Cross-Device design in Personal Informatics - the user's view

Fakulteten för teknik och samhälle Datavetenskap Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå

Flerplattformsdesign av självloggningstjänster

-användarens upplevelser

Cross-Device design in Personal Informatics - the users view

Emma Gillberg

Kandidatexamen 180 hp

Data och Informationsvetenskap Informationsarkitekturprogrammet Datum för slutseminarium: 2015-06-02

Handledare: Fredrik Ohlin Andrabedömare: Åse Jevinger Examinator: Bengt J. Nilsson

Sammanfattning

Inom modern informationsteknologi har självloggning fått en allt större roll. Dessa tjänster består vanligtvis av era delar som behöver samverka för att ge en bra användarupplevelse. Eftersom fysiska enheter kompletteras med appar och webbtjänster behövs det en samspe-lad gränssnittsdesign för att användarna skall känna ett samband mellan tjänsterna och för att användarna skall använda era delar. Detta kan göras på era olika sätt, men genom olika designmål kan utvecklarna bland annat forma de olika delarna av tjänsterna mot samma mål eller spetsa dem för att uppfylla olika delar av tjänsten. Studien undersöker användarnas relation till olika gränssnitt och även olika tjänster. Denna uppsats nner att engagemang, personlighet och motivation påverkar valet av tjänst men även hur aktiva användarna är i ett ergränssnittsanvändande och vad de tycker om att behöva hantera era gränssnitt. Denna uppsats belyser även hur användarna i sin jakt på större självin-sikt samlar och reekterar över insamlad data över era gränssnitt och enheter. Genom en kvalitativ intervjustudie med aktiva användare undersöks det närmare hur användar-na upplever sitt samlande och hur tjänsteranvändar-na fungerar och används över era gränssnitt. Resultaten visar att användare ofta har problem med insamlingen av data och dessutom sällan använder sig av mer än ett eller kanske två gränssnitt.

Nyckelord

Personal informatics, självloggning, ergränssnittsdesign, användarupplevelse, gränssnitts-design, gränssnitt, användartyper.

Abstract

In modern information technology Personal Informatics(PI) has gained an increasingly important role. Usually PI consists of several parts that need to work together to provide a great user experience. Since physical devices supplemented with apps and web services, to allow users to feel the connection between the services it is very important with a unied interface design. This can be done in several dierent ways, but through dierent design objectives you can shape services towards the same goal, or focus them to meet goals in other parts of the service. The study examines users' relationship with various interfaces and also various services. This paper nds that dedication, personality and motivation inuences the choice of service but also, how active users are in a multi-use interface and what they think about having to manage multiple interfaces. This paper also highlights how the users in their quest for greater self-awareness collect and reect on collected data over multiple interfaces and devices. Through qualitative interviews with active users we look closely at how users perceive their collecting and how the services works and are used across multiple interfaces. The results show that users often have problems with the collection of data and that they also rarely use more than one or maybe two interfaces.

Keywords

Personal informatics, multi-device design, user experience, multiple interfaces, interface design, usertypes.

Innehåll

1 Inledning 2

2 Syfte 2

3 Bakgrund 3

3.1 Användardriven vs. systemdriven datainsamling . . . 3

3.2 Design över era gränssnitt och enheter . . . 4

3.3 Insamlingsstadier . . . 6 3.4 Användarpersonligheter . . . 7 4 Metodbeskrivning 8 4.1 Urval . . . 8 4.2 Begränsningar . . . 9 4.3 Intervjufrågor . . . 9 4.4 Intervjuerna . . . 9 4.5 Metoddiskussion . . . 9 5 Resultat 11 5.1 Beskrivning av respondenter och använda tjänster . . . 11

5.2 Respondenternas motivation till användande . . . 12

5.3 Användning över gränssnitten . . . 13

5.4 Övergripande beskrivning av hur respondenterna samlar . . . 14

5.5 Relationen till data och behovet av visualisering . . . 16

5.6 Social närvaro och social motivering hos respondenterna . . . 16

5.7 Interaktionen med tjänsterna och engagemang till samlande . . . 17

5.8 Upplevda irritationsmoment och barriärer i användning . . . 18

5.8.1 Opålitlig registrering av aktiviteter . . . 18

5.8.2 Påminnelser och tillrop . . . 18

5.8.3 Obekvämt handhavande för synkning . . . 18

5.9 Upplevda begränsningar hos gränssnitten . . . 19

5.10 Upplevda anledningar till byte och motivation för val av gränssnitt . . . 19

6 Analys 20 6.1 Bristande tydlighet och dierentiering mellan gränssnitten . . . 20

6.2 Tillit till tjänsterna . . . 20

6.3 Design för tydlighet över gränssnitten . . . 20

6.4 Beroenden mellan gränssnitt och barriärer till byte . . . 20

7 Slutsats 22 7.1 Diskussion . . . 22

7.2 Vidare forskning . . . 23

Referenser 24

1 Inledning

Människan har alltid haft en fascination till att veta mer, kunskap är makt och på så sätt är kunskapen om dig själv den största makten vi kan ha. Redan i antikens Grekland möttes pilgrimerna vid templet Apollo i Delphi av inskriptionen Gnothi seauton eller känn dig själv [7].

Dagens informationsteknologi möjliggör nya sätt att uppnå dessa mål. Idag kan vi med hjälp av senasorer såsom klocka, armband eller liknande hålla koll på pulsen, hur mycket vi rör oss och hur bra sömnen är. Tidigare krävdes det betydligt mer avancerade metoder och större engagemang för att ta reda på detta. Men hur eektiva dessa verktyg och tjänster är för att hjälpa människor att lära sig om sitt beteende vet vi inte riktigt. [8]

Årets julklapp 2014 blev det så kallade aktivitetsarmbandet och detta visar den starkt växande trenden med självloggningstjänster där människor mer och mer vill samla data om sig själva och sina aktiviteter för bland annat ett hälsosammare liv. Dessa aktivitets-armband har funnits relativt länge på marknaden i olika former men har nu blivit vanligare och mer trendigt. [18]

Dagens självloggningsteknologi består mestadels av era delar som ska samverka för att ge en god användarupplevelse. Detta är tydligt inom självloggningstjänster där fysiska enheter, som klockor, kompletteras med appar och webbtjänster. Men det är inte bara med dessa klockor som användare kan samla självloggningsdata, utan de kan även göra det med hjälp av andra gränssnitt såsom appar, webbsidor, speciella armband och andra typer av sensorer. Mycket kan dock skilja sig mellan de olika gränssnitten, såsom vilken information som är tillgänglig, hur den är presenterad och vad användaren kan göra. Samtidigt har olika typer av gränssnitt också olika styrkor och svagheter. [9]

2 Syfte

Denna uppsats studerar användarupplevelsen av självloggningstjänster med fokus på skill-nader mellan olika typer av gränssnitt för att underlätta design av dessa tjänster. Gräns-snitten består av allt från appar och webbtjänster till klockor, armband och andra sensorer. För att belysa detta undersöker jag aktiva användares uppfattningar och resonemang kring sitt nyttjande av sådana tjänster. Genom analys av djupintervjuer skapar jag en rik bild av användarnas förhållningssätt till era viktiga aspekter. Hur användare betraktar sitt användande, val av tjänst, val av gränssnitt och de reektioner de gör utifrån deras insam-lade data. Den belyser speciellt skillnader mellan olika typer av gränssnitt och undersöker vilka aspekter av tjänsterna som uppfattas som positiva eller negativa. Baserat på detta identieras implikationer för design av framtida självloggningstjänster med era gränssnitt.

Uppsatsen har följande forskningsmål:

• Belysa aspekter som av användaren uppfattas som viktiga för användningen av själv-loggningstjänster.

• Utforska drivkrafter och barriärer till användning av de specika gränssnitt inom självloggningstjänster som respondenterna använder

3 Bakgrund

Personal informatics (självloggning) är ett aktivt forskningsämne och har undersökts på många olika sätt med allt från intervjustudier [14, 13, 9] till prototypstudier [3, 4].

Självloggningstjänster fungerar såsom verktyg för att hjälpa människor att få bättre insikt och förståelse för dem själva och deras hälsa. Genom att samla informationen om deras vanor, beteenden, tankar, diet och träning kan människan få bättre förståelse för kopplingarna mellan deras data och hur de mår. Självloggningstjänster kan hjälpa använ-daren att urskilja vilken information som är relevant genom att visa upp den i en sorterad och ordnad form med hjälp av visuella grafer eller listor. På så sätt kan det vara enkla-re för användaenkla-re att hitta samband eller skillnader i deras välmående. Dessa system kan både hjälpa de nykna individerna som bara vill veta mer om sig själva samt de som vill förbättra sig i tävling eller rent hälsosyfte. [8]

Många av dagens tjänster utvecklas med syfte att kunna användas över era enheter och gränssnitt. I praktiken krävs det även att tjänsterna har minst två enheter samman-kopplade och dessa består vanligtvis av någon form av app samt en webbsida. Detta kan vara bra då det ger användare med olika behov möjlighet att utnyttja tjänsterna utifrån egna preferenser. Dock har denna utveckling lett till vissa användbarhetsproblem, som att kunna fortsätta där du senast avslutat, skillnader i informationsstrukturen, koordinationen mellan gränssnitten, med mera. Tidigare studier visar att användarna ansåg hanteringen av informationen över era gränssnitt var det mest utmanande delen av att använda era gränssnitt och enheter. [12]

3.1 Användardriven vs. systemdriven datainsamling

Det nns olika sätt att samla in självloggningsdata och hur de olika tjänsterna samlar in denna data användarna är ute efter. Användardriven insamling är när användaren själv aktivt måste samla in, skriva ner och transkribera sin insamlade data. Detta kan för det mesta göras på papper, i kalkylark eller mer vanligt i dagens samhälle, genom olika appar och webbsidor. Exempel på detta är Lifesum: där du som användare lägger in den mat som konsumerats under dagen och får uträknat mängden kalorier och Fitocracy: där du skriver in din fysiska aktivitet under dagen och får det uträknat i förbrukade kalorier. [6]

Systemdriven insamling är när någon enhet såsom en pulsklocka, armband, mobiltelefon eller liknande automatiskt(eller vid kommando) samlar in information om användaren och sedan laddar upp den till ett gränssnitt, där sorteras informationen (data) och presenteras. Detta görs bland annat med hjälp av olika typer av sensorer såsom stegräknare och GPS. Exempel på detta är Fitbit: ett armband du konstant har på dig som registrerar dina rörelser, din puls samt dina aktiviteter och som kan användas dygnet runt för att registrera hur du sover och hur du rör dig under hela dagen och Runkeeper: Som på kommando samlar din löprunda/promenad/cykeltur eller liknande. [6]

Det nns andra system som implementerar båda typerna av system där de för bästa resultat i sin analys av data kan samla både den automatiskt insamlade data samt egen nedskriven data. Exempel på detta är Funbeat, en tränings-community där du både kan ladda in data från din klocka samt skriva in din egna träningsinformation såsom styrke-träning eller liknande. För det mesta sker insamling av data i någon form av kombination av systemdrivet och användardrivet och utifrån det studeras skillnaderna i uppfattning av dessa metoder. [6]

3.2 Design över era gränssnitt och enheter

Inom ergränssnittsdesign, multi-device design, är det viktigt att användaren förstår att de olika gränssnitten hör ihop och att det nns en anledning till att använda de olika tjänsterna.

Figur 1: Översikt olika gränssnitt

Som gur 1 (som författaren skapat för att ge en bättre översikt på sambanden) visar kan det nnas olika relationer mellan gränssnitten. Dessutom så kan relationer och beroen-den vara olika baserat på vilka delar som involveras. Relationen mellan armband/klocka/sensor och övriga gränssnitt är en komplementär relation då de olika delarna utför olika uppgifter och för att få del av helheten i tjänsten behöver du minst två av gränssnitten. Beroen-det från armband/klocka/sensor till ett annat gränssnitt är Beroen-det som driver respondenterna mest att använda era gränssnitt, eftersom möjligheten att reektera över sina resultat hos armband/klocka/sensor är begränsad eller obentlig. [5]

Levin [5], författaren till boken Designing Multi-Device Experiences menar att en bra ergränssnittsdesign inte nödvändigtvis behöver erbjuda alla delar av tjänsten på samtliga gränssnitt. Hon menar att det nns olika sätt att sammanlänka tjänster och då i huvudsak tre olika vägar att gå i sina designval. Författaren påpekar att det är viktigt att designa med användaren i fokus och förstå vad de är ute efter och hur de bäst skall nå sina slutmål. Levins [5] olika kategorier ges samlingsnamnet 3K(eng. 3C framework).

Konsekvent: Det mest använda sättet att designa på. En användarupplevelse som sträcker sig över alla gränssnitt och som ger samma känsla oavsett tjänst som används. De är anpassade så att de ser likadana ut oavsett skärmstorlek och baseras för det mesta på desktopdesignen från hemsidan. Dock ändras vanligtvis navigationen lite från en platt hierarki till en djupare hierarki, detta betyder vanligtvis att vissa delar av tjänsten nns under en meny i mobilgränssnittet men öppet och tillgängligt i webbgränssnittet. Bara för att ett helhetsintryck eftersträvas betyder det inte att designen skall vara 100 % identisk. Huvudsaken i denna typ av design är att se till att intrycket, innehållet, ytet, strukturen och grundfunktionerna är fullständiga och tillgängliga på alla gränssnitt. Detta är ytterst viktigt för att användningen skall vara så smidig som möjligt när användarna är ute efter en viss typ av tjänst. Musikstreamingtjänsten Spotify är en typisk sådan tjänst där du

smidigt kan lyssna på musik på era olika typer av gränssnitt, där din sparade musik är tillgänglig på samma sätt oavsett gränssnitt och där du navigerar på ett nästan identiskt sätt. [5]

Kontinuerlig: Används för att uppnå en mer enhetligt upplevelse och utvecklarna vill att användaren skall använda alla delar naturligt. Tjänsterna designas för att hjälpa an-vändaren utföra olika delar av en uppgift eller aktivitet, det kan vara genom att du smidigt skall kunna fortsätta med samma aktivitet från ett gränssnitt till ett annat, fortsätta läsa en e-bok på en annan enhet än du börjat på eller fortsätta se på en lm. En sådan tjänst är till exempel lmstreamingtjänsten Netix som kommer ihåg var i avsnittet du pausa-de oavsett om du tittapausa-de på din mobiltelefon, surfplatta eller dator senast. Även Google Drive och Amazon Kindle är tjänster som automatiskt minns var du senast var och gjort i tjänsten när du byter gränssnitt eller enhet. [5]

Komplementär: När en tjänst med era olika gränssnitt har en design som komplä-menterar varandra, kan de samverka enklare och du kan till exempel kontrollera en enhet och gränssnitt från en annan. Det är även när du med hjälp av ett gränssnitt till exempel en mobiltelefon, kan styra ett annat gränssnitt på bland annat en dator som en form av fjärrkontroll, eller ett armband som skickar information till en webbtjänst/app och sparar sin information där. Målet med denna designfokus ligger i att få era olika gränssnitt att samarbeta som en grupp, detta för att skapa en fullständig upplevelse. Med detta menas att användaren behöver interagera med minst två enheten, vanligen samtidigt, för att få ta del av hela upplevelsen. Denna typ av design hittar vi gärna hos olika typer av spel-konsoller där spelare idag kan använda en skärm till exempel tv som gemensam skärm men mobiltelefonen som kontroll. Exempel på det är Just Dance Now där era spelare med hjälp av sina egna mobiltelefoner och en app kan tävla mot varandra utan krav på en vanlig spelkonsol. [5]

Även genom andra studier har forskare arbetat fram olika typer av ramverk för att utveckla en så bra struktur som möjligt för tjänsternas gränssnitt. Ett sådant exempel är Wäljas et al. [17] Genom deras forskning har de strukturerat upp tre olika huvudpunkter att tänka på vid ergränssnittsdesign där de viktigaste aspekterna är:

Komposition: möjligheten till anpassning av sidan för bättre struktur av tjänsten så att den matchar användarens aktivitet beroende på gränssnitt och kontext.

Kontinuitet: Att interaktionen med och över tjänstens olika gränssnitt upplevs som ytande och ihopkopplade. Synkroniseringen är mjuk och problemfri, designen hanterar övergångar mellan gränssnitten bra och att övergången känns naturlig.

Konsekvent: Att tjänsten oavsett gränssnitt och dess delar uppfattas som konsekven-ta, sammanhängande och att de är delar av samma tjänst.

För att locka användare till att använda olika delar av en tjänst är det vanligen viktigt att visa vad användaren kan dra för nytta av just den delen. De olika tjänsternas delar kan vara konsekventa, alltså att de tillför samma information, med samma design och känsla över samtliga gränssnitt. Kontinuerliga, att gränssnitten hänger ihop, att du kan fortsätta med en uppgift smidigt från ett gränssnitt till ett annat. Komplementära, att det ena gränssnittet utför en uppgift och den andra fyller en annan funktion men att de är sammanlänkande. [5]

Tjänster såsom Fitbit och träningsklockor är en del av en komplementär design där armbandet/klockan/sensorn är den delen av tjänsten som samlar in och hemsidan/appen den del av tjänst där användaren kan reektera och analysera insamlad data. När beroendet mellan enheterna och gränssnitten är större blir det enklare att motivera användaren att

använda mer än ett gränssnitt, till exempel kanske klockan eller armbandet i sig inte är så hjälpsam när data skall analyseras och därför leds användaren in i en annan del av tjänsten för att ta del av deras resultat. Eftersom det ibland krävs en viss del av tjänsten, i detta fall en klocka eller armband för att samla viss typ av data och ett gränssnitt för att se resultaten och analysera data så blir användandet av era gränssnitt mer uppenbar. Tjänster som dessa behöver dock inte designas utifrån att användaren alltid ska ha tillgång till alla delar av tjänsten på samtliga enheter och gränssnitt då användaren vanligtvis använder olika gränssnitt under olika omständigheter och med olika mål. [5]

Det är ett grundläggande designbeslut huruvida app och webbgränssnitt ska vara kom-pletterande, dvs. tillföra olika värden, eller konsekventa, dvs. stödja samma användarmål [5].

3.3 Insamlingsstadier

Li et al. [7] har denierat fem olika steg som alla användare av självloggningstjänster mer eller mindre går igenom. De fem stegen är Preparation, Collection, Integration, Reection, samt Action. Dessa steg hjälper oss att enklare förstå användarnas relation till vilken data de samlar, hur de samlar och varför de samlar. Även om de fem olika stegen känns separerade yter de till viss del ihop med varandra. Vissa steg kommer du tillbaka till i din användning och på så sätt är vanligtvis insamlingsödet iterativ i sina olika delar. De fyra sista delarna gör vi vanligtvis om och om igen men beroende på val av insamlingsmetod har vissa användare behov av att börja om på steg ett när de inser att tjänsten de valt inte uppnår de krav som användaren efterfrågar. [7]

Preparation: Detta stadie, förberedningsstadiet, är innan en användare börjar samla information om sig själv via en självloggningstjänst. Det är i detta stadie användarens motivation till att samla in data kommer i fokus och det är här som användaren bestämmer sig för vad och hur de vill samla information. Ett problem här kan vara att många börjar samla data om sig själv av ren slump, de får en självloggningstjänst i present eller börjar samla genom att testa en tjänst av ren nykenhet utan att riktigt veta exakt vad eller varför de samlar denna data. Det sistnämnda leder mestadels till att användaren inser att tjänsten de börjat använda inte är tillräckligt tillfredsställande till vad de verkligen vill veta om sig själv. Detta leder för det mesta till att när de byter tjänst för att nå högre tillfredsställelse blir de tvungna att överge gammal data eftersom de vanligtvis inte går att koppla ihop olika tjänster. [7]

Collection: Detta stadie är när användaren faktiskt börjar samla in data om sig själv. Olika användare samlar vanligtvis informationen med olika tidsintervaller, allt från hela dagar till era gånger dagligen/veckovis/månadsvis. Här kan användarna stöta på olika problem och barriärer såsom att tjänsten eller produkten de använder inte fungerar korrekt, att de stöter på tidsbrist och glömmer starta tjänsten eller att de förlorat motivationen. [7]

Integration: Detta stadie är där den data som samlats in skall bearbetas, sammanställs och formas visuellt för att kunna utvärderas och visas upp. Beroende på insamlingsmetod som används kan detta steg vara långt och svårt eller kort och enkelt. Vid användarcentre-rad insamling som sker på till exempel papper kan detta steg bli oerhört tidskrävande. Vid systemcentrerad insamling kan det dock vara oerhört smidigt om systemet automatiskt synkroniserar informationen till en molntjänst eller en annan enhet. [7]

ske på olika sätt beroende på insamlingsmetod. Vissa tjänster visualiserar data för sina användare och andra ger en mer listliknande visning. I detta stadie kan användaren också reektera över informationen på ett kortsiktigt sätt, genom att endast se på den senaste informationen, eller mer långsiktigt genom att analysera era veckors eller mer information. Problem som kan uppstå i detta stadie hänger mestadels på att förstå informationen i sig och hur den presenteras. Det kan även uppstå problem som härstammar i hur insamlingen gått till och hur kontinuerlig insamlingen varit. [7]

Action: Detta stadie är när användaren väljer hur de skall hantera informationen de fått tillgång till. Vissa användare reekterar över sin insamlade data och ser potentiella förbättringsmöjligheter samt hur utvecklingen mot ett visst mål går. Andra användare förändrar sina beteenden efter data som de inte varit nöjda med medan vissa ignorerar informationen de har fått ta del av. [7]

3.4 Användarpersonligheter

Inom självloggning nns det olika grader av engagemang och drivkrafter till att samla information om sig själv. Med modern teknologi har det blivit enkelt att samla information om sig själv och nu börjar det bli populärt att använda sådana här tjänster, inte bara bland IT-konsumenter utan även hos allmänheten. Det har dock under många år funnits en rörelse av mycket engagerade självloggare som kallas Quantied-selfers. Dessa extremanvändare viger sina liv åt att samla data om sig själva och försöker mer eller mindre samla på sig data om allt som berör deras liv och sig själva. [2]

Det nns idag allt från appar, webbtjänster och armband som vi kan ha på oss dygnet runt till små kameror som användare har på sig för att fånga allt som händer på en dag. Denna typ av insamling kan ses som extrem men kan tillhandahålla en hel livstids händelser och minnen. Detta kan användas i terapeutiska syften, hjälpa människor föra vidare en del av sitt liv till familjen att minnas dem med eller minnas tidigare generationer. Denna typ av självloggare är dock inte särskilt vanligt förekommande. [1]

Självloggningstjänster har börjat att mer och mer ytta från den personliga sfären där informationen användes främst för privat användning till mer och mer sociala samman-hang [10]. Fler och er tjänster erbjuder gränssnitt med community inslag där du delar dina resultat med andra användare såsom Funbeat.se, Jogg.se och liknande. Flertalet av dessa appar och gränssnitten erbjuder möjligheten att posta information på sociala medier såsom Facebook och Google+. För att identiera typen av användare har Lupton [10, 11] kategoriserat in dessa olika användare i fem delar:

• Private - De som bara trackar för sig själva och eget bruk. • Communal - De som delar data med andra self-trackers.

• Pushed - De som samlar efter uppmuntring av andra ex. sjukvården eller arbetsplats. • Imposed - De vars arbetsgivare tvingar de anställda att logga information för bättre

produktivitet eller liknande.

• Exploited - De som delar personliga data för att andra användare skall kunna använda informationen, till exempel företag i reklamsyfte eller som motivation.

Den vanligaste typen av användare är private, de som samlar information för sig själva för att förbättra deras hälsa, livssituation, livskvalitet, för att de är nykna över samband

mellan olika händelser i deras vardag eller liknande. Dessa användare kanske delar sin information sporadiskt med andra men främst är det för eget synande. [11]

4 Metodbeskrivning

För att kunna få större förståelse till varför användare brukar de delar av en tjänst som de gör och hur sammankopplingen mellan de olika gränssnitt som nns används valde jag att göra en djupintervju med aktiva användare. Undersökningen gjordes genom en kvali-tativ intervjustudie som kan hjälpa till att få fram relevant information. Intervjustudien utgjordes av en semi-strukturerad intervju med förberedda frågor för att guida samtalet. Men för att kunna uppmuntra till spontanitet i samtalet för att hitta nya infallsvinklar, reektion för en djupare förståelse och fördjupning inom rätt delar skedde intervjuerna i en mer samtalsliknande form. [15]

För att ge en bättre struktur och förståelse till hur och varför respondenterna samlar använder jag Li et al. [7, 6] och deras fem etablerade steg för att strukturera resultaten från undersökningen.

4.1 Urval

De testpersoner som ställde upp i undersökningen är aktiva användare av självloggnings-tjänster, både genom appar, webbsidor, klockor, armband och andra sensorer. Testperso-nerna hittades genom vänner, kollegor, bekanta samt deras kontakter som använde sig av dessa typer av tjänster. Det resulterade i personer mellan 20-55 år som bor i Malmö eller närliggande kommuner, två av respondenterna är av utomeuropeisk härkomst, resterande kommer från Sverige. Under undersökningen utfördes först en testomgång med intervjuer av en användare för att testa intervjufrågornas täckningsområde samt se om intervjufrå-gorna var lämpliga. Efter denna intervju förändrades fråintervjufrå-gorna lite, några tillkom och några försvann. Två av intervjuerna gjordes på engelska. Personerna som intervjuades var per-soner med stor vana av självloggning då de använt denna typ av tjänster under era års tid. De har använt era olika tjänster eller under en längre period använt en och samma självloggningstjänst.

Respondent Kön Ålder Yrke Intervjulängd P1 Kvinna 24 Student 23 minuter P2 Kvinna 28 Student 21 minuter P3 Man 25 Universitetsadjunkt 30 minuter P4 Kvinna 54 Universitetslektor 37 minuter P5 Man 40 Programmerare 60 minuter P6 Man 35 Programmerare 45 minuter P7 Man 25 Student 21 minuter P8 Kvinna 32 Seniorvärd 32 minuter

4.2 Begränsningar

Begränsningarna i undersökningen hör till vilken typ av tjänst undersökningen riktat in sig mot - Hälsorelaterad självloggning såsom kontroll över kaloriintag, viktnedgång, tränings-utveckling eller liknande. Denna typ av självloggning är relativt vanlig och populärt idag vilket gör målgruppen för undersökningen större i urvalet [18]. Det har i förberedelserna till intervjuerna visat sig att användarna i större utsträckning använder mer än en tjänst för att samla information. Eftersom användarna då har större sannolikhet mer erfarenhet av olika självloggningstjänster har de även ofta mer åsikter om tjänsterna i sig. [18].

4.3 Intervjufrågor

För att få fram relevanta frågor och uppnå forskningsmålen väl arbetades öppna frågor fram, detta för att ge intervjupersonen chansen att förklara sin användning och vilka tjäns-ter de använder utan att jag som intjäns-tervjuledare riktade frågorna mot ett specikt svar. Frågorna delades upp i huvudfrågor som är mer öppna som tillsammans med underfrågor hjälper till att fånga upp det som missas av de öppna frågorna. Urvalet av frågor var för varje intervju beroende på de använda tjänsterna. Frågorna nns i bilaga A.

4.4 Intervjuerna

Intervjuerna gjordes med mig intervjuledaren, som är författaren av uppsatsen, och en respondent åt gången under mars och april månad 2015. Intervjuerna genomfördes genom ett fysiskt möte under avslappnade former på platser som kaféer, hemmamiljö, kontor och bibliotek. För att få fram det som sagts under intervjuerna gjordes anteckningar under hela intervjuerna, intervjuerna spelades också in med hjälp av en iPhone. Inspelningarna transkriberades sedan delvis för att hitta nyckeldetaljer och viktiga delar som kan ha missats under anteckningarna. På grund av tidsbegränsningar transkriberades endast de delar som kunde användas som citat. För att transkribera användes programmet InqScribe1

som hjälpte till med användarvänlig föryttning i ljudlen samt paus och play funktioner.

4.5 Metoddiskussion

Den grundläggande anledningen till valet av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer är att jag hade som mål att göra en utforskande studie för att få fram så mycket information och material som möjligt för att förstå användarna bättre. Ett annat alternativ kunde varit en enkätundersökning. Vid en enkätundersökning är det vanligtvis enklare att nå ut till en större målgrupp med respondenter samt att få ut mer kvantitativdata. Dock kan bortfallet bli större och du kan få problem med att många tillfrågade inte svarar på enkäten [16]. En intervjubaserad studie ger också chansen till djupdykning i respondenternas resonemang och analys av sitt eget användande, vilket kan vara svårare vid en enkätstudie har jag märkt vid tidigare projekt. De problem som dock kan uppstå med en intervjustudie är att det kan vara lätt att bli allt för personlig med sina respondenter samt att det kan vara svårt att minnas allt som sagts under intervjun, därför är det så viktigt att föra anteckningar samt spela in intervjuerna. Dock skulle det antagligen vart enklare att vara två när intervjuerna utfördes, detta för att periodvis det var svårt att anteckna samtligt som möjligheten att

fångade upp sidospår i respondentens resonemang försvårades. På så sätt kan eventuella tankar och intressanta synvinklar missats under intervjun.

Begränsningarna hade kunnat se annorlunda ut, valet av att inte begränsa till en spe-cik insamlingsmetod låg i möjligheten att hitta aktiva användare i närområdet som med kort varsel kunde ställa upp så även möjligheten till att få andra synsätt på olika gräns-snitt. Insamlingsnivå var även en faktor som beslutades vara bättre om respondenterna hade vana av självloggning och de tjänster de använde. Då detta vanligtvis leder till större reektion och åsikter om tjänsten i sig än varför de börjat samla och möjligheten till att skapa en vana och rutin på vilka delar av tjänsten de använder sig utav.

5 Resultat

5.1 Beskrivning av respondenter och använda tjänster

Fitbit ex P4, P8 Freelitics P6 Garminklocka P5 Jogg.se/Skid.se P3 Lifesum P2 Mytnesspal P1, P5, P6 Nike+ P7 Polarklocka P7 Runkeeper P1, P2, P3, P8 Stronglift P6 Viktväktarna P4, P1

Tabell 2: Använda tjänster av respondenterna

Tabell 2 visar de tjänster som respondenterna använder. Tjänsterna i sig är skapade för att uppfylla olika syften. Runkeeper är främst en app som hjälper användaren registrera träning utomhus bland annat med hjälp av GPS. Lifesum, Mytnesspal och Viktväktarna är tjänster som hjälper användaren hålla koll på kaloriintag kombinerat med förbrända ka-lorier. Stronglift och Freelitics är tjänster som tillhandahåller träningsprogram och hjälper dig registrera din fysiska utveckling. Polar och Garmin klockorna är puls och träningskloc-kor som registrerar träningspass och löprundor med hjälp av GPS och sensorer. Nike+ är en sensor, som användaren har i sin löpsko, som tillsammans med en app som registrerar träning och löprundor. Jogg.se/Skid.se är en community online där användare kan samla och reektera över data med hjälp av andra tjänster såsom Runkeeper och Fitbit ex, som är ett aktivitetsarmband som samlar allt från aktiva minuter till antal steg och sömn.

5.2 Respondenternas motivation till användande

Användare Motivation

P1 För hälsan, gå ner i vikt och hålla koll på aktivitetsnivå. P2 Under tävling kunna hålla koll på kaloriintag för bästa

resul-tat, fokus på viktnedgång samt registrera den mängd träning som blir av utöver den som är inplanerad på gym.

P3 Inför tävlingar se förbättringar i resultat och kunna hålla koll på att han tränar tillräckligt.

P4 Få hjälp med att hålla koll på kaloriintag, se till att röra på sig mer i vardagen och inte sitta still för mycket under arbetstid.

P5 Få hjälp att utvecklas som en bättre löpare och se att resul-taten utvecklas i takt eller bättre än tidigare säsonger. P6 Få hjälp att bli starkare, smidigare och gå ner i vikt samt

kunna se sin utveckling i rena siror.

P7 För att komma iväg och springa samt att bli en bättre löpare och kunna utveckla sin tid och spänst.

P8 Få hjälp med att hålla koll på kaloriintag, se till att röra på sig mer i vardagen och inte sitta still för mycket under ar-betstid. Få bättre koll på sömn i korrelation med energinivå.

Tabell 3: Användarmotivation

Tabell 3 visar samtliga respondenters syfte och mål med självloggning såsom träning, att hålla koll på eller förbättra sin hälsa eller kondition samt deras träningsresultat och utveckling. Att samla data handlade många gånger om att hålla koll på sig själv och att de utfört den motion/träning som de hade tänkt, P3 förklarar det såhär Nu loggar jag mer för att se att jag gjort nått och vill se att jag faktiskt vart ute och rört på sig och inte legat på soan. Motivationen till varför de använder tjänsterna mer eller mindre kan också variera. Nyhetsvärdet nämndes av fyra testpersoner som kände att när de precis börjat använda en ny tjänst/produkt så var motivationen mycket högre till hur ideligen och hur eektivt de använde tjänsten. Att tjänsten krävde ett abonnemang eller hade någon extra kostnad ansågs också ha hjälpt till med motivation till att komma ihåg att använda tjänsten. Det var dock mer ovanligt att respondenterna betalade för tjänsten och ertalet ifrågasatte varför de skulle betala för en tjänst som de tyckte var tillräcklig i den gratisversion som fanns tillgänglig. Dock sa ertalet användare att kostnaden att köpa tjänsten från början inte var ett hinder(Köpa klocka eller armband) och det hjälpte dem även att använda tjänsten i större utsträckning. P7 uttrycker det såhär Jag tycker klockan är mer eektiv, då den är väldigt mycket dyrare så känner man att man måste använda den så där av en sådan sak kan få iväg mig mycket oftare också.

5.3 Användning över gränssnitten

Tjänst App Hemsida Armband/sensor Klocka

Fitbit ex X X X -Freelitics X X - -Garminklocka X X X X Jogg.se/Skid.se X - -Mytnesspal X X - -Nike+ X X -Lifesum X - -Polarklocka X X X Runkeeper X - -Stronglift X X - -Viktväktarna X X -

-Tabell 4: Gränssnitt som respondenterna använder

Tabell 4 visar vilka delar av gränssnitten och enheterna som kan användas hos de olika tjänsterna. Några av tjänsterna tillhandahåller inte alla gränssnitt och det representeras med -. X markerar vilka gränssnitt som respondenterna använder och de blanka rutorna visar gränssnitt som existerar men ingen av respondenterna använde. Samtliga responden-ter i undersökningen använde två eller er olika typer av insamlingsmetoder. Trots det så var det ertalet som endast valde att titta på en av de olika gränssnittsbundna tjänster-na som specikt en app eller hemsidan. Även om respondentertjänster-na vart inne på de olika gränssnitten brukade en av dem favoriseras över en annan och det ena gränssnittet kom-ma i skymundan, dock kunde ertalet respondenter nyttja olika delar av gränssnitten och enheterna vid till olika typer av användning såsom insamling eller att titta på resultaten.

Tjänst App Hemsida Armband/sensor Klocka

Fitbit ex P4, P8 -Freelitics P6 - -Garminklocka P5 P5 Jogg.se/Skid.se P3 - -Lifesum P2 - -Mytnesspal P1 P5, P6 - -Nike+ P7 P7 -Polarklocka P7 P7 Runkeeper P1, P2, P3, P8 - - -Stronglift P6 - -Viktväktarna P4, P1 -

-Tabell 5: Gränssnitt som respondenterna använder vid insamling av data

I tabell 5 visas vilka gränssnitt som främst användes vid insamling av data. När de kom till sensorer/armband och klockor så var det valet av insamlingsmetod klart. För andra tjänster skilde sig valet av gränssnitt för insamling och vissa gränssnitt användes mer frekvent än andra. Flera respondenter menade att de itigt använde gränssnittet som

var mest lättillgängligt för dem vid insamling och i majoritet handlade detta om tjänstens app gränssnitt.

Tjänst App Hemsida Armband/sensor Klocka

Fitbit ex P4, P8 -Freelitics P6 - -Garminklocka P5 Jogg.se/Skid.se P3 - -Lifesum P2 - -Mytnesspal P1 P5, P6 - -Nike+ P7 -Polarklocka P7 Runkeeper P1, P2, P3, P8 - -Stronglift P6 - -Viktväktarna P4, P1 P4 -

-Tabell 6: Gränssnitt som respondenterna använder vid reektion av data

I tabell 6 visas vilka gränssnitt som främst användes vid reektion av data. Många av respondenterna använde samma gränssnitt både till insamling av data och reektion av data. Valet av gränssnitt hos användaren skiljer sig i motivation men tillgänglighet verkar vara det som driver valet mest. Respondenten P2 förklarar det så här: den är smidigare att använda i telefonen, telefonen har jag i princip i handen varje dag så det är lättare och mer lättillgängligt än att ta fram datorn.

5.4 Övergripande beskrivning av hur respondenterna samlar

Preperation: För majoriteten av respondenterna så handlar detta om att kontrollera en del av deras liv som har med välmående att göra. Att registrera träning och kaloriintag är de främsta anledningarna till insamling.

P2 började använda just den självloggningstjänsten hon använder för att en av hennes vänner hade använt den och tipsat om den på sociala medier. P3 hade också blivit tipsad av en vän om tjänsten. P1, P2 och P6 började använda tjänsten för att det var den de hade hört mest om och att det var den som kom först när de googlade på denna typ av tjänst. P5 började använda tjänsten då det var den som var ledande på marknaden just då och att den hade bra rykte och recensioner samt hade de tekniska kraven som respondenten krävde just då. P8 visste ungefär vad hon ville ha och läste recensioner för att jämföra. P4 ville ha ett sätt att motivera hon att röra sig mer under arbetstid och valde då den tjänst som det pratades om mest just då. P7 ville komma igång med löpning och ck erbjudandet att få den tjänsten gratis vid köp av en annan produkt.

Collection: Här varierar engagemanget mellan respondenterna. Allt från vardagslog-gande med respondenter som både samlar data och reekterar över resultaten en eller era gånger varje dag till dem som endast reekterade över sina resultat efter vissa aktiviteter. För det mesta handlar detta om registrering av kaloriintag samt vardagsmotion. Att se att de når de uppsatta målen de skapat för sig själva eller som tjänsten satt upp. Majorite-ten av respondenterna (sex av åtta) utförde någon form av vardaglig insamling. Loggning av mat var den vanligaste aktiviteten som utfördes med mest kontinuerlig frekvens. Två av åtta respondenter använde sig av en insamlingsmetod som inte krävde så mycket av

användarens engagemang, ett aktivitetsarmband. Dessa respondenter tyckte inte alls det var svårt att komma ihåg att använda tjänsterna eftersom det var så enkelt och de inte behövde engagera sig så mycket.

Fyra av åtta respondenter som registrerade sin mat dagligen tyckte det var enkelt att komma ihåg att registrera den data som behövdes eftersom det hade blivit en rutin. Fak-torer som att glömma registrera eller att sakna motivation ansågs vara ett mindre problem bland de tillfrågade respondenterna. Dock ansåg två av respondenterna att tjänsten inte alltid samarbetade på den nivån de önskade när de skulle lägga in data för måltider man inte ätit tidigare eller extra utförd träning. Vissa av tjänsterna användes mer sporadiskt. Detta gällde främst loggning av träning som inte utfördes varje dag. Fyra av responden-terna som samlade viss data mer sporadiskt ansåg inte att det var några större problem att komma ihåg att samla in data trots att det inte skedde lika itigt. Detta eftersom det var en sådan stor del av förberedelse rutinen innan de gav sig ut att ta med sig kloc-kan/armbandet/telefonen och starta tjänsten.

Integration: Flera av de tjänster som användes av respondenterna var tjänster som registrerade informationen direkt in i tjänsten. Antingen när de registrerade data direkt i appen, eller aktivitetsarmbanden som konstant samlar data och synkar till tjänsten au-tomatiskt eller när användaren ber tjänsten synka. Två tjänster krävde någon form av uppkoppling antingen via sladd eller dångel för att synka den nyaste data med tjänsten och två krävde att Bluetooth var påslaget på mobiltelefonen för att synka. Huvuddelen av respondenterna tyckte inte att synkningen, till exempel att koppla upp/in klocka eller armbandet för att synkronisera den senast insamlade datan med databasen, var några pro-blem. P5 tyckte det var enkelt eftersom direkt efter att han varit ute på en löprunda hade som rutin att koppla in klockan till datorn för laddning och synkning direkt för att kunna se insamlad data.

Reection: Hur respondenterna reekterade över sin data varierade stort och så även intresset till att analysera sin data djupare. Den vanligaste reektionen respondenterna gjorde var den direkta analysen efter utförd aktivitet eller efter avslutad dag. Två av användarna använde framför allt sin data för att jämföra utveckling, intensitet och resultat mellan olika tillfällen. De andra respondenterna utförde en mer daglig analys av data där de bara kontrollerade dagens resultat utan göra någon direkt jämförelse. En respondent tittade inte ens varje dag på sin data utan följde bara upp automatiskt insamlad data sporadiskt. Beroende på tjänst varierade engagemanget också, den vardagliga användningen var för det mesta mer intressant hos respondenterna än mer sällan insamlad data, undantaget hos de som tränade inför specika mål. Vardaglig loggning såsom kalorier var den data som inte engagerade så mycket men som ändå utfördes med störst regelbundenhet. P2 förklarar det så att hon har lärt sig så mycket efter lång användning att hon inte behöver kontrollera lika mycket hur hon ligger till men loggar ändå för att se att det stämmer med vad hon trodde.

P4 ansåg att när nyhetens behag lagt sig lite så reekterade hon mindre över sina dagliga resultat på ena tjänsten fast aktiviteten i den andra tjänsten låg på samma nivå. Detta kan enligt respondenten ha berott på ett avbrott i möjligheten att använda tjänsten då respondenten tappat bort aktivitetsarmbandet och tappade rutinen till användandet och reekterandet. När hon skaade ett nytt armband kom inte engagemanget upp till samma nivå igen.

P5 är en respondent som analyserar och reekterar över sin insamlade data relativt mycket och jämför med tidigare års träning och resultat. Han anser att det hjälper honom

att lägga upp sin träning och sina vanor för att se en förbättring och utveckling. Tjänsten han använder till sin klocka är Garmin Connect där samtliga löparpass samlas och på så sätt även kan jämföras. Respondenten fokuserar främst på graferna för att se samband från pass till pass som är likvärdiga och se hur utvecklingen går från säsong till säsong. Garmin Connects visualiseringar var respondenten nöjd med samt möjligheten att dela upp resultaten och jämföra era lopp i samma vy. Detta underlättade mycket i reektionen för respondenten. P7 som använder en liknande tjänst från konkurrenten Polar tittar på sin data på liknande sätt och under liknande former.

Action: Detta stadie är där användaren utifrån sina resultat förändrar sitt beteen-de och eventuellt utvecklar sin insamling eller beteenbeteen-de. Här märkte vi minst utveckling hos respondenterna. P7 insåg efter ett tags användande av Nike+ att den saknade vis-sa funktioner som var viktiga för honom och bytte därför till en tjänst som uppfyllde de nya kraven som respondenten hade som möjligheten till pulsmätning. Flera respondenter använde framför allt sina resultat för att kontrollera de stämde överrens med deras för-väntningar. P4 säger att hon i början såg till att vara så aktiv som möjligt och när hon under vissa dagar upptäckte att resultaten inte var på den nivå hon väntat sig då såg till att röra på sig mer, men denna reaktion avtog med tiden.

5.5 Relationen till data och behovet av visualisering

Hur respondenterna ville se insamlad data visualiserat varierade lite men majoriteten ville se någon form av graf. P6 tyckte bättre om att se ren data men det trodde han berodde på sin bakgrund som programmerare och som matematikintresserad. P4 däremot ville ha så mycket visualiseringar och grafer som möjligt.

Merparten av respondenterna ansåg att deras självloggande hade lett till positiva för-ändringar i deras liv och att de utvecklats i sin relation till den data som visas. En använ-dare insåg dock att hennes självloggande med en tidigare tjänst lätt spårade ur och att hon spenderade allt för mycket tid med att analysera hur hon skulle nå sina mål, hon blev näst intill manisk i sitt kontrollbehov, detta kan vara ett beteende som vidare forskning skulle kunna belysa för att förhindra bestående negativa hälsoeekter.

5.6 Social närvaro och social motivering hos respondenterna

Som Lupton [11] denierat kan vi placera in användare i olika kategorier beroende på hur och varför de samlar. Att tillhöra en viss kategori är dock inte permanent utan kan ibland förändras och vara beroende på vilken tjänst som refererats till för stunden. Respon-denterna berättar att många tjänster trycker på mycket för social närvaro och erbjuder automatiska statusuppdateringar på sociala medier, olika former av Communitys där an-vändarna skall kunna följa och utmana sina vänner. Tjänster såsom Runkeeper uppmuntrar användarna att koppla ihop sig med vänner samt posta på sociala medier, samma sak gäller Polar och Garmins webbtjänster. Sambandet mellan att respondenterna använder många tjänster som erbjuder sociala funktioner och att många tjänster gör mycket reklam för des-sa delar kan det tolkas som att denna tjänst efterfrågats i stor grad. Men de respondenter som deltagit i denna undersökning bekräftar ej att detta skulle vara fallet.

Två av de åtta respondenterna som intervjuats var intresserade av att dela med sig av insamlad data till andra och hade även tidigare delat med sig av data både i större och mindre sociala sammanhang. Största anledningen till delad data ansågs vara för att

jämföra sina resultat och träningsmängd med vänner eller släkt inför olika tävlingar eller liknande för att få hjälp med motivation och uppmuntran till att träna hårdare eller mer. P3 ansåg att en fördel med att dela data var att han kunde diskutera data på de webb-forum såsom jogg.se/skid.se tillhandahöll för att få bättre och engagerade svar. En aktiv prol med delad data tas på större allvar och får er svar vid frågor och funderingar ställda av användaren i forumet än en mindre aktiv prol. P5 valde inte själv att börja dela sin information men inom Garmins app och webbtjänst kan användare leta upp varandra och börja följa och se varandras resultat. Användare P5 delar även sin information med några få vänner som letat upp honom men han har inget emot det. En stor del i varför han anser att det är okej är för att tjänsten endast postar positiv utveckling till vänner i tjänsten och inte all data som samlas. Vid förfrågan sa även P8 att i vissa fall kunde hon tänka sig att dela data men att hon främst samlar för sin egen skull och eget bruk. En situation som någon form av företagsinvolvering där användare exempelvis skulle tävla/jämföras mot sina arbetskamrater för att uppmuntra med aktiv insamling så var hon intresserad av detta.

De övriga respondenterna visade inget intresse att dela med sig av sin information och den främsta anledningen är att de inte ville visa upp det på sociala medier för att som P1 förklarade det Jag vill ju inte försöka skryta och säga 'titta vad duktig jag är' det känns ju bara dumt. Dock skulle P1 vid speciella förhållanden kunna tänka sig att dela informationen hon samlat men detta också till en väldigt liten specik grupp som hon valt ut för att jämföra resultat med för att hjälpa och uppmuntra varandra till mer engagemang och aktivitet. Olika typer av delningsmöjligheter nns men för det mesta krävs det lite engagemang för att hitta vänner eller begränsa delningen. Automatisk delning använder vissa tjänster men den var i stor utsträckning inte omtyckt och nästan samtliga respondenter hade stängt av den tjänsten. Flera av respondenterna ifrågasatte varför de skulle dela med sig av sin data och sa att de inte riktigt förstod meningen med att visa deras resultat för andra. P8 säger Jag tränar för min egen skull det hon menar är att hon inte hade behovet att visa för andra att hon tränat vilket är det den typen av delning skulle innebära.

5.7 Interaktionen med tjänsterna och engagemang till samlande

Samtliga respondenter i undersökningen använder mer än en tjänst för att samla informa-tion om sig själv. Majoriteten av respondenterna använde dock sällan olika metoder att samla samma data men mestadels handlade det om att samla olika typer av data med hjälp av olika metoder. En tjänst för motion och en för kost var de vanligaste kombinationerna (sex av åtta).

Respondenterna samlade i störst utsträckning vardaglig information för att se hur deras dag har varit och vilka resultat de åstadkommit (sex av åtta) detta handlade mestadels om hur mycket personen förbränt med hjälp av träning eller vardagsmotion(genom armband) eller mängden kalorier de intagit. Trots att viss data inte alltid samlades dagligen tittade respondenterna vanligtvis på den på samma sätt, direkt efter aktivitet för att se viss typ av resultat men sällan i jämförelse med annan ren data. Mestadels tittade de med ett visst mål i åtanke då vissa tidigare insamlade resultat fanns i minnet såsom jämförelse men sällan mot rena siror.

Den vanligaste interaktionen med insamlad data skedde varje dag (sex av åtta), att respondenten tittade på dagens data och vilka resultat som visades för en dags aktivitet.

För det mesta tittade respondenten endast på dagens insamlade data och jämförde ytterst sällan eller aldrig med tidigare dagars data.

5.8 Upplevda irritationsmoment och barriärer i användning

Samtliga respondenter upplevde någon form av irritation till någon del av tjänsterna. Designen i sig ansågs ibland vara ett irritationsmoment i användningen som P7 förklarar alltså det är väl en ganska ful hemsida, så att det tog ju lite tid innan man lärde sig hur den la upp informationen, hur den la upp grafer, och så för den var inte särskilt tydlig, men när man väl lärt sig den biten så förstår man vad som händer där.

5.8.1 Opålitlig registrering av aktiviteter

De främsta irritationsmoment som användarna upplevde var när tjänsten inte lyckades utföra det som den är tänkt till, såsom att GPSen inte hittar korrekt position eller att ett träningspass inte registreras som det ska. Båda användarna av Fitbit Flex fann problem i hur knackningsfunktionen fungerade vid registrering av sömn och vaknade. Detta ledde ofta till felregistreringar eller att tjänsten startade sömnläge utan att det var tänkt så från respondentens sida. Problem med korrekt registrering av träning på gym såsom spinning eller andra klasser uppstod också och vanligtvis ansåg respondenterna att denna typ av aktivitet inte registrerades korrekt. För att försöka stävja detta testade P8 att registrera in vilket träningspass hon skulle utföra i förtid, då denna möjlighet nns i appen, men trots detta registrerade armbandet aktiviteten under den inlagda tiden, vilket resulterade i dubbelregistreringar och felaktigheter i den dagens data. Vissa registreringar såsom vid promenader med barnvagn, vid cykelturer eller liknande blev inte registreringen från ak-tiviteten som den skulle och ibland missade armbandet att registrera akak-tiviteten fullt ut och aktiviteter som att diska för hand registrerades ibland som intensiv aktivitet. Regi-streringsproblem som dessa gjorde att respondenterna kände att de hade lite svårt att lita på de resultat som visas men de tyckte ändå det var korrekt nog för fortsätt användning. 5.8.2 Påminnelser och tillrop

Påminnelser och tillrop(när tjänsten berättar för dig dina resultat under pågående aktivi-tet) är en vanlig funktionalitet i många av dessa appar som respondenterna använder. P6 tyckte dessa var mycket störande och hade svårt att se poängen med dem medans era andra respondenter tyckte det var ett mycket bra sätt att uppmuntras i sin träning och utvecklas. P8 tyckte främst det var bra när hon utförde intervallträning och hon kunde ställa in vilka intervaller hon ville gå igenom och appen kunde hjälpa henne med detta. 5.8.3 Obekvämt handhavande för synkning

P8 ansåg att med Bluetooth igång på mobiltelefonen, vilket krävdes för att synka, drog alldeles för mycket batteri från mobiltelefonen att hon var tvungen att stänga av det för att slå på den på rutin bara för att synka. Dessa extra steg för att integrera insamlad data med tjänsten upplevde inte respondenten att det inte var några större problem, dock ett irritationsmoment. Annan synkning som krävde uppkoppling med sladd ansågs även det vara ett naturligt steg i processen och hindrade inte respondenterna, dock påpekade båda

respondenterna som använder klockor att det nu nns nyare modeller som gör det trådlöst, att det hade vart skönt att ha men inte värt den uppgraderingskostnaden.

5.9 Upplevda begränsningar hos gränssnitten

Vid intervjuerna upptäcktes vissa begränsningar som respondenterna upplevde med gräns-snitten. Mestadels handlade detta om möjligheterna att titta på resultaten på mobiltelefo-nen då dessa enheters gränssnitt ibland saknar anpassning till de små skärmarna. Tidigare saknade tjänsten som P7 använder en bra mobilversion av hemsidan och han förklarar hur han resonerade runt det såhär:

Det var den inte förr så att skulle du titta på graferna på en telefon, till exempel på en iPhone där skärmen är väldigt mycket mindre, så blev det väldigt, väldigt, smått och du var tvungen att zooma ganska mycket för att kunna se allting, och då blev det att man missade och att man behövde ytta sig på skärmen för att kunna se bitvis och du kunde liksom inte se helheten på det sättet, vilket gjorde att man inte använde den på mobilen. P7

Även P5 upplever samma problem när han tittar på grafer på mobiltelefonen och anser att kvalitén på graferna försämrar möjligheterna till att se på resultaten med ett till-fredsställande resultat på mobiltelefonen. Han ansåg att det var okej ibland att titta på resultaten på mobiltelefonen men valde främst datorn när möjligheten fanns. Samma sak gällde P7 som inte använde mobiltelefonen alls längre för att titta på sina resultat, eftersom han inte har informerats om någon förändring av tjänsten.

5.10 Upplevda anledningar till byte och motivation för val av gränssnitt

Majoriteten av respondenterna använde mestadels ett eller max två gränssnitt per tjänst vanligtvis i kombinationer såsom klocka/armband och webb eller endast app. Valet av gränssnitt härstammade vanligtvis i bekvämlighet, det gränssnitt som var mest lättill-gängligt för respondenten användes mest. För huvuddelen av respondenterna resulterade det i användandet av tjänsten i mobiltelefonen då dessa respondenter alltid har mobil-telefonen med sig och är itiga användare av mobilmobil-telefonen dagtid. Undantaget var två respondenter som ansåg att datorn var enklare eftersom de ändå satt vid den hela dagarna. Motivationen för de som i störst utsträckning använde appen som huvudgränssnitt att byta till webben var för att söka mer information, till exempel recept, i en databas men detta skedde ytterst sällan. P6 som däremot bara använde tjänsten på telefonen för registrering tittade på alla resultat endast på webbgränssnittet och inte alls på telefonen. P5 däremot var en itig användare av både tjänsten på telefonen och webben då han tyckte att vid registrering var telefonen smidig eftersom den är med i köket och vid träning medan webben var bäst för att hitta recept samt för att analysera och titta på resultaten.

Flera respondenter yttrade att de inte förstod syftet med att använda mer än ett gränssnitt då all information fanns dem tillhanda i de gränssnitt de använde. Detta kan bero på bekvämlighet hos respondenterna då de kände sig nöjda med det som erbjöds på det valda gränssnittet. Även om era respondenter valde att helt ignorera vissa gränssnitt påpekade ett par att vissa delar av tjänsterna inte tillhandahölls på alla gränssnitt, men att den informationen inte kändes så viktig för dem i deras användande och reekterande av data.

6 Analys

6.1 Bristande tydlighet och dierentiering mellan gränssnitten

För det mesta är det bra när designen är tämligen konsekvent eftersom det hjälper an-vändaren att förstå att det är samma tjänst och att de hör ihop. Detta kan dock också få användaren att ifrågasätta vad de kommer vinna på att använda era gränssnitt än det gränssnittet som känns mest naturligt för dem. Beroende på förhållandet som de vill ha mellan gränssnitten nns det olika fördelar och nackdelar med de olika sätten att designa. En viktig faktor för att få en så aktiv användare som möjligt verkar ändå vara dennes kunskap och engagemang. Flertalet respondenter i undersökningen uttryckte att i början när de använde en ny tjänst kunde vissa delar av tjänsten kännas oklara och krångliga men efter ett tag när de satt sig in i systemet så tyckte de att det var någorlunda enkelt. Om användaren har en bra kunskap om produkten får användaren ut mer av sitt användande och på så sätt är kunskapen och engagemanget en viktig grund att ha i en relation mellan användare och tjänst.

6.2 Tillit till tjänsterna

Respondenterna kände att de färdiguträknade resultat som tillhandahölls av tjänster som fokuserade på att registrera kaloriintag och träning inte var helt tillförlitliga. För det mesta består många av dessa databaser till viss del användargenererat material som inte ansågs vara helt trovärdig. Detta skapade ibland irritation och förvirring och gjorde att respon-denten var tvungen att kontrollera allt som lades in för att försöka skapa en egen del i databasen med egenskapade recept och varor. Ett annat irritationsmoment hos dessa tjänster, specikt appen, var att den ena inte tillhandahöll en sträckkodsläsare där du ge-nom mobiltelefonen enkelt och smidigt kunde lägga in mat som respondenten visste att en annan liknande tjänst tillhandahöll. Dock ledde detta inte till att respondenterna brydde sig om att byta tjänst och det handlade i regel om att de hade gjort användandet till en vana och inte ville bryta mönster eller förlora tidigare insamlad data.

6.3 Design för tydlighet över gränssnitten

Denna undersökning har visat på att det är viktigt att veta vad de olika gränssnitten har för roll i användningen av tjänsterna. Om huvudsyftet med de olika delarna är den samma och de olika delarna skall vara kontinuerliga påpekar respondenterna att det är viktigt att hjälpa dem förstå detta och hur de olika delarna kommer att gynna användaren.

Att designa för en så användarvänlig miljö som möjligt borde vara huvudfokus för många utvecklare av användarnära tjänster idag. Detta för att användarna tydligt skall förstå de olika delarna av gränssnitten och enheter samt hur de hänger ihop. Vad de olika delarna är tänkta att tillföra och hur användaren skall få ut så mycket som möjligt av tjänsten. Denna undersökning visar tydligt på detta då ertalet respondenter påpekat detta samband till varför de inte väljer att använda alla delar av tjänsterna.

6.4 Beroenden mellan gränssnitt och barriärer till byte

Många tjänster består av olika gränssnitt och enheter. Beroendet mellan olika tjänster kan vara större eller mindre beroende på hur många gränssnitt som är kopplade till tjänsten.

De tjänster som tillhandahåller armband/klockor/sensorer är de tjänster som har störst beroende mellan gränssnitten då du har olika enheter som utför olika uppgifter i insamlings-och reektionsstadiet. De gränssnitt utan skärm eller en väldigt liten skärm är däremot mer beroende av andra gränssnitt eftersom de endast tillhandahåller en del av insamlings-och reektionsstadiet. För att kunna veta mer eller kunna se sina resultat behövs därför ytterligare ett gränssnitt och där nner vi beroendet från ett gränssnitt till en annan.

Gränssnitt med skärmar är mindre beroende av andra gränssnitt eftersom de ger möj-lighet till både insamling och reektion, några exempel på detta är appar såsom Runkeeper och Lifesum där användaren antingen själv lägger in data eller ber appen via mobiltelefonen samla in data åt dem vilket i sig minskar beroendet. Just de klockor som respondenterna använder sig utav har även ett beroende till sammankopplingsenheten mellan klocka och andra gränssnitt och i dessa fall var det via en så kallad dångel eller kabel till dator. Utan denna del i tjänsten kan användarna inte ta del av insamlad data på någon annat gräns-snitt utan de var först tvungna att koppla upp klockan till en dator för att ladda upp den senaste datan. Även fast detta krävde ett ytterligare steg för att nå sina resultat ansåg inte respondenterna att detta var något större problem eller hinder utan hade accepterat det som en del av deras samlande.

Den största barriären respondenterna såg med att byta gränssnitt har med motivation att göra. Att förstå anledningen att testa de olika gränssnitten är ofta begränsad och kan leda till att respondenterna missar delar av tjänsten som de inte visste fanns. En annan barriär som upplevdes var bristen på motivering till varför de skulle använda mer än deras naturliga val av gränssnitt.

7 Slutsats

Målet med denna undersökning var att undersöka forskningsmålen; Forskningsmål 1: Bely-sa aspekter som av användaren uppfattas som viktiga för användningen av självloggnings-tjänster - Även om alla användare är olika och samlar data av olika anledningar har de mer eller mindre samma mål, att få större självkännedom samt få bättre koll på deras vanor, träning och hälsa. Genom en bra designad tjänst med enkla möjligheter till att samla data och reektera över resultaten öppnas världen av självloggande för er människor.

Forskningsmål 2: Utforska drivkrafter och barriärer till användning av de specika gränssnitt inom självloggningstjänster som respondenterna använder - Den övervägande delen av respondenterna var nöjda generellt med sin tjänst men det var ovanligt att de använde era olika gränssnitt. De användare som främst använde app-gränssnittet för både insamling och reektion var de som var minst angelägna om att testa olika gränssnitt inom samma tjänst då de kände sig bekväma i den delen av tjänsten de använde med högst frekvens. Att ha olika gränssnitt verkar dock mycket viktigt då användarna har olika preferenser och krav. Flera av respondenterna menade att även om de testat olika gränssnitt så hade de svårt att förstå poängen med att använda mer än ett gränssnitt och det är förståeligt då alla har olika vision av vad det är de är ute efter och hur de enklast kommer använda tjänsten. Att tänka på hur de olika gränssnitten är designade för en enhetlig känsla är viktigt, men det viktigaste verkar handla om att de gränssnitt som användaren i huvudsak använder innehåller det de är ute efter. Huvuddelen av respondenterna verkar nöjda med ett gränssnitt för reektion men har inget emot om det krävs ett extra gränssnitt för insamling. Användarna av endast appar vid insamling och reektion är de användare som är mest svårövertalade till att testa era gränssnitt. Dock verkar användare av endast en app för självloggning helst bara behöva använda ett och samma gränssnitt för både insamling och reektion.

Flertalet av respondenterna tyckte enkelhet och smidighet var viktigast vid insamling, dock var de mycket toleranta till extra steg som kunde behövas vid insamling, som extra gränssnitt eller hopkopplingskrav från dessa. Detta verkar hänga ihop med det aktiva valet av tjänst de gör i början av sitt samlande. De som vill ha enkelheten av att bara behöva en app är mindre intresserade av att testa andra gränssnitt i tjänsten medans de som redan kopplat samman två ser större möjligheter i ett tredje gränssnitt. Om gränssnitten är kontinuerliga, konsekventa eller komplementära har betydelse för känslan för gränssnitten och tjänsten men användarna i sig reekterar inte särskilt mycket över det. Dock märker användarna om tjänsten inte är enhetlig och känner vanligtvis att anledningen till varför de skall använda de olika gränssnitten saknas. Detta är något som kan behövas tittas närmare på hos utvecklarna. Marknaden för ergränssnittsdesign är oerhört stor och den har inte slutat utvecklas än.

Sammantaget visar intervjuerna i denna undersökning några viktiga aspekter för aktiva användare att skapa större engagemang och förståelse till tjänsternas olika delar:

1. Insikt i gränssnittens syfte - Att användarna ska förstå vad de olika gränssnitten kan ge dem

2. Kunskap om gränssnittens existens - Att se till att användarna vet vad som erbjuds 3. Koppling mellan gränssnittens syfte och användarens mål. (Inkl. upptäckt/formande

av nya mål genom tillgängliga gränssnitt.) - Viktigt för att få så aktiva användare som möjligt samt skapa en längre relation mellan användaren och tjänsten, vilket ofta leder till en trogen kund.

Största problemen som kan påvisas:

1. Problem vid insamling - Svårighet att få delar av tjänsten att komma igång samt registrera all typ av aktivitet.

2. Felaktigheter i den insamlade datan - Att den registrerar intensiv aktivitet vid disk-ning men vid promenad med barnvagn registreras nästan inget alls.

3. De presenterade sirornas trovärdighet - Trovärdigheten i förbrända kalorier och beräknade kalorier i mat är lägre än till exempel trovärdigheten till pulsen eller antal steg.

Uppsatsen har kommit fram till att era gränssnitt både för analys och insamling be-hövs då alla användare är olika och har olika behov och preferenser. Bekvämlighet och utomstående vanor är det som oftast avgör valet av gränssnitt. Viktigaste aspekten för att uppmuntra till ergränssnittsanvändande var kopplat till gränssnittens syfte och använ-darnas mål. Problem vid insamling såsom felaktig data eller ingen registrering sågs som ett av de största problemen, men trovärdigheten på sirorna som presenteras var ett stort problem i synnerlighet. Detta har stor betydelse då utvecklingen av självloggningstjänster utvidgas mer till erplattformsgränssnitt och över er enheter. Den visar också att an-vändare i stor utsträckning föredrar mobiltelefonen som analysgränssnitt och om de kan både registrera och analysera på samma gränssnitt så är detta att föredra. Dock ställer respondenterna höga krav på att visualiseringarna då behöver vara tydliga och i bra upp-lösning. För de respondenter som vill ägna sig åt djupare analyser av sin data är dock webbgränssnittet att föredra.

7.2 Vidare forskning

Genom denna undersökning har många frågor aktualiserats som kräver vidare forskning. Några av dessa är om det överhuvudtaget bör nnas era analysgränssnitt? Undersökning-en jag utfört påvisar att de behövs då alla användare är unika mUndersökning-en detta gäller främst de som använder ett separat gränssnitt för insamling och ett för analys. En annan del som även borde undersökas är hur vi kan gå tillväga för att öka användarens kunskap/insikt om olika gränssnitt. Detta skulle lämpligen kunna göras genom att undersöka om det nns tjänster som är extra framgångsrika med att få användare att använda era gränssnitt och titta på vad dessa tjänster gör för att nå detta resultat. En annan fråga som behöver undersökas är hur utvecklarna kan öka trovärdigheten på den insamlade datan samt minska risken för felregistreringar. Detta skulle dock eventuellt vara mest eektivt på utvecklingsavdelning-en i sig än inom forskningsvärldutvecklingsavdelning-en. Det skulle ävutvecklingsavdelning-en i hälsosyfte kunna vara givande att undersöka användarnas samlingsvanor och hur dessa påverkar deras rutiner och vardag för en hälsosam livsstil för att undvika eventuellt skadebeteende hos självloggare.

Referenser

[1] Caprani N, Piasek P, O'Connor E N, Gurrin C, Irving K, Smeaton A F. Identifying Motivation for Life-Long Collections and their Implications for Lifelogging. Irish HCI Conference 2013

[2] Choe E, Lee N, Lee B, Pratt W, Kientz J. Understanding Quantied-Selfers' Practices in Collecting and Exploring Personal Data. CHI '14 Proceedings of the SIGCHI Conference on Human Factors in Computing Systems 2014, Pages 1143-1152. [3] Epstein D, Cordeiro F, Bales e, Fogarty J, Munson S. Taming Data Complexity in

Lifelogs: Exploring Visual Cuts of Personal Informatics Data. DIS'14 Proceedings of the 2014 conference on Designing interactive systems. Pages 667-676.

[4] Khovanskaya A, Baumer E, Cossley D, Voida S, Gay G. "Everybody knows what you're doing": a critical design approach to personal informatics. CHI'13 Proceedings of the SIGCHI Conference on Human Factors in Computing Systems. Pages 3402-3412

[5] Levin M. Designing Multi-Device Experiences. Första uppl. Sebastopol, Kalifornien, USA: O'Reilly Media Inc AB; 2014.

[6] Li I. Personal Informatics and Context: Using Context to Reveal Factors that Aect Behavior [Doktorsavhandling]. Pennsylvania: CMU-HCII-11-106; 2011

[7] Li I, Dey A, Forlizzi J. A stage-based model of personal informatics systems. CHI Proceedings of the SIGCHI Conference on Human Factors in Computing Systems 2010. Pages 557-566 .

[8] Li I, Dey A, Forlizzi J. Know Thyself: Monitoring and Reecting on Facets of One's Life. CHI'10 workshop, ACM Press, Extended Abstracts. Pages 4489-4493

[9] Li I, Dey A, Forlizzi J. Understanding My Data, Myself: Supporting Self-Reection with Ubicomp Technologies. UbiComp'11 Proceedings of the 13th international con-ference on Ubiquitous computing. Pages 405-414

[10] Lupton D. Self-tracking Cultures: Towards a Sociology of Personal Informatics. OzCHI'14 Proceedings of the 26th Australian Computer-Human Interaction Con-ference on Designing Futures: the Future of Design: Pages 77-86

[11] Lupton, D. Self-tracking modes: reexive self-monitoring and data practi-ces. Imminent Citizenships: Personhood and Identity Politics in the Informa-tic Age. Workshop, 27 August 2014, ANU, Canberra. Tillgänglig på SSRN: http://ssrn.com/abstract=2483549 eller http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.2483549 [12] Paternò F, Santoro C. A Logical Framework for Multi-Device User Interfaces.

EICS'12 Proceedings of the 4th ACM SIGCHI symposium on Engineering interactive computing system. Pages 45-50

[13] Ploderer B, Smith W, Howard S, Pearce J, Borland R. Things You Don't Want to Know About Yourself: Ambivalence About Tracking and Sharing Personal Informa-tion for Behaviour Change. OzCHI'12 Proceedings of the 24th Australian Computer-Human Interaction Conference. Pages 489-492.

[14] Rooksby J, Rost M, Morrison A, Chalmers M. Personal Tracking as Lived Informa-tics. CHI'14 Proceedings of the SIGCHI Conference on Human Factors in Computing Systems. Pages 1163-1172

[15] Ryen A. Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. 1:2. Malmö: Liber AB; 2011.

[16] Trost J. Enkätboken. Fjärde upplagan. Lund. Studentlitteratur;2012.

[17] Wäljas M, Segerståhl K , Väänänen-Vainio-Mattila K, Oinas-Kukkonen H. Cross-Platform Service User Experience: A Field Study and an Initial Framework. Mo-bileHCI'10 Proceedings of the 12th international conference on Human computer interaction with mobile devices and services. Pages 219-228

[18] Årets julklapp 2014, Aktivitetsarmbandet. [Internet] Stockholm: HCI; 2014 [citerad 2015-02-23] Hämtad från: http://www.hui.se/nyheter/arets-julklapp-2014