Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola
15 hp Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet 205 06 Malmö
Hälsa och samhälle
SKYDDSFAKTORER &
RISKFAKTORER
EN KVALITATIV STUDIE OM BETYDELSEN AV
SKYDDSFAKTO RER OCH RISKFAKT ORER
FÖR BARN OCH UNGDOMA R I SKOLAN
OLSSON, LINN
WETTEFORS, ANNACARI N
SKYDDSFAKTORER &
RISKFAKTORER
EN KVALITATIV STUDIE OM BETYDELSEN AV
SKYDDSFAKTO RER OCH RISKFAKT ORER
FÖR BARN OCH UNGDOMA R I SKOLAN
PROTECTIVE FACTORS AND
RISK FACTORS
A QUALITEIVE STUDY ON THE SIGNIFICANCE
OF PROTECTIVE FACTORS
AND RISK
FACTORS FOR CHILDREN
AND
ADOLESCENT S IN SCHOOL
OLSSON, LINN
WETTEFORS, ANNACARIN
Olsson, L. & Wettefors, A-C. Skyddsfaktorer och riskfaktorer. En kvalitativ studie om betydelsen av skyddsfaktorer och riskfaktorer för barn och ungdomar i skolan. Examensarbete i socialtarbete 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2010
Protective factors and risk factors. A qualitative study on the significance of protective factors and risk factors for children and adolescents in school.
Syftet med vårt arbete var att besvara frågan om vilken betydelse skyddsfaktorer och riskfaktorer har för barn och ungdomar i skolan i förhållande till utvecklandet av negativa beteenden. Vi hade kommit i kontakt med dessa begrepp vid ett flertal tillfällen under vår utbildning, men endast i teorin. Vi ville därför ta reda på hur man ser på detta mer konkret ur skolans perspektiv och hur man arbetar med skyddsfaktorer och riskfaktorer. Vi valde att göra en kvalitativ studie och
intervjuade två skolkuratorer och en anställd från Gränsöverskridande teamet. Vi analyserade materialet i sin helhet och tog ut viktiga teman och problemområden som framkommit i materialet. Relationer och barns olika förutsättningar har stor betydelse för om skolan blir en skyddsfaktor eller en riskfaktor för utvecklandet av negativa beteenden.
Nyckelord: Anknytning, KASAM, negativt beteende, riskfaktorer, skolan,
FÖRORD
Vi har under studiens gång varit i kontakt med två kuratorer samt
Gränsöverskridande teamet. Vi vill i detta förord först och främst rikta ett stort tack till våra informanter som har ställt upp på intervjuer och bidragit med viktig kunskap till vår studie.
Dessutom vill vi tacka vår handledare Lise-Lotte Nilsson, som gett oss råd och stöd under arbetets gång.
Sist men inte minst vill vi tacka våra familjer och vänner för det stöd och den hjälp de gett oss under den här tiden. Ni har betytt oerhört mycket för oss. Olsson, Linn
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD ... 2 INLEDNING... 5 BAKGRUND ... 5 PROBLEMFORMULERING ... 5 SYFTE ... 6 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 6 BEGREPPSFÖRKLIARING ... 6 Riskfaktor ... 6 Skyddsfaktor ... 7 Barn ... 7 Negativa beteenden... 7 ADHD ... 7 TIDIGARE FORSKNING... 8 Riskfaktorer ... 9 Skyddsfaktorer... 11 Resilience ... 13 TEORI ... 14 Anknytningsteorin ... 14 Bakgrund ... 14 Anknytning ... 15 Trygg bas ... 16Salutogent synsätt och KASAM... 17
Det salutogena perspektivet ... 17
KASAM ... 17
METOD ... 19
Genomförande av intervjuerna ... 19
Förförståelse ... 20
Urval och etiska överväganden ... 21
Datainsamling ... 21
Analysmetod... 22
Begränsning av materialet ... 23
Reliabilitet och validitet ... 23
Skolan som skyddsfaktor ... 24
Hur ser man på skolan som en skyddsfaktor? ... 24
Hur kan skolan agera för att vara en skyddsfaktor? ... 25
Skolan som riskfaktor ... 26
Hur kan skolan bli en riskfaktor för vissa barn? ... 26
Vad kan skolan göra för att minska risken att vara en riskfaktor? ... 26
Olika förutsättningar ... 27
Vad har individuella skillnader i personligheten för betydelse? ... 27
Vad spelar uppväxten och familjeförhållanden för roll? .. 28
Vilka andra faktorer har betydelse för hur barnet påverkas av skolan? ... 28
Vikten av relationer ... 29
Föräldrar ... 29
Lärare och skolpersonal ... 30
Andra viktiga vuxna ... 30
Kompisar ... 31
ANALYS ... 31
Skolan som skyddsfaktor och riskfaktor för negativt beteende .... 31
Olika förutsättningar för olika barn ... 32
Vikten av relationer ... 33 DISKUSSION ... 34 REFERENSER... 36 BILAGA 1 ... 38 BILAGA 2 ... 39 BILAGA 3 ... 40
INLEDNING
”En och en halv miljon barn i Sverige går till skolan varje dag. De flesta går med lätta steg, men för andra är det svårare. Några barn kommer från familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop. Andra är rädda för att bli mobbade.
Alla barn har rätt till en trygg och stimulerande skolmiljö, där de får möjlighet att utveckla sin personlighet och sina talanger. Eleverna har dessutom rätt att vara med och påverka sin utbildning och skolmiljö. De rättigheterna gäller för alla barn - oavsett om man kommer från en familj med dålig ekonomi, eller har en funktionsnedsättning, eller lever gömd i Sverige.” (Rädda Barnen, 2009).
Idag finns ett stort och ökande intresse att studera skyddsfaktorer och riskfaktorer för barn och ungdomar i skolmiljön och hur detta kan påverka utgången för ett negativt beteende. Många rapporter och artiklar har skrivits för att debatten kring detta ska öka. Vad är det som egentligen skiljer skyddsfaktorer och riskfaktorer åt, eller är det individuellt hos varje barn/ungdom vad som är en skyddsfaktor eller riskfaktor?
Brottsförebyggande rådet skriver i sin tidskrift Apropå att vissa faktorer innebär en förhöjd risk för att utveckla bland annat kriminalitet (Shannon, 2009). Risken ökar ju fler riskfaktorer en person har. Det innebär att det är av stor vikt att försöka minska riskfaktorerna och istället öka de skyddande faktorerna. Hur gör man detta och vilka faktorer är det som kan vara skyddande respektive vilka faktorer anses vara riskfaktorer?
BAKGRUND
Under utbildningens gång har vi vid flera tillfällen talat och haft föreläsningar kring skyddsfaktorer och riskfaktorer på olika sätt. Något som intresserat oss extra mycket är skyddsfaktorer och riskfaktorer för barn och ungdomar. De är i en ålder där mycket händer och utvecklas. Under termin sex på socionomutbildningen läste vi om normbrytande beteende och vi kom återigen i kontakt med begreppen, vi blev mer och mer intresserade av hur skyddsfaktorer och riskfaktorer påverkar barn och ungdomar och vi valde därför att inrikta vår studie kring detta.
PROBLEMFORMULERING
Tanken med denna studie är att se på skyddsfaktorer och riskfaktorer för barn och ungdomar och skolan som en faktor i detta. Under tonåren är det mycket som händer i barn och ungdomars liv. Det är under denna period människor konsumerar mest alkohol och droger och börjar begå brott. För de flesta ungdomar leder denna problematik inte till framtida problem, men för vissa utvecklas ett mönster och problematiken ökar. Det är därför viktigt att så tidigt som möjligt identifiera de ungdomar som riskerar att få problem i framtiden
(El-Khouri & Sundell, 2005). Skolan är en miljö som har en stor inverkan på barnet/ungdomen. Det är ofta här ett riskbeteende kan ta sin början i form av exempelvis ätstörning eller annat självskadebeteende, ångest och depression, tobaks användning, alkohol- och drogbruk och brottslighet. Familjeförhållande och andra relationer runt barnet/ungdomen har också stor betydelse för att ett riskbeteende ska utvecklas eller inte, men hur stor del har skolan? Och vilken betydelse har en fungerande skolgång respektive en skolgång med skolk och sämre betyg (a.a.)?
Vilken betydelse har skolan som förebyggande insats och hur kan skolan upptäcka och förhindra negativa beteenden? Hur ser skolans del ut i förhållande till
barnets/ungdomens familjeförhållanden och övriga relationer?
SYFTE
Syftet med uppsatsen är att belysa skyddsfaktorer och riskfaktorer i förhållande till negativa beteende hos barn och ungdomar. Kan man separera dessa begrepp och se dem som motståndspar eller är samspelet dem emellan det som avgör vad som är en skyddsfaktor och vad som är en riskfaktor för ett barn/ungdom? Vi ämnar jämföra och problematisera varför skolan kan vara en skyddsfaktor för en elev medan det för en annan kan bli en riskfaktor. Vilka andra riskfaktorer respektive skyddsfaktorer finns i barnets/ungdomens liv och vilken påverkan har dessa?
FRÅGESTÄLLNINGAR
· Hur är skolan som en skyddsfaktor och riskfaktor för barn/ungdomar? · Hur är skolan som skyddsfaktor och riskfaktor i förhållande till
barnets/ungdomens övriga livsområden?
BEGREPPSFÖRKLARINGAR
Riskfaktor
En riskfaktor för ett visst beteende är nödvändigtvis inte detsamma som en orsak till beteendet (Andershed & Andershed, 2005). En riskfaktor är en egenskap, en händelse, ett förhållande eller en process, alltså någonting som ökar sannolikheten eller risken för att ett visst beteende ska utvecklas. En riskfaktor är med andra ord någonting som återfinns samtidigt med och i förhållande till riskbeteendet. Det innebär inte att denna faktor är det som orsakar beteendet utan det man kan se är att finns ett förhållande mellan riskfaktorn och beteendet (a.a). Det kan alltså konstateras att risk handlar om möjligheten till att utveckla ett negativt beteende
eller att resultatet av ett visst skede blir negativt. Riskfaktorer är inget vi vet om utan något vi inte vill ska inträffa (Lundgren & Persson, 2003).
Skyddsfaktor
En skyddsfaktor kan liknas vid en buffert mot en risk, en faktor som förändrar effekterna av att utsättas för en risk och ökar sannolikheten för ett positivt utfall (Andershed & Andershed, 2005). Skyddsfaktorer minskar risken för att ett
ogynnsamt utfall ska ske, risken blir mindre när skyddsfaktorn finns och större när skyddsfaktorn saknas (Lagerberg & Sundelin, 2000). Det som är utmärkande för en skyddsfaktor är att den medverkar till ett positivt utfall i närvaro av risk. Vid låg eller obefintlig risk spelar det ingen större roll för utfallet om skyddsfaktorn finns eller saknas (a.a.).
Barn
Med barn avser vi alla människor mellan 0-18 år. De ses enligt svensk lagstiftning och enligt Barnkonventionen som barn i Sverige.
Vi använder oss också av begreppet ungdomar då vi anser det tydliggöra när vi menar äldre barn, 15 år och uppåt.
Negativa beteenden
Med negativa beteenden avser vi de handlingar och beteende som får negativa konsekvenser för individen själv och dess omgivning. Exempel på sådana beteenden är skolk, användande av tobak, alkohol ochdroger, kriminella
handlingar och självskadebeteenden av olika slag. Även om dessa beteenden är av skiftande slag har vi valt att låta dem fångas in under samma begrepp.
ADHD
ADHD står för Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (Allgulander, 2008). De svårigheter som kännetecknar diagnosen ADHD är framförallt
uppmärksamhetsstörningar och koncentrationssvårigheter, överaktivitet och impulsivitet (Beckman & Fernell, 2007). Symtomen varierar mellan olika individer men det finns också individuella variationer över tid och i olika miljöer hos samma person. ADHD åtföljs ofta av andra svårigheter, som exempelvis problem med motoriken och/eller svårt att tolka sinnesintryck (a.a.).
När man säger att barn med ADHD har uppmärksamhetsstörning menas det att barnet gör slarvfel i skolan, är ouppmärksam på detaljer, inte verkar lyssna på tilltal, inte följer instruktioner, är lättdistraherade med mera. Med hyperaktivitet menas att barnet inte kan sitta still, springer omkring, har svårt att genomföra lekar, är pratig och har svårt att vänta på sin tur. Beroende på omständigheter kring barnet kan symtomen variera mellan vredesutbrott, ohörsamhet, utstötning och nedsatt självkänsla. Vissa uppfattar dessa barn som lata, ansvarslösa och
trotsiga, vilket kan leda till konflikter i familjen eller med lärare på skolan (Allgulander, 2008)
Barn med ADHD kan ofta vara barn som är idérika, påhittiga och orädda. Detta kan göra dem populära bland klasskamraterna, men också verka skrämmande för andra barn som blir upprörda av någon som vill ha kommandot och skapa egna regler. Problem med kompisar är ett stort problem för barn med ADHD. De blir inte alltid insläppta i kamratgruppen, känner sig utpekade och orättvist behandlade (Beckman & Fernell, 2007).
TIDIGARE FORSKNING
Skyddsfaktorer och riskfaktorer är något som diskuterats flitigt de senaste åren. Vad är det som orsakar förekomsten av vissa problemområden och på vilket sätt kan skyddsfaktorerna lyftas fram för att motverka riskfaktorerna?
Forskning visar att av 10 ungdomar som hamnat snett i livet, går det riktigt illa för tre till fyra av dem. De fortsätter med det negativa beteendet även när de blir vuxna. Men de övriga sex till sju personerna lyckas bryta sig ur det negativa beteendet och blir efter ett tag samhällsnyttiga medborgare som lyckas med sina sociala relationer och mår bra. Många av de ungdomar som slutar med droger eller en kriminell karriär berättar i efterhand att det ofta handlat om en människa som i ett avgörande läge kommit in i personens liv och lyssnat och förstått dem. De säger att det var denna relation som fick det att vända. Någon trodde på dem och såg dem. Från början var det säkert en rad olika och samverkande riskfaktorer som utlöste deras negativa beteende. Och med all säkerhet fanns det säkert många samverkande orsaker som gjorde att det började vända och gå åt rätt håll.
Forskarna menar att det finns både goda och onda krafter som drar i ett barn. Om det goda krafterna är fler än de onda brukar det gå bra för barnet (Svensson, 2005).
Att möta en annan människa som kan hjälpa en är oerhört viktigt. ”Det kan hjälpa tonåringen att få ena benet över bassängkanten”. För att detta ska lyckas gäller det att ge mycket stöd, för ungdomar kan vara så tyngda av andra omständigheter i livet att de inte orkar göra något åt sin situation. En del saknar till och med en egen vilja att bryta det negativa beteendet. För att hjälpa en ungdom som dras nedåt är det viktigt att bemöta alla riskfaktorer i dennes liv men även förstärka de skyddande faktorerna. För att kunna göra detta måste man förstå vilka faktorer som är skyddande respektive farliga. Under tonåren är det väldigt många som beter sig illa på något sätt eller gör revolt, detta tillhör ungdomstiden, men som sedan skärper till sig. Det är värre för de ungdomar som började bryta mot föräldrarnas regler och samhällets normer redan som barn och som sedan inte bättrar sig, de har tyvärr de sämsta förutsättningarna (a.a.).
Enligt Svensson (2005) visar forskning på att:
· Mellan en och tio procent av alla barn yngre än tretton år har ett allvarligt normbrytande beteende under minst ett år. De struntar konsekvent i föräldrarnas och skolans regler, till exempel genom att skolka eller vara ute på nätterna. De kanske dessutom ljuger eller snattar, stjäl eller rånar,
skolkar eller vandaliserar. Eller också hotar, trakasserar eller misshandlar de andra barn.
· Detta normbrytande beteende är tre till fyra gånger vanligare bland pojkar än bland flickor.
· Det är vanligt att barn som bryter mot normerna på detta sätt också har psykiatriska problem som ADHD, ångest eller depression.
· Av de normbrytande barnen kommer ungefär varannan pojke och var femte flicka att bli kriminell som vuxen.
· Endast var sjätte normbrytande pojke kommer att vara helt utan sociala och psykiatriska problem i vuxen ålder.
· De allra flesta av dessa barn får inte alls det stöd och den behandling de behöver (Svensson, 2005).
Detta betyder att ungefär tusen flickor och cirka fyra tusen pojkar per årskull i Sverige hamnar i normbrytande beteende. För att hjälpa dessa barn behöver det sättas in fler åtgärder och resurser mycket tidigare. Forskare menar vidare att de starkaste krafterna, både de destruktiva och de konstruktiva, finns i barnens inre och i deras familjer. Alla barn som är hyperaktiva, rastlösa, lättkränkta och har kort stubin och som inte klarar av att hantera sina aggressiva impulser ligger i riskzonen. En del barn har det svårt i skolan därför att de inte är så begåvade eller har svårt att koncentrera sig. Allt detta utgör riskfaktorer för barnets framtid. Dessa egenskaper kan vara medfödda eller ha orsakats eller förvärrats av svåra uppväxtförhållanden. Här har föräldrarna en otroligt viktig roll. Föräldrar som själva har sociala eller psykiska problem, som kanske missbrukar alkohol eller droger och som dessutom praktiserar farliga eller ineffektiva uppfostringsmetoder utsätter sina barn för stora risker. Ett hem där aggressionsnivån är hög och där kommunikationen mellan de vuxna och barnen inte fungerar är ett farligt hem (a.a.).
Kamrater som är antisociala och som har dålig inflytande är en av de tyngsta riskfaktorerna. Det blir grupptryck och en ond inbyggd cirkel i dessa gäng. Gänget blir en riskfaktor för alla som är med i gänget. Ju fler riskfaktorer ett barn eller en ungdom utsätts för, desto större är faran (a.a.).
Riskfaktorer
Listan över riskfaktorer för normbrytande beteende i barndomen kan göras lång och det kan handla om både biologiska risker som arv, och sociala risker som miljö. Framförallt kan man säga att det omfattar faktorer som är relaterade till individen, familjen, skolan och närsamhället (Andershed & Andershed, 2005). Enligt rapport från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) finns det ingen enskild förklaring till brottslighet och heller ingen enskild metod för att förebygga uppkomsten av brott (2001). Det förebyggande arbetet behöver man jobba med både på individ- och familjenivå, i landsting och kommuner men även på strukturell nivå. Detta innebär att man behöver arbeta förebyggande på en övergripande politisk nivå genom exempelvis socialpolitiken,
arbetsmarknadspolitiken och kriminalpolitiken. I närsamhället behöver man planera både bostadsområden, skolor och köpcentra liksom fritidsverksamheter och samhällsservice utifrån ett brottsförebyggande perspektiv och rikta särskilda insatser till mer utsatta grupper och barn där man vet att befolkningsinriktade
insatser är otillräckliga. Att arbeta förebyggande på alla samhällsnivåer betyder inte att insatserna är alternativ till varandra utan att de kompletterar och förstärker varandra (a.a.).
Forskningen har visat att det är under ungdomsåren som vissa problembeteende utvecklas och som efterhand kan skapa framtida problem. Det finns studier som visar på att tidig alkohol- och narkotika konsumtion, våld och kriminalitet, oskyddat sex och bristande skolanpassning är riskfaktorer som ofta är början till ett fortsatt normbrytande beteende (Sundell & Forster, 2005).
Riskfaktorer ökar sannolikheten för att ett problembeteende ska förekomma. Om det däremot finns en eller några skyddsfaktorer så minskar sannolikheten för att problembeteende ska uppkomma. Många parallella riskfaktorer ökar risken för utvecklandet av ett problembeteende.
Skydds- och riskfaktorer bör alltid kopplas till individen, familjen, kamrater, skolan, närsamhället men även till staten. Många riskfaktorer har en tendens att förstärka varandra. Risken för ett problembeteende ökar med antalet riskfaktorer (a.a).
Som exempel finns Sundells diagram (fig. 1) om skydds- och riskfaktor i förhållande till alkoholkonsumtion. Sundell visar tydligt på hur ett ökat antal riskfaktorer och ett minskat antal skyddsfaktorer ger en större risk till ökad alkoholkonsumtion. Om det däremot finns fler skyddsfaktorer minskar risken för utvecklandet av alkoholkonsumtion som problematik (Sundell & Forster, 2005).
Fig. 1 Årskonsumtion av ren alkohol (cl) hos elever i årskurs 9 (Sundell & Forster, 2005).
Det finns vissa riskfaktorer som i forskningen lyfts fram som extra viktiga. Så länge barnet bor kvar hemma utgör familjen den mest centrala skydds- eller riskfaktorn. Föräldrar rollen är viktig utifrån att ge barnet tydliga förväntningar på beteendet men även att ha ett umgänge med barnet som hjälper barnet att följa
0 -2 3 4 5 6 -8 0 -2 3 4 5 6-1 2 0 500 1000 1500 2000 cl Skyddsfaktorer Riskfaktorer
förväntningarna. Bristande tillsyn och litet intresse för barnet ökar riskfaktorerna. Även konflikter i familjen skapar en stor risk för barnet att utveckla ett negativt beteende (a.a).
Man har sett att riskfaktorer i skolan kan vara dåligt skolklimat, bristande skolintresse, skolk och dåliga betyg (a.a.). Med andra ord är en ickefungerande skola en stor riskfaktor. Det är inte bara den faktiska prestationen i skolan som spelar roll, utan det finns andra skolrelaterade faktorer som har betydelse för att utveckla exempelvis drogbruk och kriminalitet (Andershed & Andershed, 2005). Man har sett att faktorer som låg ambitionsnivå, dålig motivation och att inte känna positiva känslor för skolan kan vara riskfaktorer för barn. Men det finns dock en koppling mellan dessa faktorer och en dålig skolprestation då det är troligt att barn som presterar sämre inte kommer ha lika lätt att utveckla en positiv syn om vad de kan uppnå. Forskning visar också på skolor som brister i normer och värderingar och där relationerna mellan både elever och lärare men även mellan lärarna är en riskfaktor. Även om studierna är få så verkar det troligt att barn påverkas negativt om skolmiljön har uppenbara brister. Man har kunnat visa att barn som går i skolor som är bristfälligt organiserade har lägre ambitioner och löper större risk att träffa andra barn med riskbeteende som de tar efter (a.a.).
Skyddsfaktorer
Det finns idag inte lika mycket forskning kring skyddsfaktorer som det finns om riskfaktorer. Det finns inte heller en klar definition av vad begreppet skyddsfaktor innebär. Sundell & Forster (2005) diskuterar två olika synsätt till varför det varit så.
Det ena synsättet utgår ifrån att skyddsfaktorer kan vara något som för
högriskgrupper kan kompensera för brister på andra ställen i livet medan det för andra barn inte har någon effekt. Det andra synsättet förklarar de genom att exemplifiera skolan; en god anknytning till skolan är en skyddsfaktor och en dålig anknytning till skolan innebär en riskfaktor. Medan en medelmåttig anknytning till skolan varken blir ett skydd eller en risk (a.a.).
Forskningens har alltså länge fokuserat på att identifiera riskfaktorerna för att utveckla ett negativt beteende men när kunskapen kring detta ökat har man på senare tid börjat intressera sig mer för orsakerna till varför barn i högriskgrupper inte utvecklar ett negativt beteende (Andershed & Andershed, 2005).
Sundell & Forster (2005) listar fem viktiga skyddsfaktorer · Tydliga normer och förväntningar
Föräldrar och andra vuxna runt barnet som visar vad som är okej och inte. Till exempel vet man att barn till föräldrar som är tydliga med att de inte vill att barnet ska dricka alkohol använder alkohol i mindre utsträckning.
· Anknytning
Att det finns en god anknytning till föräldrar, eller andra vuxna, som ställer normerna ökar chanserna för att barnen följer de normer och förväntningar som finns. Barn behöver känna en tillhörighet och känna att relationen till den vuxne är en relation som man vill satsa på och inte
riskera genom att göra saker som föräldrar eller andra vuxna tar avstånd ifrån.
· Prosociala tillfällen
För att en bra anknytning ska kunna ske till föräldrar, annan vuxen eller skolan måste det finnas tillfällen för barnet att bidra med något som har betydelse för andra.
· Grundläggande sociala och kognitiva kompetenser
Utöver prosociala tillfällen behöver barnet ha grundläggande social och kognitiv kompetens som gör att deras bidrag blir betydelsefulla och viktiga för att därmed kunna knyta an till de vuxna.
· Uppmärksamhet för prosociala handlingar
Det är viktigare att bekräfta barns positiva handlingar än deras negativa. En viktig skyddsfaktor är att uppmärksamma barnets prosociala
handlingar.
Andra exempel på skyddsfaktorer kan vara god fysisk hälsa, positiv inställning till skolan, socialt engagemang i exempelvis frivilliga organisationer, god hälsa hos modern, att vara omtyckt av vuxna, problemlösningsförmåga, humor, goda kamratrelationer, att ha en bästa vän och att ha förmågan att förstå och komma överrens med andra (Lundgren & Persson, 2003). Även ålder och kön påverkar skyddsfaktorernas betydelse. De barn som har en förmåga och en känsla för att kontrollera sitt liv, det vill säga har en inre kontroll, har genom detta en skyddande effekt. Att få beröm, bli uppmärksammad och känna att exempelvis lärarna i skolan bryr sig om vad eleverna själva tycker är viktiga komponenter för att ett riskbeteende inte ska uppkomma. En annan otroligt viktig del är
föräldrarnas kunskap om vad barnen gör utanför hemmet. Kommunikation mellan barn och föräldrar som bygger på tillit och förtroendefullt lyssnande är av stor betydelse. Vuxenvärldens engagemang i barnets liv har visat sig har stor betydelse för att förhindra att ett negativt beteende uppstår.Forskning visar att barn och unga människor har ett behov av att känna närhet och anknytning för att kunna leva upp till olika förväntningar och normer. De barn som har en bra anknytning till sina föräldrar vill inte göra sådant som föräldrarna tycker är fel och på så sätt riskera relationen. Barn lär sig genom de konsekvenser deras handlingar får, det är därför viktigt att som vuxen uppmärksamma barns positiva handlingar istället för de negativa. Detta ökar sannolikheten för positiva handlingar vilket bidrar till att bli en skyddsfaktor (a.a.).
Skyddsfaktorerna spelar olika roll i olika utvecklingsfaser i livet. En skyddsfaktor kan bidra till att minska framtida svårigheter (Lundgren & Persson, 2003). Det är viktigt att så tidigt som möjligt fånga upp de barn som är på väg in i ett negativt beteende och där man kan se att det finns riskfaktorer som bidrar till detta. Det finns faktorer som för vissa barn och ungdomar innebär en större risk att hamna i kriminalitet, alkohol- och narkotikamissbruk, arbetslöshet med mera. Vi vet ofta vilka dessa riskfaktorer är och det finns ett stort antal vetenskapliga studier som underlag för en sådan riskidentifikation. Man kan säga att det finns tre nivåer som riskerna finns på; den makrostrukturella nivån (det vill säga
samhället), på den lokala nivån (det vill säga närsamhället) och på den
Ibland kan samma faktor både vara en skyddsfaktor och en riskfaktor. Exempelvis kan kön vara både och. Forskning visar på att pojkar är mer sårbara än flickor under de första tio levnadsåren men inte senare. Flickor får mer problem i samband med barnafödande (Lagerberg & Sundelin, 2000).
Som vi nämnt tidigare är det mängden riskfaktorer som leder till ett negativt beteende snarare än någon viss riskfaktor. Det är på samma sätt med
skyddsfaktorerna, en mängd skyddsfaktorer motverkar en ogynnsam utveckling. Med andra ord ju fler riskfaktorer desto mer problembeteende och ju fler
skyddsfaktorer desto mindre problembeteende. Slutsatsen blir alltså att vi måste förse barn och ungdomar med så många skyddsfaktorer som möjligt (a.a.).
Resilience
Begreppet resilience används i samband med att man talar om skyddsfaktorer och barn som klarat sig bra även med riskfyllda uppväxter. Resilience är ett engelskt begrepp som vi väljer att använda oss av eftersom det på svenska inte finns något motsvarande begrepp som inrymmer hela betydelsen. Förslag på ord som skulle kunna användas är exempelvis motståndskraft och bemästring eller resiliens som en direkt försvenskning men vi tycker ändå att resilience är det begrepp som gör fenomenet störst rättvisa (Borge, 2005). I brittiska ordböcker betyder resilience både ”att återgå till en ursprunglig form efter en fysisk belastning och den
mänskliga förmågan att återvinna hälsan” (a.a. s 11), vilket kan illustreras med
hjälp av begreppen återupprätta, upprätthålla och förbättra en situation. Detta tydliggör också att det både kan handla om enskilda företeelser men att resilience också handlar om längre pågående processer (a.a.).
I resilience är begreppen motståndskraft och skyddsfaktorer bärande begrepp och centralt är att barnets kompetens ska vara i fokus (Lundgren & Persson, 2003). I Sverige brukar man ofta kalla dessa barn för ”maskrosbarn”, barn som vuxit upp under omständigheter som innefattat faktorer som kunnat innebära risk för barnet men trots detta har barnet kunnat utvecklas positivt (Andershed & Andershed, 2005). Resilienceforskningen är en ung vetenskap men inom skönlitteraturen kan man se intresset för fenomenet århundraden tillbaka, som exempel kan nämnas Pippi Långstrump, Harry Potter och karaktärer i Charles Dickens böcker (Borge, 2005).
Resilience handlar om barns motståndskraft mot att utveckla negativa beteenden, att barnet har en god psykosocial funktion trots upplevelse av risk. Alla barn har sina egna individuella sätt att reagera på stress och risk, där den ena ytterligheten är barn som ger vika och utvecklar negativa beteenden och psykisk sjukdom medan den andra ytterligheten är barn som tycks komma undan problemen och som till och med går stärkta ur risksituationer. Det är hos de sistnämnda barnen man ser resilience, barn som visar en god anpassning trots kriser, stress och hotande omgivningar.
Resilience kan man förklara genom det komplexa samspel som sker mellan barnet och situationer vars utgång kan få stor negativ betydelse för barnet. En mycket central del i förståelsen av resilience är att det är något mer än att bara klara sig ifrån problemfyllda förhållanden, en lagom dos risk är nämligen en nödvändig
förutsättning för att utveckla resilience. Det handlar alltså om att handla ”riktigt”
i ett riskfyllt sammanhang (Borge, 2005, s 10). Den som visar på resilience kan på
ett kompetent sätt hantera det allvarliga riskförhållande han eller hon utsätts för. Enligt viss forskning krävs det alltså både att man är utsatt för hög risk och har hög kompetens för att man ska kalla det resilience. Medan andra forskare anser att resilience är ett vanligt fenomen som kommer från olika grundläggande processer hos barnet. Dessa är: kognitiva, emotionsreglerande, beteendereglerande, i relationen till föräldrarna och i motivationen att lära sig nya saker och engagera sig i sin omgivning (Andershed & Andershed, 2005).
Man vet idag att ungefär hälften av de barn som lever under de svåraste
uppväxtförhållanden och har dåliga utgångslägen i livet ändå klarar sig bra, att de trots risk- och stressfyllda omständigheter inte utvecklar allvarliga psykiska problem. Därför är det underligt att forskningen inte fokuserat mer på vad det är som skyddar dessa barn istället för att till så stor del studera riskerna (Borge, 2005). De faktorer som är skyddande för barnet behöver inte vara något utöver det vanliga. Om systemen är normalfungerande kan en positiv utveckling ske även under negativa förhållanden. Det som däremot skulle kunna innebära en risk är om dessa grundläggande system störs och slås ut. De faktorer som forskningen pekar på är av största vikt för resilience är: goda relationer till kompetenta och omtänksamma vuxna i familjen och närsamhället, god kognitiv förmåga och förmåga till sjävlreglering, en positiv syn på sig själv samt motivation att fungera effektivt i sin miljö (Andershed & Andershed, 2005).
Det finns ingen metod eller något särskilt sätt för hur man kan utveckla resilience. Istället bör man uppmärksamma och vara öppen för det man ser när man studerar dessa barn och ställa sig frågor som: Varför klarar vissa barn sig bättre medans andra i liknande situationer ger upp och förlorar hoppet? Vilka är de skyddande faktorerna som överväger riskfaktorerna? Vad har stor respektive liten betydelse för en positiv utveckling? Som Borge (2005) vidare skriver är dessa frågor något man behöver arbeta med och följa upp under längre tid och vara tålmodig i väntan på att man ska få insikt i hur reselience kommer till uttryck för barn som är utsatta för olika typer av risker. Vad som kan komma att komplicera studier om detta ytterligare är att resilience som upplevs hos barn under ett visst förhållande nödvändigtvis inte betyder att barnet kan klara sig lika bra under andra
omständigheter, utan resilience som egenskap är något föränderligt precis som de levnadsförhållanden som vi lever under skiftar över tid. Men man kan dock se att de barn som utsatts för risk under längre tid och uppvisar resilience oftast bär med sig den positiva anpassningen framåt (Andershed & Andershed, 2005).
TEORI
Anknytningsteorin (Attachment) Bakgrund
Anknytningsteorins grundare, John Bowlby (1907-1990), utvecklade sin anknytningsteori under lång tid. Under 1970-talet började han intressera sig för barns tidiga anknytning till vårdnadshavaren, oftast mamman. Han började studera interaktionen mellan barn och vuxna på mikronivå. Han upptäckte att
modern ofta kommunicerar med sitt lilla spädbarn på ett sätt som inte upptäckts tidigare. Modern kommunicerar med spädbarnet på ett sätt som hjälper barnet att definiera sig själv genom uppbyggnad av relationen (Hart, 2009).
Bowlby menar att människans viktiga känslomässiga relationer utvecklas redan under spädbarnsåldern (strax efter sex månaders ålder). Ett litet barn skulle inte kunna överleva utan att det skyddas och omhändertas av sina föräldrar. För ett barn är det därför väldigt viktigt att knyta an till sina föräldrar/förälder, lika viktigt som att få mat, kunna sova och andas. Denna tidiga anknytning bestämmer sedan i stort sett barnets, och sedermera den vuxnes, känslomässiga relationer. Är
anknytningen trygg finns det en trygg bas som barnet kan utgå från i sin utveckling men är anknytningen däremot otrygg kan barnet få brister i sin känslomässiga utveckling. Denna tidiga anknytning kommer sedan att påverka hela livscykeln och kommer bestämma kvaliteten i alla känslomässiga relationer och påverka reaktionerna då relationer eventuellt brister (Tamm, 2002).
Bowlby byggde sina teorier till viss del utifrån Freuds psykoanalytiska teori, men han införde ett etologiskt perspektiv i det. Vilket innebär att Bowlby förklarar anknytningsbehovet utifrån att människan är en biologisk varelse. Precis som alla andra djurarter styrs utveckling av evolutionen. Kvaliteten på anknytningen är beroende av samspelet emellan barnet och föräldern. Är relationen god råder glädje och en känsla av trygghet. Finns det däremot brister i relationen kan en känsla av ängslan och vrede uppkomma. Om relationen skulle brytas finns det sorg och depression (a.a.).
Anknytning
Som vi nämnt tidigare menar Bowlby att det finns en anknytning mellan ett litet barn och dess föräldrar, framförallt modern. Anknytningen är inte knuten till de fysiologiska behoven av mat, sömn med mera utan anknytningen är mer
psykologisk där barnet hungrar efter moderns kärlek och närvaro.
Anknytningen kan vara av två slag: trygg eller otrygg. Är anknytningen trygg upplever barnet trygghet och säkerhet. Har barnet däremot en otrygg anknytning upplever de ambivalenta känslor mot sina föräldrar. Barnet kan känna och uppleva en blandning av intensiv kärlek och beroende eller rädsla att bli övergiven, vilket kan leda till irritation eller vrede. När en individ har en otrygg anknytning (oavsett om det är ett barn eller en vuxen) resonerar den ibland så här: ”Det är bäst att
hålla sig tätt intill, klänga sig fast vid denna viktiga person eftersom man förr eller senare ändå kommer bli övergiven. Men det gäller också att såra denna person eller skada denne då kanske han/hon inte vill överge mig” (Tamm, 2002 s
96).
Barnets behov av närhet till föräldrarna är beroende av hur gammalt barnet är, barnets temperament, utvecklingsmiljön samt om barnet är trött, ängsligt eller sjukt. När man tillfälligt lämnar ett barn eller om en separation uppstår, framkallar man ett ökat behov av närhet för barnet vid återföreningen. När anknytningen är trygg fungerar den som ett förbund med föräldrarna och hjälper barnet under dessa separationer. Barnet får lära sig att det kommer svåra stunder i livet, men att man kan ta sig igenom dessa och sedan återhämta sig (a.a.).
Bowlbys anknytningsteori utgår från en två-personers psykologi, där barnets och moderns relation står i fokus. Teorin har ganska litet att säga om andra relationer
än den till modern. Senare forskning har visat att det kan finnas en
anknytningshierarki, där modern är den centrala gestalten, sedan kommer fadern, syskonen, mor och farföräldrarna och så vidare. Även saker som exempelvis gosedjur kan vara viktiga anknytningsobjekt för ett litet barn. Tre-persons
psykologi förekommer i Bowlbys anknytningsteori och får sitt inträde när ett litet barn börjar inse att det måste dela sin mamma med pappan eller andra syskon. Detta är ett naturligt steg i utvecklingen menar Bowlby. Under tonårstiden måste barnet frigöra sig från sina föräldrar och skapa nya relationer och anknytningar. Att göra detta på ett bra sätt är en utmaning i utvecklingsfasen. Detta mönster kommer att upprepas många gånger under en människas livslopp. Bland annat när den unga människan själv blir förälder och knyter an till sina egna barn.
Anknytning är alltså något som följer oss genom hela livet och präglar våra liv (a.a.).
De anknytningar som ett barn gör under sina första år kommer att fortsätta utvecklas under barndomstiden. Under tiden som barnet växer utvecklas dess tankemässiga förmåga och barnet kommer kunna föreställa sig olika situationer och sina relationer till andra människor i dessa situationer. Bowlby menar att barn utvecklar en inre arbetsmodell som innefattar både medvetna och omedvetna aspekter. Den inre arbetsmodellen är abstrakt och hierarkiskt uppbyggd. Den syftar till att barnet uppfattar vissa situationer och händelser för att sedan tolka dem. Efter detta kan barnet förutsäga vad dessa händelser leder till och slutligen kan barnet upprätt hålla planer för hur man ska handla. Har barnet en trygg anknytning till sina föräldrar kommer barnet att konstruera en inre arbetsmodell utifrån dessa förutsättningar. Exempelvis så ser de sina föräldrar som pålitliga och sig själv som älskad och trygg. Har barnet däremot en otrygg anknytning kommer den att se sig själv som dålig och föräldern som opålitlig eller fientlig. Dessa inre arbetsmodeller kommer att styra barnets och sedan den vuxnes beteende i mötet med andra människor. Arbetsmodellerna förändras över tid beroende på de erfarenheter man möter i livet. Överväger de positiva erfarenheterna kommer individen kunna stå ut med även negativa erfarenheter och arbeta in dem i
arbetsmodellen. Om däremot de negativa erfarenheterna överväger blir situationen mer problematisk (a.a.).
Trygg bas
Ett litet barn styrs från början av två motsatta tendenser som ändå kompletterar varandra. Den ena är behovet av närhet, ömhet och beskydd, den andra är behovet av att utforska omvärlden. För att barnet ska få en bra och harmonisk uppväxt måste det finnas en balans mellan dessa två. Går allt som det ska bör barnet uppleva trygghet och skydd samtidigt som barnet uppmuntras att utforska världen på egen hand. Föräldrarna blir utifrån detta barnets trygga bas som barnet kan återvända till efter sina upptäcktsfärder. I den trygga basen kan de få tröst och stöd innan det ger sig ut på egen hand igen. Ett nyfiket barn har en trygg bas. Ju otryggare bas ett barn har desto mer sjunker barnets tendens att utforska
omvärlden. Bowlby menar ett en trygg bas är en förutsättning för utforskningen. I varje individ finns en inneboende kraft som verkar mot att växa och frigöra sig, denna kraft är lika stark som den efter närhet och trygghet. När barnet söker närhet och kontakt med föräldrarna innebär det att de behöver den vuxnes bekräftelse för att känna sig trygg. Begreppet en trygg bas är det mest centrala i Bowlbys anknytningsteori. Denna bas blir utgångspunkten för barnets
utforskande av omvärlden. Ett tryggt barn vet att den alltid kan återvända till den trygga basen, föräldrarna, när en fara hotar. Påverkas däremot barnets relation till
föräldern av osäkerhet påverkar det barnets förmåga att utforska världen och utfallet blir negativt. Ett sådant barn väljer antingen mellan att klamra sig fast vid föräldern och aldrig lämna basen eller bete sig som om basen inte behövs, det vill säga vara likgiltig inför föräldern och behandla dessa som främmande personer. Den trygga basen är viktig under hela livet inte bara under barndomen. I
exempelvis äktenskapet bör parterna utgöra en trygg bas för varandra. ”I nöd och lust” är en metafor som anger den trygga basens centrala betydelse. Det är viktigt att få stöd och säkerhet genom tider av nöd och i lust söker man sig utåt för att utvecklas och mogna (a.a.).
Med andra ord är trygga anknytningar oerhört viktiga och betydelsefulla för en människas liv. Otrygga anknytningar kan ge skadliga effekter under flera generationer framöver. Har man inte haft en trygg anknytning till sina föräldrar kan detta leda till att man känner sig övergiven och oönskad också av andra människor. Det tycks vara svårt för dessa individer att skapa trygga relationer till sina egna barn. En trygg bas i livet ger en hälsosam utveckling, inte bara
individuellt utan för hela samhället. Trygga människor söker inte bråk med andra utan lever i harmoni med varandra. Väl medvetna om att de är betydelsefulla för sig själva och för andra. För att skapa en värld med säkerhet och trygghet måste vi enligt Bowlby lära oss att förstå hur känslor påverkar människor och hennes relationer. Men även hur känslor påverkar samhällen och politiska system (a.a.).
SALUTOGENT SYNSÄTT OCH KASAM Det salutogena perspektivet
Teorin om KASAM utvecklades av Aaron Antonovsky (1923-1994), amerikansk professor i medicinsk sociologi. I utvecklandet av KASAM och ett mer salutogent hälsoperspektiv på människan gick Antonovsky från att fokusera på varför
människan blir sjuk eller avvikande, ett patogent synsätt, till att försöka förstå varför människor kan behålla sin hälsa och fungera socialt, trots stress och andra påfrestande yttre omständigheter (Lundgren & Persson, 2003). Enligt
Antonovsky befinner sig människan på en linje där ändpunkterna är total hälsa respektive total ohälsa. Uppgiften för den som arbetar med människor blir att försöka hjälpa personen att röra sig från sjukdom till hälsa. Istället för att fokusera på människans sjukdom flyttas fokus till personens livsproblem och hur hon kan hantera dem (Tamm, 2002). Det salutogena synsättet är ett medicinskt perspektiv där man försöker förklara utvecklingen av god hälsa, det ses som en aktiv process i vilket positiva funktioner utvecklas. Man lägger vikt vid de processer som för människan mot hälsa och välbefinnande, inte vid vad det är som gör henne sjuk. Man menar att hälsa och välbefinnande inte är några engångsfenomen, utan processer som utvecklas över tid. Ett salutogent synsätt kan ur ett
samhällsperspektiv användas för att förstå sambandet mellan olika sociala förhållanden och god hälsa. (Borge, 2005). Antonovsky (1991) menar att det oftast är olika faktorer som spelar in i processen mot det friska. Det gäller inte bara att ha en låg riskfaktor utan också faktorer som främjar god hälsa (a.a.). Det Antonovsky funnit betydelsefullt och en viktig faktor för människans
välbefinnande och hälsa är KASAM. KASAM
KASAM står för känsla av sammanhang och kommer från det engelska
som kommer både från individens position i den sociala strukturen och från individens hälso- och sjukdomserfarenheter. Känsla av sammanhang kan vara en viktig faktor mellan de risker som finns och utvecklingen av sjukdom och negativa beteenden (Borge, 2005). KASAM består av tre teman (Antonovsky, 1991). Dessa är:
· Hanterbarhet, att man kan se en lösning på sina problem, att man antingen själv har resurserna att klara av de krav som ställs eller om resurserna finns hos andra i omgivningen. Genom att ha en känsla av hanterbarhet känner man sig inte som ett offer eller tycker att livet är orättvist.
· Meningsfullhet, att man upplever vardagslivet meningsfullt och känner delaktighet i de processer som skapar ens liv. Meningsfullhet kan ses som en motivationskomponent, att det finns områden i livet som är viktiga och har betydelse både kognitivt och känslomässigt. Att man har områden i livet som är värda att investera i känslomässigt, med energi, engagemang och är en välkommen utmaning.
· Begriplighet, hur man förstår sina känslor och det som sker i vardagslivet. Det syftar på i vilken utsträckning man upplever inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara, ordnad, sammanhängande, strukturerad och tydlig i motsats till kaotisk, oordnad, slumpmässig, oväntad och oförklarlig. Begriplighet innebär att upplevelsen av de framtida situationer man kommer mötas av är förutsägbara och att de går att ordna och förklara (a.a.).
Dessa olika teman, eller områden, samspelar dynamiskt med varandra. Det behöver nödvändigtvis inte betyda att man antingen befinner sig högt eller lågt på samtliga områden utan detta kan variera och med det kommer också upplevelsen av KASAM som helhet att påverkas. Det som kan sägas är att meningsfullhet är det man sett vara den viktigaste delen. Utan meningsfullhet blir varken hög begriplighet eller hög hanterbarhet särskilt långvariga. De människor som är engagerade och bryr sig om det de gör har alltid möjlighet att få förståelse och resurser. Därefter är begripligheten den viktigaste delen, eftersom hög
hanterbarhet förutsätter förståelse. Därmed inte sagt att hanterbarhet är oviktigt, om man inte tror att det finns resurser att hantera livsproblemen avtar
meningsfullheten och personens strävan att hantera situationen blir svagare. Framgångsrik problemhantering är med andra ord beroende av KASAM i sin helhet (a.a.).
Antonovskys (1991) sammanfattar vad KASAM är och definierar det enligt följande:
Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang (a.a. s.41).
METOD
Vi har valt att göra en empirisk studie där vi intervjuar personer kopplade till skolan för att få fram vårt resultat. Vi anser att detta var det bästa
tillvägagångssättet för att få fram relevant information. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod. Kvalitativ metod är ett sätt att analysera empiri och presentera resultat med hjälp av exempelvis intervjuer. Genom att jobba med kvalitativ metod är vi intresserade av att få fram en tolkning och en förståelse av fenomenet istället för en förklaring (Levin, 2008). Med hjälp av kvalitativ metod får vi en djupare förståelse för det fenomen vi valt att studera. Vi är inte ute efter att dra objektiva slutsatser (a.a.). Utifrån en kvalitativ metod kan man i detalj beskriva och analysera forskningsintervjuer eller observerbara handlingar som är i fokus för vår undersökning. Den kvalitativa metoden har som mål att ”uppleva vad den andra upplever” eller ”se världen med den andres ögon” (Larsson, 2005). För att besvara studiens syfte har vi använt intervjumetod som
datainsamlingsmetod. Våra intervjufrågor har varit halvstrukturerade, av
beskrivande karaktär. Att göra halvstrukturerade intervjuer bygger på antagandet att det i öppna intervjusituationer är lättare att få fram informantens syn på fenomenet på ett bättre sätt (Levin, 2008). Det är just den enskilde informantens syn vi är ute efter, både erfarenhetsmässigt och hur de faktiskt arbetar idag. Genom att vi använt öppna frågor har vi gett informanterna lika chans att säga sin åsikt och gett utrymme att grundligt besvara frågorna och förklara utifrån egna erfarenheter. Kvale och Brinkmann (2009) begreppsliggör en kvalitativ
forskningsintervju genom att jämföra strukturen med den i ett vardagligt samtal, men som blir professionell genom ett särskilt angreppssätt och frågteknik. Det är så vi upplever att våra intervjuer varit. Våra frågor har lett till ett samtal i och kring det som kommit upp.
Vi har använt oss av den allmänna intervjuguiden (Larsson, 2005) som innebär att forskaren på förhand formulerat ett antal relevanta frågeställningar. Svaren på dessa frågor behöver beskrivas mer i detalj och frågeställningarna är kopplade till problemformuleringen. Frågorna behöver inte besvaras i någon bestämd ordning och frågorna kan också anpassas efter vem informanten är. Intervjuguiden kan ses som en ”check-lista” med frågor som täcker in de relevanta områdena som vi önskar få svar på (a.a.).
Genomförande av intervjuerna
Vi har valt att intervjua kuratorer på två olika skolor. Vi kontaktade informanterna via telefon för att få tid till intervju och fick positiva svar av samtliga. Intervjuerna genomfördes på informanternas arbetsplats, dels för att vi vill se vilken miljö de jobbar i men även av praktiska skäl. Det mest naturliga är att vi besökte dem än tvärtom.
Vi mailade över vår intervjuguide (Bilaga 1) några dagar innan respektive
intervjus genomförande, för att förbereda informanterna på vad vår studie handlar om och vilket fenomen vi är intresserade av att studera. På så sätt kunde de förbereda sig på frågorna på bästa sätt och besvara dem så utförligt som möjligt under intervjusituationen. Informanterna är medskapare till vår studie och kan
utifrån sitt sammanhang förmedla sina reflektioner. Informanterna blev informerade om uppsatsens utgångspunkt och syfte och vi informerade om frivilligheten i deltagandet och att uppgifterna behandlas konfidentiellt (Kvale & Brinkmann, 2009).
Själva intervjun genomfördes under en till två timmar. Vi deltog båda två i intervjun genom en uppdelning där en intervjuade och den andra antecknade med möjlighet att flika in med frågor vid behov. Vi spelade även in våra intervjuer för att inte missa viktig information och riskera feltolkning.
Intervjuerna genomfördes på informanternas arbetsplatser och genom detta fick vi en bild av hur de jobbar. Vi observerade att deras arbetsmiljö skilde sig åt på många sätt. Hos Informant 1 var rummet relativt litet och hade en instängd känsla. Rummet var färglöst och kändes mer som ett kontor än ett besöksrum. Det som vägde upp var att vi fick ett väldigt bra bemötande och vi gick tillsammans med informanten till lärarrummet där vi bjöds på något att dricka. Detta gav oss en stund att småprata med varandra, vilket kändes som en bra start. När vi kom till Informant 2 möttes vi upp utanför lokalen. Detta gjorde att vi hann bekanta oss med informanten innan det var dags för själva intervjun. Informanten visade oss in till sitt rum som upplevdes varmt och inbjudande. Rummet var trevligt och välkomnande. Det fanns mycket färg i rummet och ett tänt ljus förstärkte den hemtrevliga upplevelsen, också här bjöds vi på något att fika. Besöket hos
Informant 3 skiljde sig något åt, både i bemötande och i atmosfär, jämfört med de tidigare besöken. När vi kom till lokalen fick vi vänta en stund innan informanten kom och mötte upp oss. Vi gick sedan in i det rum där intervjun skulle
genomföras. Rummet kändes stort och opersonligt, med flera sittgrupper där vi till slut samlades runt en soffgrupp. Intervjun startade direkt, utan att vi bekantade oss med varandra. Ytterligare en skillnad från de andra besöken var att vi inte här erbjöds kaffe, te eller liknande.
Vi har funderat kring betydelsen av atmosfär och bemötande efter genomförandet av våra intervjuer och om detta motsvarar den upplevelsen barnen och
ungdomarna som kommer dit får. Även om vi är där under andra förhållanden kan man få en bild om hur vårt bemötande och rummens betydelse speglar den känsla som barnet/ungdomen upplever. Vi har kommit fram till att miljö och atmosfär, bemötande och omhändertagande spelar väldigt stor roll i ett möte, oavsett vilket. Detta kan vara med och skapa förutsättningarna för ett bra och avslappnat samtal, vilket medför en större känsla av frihet och öppenhet i mötet.
Förförståelse
Under vår studietid har vi vid flera tillfällen fått föreläsningar kring och studerat skydds- och riskfaktorer, även om detta inte har varit uttalade begrepp. Vi har sett betydelsen av att ha flera skyddande faktorer kring sig och faran med för många riskfaktorer och den påverkan dessa kan ha på barn och ungdomar. Med tiden har vårt intresse växt kring detta ämne och vad det är som påverkar utfallet av dessa faktorer. Vi har funderat mycket kring varför vissa barn/ungdomar klarar sig bra i livet trots riskfaktorer medans andra till synes fungerande barn/ungdomar inleder exempelvis ett missbruk eller annat normbrytande beteende. Vi har sett skolan som en neutral plats som ska vara lika för alla, men ändå kan skolan bli en skyddsfaktor för vissa och en riskfaktor för andra.
Urval och etiska överväganden
Eftersom vi valt att fokusera på skyddsfaktorer och riskfaktorer utifrån skolans perspektiv valde vi att intervjua två kuratorer där en jobbar på en högstadieskola och den andra på en gymnasieskola. Båda informanterna var kända av oss sedan tidigare vilket underlättade kontakten.
Vår tanke från början var även att intervjua en före detta kriminell och en idag drogfri missbrukare. Samma dag som intervjuerna skulle genomföras fick de båda förhinder. Detta medförde att vi började tänka om och reflektera kring vår studie och vad det egentligen var vi ville belysa. I detta beslutade vi oss att endast intervjua skolkuratorerna. Vi kontaktade därför ytterligare skolkuratorer för att få en större bredd i vår studie men de avböjde på grund av tidsbrist. Efter att ha utfört den första intervjun blev vi tipsade av informanten om Gränsöverskridande teamet, som arbetar både utifrån skolan och socialtjänsten.
Gränsöverskridande teamet startades 2006 med syfte att hjälpa barn och
ungdomar som på ett eller annat sätt mår dåligt. Deras uppdrag är att jobba utifrån skolk, utåtagerande beteende, depression, ätstörningar och självskade beteende och hitta samverkansformer mellan skola, socialtjänst och barnpsykiatri. Vi såg här en annan möjlighet att bredda och fördjupa vår studie i och kring skolan. Vi tog kontakt med dem och fick ett positivt bemötande.
Vi haft de etiska riktlinjerna som Kvale & Brinkmann (2009) talar om i åtanke. Dessa innefattar informerat samtycke, konfidentialitet och konsekvenser av deltagandet i intervjun och forskarens roll. Informerat samtycke innebär att intervjupersonen informeras om syftet med studien, hur den är upplagd och att de deltar frivilligt och har rätt att dra sig ur när som helst (a.a.). Konfidentialitet innebär att personliga uppgifter inte kommer att redovisas i studien, vilket innebär att informantens identitet inte kan röjas. Konsekvenserna för informanternas deltagande innebär att de ska ta så lite skada som möjligt av studien och istället få ny och viktig kunskap kring ämnet (Larsson, 2005).Då studien inte innefattar människor i utsatta positioner ser vi inget syfte till vidare etiska överväganden. Vi har fått skriftligt godkännande från informanterna och deras verksamhetschefer för medverkan i studien. I vårt resultat har vi valt att referera till våra informanter som 1, 2 och 3. Detta för att tydliggöra vilken intervju citatet är hämtat från (Bilaga 2).
Datainsamling
Vår datainsamling kommer främst från de intervjuer vi gjort med skolkuratorer och gränsöverskridande teamet, då vi ansett dessa källor vara det centrala för vår uppsats. Skolan som institution har normativa regler och riktlinjer kring olika delar i det sociala livet och hur man ska handla i olika situationer (Levin, 2008) men vi anser att skolkuratorer får och kan representera skolans arbete med skyddsfaktorer och riskfaktorer då de oftast är med i planeringen och utförandet av denna typ av arbete.
Vi har även använt oss av litteraturstudier för att få en större och bredare kunskap om skyddsfaktorer och riskfaktorer och för att studera tidigare forskning. Internet
har också funnits med som sökmetod, där vi använt sökord som skyddsfaktorer och riskfaktorer. De sökmotorer vi använt oss av är Google, Google Scholar och Artikelsök.
Analysmetod
Att analysera kvalitativt material är inte alltid enkelt eftersom det inte finns några tydliga metodregler för hur en sådan analys ska genomföras. Det kan vara svårt att försöka skapa en tydlig bild av resultatet. Forskaren behöver hitta olika kategorier och teman i materialet som sedan kan kopplas till studiens syfte och
problemformulering. (Larsson, 2005).
I en kvalitativforskningsintervju är syftet att beskriva och tolka det material som framkommit under intervjuerna. Trots att det inte finns några tydliga metodregler att utgå ifrån så finns det olika analysmetoder att använda sig av. Att analysera sitt material innebär att man gör det mer begripligt och förståligt (Larsson, 2005). Larsson (2005) talar om en abduktiv analysstrategi. I denna kombineras en
induktiv analysstrategi med en deduktiv analysstrategi. I den induktiva
analysstrategin studerar man ett visst fenomen utan förutfattade antagande där begrepp och teori växer fram ur intervjun. Den deduktiva analysstrategin utgår ifrån redan från början bestämde teoretiska perspektiv som sedan ger riktning och fokus under intervjun. En abduktiv analysstrategi innebär med andra ord att man utgår både från det material man samlat in men även från teoretiska perspektiv och begrepp (a.a.). I vår studie har vi framför allt använt oss av en abduktiv analysstrategi, då vi utgått från materialet vi samlat in men även använt oss av teoretiska perspektiv.
Inom hermeneutiken studerar man tolkning av texter. Temat inom hermeneutiken är tolkningen av meningen som söks och frågornas som ställs till en text. Det är samtal och text som är det centrala i den hermeneutiska traditionen, med andra ord förvandlingen av muntligt tal till en skriven text. Syftet är att få en förståelse för meningen i en text (Kvale, 1997, 2009). En forskningsintervju kan förklaras som ett samtal som leder till kunskap. Om samtalet spelas in kan det efter utskrift resultera i en text som man därefter tolkar. Tolkningen av texten kännetecknas av den så kallade hermeneutiska cirkeln. Det betyder att textens mening framkommer via en process där man tolkar de enskilda delarna och deras mening och texten formas sedan av hur man förstår helheten (Larsson, 2005). Av hermeneutiken kan man i en kvalitativ studie lära sig att analysera intervjuerna som texter och se bortom själva intervjusituationen och ägna uppmärksamhet åt det som förmedlas av informanten utifrån hennes kontext (Kvale, 1997.).
Vi har valt att göra en helhetsanalys av det insamlade materialet, vilket innebär att man ser till helheten i den insamlade informationen (Holme & Solvang, 1997). I en helhetsanalys väljs vissa teman och problemområden ut som sedan bearbetas för att ge en större förståelse. Vid genomläsning av materialet fastnade vi vid vissa teman som var återkommande i de olika intervjuerna (a.a.). Dessa teman har vi sedan utgått ifrån i vårt resultat. Vi har lyssnat igenom intervjuerna och läst våra anteckningar flera gånger. Utifrån detta har vi sedan plockat ut viktiga delar och citat. Precis som Holme & Solvang (1997) liknar vi detta analysarbete vid att lägga ett stort pussel. Vi måste flytta olika bitar och pröva oss fram innan
Begränsning av materialet
Vi har valt att inte transkribera vårt material ordagrant och fullt ut. Det vi istället gjort är att vi har lyssnat igenom materialet upprepade gånger och tagit ut för oss betydelsefulla och relevanta uttryck och citat som hjälper oss att besvara våra frågeställningar och syftet med studien. Vi tror att detta kommer hjälpa oss att hålla oss inom ramarna för studiens syfte. Då intervjumaterialet är väldigt brett har vi valt att göra denna begränsning. Vi är medvetna om att detta kan ha en viss betydelse för vårt resultat men ingen större påverkan.
Reliabilitet och validitet
Reliabilitet innebär att det man mäter är stabilt och inte störs av variationer i tid, plats, intervjuare och så vidare. Med validitet avser man att så nära som möjligt lyckas mäta det som avses att mätas. För att få tillförlitliga resultat är det nödvändigt att ha både hög reliabilitet och hög validitet (Elofsson, 2005). Detta kan se annorlunda ut när det gäller mätning av kvalitativa resultat. Eftersom man i kvalitativ forskning inte gör någon direkt mätning utan man vill beskriva ett visst fenomen är det svårt att uppskatta reliabiliteten. Också validiteten är svår att mäta då man inte har några mätbara begrepp som ska studeras. Utifrån detta behöver vi diskutera reliabilitets- och validitetsfrågorna på ett annat sätt än i en kvantitativ forskning. Vid en kvalitativ studie med ett fåtal urval, som i vår studie, strävar man efter en hög intern validitet. Det vi måste fokusera på är att få fram tillräckligt material från våra informanter, genom väl formulerade öppna intervjufrågor, och därefter kunna analysera detta på ett trovärdigt sätt för att kunna säga att vi har fångat in det vi ville studera (Larsson, 2005).
RESULTAT
Vi har intervjuat två skolkuratorer, varav en är kurator på en högstadieskola och den andra kuratorn arbetar på en gymnasieskola. Utöver detta har vi haft en intervju med Gränsöverskridande teamet som arbetar både utifrån skolan och socialtjänsten. Att en av våra informanter har koppling till socialtjänsten ser vi inte ha förändrat vårt utgångsläge, som är skolans syn på och arbete med skyddsfaktorer och riskfaktorer. Den eventuella påverkan som detta kan ha inneburit för vårt resultat är att vi fått en extra bredd på studien genom att vi fått en inblick i hur en verksamhet som socialtjänsten mer objektivt ser på och kan samverka med skolan med en fot i skolan och en fot utanför skolan. Med dessa tre intervjuer ser vi att vi fått ett väldigt bra material för vårt resultat och att tankarna hos våra informanter är väldigt lika och kan kopplas till vårt syfte och frågeställningar.
Vi kommer presentera vårt resultat utifrån våra intervjufrågor och de viktiga teman vi fått fram under arbetes gång. Dessa är:
· Skolan som skyddsfaktor för negativa beteenden
- Hur ser man på skolan som en skyddsfaktor? - Hur kan skolan agera för att vara en skyddsfaktor?
· Skolan som riskfaktor för negativa beteenden - Hur kan skolan bli en riskfaktor för vissa barn?
- Vad kan skolan göra för att minska risken att vara en riskfaktor? · Olika förutsättningar för olika barn
- Vad har individuella skillnader i personligheten för betydelse? - Vad spelar uppväxten och familjeförhållanden för roll?
- Vilka andra faktorer har betydelse för hur barnet påverkas av skolan? · Vikten av relationer
- Föräldrar
- Lärare och skolpersonal - Andra viktiga vuxna - Kompisar
Skolan som skyddsfaktor
Hur ser man på skolan som en skyddsfaktor?
Våra informanter är överens om att skolan kan vara en skyddsfaktor för många barn där risk för negativa beteenden finns. Det betyder inte att skolan som sådan är en skyddande faktor. Informanterna trycker på och menar att om det finns en kunskap på skolan om hur man upptäcker och arbetar med barn som ligger i riskzonen för att utveckla, eller fördjupa ett redan påbörjat, negativt beteende blir eller kan skolan vara en skyddande faktor. Det som också spelar roll är vad barnet/ungdomen tycker om skolan, hur prestationen ser ut och vilka kompisar som finns i umgängeskretsen.
”En av de viktigaste skyddsfaktorerna är en fungerande skolgång.” (3)
”Fungerar skolan, så fungerar mycket runtomkring, detta blir ett skydd.” (3)
En del av informanternas arbete i att tidigt upptäcka barn i riskzonen är att både själva vara ute mycket bland eleverna i korridorerna och i klassrummen, men även hjälpa och visa lärarna så att de kan bli bättre på att läsa av eleverna och upptäcka symtom och beteende hos barnen. Om lärarna tidigt kan se att något inte står rätt till kan de kontakta exempelvis skolkuratorerna för att få rådgivning och
eventuellt vidta åtgärder.
”Som skolkurator har man mycket kontakt med lärare som har svårt att hantera vissa elever i klassrummet. Då kan man agera som ett bollplank och se om och när man som kurator ska komma in i bilden.” (2)
I de fall det blir aktuellt för eleven att ha kontakt med informanterna, måste informanterna se till de individuella behoven som finns hos eleven, för att på så sätt se vilka åtgärder som kan behövas. Alla barn är olika och har olika
förutsättningar och bakgrund vilket måste tas i beaktande. Informanterna uppger att det är just barnens hemförhållanden som står för den största anledningen till att barnen mår dåligt och riskerar ett negativt beteende.
”Barnen kommer från alla sorters familjer. Välfungerande familjer, separationer och ensamstående föräldrar, psykiskt sjuka föräldrar, missbruk och kriminalitet i familjen och familjer med andra sociala problem.” (2)
Det som sker hemma påverkar också det som sker i skolan. Inte bara när det gäller tydliga sociala missförhållanden utan även i tillsynes fungerande familjer kan det finnas stor problemantik. Här är det föräldrar som jobbar mycket och som har fullt fokus på karriären och inte hinner med sina barn. Det viktiga för dessa föräldrar kan vara att barnen ska komma hem med bra betyg, mende missar många gånger att se hur barnet verkligen mår. Detta är något som våra informanter ser som ett stort problem, dessa barn brottas med helt andra problem.
”Negativa beteende finns hos barn i alla sociala grupper.” (2)
Barn och ungdomars skolmotivation är något som är avgörande för om skolan ska bli en skyddsfaktor. Samtliga informanter säger att en fungerande skolgång har en skyddande effekt, detta ser man hos de elever som är studiemotiverade.
”Viktigt att lyckas i skolan och att man får ett betyg, det hänger ihop med självförtroende och självkänsla.”(3)
”Fixar eleven inte skolan kan han/hon bli bra på att göra dumma saker i stället.”(1)
Självförtroende och självkänsla är något som informanterna också ser har en stor betydelse för om skolan ska var en skyddande faktor. Har man gott
självförtroende och god självkänsla har man lättare att gå sin egen väg och våga säga nej till förslag från kompisar som inte är bra.
”Har man självkänsla vågar man säga nej.”(3)
Vilka kompisar barnen och ungdomarna har är också en del i om skolan blir en skyddande faktor. Har man kompisar som är bra så är chansen större att man följer dessa och tar efter goda beteenden.
Hur kan skolan agera för att vara en skyddsfaktor?
”För att bekämpa negativa beteenden måste man göra det svårt, jaga och hela tiden ligga steget före.”(2)
Skolan är en stor del av barn och ungdomars liv. Därför har skolan en otroligt viktigt roll i att fungera bra och vara skyddande, både i förebyggande syfte och i redan uppstådda problem. Skolan kan för vissa barn vara frizonen i en annars rörig och otrygg vardag. Skolan behöver se och ta hand om dessa barn och låta skolan bli den trygghet som de saknar. Informanterna uppger att för att detta ska fungera är det viktigt att det finns en god kontakt mellan lärarna och elevhälsan på skolan så att man upptäcker dessa elever i ett tidigt stadium.
”Kan man fånga någon i början så brukar det vara väldigt lyckosamt. Gör man inte det kan det vara svårt.”(2)
”Viktigt att vända det negativa så snabbt som möjligt, så man får ordning på sitt liv.”(3)
Informanterna arbetar mycket med att skapa relationer till eleverna. En av
informanterna (2) uppger att detta är det största förebyggande arbete i sin roll som skolkurator.
”Alla vet vem jag är, ingen känner att det är jobbigt med mig på något sätt. Jag är en känd profil på skolan.”(2)
En viktig del som informanterna nämner är att skolkuratorn och annan personal på skolan är engagerade i eleverna, att man är tillgänglig och skapar bra relationer till barnen och ungdomarna. Det handlar mycket om att skapa förtroende och goda relationer som alla informanterna uppger.
Våra informanter ser vikten av att skolan behöver förändras och bli mer flexibel för att kunna tillgodose olika elevers behov. Skolan behöver till exempel se de barn som inte är studiemotiverade och istället göra andra saker med dem, exempelvis anpassad undervisning eller praktik.
”Skolan kan inte vara så statisk som den har varit utan vi måste hitta olika strategier och vara öppna för nya sätt att arbeta.”(2)
Skolan som riskfaktor
Hur kan skolan bli en riskfaktor för vissa barn?
Skolan är en stor riskfaktor om den inte fungerar. Informanterna uppger att mobbning, utanförskap, familjer med dålig relation till skolan är faktorer som kan innebära att skolan blir en riskfaktor. Våra informanter uppger att skolan många gånger kan spegla det som händer hemma.
”Är det mycket konflikter hemma kring tider, städning så lever kanske det barnet ut det i skolan.”(3)
För barn och ungdomar som redan lever i riskzonen kan skolan bli ytterligare en riskfaktor för negativa beteenden. En skola som inte fungerar vare sig i
klassrummet, studiemässigt eller i relation till skolpersonal och bra kamrater blir en riskfaktor. Särskilt om det brister i relationen mellan föräldrar och skolan, då saknas det stöd som behövs hemifrån för att skolan ska kunna fungera på ett bra sätt för eleven. Har eleven börjat utveckla ett negativt beteende är samarbetet med föräldrarna viktigt för att kunna hjälpa barnet/ungdomen på bästa sätt.
”Vissa ungdomar har bättre förutsättningar än andra genom deras uppväxt och bakgrund med föräldrar som kan fostra och stödja dem.”(2)
Vad kan skolan göra för att minska risken att vara en riskfaktor
Skolan behöver se de riskfaktorer som finns i barnets/ungdomens liv och arbeta för att balansera upp detta så att skolan inte blir ytterligare en riskfaktor för att utveckla ett negativt beteende. Informanterna uppger att skolan behöver se och stärka dessa elever och göra skolan meningsfull.
”Man behöver vända en negativt nedåtgående spiral till en positivt uppåtgående spiral.”(3)
