GIRL POWER - En postfeministisk visuell bildanalys av Veckorevyns omslag

(1)

Ebba Håkansson

_KALENDER

Visuell kommunikation

2018

(2)

Ebba Håkansson MP 2018

2

_INNEHÅLLSFÖRTECKNING

_PROBLEMOMRÅDE & SYFTE ______________________________________________ 3 _AVSÄNDARE & PUBLICERING _____________________________________________ 3 _MÅLGRUPP & PERSONA _________________________________________________ 4 _AVGRÄNSNING ________________________________________________________ 4 _FÄLTBIOLOGERNA ______________________________________________________ 5 _RELATERAD MEDIEPRODUKTION __________________________________________ 6 _INSPIRATION __________________________________________________________ 7 KALENDRAR_ ___________________________________________________________ 7 KÄNSLA_ ______________________________________________________________ 8

STIL & TEKNIK_ __________________________________________________________ 9

_METOD ______________________________________________________________ 10 _FÖRSTA VERSIONEN ___________________________________________________ 11 _PROCESS _____________________________________________________________ 13 _SKISSER ______________________________________________________________ 14 _BAKGRUNDSMILJÖER __________________________________________________ 15 _FÄRGER ______________________________________________________________ 15 _TYPSNITT _____________________________________________________________ 16 _FRAMSIDA ___________________________________________________________ 16 _REFLEKTION __________________________________________________________ 18 _SLUTPRODUKT ________________________________________________________ 20 _REFERENSER __________________________________________________________ 24 RESURSER_ ___________________________________________________________ 24 BILDFÖRTECKNING_ _____________________________________________________ 24

(3)

3

_PROBLEMOMRÅDE & SYFTE

Människan har i århundranden tagit för sig här i världen. Vi har skövlat skogar och fördrivit djur och natur bort från sina naturliga habitater för personlig vinning. Enligt Världsnaturfonden så beräknas ca. 200-2000 arter utrotas varje år (WWF, hämtad 2018-04-25). 99% av jordens utrotningshotade djur befinner sig i sitt

utrotningshotade status på grund av människans påverkan på djur och natur (Center of Biological Diversity, hämtad 2018-04-25). Regnskogarna krymper och isarna smälter på grund av våra framfarter. Årligen kommer rapporter från diverse naturorganisationer som varnar om nya arters hotade status här i världen.

Här i Sverige finns det också ett hundratals arter som efter människans påverkan nu även behöver människans hjälp för att kunna bli livskraftiga igen. Enligt Svenska Lantbruksuniversitetets rödlista 2015 så fanns det då 4273 rödlistade arter (SLU, 2017). Det finns flera organisationer i Sverige som jobbar på lokal, nationell och internationell nivå som aktivt försöker bevara de känsliga arter som utan åtgärder kommer att försvinna. Flera organisationer lever på bidrag och donationer och det är just därför det är viktigt att vi skänker pengar till dessa organisationer, för att dem i sin tur ska kunna fortgå i sitt arbete. Jag kommer därför på (fiktivt) uppdrag av

Fältbiologerna att skapa en väggkalender för 2019. Vinsten av intäkterna kommer att hjälpa till med att finansiera de åtgärdsprogram som arbetar med att bevara

utrotningshotade arter.

Som visuell kommunikatör har jag makten att genom bilder informera om de arter som befinner sig i ett känsligt tillstånd. Genom att illustrera dessa djur kan jag enkelt porträttera och därmed informera om dessa. Genom att visa upp bilder sätter man en identitet på djuren som är hotade och det är därmed enklare att bygga empati och känna relevans.

_AVSÄNDARE & PUBLICERING

Avsändaren till detta projekt kommer att vara Fältbiologerna. Fältbiologerna är en ideell organisation med medlemmar mellan 6-25 år. De är Naturskyddsförbundets ungdomsförbund.

Kalendern kommer att säljas på deras hemsida, läggas ut i diverse närbutiker och föreningens egna medlemmar kommer frivilligt att distribuera egen försäljning. Produktionskostnaden kommer ingå i priset på kalendern, där man beräknar att vinsten ska gå till projekten. Det är en mindre procentinsats av intäkterna som kommer att gå för att finansiera produktionen.

Jag har under projektets gång mejlat Fältbiologerna med frågor om de tidigare haft liknande projekt där de samlar in pengar till välgörande ändamål. Dessvärre har svar uteblivit, men baserat på den information som de ger ut på dess hemsida om tidigare projekt verkar de inte ha släppt en kalender tidigare. Däremot släpper de ibland böcker om djur och natur.

(4)

4

_MÅLGRUPP & PERSONA

Kalendern kommer att rikta sig mot 18-30åringar som söker en snygg

inredningsdetalj, kanske i deras första egna hem. Personen som köper denna kalender är intresserad av välgörenhet, men inte nödvändigtvis engagerad. Den har av olika anledningar kanske inte möjlighet eller engagemang till att vara

månadsgivare eller ideellt verksam. Personen tycker om att ”få” något i utbyte mot sitt bidrag.

Anledningen till att jag har valt 18-30åringar som min målgrupp är av flera skäl. Fältbiologernas målgrupp är som tidigare nämnts, 6-25 år. Jag resonerade att en yngre målgrupp inte är den bästa gruppen att satsa på när man ska försöka samla in pengar. De flesta barn och ungdomar under 18 år saknar inkomst och hade kanske behövt förlita sig på sina föräldrar för att få tag på ett eget exemplar av kalendern. Ifall man istället skulle satsa på en målgrupp över 30 hade i och för sig många föräldrar ingått. Men jag tror att de flesta föräldrar kanske hade hjälpt till att köpa kalendern i alla fall. Folk över 30 har i större sträckning ofta en bättre inkomst och kan därefter donera pengar på ett annat sätt an vad unga vuxna kan.

När målgruppen sträcker sig mellan 18-30, finns det en möjlighet för de äldre medlemmarna att nå ut till vänner och bekanta som befinner sig i samma

åldersspann. Att utforma en kalender vars stil tilltalar unga vuxna, gör även att både äldre och yngre personer än målgruppen ändå kan uppskatta kalendern. Det känns också rimligt att ett ungdomsförbund riktar sig till en yngre målgrupp, då kalendern även gör reklam för organisationen. Det finns eventuellt en chans att generera nya äldre medlemmar (18-25).

För att anpassa sig till målgruppen kommer kalendern inte vara en

”funktionskalender” där man skriver anteckningar. Den yngre generationen förlitar sig mycket på smartphones och diverse för att hålla koll på saker, medan en äldre

generation mer kanske hade uppskattat en familjekalender där man kan skriva upp alla barns aktiviteter. Målgruppen är snarare ute efter en inredningsdetalj än ett redskap att underlätta vardagen med.

_AVGRÄNSNING

För att avgränsa detta arbete har jag valt att fokusera på svenska djur. Folk har i regel ett större intresse utav saker som ligger nära dem själva. Den kommer enbart att säljas på svenska marknaden och kommer därför enbart att rikta in sig till den svenska köparen.

(5)

5

_FÄLTBIOLOGERNA

Fältbiologerna saknar en enhetlig visuell profil, men nedan skådas ett axplock av illustrationer från deras hemsida och tidskrifter. De har också två olika loggor som de använder på sin hemsida (fältbiologerna.se). Fältbiologerna har en historik av att beställa illustrationsjobb av olika illustratörer för att visualisera olika artiklar och tidigare publikationer. Stilen är därför spretig, men handgjorda illustrationer (eller illustrationer som känns handgjorda) är ett genomgående tema.

(6)

6

_RELATERAD MEDIEPRODUKTION

Utrotningshotade arter tidigare arbeten:

I tidigare arbeten med att informera om utrotningshotade arter har jag bland annat kollat på WWF:s kalender med utrotningshotade djur. I den har de valt att använda sig av fotografi för att visa upp djuren. Detta är ett mycket effektivt sätt för att ge en realistisk återgivning av djuret i dess naturliga miljö. Här har de även valt att

inkludera en liten textsnutt om djuret där de berättar vart det bor och vad som hotar det. I mitt eget arbete kommer jag att gå till väga på ett liknande sätt, där jag

använder en illustration på djuret och skriver fakta om det. Det jag inte kommer att göra liknande är såklart att jag kommer att illustrera för hand istället för att fota. Jag kommer även att försöka utveckla layouten. Det finns saker som hur de placerat logga, informationstext och bild i nederkant som jag vill göra annorlunda i min egen kalender. Jag kommer att vilja få text och kalenderupplägg att se mer enhetligt ut. Jag har inte heller möjlighet att gå ut i naturen, hitta alla dessa djur och fotografera dem. Därför är illustration ett ypperligt sätt för mig att avbilda dessa.

Jag har även tagit stor inspiration från en annan kalender där 10% av vinsten har gått till välgörenhet. Skaparen av denna kalender heter Anna Cote. Hon är amerikan och jobbar som grafisk designer. Till en början inspirerades jag av hennes arbete med färg och att illustrera djur i sin natur. När jag valt min stil så försvann i stort sett all färgen ur mitt arbete, men jag valde ändå att titta på hennes sätt att jobba med texten. Från hennes arbete valde jag att använda samma sätt att visa datum och månad, då jag tyckte att det kändes lyxigt. Hon har också ett liknande koncept som jag valt att gå tillväga med, där hon låtit djuret ta en mindre fysisk plats på pappret. Det jag inte gillade med hennes medieproduktion var valet av typsnitt. Typsnittet fungerar inte riktigt lika bra i en skandinavisk miljö.

Bild 1.

(7)

Ebba Håkansson MP 2018 7

_INSPIRATION

Kalendrar_

Moodboard

Det jag har inspirerats av när det kommer till utseendet på text, layout och samspel mellan text och bild har varit av minimalistisk karaktär. Jag har inspirerats av enkla typsnitt utan seriff som ger en enkel och stilren känsla. Jag tycker detta känns väldigt modernt och skandinaviskt. Jag gillar också när man har lämnat en stor tom yta, vilket ger en känsla av anspråkslöshet. Det jag dock vill undvika är att det blir allt för anspråkslöst, så att det inte längre känns intressant att titta på, något som jag anser minimalistisk design ibland kan infalla i. Detta kommer jag försöka uppnå med balansen från illustrationerna. Detta typsnitt kommer också hjälpa till med att sätta illustrationerna i fokus.

(8)

Ebba Håkansson MP 2018 8

Känsla_

Moodboard

I mitt arbete med illustrationerna har jag inspirerats av bilder där djuret i sig inte har det massiva utrymmet. Jag har sökt kompositioner där djuret hamnat i kanterna av bilderna. Detta för att förstärka en känsla av att djurets existens är liten i den stora världen. Det finns trots allt inte så många exemplar av dessa arter kvar. Jag tilltalas även av känslan av ensamhet och att världen är stor och överväldigande. Som att man ens existens i universum är blott för ögat, men ändå en del av det stora hela.

(9)

9

Stil & teknik_

Moodboard

I min stil har jag inspirerats av flera saker. Jag har hållit fast i att låta djuret ta upp liten yta på pappret. Jag har gillat stil och känsla som uppstår när man låter

vattenfärg och tusch mötas. Vattenfärgen har en viss bräcklighet där man inte helt kan kontrollera resultatet, vilket jag uppskattar. Färgen har sitt egna liv, vilket också ger en speciell känsla av tillfällighet. Jag inspirerades även av mönsterskapande med tusch, där olika sätt att bygga upp textur med linjer och cirklar har inspirerat mig. Uppe i högra hörnet ser ni en illustration av Joey Hurley vilket satt stor prägel på min stil. Illustratören har låtit simpla linjer illustrera vattenytan, något som gett mig stor inspiration för hur jag själv ska närma mig texturer kring djuren jag gör. Att kombinera abstrakt och realistisk textur och miljömåleri har satt tonen för min stil.

(10)

10

_METOD

I mitt urval av djur har jag använt mig av Artfakta i Artdatabanken, vilket är Svenska lantbruksuniversitetets sammanställning av alla djur- och växtarter. I artdatabanken kan man söka efter svenskt förekommande djurarter som befinner sig i olika

rödlistekategorier. I mitt urval har jag tagit olika djur från olika organismgrupper för att försöka få en så spridd skara av djur och undvika att man bara fokuserar på ”söta djur”. I mina sökningar har jag fokuserat på kategorierna Akut hotad, Starkt hotad, Sårbar. Ett undantag som jag dock har gjort har varit att ta med Uttern som är Nära hotad. Anledningen till att jag tog med den trots att den mår relativt bra i Sverige är för att den är globalt rödlistad. Den svenska utterstammen har varit sårbar, men är numera en av de djurarter som är på väg upp igen. Den svenska utterstammen är numera en av dem som mår bäst i världen. Detta innebär att den åtgärdsplan som finns fungerar. Det innebär också att det finns anledning att fortsätta kämpa för att den ska fortsätta vara på uppgång i Sverige.

Jag har undvikit djur som enbart finns i få exemplar i Sverige, men som är livskraftiga i övriga världen. Djuren är alla naturligt förekommande i den svenska faunan. En annan viktig aspekt i detta arbete har varit att försöka välja de djur där det finns en åtgärdsplan. Jag har även varit i kontakt med SLU för att undersöka vilka arter de fokuserade på och ansåg vara speciellt i behov av hjälp.

Kalendern kommer att vara i A4 storlek. Detta eftersom att det är en lagom storlek att ha på väggen, samt att produktionskostnaderna då hålls nere. Kalendern kommer att hållas samman med en spiral, vilket också kommer att göra upphängningen praktisk.

I valet av vilket djur som ska representera vilken månad så har jag så gott som det går försökt utgå från vilken tid på året de är aktiva.

(11)

11

_FÖRSTA VERSIONEN

Jag började först med en annan idé på stil och uttryck som jag ville ha på illustrationerna. Jag ville till början ha en naivistisk stil som ett stilistiskt uttryck. Det jag eftersträvade i mina illustrationer var mycket färg, stora öppna ytor, få detaljerade objekt, avskalade

avbildningar och knappnålsögon. Jag ville låta

vattenfärgens okontrollerade kanter ta plats och göra detaljerna i bilden. Jag ansåg att den naivistiska stilen skulle representera Fältbiologerna, som trots allt är ett barn- och ungdomsförbund. Men stilen skulle ändå kunna tilltala 18-30åringar som uppskattade färg och gulligheter.

De problem som uppstod i processen var flera. Till att börja med var jag inte så bekväm i stilen, vilket gjorde att jag skissarbetet tog väldigt lång tid för varje

illustration. När jag väl lyckats välja komposition och miljö jag skulle avbilda djuret i och väl satt igång med måleriet var det saker som inte funkade. Jag tyckte vid flertal tillfällen att bilderna kändes ofärdiga, eller dåligt utförda. Ett annat problem var att stilen jag hade valt fungerade bra på dem stora djuren, men mindre bra på dem små. När jag till exempel skulle göra illustrationen för asknätfjärilen hade jag väldigt svårt att förhålla mig till den stil jag valt. Eftersom att jag velat ha ett

utzoomat perspektiv där detaljer i miljön kunde

simplifieras till enbart en färg och enklare former, blev det problematiskt när djuret var litet. För att kunna avbilda fjärilen på ett rättfärdigt sätt var jag tvungen att komma närmare. Men ju närmare jag kom, desto mer behövde jag göra detaljerat. För att inte behöva göra hela miljön detaljerad vad jag istället tvungen att frångå den platta känslan och gå in i perspektiv. Det som hände då var att bakgrunden kändes platt och miljön runt fjärilen kändes slarvigt gjord.

Något som också skapade problem när jag skulle avbilda vissa djur var att de liknade andra specifika arter. Det gick till exempel bra att göra fjällräven avskalad som en vit form med knappnålsögon, eftersom att det inte finns så många andra vita rävar att missta den för. Men för att tillexempel kunna avbilda och identifiera en asknätfjäril eller en fjällgås behövde man arbeta med distinkta detaljer för att särskilja den från andra orangea fjärilar och gäss. Det

(12)

12

hela slutade med att jag efter 6 färdiga illustrationer var missnöjd med alla förutom en.

Ett annat avgörande problem jag stötte på med stilen var att den gick mot det gulliga och barnsliga hållet. Det är ett ganska dumt beslut att fatta, när målgruppen är äldre. Jag fann mig kolla på japanska och amerikanska illustratörer som inspirationskälla. Dessa är stilar som tilltalar mig personligen, men som kanske inte är lika populärt i Skandinavien. Kollar man istället på svensk design använder man sig istället av nyckelord som ”enkelt”,” minimalistiskt”, ”ärligt” och ”jordnära”. ”Lagom”, helt enkelt. Svenskar älskar svart, vitt och grått. Även fast design ändå skulle bli lekfull, färgglatt eller spontant så är det ändå med kontroll. Det får absolut inte bli ”för mycket”.

Inte bara att min stilinspiration missade målet. Jag lyckades aldrig heller riktigt få den stil jag ville uppnå, utan

illustrationerna blev mest barnsliga och kladdiga. Illustrationerna verkade inte heller fungera inom min målgrupp, baserat på reaktioner jag fått när jag visat upp dem.

Efter 50% kritiken och en del ensamma och grubblande dagar valde jag därför att byta spår. Däremot kvarhöll jag samma koncept, där djuret ska endast täcka en liten fysisk del av ytan. Jag var fortfarande fäst vid känslan av

ensamhet och att omvärlden är stor. Jag valde också att behålla layout och typsnitt, då dem fungerade inom målgrupp.

(13)

13

_PROCESS

Stilen hann ändra sig lite innan den slutgiltiga produkten börjat ta ton. Istället för att enbart arbeta i akvarell kombinerade jag akvarell med tuschpennor. Jag beslutade att endast färglägga djuren för istället ha en detaljerad bakgrund i svartvitt. På så sätt får djuren uppmärksamhet, även fast de i regel är mindre än sin bakgrund. Utan färg hade det varit lätt att dem hade försvunnit. Att välja att göra djuren i färg var också angeläget för att kunna gestalta deras utseende, då detta är en viktig del av att informera om dem. Genom att göra djuren svartvita hade man riskerat att

”avdramatisera” dess existens, och få dem att kanske kännas mer som en illustration än en levande varelse. I gestaltandet av djuret fattade jag även beslutet att låta dem vara utan svarta konturlinjer. Det är istället akvarellens torkade linjer som får agera markör. Det beslutet gjorde att djuren fick ett uttryck som kändes mognare. Svarta linjer runt djuren hade fått dem att kännas mer serie-liknande. Serietecknandet var också något jag ville undvika.

(14)

14

_SKISSER

Mitt skissarbete bestod i stora delar av att komma på olika bakgrunder och texturer som skulle symbolisera olika material och ytor. Jag bestämde mig tidigt för att jag ville att illustrationerna skulle ha obestämda kanter och obestämd placering i

förhållandet till text. Därefter började jag skissa upp olika kompositioner och sätt man kunde låta illustrationen bryta ut i vitt. Då jag hade flera djur som levde på eller i vatten fick jag försöka komma på olika mönster, som var mer eller mindre abstrakta, för att representera vattenytan. Stor del av skissarbetet gick därför åt till att försöka måla vatten i ett mönster av tusch. I slutändan har jag några illustrationer som har en realistisk bakgrundsmiljö, några som har en abstrakt och några med en nonfigurativ bakgrundsmiljö. Speciellt de djur som var mindre fick en mer abstrakt bakgrund. Hela skissarbetet gick såklart inte ut på att hitta på sätt att illustrera vattenytor, utan även annan växtlighet och vegetation skulle arbetas fram till de landlevande varelserna.

(15)

15

Här har vi ett exempel på hur enkla linjer i olika tjocklekar kan på ett abstrakt vis kunde representera murket trä.

_BAKGRUNDSMILJÖER

Mina bakgrundsmiljöer fick som bekant stort fokus i mitt skissarbete. Vissa var

realistiska och andra var nonfigurativa. Vissa djur hade miljöer som var svåra att göra abstrakta eller sammanfatta till enkla mönster. Att till exempel försöka måla vad som ska föreställa under vatten är ganska svårt om man inte ska måla i färg eller måla havsbotten. Vattenyta har eventuellt en tydlig yta att kunna avbilda, men då flera djur levde vid och i vatten behövde jag variera dessa för att skapa variation. Då

fungerade abstrakta tekniker bra för att göra detta. När jag istället kom till de djur med unika miljöer som faktiskt hade tydliga element att bilda av så fanns det anledning att bevara dessa i en mer realistisk form. De jag valde att ha ett mer

realistiskt avbildande till bakgrunden var asknätfjärilen och fjällgåsen. Fjällgåsen bor i fjällen, vilket är kännetecknat av sina strömmar, berg och lågbeväxta dalar. För att ge känslan av dessa dynamiska landskap tycktes jag det fattades att faktiskt avbilda dessa. Detta är också den mest realistiska bakgrunden. Fjällräven finns också i fjällen, men ses ofta på snötäckta öppna ytor. För att skapa ett snötäcke hjälpte det att kunna avbilda detta i linjer. Asknätfjärilen däremot hängde i skogar och vid ängar. I blomsterarrangemanget som kom att avbildas finns endast svenska blommor. Att blommorna tydligt avbildas likt en kantformation skulle även kunna ge associationer till en blomsterkrans, vilket är något som är i regel förekommande runt

midsommarafton (infallandes i juni). Såklart hade man kunnat avbilda alla miljöer mer abstrakta och nonfigurativa, men jag ansåg att det blev mer variation av att blanda. Variation är något jag personligen uppskattar. Att bevara några mer realistiska ansåg jag vara en ledtråd för att förstå att allt andra också skulle vara miljöer, fast mer eller mindre tydliga. Även hur illustrationerna bryter ut i vitt är olika för att variera.

_FÄRGER

Jag har valt att använda så naturtrogna nyanser som möjligt för att visa upp djuren på ett så bra sätt som möjligt. Att återge djuren djuren i sin sanna färg kändes relevant för att kunna informera om dem. Färgerna är också det som stundtals särskiljer de arter jag valt från andra arter i samma organismgrupp. Till exempel fjällgåsen särskiljs från andra liknande arter genom sin gula ring runt ögat. Denna

(16)

16

detalj hade inte kommit fram på ett svartvitt fotografi. Genom att istället välja bort färg på bakgrund gör jag illustrationerna enklare och mer tilltalande till svensk publik. Det gör det även enklare att väva in i den vita ytan jag sparat som en del till att skapa rätt känsla.

_TYPSNITT

Typsnitten jag har använt mig av är GRAVITY och HELVETICA. Dessa typsnitt passar till illustrationerna och känns moderna. De är också ganska lika. Jag har använt gravity på siffor. Gravity är ett väldigt simpelt typsnitt som känns modernt och ger ett rent intryck. Typsnittet liknar också helvetica, men är lite mer avskalat. Något som gravity dessvärre inte helt fungerade på var informationstexten om djuren. Jag upplevde det ganska jobbigt att läsa igenom lite längre texter med det typsnittet. Därför valde jag istället helvetica. Helvetica är väldigt likt gravity, men är lite mer kompakt och lite mera lättläst. Något som jag speciellt tänkte på var att t:na hade en rundad fot i helvetica, vilket gör att bokstäverna flyter samman och gör det enklare att låta ögat följa raden. Det typsnittet fick därför klä rubriker och text. Både gravity och helvetica passade fältbiologernas logotyp väldigt bra. Jag valde medvetet att

använda två typsnitt som är väldigt snarlika. Jag tyckte att sifforna i helvetica var lite väl ”bestämda” i sitt uttryck och Gravity passade som bekant inte att använda i textstycken. Hade jag istället valt att använda ett väldigt annorlunda typsnitt till text och rubrik så hade det blivit alldeles för rörigt då loggan redan har ett typsnitt som är ganska annorlunda mot siffror och text.

Alltså, helveticas siffror kändes för tunga, därför valde jag gravity. Gravity var svårläst i flytande text, därför valde jag helvetica. Jag valde att använda gravity och helvetica, eftersom att dessa var lika och jag tyckte det blev för plottrigt med mer än två tydligt kontrasterande typsnitt på samma sida.

_FRAMSIDA

På framsidan valde jag att göra en dalahäst. Jag visste redan från början att jag inte ville ha någon bild från kalendern på framsidan, eftersom jag anser detta vara en spoiler. Jag ville inte heller ha ett nytt djur på framsidan, eftersom att det skulle bli konstigt att inte ha med det senare i kalendern. Den skulle även sättas i skymundan då man inte skulle få någon information om djuret heller. Jag ville inte heller göra enbart ett mönster på framsidan, då detta skulle bli enbart svartvit framsida. Hade jag gjort det i färg hade det brutit stilen jag arbetat med i kalendern. Jag valde därför att avbilda en dalahäst. Det är få saker som är så tydligt symboliskt till Sverige som dalahästen. Det är även en vanlig inredningsdetalj, vilket återkopplar till målgruppen. Det är också ett svenskt ”djur”, vilket kalendern trots allt handlar om, bara att det inte är levande. Att göra fotspår på framsidan ville jag göra som en konnotation. Ett fotspår är det som efterlämnas efter någons närvaro. Det är det som bevittnar att någon har varit på platsen, efter att denne försvunnit. Detta menade jag var symboliskt för de djur som kunde komma att försvinna. Då har vi endast deras fotspår kvar på jordens yta. Att dalahästen har en härlig röd färg som snabbt drar till sig blicken var också ett sätt att fånga konsumentens uppmärksamhet. För att ändå kunna ge en uppfattning om vad kalendern skulle innehålla så satte jag en

(17)

17

förekommande bland kalendrar. Jag resonerade även att inte göra något alldeles spektakulärt på framsidan, då det trots allt inte är denna som ska visas på väggen. När man väl använder kalendern så kommer trots allt fram- och baksida aldrig att användas.

_LAYOUT

Jag valde att sätta all text längst ner på pappersarket. Det gav ett mer jämnviktigt uttryck. Fältbiologernas logga sitter centrerad högst upp för att den skulle ses lätt. Jag valde att använda mig av deras nyare version av loggan. Än så länge verkar de använda båda loggorna, men då den nya loggan så småningom ska ersätta den gamla kommer att användas i mitt arbete. Jag tog

även hänsyn till den spiral som ska hålla samman kalendern efter tryckning. Eftersom att jag tidigt valde att låta illustrationerna byta plats på

pappersytan så behövde jag låta text och logotyp ha en fast punkt på pappret. Dels för att skapa ett enhetligt uttryck, men också för att kunna låta illustrationerna flytta på sig utan att det blir rörigt.

(18)

18

_REFLEKTION

Slutprodukten blev en tolvsidig månadskalender med ett djur per månad. Jag är mycket nöjd med slutresultatet. Som tidigare nämnt under avsnittet om ’första

versionen’ började jag min resa med en liten annan stil. Jag beslutade relativt sent att jag skulle sadla om och göra något ganska annorlunda mot vad jag tidigare hållit på med. Mitt Eureka ögonblick blev när jag fann mig själv sitta och försvara mitt val av stil och fundera varför ingen förstod det jag ville åstadkomma. Visuell kommunikation är ju trots allt att inte behöva förklara och försvara det visuella material man jobbar fram, utan det ska ju någonstans kunna tala för sig självt. Bilder ska kännas

självklara, även fast de kanske inte är det. Därför valde jag att frångå min personliga kamp till att inse att det inte funkade. Jag anser att slutprodukten verkligen tilltalar det svenska formspråket som eftertraktas i designsammanhang. Illustrationerna ger bra reaktioner inom den målgrupp jag har valt att rikta mig mot, vilket trots allt är målet. Jag tycker fortfarande att kalendern känns personlig, även fast processen innebar att jag var tvungen att ge upp en del ordinarie tankar och idéer. I slutändan tycker jag faktiskt att den känns mer personlig än vad det första stilutkastet kändes. Jag är väldigt nöjd med beslutet att börja om. Jag tycker att den stil jag valde att fullfölja projektet i känns fräsch.

Angående min tidsplanering så gick denna i stöpet nästan samma vecka som jag arbetat fram den. Till en början tänkte jag att jag skulle använda halva veckan till medieprojektet och andra delen av veckan till uppsatsen. Detta var ett koncept som inte fungerade för mig alls! För det första så förstördes tidsplanen då jag insåg att den dåvarande stilen jag arbetade med inte fungerade. Allt mitt tidigare arbete skrotades, vilket innebar att ungefär två månaders arbete försvann. Jag hamnade därför tillbaka på ruta noll, när jag egentligen skulle vara till hälften klar. En annan anledning till att planen inte fungerade var att jag tyckte det var svårt att tvärvända mitt fokus mitt i veckan. När jag väl arbetade med kalendern tog den upp en stor del utav hjärnkontoret, även på ledig tid. Dels tar det ungefär en halv dag av aktivt

tänkande för hjärnan att komma in i det och faktiskt sortera tankar och idéer man har, men sen så kändes det även onödigt att avbryta denna process för att följa

tidsplanen till punkt och pricka. Jag kände dock inte att detta påverkade tidsplanen i det anseendet att jag inte skulle hinna bli klar med mina projekt i tid.

Så ett av problemen var som tidigare konstaterat att jag bytte stiluttryck efter 50% handledningen. Att stilen inte fungerade var inget jag hade riktigt kunnat förutse förrän jag genomfört några illustrationer och testat den på den tilltänkta målgruppen. Ibland är det trots allt ganska svårt att se sina egna verk objektivt. Trots att jag själv är inom målgruppen och med det även har en validerad talan till vad som kan fungera inom denna, så är det ibland svårt att stega tillbaka och inse att det inte riktigt blivit som man hade tänkt. Jag hade fördelen att den stil jag istället valt att anamma gick snabbare att producera än vad den tidigare stilen gjorde. Anledningen till att den nya stilen var snabbare att skapa var för att den dels befann sig närmare den stil jag är bekväm med att jobba i, men också för att tusch inte har samma torktid som vattenfärg. Det går därför att arbeta med en bild i en session, till skillnad från vattenfärg, där man måste låta färgerna torka innan man kan bygga upp med nya detaljer och lager.

(19)

19

Ett annat problem som uppstod var att jag inte fick kontakt med Fältbiologerna för att kunna bättre skräddarsy projektet. Jag tror däremot inte att deras input hade

påverkat val av projekt, stil eller koncept. Däremot hade det varit intressant att veta exakt hur de närmar sig välgörenhet och olika åtgärdsprogram som finns aktiva idag för att bevara svenska djurarter. Det hade också varit intressant ifall de verkligen kunde tänka sig att köpa in en sådan här produkt för att samla in pengar till åtgärdsprogram. Deras input hade även kunnat vara avgörande för exakt vart kalendern skulle distribueras och offentliggöras. Men eftersom att detta är ett fiktivt projekt så spelar det ingen större roll på mer än ett hypotetiskt plan.

Idealet med min medieproduktion hade såklart varit att engagera människor till att engagera sig i djurens överlevnad. Förhoppningsvis kanske kalendern påverkar någon ungdom som i framtiden ska ut i vildmark och jaga utter till att avstå. Men då de flesta djurens existens var påverkad av större problem så som torrläggning och jordbruk har kanske inte gemene individ någon större påverkan på viltlivs beståndet. Det man däremot har påverkan på är att ge pengar till de som faktiskt har makt och möjlighet till att påverka. Det anser jag vara värdefullt.

Förhoppningsvis genererar denna kalender lite inkomst till de åtgärdsprogram som finns utarbetade. Även fast det inte skulle få fler att engagera sig, så är det i alla fall ett klirr i kassan för de hjälporganisationer som faktiskt gör det.

I slutändan är jag väldigt nöjd med mitt projekt och vad jag har åstadkommit. Det finns absolut saker man kan göra annorlunda i framtida projekt, så som att skissa ännu mera och testa fler saker innan man drar igång på riktigt. I just detta projekt anser jag dock inte att jag hade kunnat göra något annorlunda i den mening att jag då inte hade de förkunskaper som krävdes för att förutse vissa misstag som jag begått. Men det visar ju bara att jag lärt mig något!

(20)

20

(21)

21

(22)

22

(23)

23

(24)

24

_REFERENSER

Center of Bilogical Diversity. The Extinction Crisis.

http://www.biologicaldiversity.org/programs/biodiversity/elements_of_biodiversity/exti

nction_crisis/ (hämtad: 2018-04-25)

Svenska Lantbruksuniversitetet (2017-04-28) Rödlista 2015 – Sammanfattning.

https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/rodlistning/sammanfattning-rodlista-2015/ (hämtad: 2018-04-25)

WWF (Världsnaturfonden) How many species are we losing?

http://wwf.panda.org/about_our_earth/biodiversity/biodiversity/ (hämtad: 2018-04-25)

Resurser_

Artfakta, Artdatabanken. https://artfakta.artdatabanken.se

Fältbiologerna. https://www.faltbiologerna.se

Bildförteckning_

Kollage 1. fältbiologerna.se (hämtade: 2018-02-05)

Bild 1. WWF Wild Cats Calendar 2018.

http://www.calendars.com/Wild-Cats-WWF-Wall-Calendar-/prod201700007576/ (hämtad: 2018-02-15)

Bild 2 & 3. Anna Cote. 2018 Wildlife Calendar.

https://www.etsy.com/se-en/listing/556737703/2018-wall-calendar-wildlife-calendar?ref=shop_home_feat_4