Undervisning i närsamhället - en stadsvandring i Åstorp

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Natur, miljö, samhälle

Examensarbete

10 poäng

Undervisning i närsamhället

– en stadsvandring i Åstorp

Teaching in your community

– towntrails in Åstorp

Linn Stigsdotter

Lärarexamen 60 poäng

Höstterminen 2006

Examinator: Per Hillbur

Sammanfattning

Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka vilket stöd det finns i styrdokumenten för att använda stadsvandringen i undervisningen, samt vilken inställning eleverna har till denna undervisningsmetod. I studien har jag utfört en fallstudie i en elevgrupp. I arbetet ingår även en studie av styrdokumenten och annan litteratur av relevans. Resultaten visade att eleverna ställer sig positiva till att använda stadsvandringen som undervisningsmetod, liksom att de är intresserade av att lära sig om sitt närsamhälle. Stöd för att använda stadsvandringen i

undervisningen finns i styrdokumenten, främst då det gäller det faktum att undervisningen ska omfatta olika kunskapsformer. Dessa resultat ligger som underlag för den stadsvandring jag sedermera har skapat (se bilaga 2).

Innehållsförteckning

1. Inledning

7

1.1 Syfte 8 1.2 Avgränsningar 8 1.3 Frågeställningar 8 1.4 Begreppsdefinitioner 9 1.4.1 Stadsvandring 9 1.4.2 Styrdokument 11

2. Teoretisk bakgrund

12

2.1 Styrdokumenten 12 2.2 Pedagogiska perspektiv 15

3. Metod

18

3.1 Fallstudien 18 3.2 Enkätundersökningen 18 3.3 Urval 18 3.4 Tillvägagångssätt 19 3.5 Reliabilitet 19

4. Resultat

20

4.1 Vilken undervisningsmetod föredrar eleverna? 20

4.2 Finner eleverna det meningsfullt att lära om närsamhället? 21 4.3 Anser eleverna att geografi är ett praktiskt eller teoretiskt ämne? 22

5. Diskussion

23

5.1 Finns det utrymme för stadsvandringar i styrdokumenten? 23

5.2 Elevernas inställning till stadsvandringen. 25

5.2.1 Elevernas inställning till stadsvandringen som undervisningsmetod. 25 5.2.2 Elevernas attityd till att lära om närsamhället. 26 5.2.3 Geografiämnets karaktär och elevernas inlärning. 26

5.3 Fallstudiens tillförlitlighet 26

6. Avslutning

28

7. Referenser

29

Bilaga 1: Enkätfrågor 31

1. Inledning

Jag anser att geografi i grunden är ett praktiskt ämne, och att det därför också borde ges möjlighet till praktiska övningar i undervisningen. Jag har tillbringat min verksamhetsförlagda tid på en skola för grundskolans senare år. Den erfarenhet som jag har fått av

geografiundervisningen är att större delen av undervisningen är förlagd till klassrummet, och att lärobok är det läromedel som används främst. Jag anser inte att det behöver vara fel att använda läroboken som främsta läromedel, däremot ställer jag mig positiv till andra läromedel som kan konkretisera undervisningen för eleven. Ett exempel på läromedel är närsamhället vilket jag anser är en tillgång som inte utnyttjas som den resurs den skulle kunna vara i geografiundervisningen. Det är möjligt att eleven i sitt skapande av kunskap om människan och hennes omgivning kan ha hjälp av att undersöka sitt närsamhälle. Jag tror att detta kan vara ett led i processen att lära sig att generalisera och dra slutsatser; begrepp som

karaktäriserar geografiämnet.

Tanken är att detta examensarbete ska resultera i en stadsvandring i Åstorp. Stadsvandringen är av geografisk natur, men är ämnesövergripande då olika intressanta delar av samhället berörs. Stadsvandringen kommer att vara indelad i olika övningar som inte enbart behandlar bebyggelse, utan även mentala kartor, identitet, sambandskedjor med mera (se bilaga 2). Detta är ett arbetssätt som jag kan tänka mig att använda då jag börjar arbeta som lärare, därför att jag tror att det gynnar elevernas utveckling. Dels tror jag att det är lärorikt för eleverna, dels tror jag att eleverna tycker att det är ett intressant läromedel.

1.1 Syfte

Syftet med mitt examensarbete är att skapa ett underlag för framtida undervisning samt att undersöka vilket stöd detta undervisningsunderlag har i styrdokument och hos elever. Målet är att skapa en slutprodukt; en stadsvandring i Åstorp. Syftet med denna stadsvandring är att motivera och engagera eleverna med hjälp av undervisning på deras hemmaplan.

Ett övergripande syfte är att öppna elevernas ögon för att geografi är mer än ett skolämne.

1.2 Avgränsningar

De elever som ingår i studien om vilken inställning elever har till stadsvandringen som undervisningsmetod går i en åttondeklass i Åstorps kommun. Med denna klass har jag i samband med detta examensarbete genomfört en exkursion i Åstorps kommun, och därefter använt elevernas erfarenhet av denna exkursion i min studie.

1.3 Frågeställningar

Med ovan nämnda målsättningar för min studie kommer jag att söka svar på följande frågeställningar.

• Vilket utrymme finns i styrdokumenten för stadsvandring som undervisningsmetod i geografiämnet?

– Vad i styrdokumenten kan kopplas till stadsvandring och hur kan detta motivera en ökad användning av denna undervisningsmetod i skolan?

• Vilken inställning har eleverna i den utvalda klassen till stadsvandring som undervisningsmetod?

1.4 Begreppsdefinitioner

I följande avsnitt definieras de begrepp som är väsentliga för min studie, där ingår stadsvandring och styrdokument.

1.4.1 Stadsvandring

Stadsvandringen är en långsammare typ av exkursion. Gåendet och det långsamma tempot skapar förutsättningar stadsvandringens syfte; att skapa sig en överblick av ett begränsat område i stadslandskapet, och hur det förändrats över tid. Fokus ligger på att skapa en helhetsbild av denna begränsade yta. I det utvalda området är hela miljön aktuell och inget väljs bort (Améen 1988).

Målsättningen med stadsstudier är enligt Berg (1980) att:

• förmedla kunskap om byggda miljöer (hus, gator, affärer, och de utrymmen som finns däremellan) samt om de människor som byggt, planerat och använt/er den bebyggda miljön.

• erbjuda förstahandserfarenheter

• i relation till förstahandserfarenheter öva färdigheten att söka, tolka och förstå

information, organisera och värdera information om upplevelser samt att sedan kunna relatera informationen till andra upplevelser och annan information.

• introducera begrepp och värderingar om staden, byggnader och människor, samt individuella, ekonomiska och politiska värderingar som ligger till grund för byggnader.

• introducera begreppet tolkning, och att tolka bebyggelsens symbolik, tidsanda och stilbegrepp.

• leda till kritiskt tänkande och personligt engagemang och ställningstagande.

Staden eller den egna stadsdelen är en lämplig undervisningsmetod eftersom den finns fysiskt nära. Caldenby ställer sig positiv till stadsstudier eftersom han menar att förutom att det gör undervisningen rolig, så förstår eleverna lättare genom att utgå från närliggande exempel. Han anser att färdigheter såsom kunskapssökning, kritiskt tänkande, kreativitet och att arbeta i grupp lättare kan läras genom att praktiseras (Caldenby et al 1983)

Kevin Lynchs´ Image of the City

Enligt Lynch (citerad i Svensson, 2005) skapar sig varje individ en mental bild av stadens fysiska form. Denna stadsbild behövs för att varje individ ska fungera i omgivningen. Man kan studera stadsbilden utifrån olika element, enligt Lynch finns det fem sådana element som bygger upp bilden av stadens fysiska form: stråk, barriärer, distrikt, noder och landmärken.

Stråk Stråk kan vara vägar, gator, gångstigar, eller järnvägar. Stråket är en kanal där iakttagaren rör sig ofta eller ibland, men för många är ett stråk ett dominant element i den mentala bilden över ett område. Detta är på grund av att

människor iakttar staden när de rör sig längs stråken, och de andra elementen är ofta relaterade till eller placerade i närhet av stråket.

Barriär Barriärer kan vara stränder, murar, järnvägsspår eller slutet av ett homogent område. En barriär är alltså en gräns mellan två områden, som är lättare eller svårare att ta sig igenom. Barriären kan antingen skilja två områden åt, eller vara en länk mellan två områden. För många människor är barriären av stor betydelse då den ofta utgör en sammanhållande linje runt ett område.

Distrikt Distrikt kan vara stora eller medelstora homogena områden i en stad. I ett distrikt kan iakttagaren rent fysiskt träda in. Många människor strukturerar sin bild av staden med hjälp av distrikt.

Noder Noder är strategiska punkter som iakttagaren kan träda in i. En nod kan vara en vägkorsning, en övergång, en punkt där stråk korsar varandra eller ett avbrott i en transportsträcka. En nod kan också vara en mötesplats vid ett gathörn eller ett torg. Ett annat namn för nod kan vara kärna.

Landmärke Landmärkets betydelse är dess utstickande utseende. Det är landmärkets utsida, och inte insida som är det viktiga. Ett landmärke kan vara en byggnad, ett tecken, en affär eller ett berg. Landmärket kan vara synligt från ett stort avstånd, eller bara inom staden eller till och med inom ett mindre område.

Alla dessa fem element är relaterade till varandra på något sätt. Exempelvis avgränsas ett distrikt av barriärer, genomskärs ett av stråk och inrymmer olika landmärken och noder.

1.4.2 Styrdokument

De dokument som styr den svenska skolan kallas styrdokumenten. För undervisning i geografiämnet i det obligatoriska skolväsendet gäller två dokument; Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) samt kursplanen i geografiämnet.

Läroplanen är en förordning utfärdad av regeringen. Häri beskrivs skolans värdegrund och uppdrag, liksom mål och riktlinjer för arbetet. Målen är dels strävansmål, dels uppnåendemål (Skolverket 2006).

Kursplanen grundas på och kompletterar läroplanen och anger undervisningsmål i varje ämne. Kursplanen är utformad för att ge stort utrymme för lokal och professionell tolkning. Den innehåller även betygskriterier för de olika betygsnivåerna (Skolverket 2006).

2. Teoretisk bakgrund

I detta kapitel lägger jag grunden för min studie genom att studera styrdokument och andra texter som är relaterade till mitt ämnesval. En rad pedagoger och personer med betydelse för geografiämnet såsom Dewey, Vygotskij, Møller, Molin hävdar att de praktiska inslagen är viktiga för elevernas förståelse och kunskapsbildande i geografiämnet. Dessa kommer också att ta plats i följande avsnitt som hör till den teoretiska bakgrunden till min studie.

2.1 Styrdokumenten

Den svenska skolans styrdokument är utformade på ett sätt som ger lärarna stort frirum för att tolka texterna. Tidigare styrdokument har varit detaljrika när det gäller lärarnas val av

innehåll och metod. Som språngbräda i denna teoretiska bakgrund använder jag Lena Molins avhandling Rum, frirum och moral. En studie av skolgeografins innehållsval (2006). Molin (2006) har i sin avhandling undersökt på vilket sätt lärare utnyttjar det nya tolkningsutrymme som ges i läroplanerna. Det nya frirummet ger lärarna möjlighet att i större utsträckning än tidigare välja ämnesstoff och undervisningsmetoder baserat på egna uppfattningar om geografiämnets innehåll. Enligt Molin (2006) använder lärarna inte det tolkningsutrymme som ges i läroplanen, vilket resulterar i att målsättningen om demokratisk fostran inte uppnås. Lärare väljer i stor utsträckning fortfarande att använda traditionellt ämnesinnehåll (Molin 2006). Liksom lärarnas val av ämnesinnehåll, utgår läromedelstexterna från traditionella värderingar och geografiska kunskaper. Molin (2006) riktar kritik mot läroböckerna och hävdar att det är osäkert om elevernas förståelse för andra regioner, länder och kulturer kan utvecklas genom läroböckerna. Vidare hävdar Molin att texterna är hämmande för elevernas kreativa tänkande då läromedelstexter kan vara ställningstagande och inte värdegrundsmässigt neutrala som de borde vara. Molin (2006) anser att det skulle vara mer meningsfullt för eleverna att kritiskt granska det omgivande samhället som de är en del av. Om diskussion angående samhällsutvecklingen förs parallellt skulle ämnesinnehållet reflektera det verkliga samhället och därmed bli mer meningsfullt (Molin 2006).

I läroplanen finner jag formuleringar som kan kopplas till min studie. Skolans uppdrag är att ge utrymme för olika kunskapsformer som balanserar lärandet. Olika kunskapsformer kan ses ur ljuset av de fyra f: n; fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. En balanserad

undervisning innebär att eleverna ges möjlighet att bilda olika former av kunskaper. Vidare förordar läroplanen att undervisningen ska innehålla en varierad sammansättning av

ämnesstoff och arbetsformer. Detta kan kopplas samman med att alla elever är unika och lär sig på olika sätt, och att hänsyn därför ska tas till varje elevs förutsättningar och behov (Skolverket 2004).

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer (…) I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas (Skolverket 2004:12)

Undervisningen ska ett ha ett övergripande perspektiv. Det är även viktigt att undervisningen bedrivs ur både miljöperspektiv med inriktning mot hållbar utveckling, och ur ett historiskt perspektiv som ska förbereda eleverna inför framtida ansvar och beslut (Skolverket 2004).

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Eleverna skall få möjlighet att ta initiativ och ansvar. De skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa problem (…) I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en beredskap inför framtiden och utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Genom ett miljöperspektiv får de möjlighet både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor.

Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling (Skolverket 2004:11-12)

Kursplanen är som bekant utformad utifrån läroplanens formuleringar. Emellertid ger kursplanen en mer specifik bild av geografiundervisningen och vilka kunskapsmål som eleverna ska uppnå. Geografiämnets karaktär och uppbyggnad syftat till att eleverna ska lära sig och förstå olika begrepp som ska kunna fungera som verktyg för landskapsanalyser. Även begrepp som värderingar och maktförhållanden nämns. För att åstadkomma förståelse för sammanhang och överblick är det viktigt att arbeta ämnesövergripande.

Begrepp som avstånd, utrymme, lokalisering och flöden är centrala i ämnets teorier och analysmetoder. De är nödvändiga hjälpmedel för insikter som inte bara

är knutna till en unik plats och speciell tid utan är generella och användbara för kommande tider, i nya situationer och i nya områden. Modeller av olika slag är liknande hjälpmedel för att förklara och förstå. (…) Frågor om natur- och kulturlandskapens uppkomst, framväxt och förändringar är centrala inom ämnet, liksom frågor om befolkningsförändringars och urbaniseringens drivkrafter och konsekvenser (…) En analys om förändring omfattar även faktorer som omvärldsuppfattning, människosyn, maktförhållanden, teknikens möjligheter, ekonomiska restriktioner, attityder och värderingar. Dessa faktorer ger upphov till flöden som flyttningar, handel och andra kontakter mellan olika områden (…). För att analysera sådana komplexa problemområden krävs samverkan mellan geografi och andra ämnen. Grundläggande för geografiämnet är att arbeta med en

helhetssyn på omvärlden där centrala begrepp och fakta vävs in i ett större sammanhang (Skolverket 2000.07).

I kursplanen nämns sätt att åstadkomma olika kunskapsformer, och användning av olika undervisningsmetoder.

I geografiämnet ges möjlighet att tillägna sig kunskaper och erfarenhet genom att iaktta, pröva, utforska, undersöka och skapa. Undervisningen i geografi ger också tillfälle till övning i att argumentera för egna ståndpunkter i tal och skrift. I dialog med andra kan etablerade tankemönster, föreställningar och fördomar utmanas”. (Skolverket 2000.07).

2.2 Pedagogiska perspektiv

Møller beskriver i Geografididaktik – Perspektiv och exempel (2003) att

geografiundervisningens främsta mål är att eleverna ska lära sig att beskriva mönster och processer i landskapet, och därefter försöka finna förklaringar till dessa mönster och

processer. Møller ser stora möjligheter för undervisningsformer som bygger på elevernas egna observationer i landskapet, bland annat genom fältprojekt och exkursioner. Detta gör, enligt Møller, undervisningen mer praktisk och mindre teoretisk. Förhoppningen är att elevernas intresse för ämnet ska väckas och bibehållas genom att de får arbeta med autentiska frågor.

Møller (2003) tar liksom Molin (2006) upp Wolfgang Klafkis bildningsteori; kategoriell bildning. I denna ingår materiella aspekter (bildning som tillägnan av fakta och färdigheter) och formella aspekter (bildning tränas upp, samma metod används för alla typer av

kunskaper). Klafkis teori om kategoriell bildning går ut på att eleven förstår omvärlden och gör sig förstådd i omvärlden med hjälp av olika kategorier eller begrepp. Först måste eleven finna användbara begrepp, för att sedan finna material som ger klara exempel på hur begreppen kan användas. Denna teori kan komma till uttryck bland annat när det gäller lärande som ska leda eleverna till förståelse för geografiska mönster och samband. Inom kulturgeografi kan detta handla om generella mönster för befolkning, bebyggelse eller

produktion. Denna teori kan även kopplas till undervisning om levnadsvillkor i olika regioner, vilket ger eleverna möjlighet att jämföra med det egna närområdet. Møller menar att utifrån en sådan teori kan den kunskap som eleverna skapar i ämnet överföras till andra situationer, och användas som redskap för analys om liknande förhållanden i andra områden i världen. Dock är det viktigt att eleven lär sig skilja mellan vad som är specifikt och vad som är generellt i en konkret fråga för att undvika att dra felaktiga slutsatser.

Enligt Møller är det viktigt att undervisningen består av skiftande teoretiska och praktiska arbetsformer. Om läraren utgår från en studiemetod där litteraturstudier dominerar, kan dessa anknytas till praktiskt arbete genom att eleverna får göra analyser grundade på sina egna iakttagelser och upplevelse. Møller påpekar även vikten av att kopplingar dras mellan elevernas närmiljö och avlägsna regioner. Exempelvis kan eleverna få leta skillnader och likheter mellan olika regioners natur- eller kulturgeografiska särdrag. Här finns möjlighet för eleverna att öva generaliseringsförmågan.

En pedagog som påverkat läroplaner i det svenska skolväsendet är Lev Vygotskijs. Vygotskijs teorier handlar i hög grad om att vi lär och utvecklas i samspel med omvärlden. Han ansåg att vi lär när vi tvingas revidera våra gamla uppfattningar, tankesätt, känslor och handlingar för att kunna fungera i vår sociala omvärld. Det i Vygotskijs teorier som mest berör min undersökning är hans tankar om samspel mellan motsatser, att teori och praktik ska

komplettera varandra, och vilka synteser och slutsatser som kan dras utifrån motsatsernas spel (Egidius, 2003).

Vygotskij ansåg att minst två faser i barnets utveckling måste definieras för att kunna skapa bästa möjliga lärandesituation för barnet. Den första fasen är den faktiska utvecklingsnivån och den andra fasen är den potentiella nivån. Den andra fasen nås genom att barnet genom vägledning utför uppgifter som är svårare än barnet tidigare klarat av. Enligt Vygotskij ska detta ske i kollektiv aktivitet, då barnet kan göra mycket mer än om handlingen skulle utföras individuellt. Vygotskij ansåg att alla högre psykiska processer sker två gånger i utvecklingen; först en gång i kollektiv aktivitet och sedan en gång i individuell aktivitet. För dagens teorier om pedagogik passar Vygotskijs teorier väl. Aktiviteter ska utföras både i kollektivet och individuellt. Från lärarens sida innebär detta att aktiviteter utförs med växande insats från eleven, samtidigt som lärarens insats gradvis minskas (Egidius, 2003).

Även en annan inflytelserik pedagog, amerikanen John Dewey, ansåg att samspelet mellan individ och samhälle är viktigt för individens utveckling. I olika situationer och händelser bildar individ och samhälle meningsfulla helheter. Dewey ansåg att det är viktigt att

verkligheten kopplas samman med undervisningen, och att aktivt experimenterande leder till kunskap. För Dewey var det viktigt att eleverna engageras inför uppgiften, söker information, funderar, observerar och föreställer sig för att komma fram till lösningar på problem (Egidius, 1999).

Liksom Vygotskij intresserade sig Dewey av motsatsernas spel. Han sökte speciellt syntesen mellan teori och praktik eller verklighet. Dessutom sökte han syntesen mellan två

pedagogiska inriktningar; den som sätter skolämnena i fokus och den som sätter eleven i fokus. Enligt Dewey är det först när eleven stimuleras till aktivt sökande som egentlig

kunskap kan skapas. Kunskap kan inte skapas om inte undervisningen möter det aktiva barnet. Det är alltså viktigt att koppla skolkunskaper till verkligheten, kunskap uppstår enligt Dewey när eleven prövar saker i arbete och handling. Dewey tillhörde därmed pragmatisterna, men

med en egen form av pragmatism; experimentalism eller instrumentalism (Egidius 2003). Följande citat sammanfattar väl Deweys tankar om undervisning: ”Utan praktik blir teori obegriplig, utan teori förstår man inte det praktiska.” (Egidius 2003:65).

3. Metod

I detta avsnitt beskrivs den metod jag använt för att undersöka elevernas inställning till stadsvandringen som undervisningsmetod. Metoden beskrivs utifrån urval, enkätutformning och tillvägagångssätt. Slutligen beskrivs metodens reliabilitet.

3.1 Fallstudien

Underlag till frågeställningen angående elevernas inställning till stadsvandring som undervisningsmetod har jag samlat in genom att göra en fallstudie i en elevgrupp i Åstorps kommun. Med fallstudie menar jag att jag som studieobjekt använt samtliga elever från en och samma klass. Mitt första steg i denna fallstudie var att planera och genomföra en

exkursion i Åstorps kommun där den utvalda klassen medverkade. Exkursionen genomfördes dels med buss, dels till fots. Exkursionens syfte var att koppla samman olika enheter i

samhället, såsom järnväg och industri, med samhällets utveckling och tillväxt. Under exkursionen diskuterade vi anledningar till varför samhället ser ut och fungerar som det gör. Eleverna fick möjlighet att berätta om sina erfarenheter av det vi diskuterade. Exempelvis hur vissa industrier fungerade, hur samhället utvecklats med järnvägen och så vidare. Exkursionen följdes upp med hjälp av en enkätundersökning.

3.2 Enkätundersökningen

En vecka efter att jag genomfört exkursionen besökte jag klassen och delade då ut en enkät som jag utformat. Enkäten hade två avdelningar: en som handlade om stadsvandringen som arbetsform och utgick från elevernas erfarenheter från exkursionen, en som handlade om elevernas uppfattning om geografiämnets karaktär och deras syn på inlärning (se bilaga 1). Syftet med enkäten var att undersöka elevernas synsätt på inlärning, attityder till undervisning ute i samhället, deras intresse för att lära sig om sitt närsamhälle, samt vad de finner intressant att lära sig om sitt närsamhälle.

3.3 Urval

Till fallstudien har jag använt en elevgrupp på 18 stycken elever från en åttondeklass i Åstorps kommun. Detta är ett strategiskt urval som grundar sig i att jag har fått kontakt med denna klass genom min verksamhetsförlagda tid, och att jag hade möjlighet att genomföra en exkursion med dessa elever. Jag har valt att göra en kvalitativ studie, eftersom jag valt att undersöka en mindre, men strategiskt utvald grupp. Att använda sig av denna grupp har varit

positiv i den mening att det har varit lätt att få kontakt med klassen samt tid till att genomföra exkursionen och efterföljande enkätundersökning. Däremot kan valet av denna grupp vara mindre positivt på grund av att eleverna sedan tidigare känner mig som person, och detta kan ha påverkat utfallet av deras svar i enkätundersökningen. Möjligtvis hade utfallet blivit annorlunda om jag använt en klass som jag tidigare inte hade haft kontakt med.

3.4 Tillvägagångssätt

Enkäten utformade jag med utgång från de frågor jag själv hade kring elevers uppfattningar kring olika undervisningsmetoder. Jag fann det intressant och relevant att dels söka svar på frågor som direkt berör stadsvandring och elevernas intresse för sin närmiljö, dels frågor kring hur de uppfattar geografiämnet och processen kring inlärning. Med utgångspunkt i dessa frågor utformade jag ett frågeformulär. Detta formulär lade jag sedan in på webzone (ett forum på Internet för elever på Malmö högskola) där övriga medlemmar i min

examenshandledningsgrupp gav respons på frågornas formulering och omfattning. Utifrån denna respons modifierade jag enkätformuläret. Själva enkätundersökningen genomfördes sedan genom att jag åkte ut till skolan där eleverna besvarade enkäten. När eleverna besvarat enkäten samlade jag personligen in den.

3.5 Reliabilitet

Enligt Johansson & Svedner (1996) är det givande att samla in material både innan och efter ett försök med en alternativ metodik genomförs. I denna studie har jag genomfört ett försök och efteråt samlat in material, i form av ett frågeformulär. Vidare menar Johansson & Svedner (1996) är det positivt att göra en fallstudie i den mening att man får konkreta och

tillämpningsbara resultat. Dock går det inte att anta att de resultat som erhålls går att tillämpa generellt.

Eftersom fallstudien endast är gjord på ett mindre antal elever, kan det antas att om denna undersökning hade genomförts av någon annan, i någon annan elevgrupp, så hade inte resultatet blivit identiskt. I denna studie gör jag heller inga anspråk på att resultaten är generellt tillämpningsbara. Valet av insamlingsteknik kan i efterhand ifrågasättas. För att kunna göra en djupare analys hade det antagligen fungerat bättre om jag istället hade

genomfört intervjuer med eleverna. Min motivation av valet att göra en enkätundersökning är att jag ville undersöka samtliga elevers erfarenheter av geografiämnet och den exkursion som de deltog i.

4. Resultat

I följande avsnitt presenteras de resultat som erhållits från fallstudien i den utvalda

elevgruppen. Resultaten presenteras med utgångspunkt i de frågor som handlar om elevernas inställning till stadsvandringen som undervisningsmetod, samt deras intresse av att lära sig om sitt närsamhälle. Resultaten läggs fram i form av text och diagram.

4.1 Vilken undervisningsmetod föredrar eleverna?

Figur 1: Elevernas inställning till stadsvandringen som undervisningsmetod.

Kommentar: Den första frågan handlar om hur elever ställer sig till stadsvandringen som undervisningsmetod. Eleverna besvarade i enkäten bland annat tre frågor som berörde frågan om hur de skulle föredra att lära sig om sitt närsamhälle. Frågorna handlade om vilket sätt som eleverna tror de lär sig på, vilket sätt de skulle föredra att lära på, samt vilket sätt de tycker skulle vara roligast. Av min sammanställning av dessa tre frågor framgår det att majoriteten skulle föredrar att använda stadsvandringen som undervisningsmetod om de skulle lära om sitt närsamhälle. I genomsnitt är 14 av 18 elever positivt inställda till denna typ av undervisningsmetod.

Vilken undervisningsmetod skulle du föredra om du skulle lära om ditt närsamhälle?

0 2 4 6 8 10 12 14 16 stadsvandring film texter

4.2 Finner eleverna det meningsfullt att lära om närsamhället?

Tycker du att det skulle kännas meningsfullt att lära dig om ditt närsamhälle?

0 2 4 6 8 10 12 14 Ja Nej

Figur 2: Elevernas inställning till att lära om sitt närsamhälle.

Kommentar: 9 av de 12 elever som tycker att det vore meningsfullt att lära sig med om närsamhället besvarade även följdfrågan som handlade om vad de skulle vilja lära sig om närsamhället. De flesta av dessa 9 elever svarade att de skulle vilja lära sig mer om samhällets historia och framväxt. De är även intresserade av samhällets tidigare utseende, kulturen och industrin, samt vad som skiljer Åstorp från andra samhällen och kommuner.

Jag fann det även relevant att ställa frågan om deras intresse för att lära sig mer om sitt närsamhälle, och vad de finner intressant att lära sig om närsamhället. En sammanställning av svaren visar att majoriteten av eleverna; 12 av 18 elever, tycker att det vore meningsfullt att lära sig mer om sitt närsamhälle.

4.3 Anser eleverna att geografi är ett praktiskt eller teoretiskt ämne?

Tycker du att geografi är ett praktiskt eller teoretiskt ämne? 0 2 4 6 8 10 12 14 Praktiskt ämne Teoretisk ämne

Figur 3: Elevernas inställning till geografiämnets karaktär.

Kommentar: Enligt kursplanen ska eleverna ges möjlighet att iaktta, pröva, utforska, undersöka och skapa i geografiundervisningen. Dessa begrepp kan uppfattas vara av det praktiska slaget. Med detta som utgångspunkt formulerade jag en fråga om hur eleverna uppfattar geografiämnet; som ett praktiskt (man lära med hjälp av erfarenheter) eller teoretiskt (man lär genom läroböcker). 13 av 18 elever svarade att geografi är ett praktiskt ämne. Dock kan elevernas kommentarer till sitt val avslöja att eleverna svarat efter hur de tror att de lär sig geografiämnet bäst. Många elever svarade att de lär sig mer om de får uppleva och iaktta, och att läroböckerna inte kan ge känslan av en upplevelse. Dessutom anser de att det är roligare att få uppleva något än att studera något i en bok.

De som däremot anser att de lär bättre med hjälp av läroboken motiverar detta genom att läroboken ger fördjupningsfakta som inte fås genom upplevelser, samt att läroboken kan återge platser som eleven kanske aldrig får uppleva.

5. Diskussion

Följande kapitel är strukturerat utifrån de frågeställningar jag har ställt upp i

inledningskapitlet. Dels kommer de formuleringar i styrdokumenten som är relevanta för mina frågeställningar att diskuteras, dels fallstudiens resultat.

5.1 Finns det utrymme för stadsvandringar i styrdokumenten?

Syftet med de nya styrdokumenten var att slopa tidigare detaljbeskrivningar om vilket

innehåll undervisningen skulle ha och vilka läromedel som skulle användas. Tanken var att ge ett stort tolkningsutrymme, och därmed ge lärarna större möjligheter att påverka och utforma undervisningen. Texterna i styrdokumenten är inte begränsande, tvärtom ger de utrymme för att välja undervisningsstoff och metod. Tolkningsutrymmet ger frihet.

Skolans uppdrag är att ge en balanserad och varierad undervisning med hjälp av olika

kunskapsformer. Dessa kunskapsformer är fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig dessa kunskapsformer, som faktiskt täcker ett brett spann av vetanden, borde det anses rimligt att undervisningen innehåller ett brett spann av

läromedel. Vidare är en av grundstenarna i läroplanen att varje elev har unika behov, och därmed lär på olika sätt. Det finns antagligen ingen undervisningsmetod som passar alla, men med omväxlande undervisningsmetoder borde chansen öka för at hitta något som passar varje elev.

Stadsvandringen är av den karaktär att den erbjuder förstahandserfarenheter och introducerar nya begrepp och värderingar. Dessa är begrepp och erfarenheter som ska leda till kritiskt tänkande. Just detta efterfrågas i styrdokumenten; eleverna ska ges tillfälle att tillägna sig kunskaper och erfarenheter genom själv få lov att delta i undersökandet och utforskandet. Eleverna ska vara aktiva i gruppen och med gruppens hjälp utmana sina föreställningar och tankemönster. Vidare karaktäriseras stadsvandringen av att de deltagande får möjlighet att söka, tolka och förstå information. Övning i detta leder till färdigheter i att självständigt kunna orientera sig i det kunskapssamhälle vi lever.

Eftersom en stadsvandring ska ge en helhetsbild av ett avgränsat område, tas så många aspekter som möjligt upp i stadsvandringen. I skolans värld kan detta handla om ämnen som historia, religion, samhällskunskap, ekonomi med mera, och naturligtvis geografi som i detta

samband kan ses som en smältdegel där alla dessa ämnen möts och där förklaringar söks. Mer detaljerat handlar stadsvandringen om maktförhållanden, naturförutsättningar, lokalisering och avstånd. Allt har sin förklaring, och oftast är det inte slumpen som förklarar hur ett samhälle utformats. Dessa är begrepp som enligt styrdokumenten ska behandlas i geografiundervisningen, och målet är att öka elevens förmåga att se samband och skapa förmågan att generalisera. Jag vill påpeka att undervisning om närsamhället ger mer än bara kunskap om närsamhället. Syftet är att med hjälp av närsamhället lära sig att generalisera, och samtidigt kunna skilja på vad som är specifika och generella kunskaper.

Tanken är att eleverna med hjälp av stadsvandring, och erfarenheter kopplade både till skola och vardag, ska utgöra de kunskapsformer som inte kan nås genom läroboken. Ovan har jag nämnt färdigheter och förståelse som exempel på dessa kunskapsformer. Frågan jag ställer mig är om det är möjligt att klara de uppnåendemål som handlar om dessa kunskapsformer, utan att faktiskt ta användning av undervisningsmetoder som innebär att eleverna får

förstahandserfarenheter och tillfälle att utreda olika begrepp och sammanhang ute i samhället. Är det möjligt att lära sig att analysera, göra mätningar eller iakttagelser utan att själv få lov att pröva detta? Borde inte arbetet med den geografiska information som finns nära till hands också utgöra den bästa undervisningsmetoden för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig sådana kunskapsformer?

Studeras stadsvandringen utifrån Vygotskijs teorier kan olika samband identifieras.

Stadsvandringen sker i grupp och eleverna lär tillsammans genom gemensamma upplevelser, observationer och diskussioner. Både Vygotskij och Dewey förespråkar undervisning där teori och praktik kopplas ihop då detta anses bilda helheter, vilket är centralt i kursplanen för geografi. Dessa helheter bildar sammanhang och kan därigenom leda till en ökad förmåga för eleverna att kunna generalisera.

5.2 Elevernas inställning till stadsvandringen.

Resultaten från fallstudien visar att eleverna generellt sett är positivt inställda till

stadsvandringen som undervisningsmetod. Följande avsnitt är indelade efter de frågor som redovisas i resultatkapitlet.

5.2.1 Elevernas inställning till stadsvandringen som undervisningsmetod.

Majoriteten anser att det skulle vara både lärorikt och roligt att lära med stadsvandringen som undervisningsmetod. Dessa resultat kan tolkas som att eleverna skulle uppskatta

undervisningsformer med praktiska inslag, där de tillåts vara aktiva på ett annat sätt än de är när de sitter vid skolbänken. Eleverna verkar själva tycka att de lär sig mer då de personligen får uppleva och iaktta; alltså få de förstahandserfarenheter som stadsvandringen syftar till att ge. Dessa resultat kan kopplas till Møller (2003) som anser att geografiundervisningen borde ha tydligare kopplingar till praktiken då autentiska frågor väcker elevernas intresse för ämnet. Detta intresse är viktigt för att eleverna ska behålla motivationen att studera. Elevernas intresse för praktiska inslag i undervisningen stöds av de teorier som både Vygotskij och Dewey ställde upp. Dessa pedagoger hävdar att samspel mellan motsatser bildar helheter, både när det gäller individ och samhälle, och teori och praktik. Möjligtvis söker eleverna en motvikt till de teoretiska arbetsmetoder som används i skolan.

5.2.2 Elevernas attityd till att lära om närsamhället.

De flesta elever svarar att de tycker att det skulle kännas meningsfullt att lära mer om sitt närsamhälle. Eleverna visar intresse för sitt närsamhälles historia, kultur och särdrag, och de visade även under den exkursion som vi genomförde innan enkätundersökningen att de är intresserade av närsamhället och därför kan en del om det. Detta är en viktig erfarenhet att utgå ifrån. I och med att eleverna får uppleva och undersöka något som är nära och känt, bygger eleverna med hjälp av en stadsvandring på de erfarenheter som de har.

Stadsvandringen ska emellertid öppna elevernas ögon och utöka kunskaper om sådant som finns i närsamhället, men som eleverna kanske inte lägger märke till.

Denna fråga är även viktig ur en annan utgångspunkt; den elevdemokrati som förespråkas i styrdokumenten. Läraren och eleverna ska tillsammans komma fram till undervisningens innehåll och metoder, utifrån de i styrdokumenten givna målen och riktlinjerna.

5.2.3 Geografiämnets karaktär och elevernas inlärning.

Eleverna uppfattar det som att de lättare kan skapa kunskaper genom praktiska

undervisningsmetoder. De är positiva till att lära utifrån förstahandserfarenheter, såsom upplevelser och iakttagelser. Några elever anser emellertid att de lär sig bättre genom att studera läroböcker eftersom dessa ger kunskap om sådant som eleverna inte kan uppleva på egen hand. Frågan är vilka kunskaper eleverna syftar till. Det är sant att all kunskap inte kan skapas genom förstahandserfarenheter, men skillnaden ligger i vilken kunskapsform som efterfrågas. Möjligtvis ger läroboken en stor mängd kunskaper, men kanske främst i form av faktakunskaper, medan en undervisningsmetod som stadsvandringen kan ge kunskaper om ett begränsat område men av olika kunskapsformer. Genom stadsvandringen kan eleverna få tillfälle att söka och analysera information, göra mätningar och observationer, vilket ger övning i olika färdigheter och samtidigt ger faktakunskaper.

Om inte eleverna hade tvingats välja mellan de två alternativen så tror jag att många hade svarat att det är en kombination av de båda alternativen. Utifrån de pedagoger vars teorier jag presenterade i det andra kapitlet behövs båda delar. Om undervisningen utgår från läroboken, är det en god idé att komplettera denna undervisningsmetod av teoretisk karaktär med en metod av praktisk karaktär.

5.3 Fallstudiens tillförlitlighet

Fallstudien har gjorts i en grupp på 18 stycken elever (se metodavsnitt – urval). Enligt Johansson & Svedner (1996) har fallstudien både starka och svaga sidor. En svag sida är att det är osäkert hur generellt resultaten går att tillämpas. I min studie antyder jag inte att mina resultat går att tillämpa i andra sammanhang. Samtidigt inser jag att jag skulle ha fått utförligare svar från eleverna om jag hade intervjuat ett större antal av dem. Används ett mindre antal elever i en studie som denna hade en insamlingsteknik som intervjun varit att föredra.

I den enkät som eleverna besvarade ställdes åtta frågor. Elevernas svar ledde mig fram till svaret på en av mina frågeställningar, nämligen hur eleverna ställer sig till stadsvandringen som undervisningsmetod och deras uppfattning om inlärning. Den fråga som handlade om geografiämnets karaktär, om eleverna anser att geografi är ett teoretiskt eller praktiskt ämne, kan ha varit svårtolkad för vissa elever, men deras svar var ändå givande för min studie. Frågan besvarades utifrån elevernas tankar om hur de bäst tror de lär sig, medan mitt syfte

egentligen var att besvara att undersöka vilken information eleverna fått av vad kursplanen ger geografiämnet för karaktär.

6. Avslutning

För mig är inte geografi enbart ett skolämne, det är även ett världsämne. I geografi ges möjlighet för skola att möta verklighet på ett sätt som kanske inget annat ämne gör. Geografi är väldigt brett ämne där många olika områden möts och behandlas. Dess syfte är att ge eleverna möjlighet att med hjälp av olika kunskapsformer skapa en helhetsbild av sin omvärld och se sambandet mellan människan och hennes omgivning. Syftet med denna studie var att undersöka vilket underlag det finns för att använda stadsvandringen som undervisningsmetod enligt styrdokumenten, och vilket intresse eleverna har att delta i en stadsvandring. De resultat jag kom fram till visade att det finns underlag för att kunna använda närsamhället, och i mitt fall stadsvandringen, som undervisningsmetod. Även de elever som medverkade i fallstudien är positiva till att använda stadsvandringen i undervisningen. I och med denna studie har jag skapat en grund för min stadsvandring i Åstorp. Jag har haft stor användning för de

erfarenheter som studien har givit mig då jag har utformat stadsvandringen i Åstorp. Målet med stadsvandringen är att ge eleverna möjlighet att med hjälp av sitt närsamhälle kunna skapa de olika kunskapsformer som styrdokumenten eftersträvar. Fördelen med att arbeta med stadsvandringen som undervisningsmetod är att den bygger på de erfarenheter och kunskaper som eleverna redan har.

7. Referenser

Améen, L. (1988). ”Stadsvandring” : en väg till stadskunskap. Rapporter och notiser /

Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet, 0348-4416 ; 86 Lund : Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds univ., 1988

Berg, E. (1980). Stadsstudier: mål och medel från 70-talets England. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning.

Caldenby, C., Eriksson, K., Hansson, E., Lagerheim, P., Ohlander, M. & Peterson, R. (1983). Hemma i stan: en handbok för stadsstudier. Solna: Esselte studium

Johansson, B. & Svedner, P-O. (1996). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Egidius, H. (1999). Problembaserat lärande: en introduktion för lärare och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Egidius, H. (2003). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur.

Molin, L. (2006). Rum, frirum och moral: en studie av skolgeografins innehållsval. Uppsala Universitet. Geografiska regionstudier nr 69.

Møller, J.P. (2003). Geografididaktik: perspektiv och exempel. Stockholm: Liber.

Skolverket. (2004). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet – Lpo 94. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2000). Grundskolan. Kursplaner och betygskriterier.

Internet: http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp= 24&skolform=11&id=3883&extraId=2087

Skolverket. (2006). Läroplaner. Internet: http://www.skolverket.se/sb/d/468 Hämtad 20061124

Skolverket. (2006).Kursplaner och betygskriterier. Internet: http://www.skolverket.se/ sb/d/155/a/2048;jsessionid=025 ACABDDBEA25F32F5C8618E81AEFC3

Hämtad 20061124

Svensson, I-M. (2005) Kompendier till kursen Kulturgeografi GE 1502 hösten 2005. KFS i Lund AB.

Bilaga 1 Enkätfrågor

1. Tänk dig att klassen arbetar med ett arbetsområde som handlar om Åstorps geografi, utseende och framväxt. Ringa in det undervisningssätt som du tror du lär dig mest på.

a) genom att läsa texter och besvara frågor om Åstorp b) genom att se en film och besvara frågor om Åstorp

c) genom att studera samhället genom en stadsvandring (stadsutflykt till fots) och besvara frågor

2. Ringa in det alternativ du skulle föredra att lära dig på.

a b c

3. Ringa in det alternativ du tycker verkar roligast.

a b c

4. Tycker du att de skulle kännas meningsfullt att lära dig mer om varför Åstorp ser ut som det gör.

Ja Nej

5. Vad skulle du vilja lära dig om Åstorp?

___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

6. Tycker du att geografi är ett teoretiskt ämne (man får kunskaper från böcker) eller ett praktiskt ämne (man får kunskap från upplevelser)? Ringa in det alternativ som du tycker stämmer bäst.

Teoretiskt Praktiskt

Motivera ditt svar:

___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

7. I skolan kan man redovisa sina kunskaper på olika vis. Det kan vara genom skriftligt prov, muntligt föredrag, skriftlig inlämningsuppgift med mera. Skulle du kunna tänka dig att redovisa dina nya kunskaper om Åstorp genom att guida några av dina

klasskamrater i ett område som du läst in dig på?

Ja Nej

Motivera ditt svar:

___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

8. Tror du att du kommer ihåg mer om en plats genom att använda flera sinnen? Exempel: Du står på ett torg, du ser torget, du känner atmosfären runt torget, du hör ljuden runt torget, du känner lukter på torget.

Bilaga 2 STADSVANDRING I ÅSTORP

Detta häfte innehåller en rad elevuppgifter som kan utföras i Åstorp, och med lite omarbetning även i andra samhällen. Syftet med dessa övningar är att eleverna ska få möjlighet att tillgodogöra sig flera olika kunskapsformer i undervisningen. Övningarna är uppbyggda på ett sådant sätt att eleverna ska arbeta med sin förmåga att dra slutsatser och generalisera, samt lära känna sitt närsamhälle utifrån nya perspektiv som de förhoppningsvis kommer att ha användning för i andra sammanhang.

Målet med stadsvandringen är att arbeta med följande strävansmål: ”Skolan skall i sin undervisning i geografi sträva efter att eleven

– vidgar sina kunskaper om människans olika ekonomiska, tekniska, politiska, sociala och kulturella aktiviteter och hur de länkar samman platser och regioner samt reflekterar över följderna av sådana samband

– utvecklar förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser”.

Målet med stadsvandringen är att arbeta med följande av de kunskapsmål i geografi som eleven ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret:

– ”kunna med exempel visa hur viktiga förändringar i samhället såsom industrialisering, urbanisering och globalisering av kommunikationer, produktion och handel har påverkat och påverkar landskapet och människors levnadsvillor”.

– ”kunna beskriva, jämföra, analysera och presentera områden och förhållanden genom att arbeta med geografisk information, göra mätningar och iakttagelser och själva göra kartor, bilder och diagram samt skriva texter”.

Arbetssätt: Inled arbetet med att tillsammans med klassen arbeta med ”Tema: Den mentala kartan”. Övriga övningar görs bäst om eleverna får arbeta i mindre grupper där alla kan få ta plats och våga säga sin mening i en diskussion.

Tema: Den mentala kartan

Enligt Kevin Lynch har alla en mental karta av staden/samhället. Dessa kartor är individuella och beror på varje individs intressen. Kartan använder vi när vi ska orientera oss i omgivningen. Enligt Lynch finns det fem olika element som vi ordnar den mentala kartan utifrån:

Stråk: vägar, gator, gångstigar, eller järnvägar. Stråk är dominanta element i den mentala kartan; man iakttar staden när man rör sig längs stråken och andra element är ofta relaterade till eller placerade i närhet av stråket.

Barriär: stränder, murar, järnvägsspår eller slutet av ett homogent område; en gräns mellan två områden. Barriären kan skilja två områden åt, eller vara en länk mellan två områden. För många är barriären av stor betydelse då den ofta utgör en sammanhållande linje runt ett område.

Distrikt: stora eller medelstora homogena områden i en stad där iakttagaren fysiskt kan träda in. Många människor strukturerar sin bild av staden med hjälp av distrikt.

Noder: strategiska punkter som iakttagaren kan träda in i. En nod kan vara en vägkorsning, en övergång, en punkt där stråk korsar varandra eller ett avbrott i en transportsträcka. En nod kan också vara en mötesplats vid ett gathörn eller ett torg. Ett annat namn för nod kan vara kärna.

Landmärke: en byggnad, affär, ett tecken eller berg. Det är landmärkets utsida, och inte insida som är det viktiga. Landmärket kan vara synligt från ett stort avstånd, eller bara inom staden eller till och med inom ett mindre område.

Alla dessa fem element är relaterade till varandra på något sätt. Exempelvis avgränsas ett distrikt av barriärer, genomskärs ett av stråk och inrymmer olika landmärken och noder.

Uppgiftens syfte: Att eleverna blir uppmärksamma på samhällets element, vad som påverkar eleverna, var de söker sig och vad de undviker. Detta är en startövning som kan användas som underlag vid diskussioner, och till vidare innehåll i övningarna.

Uppgift:

1. Starta med att alla elever ritar sin egen mentala karta över Åstorp i klassrummet. 2. Ta med klassen på en promenad i centrala Åstorp. Genomkorsa centrum i så många

riktningar som möjligt. Tilldela varje elev ett tomt papper där de kan rita in området och de fem elementen.

3. Låt eleverna jämföra och diskutera sina båda kartor. Vilka är likheterna, vilka är skillnaderna? Skillnader mellan kön? Skillnad mellan elevernas boendeformer och område med mera.

Tema: Identitet

I Åstorps kommunvapen finns en björn. Björnen finns också utplacerad på olika ställen i Åstorps samhälle.

Uppgiftens syfte: Att leta samband mellan historia och nutid, samt att behandla begreppet identitet, och värdet av identitet.

Uppgift:

1. Varför har Åstorps kommun en björn i sitt kommunvapen? Vilken är historien bakom Björnen?

2. Ta reda på var i Åstorp björnarna finns (exempelvis genom att promenera i samhället). 3. Diskutera anledningar till björnarnas placering i Åstorp.

4. Vad betyder identitet? Varför är det viktigt med identitet? Diskutera begrepp såsom trygghet, rötter, sammanhållning med mera.

Tema: Byggstilar

Jugendstil: Denna byggnad ligger i korsningen Skolgatan/Torggatan.

Punkthus: Även denna byggnad ligger i korsningen Skolgatan/Torggatan.

Skivhus: Denna byggnad ligger vid Gamla Torg. Skivhus blev populära att bygga under 1960-talet.

Uppgiftens syfte: Att eleverna ska upptäcka likheter och skillnader mellan byggnader från olika tider och områden, samt lära sig vad som präglar en byggstil eller tidsanda.

Uppgift:

1. Låt eleverna gruppvis gå ut och iaktta dessa tre byggnader. Be dem föra anteckningar över sina observationer, exempelvis form, höjd, fasad, dekorationer, färg, antal lägenheter, lägenheternas läge i byggnaden, balkonger, väderstreck med mera.

2. Använd litteratur om hus i Sverige och leta fakta om de olika byggnaderna.

3. Återvänd till byggnaderna. Stämmer observationer, anteckningar och fakta överens? 4. Koppla byggnaderna med den tidsepok då de byggdes. Vilka samband mellan byggstil och utveckling under samma tid finns?

Tema: Järnvägen

Uppgiftens syfte: att visa järnvägens betydelse för Åstorp, hur samhället utvecklats tack vare järnvägen, hur järnvägen fungerar som avdelare (barriär), järnvägens betydelse för

verksamheter innan bilen fanns, järnvägens betydelse idag.

Uppgift:

1. När och varför drogs järnvägen genom Åstorp?

2.

Vad hände med samhället när järnvägen öppnades?

3. Gå tillbaka till de kartor som eleverna ritat. Vilken typ av element uppfattas järnvägen vara? Hur påverkas ett samhälle av järnvägsspår som går rakt igenom det?

Tema: Det religiösa Åstorp

Uppgiftens syfte: Att koppla ihop järnvägen med den religiösa verksamhet som finns i Åstorp.

Uppgift:

1. Låt eleverna gå ut i Åstorp för att leta upp byggnader med religiös koppling. 2. Under vilken tid började väckelserörelsen i Åstorp växa?

Tema: Affärsverksamheter

Uppgiftens syfte: Att eleverna ska lära sig om hur och varför ett samhälles affärsverksamheter förändrats över tiden, samt vilka verksamheter som överlever i ett samhälle som Åstorp. Dessutom berörs dagens utveckling av stormarknader och affärscentrum och miljö.

Uppgift:

1. Låt eleverna gå ut i Åstorp och notera vilka verksamheter som finns i centrum, vilken karaktär dessa verksamheter har, är det vanliga affärer eller special affärer med mera? 2. Studera litteratur över hur verksamheten såg ut i Åstorp för ett halvt sekel sedan eller

tidigare.

3. Hur har verksamheterna förändrats och vilka kan anledningarna vara till denna förändring?

4. Var, varför och vad handlar eleverna och deras föräldrar idag?

5. Diskutera vidare om hur affärsverksamheter är organiserade i dagens Sverige, exempelvis Väla, Center Syd och vilken miljöpåverkan denna organisering har.

Litteraturtips till lärare och elever!

Tema: Mentala kartor

• Lynch, Kevin. The Image of the City.

• Williams, Lisbeth. Med gatan som klassrum. Tema: Identitet

• ordbok Tema: Byggstilar

• Björk, Cecilia. Kallstenius, Per. Reppen, Leila. Så byggdes husen 1880-1980. Tema: Järnvägen

• Jönsson, Lennart. Hemma i Åstorps kommun. Tema: Det religiösa Åstorp

• Jönsson, Lennart. Hemma i Åstorps kommun. Tema: Affärsverksamheter

• Andersson, E. Tidernas Åstorp: ur hopsamlade skrifter.

• Book, K. & Eskilsson, L. Stadens struktur: varför och hur?

• Book, K. & Eskilsson, L. Samband mellan stadsstruktur och transportstruktur ur en kulturgeografisk synvinkel : en kunskapsöversikt