Fakulteten för Teknik Institutionen för Informatik
Genus, estetik & gränssnitt
En empirisk studie om hur användarupplevelse påverkas genom genuskodning av gränssnitt.
Författare: Ellen Connysson
Författare: Marcus Jarlevid
Sammanfattning
HCI och interaktionsdesign är starkt kopplade till användarupplevelse (UX), som innebär att fokusera på användarupplevelse och att prioritera mänskliga värderingar, samt etiska och politiska ideal som ofta är närvarande inom HCI.
Studiens syfte har varit att undersöka om genusstereotypisk design samspelar med hur människor av genuset man eller kvinna upplever den, samt att undersöka normativa genusstereotyper som påverkar hur gränssnitt designas beroende på om dess målgrupp är män eller kvinnor. Detta eftersom genus är en social konstruktion som skapas av saker och ting i samhället, vilket formar en bild av hur män och kvinnor
”ska” vara. Design är en del av denna genuskonstruktion, eftersom det bidrar till stereotyper över vad som är ’manligt’ och ’kvinnligt’, genom till exempel normativa färgval. Könskodad design är därför en bidragande faktor till att normer och stereotyper för genus upprätthålls i samhället.
Studien har gjorts med en inledande litteraturstudie utifrån begreppen användarupplevelse, estetik, genuskodning inom human computer interaction, genus och genus som en social konstruktion. Därefter har en enkät nyttjats för en deskriptiv kvantitativ datainsamling med metoderna Structured Word Choice och en numerisk rankning, där upplevelsen av ett kalendergränssnitt testats, med en maskulin och en feminin färgsättning som valts utifrån befintlig litteratur om genustypiska färger.
Därtill avslutandes datainsamlingen med intervjuer.
Resultatet visat vissa tendenser som tyder på färgsättningen av ett gränssnitt upplevs viktigare av kvinnor och att både manliga och kvinnliga informanter till en viss del föredrar det gränssnitt som var färgsatt för dem, men endast marginellt. De flesta hade en neutral upplevelse av både den maskulina och feminina färgsättningen av gränssnittet. Slutsatsen som dragits baserat på nämnda metoder är att genustypisk färgsättning till största del inte påverkar användares upplevelse av ett gränssnitt. Båda genusen anser att funktion är viktigare än form, vilket är vad som bör vara i fokus när en god användarupplevelse av ett gränssnitt ska skapas.
Nyckelord
Färgsättning, genusnormer, genusstereotyper, UX, HCI
Abstract
HCI and interaction design are strongly linked to user experience (UX), which contains a built-in focus on user experiences and an emphasis on human values, which indicates that these values as well as ethical and political ideals are often present in HCI.
The purpose of this study was to investigate if gender stereotypical design affects how people of the male or female gender experience it, and to investigate normative gender stereotypes that affect how interfaces are designed depending on if the target group are men or women. Gender is a social construct created by things in society, which forms a picture of how men and women "should" be. Design is part of this gender construction, because it contributes to the stereotypes of what is "male" and "female", for example through normative colour choices. Gender-coded design is a contributing factor in standardizing and maintaining stereotypes of gender in society.
The study has been done with an introductory literature study based on the concepts user experience, aesthetics, gender coding in human computer interaction, gender, and gender as a social construct. A survey was used for descriptive quantitative data collection with the methods Structured Word Choice and numerical ranking, where the experience of a calendar interface has been tested, with a masculine and a feminine colour scheme based on existing literature on genus-typical colours. Complimentary data was collected using interviews.
Certain trends emerged that indicate the coloration of an interface to be more important to women and that both male and female informants to some extent prefer the interface that was coloured according to their gender, but only marginally. Most had a neutral experience of both the masculine and feminine coloration of the interface. The conclusion drawn based on the methods above is that gender-typical colouration does not affect the users experience in any major ways. Both genders believe that function is more important than form, which is what should be the focused on when creating a good user experience in a product.
Key words
Colouration, gender norms, gender stereotypes, UX, HCI
Tack
Vi vill rikta ett stort tack till samtliga informanter, vars deltagande har gjort denna studie möjlig, utan dem hade ett resultat inte kunnat nås. Vi vill också tacka vår handledare Jeff Winter, som hjälpt oss under denna studie genom att vara ett värdefullt stöd och en bra källa för utbyte av idéer under hela processen.
Avslutningsvis vill vi rikta ett tack till Christina Mörtberg, som under projektet bidragit med flertalet relevanta källor att använda i vår litteraturstudie.
Kalmar, 2020-05-29
Ellen Connysson & Marcus Jarlevid
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Tidigare forskning 2
1.2 Syfte och frågeställning 3
1.3 Avgränsning 3
2 Litteraturstudie 5
2.1 Användarupplevelse 5
2.2 Estetik 7
2.2.1 Estetik inom Human Computer Interaction 8
2.3 Genuskodning 9
2.4 Genus 11
2.4.1 Genus som en social konstruktion 11
3 Metod 14
3.1 Vetenskaplig ansats 14
3.2 Datainsamling 14
3.2.1 Urval 15
3.2.2 Structured Word Choice & numerisk rankning 15
3.2.3 Intervjuer 16
3.3 Analys 17
3.4 Validitet & Reliabilitet 17
3.5 Etik 18
4 Empiriskt resultat 20
4.1 Genuskodat gränssnitt 20
4.2 Structured Word Choice 21
4.3 Numerisk rankning 22
4.4 Intervjuer 24
4.5 Affinitetsdiagram 25
5 Analys 28
5.1 Structured Word Choice 28
5.2 Numerisk ranking 28
5.3 Affinitetsdiagram 29
6 Diskussion 32
7 Slutsatser 35
7.1 Fortsatt forskning 35
Referenser 37
Bilagor
Bilaga 1: Enkät
Bilaga 2: Intervjufrågor
Bilaga 3: Tabell över Structured Word Choice
1 Inledning
Enligt Arvola (2014) beskrivs interaktionsdesign ofta som formgivning av datorers användargränssnitt, med syfte att göra de mer användbara. Detta menar han är ett smalt synsätt och påpekar att interaktionsdesign har mer långtgående effekter bortom dator och användare. Arvolas (2014) tolkning av interaktionsdesigns innebörd är utformningen av interaktiva produkter med mål att stödja det sätt folk kommunicerar och samspelar i sin vardag. Här noterar Arvola att ordet dator inte används för att utveckla vidare på att det handlar om samspelet mellan människa och medium samt dess effekter och talar om användarupplevelse, user experience (UX), som ett resultat av detta. Interaktionsdesign handlar enligt Bill Verplank om att definiera vad folk vet, gör och känner för att kunna utforma interaktiva produkter och tjänster som påverkar användarens vetande, görande och kännande åt ett specifikt håll (Moggridge 2007, se Arvola 2014, s. 20).
Det finns interaktionsdesign som går bortom användargränssnitt och human computer interaction (HCI) som ibland kallas för UX (Arvola 2014). Författaren beskriver den moderna bilden av UX som något som sträcker sig tvärs över kanaler, till och med bortom interaktiva datorsystem och applikationer. Arvola menar att det idag handlar om att på bästa sätt integrera det fysiska och det digitala. Begreppet user experience myntades av Don Norman 1998 eftersom han ansåg att begreppen gränssnitt och användbarhet var för smala (Merholz 2007, se Arvola 2014, s. 21). Enligt McCarthy och Wright (2010) innebär ett fokus på användarupplevelse att prioritera mänskliga värderingar och menar på att dessa värderingar samt etiska och politiska ideal ofta är närvarande men sällan uttryckta inom HCI.
Denna studie centreras kring skillnader i den estetiska upplevelsen av gränssnittsdesign mellan genusen ’man’ och ’kvinna’. Genus innebär människors sociala kön, inte deras biologiska kön, och är en social konstruktion av människor i samhället (Lorber 2011). Det sociala könet, genus, avser vad som är ’typiskt manligt’
och ’typiskt kvinnligt’ och har att göra med förväntningar människor har på män och kvinnor (Nationalencyklopedin 2020). Studien fokuserade på genusen ’man’ och
’kvinna’, men författarna är väl medvetna om att det finns fler genus än så, som också påverkas av samhällets stereotyper.
I vårt samhälle är genus en viktig del av sociala interaktioner. De människor vi möter
kategoriserar vi direkt in i ett genus, både medvetet och omedvetet, och baserat på
denna kategorisering görs antaganden om hur personen i fråga bör bete sig, vara och
se ut. Kategoriseringen som görs skapar en skillnad mellan olika genus, och därav
tillkommer stereotyper för vardera, som individer inom de olika genusen ofta
förhåller sig till (Lorber 2011). Genus är en produkt av samhället och är inte medfött,
utan är något man lär sig av saker som mode, internet, vänner och regler som formar
en bild av hur män och kvinnor ska vara (Nationalencyklopedin 2020). Design är
alltså en del av genuskonstruktionen, eftersom det inom design som område finns
stereotyper som anses vara typiskt manliga eller kvinnliga (Wikberg Nilsson 2012).
Genus-tecken och signaler är ständigt närvarande och vanligtvis noterar vi de inte ens (Lorber 2011). Genuskonstruktionerna börjar redan vid födseln, när ett barn tilldelas en könskategori beroende på hur dennes kropp ser ut. Små barn blir därefter klädda på ett sätt som visar vilken kategori de tillhör för att föräldrarna inte ständigt ska behöva besvara om det är en flicka eller pojke. När ett barns genus är uppenbart behandlas de olika, beroende på vilken kategori de tillhör, och barnen svarar på den olika behandlingen genom att känna sig olika och därmed bete sig olika. Redan när barnet börjar prata hänvisar de till sig själva som medlem av sitt genus (Lorber 2011).
Normativa färgval som görs av oss människor är därför ett sätt att skapa och bibehålla genusnormer.
Att små barn ofta kläs i blått om de är pojkar och i rosa om de är flickor är inte ovanligt, och är ett sätt att upprätthålla de normer som finns (Lorber 2011), vilket är något som också blivit diskuterat och ifrågasatt i vårt samhälle. Däremot verkar de normativa färgvalen inom design inte vara lika uppmärksammat, vilket denna studie vill bidra till att ändra på. Inom design är det ofta tydligt om den tänkta målgrupp designen är gjord för är män eller kvinnor. Sådant som designas för kvinnor är ofta ljusa, har pastelliga färger samt mjuka former och sådant som designas för män är ofta mörka, har starka kontrastfärger och kantiga former (Wikberg Nilsson 2012).
Könskodad design skapar och upprätthåller normer och stereotyper för genus i samhället, som i sin tur är problematiskt då det skapar förväntningar på hur medlemmar av varje genus ska vara.
1.1 Tidigare forskning
HCI, som blev ett eget område i början på 1980-talet (Rogers 2012), är som område i förhållande till annan modern vetenskap relativt ungt. Det var från början ett försök till att hålla takt med en aldrig tidigare skådad utveckling inom teknologi där HCI framkom mer som ett eklektiskt än ett väl definierat forskningsområde (Rogers 2012).
Från första början handlade området primärt om interaktionen mellan människa och system men har utvecklats till att idag handla om alla aspekter inom människans liv (Rogers 2012). Tydligt bland tidiga studier inom området är att det fokuseras mycket på användbarheten för det som utvecklas. Som Tractinsky, Katz och Ikar (2000) påpekar verkar fältet understryka användbarhetens viktighet gentemot estetiken.
Inom HCI har UX kommit att bli ett centralt begrepp, vilket fokuserar på de människor som i slutändan kommer att dra nytta (eller lida) av de designbeslut som tagits, enligt McCarthy och Wright (2010).
Inom Human-Computer Interaction (HCI) finns mycket litteratur kring användbarhet,
användarupplevelse och användarnytta, Nielsen (1996), Chisnell och Rubin (2008)
samt Arvola (2014) är exempel på författare som samtliga har gjort omfattande bidrag
till begreppen. En sak som har undersökts i mindre utsträckning inom litteraturen är
vilken effekt den estetiska aspekten av gränssnittsdesign har på användarupplevelsen
ur ett genusperspektiv, särskilt när det gäller skillnad mellan genus, när det gäller just
användbarhet och användarnytta. De studier som har genomförts inom HCI mellan
kvinnor och män fokuserar i större utsträckning på vad de får ut av användning och
vilka effekter som användningen av teknologi har för de båda könen (Brahnam,
Karanikas & Weaver 2011; Terzis & Economides 2011; Cai, Fan & Du 2017).
Inom design som område existerar även vissa stereotyper som anses vara typiskt manliga och kvinnliga (Wikberg Nilsson 2012). Något som också har föreslagits av existerande litteratur är att det finns ett gap mellan kvinnor och män i attityden mot, bekvämligheten med och ångest vid internetanvändning (Rozell & Gardner III 2000;
Tuch, Bargas-Avila & Opwis 2010; Mitra, Willyard, Platt & Parsons 2005; Sanchez- Franco 2006). Vad som dock saknas inom litteraturen är en större djupdykning i vilken effekt, om det finns någon, de normativa färgsättningarna har på män och kvinnors användarupplevelse vid användning av digitala gränssnitt och om det finns någon skillnad i upplevelsen mellan de olika genusen. Det är just detta som ligger till grund för studien och frågeställningen i projektet.
1.2 Syfte och frågeställning
Studiens syfte har varit att undersöka om genusstereotypisk design samspelar med hur människor av genuset man eller kvinna upplever den, samt att undersöka om det finns normativa genusstereotyper som påverkar hur gränssnitt designas beroende på om dess målgrupp är män eller kvinnor.
Studien har baserats på forskningsfrågan:
Hur påverkas användarupplevelsen av ett gränssnitt beroende på vilket genus det ursprungligen designats för?
Denna forskningsfråga ämnar besvara vilka eventuella skillnader som finns gällande upplevelsen av genusskodad design, det vill säga huruvida personer som hör till genuset ‘man’ eller ‘kvinna’ upplever ett gränssnitt utformat för deras genus annorlunda än ett gränssnitt utformat för motsatt genus.
1.3 Avgränsning
Inför genomförandet av denna studie har vissa avgränsningar gjorts. Vad som inte undersöks i denna studie är generella stereotyper för genusen man och kvinna, när det gäller olika designval vid formgivning av gränssnitt. Exempel på dessa stereotyper kan vara hårda konturer för män och mjuka konturer för kvinnor. Fler stereotyper skulle vara skillnad i upplevelsen av former och textfonter mellan män och kvinnor.
Det som studien ämnats undersöka är färgsättning, detta för att inte ha för många faktorer som spelar in i själva upplevelsen, då det skulle göra det svårt att dra en tillförlitlig slutsats ur resultaten, eftersom denna studies urval är relativt litet till den population som resultaten skall generaliseras för.
För att undersöka färgsättningar användes ett gränssnitt som sedan genuskodades i
två olika färgsättningar där den ena är färgsatt efter kvinnliga färgstereotyper, och den
andra manliga. Detta gjordes för att undvika att göra olika gränssnitt för olika
färgsättningar då det med stor trolighet skulle påverka resultaten. Om deltagaren i
studien skulle få olika gränssnitt presenterade skulle formgivningen med stor chans
spelat in i bedömningen av färgsättningen vilket i sin tur skulle påverka validiteten
negativt.
Eftersom studien ser på skillnader mellan genus valde projektgruppen även att avgränsa till genusen ‘man’ och ‘kvinna’. Detta gjordes på grund av att det i samhället finns tydliga normer kring genustypiska färger inom dessa genus. Dessutom skulle det vara svårt att hitta informanter för att undersöka andra genus eftersom en majoritet av befolkningen identifierar sig som man eller kvinna. Sammanfattningsvis har den här studien avgränsats till att undersöka skillnad på färgpreferens mellan genusen
‘man’ och ‘kvinna’ .
2 Litteraturstudie
I detta kapitel redovisas den litteratur som studien baseras på, utifrån de områden som studien berör. Inledningsvis ges en beskrivning av användarupplevelse, estetik och genuskodning inom HCI, därefter följer en beskrivning av begreppet genus och hur genus ses som en social konstruktion.
2.1 Användarupplevelse
Enligt Arvola (2014) skrev Don Norman år 1998 att det var han som myntade begreppet User experience, eftersom han ansåg att termerna användbarhet och gränssnitt inte var breda nog, och ville med detta begrepp benämna alla aspekter av en användares upplevelse av ett system, alltså allt som grafik, gränssnitt, industriell design, manualer och fysisk interaktion. Nu i efterhand anser Norman dock att termen har fått en så stor spridning att det har urvattnats och förlorat sin mening.
En modern bild av UX, fastslår Arvola (2014), är att det ligger grund till en användares helhetsupplevelse av en produkt eller tjänst och att det sträcker sig bortom datorbaserade applikationer och system. Användarupplevelsen, skriver Arvola (2014) är en del av en kundresa, och börjar redan när användaren för första gången kommer i kontakt med produkten eller tjänsten, genom till exempel sociala medier och reklam, därefter fortsätter kundresan när kunden tar produkten i bruk. En grundfråga som man, enligt Arvola (2014), bör ställa sig under designprocessen när man vill skapa en god användarupplevelse är ”Vad vill vi att folk ska uppleva, och vad ska den upplevelsen betyda för dem?” och man bör grunda designarbetet i handen, i hjärtat och i huvudet, alltså i vad folk gör (handen), vad folk känner (hjärtat) och vad folk vet (huvudet) (Arvola 2014).
Garrett (2011) hävdar att användarupplevelsen handlar om den upplevelse som en produkt skapar för människor som använder den, och att användarupplevelse handlar om kontext. Detta, menar Garrett (2011), innebär att man säkerställer att både estetiska och funktionella aspekter av till exempel att en knapp fungerar i resten av produktens kontext, genom att fråga sig saker som ”Är knappen för liten för en så viktig funktion?”, och se till att knappen fungerar utefter vad användaren försöker åstadkomma, genom att ställa sig frågan ”Är knappen rätt placerad i relation till de andra kontroller som användaren använder samtidigt?” En designer kan inte bara fokusera på estetik, som till exempel handlar om att en knapp har en tilltalande form och textur, eller funktionell design, som till exempel handlar om huruvida knappen triggar en lämplig handling hos produkten.
Vidare skriver Garrett (2011) att användarupplevelser hör till alla sorters produkter
och tjänster, alla produkter som någon använder skapar en användarupplevelse, även
om det är en ketchupflaska, en bok eller kofta. Användarupplevelsen handlar om hur
en produkt eller tjänst fungerar när en person kommer i kontakt med den, och om man
pratar om huruvida en produkt är lätt att förstå, svår att använda eller om hur det känns
att interagera med den, så pratar man om dess användarupplevelse. Garrett (2011)
skriver också att användarupplevelsen är och bör vara viktigt för en designer, eftersom
det är viktigt för ens användare. Om inte användarna får en positiv upplevelse
kommer de inte använda produkten. Därför är det viktigt att ge användare en positiv användarupplevelse som är angenäm, sammanhängande och intuitiv, en upplevelse där allting fungerar som det är tänkt (Garrett 2011).
Roto, Law, Vermeeren och Hoonhout (2011) hävdar att en användarupplevelse är mer än när en användare nyttjar en artefakt, användarupplevelse är ett tidsspann. Redan innan man kommit i kontakt med en artefakt kan man ha en upplevelse genom förväntningar, som formas av erfarenheter man haft med liknande produkter, skriver författarna. Vidare beskriver Roto et al. (2011) att man har en indirekt upplevelse av artefakten efter att den används, i form av reflektioner. De delar som enligt författarna är en del av användarupplevelsens tidsspann är momentary, vilket innebär stunder av upplevelse, episodic, användning under en viss tid, cumulative, vilket är att man använt artefakten en tid och därmed byggt upp en upplevelse, och anticipated, som handlar om förväntningar som finns innan användandet. Tidsspannet innebär alltså att framtida och nuvarande upplevelser påverkas av tidigare upplevelser.
När en användarupplevelse sker går användaren igenom sex steg i en meningsskapande process, enligt McCarthy och Wright (2010). De stegen som bygger upp processen, skriver författarna, är; anticipating, connecting, interpreting, reflecting, appropriating och recounting. Anticipating berör förväntningar vi har sedan innan när vi upplever något, människor har alltid en förväntning på teknologi och gör associationer till tidigare erfarenheter. Connecting innebär att användare snabbt gör en bedömning av upplevelsen utan att tänka efter, till skillnad från steget interpreting som är det steg i processen där användare jobbar med att förstå och tolka upplevelsen, och gör tolkningar av vad som händer och hur de upplever det. Därefter kommer steget reflecting vilket innebär att användare utvärderar och reflekterar kring upplevelsen, vad som har hänt och vad de kände av det. Efter att en reflektion gjorts går användare in i steget appropriating, där användare funderar över hur nya upplevelser relaterar till upplevelser de haft tidigare, upplevelser som påverkas av saker som användarens bakgrund, förväntningar och självkänsla. Det sista steget i den meningsskapande processen är recounting som innebär att användaren återberättar upplevelsen i en dialog, som kan bidra till att ge upplevelsen en ny mening.
Attribut att följa vid skapandet av en användarupplevelse nämns av Arvola (2014).
Dessa attribut benämns som brukskvaliteter eller UX-attribut, och är enligt Arvola
(2014) sex stycken aspekter; tekniska, praktiska, kommunikativa, organisatoriska,
etiska och estetiska. Vidare skriver författaren att en användare kan uppleva
brukssituationen olika, beroende på vilket perspektiv som antas, och därför behöver
man se över de olika aspekter som kan anläggas på situationen. Den tekniska aspekten
är viktig under utvecklingsprocessen och är när man ser produkten eller tjänsten som
ett material eller en konstruktion, den praktiska aspekten handlar om att se produkten
eller tjänsten som ett verktyg, den kommunikativa aspekten innefattar dess
användning i relation till andra människor, den organisatoriska aspekten avspeglar
roller och arbetsfördelning och tar upp frågor om hur verksamheten ska ordnas, den
etiska aspekten handlar om brukssituationens normer, regler och ideal och berör
frågor som ‘Vad är okej eller inte okej att göra?’, ‘Vilka handlingar vill vi uppmuntra
eller undvika?’ och ‘Vilken värld vill vi skapa?’. Den sista aspekten är den estetiska,
som enligt Arvola (2014) framträder när man fokuserar på den egna upplevelsen av produkten eller tjänsten.
2.2 Estetik
Estetik är läran om kultur och konst och innehåller många olika perspektiv. Det som är utmärkande för dessa perspektiv är att de i grund och botten handlar om det intrycksmässigt tilltalande (Walton et al. 2003). Generaliserat går det att koppla ihop estetik med skönhet och i detta projekt syftar estetik på det visuellt tilltalande, specifikt utefter användarens preferenser.
Det finns mycket diskussion kring estetiks objektivitet kontra subjektivitet (t.ex.
Walton et al. 2003). Vissa pratar om en slags vetenskap kring kritik där uppgiften är att slå fast objektiva fakta om konstverk och på så sätt se estetisk kritik som ett uttryck för dessa fakta. Till kontrast finns det många mer subjektiva föreställningar kring estetik, där de flesta kan beskrivas genom talesättet ’skönheten ligger i betraktarens öga’ (Walton et al. 2003).
En fråga som ligger till grund för estetik är även vad som definieras som konst (Walton et al. 2003). I och med att detta projekt kretsar runt mobila applikationer och inte konst i sin klassiska bemärkelse är det relevant för detta projekt att se estetisk kritik som subjektiv då studien undersöker hur användarupplevelsen påverkas av estetik. Skönhet i sig definieras som ’tillfredsställelse som en egenskap’ i fråga om ett specifikt föremål (Walton et al. 2003). I vår kontext utgör applikationen föremålet och den subjektiva kritiken föremålet kommer att utsättas för skall ligga till grund för att författarna i denna studie ska få en förståelse för användarupplevelsens relation med det estetiska.
I en studie av Jacobsen, Buchta, Köhler och Schröger (2004), framgick det att termen
’vacker’ respektive ’ful’ var det vanligaste uttrycket för att bedöma estetik. Genom studien kunde slutsatsen dras att den bipolära skalan ’vacker – ful’ är det primära sätt för oss människor att beskriva estetik hos fysiska objekt. Samma slutsats skulle kunna dras angående digitala produkter då majoriteten av interaktionen sker visuellt. Då en bipolär skala från vacker till ful, enligt författarna verkar ligga hos människan instinktivt vid bedömning av estetik (Jacobsen et al. 2004) skulle en sådan skala bäst tillämpas för att bedöma första intryck. Dock inte mer än det då en sådan skala saknar det djup som krävs för att i detalj förklara en produkts estetiska drag.
Utöver första intrycket så finns det belägg för att estetik spelar en stor roll för
tillfredsställelsen även under användning. Som Jordan (1998) påpekar betyder inte
skapandet av en användningsbar produkt att den även är tillfredsställande. I sin studie
påvisar han sambandet mellan en produkts estetiska aspekt och användarens
tillfredsställelse vid användning. Förutom att användaren känner stolthet över sitt
inköp av en tillfredsställande produkt påverkas den tillfredsställelsen direkt utav det
estetiska på så sätt att ett fult utseende drog ned tillfredsställelsen vid användning och
vice versa (Jordan 1998).
2.2.1 Estetik inom Human Computer Interaction
Human Computer Interaction (HCI) som område är i förhållande till annan modern vetenskap relativt ungt. Tydligt bland tidiga studier inom området är att det fokuseras mycket på användbarheten på det som utvecklas. Som Tractinsky, Katz och Ikar (2000) påpekar verkar fältet understryka användbarhetens viktighet gentemot estetikens, något som författarna menar blir extra tydligt då det finns en klar avsaknad av material som hanterar estetik i textböcker om HCI.
Det finns en kamp inom HCI som står mellan form och funktion (Tractinsky, Katz &
Ikar. 2000) där form rör det som är estetiskt. Länge har funktion haft övertag i denna kamp och funktionalitet har ansetts vara nyckeln till en bra interaktion mellan människa och teknologi. Frågan är då om det har varit väl begrundat att fokusera så mycket på funktionalitet eller om estetik och dess relation med det första intrycket spelar en större roll än vad som har förutsatts. Ett första intryck står i nära relation med användarupplevelse vilket stärks av McCarthy och Wrights (2010) koncept connecting (se avsnitt 2.1) samt Schenkman och Jönsson (2000) som menar att det första intrycket av ett företags hemsida är avgörande för en användares uppfattning och attityd mot företaget, vilket talar om hur användarupplevelse kan påverkas både positivt eller negativt av det första intrycket.
Tuch, Bargas-Avila och Opwis (2010) skriver att gränssnittets utseende och dess påverkan på användarens intryck och prestation länge har varit försummade inom HCI. Det saknas empirisk kunskap om faktorer inom gränssnittsdesign som utlöser användarens estetiska reaktioner menar författarna. Estetik och det första intrycket bör dock ha en nära relation med varandra, författarna menar att estetik spelar en viktig roll inom HCI, där det påverkar saker som användbarhet, generellt intryck och från ett mer holistiskt perspektiv, hela användarupplevelsen.
Som Schenkman och Jönsson (2000) nämnt så är användarens första och kanske till och med andra intryck det som högst troligt kommer att få användaren att stanna på en webbsida. Författarna visade även från sin egen analys att skönhet är en av de faktorer som kan förutspå generellt intryck. Med det menas att skönhet är avgörande för hur användaren kommer att uppleva och bedöma en hemsida. Något som stärker relationen mellan estetik och det första intrycket.
Tractinsky, Katz och Ikar (2000) hittade en stark korrelation mellan en användares uppfattning av en webbsidas estetik och deras uppfattning om hela systemets användbarhet. Alltså kan utseende påverka uppfattningen av användbarhet men inte användbarheten i sig. Tractinsky, Katz och Ikar (2000) skriver att fasaden på en webbsida är det som användaren stöter på först och är även det som ger användaren en uppfattning om webbsidans innehåll. Denna fasad skulle därför kunna besudla användarens uppfattning av vidare interaktion med webbsidan om den inte ger ett gott första intryck.
Främst menar Tractinsky, Katz och Ikar (2000) att vikten av estetik inom design är
relevant för webbsidor som användare frivilligt brukar. Om en användare av olika
skäl måste använda ett system verkar det finnas en större tolerans mot så kallad ’ful
design’. Att så är fallet för just frivilliga sidor skulle kunna bero på att internet är så pass stort. Eftersom Tractinsky, Katz och Ikar (2000) påvisat sambandet mellan utseende och uppfattad användbarhet skulle internets storlek kunna leda till en övertygelse hos användaren om att det kan finnas en bättre sida.
2.3 Genuskodning
Teknologi har infiltrerat en stor del av vardagslivet, särskilt utbildnings och karriärsmöjligheter enligt Cai, Fan och Du (2017). De menar att en hög IT-kompetens har kommit att bli av stor vikt inom många yrken och att könsskillnad nu är ett gäckande ämne för forskare inom detta område. Författarna pratar om tech gender gap, en slags bild om användning av teknologi som menar att män är mer positiva till användning och att kvinnor uppvisar en större aversion mot användning. Cai, Fan och Du (2017) menar att genom de senaste två decennierna har teknologianvändning exploderat i den privata sektorn och nyare forskning visar att stereotypen blir allt mer suddig.
Kön är ett relativt outforskat område inom Human Computer Interaction och studier kring könsrelaterade estetiska preferenser är sällsynta (Tuch, Bargas-Avila & Opwis 2010). Könskodning av design kan däremot ses i många delar av samhället. Wikberg Nilsson (2012) går in djupare på ämnet i sin artikel om kön och design. Hon talar om något som kallas ’the doing of gender’, där design är en stor faktor i bildning och stärkning av könsroller inom samhället. Genom utformningen av genusnormativa produkter som används varje dag förstärks dessa roller och oftast utan att användaren ens lägger en tanke på det. Produkter designade för kvinnor gestaltas oftast med en nästan naiv estetik, det vill säga, enkla former och mjuka pastellfärger (Wikberg Nilsson 2012).
Ett exempel är kvinnliga rakhyvlar som oftast framställs i mjuka former och färger (Wikberg Nilsson 2012). Genom användning av dessa produkter förstärks uppfattningen av kvinnor vill ha det som utformas åt dem. Även namnet på rakhyvlarna tycks främja genusskodningen, till exempel ‘Venus’ som är en symbol för skönhet, kärlek och fertilitet (Wikberg Nilsson 2012). Genom att förknippa det kvinnliga könet till dessa begrepp skapas även en slags uppfattning om hur kvinnor ska vara och könsrollen cementeras ännu mer.
Män, till skillnad från kvinnor, har fått en annan identitet när det kommer till utformning av produkter. Hårda former och starka färger är ett genomgående drag för de flesta produkter ämnade för män. Detta stämmer även för exemplet med rakhyvlar, där namnet styrker stereotypen genom att heta ’Mach 3’, vilket illustrerar kraft och makt (Wikberg Nilsson 2012).
Ser man till köksredskap och i detta fall en stavmixer, är designen simpel och
minimalistisk vilket ger den ett nästan naivt utseende. Funktionaliteten är oftast även
den minimalistisk med endast en knapp för att stänga av och på maskinen (Wikberg
Nilsson 2012), vilket föreslår att kvinnor inte är intresserade av funktionalitet i samma
utsträckning som män är. Skruvdragaren står i detta exempel som kontrast till
stavmixern och ses generellt som en produkt för män. Wikberg Nilsson (2012)
nämner uppfattningen om att män föredrar funktion före form och påpekar att designen av skruvdragare verkar vilja öka uttrycket av kraft och prestanda genom olika dekorativa ränder och knappar för alternativa funktioner.
En av anledningarna till att det finns så lite studier kring ämnet kan ha att göra med det faktum att kvinnor, under större delen av historien, inte har spelat rollen som konsument i våra samhällen. Moss, Gunn och Heller (2006) pekar ut data kring konsumentbeteenden som visar att män och kvinnor har båda viktiga roller som besluttagande konsumenter. Trots att kvinnor inte har uppnått en jämställd plats i samhället bredvid mannen så spelar de en betydligt större roll som konsumenter idag än de har gjort tidigare.
Hsu (2012) genomförde en studie som utforskade om det existerade någon korrelation mellan kön och estetiska preferenser bland unga människor gällande bloggar. När det gäller preferenser inom bloggar visade det sig att kvinnor föredrar bloggar med mer bilder i sin layout. Studien visade att en högre andel bilder i layouten gjorde bloggen mer estetiskt tilltalande samt mer känslomässigt uttrycksfull för kvinnor, vilket pekade mot ett behov att få utlopp för självuttryck (Hsu 2012).
Män däremot föredrog bloggar som hade en högre andel text i förhållande till bilder.
Hsu (2012) menar att männens primära mål med att använda en blogg är att söka information, vilket reflekteras i det faktum att de föredrar mer text än bilder. Män föredrog även bloggar som använde sig av en layout som uppfattas som rationell, gärna i rutnätsform, kvinnor visade sig dock föredra bloggar som var känslomässiga och mogna, men även varma och barnsliga blogg-layouts (Hsu 2012).
Moss, Gunn och Heller (2006) genomförde en studie där de analyserade 60 olika webbsidor där hälften var designade av respektive kön. I studien gick det att se att kvinnor var mer troliga att använda runda kanter för att undvika en horisontell layout, använda fler färger för typografi (särskilt vit, gul, rosa och mauve) och informella bilder i sin design. Språkmässigt visade kvinnor en statistisk tendens att använda förkortningar, självkritiskt och informellt språk (Moss, Gunn & Heller 2006).
En studie utförd av (Hurlbert & Ling 2007) utforskade färgpreferenser för varje kön genom att låta deltagarna göra reaktionstest. Deltagarna fick se en gruppering av fyra färger på en skärm och uppgiften var att trycka på den färg deltagaren föredrog så snabbt som möjligt. Detta gjordes för att uppnå att instinktiv preferens valdes.
Resultaten i studien visade att män föredrog blå- och grönaktiga färger i större
utsträckning än kvinnor. I kontrast föredrog kvinnorna lila- och rödaktiga färger i
större utsträckning än män (Hurlbert & Ling 2007). Författarna ansåg att resultatet
stärker teorin om jägare-samlare sambandet med kön, vilket är en teori om varför
kvinnor föredrar lila- och rödaktiga färger och män grön- och blåaktiga färger. Dessa
preferenser förklaras genom en teori baserad på människans förfäder i jägar- och
samlarsamhällen (Regan et al. 2001). Då kvinnans uppgift var att samla in bär och
vissa växter föreslår teorin att kvinnans hjärna har specialiserat sig på att finna dessa
genom färger. Bär, men även många blommor och växter, har oftast rödaktiga färger
när de är mogna vilket kan förklara varför kvinnor verkar föredra dessa färger nästan
instinktivt. Anledningen till att män föredrar blåaktiga färger ligger enligt teorin i att män i jägar- och samlarsamhällen främst jagade byten och spenderade mycket tid på att se över långa distanser i jakt på byte. De spenderade med andra ord mycket tid på att se på öppna landskap som oftast är gröna men även himlen som nästan alltid är blå. Det är alltså därför som det, enligt författarna, finns genetiska skillnader i färgpreferenser mellan könen enligt jägar- och samlarteorin (Regan et al. 2001).
Teorin stärks även av en studie gjord av He et al. (2011) där deltagarna fick tre minuter på sig att studera elva färger på en datorskärm. Därefter fick deltagarna ranka färgerna från högst till lägst baserat på vilka färger de tyckte bäst om. I studien visade det sig att män föredrog färgerna blå och grön i signifikant större utsträckning än kvinnor. Genom resultaten gick det även att se en signifikant skillnad bland kvinnor och män där kvinnor föredrog färgerna vitt, rosa och lila i större utsträckning än män (He et al. 2011).
2.4 Genus
Genus som begrepp är, enligt Nationalencyklopedin (2020) och World Health Organization (WHO) (2020), en benämning på människors sociala kön, och handlar enligt Nationalencyklopedin om den sociala process som formar de förväntningar som finns på hur män och kvinnor förväntas vara och bete sig, och refererar, enligt WHO, även till sådant som samhället anser vara lämpligt för flickor och pojkar samt kvinnor och män. Begreppet infördes i början av 1800-talet och belyser relationen mellan de olika könen och säger att de normer, uppfattningar och idéer vi har om kön skapas relationellt. Man brukar säga att genus är något som skapas, konstrueras, och alltså inte är medfött. Genus är något man lär sig, utifrån saker i samhället som formar en bild av hur män och kvinnor ”ska” vara, tänka och bete sig, genom saker som filmer, internet, mode, vänner och familj samt regler och lagar (Nationalencyklopedin 2020). Enligt World Health Organization skiljer sig genus från de binära kategorierna av biologiska kön, men interagerar med dem (2020).
2.4.1 Genus som en social konstruktion
En förklaring, som Lorber (2011) nämner, på varför genus konstrueras redan från födseln är att genus, utöver individers upplevelse av det, är ett socialt samfund där genus är ett av de största sätten för människor att organisera sina liv. Vissa anser att genus kommer från fysiologi, alltså skillnaden mellan män och kvinnors fortplantning, skriver Lorber. Dock är genus och kön inte samma sak, genus som en social konstruktion kommer inte automatiskt ur vilket kön en person har. Som barn utvecklas genustypiska drag genom interaktioner med föräldrar av samma eller motsatt kön. Som ungdom påverkas individen av skolan, vänner, föräldrar och massmedia till att anpassa sig till genustypiska arbeten och familjeroller, och som vuxen får individen en social status i samhällets hierarki. För att genomgripande kunna använda genus som ett sätt att strukturera det sociala livet behöver det finnas en tydlig skillnad i genus-statusar, exempelvis varierande identiteter, personligheter, talanger och intressen, och man delar in människor i två genusstatusar; ’man’ och
’kvinna’. Lorber skriver att det, i samhällets genuskonstruktion, inte spelar någon roll
vad män och kvinnor gör, inte ens om de gör samma sak – det sociala genussamfundet
insisterar ändå på att vad de gör ses på olika sätt.
Enligt Rudman och Glick (2008) lär sig människor att göra könskategoriseringar tidigt i livet, och man kategoriserar snabbt andra som man eller kvinna per automatik.
Denna kategorisering, skriver författarna, är en stor del i utvecklandet av genusstereotyper, hade man inte kategoriserat sina medmänniskor som man eller kvinna skulle genussstereotyper inte existera. Vidare skriver Rudman och Glick att betraktaren skulle kunna kategorisera andra utan att dra några stereotypiska slutsatser, alltså att kategorisera någon som man eller kvinna utan att göra några vidare antaganden baserat på genuset. Men författarna hävdar att människans hjärna inte fungerar så, utan att denna kategorisering görs just för att kunna göra antaganden om hur människor är, för att underlätta den komplexa sociala värld vi lever i. Med hjälp av stereotyper kan kognitiva resurser sparas och personer kan istället, vid mötet med andra människor, fokusera på saker som hur man presenterar sig själv (Rudman &
Glick 2008).
Rudman och Glick hävdar att de stereotyper som skapas för genus bekräftar attribut som medlemmar i sociala kategorier förknippas med, vilket är vad som formar stereotypens innehåll. Detta betyder däremot inte att alla ser stereotypen som korrekt, men den får kredibilitet eftersom människor håller med om en stereotyps generella innehåll och tänker att ’om alla håller med så måste det stämma’ när det kommer till uppfattningen av sociala grupper. Därtill skriver författarna att stereotypers fokus är attribut som gör en skillnad på människor i olika kategorier, till exempel ’män’ och
’kvinnor’. Däremot är det inte tvunget att man, som medlem i en kategori, har dessa attribut. Det finns en flexibilitet i hur väl människor passar in i stereotypen, som inte påverkar uppfattningen av stereotypen. Människor förväntar sig att undantag till stereotypen ska finnas, och överger därför inte stereotyper även om de motbevisas (Rudman & Glick 2008).
Genusstereotyper innefattar en stor mängd attribut som starkt kopplas till män kontra kvinnor, enligt Rudman och Glick (2008). Ur ett socialt struktur-perspektiv tror man att skillnaderna mellan män och kvinnors status och roller skapar och upprätthåller de beteendemässiga könsskillnader som finns. Författarna skriver att människor känner en press att bete sig på ett roll-konsistent sätt och därför anpassar sig till den roll man blivit tilldelad och till rollens status. Därtill skriver författarna att genusstereotyper kartlägger regler för hur kvinnor och män bör vara och att dessa regler berättigar och upprätthåller de könsroller och maktskillnader som finns. Dessutom påverkar stereotyperna hur människor behandlar och betraktar män och kvinnor som individer (Rudman & Glick 2008).
Lorber (2011) hävdar att det för människor inte finns någon grundläggande
maskulinitet och femininitet, men att det finns så starka genusnormer och
förväntningar som samhället konstruerar och individer förhåller sig till. Genus skapar
sociala skillnader som definierar ’man’ och ’kvinna’, och detta lär sig individer
genom sociala interaktioner och de förstår vad som förväntas och hur de ska bete sig
i olika situationer. På så sätt skapas och upprätthålls genusstrukturerna; människor
skapar genus genom att bete sig på det sättet de lärt sig, eller genom att motsätta sig
de normerna (Lorber 2011).
Även Lorber (2011) skriver att genus är en rutin i dagliga aktiviteter och att dess förutsättningar och antaganden tas för givet. Genus är så genomträngande i samhället att vi antar att det finns i våra gener och därför har många människor svårt att förstå att det är något som skapas och återskapas i det sociala livet, av mänskliga interaktioner, och är en mänsklig produktion som beror på att alla hela tiden ”gör genus”. Vidare skriver Lorber att genuskonstruktionerna börjar redan vid födseln, när ett barn tilldelas en könskategori beroende på hur dennes kropp ser ut. Små barn blir därefter klädda på ett sätt som visar vilken kategori de tillhör för att föräldrarna inte ständigt ska behöva besvara om det är en flicka eller pojke. När ett barns genus är uppenbart behandlas de olika, beroende på vilken kategori de tillhör, och barnen svarar på den olika behandlingen genom att känna sig olika och därmed bete sig olika.
Redan när barnet börjar prata hänvisar de till sig själva som medlem av sitt genus.
Genus är så närvarande i vår vardag att vi ofta inte tänker på det, signaler och tecken
för genus är så uppenbara att vi ofta inte lägger märket till det, så länge de inte saknas
eller är otydliga (Lorber 2011).
3 Metod
I följande kapitel redogörs studiens vetenskapliga ansats, som följs av en redogörelse över studiens datainsamling som innefattar dess planering, urval, tillvägagångssätt och analys, samt en beskrivning över metodens reliabilitet och validitet och dess etiska aspekter.
3.1 Vetenskaplig ansats
Denna studie utfördes med hjälp av empiriska datainsamlingsmetoder, som kan göras på antingen ett kvantitativt eller kvalitativt tillvägagångssätt. En kvantitativ metod är, enligt Creswell (2014), ett sätt att testa objektiva teorier genom en undersökning av relationen mellan variabler som kan mätas och analyseras numeriskt. Författaren skriver att kvantitativa datainsamlingar ofta görs med hjälp av enkäter eller experiment. En kvalitativ metod däremot, skriver Creswell (2014), är ett sätt att förstå och utforska den innebörd som människor har på ett mänskligt eller socialt problem, där forskaren själv gör tolkningar av den data som samlats in utifrån deltagare. Därtill nämner Creswell (2014) en blandad metod, vilket är en metod som innefattar både kvantitativa och kvalitativa data. Att använda en blandad metod kan ge en mer fullständig förståelse av forskningsproblemet än vad de båda metoderna givit ensamma, eftersom man kan kombinera tydliga mönster och filosofiska antaganden (Creswell 2014).
En kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder har använts för denna studie för att metodtriangulera, vilket enligt Creswell (2014) ökar studiens validitet. En kvantitativ ansats användes för den inledande datainsamlingen som gjordes i enkätform och en kvalitativ ansats brukades därefter i form av intervjuer för att gå djupare in på ämnet och få en tydligare förståelse för de mönster som hittades genom enkätundersökningen. Detta gjordes för att kunna besvara forskningsfrågan.
Studien har, med sina kvantitativa och kvalitativa metoder, brukat en hermeneutisk ansats, vilket enligt Johansson (2018) innebär att en tolkning av meningsfulla fenomen görs genom att man undersöker vilken innebörd fenomenet har för en människa. Johansson skriver att målet inom hermeneutiken är att skapa en förståelse av fenomenet som studeras, vilket kräver förmågan att sätta sig in i andra människors situationer.
3.2 Datainsamling
Datainsamlingens syfte var att kartlägga hur människors upplevelser av gränssnitt påverkas av dess färgsättning, samt få en djupare förståelse för hur människor upplever genuskodade färgsättningar. Detta gjordes med metoderna structured word choice (Whitenton 2018), jämförande numerisk rankning av gränssnitten och semi- strukturerade intervjuer. Med hänsyn till den rådande corona-pandemin utfördes all datainsamling på distans.
Inledningsvis gjordes ett Google-formulär som skickades ut. I formuläret fanns två
versioner av ett kalendergränssnitt presenterade, med en stereotypiskt kvinnlig och en
stereotypiskt manlig färgsättning (se Figur 1, Kapitel 4.1). Målet var att förstå
huruvida informanterna upplevde färgsättningarna olika beroende på vilket genus de tillhör. Informanten fick först besvara vilket genus de kategoriserar sig som, innan de fick utföra ett structured word choice på vardera färgsättningen. Därefter fick användaren utföra en numerisk rankning. När datainsamlingen via formuläret gjorts utfördes semistrukturerade intervjuer, med målet att få en djupare förståelse i hur användare upplever genuskodade färgsättningar och deras tankar kring ämnet genus och färgsättning.
3.2.1 Urval
Urvalet som användes för denna datainsamling var ett ja-sägar-urval, vilket är ett icke slumpmässigt urval som innebär att de personer som blir tillfrågade och tackar ja är de som valts som informanter. Formuläret skickades ut via flera digitala kanaler för att nå ett stort antal informanter. Formuläret skickades bland annat ut via personal på Linnéuniversitetet, genom Facebook och via mejlutskick. Målet var att samla in minst 50 svar av vartdera genuset, men gärna fler eftersom studiens population är stor och innefattar samtliga svenskspråkiga personer som identifierar sig som genusen ’man’
eller ’kvinna’.
Avslutningsvis i formuläret ställdes frågan ”Kan du tänka dig att ställa upp på en intervju inom ämnet?”. För intervjuerna var målet att tillgå 4–5 informanter av vartdera genuset ’man’ och ’kvinna’. Här gjordes ett urval, genom att de 4–5 första som angett sitt intresse i vardera urvalsgruppen kontaktades för att boka en intervju.
3.2.2 Structured Word Choice & numerisk rankning
Den kvantitativa datinsamlingen gjordes med metoderna Structured Word Choice och numerisk rankning genom en enkät. Metoden Structured word choice är en metod för att utvärdera visuell design som föreslås av Whitenton (2018), vilken går ut på att deltagaren utan tidspress får se designen och därefter får en uppsättning kort, med ett attribut på vardera. Deltagaren väljer tre av dessa kort, med de attribut som denna anser passar bäst in på designen de har framför sig (Whitenton 2018).
Som komplement till Structured word choice valdes fem attribut för en numerisk rankning av hur väl deltagarna uppfattar att färgsättningarna stämmer in på attributen.
Detta gjordes för att kunna jämföra informanternas upplevelse av de olikfärgade gränssnitten. En numerisk rankning av attribut är enligt Whitenton (2018) ett av de mest kontrollerade tillvägagångssätten för att utvärdera visuell design. Whitenton skriver att 3–5 av de viktigaste egenskaperna väljs ut och att man därtill frågar deltagaren hur väl var och en av dessa egenskaper fångas av designen (2018).
Formuläret finns att se i Bilaga 1. I formuläret blev informanten ombedd att titta på gränssnittets färgsättning och därefter välja tre attribut de förknippar den med, ur en lista på fyrtio attribut om Lavie och Tractinsky (2004) utformat för bedömning av digital estetik. En pilotversion av formuläret skickades inledningsvis ut till 10 personer som fick ge feedback som formuläret justerades utefter.
Sedan listades fem egenskaper; tilltalande, trevlig, färgstark, harmonisk och vacker.
Dessa egenskaper valdes eftersom de står i samband till deltagarens känslomässiga
upplevelse av färgsättningen och hur de upplever färgsättningen ur ett estetiskt
perspektiv, och valdes efter en brainstorm mellan studiens författare, för att kunna jämföra hur upplevelsen av de olika färgsättningarna skiljer sig åt. Egenskaperna tilltalande, trevlig och vacker valdes för att få en förståelse för huruvida informanterna upplever färgsättningarna positivt. Färgstark och harmonisk valdes för att undersöka om och hur informanterna upplever färgsättningarna olika. Deltagaren fick de båda färgsättningarna av gränssnittet presenterat sida vid sida och fick därtill påståenden om att versionerna uppfyller vardera attribut. Därefter fick deltagaren ranka hur väl de höll med om påstående på en skala från 1–6, där 1 innebär att de inte alls håller med och 6 innebär att de helt håller med. Genom att använda en skala med en jämn numrering tvingas informanten att ta ställning, vilket innebär att neutrala svar undviks (Nemoto & Beglar 2014). Denna rankning av påståendena gjordes för varje färgsättning och varje attribut, innan den kvantitativa datainsamlingen slutfördes, genom att deltagaren vid slutet av formuläret blev tackad för sin medverkan och blev tillfrågad om att ytterligare frivilligt delta i studien genom att delta i en intervju.
3.2.3 Intervjuer
Av de 8 intervjuer som hölls, tillhörde 4 av informanterna genuset ’man’ och 4 tillhörde genuset ’kvinna’. Intervjuerna tog 10 – 20 minuter och utfördes med hjälp av videokommunikations-verktyget Zoom, där tre personer närvarade vid varje intervju; informanten, intervjuaren och en som förde anteckningar. Inledningsvis presenterades informanten för de som höll i intervjun, vilken roll de hade och informerades sedan om att syftet med intervjuerna var att samla in kvalitativa data till studien om genus, färgsättning och estetik. Därtill informerades informanten om att deltagandet var frivilligt och fick avbrytas när som helst utan att nämna en orsak, att deltagaren inte är tvungen att besvara alla frågor som ställs och att deltagarens svar kommer att hanteras konfidentiellt. Därefter fick deltagaren muntligt godkänna sitt deltagande och att intervjun ljudinspelades för att underlätta analysen av svaren efteråt.
De intervjuer som hölls var semistrukturerade, men utgick från frågorna i Bilaga 2.
De frågor som togs fram grundades i en önskad djupare förståelse för vad informanter tänker och tycker om genus i samband med färgsättning. Inledningsvis ställdes frågan
’Vilket genus identifierar du dig som?’ och därefter ställdes ett antal öppet formulerade frågor, med målet att skapa en förståelse för följande huvudområden:
•
Personlig färgpreferens, där frågor kring vilka färger informanten föredrar i allmänhet och vilken färgsättning de skulle föredra i ett gränssnitt designat specifikt för dem ställdes, tillsammans med följdfrågor gällande varför de föredrar just de färgerna.
•
Personlig bild av genustypiska färgsättningar, där en förståelse skapades
genom frågor om vilka färger informanten visualiserar att applikationer som
är designade specifikt för genusen ’man’ eller ’kvinna’ har, samt med
följdfrågor kring varför de tror att det är så, om de använt applikationer likt
den de visualiserade och om de förknippar den färgsättningen till det
specifika genuset.
•
Upplevelser och tankar kring genustypisk design, där frågor om när de upplevt att saker varit typiskt kvinnligt/manligt designat, hur de reagerade på det samt om exempel på applikationer som de upplever är typiskt manligt eller kvinnligt designade och om de använder några sådana själva. Därtill ställdes följdfrågor om huruvida de tror att färgsättningen spelar en roll i att de använder den nämnda applikationen och om de hade upplevt den
annorlunda om den varit mer feminint/maskulint utformad.
Avslutningsvis tackades informanten för sitt deltagande.
3.3 Analys
Analysen av studiens insamlade data gjordes deskriptivt och inleddes med en analys av enkätsvaren. De attribut som använts i enkätens Structured Word Choice delades in i kategorierna ’Positiv’, ’Neutral’ och ’Negativ’ inför analysen, enligt en rekommendation av Whitenton (2018), för att gruppera attributen och se vilken kategori informanternas valda attribut tillhör. Studiens författare delade in attributen i kategorierna med hjälp av dess synonymer, för att avgöra huruvida de är positiva, neutrala eller negativa. Resultatet redovisades i en tabell, se Bilaga 3. Syftet med denna analys var att beskriva skillnader som fanns i hur informanterna upplevde de olika färgsättningarna och om upplevelsen skiljde sig åt beroende på vilket genus informanten tillhörde. Därefter analyserades den numeriska rankningen, utifrån jämförande statistik i form av stapeldiagram, se Kapitel 4.3. Detta gjordes för att identifiera mönster över skillnader och likheter mellan de båda genusens upplevelser, vilket identifierades och beskrevs.
Intervjuerna analyserades utifrån de anteckningar som skrivits, med de inspelade ljudfilerna som hjälp. Analysen gjordes genom ett affinitetsdiagram (se Figur 7), utifrån Arvolas beskrivning (2014). Enligt Arvola är ett affinitetsdiagram ett sätt att kategorisera kvalitativa data. Inledningsvis lästes samtliga anteckningar från datainsamlingen igenom och viktiga delar markerades, därefter lästes markeringarna upp och skrevs ned på klisterlappar, som kodades för att få en spårbarhet (Arvola, 2014), i detta fall i form av ’kvinnlig informant’ och ’manlig informant’. Därefter grupperades klisterlapparna, utefter vilka som relaterade till varandra. Grupperna namngavs sedan och olika gruppers gemensamma teman identifieras och underkategorier skapades (Arvola 2014).
3.4 Validitet & Reliabilitet
För datainsamlingen i denna studie har det genomförts främst kvantitativa, men även kvalitativa metoder. En studie som förlitar sig på kvantitativa data bör se till att den har validitet, annars äventyras resultaten för hela studien. Som Creswell (2014) menar är det viktigt att identifiera potentiella hot mot validiteten för att höja studiens validitet. Creswell (2014) nämner att det finns två typer av hot mot validitet inom kvantitativa metoder, den ena är interna och den andra externa hot.
Enligt Creswell (2014) skulle interna hot kunna vara att en deltagares upplevelse inte
stämmer överens med verkligheten vilket hotar forskarens förmåga att kunna dra
korrekta slutsatser från data om en urvalsgrupp i en studie. Med andra ord är det alltid
något riskabelt att endast arbeta med deltagare vid datainsamling då validiteten kan hotas. För att få svar på forskningsfrågan i detta projekt är det dock nödvändigt att blanda in deltagare då det saknas underlag i litteraturen för att kunna dra en tillförlitlig slutsats.
Creswell (2014) skriver även att deltagare kan bli utvalda på grund av sina karaktärsdrag. Att vara selektiv i urvalet kan därför leda till att resultatet påverkas, eftersom vissa karaktärsdrag kan kopplas till ett väntat resultat. För att undvika detta föreslår Creswell (2014) att deltagarna väljs på måfå för att statistiskt öka sannolikheten att få en varierad urvalsgrupp med olika karaktärsdrag. Genom att skicka ut enkäten till en stor mängd informanter, bland annat till studenter med hjälp av kurs och programansvariga på universitetet samt genom sociala kanaler såsom Facebook och LinkedIn minskas projektgruppens kontroll över selektionen och validiteten ökas. Det finns dock enligt Creswell (2014) en risk att deltagare inte fullföljer sitt åtagande av studien vilket innebär att det inte går att dra tillförlitliga slutsatser från deras data, därför har enkätens viktiga frågor satts som obligatoriska.
Genom att dessutom öka storleken på urvalsgruppen minskas risken att inte kunna dra en tillförlitlig slutsats på grund av för högt antal som inte slutfört studien (Creswell, 2014). I detta projekt har det inte bestämts någon övre gräns för deltagarantal med syfte att maximera antal deltagare så gott det går.
Externa hot mot validitet är enligt Creswell (2014) minst lika viktigt att identifiera inför en studie som interna hot. De externa hoten uppstår när forskaren drar slutsatser från insamlade data. Oftast sker detta när forskaren generaliserar resultat till att vara relevanta för externa urvalsgrupper som ej har inkluderats i studien (Creswell 2014).
Då denna studie ämnar studera om det existerar någon skillnad i färgpreferens mellan genusen ‘man’ och ‘kvinna’ är det en för stor urvalsgrupp för att tillförlitligt kunna dra någon slutsats och generalisera den till alla kvinnor och män. En sådan generalisering har därför undvikits.
3.5 Etik
Enligt Lars-Göran Johansson (2018) står etiska frågeställningar idag alltmer i fokus.
En anledning till detta är, enligt honom, att vissa vetenskapliga framsteg bringar fram nya valsituationer med svåra moraliska avvägningar. Då genus, som utgör ett forskningsområde för denna studie, är ett kontroversiellt sådant, är det viktigt att göra dessa moraliska avväganden så grundligt som möjligt. Som Johansson (2018) skriver så är forskningsetik ett fält av olika överväganden där moraliska principer ställs mot normer för god forskning.
Vid utformningen av det formulär som användes vid datainsamlingen uppkom frågan om i vilken utsträckning deltagarna skulle få ta del av studiens syfte. Det fanns ett argument för att inte berätta om att det är skillnader mellan genus som studeras då det skulle kunna påverka resultaten. Johansson (2018) skriver att det i vissa situationer är tillåtet att, åtminstone initialt, dölja det verkliga syftet med en studie för deltagarna.
Dock bör deltagarna i efterhand få veta vad de har medverkat till. Då det i denna
studie inte var försvarbart att utelämna deltagarna på studiens syfte har full
transparens varit målet. Den allmänt accepterade normen för forskning är enligt
Johansson (2018) att när människor är involverade ska det alltid ske med ett informerat samtycke. Deltagarna i detta projekt får ta del av information om projektet innan genomförande och genom att skicka in sina svar har de givit sitt samtycke. Fullt ansvarstagande tas även av projektgruppen genom att dela ut kontaktuppgifter dit deltagarna kan vända sig med vilka frågor de än må ha.
Denna studie har utförts i enlighet med Humanistisk-Samhällsvetenskapliga
forskningsrådets krav för individskydd. Enligt Johansson (2018) kan
individskyddskravet delas in i fyra olika delar: Informationskravet, Samtyckeskravet,
Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet. Genom att låta deltagarna ta del av
studiens syfte, vilka som är ansvariga för studien samt vilka villkor som gäller för
deltagarnas medverkan har informationskravet uppfyllts. Samtyckeskravet tillgodoses
genom att låta deltagarna själva bestämma om deras medverkan, vill de inte vara med
i studien behöver de inte genomföra enkäten. Skulle de ångra sig halvvägs igenom
går det att avbryta då inga svar sparas förens deltagaren klickar på ‘Skicka’. I enlighet
med Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet kommer all data endast behandlas
på gruppnivå och ingen data kommer att brukas eller utlånas för kommersiellt bruk.
4 Empiriskt resultat
I följande kapitel redovisas de empiriska resultaten som samlats in under studiens gång. I de första avsnitten presenteras gränssnitten samt de kvantitativa resultaten där enkätsvaren ställts upp i stapeldiagram tillsammans med en skriftlig förklaring av dess betydelse. De kvalitativa data som resulterat ur intervjuerna redogörs i det följande avsnittet där resultaten från det affinitetsdiagram som utförts i projektet genomgås.
4.1 Genuskodat gränssnitt
Inför datainsamlingens start gjordes förberedelser i form av en litteraturstudie kring vilka färger som anses genuskodade och baserat på litteraturen gjordes färgval som användes för gränssnitten som skulle testas. De val som gjordes var att det feminint kodade gränssnittet skulle vara ljust och pastellfärgat och att det maskulint kodade gränssnittet skulle vara mörkare och ha en stark kontrastfärg (Wikberg Nilsson 2012).
Färgerna som valdes för det kvinnliga gränssnittet var lila- och rödaktiga och de som valdes för det manliga gränssnittet var grön- och blåaktiga, vilket är färger som de olika genusen i större utsträckning föredrar enlig Hurlbert och Lings studie om färgpreferenser för genus (Hurlbert & Ling 2007). Därefter skapades en mockup av en kalenderapplikation med två olika färgsättningar, se Figur 1 nedan.
Figur 1: Färgsättningarna av en kalenderapplikation som används i studien.
En kalender är ett verktyg som i stor utsträckning används av både män och kvinnor, och anses därför vara genusneutralt. Det är en grundapplikation som finns i alla dagens smartphones och är därför inte utformade för varken män eller kvinnor, utan är till för alla. Därför valdes en kalenderapplikation för denna studie, eftersom det skulle innebära att gränssnittets utformning borde upplevas som genuslöst, och därför inte bör påverka användarens upplevelse av färgsättningen.
4.2 Structured Word Choice
Kvantitativa data samlades in med hjälp av en enkät med 133 svar, varav 72 informanter identifierade sig som kvinnor och 58 identifierade sig som män. 3 informanter identifierade sig som något annat genus. I enkätens första del samlades data in genom metoden Structured Word Choice (se Kapitel 3.2.2), där informanten valde 3 av 40 attribut som de ansåg beskrev de båda färgsättningarna av gränssnitten bäst. Attributen delades inledningsvis in i kategorierna Positiv, Neutral och Negativ, där 15 attribut ansågs positiva, 16 neutrala och 9 ansågs negativa.
Antalet valda attribut inom varje kategori presenteras i tabell 1.
Tabell 1: Mest valda attribut per genus.
Positiv Neutral Negativ Kvinnliga deltagare
(Version 1) tydlig
(18) enkel (24), stilren (23),
Kvinnliga deltagare
(Version 2) enkel (18), modern
(18) trist (19)
Manliga deltagare
(Version 1) enkel (18), stilren
(16) trist (16)
Manliga deltagare
(Version 2) tydlig
(18) enkel (14), modern
(11) trist (11),
monoton(11)
De kvinnliga informanterna i enkäten var utifrån de valda attributen mer positiva till
version 1 (feminin) av gränssnitten än till version 2 (maskulin). I tabell 2 kan man
utläsa att de kvinnliga informanterna främst var neutrala till den feminina versionen,
men fler positiva än negativa attribut valdes. För den maskulina versionen var
kvinnorna mer negativa än positiva, men även här mestadels neutrala. De manliga
informanterna var, i motsats till kvinnorna, mer positiva till den maskulina versionen
än den feminina. De angav flest neutrala attribut till den feminina versionen och var
mer negativa än positiva till den. Den maskulina versionen fick också flest neutrala
attribut av männen, men här var de mer positiva än negativa.
Tabell 2: Tabell över valda attribut per kategori
Kvinnor,
vers. 1 Kvinnor,
vers. 2 Män,
vers. 1 Män, vers. 2 Positiva attribut 53 st (24,5%) 27 st (12,5%) 37 st
(21,3%) 54 st (31,0%) Neutrala attribut 126 st
(58,3%) 107 st
(49,3%) 89 st
(51,1%) 74 st (42,5%)
Negativa
attribut 37 st (17,1%) 82 st (38,0%) 48 st
(27,6%) 46 st (26,4%)
Kategoriseringen av attributen och en tabell över antalet val som gjorts per attribut i enkäten finns i Bilaga 3.
4.3 Numerisk rankning
Resultatet av den numeriska rankningen har presenterats i ett antal jämförande stapeldiagram för varje påstående som deltagaren fick ta ställning till i en likert-skala, där 1 innebär att de inte alls håller med och 6 innebär att de håller med helt.
De första påståenden som informanterna fick ta ställning till var ’Version 1 är tilltalande’ och ’Version 2 är tilltalande’, se Figur 2a och 2b. Kvinnor upplever det feminint färgsatta gränssnittet, version 1, mer tilltalande än det maskulint färgsatta gränssnittet, version 2. Av de kvinnliga informanterna är 63,89% positiva till påståendet att version 1 är tilltalande samtidigt som 62,50% av kvinnorna är negativa till påståendet att version 2 är tilltalande. Män, däremot, upplever version 1 mindre tilltalande än version 2. 63,79% av männen är negativa till påståendet att version 1 är tilltalande och 56,9% är positiva till att version 2 är tilltalande.
Figur 2a: Stapeldiagram över påståendet
’Version 1 är tilltalande’
Figur 2b: Stapeldiagram över påståendet
’Version 2 är tilltalande
