Hälsa och samhälle
PATIENTENS
PSYKOSOCIALA
OMVÅRDNADSBEHOV
VID CANCERSJUKDOM
En litteraturstudie om patientens psykosociala
behov av omvårdnad vid cancersjukdom
JENNY FRIBERG TÖRNQUIST
KAJSA JOHANSSON
Examensarbete Malmö Högskola
PATIENTENS
PSYKOSOCIALA
OMVÅRDNADSBEHOV
VID CANCERSJUKDOM
En litteraturstudie om patientens psykosociala
omvårdnads behov vid cancersjukdom
JENNY FRIBERG TÖRNQUIST
KAJSA JOHANSSON
Friberg T, J & Johansson, K. Patientens psykosociala omvårdnadsbehov vid cancersjukdom. En litteraturstudie om patientens psykosociala omvårdnads behov vid cancersjukdom. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola, Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005
Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka patienternas psykosociala
omvårdnads behov vid cancersjukdom. Metoden är en litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar ligger till grund. Den teoretiska referensramen är Antonovskys syn på hälsa. Resultatet av denna studie visar på att cancerpatienter
PSYCHOSOCIAL
NURSING NEEDS FOR
CANCER PATIENTS
A literature review of psychosocial nursing needs
for cancer patients
JENNY FRIBERG TÖRNQUIST
KAJSA JOHANSSON
Friberg T, J & Johansson, K. Psychosocial nursing needs for cancerpatients. A literature review in the meaning of psychosocial nursing needs for cancerpatients.
Examination paper, 10 credit points, Nursing programme. Malmö University,
Health and Society, Department of Nursing,2005.
The aim of this study is to investigate the meaning and experiences of
psychosocial nursing needs for cancerpatients. The method is a literature review; ten articles met the scientific standards of quality and are the material for the conclusions of this study. The theoretical frame of reference is Antnovsky´s perspective on health. The findings of this study shows that the patients was in need of Emotional support, To improve the feeling of hope and To maintain the quality of life. This three themes shows that patients Sense of involvement can be improved.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Historik 4 Cancerbeskedet 5 Krisbearbetning 6 Sjuksköterskans roll vid krisbearbetning 8 Lagstiftning för sjuksköterskans roll inom omvårdnad 8Vårdkvalitet 9 SYFTE 10 METOD 10 Bearbetning / Analys 10 TEORETISK REFERENSRAM 11 RESULTAT 12 Emotionellt stöd 12
Stärka känslan av hopp 13
Livskvalitet 13
DISKUSSION 14 Metoddiskussion 14 Resultatdiskussion 15
Emotionellt stöd 15
Stärka känslan av hopp 16
Bibehållen livskvalitet 17
Slutsats 18 REFERENSER 19
INLEDNING
Cancer representerar ett stressfullt liv med fysisk, psykisk, social, ekonomiska och själsliga effekter. Att få diagnosen cancer kan medför en särskild kris för patienten. Detta kan medföra att patienten förutom att hon utsätts för sjukdomen och de olika behandlingsmöjligheterna också får tankar om meningen med liv och död, framtiden, om möjligheter att bli frisk. Beskedet ger ofta psykiska påfrestningar och förändringarna i familjen och de sociala relationerna. Välbefinnande för patienten är viktigt i samband med behandling och tillfrisknande av sjukdomen. (Terje, 1995) Denna tanke gjorde att vi valde att inrikta denna studie på att undersöka vilken omvårdnad cancerpatienter är i behov av.
BAKGRUND
Cancer är ett växande problem i vårt samhälle. I början av 2000- talet fick totalt ca 45 180 personer i Sverige diagnosen cancer vilket är mer än dubbelt så många som år 1961. Tack vare modern teknologi och bättre behandlingsformer har dödligheten i cancer minskat. (Cancerfonden, 2001).
Historik Ordet kris kommer ifrån grekiska krisis och betyder egentligen avgörande vändning, plötslig förändring, ödesdiger rubbning. Sedan länge har ordet
vanligtvis använts i betydelsen ekonomisk kris, eller i det medicinska språkbruket som en beteckning för den avgörande vändpunkten i ett allvarligt
sjukdomsförlopp. (Cullberg, 2003.b).
Cancerbeskedet drabbar inte bara den enskilde individen utan hela familjen. Cancer kan för många vara ihopkopplat med död och anses som en av vår tids myter som representerar det mörka och onda i livet. Inom vår kultur diskuterar man ogärna existentiella frågor som meningen med livet samt liv och död, varken inom familjen eller i yrkesutbildningar och detta kan bli ett problem i sjukvården då man hellre undviker ämnet än pratar om det. (Feigenberg, 1982).
Överlevnaden för många cancerpatienter är fem år efter det att de har fått sin cancerdiagnos. Cancer är inte längre en sjukdom som är liktydig med död men den är en andledning till att många är långtidssjukskrivna. En viktig uppgift för läkare som arbetar med cancerpatienter är att se till att patienten kan behålla sin position i samhället, hemmet, i familjen och på arbetsplatsen. Målet med all behandling är att förbättra patientens förutsättningar för överlevnad. För att uppnå detta måste läkaren ta reda på varje patients individuella behov och hjälpa till att kontakta rätt personer inom rehabiliteringsteamet. Ett idealteam runt cancerpatienten bör innehålla läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog och kurator. Sådana team finns framför allt på de stora sjukhusen men borde finnas överallt. Det är viktigt att teamet runt cancerpatienten vet hur sjukdomsförloppet är och vilka resultat man kan förvänta sig. Teamet måste vara lyhört för patientens emotionella och fysiska status så att de kan stödja patienten och hjälpa till att genomföra de förändringar som kan behöva göras. (Love, 1994).
Cancerbeskedet Red Waldetoft, D. beskriver 10 kvinnors liv före och efter cancerbeskedet.De beskriver sina egna tankar och känslor och reaktioner på cancerbeskedet och tiden där efter. En av kvinnorna beskriver sitt cancerbesked så här:
” Birger som följt med in berättar om vår längtan efter barn och om vår plats i kön till provrörsbefruktning. Hon kastar ett öga i min journal och säger:
Ojdå det var ju tråkigt.
Inne i undersökningsrummet pratar läkaren fort och utan omsvep berättar hon att /../ man kanske beslutar sig för att ta bort hela livmodern.
Läkaren pratar på och lägger inte märke till att jag inte längre lyssnar, jag vill bara fly därifrån. ” Precis innan jag går tvingar jag mig att fråga om jag har cancer. Hon svara ja och besöket är över.
Tio minuter har gått som vänt upp och ner på hela min värld.”
( a.a. s. 50-51).
Den traumatiska krisen uppstår när en person upplever sitt liv, sin sociala trygghet, sin fysiska existens eller andra livsvärderingar allvarligt hotade. Den traumatiska krisen kan även utlösas vid kränkning av självkänslan, vilket kan uppstå vid inläggning på sjukhus då man blir beroende av andra människor.
Krisreaktion vid sjukdom är inte ett tecken på psykisk sjukdom utan en normal reaktion på cancerdiagnosen.
(Bengmark m.fl. 1996).
Cancerdiagnoser skapar mer eller mindre uttalade panikkänslor, oftast beroende på bristande kunskap och en rädsla för det okända. Stress och depression är vanliga i samband med diagnosbeskedet. Människor uppträder på olika sätt under livskriser, oftast som en spegelbild av de personliga förutsättningar som patienten har vid diagnostillfället. (Cancer.nu, 2004).
Krisreaktionen som drabbar individen vid cancerbeskedet beskrivs av Cullberg som en omedveten process som ofta är tidsbunden. Krisens förlopp indelas i fyra olika faser. Den första är chockfasen som kommer i samband med diagnossamtalet. Den andra är reaktionsfasen då den drabbade börjar förstå vad som hänt och kan då reagera med ångest. Den tredje fasen är bearbetningsfasen där övergången sker successivt från reaktionsfasen. I denna fas har den drabbade ett stort behov av att prata om sina upplevelser. Den sista och fjärde fasen är nyorienteringsfasen som präglas av en tillförsikt mot framtiden. En kris är en övergångsperiod som innebär att lära sig leva med en annan verklighet och hitta en väg att handskas med livet igen, så kallad coping. (Cullberg, 2003.a).
När en människa befinner sig i kris är identiteten attackerad, självuppfattningen deformerad och självkänslan punkterad. Kriser utlöses vanligen av emotionella och gemenskapsmässiga förluster. Cullberg, (2003 b) definierar ordet kris som följer så här:
//..En situation utlöst av en yttre händelse, som hotar individens fysiska existens, sociala identitet och trygghet
eller grundläggande tillfredställelse i tillvaron..//
(Cullberg 2003,b , s 19).
Krisbearbetning Under bearbetningsprocessen kan patienten upptäcka styrkor och resurser hos sig själv som hon/han tidigare inte varit medveten om. Vid en analys av en kris är det åtminstone fyra aspekter som måste beaktas enligt Cullberg, 2003, a:
//..Den yttre verkliga händelsen,
Händelsens psykiska representation inom individen, Individens iakttagbara reaktioner,
Andra individers interaktioner med den krisdrabbade..// (Persson 1995, s. 30).
Människor i kris som blir bemötta på ett tillfredställande sätt visar sig ofta ha en god bearbetningsförmåga. Cullberg (2003,b) uttrycker att man ska lyssna med ”det tredje örat”, vilket innebär att man lägger märke till det som lämnats utanför samtalet men som uppenbarligen måste ha betydelse för en uppgörelse med det som gett upphov till krisen. (Cullberg, 2003,b).
Mötet med en människa i kris är inte en fråga om tillämpningen av en teknik, kanske inte ens en metod utan handlar om en ändamålsenlig hållning som definieras av i vilken utsträckning sjuksköterskan kan medverka till det man kallat verklighetskonfrontationen. Denna ändamålsenliga hållning kan beskrivas som en kombination av fyra komponenter: kunskap, empati, självkännedom och förankring i ett eget liv. (Persson, 1995).
De kunskaper som kan vara av värde i samband med bearbetning av kriser är bland annat hur kriser uppstår, hur de uttrycker sig, hur krisförloppet kan se ut. Det viktigaste för en människa i kris är att känna att den som lyssnar förstår och visar empati. Lyssnarens förmåga till inlevelse och igenkännande i en annans människa situation är en viktig kunskap. (a.a.).
Upplevelsen av att vara förstådd av någon är den grundläggande förutsättningen för att den havererande identiteten ska kunna återupprättas. Med självkännedomens betydelse skulle man kunna säga att vi inte kommer närmre andra än den egna rädslan medger. Att möta människor i kris innebär att utsätta sig för den andra människans utsatthet. En säkerhet i den yrkesmässiga uppgiften är en förutsättning för att man ska kunna etablera, vidmakthålla och använda sig av en dialogisk relation till en patient vars identitet kan vara svårt attackerad. (Persson, 1995).
En krisreaktion bestäms av den grad av skada som traumat har inneburit. Vid svåra trauma kan krisen bli överdeterminerad vilket innebär att reaktionens styrka inte endast förstås av den utlösande orsaken. Krisintervention är ett förhållningssätt, som alla som sysslar med människor i utsatta lägen bör vara förtrogna med och lära sig behärska och ständigt utveckla (Cullberg, 2003,a).
Ett psykiskt kristillstånd kan innebära att man befinner sig i: //.. en livssituation där ens tidigare erfarenheter
och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att man skall bemästra den aktuella situationen..//
(Cullberg, 2003, a, s. 41)
Cullberg (2003,a) menar att det finns två olika slags kriser som inte är så avgränsade från varandra: den traumatiska krisen och utvecklingskrisen.
Sjuksköterskans roll vid krisbearbetning
Det är viktigt för läkaren och sjuksköterskan att förstå patientens akuta reaktion. I chockfasen har patienten svårt att ta till sig information och det är därför bra om patienten själv får ställa frågor. Informationen bör upprepas muntligt efter 3-4 dagar eller med ett informationsblad. Patienten ska även ha ett telefonnummer som de kan ringa till om de har några frågor om sin nya sjukdom (Bengmark m.fl. 1996).
Sjukvårdspersonalens huvuduppgift är att verka för att patienten väljer uppgörelsens väg. Om den krisdrabbade upplever sig att ha rätt att ge uttryck för sin djupa upplevelse av förtvivlan skapas förutsättningar för en konstruktiv bearbetning av den traumatiska händelsen (Persson, 1995).
Sjuksköterskan bör helt och hållet inrikta sig på att sörja för det som kallas cointainerfunktionen. Detta innebär att inrikta sig på att aktivt och engagerat lyssna på vad patienten har att berätta och försöka minnas så mycket som möjligt av vad som berättas. Genom att inte störa tankeförloppet ges patienten möjlighet att uppehålla sig vid det som är centralt i den egna upplevelsen (Persson, 1995). Enligt Cullberg är den viktigaste uppgiften för den som lyssnar att var ett
”vikarierat hopp”. Detta innebär att ha förståelse och respekt för den
krisdrabbade just i den akuta situationen. Att stödja den krisdrabbade så att hon öppet kan uttrycka sina känslor är viktigt att framhålla i omvårdnaden (Cullberg, 2003,a).
Viktigt är att sjuksköterskan tydligt visar sin vilja att vara nära. Detta kan leda till att chocktillståndet hävs tidigare och innebär att patienten har någon att vända sig till när tillståndet släpper. En reaktionsfas kan betecknas som krisens kritiska fas. Patienten ställs inför valet flykt eller uppgörelse (Persson, 1995).
Om den första läkaren patienten träffar är kritisk och pessimistisk kommer det att bli svårt att motivera patienten till behandlingen, det är därför viktigt att läkaren och sjuksköterskan har en positiv framtoning när det gäller cancer.
Det är viktigt att läkaren och sjuksköterskan som har kontakt med cancer patienter är väl medvetna om sin egen attityd till cancer och cancerbehandling
(Love, 1994).
Hälsa och sjukdom kan ha såväl fysiologiska, psykiska som sociala komponenter. Detta innebär att all omvårdnad bör planeras utifrån en sådan helhetssyn.
Sjuksköterskans patientinriktade funktion är upp delad i fyra delfunktioner; förebyggande, behandlande, lindrande och rehabiliterade. Sjuksköterskans uppgift är att initiativ till beslut om åtgärder för att försöka ändra patientens situation mot önskad riktning. Det är viktigt att sjuksköterskan inte ska överföra sina egna värderingar, önskningar eller personliga mål på patienten. Sjuksköterskans ansvar är att hjälpa patienten att genomleva, bemästra och eventuellt finna en mening i olika situationer av lidande, sorg och förluster, inte minst när livssituationen inte går att förändra. (Jahren Kristoffersen, 1998).
Lagstiftning för sjuksköterskans roll inom omvårdnad
I 2§ i hälso- och sjukvårdslagen, SFS 1982:763 anges målet för all hälso- och sjukvård att ge en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Ett genomtänkt etiskt förhållningssätt ingår i kraven på god vård och omvårdnad. Liksom i all annan vård ges omvårdnad till patienterna på lika villkor utifrån var och ens behov, oberoende av ålder, kön, utbildning, ekonomi, etisk bakgrund och religion. Varje situation är unik och därför utformas omvårdnaden individuellt. Omvårdnad vilar som all annan hälso- och sjukvårdande verksamhet på verksamhet på vetenskap och beprövad erfarenhet. ( SOSFS 1982:763).
Det finns ingen allmän definition av begreppet ”omvårdnad”, det kan däremot beskrivas som omvårdnadsarbetets syfte, innehåll och metoder. Syftet är att stärka hälsan, förebygga, sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån patientens individuella möjlighet och behov, minska lidandet samt ge möjligheten till en värdig död. Omvårdnad omfattar även åtgärder i syfte att skapa en hälsobefrämjande miljö, att undanröja smärta, samt att ge stöd och hjälp till patienter i deras reaktioner på sjukdom, trauma, funktionshinder och i behandlingssituationer. I Socialstyrelsen allmänna råd står det även att en sjuksköterska som har en kvalificerad utbildning i specifik omvårdnad är särskilt lämpad för att svara för den praktiska utformningen av omvårdnaden.
Vårdkvalitet
Begreppet kvalitet är ett mångdimensionellt begrepp och det finns många definitioner utav det. Många omvårdnadsforskare förknippar kvalitet med känsla av behovstillfredsställelse, utlovad kravuppfyllelse, god överensstämmelse mellan de förväntningar en person kan ha på en tjänst och hur tjänsten utförs. Inom vårdområdet kan kvalitet betyda olika saker för patient och läkare eftersom de ser på vården utifrån olika perspektiv. (Grimsby, 1993).
För patienten kan kvalitet t.ex. vara tillgänglighet, kontinuitet, god information, om olika vård- och behandlings alternativ och deras resultat, kunnig, vänlig och förstående personal med mera. För att lyckas uppnå god kvalitet på den hälso – och sjukvård som produceras måste all personal arbeta mot samma mål. Kvalitetsarbete är en målmedveten, strategisk och kulturell förändring, som bygger på en välmotiverad personal. Det är ett kontinuerligt arbete som griper in i alla sjukvårdens funktioner och berör samtliga anställda. Utan personalens delaktighet och engagemang kan man inte skapa kvalitet. Kommunikation och återföring är därför viktiga faktorer i kvalitetsarbetet. (a.a.).
Det kan sägas att om man botar cancern, men har en dålig emotionellt
omhändertagen patient och familj så är resultatet mindre bra. Men om patienten dör och har fått gott stöd under hela processen och familjen har fått den bästa möjliga support, har man fått ett gott resultat (Thorne, 1999).
SYFTE
Syftet är att belysa patientens psykosociala omvårdnadsbehov vid cancersjukdom.
METOD
Den valda metoden för att kunna besvara syftet är en litteraturstudie. De använda databaserna är: PubMed, Elin, och Blackwell synergy. Där utöver har artiklar sökts i tidskrifterna: Cancer Nursing och Journal of advanced nursing. Facklitteratur är sökt på Medicinskabiblioteket på Universitetssjukhuset MAS och Malmö statsbibliotek. De använda sökorden är: cancer and management, cancer and coping, cancer and caring.
Tabell 1. Redovisning av litteratursökning den 23 november 2003
Söksystem/ sökord:
Limits: Träffar: Läst abstract: Använt:
ELIN Cancer AND coping No Limits 195 7 1 ELIN Cancer AND management 2001 - 2004 1213 15 1 PubMed Cancer AND coping No Limits 82 5 2 Cancer Nursing No Limits 20 8 3 Journal of advanced cancer No Limits 20 6 1 PubMed Cancer AND caring No Limits 1 2 Summa: 42 10 Bearbetning / Analys
Tio artiklar valdes ut för bearbetning. Inklutionskriterierna var: Kvalitativa studier som efter kvalitetsbedömning enligt Polit m.fl.(2001) samt Willman och Stoltz (2002) höll en god struktur, kom från olika delar av världen och gav en bred syn på cancerpatienters behov av psykosocial omvårdnad. Exklutionskriterierna var: Kvantitativa studier och studier som var skrivna på något annat språk än engelska.
Vid bearbetning och analys av artiklarna har författarna använt sig av analytisk induktion och följt anvisningarna i Hartman (1998). Analytisk induktion innebär att man först efter det att data insamlandet är slutfört börjar analysera materialet (a.a.). Efter upprepad genomgång av materialet har det organiserats och kodats, detta har gjorts av båda författarna gemensamt. Antonovskys (1991) syn på hälsa låg till grund för vårt tankesätt. Hans tankar genomsyrar tolkningen och det sätt vi valt att redovisa resultatet på.
TEORETISK REFERENSRAM
Materialet har bearbetas med hjälp av Antonovsky (1991) syn på hälsa. Som formuleras i hans hälsoorienterande teori, KASAM (känsla av sammanhang). KASAM står för känsla av sammanhang.
” Känsla av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig med dynamisk känsla av tillit och att de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga och dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang”. (Antonovsky, 1991 sid. 41). I KASAM ingår tre övergripande begrepp:
Begriplighet - syftar på vilken utsträckning man förstå verkligheten och om yttre
och inre stimuli upplevs gripbara. Finns en hög känsla av begriplighet, förväntar man sig att de stimuli man möter på i framtiden är förutsägbara eller åtminstone går att ordna eller förklara.
Hanterbarhet – en känsla av att man kan påverka situationer man möter och veta
att resurser man har, motsvarar de krav som ställs på en. Finns hög känsla av hanterbarhet känner man sig inte som ett offer för omständigheterna.
Meningsfullhet – syftar på vilken utsträckning man känner att livet har
känslomässig innebörd och att de krav som livet ställer på en är värda att investera i. Hög känsla av meningsfullhet kan konfronteras med utmaningar och söker en mening i dem och gör sitt bästa för att med värdighet hantera dem. (a a).
Antonovsky (1991) beskriver sin syn på hälsa som ett multidimensionellt kontinuum från hälsa till ohälsa och ser alltså inte hälsa som frånvaro av sjukdom. Stressoarer är livserfarenheter som kan påverka rörelsen mot både hälsa- och ohälsapolen och som kan vara både positiva och negativa. Dessa stressoarer är ständigt närvarande och kan vara hälsobefrämjande beroende på typen av stressoarer och hur framgångsrik upplösningen av spänningen är.
RESULTAT
Syftet med studien var att belysa patientens psykosociala omvårdnadsbehov vid cancersjukdom. Analysen resulterade i tre teman. Emotionellt stöd, stärka känslan av hopp och bibehålla livskvaliteten.
Dessa kommer att presenteras i löpande text. Emotionellt stöd
Patienter med cancerdiagnos har ett tydligt behov av emotionellt stöd inte bara för sig själv utan också för sina närstående. Stödet från närstående och sjukvårdspersonal är oerhört viktigt för de cancerdrabbade kvinnorna och påverkar både deras uppträdande och deras emotionella situation (Davis m.fl. 2003 samt Chan m.fl.2001). Stödet från läkare och sjuksköterska är viktigt och patienterna upplevde att det är viktigt hur läkaren beter sig och vad han/hon säger. De patienter som inte får det stöd som de behöver har förståelse för att det inte finns tid. Patienterna tycks ha en stark oro för att ta upp för mycket av läkarens tid när de vet att det finns andra patienter som väntar (Leydon m.fl.,2000, Davis m.fl. 2003 samt Chan m.fl. 2001) En patient sa:
”Doctors and nurses should give more detailed information and clearer instructions. But their workload is so heavy … They are always in a hurry”.(Chan
m.fl. 2001 sid.391).
Alla 18 patienterna i Chan m.fl. (2001) räknar inte heller med att kunna få emotionellt stöd från läkaren, men tycks ha en större tilltro till att få möta ödmjukhet av sjuksköterskan
De närstående var ofta ett tyst stöd till dessa kvinnor, det kunde handla om barnpassning, matlagning, städning m.m. Gott stöd från familjen och vännerna är en skyddande faktor och brist på stöd kan associeras till mindre emotionell inställning.
Sjukvårdspersonalen kan på många sätt ge cancerpatienter emotionellt stöd. Det har visat sig att kvinnor med cancer är i behov av ett gott stöd från de sjuksköterskor och läkare som ingår i behandlingsteamet. Det emotionella stödet kan cancerpatienterna få genom att delta i gruppterapi eller individuellterapi där man har möjligheten att uttrycka sina känslor. Detta känns väldigt effektivt under tiden när man har fått sin cancerdiagnos då stöd behövs som mest. Kognitiv beteendeteknik så som avslappning och kämparvilja är viktigt under behandlingstiden.
Sjuksköterskan kan även hjälpa cancerpatientens närstående att bearbeta emotionell stress och beteende förändringar så att de kan stödja patienten till fullo i sin sjukdomsprocess. De patienter som ingick i ett team hade mindre psykosocial smärta än de som inte var delaktiga i teamet. Att ha kontakt med samma sjuksköterska skapar ett förtroende. Familjerna visade ökande öppenhet, anknytning och förtroende i omvårdnads relationer. Kompanjonskapet med familjerna såg varje sjuksköterska ett gripande mönster av upplevelse av vad mening med omvårdnad betydde. Ökad överlevnad med personer som har cancer och deras familjer kräver ingripande av sjuksköterskor som kan hjälpa personen
Stärka känslan av hopp
Många av cancerpatienterna hade ett stort hopp om att bli friska och detta kan stärkas av sjuksköterskan hopp genom kontinuitet, psykosocialomvårdnad och kommunikation. (Leydon m.fl.2000, Endo m.fl. 2000, Bernhardson m.fl. 2002 samt Carlson & Bultz 2003) Patienterna ansåg att hopp var förknippat som en förmåga att leva ett normalt liv som möjligt trots cancern. Även de patienterna som hade en avancerad cancer byggde upp en fasad av hoppfullhet. ”Att vara positiv” var starkt förknippat med hopp för både cancerpatienter och sjuksköterskorna som vårdade dem. För sjuksköterskorna innebar hopp den förmåga patienterna har att hantera cancersjukdomen men även att patienterna genomgick livsstils förändringar, gick med i support grupper och följde sin medicin ordination (O´Baugh m.fl. 2003).
Att ha kontakt med samma sjuksköterska skapar ett förtroende. Familjerna visade ökande öppenhet, anknytning och förtroende i omvårdnadsrelationer. Kompanjonskapet med familjerna såg varje sjuksköterska ett gripande mönster av upplevelse av vad mening med omvårdnad betydde. Kontinuitet och kompanjonskap gjorde att familjerna kände hopp om framtiden och sjuksköterskan kunde hjälpa familjerna känna igen sina egna krafter så att de lättare kunde möta den svåra tiden i deras liv. Sjuksköterskorna beskrev att de önskade förbättra vården, vilket innebar att ge patienterna en känsla av säkerhet och förtroende, att ha intresse för patienten, att vara sensitiv, nyfiken och att ha sinne för humor detta gjorde att patienternas hopp om framtiden stärktes. (Endo m.fl. 2000, Bernhardson m.fl. 2002, samt Carlson & Bultz 2003).
I olika tidsperioder av sjukdomsförloppet ökade eller minskade patienternas behov av information och att själv söka information. Perioderna då patienterna sökte information själv var ofta präglade av att de själv censurerade det som lästes för att undvika negativ information om sin sjukdom detta för att kunna hålla hoppet uppe. Patienterna pratade sällan om sina erfarenheter och förträngde sin cancersjukdom när de gick ut ifrån sjukhuset och upplevde att de på så sätt kunde hålla hoppet uppe (Leydon m.fl. 2000).
Bibehållen livskvalitet
Flertalet patienter kände att en positiv attityd var att ha kontroll över livssituationen. Det var inte så mycket att de skulle besegra cancern utan mer att cancern inte skulle få besegra dem. Patienterna kände att de kunde ta kontroll över situationen med hjälp av olika strategier t.ex. att söka mer information om cancer, meditera, kontrollera negativa tankar och fokusera sig på roliga saker för att uppnå en god livskvalitet. (O´Baugh m.fl. (2003) Livskvalitet kan betraktas som nyckeln till bra behandling av cancer och resultatet av effektiviteten av omvårdnaden (Mystakidou m.fl. 2002 , Chan m.fl. 2001, Sellick & Yan 2004). En god livskvalitet kan vara till hjälp att bearbeta dödligheten och sjukligheten och
formulera realistiska mål och utveckla specifika omvårdnadsstrategier för att öka patientens livskvalitet och hjälpa dem genom det obehagliga av sjukdomen och behandlingen.(Sellick & Yan 2004)
Cancersjukdomen inkluderar många subjektiva element så som fysisk, emotionell och social funktion av patientens dagliga liv och familjens påverkan av varandra. Cancer är inte en individuell sjukdom utan påverkar hela familjesystemet. Cancerpatienterna uppgav att om familj och vänner behöll sitt lugn och bara sa positiva saker som ”oroa dig inte för mycket, glöm dumma tankar, var stark och ge inte upp” hjälpte det till att upprätthålla en god livskvalitet, men det kunde även vara frustrerande för patienterna om de kände att de inte kunde prata om sin sjukdom. Familjens och vännernas positiva attityd var ändå en viktig källa till styrka för att orka bekämpa cancern. (Mystakidou m.fl. 2002, Chan m.fl. 2001). Om cancerpatienterna inte hittar någon källa att få styrka ifrån kan detta leda till att patienten inte fullföljer behandlingen. När patienten är inkompetent är beslutskapandet ett stort ansvar för familjen. De närstående ville ha ett sjukvårdsteam eller någon socialarbetare som var involverade i omvårdnaden kring patienten för att både den cancersjuke och närstående skulle uppnå god livskvalitet. Ett sätt för sjuksköterskorna att hjälpa cancerpatienten att bibehålla en god livskvalitet var att använda sig av Power over Pain (POP) som är ett smärthanteringsprogram (Vallerand m.fl. 2003). Sjuksköterskan spelar en viktig roll vid förberedning av patienten och dennes familj för att hantera smärtan och andra sideffekter av sjukdomen. Om sjuksköterskan har en professionell hållning kan hon hjälpa patienter och närstående att upprätthålla en god livskvalitet. Mystakidou m.fl. (2002) och Chan m.fl. (2001) Sellick & Yan (2004)
DISKUSSION
Frågeställningen i denna litteratur studie kommer att behandlas i form av en diskussion. I denna diskussion utgår vi ifrån Antonovskys syn på hälsa och på vilket sätt sjuksköterskan kan ge psykosocial omvårdnad till cancerpatienter. Metoddiskussion
Vi fann att inom forskningsområdet cancer fanns det mycket att tillgå, men inom området som berör sjuksköterskans och patienternas upplevelser av omvårdnad vid cancer är det först de senaste decennierna som forskning gjorts. Någon forskning om sjuksköterskans kunskap i bemötande av cancerpatienter fanns inte att hitta. Detta kan bero på författarnas ovana att söka, men det kan även vara så att det inte gjorts någon forskning i detta ämne. Därför har vi under resans gång ändrat vårt syfte från att belysa sjuksköterskans kunskaper i bemötande av cancerpatienten till patientens omvårdnadsbehov vid cancersjukdom.
Det kunde vara intressant att göra en empirisk studie i ämnet och detta kan vara ett framtida forskningsområde. Det har varit positivt att genomföra en litteraturstudie då detta gav oss en överblick av den forskning som har gjorts inom cancerområdet. Denna kunskap kan ligga till grund för vidare forskning inom området.
De studerade artiklarna gäller främst kvinnors upplevelser av omvårdnaden vid cancer och dessa kommer ifrån olika delar av världen. Det hade varit intressant att få in ett genusperspektiv men då det varit mycket svårt att hitta något om mäns upplevelser av omvårdnaden vid cancer är detta något som inte lagts fokus på. Många utav artiklarna tar upp i sin bakgrund de kulturella aspekterna av ämnet. Eftersom artiklarna kommer från olika delar av världen finns en möjlighet att omvårdnad av cancerpatienter uppfattas olika.
Hartman (1998) visar på att ett kvalitativt urval görs efter de individer som kan besvara forskningsfrågan. Det som är värdefullt i kvalitativ forskning är att få fram variationer i uppfattning. Han beskriver även olika intervjumetoder som används inom den kvalitativa omvårdnads forskning men han tar även upp vikten i att se helheten av den person man intervjuar. De vanligaste intervjumetoderna är semistrukturerade eller ostrukturerade intervjuer. Den semistrukturerade
intervjumetoden har varit det vanligaste i artiklarna som bearbetats.(a.a.). När vi granskade och kvalitetsbedömde artiklarna använde vi oss av Polit m.fl.(2001) samt Willman och Stoltz (2002) detta tyckte vi var till stor hjälp i granskningen då både Polit m.fl. och Willman och Stoltz (2002) är mycket tydliga i sina riktlinjer om hur vetenskapliga artiklar ska se ut och det gör att det är lätt att arbeta med. När vi kvalitetsbedömt artiklarna efter Willman och Stoltz (2002) konstaterade vi att artiklarna höll en mycket god kvalitet.
Resultatdiskussion
Antonovsky (1991) menar att begriplighet kan stärka individens copingresurser som står i motsats till ohälsosamma stressfaktorer t ex. att bli sjuk i cancer.
Information kan därför ses som en utifrån kommande och hälsobefrämjande faktor som kan hjälpa patienten att hantera sin sjukdom.
Emotionellt stöd
Ett gott emotionellt stöd till cancerpatienterna och deras närstående är viktigt för att en god omvårdnad ska uppnås. Om cancerpatienten och dennes närstående får det stödet som de önskar så kan detta stärka patientens KASAM.. Stödet från familjen är viktigt för den cancerdrabbade individen. Cancer drabbar inte bara den enskilde individen utan hela familjen. Stödet från både familjen och vännerna påverkade både deras uppträdande och deras emotionella situation. Familjen och vännernas positiva attityd var en meningsfullhet för patienten att orka bekämpa cancern. För att de närstående ska kunna ge ett gott stöd är det viktigt att de är involverade i omvårdnaden, detta har visat sig i Davis m.fl. (2003) samt Chan m.fl. (2001).
Leydon m.fl (2000), Davis m.fl. (2003), Chan m.fl. (2001) samt O´Baugh m.fl. (2003) visar på att många patienter känner en oro för att ta upp för mycket av läkarens och sjuksköterskans tid men samtidigt att patienterna har stor förståelse för att läkaren och sjuksköterskan inte har så mycket tid. Denna oro för att ta upp för mycket tid kan leda till att patienten inte ställer de frågor som hon önskar få besvarade och därmed går miste om det emotionella stödet från sjuksköterskan
Det är också viktigt att läkaren och sjuksköterskan har en god kunskap om krisintervention och att hon har en god förmåga att känna empati och självkännedom om sina egna känslor inför cancersjukdom. (Love 1994).
Om stödet från både sjukvårdspersonal och anhöriga brister kan detta leda till psykologiska svårigheter så som sömnsvårigheter, ångestattacker och psykosomatiska besvär. För att förhindra psykologiska svårigheter är målet med kristerapi att stödja patientens egna läkningsresurser så att krisen kan ha ett naturligt förlopp till bearbetning (Cullberg 2003, b).
Davis m.fl. (2003), Carlson och Bultz (2003) samt Endo m.fl. (2000) visade på att cancerpatienterna ökade sin hanterbarhet och meningsfullhet genom att ventilera sina känslor och på så sätt minska sin psykosociala smärta. Patienterna kunde på så sätt stärka sin KASAM genom att få professionellt omvårdnadsstöd från en psykolog eller sjuksköterska enskilt eller i grupp.
Stärka känslan av hopp
Det har framkommit att det finns många sätt att stärka känslan av hopp för cancerpatienter. Närstående och sjukvårdspersonal kan bidra till att känslan av hopp stärks men det är kanske patientens egen attityd som är det viktigaste när det gäller hopp. Leydon m.fl.(2000) kom fram till att hoppet är mycket viktigt för cancerpatienter oavsett vilket stadium sjukdomen har nått.
Kontinuitet och förståelse från sjuksköterskorna hjälpte patienten och dennes närstående att stärka hoppet detta framkommer i Endo m.fl. (2000) och i O´Baugh m.fl. (2003). Att kontinuitet stärker hoppet för cancerpatienter har onkologiska kliniken på Universitetssjukhuset MAS uppmärksammat där de strävar efter att patienterna ska få samma ansvariga sjuksköterska vid alla inläggningstillfällen. Hoppet är något som vi bär inom oss och som kan betecknas som en känsla eller ett sinnestillstånd. Hur starkt och framträdande hoppet är kan beror på individens erfarenheter. ( Jahren Kristoffersen 1998)
Människan är inte normalt medveten om känslan av hopp. Hoppet kan fungera som en grundläggande inre trygghet eller övertygelse. I hoppet finns en tilltro att man får hjälp från andra när man behöver det. Om individen inte har kunnat utveckla tillit och grundläggande trygghet under sjukdomstiden kan upplevelsen av hoppet vara försvagat. Hopp eller avsaknad av hoppet färgar vår upplevelse av livet och det färgar även våra förväntningar på framtiden. Upplevelsen av hopp är därför en viktig utgångspunkt för hur vi upplever och klara av svåra livssituationer.(a.a.)
Det framkom i Endo m.fl. (2000) och Carlson och Bultz (2003) att flera psykoonkologiska program visat att cancerpatienterna uppnår en förhoppningsfull tid om man så tidigt som möjligt i behandlingen använder en rutinerad psykosocial undersökning med detta undviks problem i framtiden vilket gör att cancerpatienternas KASAM stärks. För cancerpatienterna i O´Baugh m.fl. (2003) innebar hopp den förmågan att leva ett normalt liv trots cancern. Sjuksköterskorna ville ge patienterna en känsla av säkerhet och förtroende så att patienternas hopp om framtiden stärktes, detta framkom även i Bernhardson m.fl. (2002). Genom att sjuksköterskorna gav uttryck för att livet hade en mening och att hoppet kan ha en positiv förändring på patienten. Sjuksköterskan är en viktig del av patientens och
de närståendes miljö, hennes attityder och förhållningssätt kan vara avgöra patienternas upplevelser av hopp.
Genom att förmedla hopp innebär det att sjuksköterskan visar att hon tror på en framtid med positiva förändringar för cancerpatienten (Jahren Kristoffersen 1998).
Sjuksköterskan kan uppmuntra patienten att aktivt använda sina resurser, hon kan uppmärksamma resurser som patienten kan använda sig utav och färdigheter som går att träna upp för att öka patientens förmåga att ta till vara på sig själv. Sjuksköterskan kan förmedla att hon har tilltro till patientens förmåga att uppnå önskade resultat. Upplevelsen av att klara av något själv kan oftast öka upplevelsen av att ha ett värde i livet. Sjuksköterskan har en viktig roll när hon ställs inför svårigheter och utmaningar i mötet med cancerpatienter. Allt lidande kränker i något avseende människans värdighet (Jahren, Kristoffersen 1998).
En människa som lider har oftast svårt att tala om sitt lidande då hon känner sig både djupt olycklig och skamsen över sitt lidande. Männen i Leydon m.fl.(2000) pratade sällan om sina erfarenheter och förträngde sin cancersjukdom när de lämnade sjukhusen. På så sätt kunde de upprätthålla sitt hopp och stärka sin KASAM. Patienterna som själva sökte information om sin sjukdom undvek den negativa informationen för att kunna hålla hoppet uppe.
Tid till bearbetning och reflektion stärker viljan till mening, vilket medför att individen måste få ro och tid för sig själv för att hitta en mening. Hoppfullhet kan påverka immunförsvaret på ett gynnsamt sätt och hoppet har kraftig inverkan på hur patienten hanterar en situation. Hoppet ger energi och krafter att bearbeta sin sjukdom (Jahren, Kristoffersen, 1998).
Bibehållen livskvalitet
Livskvalitet har haft betydelse för människan i alla tider, t.ex. Aristoteles som menade att livskvalitet var en aktivitet som gav lycka. För Aristoteles var denna aktivitet tänkandet. (www.omv.lu.se/monaapple/uppsats/bakgrund/20.htm ).
Stödet från sjuksköterskan och annan vårdpersonal är viktig under hela sjukdomstiden, det är viktigt att rikta in sig på att aktivt lyssna på och engagera sig i vad patienter berättar. Det är även viktigt att ha förståelse och visa respekt för patienten och dennes närstående så att de känner en öppenhet i att kunna uttrycka sina känslor för att bibehålla sin livskvalitet. (Persson, 1995).
Stödet från sjuksköterskan stärkte cancerpatienternas livskvalitet och uppmuntrade familjemedlemmarna att involvera sig i omvårdnadsprocessen för att undvika missförstånd under sjukdomstiden. Om patienten upplever god livskvalitet kan detta hjälpa patienten att bearbeta dödlighet och sjuklighet och på så sätt förbättra kvaliteten på omvårdnaden inom cancervården men även stärka patientens KASAM, som framkom i Sellick och Yan (2004).
detta hjälper patienten och närstående att höja livskvaliteten menar Mystakidou m.fl. (2002) och på så sätt kan KASAM stärkas.
Livskvalitet för patienterna i O´Baugh m.fl. (2003) var att de kände en positiv attityd över att ha kontroll över sin situation. Det var viktigt för patienterna att de skulle besegra cancern och inte att cancern skulle besegra dem. För att uppnå en god livskvalitet tog patienterna hjälp av att söka egen information, meditera och fokusera sig på roliga saker.
Sjuksköterskan kan genom att bemötta patienterna med omsorg, respekt, ansvar och förståelse bidra till att patienterna stärker sin upplevelse av identiteten eftersom att sjukdom och lidande kan hota en individs upplevelse av identiteten. Gemenskap kan innebära att man får olika former av stöd och praktisk hjälp. Gemenskapen kan bli en resurs för patienterna att klara av olika typer av utmaningar, utan att de kan försämra hälsan (Jahren Kristoffersen, 1998).
Den sociala gemenskapen inom familjen, vänkretsen och arbetslivet är stor betydelse för att kunna bevara och stärka identiteten under sjukdomsperioden. Patienterna i Chan m.fl.(2001) uppgav att familjen och vännerna behöll sitt lugn och bara uppmuntrade patienten hela tiden. Familjen och vännernas positiva attityd var en källa till styrka för patienterna att orka bekämpa cancern och på så sätt stärka sin KASAM. Sjuksköterskan spelar en oerhört viktig roll vid förberedning av patienten och dennes närstående under sjukdomsförloppet och om sjuksköterskan har en professionell hållning kan hon hjälpa både patienten och närstående att upprätthålla en god livskvalitet Vallerand m.fl. (2003).
Slutord
Cancerpatienter har ett stort psykosocialtomvårdnadsbehov som innefattar emotionellt stöd, stärkande av hopp och bibehålla livskvalitet. I knappa ekonomiska tider kan man befara att patienterna kommer i kläm vilket kan göra att patienterna inte få den vård i den utsträckningen de är i behov av. Vår förhoppning är att detta resultat kan stärka sjuksköterskors förståelse för betydelsen av stöd och omvårdnad till patienter som drabbats av cancer. Om sjuksköterskan och de närstående kan ge ett gott stöd och hjälpa till med att stärka hoppet och bibehålla patientens livskvalitet kan detta göra så att patientens KASAM stärks ytterligare.
REFERENSER
Antonovsky, A (1991) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Bengmark, S. Bergentz, S-E. Rydholm, A. Zederfeldt, B (1996) Femte upplagan.
Kirurgi för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur.
Cancer i siffror 2001. www.cancerfonden.se. Cancer.nu. www.cancer.nu/news_one.asp?id=121.
Cullberg, J (2003 a). Dynamisk Psykiatri. Sjunde utgåvan. Finland. Tryck WS Bookwell, S. 504
Cullberg, J (2003 b). Kris och utveckling. Fjärde utgåvan. Finland Tryck WS Bookwell, Natur och Kultur. S. 185.
Feigenberg, L (1982) Psykosociala aspekter på cancer och cancervård. Kristianstad: Boktryckeri AB.
Grimsby, U (1993). Arbeta med kvalitet. Utveckling av standards och indikationer
i vården. Lund: Studentlitteratur.
Hartman, J (1998) Vetenskapligt tänkande Från kunskapsteori till metodteori. Lund :Studentlitteratur.
Jahren ,Kristoffersen N (1998) Allmän omvårdnad 1. Proffession och
ämnesområde- utveckling, värdegrund och kunskap. Första upplagan. Stockholm:
Liber AB.
Love, R. (1994) (Red) Manual of clinical oncology. Sixth Edition. Berlin Heidelberg: Springer-Verlag.
Persson, T (1995) Att möta människor i kris- om kristeori och krisbistånd. Lund: Studentlitteratur.
Polit, D F, Beck, C T & Hungler, B P (2001) Essentials of Nursing Research –
Methods, Appraisal, and Utilization. Philadelphia: Lippincott.
Terje, I (1995) Vägen tillbaka, rehabilitering av cancerpatienter. Södertälje: Ljungbergs tryck.
Thorne, S. (1999) Communication in cancer care: What sciance can and cannot teach us. Cancer Nursing. 22,5,s 370- 378
SOSF 1993:17.Socialstyrelsens allmänna råd. Omvårdnad inom hälso- sjukvården.
Willman, A. Stoltz, P. (2002) Evidensbaserad omvårdnad- en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
www.omv.lu.se/monaapple/uppsats/bakgrund/20.htm
ARTIKLAR
Bernhardson, B. Blomberg, K. Börjeson, S. Franklin, L. Johansson, E. Leveälahiti, H. Sahlberg, E. Ternestedt, B.(2003) Complexity in caring for patients with advanced cancer.Journal of Advanced Nursing, vol.45 sid.420-429 Carlson, L. Bultz, B. (2003) Benefits of psychosocial oncology care: improved quality of life and medical cost offset. Health and Quality of life outcomes, 1:8 Chan, C, Molassiotis, A, Yam, B, Chan, J, Lam, C. (2001) Traveling Through the Cancer Trajectory: Social Support Perceived by Women With Gynecologic
Cancer in Hong Kong. Cancer nursing, vol 24. sid.387-394
Davis, C. Parle, M. Redman, S. Turner, J. Williams P. (2003) Assessing the Support Needs of Women With Early Breast Cancer in Australia. Cancer
Nursing, vol, 27. sid.169-174.
Endo, E. Hideko, M. Kaori, Y. Mayumi, K. Mitsuko, I. Natsuko, N. Satsuki, K. (2000) Pattern recognition as a caring partnership in families with cancer. Journal
of Advanced Nursing, vol 32, sid. 603-610.
Kalaidopoulou, O. Mystakidou, K. Parpa, E. Tsilika, E. Vlahos, L. (2002) The families evaluation on management, care and disclosure for terminal stage cancer patient. BMC Palliat Care,1:3
Leydon, G, Moynihan, C, Jones, A, Mossman, J, Boudioni, M, McPherson, K. (2000) Cancer patients’ information needs and information seeking behaviour: in depth interview study. British Medical Journal, 1:320, sid.909- 913
O`Baugh, J, Wilkes, L, Luke, S, George, A. (2003) Being positive`: perception of patients with cancer and their nurses. Journal of Advanced Nursing, vol.44 sid.262-270
Vallerand, A, Riley- Doucet, C, Hasenau, S, Templin, T. (2004) Improving Cancer Pain Management by Homecare Nurses. Oncology Nursing Forum. Vol 31, sid.809-817.
Yan, H. Sellick, K. (2003) Symptoms, Psychological Distress, Social Support, and Quality of Life of Chinese patients Newly Diagnosed with Gastrointestinal
BILAGOR
Bilaga 1Mall för artikelgranskning
Enligt Polit, D F, Beck, C T & Hungler, B P (2001) Essentials of Nursing
Research – Methods, Appraisal, and Utilization. Philadelphia: Lippincott.
Titel:
Ska innehålla femton ord eller färre. I kvalitativa studier innehåller oftast titeln det centrala fenomenet och den grupp man studerar.
Abstract:
Ska vara en kort sammanfattning av studien och vara mellan 100- 200 ord. Abstractet ska innehålla en frågeställning och vilken metod forskarna valt att använda för att besvara denna. Resultatet ska beskrivas kortfattat och hur dessa kan tillämpas i den kliniska verksamheten. Genom att läsa abstractet kan läsaren avgöra om artikeln är av intresse eller ej.
Introduktion:
Sätter in läsaren i forskningsproblemet och beskriva det centrala fenomenet. Den ska innehålla syfte och frågeställningar och hypoteser ska beskrivas här.
Besläktad litteratur skall redovisas för att visa vad den aktuella studien kan bidra med. Eventuell referensram ska beskrivas i introduktionen. Vilken betydelse av studien ska också beskrivas här.
Metod:
Metoden ska innehålla urval, datainsamling, dataanalys och vilken design man har använt. Metoden ska vara anpassad till syftet. Information om forskningsmiljön och bakgrund hos dem studerade.
Resultat:
Man presenterar oftast resultaten i teman. Man har underrubriker och utdrag från rådata. Resultatet ska styrka de fenomenen som forskaren vill beskriva.
Diskussion:
Slutsatser ska dras om studiens mening, betydelse och hur resultatet kan
användas. Visa på styrka och svagheter i studien och diskutera varför man fick ett visst resultat.
Referenser:
En företeckning av artiklar, rapporter och böcker som används i artikeln ska anges här.
Bilaga 2
Bedömningsmall för litteratursammansättning enligt Willman & Stoltz (2002)
Poängsättning 0 1 2 3 Abstract ( syfte,
metod, resultat = 3p)
Saknas 1/3 ½ Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändig Medel välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel tydligt
Metod
Metodval adekvat till frågan
Ej angiven Ej relevant relevant
Metodbeskvning (repeterbarhet möjlig)
Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig
Litteratursökning Ej
beskriven
Knapphändig Medel Utförlig Urval (liknande
resultat, relevans etc) Ej
acceptabel
Låg Medel God
Vetenskaplig kvalitet på ingående studier
Ej bedömd Låg Medel God
Patienter med cancer Ej
undersökt
Liten andel Hälften Samtliga Resultat
Frågeställning besvarad
Nej Ja
Resultatbeskrivning Saknas Otydlig Medel Tydlig Tolkning av resultatet Ej acceptabel Låg Medel God Diskussion & slutsatser Överensstämmelse med resultat Slutsats saknas Låg Medel God
Ogrundade slutsatser Finns saknas Diskussion av
egenkritik och felkällor
Författare
Land, År & Tidskrift
Titel Syfte / Forskningsfråga Metod & Deltagarantal Resultat Kvalitetsbedömning Yan, H. Sellick, K. Kina. 2003. Cancer Nursing, vol, 27, No5, 2004 S. 389-399. Symptoms, Psychological Distress, Social Support, and Quality of Life of Chinese patients Newly Diagnosed with
Gastrointestinal cancer.
Syftet var att beskriva symtomen, psykologisk smärta, socialt stöd och livskvalitet hos kinesiska patienter som är
nydiagnostiserade med gastrointestinal cancer.
146 nydiagnostiserade GIT patienter var plockade från tre stora sjukhus i Shanghai. Frågeformulären var för att erhålla
demografiska och medicinska data. Engelskan var översatt till kinesiska enligt WHO:s riktlinjer.
Resultatet visade att dem vanligaste symtomen var trötthet, smärta och viktminskning. 28 % av
patienterna var deprimerade och patienterna ansåg sig ha en måttlig livskvalitet. 37 poäng (88 %) Grad I. Endo, E. Hideko, M. Kaori, Y. Mayumi, K. Mitsuko, I. Natsuko, N. Satsuki, K. Japan. 2000. Journal of Advanced Nursing 2000. vol 32 S. 603-610. Pattern recognition as a caring partnership in families with cancer.
Syftet var att inrikta sig på processen av kompanjonskap av omsorgsfullt igenkännande mönster av sjuksköterskans ingripande med cancerdrabbade familjer. Baserad på Newmans teori av hälsa. En hermeneutisk metod användes på 10 Japanska familjer där frun var på sjukhus för sin cancerdiagnos. 4 ssk gjorde tre olika intervjuer med varje familj.
Familjerna visade ökande öppenhet, anknytning och förtroende i
omvårdnadsrelationerna. Ökad överlevnad med personer som har drabbats av cancer och deras närstående kväver ingripande av sjuksköterskan som kan hjälpa att möta den svåra tiden i deras liv. 35 poäng (83 %) Grad I. Davis, C. Parle, M. Redman, S. Turner, J. Williams P. Australien. 2003.
Assessing the Support Needs of Women With Early Breast Cancer in Australia.
Syftet med denna studie var att se vilken
tillträdande grad av stöd kvinnor med
544 kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer fick delta i en telefon översikt via
16 % av kvinnorna rapporterade att de inte fick tillräckligt med stöd under diagnos och
behandlingstiden. Bara 65 % av 35 poäng (83 %) Grad I. ARTIKELÖVERSIKT Bilaga 3
Författare
Land, År & Tidskrift
Titel Syfte / Forskningsfråga Metod & Deltagarantal
Resultat Kvalitets bedömning
Chan, C, Molassiotis, A, Yam, B, Chan, J, Lam, C. Hong Kong 2001. Cancer nursing,
vol 24.Journal of Advanced Nursing, vol.45 sid.387-394
Traveling Through the Cancer Trajectory: Social Support Perceived by Women With Gynecologic Cancer in Hong Kong
Syftet var att ta reda på om kvinnor i Hong Kong med underlivs cancer fick det sociala stöd dom behövde.
Semistrukturerade intervjuer med öppna frågor med Arton Kinesiska kvinnor som hade underlivs cancer.
Forskarna kom fram till fyra huvudtema. Det var socialt stöd från Familj och vänner,
arbetskamrater, sjukvårdspersonal och religion som betydde mest för kvinnorna. Kvinnorna
upplevde att de fick bra stöd från familj, arbetskamrater och religionen men att stödet från sjukvårdspersonalen inte var så bra som de önskade.
35 poäng (83 %) Grad I Leydon, G, Moynihan, C, Jones, A, Mossman, J, Boudioni, M, McPherson, K. London 2000. British Medical Journal. sid.909- 913 Cancer patients’ information needs and information seeking behaviour: in depth interview study.
Syftet var att ta reda på varför cancer patienter inte vill söka information själv om sin sjukdom, utan nöjer sig med den information som deras läkare självmant berättar för dem under sjukdoms tiden.
Djupintervjuer med 17 patienter som diagnostiserats med cancer de sista sex månaderna.
Alla patienterna ville ha
grundläggande information om sin sjukdom och behandling men inte alla ville ha någon djupare information om alla stadier i sjukdomsförloppet. Hopp om att bli friska och tro på deras läkare hindrade dem i att söka kunskap själv. 38 poäng (90 %) Grad I O`Baugh, J, Wilkes, L, Luke, S, George, A. Australien 2003. Journal of Advanced Nursing. sid.262-270 Being positive`:
perception of patients with cancer and their nurses.
Syftet var att undersöka vad ”vara positiv” betyder för cancer patienter och
sjuksköterskorna som vårdar dem.
Semistrukturerade intervjuer med elva patienter och åtta sjuksköterskor.
I denna studie fann man att ”vara positiv” hade olika betydelse för cancer patienter och
sjuksköterskor. För patienterna betydde det i första hand att leva så normalt som möjligt trots
36 poäng (85 %) Grad I
Författare
Land, År & Tidskrift
Titel Syfte/ Forskningsfråga Metod & Deltagarantal
Resultat Kvalitets bedömning
Bernhardson, B. Blomberg, K. Börjeson, S. Franklin, L. Johansson, E. Leveälahiti, H. Sahlberg, E. Ternestedt, B. Sverige. 2003. Journal of Advanced Nursing, vol.45 sid.420-429 Complexity in caring for patients with advanced cancer.
Syftet var att utforska hur sjukvårdspersonal resonerar om omvårdnaden av en cancerpatient. 20 grupp diskussioner med sjukvårdspersonalen tog plats i tre olika sjukvårdsfakulteter i två svenska städer.
Diskussion grupperna ville framhäva det invecklade med omvårdnaden av cancerpatienter. Personalen försökte förhandla deras omvårdnad i direktion av deras ideal. Man ville förbättra svenska sjukvårds systemet och utveckla omvårdnaden vid cancerpatienter. 35 poäng (83 %) Grad I. Vallerand, A, Riley- Doucet, C, Hasenau, S, Templin, T. USA. 2004. Oncology
Nursing Forum. Vol
31, No 4, 2004. Sid. 809-817.
Improving Cancer Pain Management by Homecare Nurses.
Målet med studien är att ta reda på vilka effekter ett smärt program utarbetat av sjuksköterskor hade på cancer patienter som vårdas i hemmet
202 sjuksköterskor deltog i ett program om smärthantering. Longitudinell studie låg som grund. Instrumenten var sjuksköterskornas kunskap, attityder till smärta och olika frågeformulär.
Sjuksköterskorna i interventionsgruppen hade en signifikant ökning av deras kunskap och mer positiv attityd om smärthantering, och en ökad uppfattning om kontroll över smärta än de som inte var
33 poäng (78 %) Grad II
Författare
Land, År & Tidskrift
Titel Syfte/ Forskningsfråga Metod & Deltagarantal Resultat Kvalitets bedömning
Kalaidopoulou, O. Mystakidou, K. Parpa, E. Tsilika, E. Vlahos, L. Grekland. 2002.
BMC Palliat Care 2002
The families evaluation on management, care and disclosure for terminal stage cancer patient Målet av studien bekräftar ett frågeformulär som fastställer anhörigas uppfattning och attityder gentemot hantering av cancer patienter. Bestod av 146 anhöriga till cancerpatienter i Grekland. Ett
frågeformulär med sju skalor gjordes för att systematisk följa den palliativa omvårdnaden
Patienternas åsikt var att de skulle få ta del av dem olika behandlings möjligheterna och att de ville att ett
sjukvårdsteam skulle vara involverad i deras omvårdnad. 30 poäng (71 %) Grad II Carlson, L. Bultz, B Canada.2003.
Health and Quality of life outcomes. 2003
Benefits of
psychosocial oncology care: improved quality of life and medical cost offset
Målet med denna studie var att beskriva
patienternas smärta ur ett psykosocialt perspektiv, för att underlätta
sjuksköterskans arbete med cancer patienter.
Detta är en review där författarna har studerat 84 artiklar, de artiklar som handlade om cancerpatienter var kvalitativa och de som handlade om
kostnadseffektivitet var kvantitativa.
Forskarna fick fram att patienterna visade på minskad
psykosocialsmärta om de fick möjlighet att delta i gruppterapi eller individuellterapi.
29 poäng (70 %) Grad II
