför grupp,

framträda, kommunicera och att samarbeta. Vi tolkar detta som positiv eftersom det är viktigt att man vågar framträda inför andra personer, då är en bra självkänsla en stor förutsättning. Detta är en stor del av verksamheten inom skola och utbildning som alltid kommer följa med en i framtida studier och yrke. Pedagogerna på skolan med profil tror dock inte att eleverna är medvetna om att de har rytmiklektioner, utan barnen tror att de leker då. Detta ser vi som en intressant aspekt och håller med pedagogerna i deras tanke, eftersom man bör arbeta

förberedande med rytmiken, exempelvis genom dramaövningar. Vi menar att musik och rytmik är nära sammankopplade och därför är det av stor vikt att arbeta med detta parallellt. Vid användandet av rytmik kan man tränga djupare in i musiken och fler lärotillfällen kan uppstå. Genom en användning av musik och rytmik i övriga ämnen blir framträdandet naturligt och bidrar därmed till ökat självförtroende hos eleverna i klassen. Jernström (2002), Lindberg (1995) och Norlén (1986) menar att musik bör integreras med de övriga ämnena för att få en djupare begreppsförståelse så att en språkutveckling kan äga rum. Profilklassen har rena musiklektioner fyra gånger i veckan men integrerar musiken i de andra ämnena som finns med på deras schema. På den andra skolan finns musik med på schemat en gång i veckan, men musik används också spontant. Antingen genom förberedda dramaövningar eller utifrån barnens egen kreativitet. Genom drama får pedagogen in rytmik, vilken är viktig för

Ruud (1990) hävdar att rytmik bidrar till att eleverna lättare lär sig svåra ord och uttryck. Detta eftersom man gör rörelser till sånger, då ord och uttryck blir rörelser fastnar de lättare hos barnen. Lärarna på skolan med musikprofil menar att deras elever med hjälp av rytmik kan lära in svåra ord lättare.

Alsing (1999) styrker denna teori och anser att rytmik kan hjälpa barn med dåligt rytmiskt flöde samt dåligt ordförråd. Sandberg (1990) anser att musik som ämne bidrar till kunskap och färdighetsutveckling där den motoriska förmågan stärks. Han pekar vidare på att ämnet i sig bör relateras till andra kunskapsprocesser i skolan. Pedagogerna på skolan med

musikprofil menar att det är här musiken kommer in som ett verktyg i undervisningen, med hjälp av den kan man stötta eleverna på olika sätt i arbetet. Detta kan vara med hjälp av sång, puls, rytm och mycket mera. De barn som går i musikprofilen har valt denna inriktning utav intresse och därför tolkar vi att en inlärning i andra ämnen blir lättare då musik och rytmik används i övriga ämnen. Profilklassen jobbar exempelvis med musik i ämnet engelska, där de arbetar med puls och rytm i orden. Pedagogerna anser att detta är av stor vikt för att nya ord lättare ska befästas hos eleverna. Även skolan utan profil använder musiken som ett verktyg på engelskan, för att eleverna ska träna på nya ord. Vi tolkar lärarnas svar som att de anser att man bör använda sången för att en utveckling av rösten ska ske, som i sin tur utvecklar språket. Då eleverna sjunger låtar på engelska, tränar de omedvetet upp sitt ordförråd. Jederlund (2002) och Waterson (1991) poängterar att ljudet är den viktigaste delen, i både musik och talspråk. Förmågan att urskilja samt producera ljud startar redan hos det lilla fostret och är i vidare mening det avgörande för barnets hela språktillägnan. Detta gäller talspråk, läsning, skriftspråk och i musik. Pedagogerna på musikprofilen anser att musik och rytmik bör användas parallellt i alla ämnen som ett didaktiskt verktyg i för att utveckla språket. De anser att en användning av musik och rytmik gör det lättare för eleverna att ta till sig kunskapen, samtidigt som eleverna troligtvis inte tänker på att de arbetar med språket.

Pedagogerna i klassen med profil menar också att rösten tränas med hjälp av sången och att detta i sin tur utvecklar språket hos eleverna. Forskaren Centerheim-Jogeroth (1991)

poängterar att genom sång utvecklas hjärnbalken och att denna styr kommunikationen mellan hjärnhalvorna. Detta i sin tur ger en ökad språkfunktion. Genom att sjunga lär sig barnen dessutom nya ord och begrepp lättare och då texterna ”rabblas” fastnar orden. Här kommer även texterna till sångerna in och med dem nya ord samt begrepp. När pedagoger och elever rabblar texterna om och om igen befästs nya ord utan att eleverna själv är medvetna om detta.

Murray-Schafer (1977) och Nylöf (1990) belyser att man som pedagog ska se musik som ett verktyg där språket blir till utifrån en kunskapsinhämtning. Precis som en av pedagogerna på musikprofilen menar, så kan man lättare ta till sig en text om man sjunger den istället för att läsa texten. Vi tolkar detta som om lärarna binder upp texten runt en melodi, så blir det lättare att ta till sig texten och svåra ord för eleverna.

Pedagogen på skolan utan profiler menar att det finns många olika sätt att uttrycka sig på. Alla pedagoger bör finna sin egen väg så att barnen utvecklas i rätt riktning, när det gäller språket. Jederlund (2002) pekar på att det måste finnas en meningsfullhet och delaktighet i det man sysslar med för att eleverna ska utvecklas i rätt riktning. Precis som pedagogen på skolan utan profil pekar på är det en förutsättning om man som lärare visar engagemang i det man

undervisar i för att språket ska utvecklas. Vi tolkar detta som att eleverna känner om

pedagogen inte är delaktig fullt ut i det han eller hon gör och att detta i sin tur smittar av sig på eleverna.

Samtidigt vill vi understryka att man som pedagog ändå bör se på musik och rytmik som två hjälpmedel i arbetet med sin klass.

Pedagogen menar vidare att musik är bra för det sociala samspelet pedagog och elever

emellan. Detta styrks av Centerheim-Jogeroth (1991) och Jernström och Lindberg (1995) som pekar på att musik bör formas med hjälp av kommunikation och uttryck.

Profilklassen får in språkutvecklingen genom musik när de redovisar och arbetar tematiskt över gränserna. Vid redovisningar kan pedagogerna se att de inte har något barn som inte vågar framträda, det är naturligt för dem att resa sig upp och exempelvis läsa upp något de skrivit. Pedagogen menar vidare att det aktiva lyssnandet blir en viktig del i barnens

redovisningar, och pekar också på att det aktiva lyssnandet är viktigt inom musiken. Vi tror utifrån våra erfarenheter att det är viktigt att lägga fokus vid detta tidigt inom skolans värld eftersom det finns många, både vuxna och barn som inte klarar av detta. I kursplanen för musikämnet står det att ämnet bidrar till en personlighetsutveckling och detta kan man se utifrån svaren från pedagogerna i klassen med profil.

5: 2 Analys av elevernas svar

Om man ser till hur eleverna beskriver musik finns det en skillnad i de olika elevgruppernas svar och vi tror att det beror på vilken inriktning skolverksamheterna har där eleverna går. Barnen i profilklassen ser på musik i ett längre perspektiv, då de relaterar begreppet till sitt framtida yrke som exempelvis skådespelare eller sångare, som ett av barnen svarade. Vi tror att detta bland annat kan bero på att eleverna möjligtvis har föräldrar som är musiker. De andra eleverna tänker inte så och vi tolkar detta istället som att de ser musik ur ett undervisningsperspektiv. Vi anser att detta vilar på hur musiken används i de olika verksamheterna, eftersom den används olika mycket. Klassen med profil har mer av detta ämne och använder därför mer teater, sång, dans och rytmik i undervisningen än vad klassen utan profil gör. Eleverna i klassen utan profil menar att de enbart har musik när det står på schemat, förutom då de övar på nya ord i engelska. Waterson (1991) menar att de fyra grundelementen som är ljud, rörelse, puls och rytm är viktiga inom musik för att en

språktillägnan ska öka hos eleverna. Om man ser till hur barnen beskriver ämnet finns dessa grundelement med och det är just precis dessa Waterson (1991) pekar på. Eleverna själv verkar vara medvetna om att de arbetar med detta på olika sätt i skolan. Detta visar de i sina svar där de konstaterar att de lär sig hitta puls och rytm samt att de lär sig nya ord och begrepp.

Det finns en skillnad mellan de båda gruppernas svar när det gäller frågan om vad man kan lära sig av musik. De elever som går i profilklassen ser musiken som ett yrke som de vill arbeta med, vi tolkar detta som att deras tankar sträcker sig längre fram i tiden eftersom de valt att gå i en klass med denna profil där de arbetar med musik på olika sätt.

Eleverna på den andra skolan ser troligtvis det ur ett undervisningsperspektiv och menar att man kan lära sig mycket av musik. Några exempel att nämna är sång, dans, nya ord och även att man genom detta ämne lär sig att lyssna bättre. Arnqvist (1993) pekar på betydelsen av en stimulering av ord samt talspråk och menar att detta är en förutsättning för språkutveckling. Det är här musiken kommer in i undervisningen och är ett medel för att förstärka elevernas ordförråd. Vi tolkar elevernas svar från musikprofilen som att de har tanken om musik i bakhuvudet i stort sett hela tiden och därför svarar gruppen med att berätta vad de vill arbeta med i sina kommande yrken. Vi tror vidare att barnen på den andra skolan mest ser musik som ett ämne och något som hela tiden finns runtomkring oss genom framförallt cd-skivor,

som ett av barnen nämner i intervjun. Både eleverna i klassen med profil och de utan profil menar att musik också är ett fritidsintresse eftersom de säger att de lyssnar på musik hemma. Sandberg (1990) anser att musikämnet kan ses ur ett estetiskt och socialt perspektiv där både inre och yttre förhållande är avgörande för att en läroprocess ska ta vid. Han ser ett starkt samband mellan skolan som socialisationsmiljö och musikutbudet när det gäller elevernas fritidsmusik.

Användandet av instrument ser ganska lika ut på de två skolorna förutom att barnen i klassen med profil menar att de även använder stränginstrument, som exempelvis gitarr.

De elever som går i klassen utan profil menar dock att instrument är till stor nytta när man ska lära sig puls samt rytm. Barnen på de båda skolorna lär in texter på samma vis genom

repetition och övning. Genom övning och repetition av texter förstärks barnens ordförråd med hjälp av musik, menar Ruud (1990). Han menar vidare att detta blir naturligt samtidigt som en inlärning hos eleverna tar vid utan att de tänker på det. Antal-Lundström (1996) anser att man som pedagog bör stötta barnens ljudupplevelser för att göra lärandet så konkret som möjligt för eleverna. Barnen på skolan utan profil säger att genom musiken kan de lära sig hitta puls och rytm, vilka är olika sorters ljudupplevelser. Detta skulle man som pedagog kunna göra genom att forma olika toner med sina händer tillsammans med eleverna. Som pedagog kan man visa olika former med sina händer, då det är en hög eller låg ton som spelas. Man kan även bygga egna instrument med barnen där ljudkällan visas på ett konkret sätt. Eleverna och pedagogen kan sedan själv finna sin metod för de olika tonerna.

Barnen på de båda skolorna visste inte vad rytmik är. Precis som musikläraren hävdade vet inte barnen att de har rytmiklektioner. Vi tolkar deras svar med att eleverna inte vet vad ordet rytmik står för, men att de säkert är medvetna om att de använder övningar som stärker dem själv. Barnen i skolan med profil påpekar att de inte är rädda för att framträda inför andra och detta tolkar vi som en effekt av rytmiken. Detta arbetssätt är mer förebyggande och används för att barnen ska komma varandra närmre och lära känna varandra, det blir då ett socialt samspel mellan elever och elever/pedagog. Detta är ett uttryckssätt där bland annat känslor kan förmedlas, precis som i musiken. Murray-Schafer (1977) hävdar att musik är ett uttrycksfullt ämne där bland annat känslor och tankar förmedlas via något slags ljud. Detta kan vara antingen genom sång eller också instrument. Centerheim-Jogeroth (1991) menar att rytmik förstärker barnens motoriska utveckling som i sin tur har med själva språkutvecklingen

integrering med andra ämnen för att en utveckling ska starta hos eleverna. Som vi ser det utifrån elevernas svar på de båda skolorna integreras musik i övriga ämnen, dock inte lika mycket. På skolan med profil använder man den i nästan alla ämne, vilket man inte gör på skolan utan profil. Pedagogen som jobbar på skolan utan profil menade att varje pedagog bör finna det man brinner för och med det utvecklas klassen i rätt riktning. Vi håller med om detta men ser ändå på musik som ett stort hjälpmedel inom undervisningen.

Som vi nämnt innan poängterar Jederlund (2002) att eleverna bör känna delaktighet samt meningsfullhet för att de ska kunna ta steg framåt i sin utvecklingsfas. Om inte pedagogen visar engagemang i det han/hon gör tror vi inte heller att eleverna gör det, därför kan man med andra ord säga att vi delvis håller med ovanstående pedagog.

6. Diskussion

Med denna uppsats ville vi undersöka hur man som pedagog kan arbeta på ett språkutvecklande sätt med musik och rytmik som didaktiska verktyg. Utifrån våra

frågeställningar har vi fått olika svar beroende på vilken sorts skola pedagogerna arbetat på. Vi tolkar detta som att det beror på att de båda skolorna har olika verksamheter. Detta eftersom den ena skolan har musikprofil och den andra inte. Det vi har kommit fram till i vår undersökning stämmer till stor del överens med forskarnas syn på musik och språkutveckling. I forskning på området finns det teorier som stämmer överens med våra slutsatser. Det är en stor fördel att använda musik och rytmik som didaktiska verktyg, för att utveckla språket hos barnen. Det är fortsättningsvis bra att integrera musik och rytmik i den övriga undervisningen, för att få en helhet i elevernas kunskapsinhämtning när det gäller språktillägnan.

Användningen av puls och rytm i exempelvis engelska bidrar till att eleverna lättare befäster svåra ord och uttryck. Då sången används i skolan utvecklas rösten hos eleverna och detta är en stor fördel när det gäller språkutvecklingen. Rösten ligger till grund för språket.

Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning och detta val anser vi är det lämpligaste med tanke på vår frågeställning. Om vi istället skulle använt en kvantitativ undersökning hade vi inte kunnat föra ett resonemang med pedagoger och elever kring ämnet. Då hade vi med andra ord inte kunnat få svar på det vi ville undersöka. Eftersom vi samtalade med våra

undersökningsgrupper kunde många intressanta diskussioner utifrån frågorna uppstå, vilket inte kunnat ske vid en användning av enkäter. Då våra frågor var konstruerade så att

följdfrågor kunde uppstå blev det intressanta diskussioner kring ämnet musik och rytmik.

Som blivande lärare menar vi att det är av stor vikt att vara väl insatta i barns språkutveckling eftersom detta genomsyrar undervisningen i alla ämne. Eftersom vi har ett stort intresse av musik och rytmik ville vi veta hur pedagoger och elever ser på just detta ämne. Eftersom alla individer inte lär på samma vis kan detta arbetssättet vara ett alternativ till en utveckling inom språk. Genom att se vad tidigare forskning säger om synen på musik och rytmik

sammankopplat med vår undersökning kan vi i framtiden ta stöd i detta.

När det gäller frågan om hur pedagoger och elever upplever språkutvecklande arbetssätt med hjälp av musik och rytmik finns det både skillnader och likheter, både i pedagogerna och

också elevernas svar. Pedagogerna på skolan med profil anser att musik och rytmik är till stor hjälp då de arbetar med elevernas språk. Det har visats sig att pedagogen som arbetar på skolan utan profil inte använder sig av musik och rytmik som ett språkutvecklande arbetssätt fullt ut. Detta eftersom pedagogen uttryckte i sitt svar att hon använder sig av puls och rytm i engelskan, men i övrigt inte så mycket. Denna pedagog ser det som ett hjälpmedel för att nå harmoni, upplevelser och för eleverna få ett socialt samspel. Jederlund (2002) anser att

eleverna i en klass bör känna delaktighet och meningsfullhet med ämnet för att en läroprocess ska uppstå. Murray-Schaffer (1977) menar istället att alla ämnen kan delas upp i två delar, den ena handlar om att tillägna sig kunskap och den andra om att uttrycka sig på bästa sätt. Här menar vi att pedagogens engagemang smittar av sig på eleverna och att de troligtvis märker om pedagogen inte känner sig trygg med musicerandet. Vi menar att man istället kan ta sin utgångspunkt i något annat och detta skulle kunna vara att tillverka instrument med sina elever, där ljudet blir fokus. Likheten i pedagogernas svar är att de anser att musik ökar

elevernas sociala samspel, som gör att de vågar mer och känner sig trygga då de ska framträda inför andra.

Eleverna på skolan med profil tyckte att de med hjälp av musik kunde lära sig nya ord och begrepp, de fastnade lättare då. Eleverna på skolan utan profil menade också att de lärde sig nya ord med hjälp av musiken, exempelvis då de sjöng låtar på engelskan. Antal-Lundström (1996) menar att tyngdpunkten i musik ligger i att producera och reproducera ljud eftersom vi människor har lätt för att minnas formationen av ljud. Jederlund (2002) håller med men pekar även på att det är viktigt att arbeta med de fyra grundelementen som är ljud, rörelse, puls och rytm i undervisningen för att underlätta språkinlärningen. Eleverna på skolan utan profil poängterade även att de lär sig att hitta puls och rytm på musikundervisningen. Vi tror, liksom Jederlund (2002) att de fyra grundelementen ligger till grund för elevernas svar, då de anser att de lättare lär sig nya ord och begrepp med hjälp av musik. Här finns det en märkbar

skillnad mellan barnens svar. Detta eftersom eleverna på skolan utan profil ser att de lär sig att hitta puls, rytm, rörelse till musik samt nya ord och begrepp med hjälp av musiken. Detta styrks av forskare som Jederlund (2002) och Waterson (1991) som menar att puls och rytm är viktiga byggstenar i musik. Eleverna på skolan med profil ser det ur ett annat perspektiv, då de menar att musiken ska bidra till ett framtida yrke. Vi tror att de tänker ett steg längre, då användandet av musik är naturligt för dem. Eftersom dessa elever har musik oftare så blir lärandemomenten självklara, då de används i undervisningen dagligen. Vi tolkar detta som att

använder sig av puls och rytm i andra ämnen än musiken, utan de tänker ett steg längre. Då de barnen svarade att de gärna ville arbeta med detta i framtiden.

När det gäller den andra frågeställningen om integreringen av musik och rytmik i övrig undervisning kunde vi också se likheter och skillnader. Pedagogerna och eleverna på skolan med profil menar att de integrerar både musik och rytmik i de övriga ämnena. Sandberg (1990) hävdar att det är viktigt med en rytmisk förmåga hos barnen och att de därmed får ett stärkt ordförråd och kan med hjälp av detta göra sig förstådda i olika sammanhang.

Pedagogen och eleverna på den andra skolan menar istället att musik och rytmik inte integreras i övrig undervisning fullt ut, ett undantag är på engelskan då de övar på nya ord. Barnen i klassen utan profil, pekar också på att de mest använder musiken när de har musiklektion. Eleverna i klassen utan profil svarar att de har musik fyra gånger i veckan, samtidigt som de är medvetna att de använder musiken i övriga ämnen. Vi tolkar detta som att eleverna på skolan med musikprofil relaterar ordet musik till sång och instrument spelande. Detta eftersom de var införstådda med att de använde sig av puls och rytm i övriga ämnen.

Pedagogerna som arbetar i klassen med profil ser positivt på att arbeta med en

språkutveckling med musik och rytmik som didaktiska verktyg. Deras undervisning i samtliga ämnen genomsyras av både musik och rytmik. Centerheim-Jogeroth (1991), Jernström och Lindberg (1995) pekar på att musik och rytmik bör integreras med övriga ämnen för att eleverna ska få en ökad begreppsförståelse. De menar att hjärnhalvornas samarbete krävs för att en helhet ska uppstå, som i sin tur ökar språkfunktionen hos barnen. Vi menar att det är en stor förutsättning att arbeta med musik och rytmik genomgående i alla ämnen då eleverna kan få en helhet i ämnet som ökar språkutvecklingen. När det gäller skolan utan profil kan vi se en användning av ovanstående ämnen sporadiskt i enskilda ämnen. Detta eftersom pedagogen använder musiken på engelskan, då eleverna lär sig nya ord. Pedagogerna på skolan med profil pekar på att de genom förberedda dramaövningar får de in rytmik som lägger en förberedande grund. De anser vidare att den förberedande grunden kommer både genom motoriska färdigheter, men även genom det sociala samspelet, som gör att eleverna lär känna varandra och vågar mer när det gäller att tala inför grupp. Sandberg (1990) och Ruud (1990) menar att rytmik kan hjälpa eleverna till en förståelse av svåra ord och uttryck. Därför är det av stor vikt att arbeta med detta i sin undervisning. Med rytmik som hjälp tror vi att barnen får en bättre självkänsla och att de genom detta vågar framträda och prata inför klassen. Detta var

Både eleverna på skolan med och utan profil menar att musik kan vara till stor hjälp när man ska lära sig texter och nya ord. Vi tolkar detta som att eleverna ser sången som ett hjälpmedel till en språkutveckling, då nya ord lättare fastnar när man genom sången repeterar texten ett flertal gånger. Jederlund (2002) hävdar att språkutvecklingen startar redan hos fostret och lägger tonvikten på ljudupplevelserna innan födseln. Waterson (1991) är av samma åsikt och tillägger att själva ljudet i sig är den viktigaste byggstenen när det gäller musik. Detta gäller också i det talande språket och därför är rösten viktig, som framförallt övas med hjälp av sång. Norlén (1986) har konstaterat att en språkutveckling lättare sker då man arbetar med musik i de övriga ämnena. Inga elever på skolan med eller utan profil visste vad ordet rytmik betydde. Detta var också något som en av pedagogen på skolan med profil hävdade. Vi tolkar det som att eleverna vet att de har olika sorters övningar, men att de inte vet att det heter rytmik. När vi började med vårt arbete, utgick vi från att musik och rytmik enbart används i musikundervisningen och att den inte integreras fullt ut med den övriga undervisningen. Detta har vi fått styrkt genom vår undersökning, dock har vi fått se att skolan med musikinriktning använder musik och rytmik i övriga ämnen för att utveckla språket.

Vi tycker att det varit intressant att undersöka hur pedagoger och elever upplever

språkutvecklande arbetssätt med hjälp av musik och rytmik, samt hur mycket det integreras i övrig undervisning. Vidare har det varit intressant att se på skillnader och likheter i de båda verksamheterna. Den största skillnaden är att musik och rytmik integreras mer på skolan med musikprofil än på skolan utan profil. Samtidigt ägnar de mer tid åt dessa ämnen eftersom deras undervisning bygger på dessa ämnen. Ett intressant resultat fanns i elevernas svar, då barnen från skolan utan profil menade att de lär sig att hitta puls och rytm med hjälp av musiken.Eleverna på skolan med profil menade också att de lärde sig nya ord och begrepp med hjälp av musiken. Båda skolorna arbetar dock med musik som ett språkutvecklande arbetsätt, dock mer eller mindre och detta tolkar vi beror på de olika verksamheterna. Vi fann en likhet i att pedagogerna på skolorna ansåg att musik bidrar till ett socialt samspel. Vidare kan vi även se att pedagogerna på skolorna använder sig av musiken i ämnet engelska, för att underlätta inlärningen av ord och begrepp i ett annat språk.

Musik och rytmik är och förblir förhoppningsvis alltid två aktuella ämnen, framförallt genom tv och radio. Detta är något som finns runtomkring oss varje dag utan att vi tänker på det.