Från Sorgedalen till Glädjehöjden
– omgivningens betydelse för
socioekonomisk karriär
Eva Andersson
Doctoral dissertation for the degree of Doctor of Philosophy in Social and Eco-nomic Geography at Uppsala University, 2001
ABSTRACT
Andersson, E, 2001: Från Sorgedalen till Glädjehöjden – omgivningens betydelse för socioekonomisk karriär. (From Valley of Sadness to Hill of Happiness – The Significance of Surroundings for Socio-economic Career) Geografiska region-studier 44, 236 pp. Uppsala. ISBN 91-506-1489-4. Swedish text with a summary in English.
The aim of the study is to analyse the significance of surroundings for an individ-ual's socio-economic career in the form of education, occupational status and in-come. Guided by a social theoretical perspective the study reveals places of good
fortune and places of few opportunities.
The approach uses two empirical data sets. The first is a register database with individuals in the Swedish municipalities of Gävle, Jönköping and Västerås. A cluster analysis was conducted and forms the physical and socio-demographic context of the 248 areas. The survey cohort consists of individuals born 1970, who lived at least five years in the same area during their adolescence. The most important finding is that the socio-demographic and physical context of the resi-dential area of adolescence affects the subsequent socio-economical career. The second data set includes data from an interview study carried out with residents in the three municipalities. Interviewees speak to contextual effects on their so-cio-economic career and emphasised the importance of surroundings, especially for children.
More specifically, the quantitative multi-level analyses showed that the indi-vidual’s socio-demographic context during 1985-89 was significantly associated with his/her education in 1995. The individuals who lived in dwellings built during the Million Programme era had fewer years of education than others did and lower chances of being employed. Favourable places for a socio-economic career are those dominated by middle-class families where contextual effects to-wards higher education are evident. The income of an individual though can not be clearly considered as effected from the context in the residential area.
The political implications of the study should be considered together with the numerous area-based programs in Sweden directed to improve conditions such as degree of occupation, education and income. Further studies on contextual effects can help to guide allocation of resources to schools and education in certain resi-dential areas.
Key words: contextual effects, residential segregation, social justice,
socio-eco-nomic career, welfare, Gävle, Jönköping, Västerås, Sweden.
Eva Andersson, Uppsala University, Department of Social and Economic Geog-raphy, Box 513, SE-751 20 UPPSALA, and Institute for Housing and Urban Re-search, Box 785, SE-801 29 GÄVLE Sweden. E-mail: Eva.Andersson@ibf.uu.se
© Eva Andersson ISBN 91-506-1489-4.
Printed in Sweden by University Printers, Uppsala, 2001
Distributor: Uppsala University, Department of Social and Economic Geography, Box 513, SE-751 20 UPPSALA, Sweden.
Innehåll
Förord
7
1. Inled ning
9
Från insp iration till p reciserat syftet m ed avhand lingen 11
N ågra använd a begrep p 12
Avhand lingen s sam hälls- och äm nesrelevans 16
Forskningsp rocess och d isp osition 18
2. Om givningens effekter p å socioekonom isk karriär –
teoretiska u tgångsp u nkter
23
Relationen m änniska – m iljö sam t social och fysisk kontext 23
Befolkningens komposition eller arkitekturens utformning? 25
Kontextbegreppet – fysisk och social omgivning 28
Kontexteffekter på skilda geografiska nivåer 29
Sociala relationer och kontextuella effekter 31
Svaga och starka band till grannar – om social gemenskap 34
Välfärdens rumsliga differentiering och social rättvisa 37
Social rättvisa 39
Tidsgeografisk analys av omgivningens struktur 43
Kontextuella effekter och dessas mekanismer 47
Exempel på studier av kontextens effekter 50
Slutsatser 57
3. Metod , m aterial och p resentation av kom m u nerna
61
Metod ologiska övervägand en 61 Metod 63
Metodologiska problem 65
Beskrivningar av omgivningens betydelse utifrån intervjuer 66 Om givningens betyd else m ed kvantitativa d ata 67
De tre kommunerna 74
Statistik över områdena 79
4. Kartläggning av bostad som råd enas kontext
81
Klusteranalys 81
Resultat av klusteranalysen 84
Fysiska kluster 84
Sociodemografiska kluster 91
5. Kontextens betyd else för u tbild ning, sysselsättning och
inkom st – resu ltat
99
Analys m ed regression 101
Undersökningspopulationen 104
Kontext och högsta utbildning 106
Kontext och sysselsättningsstatu s 113 Kontext och inkom st 118
Sam m anfattning 123
6. Up p fattningar om om givningens betyd else i intervju er
127
Intervju stu d ien, bakgru nd och syfte 128
Om intervjun som metod, för- och nackdelar 129
Arbetsgång 130
Intervjupersonerna 132
Karin och kontextens betydelse i en flyttningshistoria 135
Karins uppväxttid, utbildning, arbete och familjetid 138
Kontextens betydelse i fem teman 140
Grannkontakter och grannars påverkan – i tre delar 141
Betydelsen av fysisk omgivning 151
Uttalanden emot kontextens effekter 156
Flyttning och kontextbyte 158
Barn och kontext 162
Diskussion 165
7. Politiska im p likationer
171
Problem om råd en och p rocessen bakom d eras fram växt 172
Åtgärd er m ot boend esegregation 176
Gävle, Sätra 180
Jönköping, Råslätt 182
Åtgärder 185
Åtgärder i ljuset av studiens resultat 187
8. Sorged alar och Gläd jehöjd er – sam m anfattand e
d isku ssion
191
De m est centrala resu ltaten 193
Två metoder och två material 198
Slutsatser och fortsatt forskning 199
Su m m ary 203
Referenser 213
Bilagor
Bilaga 1. Sam m anställning av variablerna efter m ina
kategori-seringar sam t u rsp ru ngligen från SCB. 221
Bilaga 2. Exem p el p å brev som skickad es till intervju -
p ersonerna 225
Bilaga 3. Frågegu id en som använd es vid intervju erna 227
Figu rer
Figu r 1. Schem atisk bild över olika u nd ersökningsom råd en
inom forskningsfältet boend esegregation. 15
Figu r 2. Överlap p ningen m ellan forskning som råd ena segregation och kontextu ella effekter d är bid raget
m ed d enna avhand ling finns. 17
Figu r 3. Forskningsp rocessen sam m anfattad i en figu r. 20
Figu r 4. Kontextens olika geografiska nivåer. 29
Figu r 5. Påverkan p å en p ersons u tbild ningsnivå. 31
Figu r 6. Koncep tu ell m od ell. 33
Figu r 7. Gru nd begrep p en i d en tid sgeografiska m od ellen. 44 Figu r 8. Problem ets kop p lingar till begrep p och olika teorier -
och teorifragm ent. 58
Figu r 9. Gränsd ragningsp roblem . 73
Figu r 10. Förd elningar p å kartor. 73
Figu r 11. Diagram m ed antalet i varje kohort i totalp op u la -
Figu r 12. Folkm ängd en i Västerås, Jönköp ing och Gävle kom m u n 1968 till 1997 och d en relativa ökningen
av befolkningen. 76
Figu r 13. And el högu tbild ad e i Västerås, Jönköp ing och
Gävle kom m u n 1985 till 1997. 77
Figu r 14. And el höginkom sttagare i Västerås, Jönköp ing och
Gävle kom m u n 1985 till 1997. 78
Figu r 15. Kohorten och kontextp eriod en 1985-89. 102
Figu r 16. Utbild ning i olika nivåer för d e 2 467 p erson erna i
u nd ersökningsp op u lationen. 107
Figu r 17. Mod ell för regression. Antagand e om oberoend e
variablers förklaring till u tbild ning. 108
Figu r 18. Fysiska typ om råd ens effekt p å u tbild ningsnivå. 111 Figu r 19. Sociod em ografiska typ om råd ens effekt p å u tbild -
ningsnivå. 112
Figu r 20. Mod ell för regression. Antagand e om oberoend e variablers förklaring till sysselsättningsstatu s. 115 Figu r 21. Mod ell för regression. Antagand e om oberoend e
variablers förklaring till inkom st. 119
Figu r 22. Karins flyttningar i tid och ru m . 136
Figu r 23. Ett om råd es förfall. 174
Figu r 24. Den atyp iska föränd ringsp rocessens olika steg. 175 Figu r 25. Mod ell enligt Pow er som använd es för att räd d a
bostad som råd en. 179
Figu r 26. Bostad som råd et och hu shållen som två interagera nd e
system . 186
Figu r 27. Koncep tu ell m od ell. 192
Kartor
Karta 1. Karta över SAMS-om råd en i Gävle. 70
Karta 2. Karta över SAMS-om råd en i Jönköp ing. 71
Karta 3. Karta över SAMS-om råd en i Västerås. 72
Karta 4. Karta över klu stertillhörighet för fysiska typ om råd en
i Gävle. 85
Karta 5. Karta över klu stertillhörighet för fysiska typ om råd en
i Jönköp ing. 88
Karta 6. Karta över klu stertillhörighet för fysiska typ om råd ena
Karta 7. Karta över klu stertillhörighet för sociod em ografiska
typ om råd en i Gävle. 92
Karta 8. Karta över klu stertillhörighet för sociod em ografiska
typ om råd en i Jönköp ing. 93
Karta 9. Karta över klu stertillhörighet för sociod em ografiska
typ om råd en i Västerås. 96
Tabeller
Tabell 1. Befolkning 31 d ecem ber åren 1997 och 2000 i u nd
er-sökningens kom m u ner. 68
Tabell 2. Antal SAMS-om råd en i varje kom m u n och d äru r om råd en m ed färre än 100 invånare sam t d et slu tliga
u rvalet om råd en. 69
Tabell 3. Totalp op u lationen m ed u p p gift om inkom st i klasser.78 Tabell 4. Förd elningen m ellan kom m u nerna vad gäller
sysselsättningsstatu s. 79
Tabell 5. Statistik över d e 248 om råd ena i analysen och d ess
befolkning år 1985. 79
Tabell 6. Variabler m ed kategorier som ingår i klu steranalysen
för att skap a fysiska typ om råd en. 83
Tabell 7. Variabler m ed kategorier som ingår i klu steranalysen för att skap a sociod em ografiska typ om råd en. 83 Tabell 8. Med eltal i p rocent för variabler i fysiska typ om råd en
nr 1-4. 87
Tabell 9. Antal om råd en i varje klu ster för olika m ängd klu ster i
analysen. 90
Tabell 10. Med eltal i p rocent för variabler i sociod em ografiska
typ om råd en nr 1-4. 95
Tabell 11. Tabell över d e ingåend e variablerna i regressions
-analyserna. 103
Tabell 12. Urval i kohorten 1970 som bott i sam m a SAMS-
om råd e 1985-89, för varje kom m u n. 105
Tabell 13. Korstabell över antalet ind ivid er u p p d elad e p å fysiska
och sociod em ografiska typ om råd en. 106
Tabell 14. Mod eller för att testa kontextens betyd else för
u tbild ningsnivå i antal år. 109
Tabell 15. Sysselsättningsstatu s i u nd ersökningsp op u lationen
Tabell 16. Sysselsättningsstatu s i u nd ersökningsp op u lationen
u p p d elad p å m än och kvinnor. 114
Tabell 17. Mod eller för att testa kontextens betyd else för
sysselsättningsstatu s. 116
Tabell 18. Korstabell över kohortens inkom ster u p p d elad e i fyra klasser och sociod em ografiska och fysiska typ
-om råd en. 119
Tabell 19. Korstabell över kohortens inkom ster u p p d elad e i
fyra klasser och kön. 120
Tabell 20. Mod eller för att testa kontextens betyd else för
inkom st. 121
Tabell 21. Korstabell över antalet p ersoner i varje kom bination av typ om råd e sam t typ om råd ets effekt p å u tbild ning,
sysselsättningsstatu s och inkom st. 124
Tablåer
Tablå 1. De intervju ad e och u p p gifter om kom m u n, åld er, u t -bild ning, inkom st, u p p låtelseform sam t vilket t yp -
om råd e d e bor i år 2000. 134
Förord
Först nu när jag satt ku rs m ot ham n m ed m itt avhand lingsarbete och tänker tillbaka för att tacka förstår jag hu r m ånga ni är som bid ragit till att färd en slu tar vä l. Det är alla ni vid Ku ltu rgeografiska institu tionen i Um eå d är jag gick m in gru nd u tbild ning, u p p m anad es att börja forskaru tbild ningen och arbetad e i ett p rojekt finansierat från SFR, Socialvetenskap liga forskningsråd et, om segregation i d e nord iska hu vu d städ erna (Dnr 94-0175:1A), och alla ni vid Ku ltu rgeografiska in stitu tionen i Up p sala d it jag kom och fick ny vind i seglen, läste ku rser och sist m en inte m inst alla ni vid Institu tet för bostad s och u rban -forskning (IBF) d är jag fick d oktorand tjänst 1998. IBF blev m in fasta ankringsp lats d är jag verkligen trivts och fått fria händ er att i lä förverkliga m ina forskningsp laner. Fram till d ags d ato har nog alla d är hjälp t m ig p å något sätt, antingen u nd er sem inarier eller m er inform ellt i något av Råd hu sets alla p rång. Denna avhand ling ingår även i serien Uppsala Studies in Housing and Urban Research, nr 9, 2001. Ett m er form ellt tack går till BFR, Byggforskningsråd et som via p rojektet Välfärd sstat i trångom ål (nr 960440-4) finansierat d elar av m in forskaru tbild ning.
Lars-Erik Borgegård träffad e jag u nd er gru nd u tbild ningen i Um eå och han har varit m in hand led are fram till nu . Det var han som u p p m anad e m ig att söka forskaru tbild ningen, arbetad e m ed m ig i p rojekt i Um eå och sed an d rog till Gävle och jag sökte m ig efter. Lars-Erik har ald rig tvivlat p å m in förm åga – åtm instone ald rig högt – sam t har haft kraften att entu siasm era vilket är d e två viktigaste egenskap erna hos en god hand led are. Kort och gott har han varit m in excellente m entor in i forskarvär ld en. Försom m aren år 2000 frågad e jag Bo Malm berg om han ville bli m in biträd and e hand led are, han var sed an till ovärd erlig hjälp vid bl.a. kvantitativa sp örsm ål och kom m ed u p p friskand e om d isp oneringar av text d å och d å. Till god hjälp i stort som i sm ått har geografgru p p en vid IBF varit d är, Urban Fransson, Lena Magnu sson och Roger And ersson ingått. Gu nnar Malm berg läste
d en tid igaste versionen av avhand lingsm anu set till ett sem ina -riu m vid IBF och gav m ig hop p om att jag sku lle gå i land m ed d et hela. En läsgru p p beståend e av H ans Ald skogiu s, Roger And ersson och Kjell H arald sson läste och hjälp te m ig i d et viktiga angöringssked et.
Marianne Abram sson har varit m in kollega sed an gru nd u tbild -ningen i Um eå och d elat m ed sig av allt från textkom m entarer till glad a skratt och nyttig d istans till arbetet. Marianne ingick också i m itt första härliga d oktorand gäng i Um eå som tankarna d å och d å vand rar tillbaka till, Karina N ilsson, Su sanne H jort, Örjan Pettersson, Monica Johansson, Patrik Johansson, Carola Löfstr and , Aina Tollefsen Altam irano, Marita Alatalo, Johan H åkansson, Dieter Mü ller, H åkan Ap p elblad . Vid IBF fick jag fler d oktorand kollegor som jag d ryftat olika frågor m ed och verkligen
trivts tillsam m ans m ed , Karin Tillberg,
Johan Ed m an, Per Ström blad , Eila Jylkäs och N ils H ertting fanns d är när jag börjad e och Cam illa Paland er, Stefan Toll, Alin Im bod en och Mats Su nd in börjad e allt eftersom tid en led . Sist m en inte m inst tackar jag d et stora trevliga gänget av d oktorand er i Up p sala som d elat m ed sig av kom m entarer och kam ratskap .
Gu nilla Bloom Lu nd qvist har form at avhand lingen till en bok och Ingela Bengtsson och Ingalill H alvarsson i biblioteket har tålm od igt lånat in d en ena boken efter d en and ra till m ig. Ett stort tack till kansliet vid IBF som gjort att allt fu ngerat så sm id igt sam t till Terry H artig som har hjälp t m ig finslip a engelskan.
Avhand lingsp rojektet had e blivit svårt att genom föra u tan stöd från nära och kära, – tack för att ni p ep p at m ig! Åsa och p ap p a har till och m ed läst och fu nd erat och farm or gav m ig ku nskap och insp iration till titeln. Sist i rad en att tacka står m in Fred rik som så självklart hissat segel hela vägen. H an har hjälp t m ig hålla ku rsen och snillrikt resonerat m ed m ig om väd er, vind och allt och lite till. Ett varm t tack till er alla!
På tåget m ellan Gävle och Up p sala i au gu sti 2001
Inledning
”Gläd jehöjd en och Sorged alen Ja, så hette d om, två av d e största hyreskasernerna p å Kram forsbru ket. N u är d om borta sed an länge m en fortfarand e ligger ’bru ket’ p å sam m a rasand e granna ställe som d å konsu l Bu r chart i en skrivelse till bolagsstyrelsen fastslog att d et bord e byggas ett ka p ell för ’arbetarnas religiösa behov’. Ett kapell blev d et, trots att behovet av en skola också had e framförts.” (Joansdotter 1996, s. 7).
Citatet är häm tat från en tankeväckand e berättelse om bru ket i Kram fors och hu r konsu ln p rioriterad e byggand et av ett kap ell fram för skola för över 100 år sed an. Det var em ellertid främ st nam nen p å arbetarkasernerna i titeln ”Från Sorgedalen till
Glädjehöjden” som väckte mitt intresse. Titeln ger en geografisk
m etafor – från d alen till höjd en. N am nen p å d e två hyreskasernerna sku lle ku nna använd as för att teckna en top ografisk karta över livsm öjligheter. De ger en föreställ ning om en tred im ensionell top ografisk karta m ed höjder av gläd je, om fattand e tu r och m öjligheter, sam t dalar m ed sorg, otu r och sm å m öjligheter att p åverka sin livsbana. Går d et att teckna en såd an karta över om givningens inverkan? Säkert tvivlad e ingen d å p å att om m an var föd d i arbetarkasernen förd e d etta m ed sig färre m öjligheter, d .v.s. att d et fanns ”places of good fortune” – och d e m otsatta, ”places of few opportunities”. Tron att om givningen har betyd else för m änniskor sp eglas också av led ningens beslu t att låta bygga ett kap ell till arbetarna. God a sed er och ett su nt leverne sku lle förm ed las via kap ellet.1
Kanske är d et inte en slu m p att nam nen Sorged alen och Gläd jehöjd en kom m er från Kram fors i d et ”röda Ådalen” där arbetarna senare krävde bättre förhållanden u nd er våld sam m a form er.2
–H u r ser d et u t id ag? Av hand lingen hand lar om d enna tänkta top ografiska karta m ed gläd je höjd er och sorged alar, m ot en fond av id éer om social rättvisa.
Om givningen i form av bostad som råd et och d ess betyd else för m änniskors socioekonom iska k arriär3
står i foku s för
1
Jfr beskrivningar av and ra bru kssam hällen d är arbetarna sku lle socialiseras till god a m ed borgare i välp lanerad e sam hällen, se t.ex. Ahnlu nd 1978 om
N orrbyskär.
2
God a sed er och ett su nt leverne som förm ed lad es i kap ellet p åverkad e inte arbetarna i d etta fall.
3
Begrep p et karriär skall inte p roblem atiseras i d enna avhand ling u tan använd s till-sam m ans m ed term en socioekonomisk för att beskriva någonting
avhand lingen. Avsikten är att få ku nskap om om givningens betyd else för socioekonom isk karriär m ed avseend e p å inkom st, u tbild ning och sysselsättning. Utgångsp u nkten är ett tillstånd av boend esegregation i Sverige, d .v.s. att olik a befolkningskategorier bor ru m sligt åtskild a. Det inne-bär att själva u p p kom sten för och tillstånd et av boend esegregation inte är avhand lingens centrala fråga, u tan segregationens konsekven ser.
Blir effekterna för d e boend e säm re för att d e m ed sm å resu r ser bor ihop , d .v.s. har om givningen i form av befolkningens egenskap er någon betyd else? Sku lle skillnad er i fråga om socioekonom isk karriär bli m ind re om m änniskor bor bland at? Denna typ av frågor kräver svar i tid er d å stora resu rser satsas p å åtgärd er i bostad som råd en för att m änniskor skall få d et bättre p å olika sätt. Det är sam tid igt en d isku ssion som m ed nöd vänd ighet färgas av m ånga olika värd eringar, m oral och u p p fattningar. H u r stora får skillnad erna bli m ellan p latser förknip p ad e m ed tur och
otur att vara föd d p å, i ett välfärd ssam hälle? Det p ersp ektiv som
anläggs i avhand lingen är kop p lat till d en norm a tiva teorin om social rättvisa, främ st m ed u tgångsp u nkt i arbeten av d en geografiske forskaren David Sm ith (t.ex. 1994). Det finns anled -ning till att vara kritisk m ot avsaknad en av olika p ersp ektiv i segregationsd ebatten, även om d e p roblem som belyses id ag inte är oviktiga. Är d et rim ligt att om råd esinriktad e åtgärd er tillåtits bygga p å u nd ersökningar som till största d elen hand lat om kartläggn ingar av boend esegregation, och inte p å hu ru vid a om givningen i sig har betyd else?
Betyd elsen av d en lokala om givningen för socioekonom isk karriär u nd ersöks i d e svenska kom m u nerna Gävle, Jönköp ing och Västerås. En u nd ersökningsp op u lation m ed p ersoner föd d a
1970 analyseras beträffand e tre variabler som m äter
socioekonom isk karriär: inkom st, u tbild ning och
sysselsättningsstatu s. Boend e i kom m u nerna intervju as också om sin u p p fattning om bostad som råd ens betyd else för socio -ekonom isk karriär. Stu d ien skall ses som ett forskningsbid rag till d en d ebatt som förs om boend esegregationens betyd else.4
Abram sson, Borge-gård , och Fransson 2000. H är u nd erförstås d e resp ektive karriärer som rör u tbild -ning, sysselsättning och inkom st.
4
I u tländ sk litteratu r s.k. neighbourhood effects, d .v.s. grannskap seffekter. Segrega-tionens konsekvenser och effekter använd s synonym t i avhand lingen.
Från insp iration till p reciserat syftet m ed
avhand lingen
Det som till en början insp irerad e m ig att u nd ersöka kontextens eventu ella effekter var stu d ier av segregationens tillstånd i Stockholm sam t d e övriga nord iska hu vu d städ erna (And ersson, Borgegård och H jort 1997; And ersson, Borgegård och H jort 1998). En fråga, som su ccessivt blev allt m er intressant, var om d en ru m sliga d ifferentieringen av m änniskor, d .v.s. var i stad en/ kom m u nen m änniskor bod d e, had e någon egentlig betyd else för socioekonom isk karriär. Artiklar i d agsp ress talad e om förslu m ning och lägre levnad snivå i några svenska bostad s -om råd en vilket ku nd e förklaras av selektiva flyttningar, d .v.s. i vissa om råd en ham nad e d e som had e få, eller m ind re efterfrågad e resu rser. Var d etta hela förklaringen? Jag ville veta om en d el av förklaringen var att boend et p å en p lats generellt had e effekt p å m änniskor, p ositiv eller negativ, d .v.s. inte bara negativa effekter. Det var i d etta sked e jag börjad e skriva om omgivningens betydelse för m änniskor – om giv-ningen i båd e fysisk och social form . N är jag tagit m ig in p å d enna verkligen trad itionella ku ltu rgeografiska bana fann jag snart begrep p et och analysverktyget kontext, i ru m sligt avseend e. Kontexten är platsspeci-fik och utgör den
omgivning som inverkar på en individs beteende och som bidrar till att forma hennes egenskaper. I avhand lingen stu d eras två asp ekter av
kontexten, d en sociod em ografiska (sociala om givningen, befolkning-en) och d en fysiska (byggd a och natu rliga) om givningen.
Avhand lingen ska belysa bostad som råd ets betyd else för m änni-skors socioekonom iska karriär, d .v.s. sam sp elet m änniska – bostad som råd e. Syftet med studien är att analysera betydelsen av
omgivning för individens socioekonomiska karriär i form av utbildning, sysselsättningsstatus och inkomst.
Frågeställningar i anknytning till syftet är:
1) 1. Ger kontexten olika m öjligheter till socioekonom isk karriär för m änniskor som bor i olika om råd en?
2) 2. Vilken betyd else har befolkningen m ed d ess
karakteristika resp ektive bostad som råd ets fysiska karaktär för socioekonom isk karriär?
3) 3. Går d et att skilja kontextu ella effekter, från effekter som beror av ind ivid ens hu shållstillhörighet och övriga p ersonliga egenskap er?
4) 4. Vad i d en socioekonom iska karriären p åverkas i såd ana fall m est? – u tbild ning, inkom st eller sysselsättning? Syftet m ed avhand lingen har såled es sp ru ngit u r tid igare stu d ier av boend esegregation. Att skriva om frågan och p roblem et som såd an t har d ärför inte vållat d e största om vägarna. Det har istället sökand et efter vad som u tgör d en relevanta teoretiska ansatsen och bakgru nd en till p roblem et. Det som d rivit m ig i forskningen har varit ett intresse för ru m m ets betyd else för m änniskor, och särskilt d e eventu ella effekter som u p p kom m er av att m änniskor är segregerad e i olika avseend en. Boend esegregation och d ärav skiftand e p åverkan p å m änniskor aktu aliserar p ersp ektivet social
rättvisa.
N ågra använd a begrep p
Ett antal av avhand lingens m est centrala begrep p och p ersp ektiv d efinieras ned an, social rättvisa, kontext sam t boend esegregation. Med syftet som u tgångsp u nkt är även begrep p en socioekonom isk karriär och välfärd relevanta.
”Social rättvisa handlar om fördelningen av samhällets för- och nackdelar och hur dessa kommer till” (Smith 1994, s. 1, egen
översättning). Det som för m ig varit tyd ligt i tanken har d ock varit svårt att sätta ord p å. Sm iths (1994) form u lering återger d ock beröringsp u nkterna m ellan m itt u nd ersökningsom råd e och social rättvisa p å ett tyd ligt sätt. ”Human geography – cultural, economic,
political and social – is inherently concerned with social justice and injustice. So also are the associated fields of urban and regional analysis and planning: being born in one country, region or one part of a particular city may, for example, be the single most important factor in an individual’s health, education and longevity.” (Sm ith 1994,
baksid estext). Sm ith skriver att var m an är föd d kan vara d en viktigaste faktorn för t.ex. u tbild ning. Var m an är föd d förklaras av tu r/ otu r vilket aktu aliserar frågan om d et är rättvist eller inte. En följd fråga är vad som ska förd elas rättvist.5 Ansatsen social rättvisa förklarar tilläm p ningsid én i av snittet m ed sam hällsrelevans och i kap itel 2.
5
Allm änm änskliga krav p å välfärd , som t.ex. hög u tbild ning, arbete och inkom st är oförenligt m ed id éer inom p ostm od ernism en, se s. 7 i Sm ith (2000a). Kritik har d ock form u lerats m ot p ostm od ernism en, u tifrån id én om social rättvisa, för att d et finns vissa saker som m änniskor har gem ensam t, basic needs, se t.ex. Sm ith 2000a.
Vad i kontexten sku lle ku nna ge u p p hov till orättvisor i m öjligheten till socioekonom isk karriär? Allt p åverkar väl en m änniska från d et närm aste p ersonliga ru m m et till globaliseringens krafter? Det blir som i all forskning en fråga om val och avgränsningar. I d enna avhand ling koncentreras fram ställningen till bostad som råd et som geografisk nivå sam t hu shålls- och ind ivid nivå beaktas.6 Det som p åverkar m änniskors karriär d elas u p p i två d elar, d en sociala och d en fysiska kon -texten. Kontextbegrep p et blir härm ed relativt konkret till sitt innehåll och använd s också synonym t m ed ord et om givning.
Den sociala kontexten är d et sam m anhang som form as av m änniskorna i bostad som råd et, bl.a. d eras yrke, om d e är sysselsatta eller arbetslösa sam t d eras u tbild ningsnivå. Den sociala kontexten p åverkas också av d eras föd elseland , åld er och hu shållstyp . Kontexten hand lar också om vilka grannar en ind ivid har som u ng, och vilka kam raternas föräld rar är.
Till d en sociala kontexten skall läggas d en fysiska. Den bild ar ram en för d en sociala kontexten och rör i avhand lingen hu styp , d .v.s. om d et t.ex. är friliggand e sm åhu s eller flerfam iljshu s. H u r d en fysiska m iljön ser u t p åverkas också av byggår för bostäd erna, antal ru m i lägenheterna, u p p låtelseform , (d .v.s. om d et är p rivat ägand e, bostad srättsförening eller kom m u nalt bostad sföretag) sam t av hu r bostad som råd et ru m sligt p lanerats. Sam m antaget ger d essa konkreta beskriv ningar en bild av vad som ligger i bostad som råd ets kontext. Via s.k. överföringsm ekanism er p åverkas m änniskornas beteend e av bostad som råd ets kontext, se Figu r 6. En avgränsning är att d essa m ekanism er inte granskas i sig.
Det finns icke-rumsliga faktorer som p åverkar variablerna u tbild ning, sysselsättning och inkom st, t.ex. föräld rars u tbild ning, trad ition i släkten och ärvd a resu rser. Det är faktorer som följer ind ivid en oavsett p lats, till skillnad från d e ru m sliga. De ru m sliga faktorerna d ärem ot är sp ecifika för p latsen, d ock ej statiska. Det är em ellertid inte fråga om att finna en förklarand e variabel u tan att ta red a p å om en d efinierad kontext (ej all kontext) inverkar p å u tfallet. En viktig d el av d en kvantitativa analysen är att sep arera kontexten och d ess inverkan från hu shållets inverkan och ind ivid ens p ersonliga egenskap er. H u r håller m an isär olika geografiska nivåers p åverkan p å ind ivid er är d å frågan. Det är ett
6
Arnell-Gu stavsson skriver om segregationens effekter p å gru p p - och ind ivid nivå, p å organisations- och institu tionsnivå sam t p å sam hällsnivå (1975).
p roblem som m an kan u nd vika genom att börja i and ra änd en av p roblem et och analysera om u tbild ning, arbete och inkom st p åverkas av om givningen.
I avhand lingen sam m anförs d isku ssioner om kontext och
boendesegregation. Boend esegregation d ebatteras ofta i m ed ia och i
offentliga d isku ssioner. Det är d å lätt att begrep p en m isstolkas i frågor d är alla har en åsikt, sam t en risk att konkreta forskningsrön
kom m er i skym u nd an. Bara att u p p m ärksam m a
boend esegregation kan i sig ses som ett u ttryck för en viss p olitisk
åsikt. Även i forskarvärld en m ärks för d om ar om
segregationsforskare som t.ex. att d e lever kvar i folkhem m et och är blind a för eventu ell negativ kritik av d etsam m a. I avhand ling argu m enteras för att boend esegregation som forskningsfält bör inrym m a frågor om betyd elsen av kontext.
Boend esegregation d efinieras trad itionellt som ru m slig åtskillnad m ellan m änniskor (H järne 1991). Begrep p et har d ock kom m it att bli allt m er m ångtyd igt och som ett sam lingsnam n p å flera negativa företeelser i städ er. Det är d ärför nöd vänd igt att vid stu d ier av segregation vara noggrann m ed att klargöra d en betyd else som läggs i begrep p et. Segregation kan ses som en boend em ässig sep aration av befolkningskategorier. En kategori anses vara helt bland ad i ru m slig bem ärkelse om d en är jäm nt sp rid d i befolkningen. Ju större avvikelse en kategori har från en jäm n sp rid ning, d esto större är segregationen. Segregation existerar när några om råd en visar en över rep resentation och några en u nd errep resentation av en viss kategori (van Kem p en och Özü ekren 1998, s. 1632).
Överrep resentation behöver inte betyd a att d et inte finns and ra större gru p p er i om råd et, och inte heller att ett om råd e är överrep resenterat enbart av t.ex. äld re, u tan att d et i sam m a om råd e kan finnas en överrep resentation även av asiater o.s.v. (van Kem p en och Özü e-kren 1998, s. 1632). En viktigt anm ärkning vid stu d ier av segregation är ju st att ett om råd e i sig inte är segregerat, u tan att d et i jäm förelse m ed stad en i stort och and ra om råd en har vissa typ iska karakteristika. Om råd et i sig kan ofta vara relativt hom ogent. En stad m ed olika typ er av om råd en är segregerad .
Det finns olika u nd ersökningsom råd en av segregation, som d ess process, tillstånd, orsaker, konsekvenser eller åtgärder em ot d en (H järne 1991). Stu d ieobjektet i d enna avhand ling är konsekvenserna av ett segregerat boend e, Figu r 1. Det finns också olika typ er av segregation, u tifrån etniska, socioekonom iska eller
d em ografiska asp ekter. Vid analyser bör m an också p recisera d en geografiska nivån som är av in tresse; om d et rör sig om segregation p å global nivå, i ett land , i en stad , i ett bostad som råd e, m ellan hu sen i ett bostad som råd e eller t.o.m . i en trap p u p p gång (H järne 1991).
Selektivt flyttande hos befolkningen (orsak)
etnisk diskriminering konkurrens och lokala
bostads-marknadens utseende skilda upplåtelseformer välfärdsstaten och olika former av
bidrag Omgivningens betydelse för människors socioekonomiska karriär (konsekvenser) upplåtelseform ekonomiska skillnader preferenser hos individen
Sorterande faktorer på bostadsmarknaden (orsak)
Avhandlingens syfte är att studera detta. Åtgärder och
insatser i bostads-områden (åtgärder)
Boendesegregation (tillstånd)
Figur 1. Schematisk bild över olika undersökningsområden inom
forsknings- fältet boendesegregation. A vhandlingens område är
omgivningens betydelse för människors socioekonomiska karriär.
Segregation är, i betyd elsen ru m slig åtskillnad m ellan m änniskor, inte nöd vänd igtvis någonting negativt, även om d enna föreställning är vanlig. Om boend esegregationen är p ositiv eller negativ beror i gru n d en p å om d en är frivillig. Enligt Clark (1997) ger fattigd om få valm öjligheter och är sällan frivillig, oberoend e om d en kom m er av arbetslöshet, låg u tbild ning eller bristand e hu m ankap ital. Clark m enar vid are att d e negativa konsekvenserna av segregation som beror p å begränsad e resu rser, inte sku lle avhjälp as m ed en ofrivillig sp rid ning av m änniskor. Kontextid én bygger d ock p å d en m otsatta tanken, att om givningen har betyd else, för t.ex. socioekonom isk karriär. Vilka tillstånd av boend esegregation är d å p ositiva? Angåend e segregation i städ er, d .v.s. ru m sliga d elningar m ed skillnad er m ellan bostad som -råd en inom en stad , kan näm nas att m ånga bostad sföretag föreslår att
äld re- och stu d entboend e koncentreras till vissa bostad som råd en. Detta betraktas vanligen inte som en negativ segregation.
Det kan d isku teras om d et är rätt att norm ativt bed öm a vad som är socioekonomisk karriär för m änniskor. De ind ivid er som ingår i avhand lingens u nd ersökning har alla egna visioner för sina liv. En hög eller låg u tbild ningsnivå betyd er d ärför inte au tom atiskt att m an i välfärd sterm er värd erar sin situ ation efter nivåer som jag här m äter. Det är em ellertid ind ikatorer som allm änt använd s för att m äta välfärd och levnad snivå (se t.ex. V älfärd i förändring, Erikson (red ) 1984).7 Det är också ju st d essa s.k. socioekonom iska karriärer som m ed ia och beslu tsfattare ofta använd er när d e u tvärd erar bostad som råd en, segregation och hu r m änniskor i olika om råd en m år i välfärd sterm er. Inte sällan använd s kriterier som d essa t.o.m . p å aggregerad nivå för att beslu ta om bid rag eller and ra insatser som t.ex. syftar till att öka anta let sysselsatta i ett om råd e. Om d et visar sig att kontexten i sig betyd er bättre eller säm re m öjligheter i fråga om socioekonom isk karriär, är en stu d ie som d enna av värd e i d isku ssioner om om råd esinriktad e insat ser. Analysen är d ärför p olicyinriktad i viss m ening, även om d en främ st är inriktad p å d en ku ltu rgeografiska frågan hu r om givningen p åverkar m änniskor.
De flesta u nd ersökningar av faktorer som p åverkar socioekono -m isk karriär inklu d erar inte analyser av d en ru -m sliga kontextens betyd else. Ofta stu d eras barns eller u ngas u p p växt m ed hänsyn till fam iljens klass, u tbild ning eller ekonom i. I nord am erikanska stu d ier är d et vanligt m ed u nd ersökningar av u p p växtvillkor för olika etniska gru p p er och jäm förelser av d eras skolgång. I en am erikansk stu d ie av Lu d w ig (1999), u nd ersöks em ellertid bostad som råd ets betyd else för inform ation om arbetsm arknad en vilken i sin tu r, hävd ar författaren, är viktig för u ngas u tbild ning. Det intressanta i Lu d w igs stu d ie är att han visar att bostad som råd et har betyd else för u ngas inform ation och u tbild ningsnivå även när m an tagit hänsyn till egenskap er hos fam iljen. Föreliggand e u nd ersökning har ett p ar förd elar jäm fört med andra, såsom Ludw ig 1999 samt O’Regan och Quigley 1996. För d et första är m aterialet longitudinellt på individnivå och för d et and ra kan hushåll formeras ru nt d essa ind ivid er. H u shållens stora
7
Välfärd är en sam land e benäm ning p å m änniskors levnad sförhålland en. En be-skrivning av m änniskors välfärd bygger som regel p å en red ovisning av d eras eko-nom i, hälsa, u tbild ning, bostad sförhålland en och arbetskraftsförhålland en etc.
betyd else betonas av O’Regan och Qu igley (1996) som m enar att d et ofta försu m m as i liknand e stu d ier.
Avhand lingens sam hälls- och äm nesrelevans
Det finns ett p olitiskt intresse i att u nd ersöka orsakerna till varierand e m öjligheter för m änniskor i sam hället. Kan skillnad erna bero p å om givningen m an bor i? Det är inte m inst viktigt u r ett rättviseperspektiv och bör belysas så att aktörer (t.ex. bostad sföretag, kom m u n eller stat) i sam h ället kan inta ett förhållningssätt till frågor som rör boend eseg regation. Påverkas välfärd en för ind ivid er när om givningen föränd ras? Det är en fråga som rör värd et av s.k. om råd esinriktad e åtgärd er. Olika aktörer i sam hället finansierar åtgärder för att förbättra d en fysiska och sociala m iljön för m änniskor i ett sp ecifikt geografiskt om råd e. Att insatser riktas m ot geografiska om råd en gör d et intressant att ta red a p å om om givningen har någon effekt p å d et som m an tror sig ku nna föränd ra. Föränd ras in te m änniskors välfärd kan d essa insatser ifrågasättas. Att stu d era p å vilket sätt vard agens om ständ igheter och d et geografiska om råd e m an bor i har betyd else för m änniskors socioekonom iska karriär i form av inkom st, sysselsättning och u tbild ning är en vik tig u p p gift. I jäm förelse m ed tid igare stu d ier om antingen segre gation eller effekter, är d et d en s.k. överlap p ningen m ellan d essa om råd en som förnyar forskningsfrågan, se Figu r 2. Stu d ierna har inte sällan setts som friståend e från om givningen. Om givnin gen å sin sid a bru kar beskrivas i term er av service, boend e, bostäd er, arbetsp latser och m änniskors egenskap er. Därem ot är d et ovanligt att sam sp elet m ellan m änniskor och om givning d isku teras, än m ind re m äts kvantitativt eller d isku teras i kvalitativa ter m er.
Segregations-diskussionen och områdesinriktade insatser Kontextuella effekter
Figur 2. Överlappningen mellan forskningsområdena segregation
och kontextuella effekter där bidraget med denna avhandling
Det saknas, i Sverige, system atiska stu d ier båd e om vilka effekter som en geografisk om givning m öjligen ger, sam t om v ad åtgärd er riktad e till om råd en kan få för konsekvenser. Den största ku nskap slu ckan finns id ag inte i fråga om u tvärd eringar av enstaka p rojekt, u tan hu r om givningen kan p åverka enskild a ind ivid ers livsbana, – en m er generell ku nskap . Saknas såd an ku nskap kan åtgärd erna inte ifrågasättas, m en inte heller visas vara berättigad e. Påverkas boend e av sin nära om givning är d et skäl att försöka åstad kom m a föränd ringar m ed hjälp av om råd esinriktad e insatser.
Det finns i u rbangeografisk forskning ett antal båd e k lassiska och senare verk, vilka form at d et p arad igm som varit råd and e i äm net boend esegregation. Det har främ st varit vanligt m ed stu d ier av m ind re attraktiva och fattiga om råd en sam t kartläggningar av städ er i attrak tiva resp ektive icke attraktiva om råd en. Frågan om s.k. avvikand e beteend e har också varit central (Knox och Pinch 2000). Vilka teorier som d om inerat har skiftat m en gru nd frågeställningarna har i stort kretsat kring d essa tem an. Denna stu d ie är en d el av en, kanske inte lika stark, m en nyare trad ition av att stu d era betydelsen av m änniskors om givning u tifrån olika asp ekter. Till skillnad från tid igare stu d ier u n d ersöks inte bara fattiga om råd en, och inte heller använd s intoleranta begrep p som avvikand e beteend e (deviant behaviour se t.ex. Kn ox och Pinch 2000, s. 279). Många klassiska geografiska verk har stannat vid att beskriva tillstånd et av boend esegregation u tan att p roblem atisera d et.
Vad gäller u tvecklingen av segregationsstu d ier i Sverige var d en första insp irationskällan d en s.k. Chicagoskolan u nd er 1920-talet. Det var först p å 1950-talet som segregationsstu d ier p å allvar genom förd es i Sverige (Olsson -H ort 1992). Stu d ierna gälld e d å främ st m arkan vänd ning och m arkvärd en (Olsson, Cru se Sond én och Ohland er 1997). I och m ed att m iljonp rog ram m ets bostäd er byggts har institu tionella förhålland en u p p m ärksam m ats. Senare blev förklaringarna av social art, m änniskor sågs som att d e vald e, och återfanns d ärför inom olika sociala om råd en. Und er 1990-talet har stu d ier gjorts av s.k. u tsatta om råd en och av hela bostad som råd en. Det kan vara så att fu n d eringar över s.k. sam hällsförbättringar inte är lika aktu ella i tid evarv av ind ivid u alism i p ostm od ernism ens and a, som u nd er 1950 och 1960-talen. Inom socialgeografin är äm net boend esegregation d ock h ögst relevant. H am nett (1996) m enar att äm nen som berör
social ojäm likhet nu behöver lyftas fram ytterligare i och m ed intåget av p ostm od ernism en.
Forskningsp rocess och d isp osition
Båd e kvantitativt och kvalitativt m aterial har använts i avhand lingen, ett registerdatamaterial, u rsp ru ngligen från Statistiska centralbyrån och ett insam lat intervjumaterial från tolv boend e i Gävle, Jönköp ing och Västerås. De båd a m aterialen har kvalitéer som kom p letterat varand ra i arbetet m ed avhand lingen, vilket vid areu tvecklas i kap itel 3. Metod , m aterial och p resentation av kom m u nerna.
Registerd ata har red ovisats för SAMS-om råd en8, för d et första för att skap a typ om råd en, som beskriver bostad som råd enas karaktär och tillsam m ans ger en bild av segregationen, och för d et and ra för att analysera en u nd ersökningsp op u lation av p ersoner föd d a 1970. För u nd ersökningsp op u lationen analyserad es effekter av typ om råd en för socioekonom isk karriär (u tbild ning, sysselsättning och inkom st). Typ om råd ena karaktäriserar om givningen för u nd ersökningsp op u lationen år 1985-89, varefter ind ivid ernas karriärer analyseras m ed d ata från år 1995. Intervju m aterialet insam lad es tillsam m ans m ed en kollega, Marianne Abram sson9 i halvstru ktu rerad e intervju er. De inter -vju ad e om bad s berätta sin livshistoria m ed inriktning m ot boend et och sin u p p fattning om om givningens betyd else för bl.a. u tbild ning och arbete. Materialet analyseras och red ovisas i tem an.
Forskningsp rocessen visas i Figu r 3, vilken d elvis u tgör d isp ositionen. I detta kapitel har avhand lingen s syfte p resenterats sam t m etod och m aterial översiktligt beskrivits. Den norm ativa teori som kom m it att ligga till gru nd för stu d ien u tgörs av social rättvisa. Detta m ed för ett beaktand e av m änniskors m öjligheter till en bättre eller säm re socioekonom isk karriär p .g.a. kontexten i bostad som råd et. M odellen jag arbetat efter illu strerar ju st
8
S.k. SAMom råd en d efinieras och beskrivs i kap itel tre. Term en SAM S-om råd e är en förkortning av Sm all Area Market Statistics och använd s i texten synonym t m ed om råd e. Dessa överensstäm m er väl m ed bostad som råd en, d .v.s. om råd en ind elad e båd e efter hu styp och tyd liga avgränsningar i m iljön liksom i m ånga fall överensstäm m and e m ed boend es d efinition (d et
sistnäm nd a visad e sig vid interv -ju erna).
9
om givningens p åverkan p å ind ivid ens socioekonom iska karriär, egenskap er som p åverkas och faktorer som p åverkar (m od ellen beskrivs också i Figu r 6).
I kapitel två står begrep p et kontext tillsam m ans m ed begrep p som sociala relationer, d ifferentierad välfärd och social rättvisa i centru m . De inled ningsvis bred a resonem angen i avhand lingen sm alnar av, d .v.s. inriktas su ccessivt m ot kontextu ella effekter. Det är bl.a. i överlap p ningen m ellan segregationsd isku ssionerna och kontextu ella effekter som bid raget m ed avhand ling återfinns.
Figur 3. Forskningsprocessen sammanfattad i en figur, modellen
återfinns i Figur 6.
Olika m etod er använd s p arallellt i bearbetningen av d e t vå m aterialen, såväl kvantitativa som kvalitativa. Kvantitativa em p iriska d ata använd s i en statistisk klu string av bostad som råd en sam t i regressionsanalyser av om givningens effekter p å en u nd ersökningsp op u lation. Intervju -m aterialet analyseras i olika tem an m ed stöd av begrep p en i kap itel 2 i syfte
att stu d era frågan om kontextens betyd else. I d enna em p iriska d el,
kapitel tre till och med sex, är frågeställningen som m est d irekt och
d en em p iriska u nd ersökningen u tgörs av kontextu ell analys. De p olitiska konsekvenser som resu ltaten ger d isku teras sed an tillsam m ans m ed befintliga erfarenheter av åtgärd er och negativa p rocesser i bostad som råd en.10 De övergrip and e resu ltaten d isku teras i syntesen. Det betyd er att i kapitel sju vid gas såled es d isku ssionen för att ta in p olitiska konsekvenser av d en em p iriska u nd ersökningen och i kapitel åtta förs en sam m anfattand e d isku ssion om avhand lingens resu ltat.
10
Detta vid sid an av avhand lingens egentliga foku s och m ed stöd i tid igare
Omgivningens effekter på socioekonomisk
karriär – teoretiska utgångspunkter
Kan grannars karaktärsd rag p åverka en ind ivid s livsbana? Kan
bostaden och området ha effekt p å vad en ind ivid blir u tbild nings-
och yrkesm ässigt? Hur, i så fall, kan grannar och bostad som råd et p åverka m änniskor? Detta är enkla form u leringar av vad som kom m er att d isku teras teoretiskt i d etta kap itel. Syftet är att belysa frågan hu ru vid a om giv ningen11
har betyd else för m änniskors socioekonom iska karriär. Det är grannarna, d en sociala om givningen, sam t bostad en och bostad som råd et, d en fysiska om givningen, som tillsam m ans bild ar en ru m slig k ontext, som är p latssp ecifik och som eventu ellt kan inverka p å ind ivid ernas beteend e och egenskap er. Det är relationen m änniska – m iljö som står i foku s. Kontexten kan även d elas in i fler ru m sliga storheter vilket också kom m er att d isku teras i kap itlet. Sociala relationer sam t välfärd ens ru m sliga d ifferentiering m ed social rättvisa, är ytterligare två sp örsm ål som behand las i kap itlet. Vid are d isku teras m ekanism er i kontexten som p åverkar m änniskors socioekonom iska karriär m ed u tgångsp u nkt i tid igare stu d ier av kontextu ella effekter.
Relationen m änniska – m iljö sam t social och
fysisk kontext
Relationer m ellan m änniska och om givning har länge varit ett hu vu d tem a inom ku ltu rgeografin. Det är fråga om ett öm sesid igt för -hålland e – om givningen får sin karaktär från d e boend es värd eringar och livsstil, sam tid igt som om givningen är en sp ecifik kontext m ed olika betyd else för olika m änniskor. H är finns en risk att m an ham nar i d en s.k. d eterm inistiska fällan, d är om givningen betraktas som orsaken till m änniskors hand land e. Synsättet kom m er från d en behavioristiska ku ltu rgeografin som har sina rötter i stim u lis – resp onstän kand et. Det är id ag m er kom p licerad e sam band som u nd ersöks, som hu r vi filtrerar inform ation från
11
Begrep p et om givning använd s relativt vagt d efinierat i avhand lingen m en inne-håller befolkning likväl som asp ekter av d en fysiska m iljön.
Om givningens storlek är obestäm d m en eftersom d en ofta använd s synonym t m ed begrep p et kontext kom m er d en vanligast att m otsvara ett bostad som r åd e. Kontext är d et op eratio-naliserad e och vetenskap ligt använd a begrep p et.
om givningen in i vårt m ed vetand e, hu r vi reflekterar och u p p fattar om givningen olika beroend e p å vilka vi är o.s.v. Utgångsp u nkten är inte heller att om givningen är en orsak, u tan att d en ger villkor för ett visst beteend e, environmental conditioning (Knox 1995, s. 241).
Grahn (1989) skriver ap rop å begrep p et m iljöd eterm inism , att m an nu ofta vill d em onstrera ett avstånd stagand e från tanken p å om givningen som orsak till beteend e. H an m enar att begrep p et använd s m ed negativa förtecken (Grahn 1989, s. 15). H an m enar vid are att d enna räd sla för m iljöd eterm inism har sin förklaring i att m an associerar till vad han kallar hård d eterm inism12, d är d et inte finns något u trym m e för att tala om m änniskors fria val; d e kan inte hand la annorlu nd a än föru tsättningarna d ikterar. Id ag finns knap p ast några forskare inom sam hällsvetenskap en som har d en synen. Troligare är att m an vill p åvisa d en fysiska m iljöns p åverkan p å m änniskors känslor, liv och valm öjligheter.
Den and ra ytterligheten i resonem anget om om givning och m änniska är en rad ikal ind eterm inism . H är ses m änniskan som helt fri, hen nes hand land e styrs inte av några p latssp ecifika föru tsättningar. Det sku lle t.ex. inte ha någon som helst betyd else i vilken fysisk om givning m an vu xit u p p , eller vilka grannar/ lekkam rater m an haft, för d e val m an gjort i livet. Enligt m in m ening bör m an u nd vika båd a ytter ligheterna p å skalan. Grahn finner i intervju er god a beskrivningar av ett m ellanting, som t.ex. ”att finna spår, och att agera i samklang med omgivningen” (Grahn 1989, s. 20).
Kompositionell teori13 och fysisk designteori tillskriver
om givningen kraft att p åverka m änniskors beteend e. I d enna avhand ling är p åverkan m iljö – m änniska inte ovillkorligen betingad , m en väl foku s för u n d ersökningen. Det finns också stor
variation beträffand e hu r starkt d etta sam b and anses vara inom
forskningen. Ett sätt att i tre steg beskriva grad en av variation är att, för d et första, se beteend e som framtvingat av en viss social och/ eller fysisk om givning, för d et and ra anta att vissa fysiska eller sociala attribu t gör att m ä nniskor rättar in sig m ot ett visst beteend e, eller, för d et tred je, att anta att särskild a m iljöer helt
12
H ård d eterm inism innebär att om föru tsättningarna a och b finns, inträffar c ovill-korligen.
13
Kom p ositionell teori är inte d et sam m a som su bku ltu rell teori i vilken lokala soci-ala värld ar intensifieras p .g.a. konku rrens eller konflikt i d en u rbana m iljön. Detta tord e gälla vissa om råd en i stu d ien m en är inte en teori att använd a generellt för olika om råd en i t.ex. en kom m u n.
enkelt attraherar vissa grupper (Knox 1995). Föreliggand e stu d ie återfinns närm ast i d en and ra kategorin, d .v.s. m änniskor antas rätta in sig och p åverkas till ett visst beteend e.
Befolkningens komposition eller arkitekturens
utformning?
Antagand en om öm sesid ig p åverkan m ellan m änniska och om givning görs i m ånga teorier, varav kom p ositionell teori och d esignteori ska behand las ned an. I kom p ositionell te ori betonas sam hörighet och in tim itet i olika d istinkta sociala världar. Dessa sociala värld ar baseras p å livsstil, etnicitet, släktskap eller helt enkelt p å att m an bor i sam m a om råd e. I m otsats till behaviorism en antar kom p ositionell teori att d et finns sociala m ekanism er som u tgör förm ed land e länken m ellan bete end e och stim u li. Id éer om att social gem enskap sku lle ha försvu nnit i städ er (community lost) avvisas, liksom att m änniskor generellt p åverkas p sykologiskt negativt av att bo i städ er.14 Människors beteend e p åverkas enligt kom p ositionell teori istället av ekonom isk statu s, ku ltu rella karakteristika och fam iljestatu s, m ed and ra ord sam m a attribu t som bestäm m er vilka sociala värld ar vi lever i. Beteende ses som en produkt av den lokala befolkningens
komposition/sammansättning – d ärav nam net kom -p ositionell teori.
Det hand lar om d en lokala befolkningens norm er, p olitiska värd eringar eller ku ltu rella d rag.
Det finns beskrivningar av hu r äld re tid ers kvarter i städ er var starkt integrerad e sociala värld ar d är m an d elad e u trym m en p å gård en och hjälp tes åt m ed sysslor som tvätt, barnp assning och om vård nad av äld re och fattiga. N är m an id ag ser p å d en sociala om givningens betyd else för d e boend e kan d en förefalla m ind re. Det finns fog för att tro att d en sociala om givningens betyd else m inskat. I d en m od erna stad en finns en långt större frihet d är gem ensam m a skyld igheter och ansvar får stå tillbaka. I centru m står fam iljen och fam iljelivet i d et egna hem m et. Men fortfarand e har grannarna betyd else för oss äv en om d en är en annan än tid igare. I och m ed u rbaniseringen blev rela tionen m änniska – stad sm iljö m er kom p lex och även viktigare för att skap a en id entitet och en ny tillhörighet (Lilja 1994).
14
Jfr Wirth’s teori om p sykologisk överbelastning och p sykoser till följd av stad sliv (Wirth 1938).
Grannarnas betyd else i m od ern tid beskrivs p å ett bra sätt av Ja-cobs (1993, [1961]). H ennes bok, skriven för 40 år sed an, om am eri-kanska städ er är en attack p å d åvarand e p lanering och hu r d en d öd ar grannskap och gem enskap . Det Jacobs är intresserad av är hu r vard agslivet fu ngerar i städ er och hon m enar att d etta h ar p lanerare inte tagit till sig. De förorter och om råd en som p lanerats noga förslu m m as och tvärt om . Jacobs beskriver inte äld re tid ers kvarter m ed gem en sam m a sysslor p å gård en o.s.v., u tan d en m od erna stad en och hu r grannsäm ja föränd rats m en överlevt i en annan form . H ennes id éer är basen till community saved-p erssaved-p ektivet. Det viktigaste för stad en är en ligt Jacobs att olika
fu nktioner tillåts sam existera och stöd ja varand ra.
Bostad som råd en ska även innehålla verksam heter som affärer, barer, restau ranger m .m . Mycket har att göra m ed att stad en är d ess innevånare och d är tom het p å invånare råd er, d är tap p ar stad en kontroll (Jacobs 1993). Det gäller m änniskornas säkerhet, stöd och id entitetsskap and e m .m .
Und er 1980-talet kritiserad es förorterna u tifrån en ny syn p å m änniskan. Den innefattad e om givningens och sam m anhangets betyd else för identiteten. Det u tvecklad es nya teorier om d en byggd a m iljöns betyd else, vilka betonar om givningens sociala och etiska d im ension och ser m änniskan som en m ed skap are av sin om givning. ”Jaget blir en individ som får sin identitet i relation till
omgivningen genom att ingå i en social gemenskap” (Lilja, 1999, s. 12).
Jaget är inte om givningslöst u tan är en d el av ett sam m anhang. Det byggs u p p i relationerna till om givning en som d ärm ed blir en föru tsättning för jaget och id entiteten (Lilja 1999). Synen p å m änniskan föränd ras m en också kritiken av förorten m ed gru nd en i att stad sm iljöns inverkan p å m änniskan ej bara var negativ, som i tid igare u rbansociologi. Det var flera forskare som förr såg u rbana levnad sförhålland en som ond a och om änskliga, d äribland fanns forskare som Sim m el (1981) och Wirth (1938). En av d e första p osi-tiva bild erna av liv i städ er stod ju st Jacobs för, d är hon sam tid igt visad e p å vikten av att fören a d et fysiska i om givningen m ed d et sociala (1993).
Designteori, är också av intresse för avhand lingens
frågeställning om om givningens betyd else. Teorin gru nd ar sig p å id éer om arkitektu rens och d esignens betyd else för m änniskors beteend e. Design, byggnad ers form och ru m , skap ar m ikrom iljöer som enligt teorin t.ex. inte u p p m u ntrar till s.k. norm ala m önster av social interaktion och tvärt om (Knox och Pinch 2000, s. 282). Det finns om fattand e forskning om t.ex. effekter av att bo i höghu s
för social interaktion sam t effekter för barns u tveckling. Det u nd erliggand e antagand et är att barn som bor högre u p p i flervåningshu s oftare har restriktioner för u telek. Det kan bero p å svårigheten eller besvären m ed att övervaka såd an lek (Evans, Wells, and Moch 2000). Flera stu d ier som u nd ersöker barns p sykiska hälsa och känslom ässiga u tveckling visar störningar i beteend e och ju st färre m öjligheter till lek bland höghu sbarn.
H ela trad itionen av p lanering för boend e har sin gru nd i insikten att vi p åverkas av olika m iljö er. Varför ska m an annars p lanera? Det p laneras för färre brott, m ind re p end ling, barns m öjligheter m .m . Detta hind rar inte att d et u nd er olika tid er varit olika typ er av m iljöer som ansetts som id ealet. Und er slu tet av 1800-talet ansågs stad en sm u tsig, trång och negativ för hälsan, några gick längre och sad e att stad en var m oraliskt skad lig. Det kom p eriod er d å d et t.ex. p lanerad es för träd gård sstäd er eller m ed om sorg om d et sociala livet i grannskap et o.s.v. Allt sked d e i tron att d esign och arkitektu r p åverkar m änniskors beteend e.
N ew m an (1972) u nd ersökte en asp ekt av hu r d en fysiska m iljön p åverkar m änniskors beteend e – brottsligheten. Brottslighet i städ er har p åverkats av att d et skett ett tillbakad ragand e av sam hällsliv och lokal, social kontroll i bostad som råd en när ru m sd isp osition och arkitektu r föränd rats. Ökad e antal brott kom m er sig av att d e boend e inte kan id entifiera sig m ed , eller ha kontroll över, ru m m et u tanför d eras ytter d örr m .m . Designen gör ru m m et p recis u tanför d örren för allm änt o ch d ärför tar ingen ansvar för d et. Ingen försvarar ru m m et, enligt N ew m an (1972). H an m enar em ellertid att d et går att p lanera m ot brott genom att
”creating the physical expression of a social fabric that defends itself”
(N ew m an 1972, s. 3). Alla olika ingred ienser som behövs för att göra ett försvarbart rum (defensible space) ligger latent i m änniskors känsla för territoriu m och gem enskap . Känslan för territoriu m och gem en skap stärker om vand lingen till ett säkert, p rod u ktivt och väl u nd erhål-let bostad som råd e. För att brottsstatistiken inte ska fortsätta öka m ås-te m änniskor ku nna kontrollera sin om givning och gå sam m an, vilket arkitektu ren kan bid ra till enligt författaren (N ew m an 1972, s. 2).
Gem ensam t för d eterm inistiska teorier som d esignteori och kom p ositionell teori, efter vad jag erfarit, är att d e ofta söker förklaringar till s.k. avvikand e beteend e. Det är beteend e som är avvikand e i förhålland e till d em som har m akten att d efiniera d et norm ala eller norm alt beteend e. Kanske är d et d ärför d et finns ett avstånd stagand e från d e stu d erad e objekten i d enna typ av
forskning. Determ inistisk teori innefattar inte hela sam hället eller sökand et efter förklaringar i m aktstru ktu rer. I d essa teorier återfinns orsaker till beteend e och sär skilt avvikand e beteend e hos (som tillhörand e) gru p p er av befolk ningen. I avhand lingen foku seras inte avvikand e beteend e i såd an bem ärkelse.
Kontextbegreppet – fysisk och social omgivning
Det finns behov av kom p lettering av p ersp ektiv inom forskning om relationen m änniska – m iljö, d är ett vid gat kontextbegrep p erbju d er ett sätt. Efter litteratu rstu d ier visad e d et sig att social om givning ofta saknad es i m iljöd eterm inism ens sp år likväl som d en fysiska om givningen ibland saknad es i stu d ier av t.ex. m iljöp sykologer. Det betyd er att ett teoretiskt bid rag är att argu m entera för kom p lettering, m ed ett p ersp ektiv som rym m er båd e d en sociala och d en fysiska om giv ningen. Stu d ier m ed
kombinationen av fysisk och social om givning är få, vilket är ett
argu m ent för att p röva hållbarheten i en såd an m er integrerad ansats. Kem eny (1992) bekräftar att d et finns en sp änning m ellan d en sociala d im ensionen av ”housing”, boend et i term er av hu shåll och d en fysiska d im ensionen i term er av bostad en. Detta m enar Kem eny ”suggests that a focus for housing studies within the social
sciences might well be found in terms of a combination of the two”
(Kem eny 1992, s. 156). H u r kan m an d å kom binera d en sociala och d en fysiska d im en sionen? Kem eny föreslår att m an kan se relationen m ellan hu shåll – bostad i term er av en integrerad
socio-rumslig dimension. Dessa socio-ru m sliga relationer som centreras
kring bostad en kan bäst beskrivas m ed residence, boend e p å svenska, som inbegrip er båd e interna bo stad sfaktorer och externa lokaliseringsfaktorer (Kem eny 1992). Boend e i d en m eningen att m an bor i en bostad p å en särskild p lats/ locality foku serar d ärm ed p å d en socio-ru m sliga betyd elsen.
Boend e inklu d erar d e trad itionella bostad sfrågorna som finansiering, konstru ktion, skötsel och bostad shu sets p lacering m en inklu d erar även ru m sliga p åverkan från bostad en. Det är i första hand ru m slig p åverkan p å hu shålle(n)t som bebor p latsen m en i and ra hand även p åverkan av kom binationen av hu shållskarakteristika, d en u rbana form en och d en sociala stru ktu ren i allm änhet (Kem eny 1992). Kem eny skriver om boend e, residence, ”M ost important, it focuses on the interaction
between household and dwelling and their combined effect” (s. 156). I
kontextu ella effekten av fysisk och social om givning. Slu tligen p lacerar boend e ind ivid en, eller m er rätt hu shållet, i centru m för analysen genom att foku sera p å socio-ru m sliga effekter. Detta gör att analysarbetet p end lar m ellan att ena stu nd en vara företräd esvis socialt inrikta t för att sed an d om ineras av fysisk ru m slig analys.
Kontexteffekter på skilda geografiska nivåer
Att u tföra kontextuell analys är ett sätt att kom m a vid are från d u alism en i stru ktu r – aktörsd isku ssionerna (Gu tting 1996). Det är inte beteen d et u tan p erson ens egenskap er som kom m er i foku s och d essa gru n d as i ku ltu rell, social och ekonom isk kontext. Som en annan forskare u ttrycker d et, ”groups influence individuals.
N eighbourhoods, classrooms, friends, churches, constituencies, and families, to name a few, may define a group context that profoundly shapes individual behaviour. … discusses these and other examples in his lucid explication of contextual analysis, the systematic study of group effects on individuals.” (egen understrykning där författaren avsett
ku rsivering, Iversen 1991, s. 1).
I föreliggand e stu d ie u tgör kontexten båd e d en
sociod em ografiska och d en fysiska om givningen i
bostad som råd et. Det är s.k. gru p p kontext i social form , för att anknyta till citatet ovan, m en även fysisk kontext. Ett krav för en flernivåu nd ersökning som kontextu ell analys, är d ata p å båd e gru p p - (om råd es-) och ind ivid nivå.
bostad
hushåll, 2 bostadsområde kommun, nationell nivå, 5 individ, 1
Nivåer med inverkan på individen
lokal nivå, 4 grannskap, 3
Figur 4. Kontextens olika geografiska nivåer. A lla sfärerna
påverkar indivi- den i olika omfattning. (Extra markering
