Motverkar fysisk aktivitet stress?

Examensarbete 15hp

Motverkar fysisk aktivitet stress?

Författare: Julius Björkander Handledare: Patrick Bergman Examinator: Jesper Augustsson Termin: VT 2017

Kurskod: 2IV10E

Tack till

Jag vill ägna ett stort tack till mina nära och kära som har stöttat mig vid sidan om av mitt arbete och underlättat processen att nå mitt mål.

Jag vill även tacka alla som har givit mig mer kunskap och förståelse i ämnet för att skriva detta arbete samt samtliga respondenter som ingått i min studie.

Slutligen vill jag tacka min handledare som har guidat mig igenom denna process.

Sammanfattning

Bakgrund: Under de senaste decennierna har arbetslivet genomgått strukturella förändringar. Detta har lett till att de psykologiska och sociala kraven intensifierats inom arbetslivet och för att vara tillgänglig på arbetsmarknaden krävs att man är stresstålig. Arbetsrelaterad stress är idag ett av de största problemen inom arbetsmiljön och en av de vanligaste anledningarna till långvarig sjukskrivning.

Många studier stödjer tesen att fysisk aktivitet är en bra stresshanterare och något man borde använda som komplement tillsammans med andra stresshanterare som terapeutiska samtal, medicin samt åtgärder och förändringar i arbete och arbetsplats.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och egenskattad stress- och energinivåer, om det finns skillnader i typ av arbete och upplevd stress- och energinivåer samt om det finns skillnader i hur fysiskt aktiv en person är och egenskattade stress- och energinivåer. Metod:

Undersökningen gjordes med hjälp av två enkäter, Stress-energi formuläret och International physical activety questionary (IPAQ). Dessa enkäter besvarades av anställda vid Kalmar kommun. Resultat: Inga starka korrelationer kunde observeras för mängd fysisk aktivitet och upplevd stress och energi. Inga signifikanta resultat observerades för typ av arbete och upplevda stress- och energinivåer. Inga

signifikanta skillnader observerades mellan mängd fysiska aktivitet och stress- och energinivåer. Slutsats: I denna studie kunde inga signifikanta samband eller

skillnader mellan fysisk aktivitet och stressnivåer eller energinivåer observeras. Inga signifikanta skillnader mellan typ av arbete och stressnivåer eller energinivåer kunde observeras. Framtida studier bör använda sig av objektiva mätmetoder och

undersöka en större grupp.

Abstract

Background: Over the last few decades, working life has undergone structural changes. This has led to the intensification of psychological and social requirements in working life, and to be available in the labor market, it is necessary to be stress-resistant. Work-related stress is today one of the biggest problems in the work environment and one of the most common reasons for long-term sick leave. Many studies support the thesis that physical activity is a good stress manager and something that should be used as a complement with other stress managers such as therapeutic conversations, medicine as well as measures and changes in work and workplace.

Purpose: The purpose of this study is to investigate whether there is a

connection between physical activity and self-assessed stress and energy levels.

The study also investigates whether there are differences in working methods and stress and energy levels, and if there are differences in how physically active one Person is and self-assessed stress and energy levels.

Method: The survey was done using two questionnaires, the Stress Energy Form and the International Physical Activety Questionary (IPAQ). These surveys were answered by employees at Kalmar Municipality.

Result: No strong correlations could be observed for the amount of physical activity and experienced stress and energy. No significant results were observed for types of working methods and perceived stress and energy levels. No significant differences were observed between the amount of physical activity and stress and energy levels

Conclusion: In this study, no association or differences between physical activity and stress levels or energy levels could be observed. No differences between working methods and stress levels or energy levels could be observed.

Future studies should use objective measurement methods and investigate a larger group.

Nyckelord : stress, energinivåer, fysisk aktivitet

Innehåll

1 Bakgrund 7

1.1 Stress 9 1.2 Fysisk aktivitet 10 1.3 Fysisk aktivitets inverkan på stress och energi 11 2 Syfte 13 3 Metod 14 3.1 Urval 14 3.2 Enkäter 14 3.3 Undersökningsprocedur 16

3.4 Databearbetning och analys 16 3.5 Etik 16 3.6 Validitet och reliabilitet 17

3.7 Bortfall 18

4 Resultat 19

4.1 Sambandsanalys 20

4.2 Skillnader på typ av arbete, stress och energi 22

4.3 Skillnader mellan fysisk aktivitet, stress och energi 23

5 Diskussion 24

5.1 Resultatdiskussion 24

5.2 Metoddiskussion 25

5.3 Slutsats 26

Referenser 27

Bilagor

Bilaga 1: Utskicksbrev

Bilaga 2: Stress-energi formuläret

Bilaga 3 IPAQ – kort version

Bakgrund

Under de senaste decennierna har arbetslivet genomgått ett antal strukturella förändringar på grund av olika teknologiska framsteg, krav på ökad effektivitet och ökad konkurrens (Ekberg 2014). Detta har lett till bland annat att de psykologiska och sociala kraven intensifierats inom arbetslivet och för att vara tillgänglig på arbetsmarknaden krävs bland annat att man är konkurrenskraftig, stresstålig, effektiv och socialt kompetent (Westerhäll 2010). Många har idag svårt att platsa på arbetsmarknaden och svårt att orka med villkoren i arbetslivet (Sjöberg 2002).

Psykosociala risker och arbetsrelaterad stress är idag bland de större problemen inom arbetsmiljöfrågor (Europersika arbetsmiljöbyrån) och långvarig stress på arbetet är ofta en viktig förklaring till sjukdom (Arbetsmiljöupplysningen). Ca 22 % av befolkningen inom EU är drabbade av stress och för länderna i EU beräknas stressrelaterade sjukskrivningar kosta samhället runt 20 000 miljoner euro per år (Brun 2007).

År 2016 visade det sig att de vanligaste arbetsrelaterade besvären i Sverige var stress och psykiska påfrestningar. År 2015 var stress och psykiska besvär den vanligaste anledning till sjukskrivning hos kvinnor med hela 41 %. För männen upptog stress och psykiska problem ca 17 % av samtliga anmälda sjukdomar (Klevestedt 2016). Stressreaktioner i samband med arbete utgjorde 2015 ca 49

% av sjukfall med psykiatrisk diagnos (Lidwall 2016). Dessa diagnoser var också de som ökade mest mellan 2010 och 2015. Förutom att de drabbade får lida och genomgå sjukskrivningar, tar även samhället och arbetsgivarna skada i form av de höga kostnader som är en följd av stress och stressrelaterade sjukdomar (Arbetsmiljöverket).

Det är lag på att arbeten ska vara så riskfria som möjligt, ha goda och promotiva arbetsmiljöer (Klevestedt 2016) och skall anpassas efter människors psykiska

och fysiska förmågor. Arbeten kan beroende på hur de är utformade och hur arbetsmiljön ser ut, utsätta arbetstagare för olika risker (Toomingas 2008).

I lågintensiva eller stillasittande arbeten, det vill säga arbete med låg kroppslig belastning och litet muskelarbete, som exempelvis kontorsarbete,

kommunikations-och medieverksamhet samt kundtjänstarbete, finns risker för slitsamt enformigt arbete (Toomingas 2008). I en rapport från

Arbetsmiljöverket visade sig dock att psykologiska påfrestningar var de vanligaste besvären på grund av arbete (Klevestedt 2016). Vid mer fysiskt krävande arbeten, det vill säga arbeten med större kroppslig belastning och mer muskelarbete, som exempelvis jordbruk, skogsbruk, trädgårdsarbete,

hantverkare, brevbärare eller städare finns risker för slitsamma repetitiva arbeten samt tunga lyft som kan skada. Inom dessa arbeten var fysiska besvär vanligast år 2016 (Toomingas 2008).

Till följd av arbetsrelaterad stress och långvarig stress uppkommer en rad olika symtom. Dessa symtom kan vara utmattning/energibrist, sömnsvårigheter, smärtor, koncentrations-och minnesproblem samt ångest och depression (Lindblom 2003). Det har vidare visats att det finns ett samband mellan stressrelaterade symtom och försämrade organisatoriska förmågor och arbetsprestation (Cropanzano 2003).

Stress

Stress är ett fenomen som uppkommer när vi utsätts för psykiska och fysiska påfrestningar. För den forntida människan fungerade detta som en biologisk överlevnadsstrategi och förberedde för kamp eller flykt (Vårdguiden). Vid stress sker en aktivering av det autonoma sympatiska nervsystemet och mobilisering av det neuroendokrina systemet (HPA). Detta gör att kroppen snabbt kan anpassa sig till en hotfull situation. Genom att öka puls, blodtryck, adrenalin och kortisol kan vi mobilisera fram krafter som kan användas till att bekämpa eller fly från faran (Hertting 2000).

I det moderna samhället har vi sällan verkliga fysiska hot som, att bli jagad av ett rovdjur. Utan, andra stressorer som exempel psykiska påfrestningar har blivit allt vanligare (Theorell 2012). Men samma biologiska procedurer sker i kroppen idag som för den forntida människan, även om vi inte utsätts för samma typ av stressorer.

När vi utsätts för krav och påfrestningar som blir alldeles för stora, och om de resurser vi har inte räcker till kan en stressreaktion uppstå. Om detta pågår en längre tid kan balansen mellan krav och resurs svikta och stressrelaterade sjukdomar kan uppstå (Arbetsmiljöverket). Vanligt vid en längre tids stress är det så kallade utmattningssymtomet (Stress.se). Trötthet eller

utmattning/energibrist är, enligt definition en, övergående brist i förmågan att utföra ett arbete, och med dagens krav inom arbetsmarknaden kan det hända att kapaciteten inte räcker till (Toomingas 2008). Utmattningssymtomet kan förklaras som en trötthet som inte går att vila bort, och personer som upplever utmattning brukar beskriva symtomet som att de känner sig energilösa eller inte har någon ork.

Till följd av utmattning är det vanligt att negativa kognitiva symtom uppstår, som minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, överkänslighet för ljud, ljus och lukt samt låg stresstolerans. Somatiska symtom kan vara sömnsvårigheter,

ökad infektionskänslighet, ökad smärtkänslighet samt muskel och mag- tarmproblem (Stress.se).

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet är ett komplext beteende och definieras, rent fysiologiskt, som all kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen utöver viloförbrukning (WHO 2017). All aktivitet som utförs under fritid, vid transport eller arbeten genom fysisk aktivitet kan ge positiva hälsoeffekter. Även fysisk aktivitet med måttlig till ansträngande intensitet har visats förbättra hälsan inom många områden (WHO 2017). Regelbunden fysisk aktivitet kan exempelvis förbättra muskulära och kardiorespiratoriska förmågor, förbättra bendensiteten i skelettet, reducerar risken för hypertoni, hjärt och kärlsjukdomar, diabetes, olika cancerformer samt psykologisk ohälsa som depression.

Många studier stödjer tesen att fysisk aktivitet även är en bra stresshanterare och är något som borde användas som komplement tillsammans med andra stresshanterare som terapeutiska samtal, medicin, åtgärder och förändringar i arbete och på arbetsplats. (Jonsdottir 2010)

Den fysiska aktivitet som rekommenderas vid lindriga stressymptom är de vanliga rekommendationerna för friska vuxna. Det vill säga minst 150 minuter i veckan måttligt ansträngande eller minst 75 min i veckan vid högre intensitet.

Vid svårare stressproblem, som exempelvis svår stressrelaterad

trötthet/utmattning, hänvisas till rekommendationer som ges till patienter med depression, vilket motsvara de vanliga rekommendationerna. Detta bör dock ske parallellt med andra antidepressiva behandlingar (Fyss 2017).

Fysisk aktivitets inverkan på stress och energinivå

Utsläpp av hormonet kortisol ökar vid stress och vid längre exponering av stress kan kortisol skada hjärncellerna (Lundberg 2005). Fysisk aktivitet fungera även det som en stressor och en ökning av kortisol förekommer under fysisk aktivitet (Fyss 2017). En mer tränad person visar dock lägre fysiologiska svar, som lägre kortisolnivåer och lägre hjärtfrekvens vid exponering av andra stressorer. Detta visade en studie där 44 deltagare fick utsättas för experimentella stressorer.

Ena hälften av dessa deltagare var elittränade sportsmän och andra hälften var friska otränade män (Rimmele 2007).

Enligt läkaren Anders Hansen har det visats att om vi är kontinuerligt fysiskt aktiva, kommer kortisolet succesivt öka allt mindre under varje träningspass.

Om vi därefter utsätts för andra stressorer, exempelvis arbetsuppgifter, har det visats att även då kommer kortisolet öka allt mindre. Vi blir alltså mindre stresskänsliga (Hansen 2016). Fysik aktivitet kan alltså fungera som en buffert mot stress och därav blir de som utövar fysisk aktivitet mer stressresistenta (Fleshner 2005).

I en studie som gjordes på ca 60 st elever, skulle eleverna utöva någon form av aerobisk fysisk aktivitet i 20 veckor för att sedan utsättas för en riktig stressor.

Denna stressor innebar diverse skolexaminationer för de studerande eleverna.

Studien fann att de som utförde fysisk aktivitet under 20 veckor hade lägre fysiologiska svar, som exempelvis lägre hjärtfrekvens under examinationen (Haaren 2016).

Vid fysisk aktivitet bildas ett ämne kallat Brain Derived Neutrofic Factor (BDNF). Detta är ett protein som fungerar som ett skydd för och stärker kopplingarna mellan hjärncellerna. Ju mer en person anstränger sig, det vill säga ju högre puls som uppstår vid fysisk aktivitet desto mer börjar BDNF bildas. BDNF nivån fortsätter även stiga några timmar efter avslutad träning (Hansen 2016). I en undersökning fick 120 vuxna antingen stretcha eller göra aerobisk träning. De som utövade aerobisk träning fick högre halter BDNF samt

att det sågs en koppling av ökat BDNF, en ökad hippocampus samt förbättrat minne (Ericson 2010).

Att vara fysiskt inaktiv kan resultera i en rad olika negativa effekter. Som exempel innebär fysisk inaktivitet större risk för dödsfall (WHO 2017), att välbefinnandet kan påverkas negativt och att risken för depression ökar (Atkin 2011). I en längre studie, där deltagare fick vara sängliggande i 20 dagar, visade det sig att depression ökade, självupplevd energinivån/orken minskade och utmattning ökade (Ishizakia 2002). I en annan studie fick några personer som vanligtvis tränade 5-6 gånger i veckan, avstå från sin träning i 3 dagar.

Sinnestillstånd, som exempelvis spänningar, depression, ångest, förvirring och känsla av utmattning fick alla en negativ inverkan (Mondin 1996).

För att lättare kunna återhämta sig från utmattning, känna mer självupplevd energinivå och enklare klara av arbetsuppgifter kan fysisk aktivitet vara till stor hjälp. I en dansk studie undersöktes samband mellan fysisk aktivitet,

jobbkontroll, arbetsrelaterad stressnivå och energinivå samt kortisolnivårena.

Studien fann ett samband mellan att de som var mycket fysiskt aktiva på fritiden kände högre energinivåer och hos männen observerades även reducerad stress i samband med fysisk aktivitet (Hansen 2009).

I en experimentell studie undersöktes om fysisk aktivitet kunde reducera arbetsrelaterad utmattning. I denna undersökning fick 49 deltagare utföra lågintensiv löpning 3 gånger i veckan under 6 veckor. En större andel av de deltagare som tränade hade lättare att återhämta sig från emotionell och arbetsrelaterad utmattning och kände mer energi än de som var i kontrollgruppen (De Vries 2006).

Lastbilschaufförer är en utsatt grupp som ofta utsätts för långa stillasittande arbetstimmar. Vanliga anledningar till arbetsrelaterade olyckor hos

lastbilschaufförer är bland annat stress och utmattning. Att ta pauser och att vara fysiskt aktiv har visats ge positiva effekter på lastbilschaufförer. Som exempelvis förbättrad sömn och kognitiva effekter, vara mer alert, känna av en högre energinivå samt minskad känsla av utmattning (Taylor 2006).

Syfte

Att vara fysiskt aktiv ger många positiva hälsovinster. Även arbetsrelaterad stress och självupplevda energinivåer verkar påverkas positivt av fysisk

aktivitet. Innebär detta att de som har ett arbete som är mer fysiskt ansträngande känner av en mindre stressnivå och en högre energinivå och att de som är mer fysiskt aktiva känner av en mindre stressnivå och en högre energinivå? Och minskar stressen och ökar energinivåerna om en person är mer fysiskt aktiv?

Syftet med denna undersökning är att med två vetenskapligt baserade enkäter, undersöka om

 det finns samband mellan fysisk aktivitet och självupplevda arbetsrelaterade stress-och energinivåer

 självupplevda arbetsrelaterade stress-och energinivåer skiljer sig beroende på hur fysiskt ansträngande arbete man har

 självupplevda arbetsrelaterade stress-och energinivåer skiljer sig beroende på en persons generella fysiska aktivitet.

Metod

För att besvara syftet krävs en analytiskt enkel metod, för att enkelt kunna precisera, och isolera orsaksfaktorerna (Holme 1997). Att använda enkäter kan därför vara bra för att skaffa sig en generell uppfattning av ett större urval och samtidigt uppnå en viss säkerhet av resultatet (Holme 1997).

Urval

I denna studie användes ett bekvämlighetsurval där 76 respondenter i åldrarna 22-66 valde att delta. Respondenterna är alla anställda av Kalmar kommun, där det finns stor variation av arbeten.

Enkät

För att få reda på respondenternas fysiska krav inom arbetet utformade

författaren till studien en egen fråga. I denna fråga fick respondenterna svara på typ av arbete. Svarsalternativen var stillasittande arbete samt mer fysiskt aktivt arbete.

För att få reda på respondenternas självupplevda arbetsrelaterade stress och energinivåer och generella fysiska aktivitet användes två olika vetenskapligt etablerade enkäter. Dessa var Stress-energi formuläret (Kjellberg 2002) och den korta självadministrerade versionen av the International physical activity questionnaire (IPAQ), (www.sites.google.com/site/theipaq).

Stress-energiformuläret är ett vetenskapligt väl-etablerad instrument för att mäta individers sinnestillstånd i förhållande till arbetet (Kjellberg 2002).

Formuläret består av att antal adjektiv som representerar olika sinnestillstånd, där respondenterna får ranka hur de känner sig från 0 (inte alls) till 5 (mycket mycket). Dessa sinnestillstånd delas sedan in i två huvudkategorier, stress och

energi. I kategorin stress ingår adjektiven spänd, stressad, pressad, lugn, avslappnad, avspänd och i kategorin energi ingår aktiv, energisk, skärpt, slapp, ineffektiv och passiv. Respondenterna fick besvara hur deras sinnestillstånd varit under de sju senaste dagarna.

IPAQ är även det ett väl etablerat vetenskapligt instrument som används vid mätningar av egenskattad fysisk aktivitet (Craig 2003). I detta formulär efterfrågas hur mycket respondenterna har utfört olika intensiva aktiviteter.

Respondenterna får fylla i hur många dagar, timmar och minuter de har varit lågt, måttligt och högt aktiva samt hur stillasittande de varit de sju senaste dagarna.

Baserat på IPAQ-formuläret beräknades antal MET-minuter som varje

respondent hade utfört under de senaste sju dagarna. Därefter bestämdes om de var lågt, måttligt eller högt aktiva.

För att bedömas som lågt aktiv krävs ingen fysisk aktivitet eller inte tillräcklig aktivitet för att uppnå medel eller hög aktivitet.

För måttlig aktivitet krävs antingen

- tre eller fler dagar med högintensiva aktiviteter, minst 20 min/dag eller – fem eller fler dagar med måttligt intensiva aktiviteter eller promenader minst 30 min/dag eller

– fem eller fler dagar med någon kombination av högintensiva aktiviteter, måttligt intensiva aktiviteter eller promenader som resulterar i minst 600 MET- minuter i veckan.

För hög aktivitet krävs antingen

– tre eller fler dagar med högintensiva aktiviteter som resulterar i minst 1500 MET-minuter i veckan eller

– sju dagar med kombination av högintensiva aktiviteter, måttligt intensiva aktiviteter eller promenader som resulterar i minst 3000 MET-minuter i veckan.

Undersökningsprocedur

Efter att kontakt etablerats med Kalmar kommun, skickades enkäterna ut via en webbaserad plattform. Den plattform som användes var Google formulär. IPAQ och Stress-energiformuläret slogs ihop till ett enda formulär och lades in som en länk på Kalmar kommuns hemsida. Där låg länken tillgänglig 10 dagar innan insamling.

Databearbetning och analys

Dataprogrammet Excel användes först för att organisera och sortera data. För att studera samband och skillnader användes dataprogrammet SPSS, där en signifikansnivå sattes till P<0,05. För att studera skillnaderna bland de olika variablerna, stressnivå, energinivå, fysisk aktivitet och typ av arbete användes ett Mann-Whitney U test samt Kruskal Wallis test, då variablerna inte var normalfördelade. För att studera samband för fysisk aktivet och självupplevd arbetsrelaterad stress och energinivåer användes det icke parametriska Spearmans korrelations test.

Etik

En forskare skall förhålla sig till fyra krav. Informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet).

Informationskravets regler skall följas på så viss att forskaren informerar om och förklarar undersökningens syfte och deltagarnas uppgift. Information om rätten att bryta eller inte delta i undersökningen måste tydligt framkomma. Vid utlämningen av enkäten beskrevs undersökningen kortfattat och deltagarna informerades om deras rättigheter.

Samtyckeskravets regler handlar om att deltagarnas samtycke och självvalda medverkan inte på något sätt får manipuleras och att deltagarna inte får utsättas för påtryckningar av den som undersöker. Om deltagarna är under 15 år måste kontakta med målsman ske. Det var helt frivilligt att deltaga i undersökningen och respondenterna fick själva välja att delta. Alla som deltog var över 15 år, så ingen bekräftelse av målsman behövdes.

Konfidentialitetskravet innebär att forskaren måste hålla tystnadsplikt om deltagares uppgifter och inte låta någon utomstående få ta del av informationen då frågor kan vara känsliga för vissa deltagare. Det gick inte identifiera

respondenterna bakom svaren och all enskild information var bara tillgänglig för den som genomförde studien. På så vis kunde deltagarna hållas anonyma.

Nyttjandekravet innebär att forskaren inte får använda det insamlade data till något annat ändamål än just själva forskningen. Avsikten var att undersöka samband och skillnader och det var det enda som insamlade data användes till.

Validitet och reliabilitet

För att hålla sig till en god validitet, används två validerade enkäter, som författaren anser förhåller sig bra till det som mäts, det vill säga samband och skillnader mellan egenuppskattad fysiskt aktivitet och egenuppskattad stress och energinivå. Den korta versionen av IPAQ har visat acceptabel test-retest reliabilitet och kriterievaliditet mot accelerometrar i en studie i tolv länder som inkluderade Sverige (Craig 2003). Stress-energi formuläret har visat god validitet i en longitudinell studie där Rasch modellen användes

(Hadzibajramovic 2015).

Bortfall

En respondent togs bort från denna enkätstudie då författaren ansåg att

respondentens påstående att denne utförde mycket anstränga aktivitet ett flertal timmar i sträck samt att denne hade ett orimligt högt MET värde, var

orealistiskt.

Resultat

Nedan redovisas studiens resultat genom en uppsättning tabeller, figurer och text. Först visas antal män och kvinnor som deltagit i studien (Tabell 1).

Därefter visas sambanden mellan fysisk aktivitet och självupplevd arbetsrelaterade stress (Figur 1) och energinivåer (Figur 2). sedan visas skillnaderna mellan typ av arbete och hur de förhåller sig till variablerna stressnivå och energinivå (Tabell 2). Sist visas skillnaderna mellan fysisk aktivitet och hur det förhåller sig till stress- och energinivåerna (Tabell 3).

Tabell 1: Antal män, kvinnor och medelålder uppdelat via typ av arbete

Stillasittande Fysiskt aktivt

Män 12 9

Kvinnor 36 19

Medelålder (år) män

43 50

Medelålder (år) kvinnor

39 46

Sambandsanalys

Resultatet visade inget samband mellan hur aktiva respondenterna var och deras upplevda stress, med en svag korrelation på 0,003 och ett signifikantvärde på 0,980 (Figur 1). Även för variablerna aktivitet och energinivå hittades inget samband, med en svag positiv korrelation på 0,099 och ett signifikansvärde på 0,393 (Figur 2).

Figur 1: Korrelationsvärde 0,003 för variablerna stress (y-axeln) och antal MET minuter (x-axeln). Stress graderas 1-5 där 1 är låg stress och 5 är hög stress.

Figur 2: Korrelationsvärde 0,099 för variablerna energinivå (y-axeln) och antal MET minuter (x-axeln). Energi graderas 1-5 där 1 är låg energi och 5 är hög energi.

Skillnader på typ av arbete, stressnivå och energinivå (Tabell 2)

De som hade ett mer stillasittande arbete skattade en högre upplevd arbetsrelaterad stressnivå än de med ett mer fysiskt aktivt arbete men skillnaderna var inte statistiskt signifikanta. De stillasittande kände också en lägre upplevd arbetsrelaterad energinivå, men även här var skillnaderna inte statistiskt signifikanta.

Tabell 2: Stressnivå och energinivå hos de med stillasittande arbete samt de med ett mer fysiskt aktivt arbete.

Stillasittande Fysiskt aktivt

Median Median P-värde

Stress 2,3 1,9 ,280

Energi 3,2 3,25 ,198

Signifikant värde= P<0,05

Medianvärde för variablerna stressnivå och energinivå i förhållande till typ av arbete. Stress och energi graderas 1-5 där 1 är låg stress/energi och 5 är hög stress/energi

Skillnader mellan generell fysisk aktivet, stressnivå och energinivå (Tabell 3)

De medelaktiva hade lägst stress och de med hög aktivitet visade högst stressnivå. Men skillnaderna mellan aktiviteterna var inte statistiskt signifikanta.

De med låg aktivitet hade lägst energinivåer och de med medel aktivitet hade högst energinivåer. Men skillnaderna var inte statistiskt signifikanta.

Tabell 3: Stress och energinivåer hos de med låg, medel och hög fysisk aktivitet.

Låg aktivitet

Medel aktivitet

Hög aktivitet

Median Median Median P-värde

Stress 2,25 2,17 2,33 ,720

Energi 2,90 3,33 3,17 ,320

Signifikant värde= P<0,05

Medianvärde för variablerna stress och energi i förhållande till aktivitetsgrupp.

Stress och energi graderas 1-5 där 1 är låg stress/energi och 5 är hög stress/energi

Diskussion

Resultatdiskussion

I denna studie observerades inga samband mellan självskattad fysiskt aktivitet och självuppskattad arbetsrelaterad stress (Figur 1)- och energinivåer (Figur 2).

Studien visar heller inga tydliga signifikanta skillnader mellan de olika variablerna, typ av arbete, stress- och energinivå (Tabell 2) samt fysisk

aktivitet, stress-och energinivå (Tabell 3). Detta överstämmor inte med Hansen, Blangsted och Sjøgaards studie (2009). I deras studie observeras ett starkt samband mellan fysisk aktivitet och upplevd energinivå. För männen i deras studie hittas även ett samband mellan fysisk aktivitet och upplevd stress. Det observerades även signifikanta skillnader mellan mängd fysiskt aktivitet och upplevd stress- och energinivå där, de med måttligt till hög aktivitetsnivå upplever högre energinivå och lägre stressnivå än de med låg aktivitet hos männen.

Vad som skiljer Hansen, Blangsted, Sjøgaards och föreliggande studie åt är att de har många fler respondenter (n=389). Dessutom använder de sig av långa IPAQ samt att de bara inkluderade personer med kontorsarbete. Det långa IPAQ formuläret är indelade i 4 domäner; arbete, transport, fritid och aktivitet i och omkring hemmet. Det korta formuläret av IPAQ, som föreliggande studie använde, efterfrågar en generell bild av fysisk aktivitet.

Att använda enkäter för att mäta självuppskattad fysisk aktivitet kan vara förenat med metodfel och många kan ha en tendens att överrapportera sin fysiska aktivitet (Hagströmer 2015). Enligt Olsson (2015), kan formulär som har mer specifika frågor generera högre validitet i jämförelse med ett formulär som efterfrågar mer öppna frågor. Detta kan vara en anledning till varför Hansen, Blangsted och Sjøgaards kunde hitta samband och skillnader, men inte denna studie.

I denna studie kunde inte någon skillnad mellan aktiva eller stillasittande arbeten avseende stress eller energi observeras (Tabell 2). Oavsett om

respondenterna hade ett stillasittande eller fysiskt aktivt arbete rapporterade en låg stress och en energinivå som var mittemellan låg och hög. Förklaringen till dessa resultat kan vara många där andra variabler runtomkring kan spela en stor roll hur den arbetsrelaterade stress- och energinivån upplevs (Arnetz 2013).

Arbetsförhållandena för respondenterna kan möjligen ha varit rätt bra, där de kände kontroll, engagemang och förståelse för sina arbeten. Detta kanske kan vara en anledning till att det inte upplevs någon större stressnivå och god energinivå.

Metoddiskussion

I denna studie mättes självuppskattade variabler. Självuppskattad fysisk aktivitet, självuppskattad stress- och energinivå och typ av arbete, det vill säga om respondenten mestadels var stillasittande eller hade ett mer fysiskt aktivt arbete. Eftersom detta är en tolkningsfråga finns risken att någon som hade ett mer stillasittande arbete ändå svarade att de hade ett mer fysiskt aktivt arbete och vise versa. Vad respondenterna exakt arbetade med är därför svårt att veta.

Om denna studie istället hade sökt upp två signifikant skilda arbetsplatser och arbeten, som exempelvis kontorsarbete i jämförelse med brevbärare, kanske studien kunnat hitta tydligare resultat. En annan förbättring av studien skulle också kunna vara att det undersöktes olika generellt stressiga arbetsplatser i jämförelse med mindre stressiga arbetsplatser för att se om fysisk aktivitet kan påverka stress- och energinivåerna.

Som nämnts ovan, skulle även användningen av det längre IPAQ formuläret möjligen kunnat ge bättre resultat. Stress-energi formuläret är ett validerat och användbart formulär. Enligt Kjellberg (2002) är detta formulär bra att använda inom arbetsmiljösammanhang, för mätning av sinnestillstånd vid utförande av en arbetsuppgift. Formuläret är bäst anpassat för att få en generell bild av nivåerna av stress och energi inom olika arbeten. Att använda formuläret för att mäta skillnader och samband mellan andra variabler är inte huvudsyfte. Hansen, Blangsted och Sjøgaards visade dock att Stress-energiformuläret gick använda

tillsammans med andra variabler i sin studie. Såvitt författaren vet finns det inget annat validerat formulär som mäter graden av arbetsrelaterad stress- och energinivå, därför ansågs Stress-energiformuläret som ett bra val för att svara på frågeställningarna.

En experimentell studie skulle varit att föredra. Med en testgrupp som var fysiskt aktiv och en kontrollgrupp som inte var fysiskt aktiva skulle ett faktiskt resultat visat om hur fysisk aktivitet påverkar upplevda arbetsrelaterade stress- och energinivåer. Inom testgruppen skulle det även funnits subgrupper

tilldelade olika intensiva aktiviteter för att se om typ av intensitet spelar roll.

Slutsats

I denna studie kunde inga samband eller skillnader mellan fysisk aktivitet och stressnivåer eller energinivåer observeras. Inte heller skillnader mellan typ av arbete och stressnivåer eller energinivåer kunde observeras. Framtida studier bör använda sig av objektiva mätmetoder och undersöka en större grupp.

Referenser

Böcker:

Arnetz Bengt & Ekman Rolf (2013). Stress: gen, individ, samhälle. 3. uppl.

Stockholm: Liber

Ekberg, Kerstin (2014). Den relativa arbetsförmågan: teoretiska och praktiska perspektiv. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Hansen, Anders, (2016) Hjärnstark: hur motion och träning stärker din hjärna.

Stockholm: Fitnessförlaget

Hertting Anna & Samuelsson Jan (2000). Smärta och trötthet: ohälsa i tiden : en utmaning för primärvård, skolhälsovård och företagshälsovård. Lund:

Studentlitteratur

Holme Idar Magne & Solvang Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2., uppl. Lund: Studentlitteratur Lundberg, Ulf & Wentz, Görel (2005) Stressad hjärna, stressad kropp: om sambanden mellan psykisk stress och kroppslig ohälsa, Wahlström & Widstrand, Stockholm

Sjöberg, Malena (2002). Arbetsliv och funktionshinder. Lund: Studentlitteratur Theorell, Töres (2012) Psykosocial miljö och stress. Lund: studentlitteratur Toomingas Allan, Mathiassen Svend Erik & Wigaeus Tornqvist Ewa (2008). Arbetslivsfysiologi. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Westerhäll, Lotta (2010). Arbets(o)förmåga: ur ett mångdisciplinärt perspektiv. 2.

uppl. Stockholm: Santérus

Artiklar:

Atkin, Andrew. J., Adams, Emma., Bull, Fiona .C and Biddle, Stuart J. H. (2011) Non-Occupational Sitting and Mental Well-Being in Employed Adults. Annals of Behavioral Medicine. Vol 43. Ss 181–188

Craig CL, Marshall AL, Sjostrom M, Bauman AE, Booth ML, Ainsworth BE, Pratt M, Ekelund U, Yngve A, Sallis JF, Oja P: International physical activity

questionnaire: 12-country reliability and validity. Medicine and Science in Sports and Exercise 2003, 35(8):1381-1395.

Colcombe, Stanley., Kramer, Arthur., Erickson, Kirk., Scalf, Paige., McAuley, Edward., Cohen, Neal., Webb, Andrew., Jerome, Garry., Marquez, David and Elavsky, Steriani (2004) Cardiovascular fitness, cortical plasticity, and aging. Proc Natl Acad Sci U S A. Vol 101. Ss 3316-3321.

Cropanzano, Russell., Rupp, E Deborah & Byrne S Zinta (2003) The relationship of emotional Exhaustion to work attitudes, job performance and organizational citizenship behavior. Journal of Applied Psychology 2003. Vol. 88. Ss 160–169

De Vries, Juriena .D., Van Hooff, Madelon L. M., Geurts, Sabine A. E and Kompier, Michiel A. J. (2006) Exercise to reduce work-related fatigue among employees: a randomized controlled trial. Scand J Work Environ Health. 2017 Mar 21. pii: 3634.

doi: 10.5271/sjweh.3634. Scandinavian journal of work, environment and health.

Vol

Emina Hadzibajramovic, Gunnar AhlborgJr, Anna Grimby-Ekman and Åsa Lundgren-Nilsson (2015) Internal construct validity of the stress-energy

questionnaire in a working population, a cohort study. BMC public health. Vol 15.

Ss 180.

Ericksona, Kirk., Voss, Michelle., Prakashd, Ruchika., Basake, Chandramallika., Szabof, Amanda,. Chaddock, Laura,. Kim, Jennifer., Heo, Susie., Alves, Heloisa., White, Siobhan., Wojcickif, Thomas., Mailey, Emily., Vieira, Victoria., Martin, Stephen., Brandt, Pence., Woods, Jeffrey., McAuley, Edward, & Kramer, Arthur (2010) Exercise training increases size of hippocampus and improves memory.

PNAS. Vol 108. Ss 3017-3022.

Fleshner, Monika (2005) Physical Activity and Stress Resistance: Sympathetic Nervous System Adaptations Prevent Stress-Induced Immunosuppression. Exercise

& Sport Sciences Reviews. Vol 33. Ss 120-126

Gerber, Markus., Ludyga, Sebastian., Mücke, Manuel., Colledge, Flora., Brand, Serge and Pühse, Uwe (2017) Low vigorous physical activity is associated with increased adrenocortical reactivity to psychosocial stress in students with high stress perceptions. Psychoneuroendocrinology. Vol 80. Ss 104-113

Hagströmer M, Ainsworth BE, Kwak L, et al. A checklist for evaluating the methodological quality of validation studies on self-report instruments for physical activity and sedentary behavior. J Phys Act Health. 2012;9 Suppl 1:S29-36.

Hansen, Åse Marie., Blangsted, Anne Katrine., Hansen, Ernst Albin., Søgaard, Karen & Sjøgaard, Gisela (2009) Physical activity, job demand–control, perceived stress–energy, and salivary cortisol in white-collar workers. International Archives of Occupational and Environmental Health. Vol 83. Ss 143–153

Haaren Von Birte., Ottenbacher, Joerg., Muenz, Julia., Neumann, Rainer., Boes, Klaus & Ebner-Priemer, Ulrich (2016) Does a 20‑week aerobic exercise training programme increase our capabilities to buffer real‑life stressors? A randomized, controlled trial using ambulatory assessment. European Journal of Applied Physiology. Vol 116. Ss 383-394

Ishizakia, Yuko., Ishizakib, Tatsuro., Fukuokac, Hideoki., Kimc, Chang-Sun., Fujitac, Masayo., Maegawac, Yuko., Fujiokac, Hiroshi., Katsurad, Taisaku.,

Suzukie, Yoji and Gunjif Atsuaki (2002) Changes in mood status and neurotic levels during a 20-day bed rest. Acta Astronautica. Vol 50. Ss 453-459

Kjellberg, Anders & Wadman, Cecilia (2002) Subjektiv stress och dess samband med Psykosociala förhållanden och besvär: en prövning av stress-energi-modellen.

Arbetslivsinstitutet. ISBN: 91-7045-651-8

Mondin, Gregory W.; Morgan, Williams P.; Piering, Peder N.; Stegner, Aaron J.;

Stotesbery, Christopher L.; Trine, Malani R.; Wu, Ming-Yi (1996) Psychological consequences of exercise deprivation in habitual exercisers. Medicine & Science in Sports & Exercise: September 1996 - Volume 28 - Issue 9 - pp 1199-1203 Applied Sciences: Psychobiology and Social Sciences

Rimmele, Ulrike., Zellweger, Bea Costa., Marti, Bernard., Seilor, Roland., Mohiyeddini, Changiz., Ehlert, Ulrike & Heinrichs, Markus (2007) Trained men show lower cortisol, heart rate and psychological responses to psychosocial stress compared with untrained men. Psychoneuroendocrinology. Vol 32. Ss 627-635

Sven J.G. Olsson, Örjan Ekblom, Eva Andersson, Mats Börjesson & Lena V.

Kallings (2015) Categorical answer modes provide superior validity to open answers when asking for level of physical activity: A cross-sectional study.

Scandinavian Journal of Public Health. Vol 44. Ss 70-76

Taylor, H Adrian & Dorn, Lisa(2006) Stress, fatigue, health, and risk of road traffic accidents among professional drivers: the contribution of physical inactivity.

Annual Review of Public Health. Vol 27. Ss 371-391

Elektroniska källor:

Arbetsmiljoupplysningen.se (2017) Utmattningssyndrom/utbrändhet tillgänglig:

http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/Amnen/Utmattningssyndromutbrand het/

arbetsmiljöverket. se (2015) Ohälsosam stress på jobbet granskas tillgänglig: https://www.av.se/press/ohalsosam-stress-pa-jobbet-granskas/

arbetsmiljöverket.se (2017) Stress

tillgänglig: https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och- vald/stress/?hl=stress

Europeiska arbetsmiljöbyrån, osha.europa.eu. Psykosociala risker och stress på arbetsplatsen

Tillgänglig: https://osha.europa.eu/sv/themes/psychosocial-risks-and-stress NE.se (2017) Stress

Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/stress Stress.se

www.stress.se (2015) Utmattningssyndrom tillgänglig: http://stress.se/utmattningssyndrom/

www.stressmottagningen.nu (2017) Kroppens reaktioner vid långvarig stress tillgänglig:https://www.stressmottagningen.nu/stress-och-stressjukdomar/kroppens- reaktioner-vid-langvarig-stress/

Vårdguiden

1177.se (2014) Stress

Tillgänglig: https://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Stress/

World Health Organization Who.int (2017) Physical activity

Tillgänglig: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs385/en/

Raporter:

Emmanuelle Brun and Malgorzata Milczarek (2007) Expert forecast on emerging psychosocial risks related to occupational safety and healht. ISBN 978-92-9191-140- 0

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

(2002). Stockholm: Vetenskapsrådet

FYSS 2017 fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. (2017).

Johanneshov: MTM

Jonsdottir, Ingibjörg & Börjesson, Mats (2010) Fysisk aktivitet och stress. Centrum för idrottsforskning

Klevestedt, Ann (2016) Arbetsmiljöstatistik Rapport 2016:1 Arbetsskador 2015.

Arbetsmiljöverket

Klevestedt, Ann (2016) Arbetsmiljöstatistik Rapport 2016:3 Arbetsorsakade besvär 2016. Arbetsmiljöverket

Lidwall, Ulrika & Olsson-Bohlin, Christina (2016) Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest. ISBN: 978-91-7500-394-8

Lindblom, Bo(2003) Utmattningssyndrom Stressrelaterad psykisk ohälsa. Artikel nr:

2003-123-18 ISBN 91-7201-786-4

Bilaga 1

Samband mellan fysisk aktivitet, stress och energi

HEJ

Mitt namn är Julius Björkander, jag studerar vid Linnéuniversitetet på programmet som heter Fysisk aktivitet, hälsa och friluftsliv. Jag går nu min avslutande 6:e termin på denna utbildning och skall under våren skriva min C-uppsats som en del av min Kandidatexamen.

C-uppsatsen handleds av institutionen för idrottsvetenskap.

Jag undrar du är intresserade av att delta i min undersökning vars syfte är att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevda stress och energinivåer i arbetet. Jag vill primärt se om det finns något samband mellan fysisk aktivitetsnivå och upplevd stress och energinivå på jobbet, vidare vill jag analysera skillnader i stress och energi mellan olika arbetssituationer. Undersökningen genomförs med hjälp av två korta formulär, ett som mäter aktivitetsvanor och ett annat som mäter uppskattad stress och energiupplevelse. Båda

formulären är vetenskapligt väl accepterade och det finns vetenskapliga rapporter från liknande undersökningar. Enkäterna tar sammanlagt ca 10-15 minuter att genomföra.

Resultatet av denna uppsats skall förhoppningsvis kunna användas i framtida forskning i syfte att skapa förutsättningar för ett bättre och mer hälsofrämjande arbetsliv.

Alla svar kommer behandlas konfidentiellt och det kommer inte gå att härleda svaren tillbaka till dig som deltar. Detta är en frivillig enkätundersökning och det är även frivilligt att när som helst dra tillbaka sin information och hoppa av undersökningen. När rapporten är klar och godkänd så kommer den att publiceras på DiVA vid Linneuniversitetet där det kommer gå att ta del av resultaten.

Om ni är intresserade av att låta anställda på företaget delta i undersökningen eller har frågor kan ni nå mig på min studentmail Jb223cy@student.lnu.se eller min telefon: 073 052 61 13.

Tackar på förhand

Julius Björkander

Bilaga 2 Enkäterna

Nedan följer de två enkäter som skall besvaras samt tre allmänna frågor om ålder kön och arbetsstil. Viktigt är att inga frågor uteblir för enkäterna skall kunna behandlas.

Ålder: _______

Kön:

Man kvinna

Typ av arbete:

Mest stillasittande Mer fysiskt aktivt arbete

Stress-Energi-formuläret

Hur har du känt dig de senaste 7 dagarna? Svara genom att ringa in siffran under det

svarsalternativ som bäst motsvarar hur du känner dig. Fyll i snabbt utan att tänka efter alltför mycket.

Inte alls

Knappast alls

Något Ganska Mycket Mycket,

mycket

0 1 2 3 4 5

Avslappad 0☐ 1☐ 2☐ 3☐ 4☐ 5☐

Aktiv 0☐ 1☐ 2☐ 3☐ 4☐ 5☐

Spänd 0☐ 1☐ 2☐ 3☐ 4☐ 5☐

Slapp 0☐ 1☐ 2☐ 3☐ 4☐ 5☐

Stressad 0☐ 1☐ 2☐ 3☐ 4☐ 5☐

Energisk 0☐ 1☐ 2☐ 3☐ 4☐ 5☐

Ineffektiv 0☐ 1☐ 2☐ 3☐ 4☐ 5☐

Avspänd 0☐ 1☐ 2☐ 3☐ 4☐ 5☐

Skärpt 0☐ 1☐ 2☐ 3☐ 4☐ 5☐

Pressad 0☐ 1☐ 2☐ 3☐ 4☐ 5☐

Bilaga 3

AKTIVITETSVANOR

Följande frågor handlar om fysisk aktivitet. Vi är intresserade av att ta reda på all typ av fysisk aktivitet som utförs. Frågorna innefattar tid som du varit fysiskt aktiv de senaste 7 dagarna. Svara på frågorna även om du inte anser dig vara en aktiv person. Inkludera alla aktiviteter under såväl arbete, transporter, hushållsarbete, trädgårdsarbete, fritidsaktiviteter som planerad träning.

1. Tänk nu på alla de mycket ansträngande aktiviteter du utförde under de senaste 7

dagarna. Mycket ansträngande fysisk aktivitet innefattar aktiviteter som upplevs som

mycket arbetssamma och får dig att andas mycket kraftigare än normalt. Tänk enbart på

de aktiviteter som du utfört under minst 10 minuter i sträck.

1a. Under de senaste 7 dagarna, hur många av dessa dagar har du utfört arbete som är

mycket ansträngande såsom tunga lyft, tyngre bygg- och trädgårdsarbete, aerobics,

löpning eller cykling i högre tempo?

______ dagar

Ingen sådan aktivitet  Hoppa över fråga 1b

1b. Hur mycket tid tillbringade du, i genomsnitt under en sådan dag, på mycket

ansträngande fysisk aktivitiet?

______ minuter

2. Tänk nu på alla de måttligt ansträngande aktiviteter du utförde under de senaste 7

dagarna. Måttligt ansträngande fysisk aktivitet innefattar aktiviteter som upplevs som

arbetsamma och får dig att andas något kraftigare än normalt. Tänk enbart på de

aktiviteter som du utfört under minst 10 minuter i sträck.

2a. Under de senaste 7 dagarna, hur många av dessa dagar har du utfört arbete som är

måttligt ansträngande såsom cykling, simning, måttligt bygg- och trädgårdsarbete eller

annat i måttligt tempo? Inkludera ej promenader.

______ dagar

Ingen sådan aktivitet  Hoppa över fråga 2b

2b. Hur mycket tid tillbringade du, i genomsnitt under en sådan dag, på måttligt ansträngande aktivitet?

______ timmar ______ minuter

Vet ej

3. Tänk nu på all tid du promenerat under de senaste 7 dagarna. Detta inkluderar

promenader på arbetet, under transporter och under fritiden.

3a. Under de senaste 7 dagarna, hur många dagar har du promenerat i

minst 10

minuter i sträck?

______ dagar

Inga promenader  Hoppa över fråga 3b

3b. Hur mycket tid per dag tillbringade du, i genomsnitt en sådan dag, på promenader?

______ timmar ______ minuter

Vet ej

4. Tänk nu på den tid som du tillbringat sittande under en typisk dag, de senaste 7 dagarna, i samband med arbete, studier, transporter, i hemmet och på din fritid.

Exempelvis tid vid skrivbordet, hemma hos vänner eller i TV-soffan.

Under de senaste 7 dagarna, hur mycket tid har du tillbringat sittande under en sådan

dag?

______ timmar per dag ______ minuter per dag

Vet ej