Malmö högskola
Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Konflikthantering i skolan
En studie av hur lärare tolkar och förebygger
konflikter mellan elever i skolan
Conflict Management in School
A study of how teachers interpret and prevent
conflicts between students in school
Therése Hansson
Lärarexamen 210 p Examinator: Caroline Ljungberg Barndoms- och ungdomsvetenskap Handledare: Peter Lilja
Sammanfattning
Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur konflikter hanteras i skolan och på vilket sätt man löser dem samt vilka konfliktlösningsmetoder som finns tillgängliga. Studien lyfter lärares och elevers uppfattningar kring konflikter och konflikthantering. Inledningsvis utformade jag två forskningsfrågor som hjälpte mig att besvara syftet. Med hjälp av tidigare forskning har jag undersökt och kritiskt granskat hur lärare arbetar med konflikter i verksamheten. Genomförandet vid den empiriska
undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer. Tolkningen är att hanterandet av konflikter är ett måste i skolans vardag och att det tas tid från den planerade
undervisningen till att hantera konflikter. Många av respondenterna ser konflikterna som något negativt medan andra ser det som en möjlighet till utveckling.
Sammanfattningsvis har jag kommit fram till att lärarna oftast väljer att underlätta elevernas kommunikation. Genom att göra detta kan eleverna förstå varandra bättre och att själva lösa konflikten. Resultatet visade att lärarna använder olika arbetssätt för att lösa konflikter, men att både lärare och elever anser att eleverna tycks lösa de flesta konflikter själva.
Nyckelord: Empati, konflikter, kommunikation,
konfliktlösningsmodeller.
Förord
Jag vill rikta ett stort tack till samtliga elever och lärare som har deltagit i min
undersökning om konflikter och konflikthantering. Jag vill även tacka min handledare Peter Lilja för all hjälp med att vägleda, justera, komma med kritik av olika slag och för att mitt examensarbete nu är färdigt. Sist men inte minst vill jag tacka alla mina nära och kära för all feedback jag har fått under arbetets gång. Tack!!
Lidhult, Juni 2011 Therése Hansson
Innehållsförteckning
1. Inledning 7
1.1 Syfte och frågeställningar 8
2. Forskningsöversikt 9
2.1 Konflikthantering 9
2.1.1 Kommunikation 11
2.2 Konflikthanteringsmodeller 13
2.2.1 Skolmedling 13
2.2.2 Kompissamtal 15
3. Metod 17
3.1 Metodval 17
3.2 Urval och genomförande 18
3.3 Analysmetod 19
3.4 Etiska överväganden 20
4. Resultat och analys 22
4.1 Lärarna om konflikter och konflikthantering 22
4.1.1 Varför uppstår konflikter 22
4.1.2 Hur förebygger man konflikter 24
4.2 Analys av lärarintervjuerna 25
4.2.1 Eleverna om konflikter och konflikthantering 26
4.2.2 Hur uppstår konflikter 27
4.2.3 Hur förebygger man konflikter 27
4.3 Analys av elevintervjuerna 28
4.4 Slutsatser 29
5. Diskussion 31
5.1 Resultatdiskussion 31
Referenser 34
Bilaga 1: Intervjufrågor till lärare
1. Inledning
Kommunikation och konflikthantering är något som alla lärare arbetar med dagligen. En konflikt behöver nödvändigtvis inte vara av ondo utan kan leda till lärorika diskussioner med kollegor och elever om idéer, åsikter och handlingsalternativ. Kommunikation och konflikthantering går hand i hand och därför är förmågan till kommunikation viktig vid konflikter. Bra kommunikation underlättar relationen mellan lärare - elev och mellan elev - elev. Goda relationer och trygghet i klassen är en bra grund för att kunna förebygga konflikter och mobbning. Intresset för detta ämne fick jag genom min verksamhetsförlagda utbildning, då konflikter tog mycket tid från undervisningen. Vissa dagar får läraren hantera konflikter vid upprepande tillfällen. Ofta är det samma elever som är inblandade i samtalen kring konflikten och samma elever som sitter tysta och är passiva. Jag har valt detta område för att jag vill utveckla förståelse och kunskap för hur mitt förhållningssätt som pedagogisk ledare kan påverka en konfliktsituation. Styrdokumenten lyfter flera gånger vikten av att alla elever ska känna sig trygga i skolan samt att skolorna skall arbeta efter värdegrunden. Jag anser att detta är en viktig del i arbetet med förebyggandet av konflikthantering. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet står det under skolans värdegrund och uppdrag att skolan har en viktig uppgift att förmedla grundläggande värderingar till eleverna så som att alla är lika mycket värda. Vidare står det att skolan ska hjälpa eleverna att förstå hur andra människor känner och att alla ska ha rätt att må bra i skolan (Skolverket, 2006). I den skola där jag har gjort min VFT, är det endast ett fåtal lärare som har denna utbildning med sig i bagaget. Jag anser att en utbildning i konflikthantering borde ingå i lärarutbildningen, då mycket av lärarnas arbetstid går till konfliktlösning. Tid som både tas från lärare och elever, inte minst elevernas lektioner och studier. Genom min
verksamhetsförlagda tid är min uppfattning att en del lärare har en begränsad kunskap kring konflikthantering och även om hur man ska tänka och gå tillväga i olika
konfliktsituationer. Jag finner området intressant eftersom det kan ha betydelse i en lärares kompetens att kunna göra överväganden och prioritera undervisningen. Jag tror att studien inom detta område kan intressera redan aktiva lärare och pedagoger. Dels för att i någon mån kunna ändra sin undervisning eller att ta till sig av resultatet.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med mitt examensarbete är att få en djupare förståelse för hur skolans personal och elever upplever konflikter och konflikthantering i vardagen.
Hur ser lärare på varför konflikter uppstår i skolans konfliktförebyggande arbete?
Hur ser eleverna på skolans konfliktförebyggande arbete?
2. Forskningsöversikt
2.1 Konflikthantering
Det finns en mängd studier kring konflikt och konflikthantering i skolans värld med fokus på såväl lärar- som elevperspektiv.Enligt Maltén (1998) kommer ordet konflikt kommer från latinets conflictus som betyder tvist, eller sammanstötning. Han menar att i en konflikt uppstår det en tvist, motsättning eller sammanstötning mellan några personer och eftersom vi inte tycker och tänker likadant är det lätt att det uppstår en konflikt. I Barbro Esbjörnsdotters bok Lär dig förstå och lösa konflikter (1994), definierar hon ordet konflikt genom olika synonymer som: sammanstötning, strid, tvist, friktion, spänningar, dust, fejd, krig, drabbning och slag. Esbjörnsdotter (1994) betonar att konflikter är en naturlig del av livet, de finns överallt där människor vistas och kan inte undvikas. Vi måste istället lära oss att leva med dem och hantera dem. Författarna Esbjörnsdotter (1994) och Larsen (2002) förtydligar att konflikter föreligger när minst två eller flera parter står mot varandra i en situation där den ena parten på det ena eller andra sättet utgör ett hinder för den andra partens strävan att nå ett mål, uppfylla ett behov och att skapa/slippa en förändring. Enligt Wahlström (2005) finns det två sorters konflikter, destruktiva konflikter och konstruktiva konflikter. Destruktiva konflikter innebär att det tar tid och energi från de ordinarie aktiviteterna. De kan även orsaka stress och sämre självförtroende. Konstruktiva konflikter innebär att viktiga frågor kommer upp till ytan och bidrar till diskussioner. Detta innebär att man kommer åt de problem som har uppstått, som i sin tur resulterar i att de som är delaktiga i konflikten blir mer engagerade i att lösa problemet.
Utas Carlsson (2005) menar att konflikter uppstår på alla nivåer i samhället mellan människor. En konflikt uppkommer genom att det finns flera mål eller behov som inte går att tillgodose samtidigt. Det finns både positiva och negativa konflikter. Enligt Maltén (1998) upplever många konflikter som negativa, och anser därför att sådana bör undvikas. Andra ser konflikter som något naturligt. Vi ställs dagligen inför en mängd konfliktsituationer, utan att vara medvetna om det. Som om hela livet är en
enda lång problemlösningsprocess. Utas Carlsson (2005) säger att en konflikt inte är något man ska fly ifrån, utan att man ska utvecklas med en konflikt och därför är det positivt med konflikter. Hon anser att det är vår oförmåga att hantera konflikter som gör att vi flyr från dem. Att kunna hantera konflikter menar Wahlström (2005) är en kommunikativ kompetens som är viktig för alla, speciellt för personer i ledarställning. Pedagogen har ansvaret för barngruppens sociala miljö. Det är som lärare lätt att föra över sina problem på barngruppen och därigenom bidra till konflikter. Till exempel då läraren är trött och irriterad sjunker toleransnivån och läraren anklagar lättare barnen för att vara stökigare än vanligt. Det är lättare att ta en konflikt och att sätta gränser när det gäller någon man har makt över. Det gäller både pedagoger och elever. I ledarskapet är det läraren som har makten även om den inte alltid känns så påtaglig, skriver Wahlström (2005).
Karin Utas Carlsson (2001) barnläkare och fil.dr i pedagogik har skrivit en avhandling som rör konflikthantering, människors grundläggande behov och aggression hos människan. I avhandlingen har hon även utformat ett undervisningsprogram för skolan med syfte att förebygga våld samt lösa konflikter. Utas Carlsson definierar en konflikt på följande sätt: " Konflikt föreligger när parter inte är överens och när åtminstone en av dem hyser negativa känslor p.g.a. detta". (2001:50). Hon framhäver dock att konflikter inte behöver vara något negativt även om vi uppfattar dem som det, utan att konflikter kan vara en förutsättning för utveckling.
I Agneta Lundströms avhandling (2008) skriver hon att en konfliktsituation ofta innefattar en förändringspotential som leder till fördjupad samhörighet och ett
demokratiskt klimat. Hon menar att parter som ingår i en konflikt eller hanterar andras konflikter, kommer i bästa fall att kunna skapa en förståelse för situationen ur flera perspektiv. Lundström påpekar att då både elever och lärare har olika uppsättningar regler med sig hemifrån kan man förstå konflikterna i skolan som en oundviklig del i det pedagogiska arbetet.
Szklarski (1996) är universitetslektor i pedagogik vid Linköpings universitet. År 1996 skrev Szklarski en avhandling med syfte att beskriva vilka erfarenheter och
upplevelser barn har av konflikter eftersom det 1996 knappt fanns någon större studie om barn i konflikter. Han förtydligar att det är hanteringen av konflikter som är mest
framträdande i existerande litteratur. Men när det handlar om empirisk forskning kring barn och ungdomars konflikter är själva upplevelsen av konflikten mycket sällsynt. Szklarski (1996) ville framförallt titta på vilka känslor hos barnen som väcktes till liv vid en konflikt samt hur de uppfattade själva konflikthanteringen. Szklarski (1996) använde sig av kvalitativa intervjuer med polska och svenska barn i sin avhandling.
I studien fann han olika orsaker till varför konflikter uppkom, som till exempel skillnader i missförstånd, tankesätt och lögner. Han delade in orsakerna till dessa konflikter i fyra kategorier. De fyra kategorierna är princip-, objekt-, individ-, och situationsrelaterade orsaker. De upplevelser som barn kan ha i samband med konflikter delade Szklarski in i tre grupper, negativa upplevelser som är rädsla, sorgsenhet, skam eller besvikelse. Den andra gruppen är neutrala upplevelser som meningslöshet eller bristande vilja till engagemang. Den tredje och sista gruppen är
positiva upplevelser som ansvarskänsla, spänning och solidaritet. I studien framkom
att olika sorters känslor hos barnen kan göra sig gällande i en konfliktsituation. I avhandlingen kan man dra en slutsats att konflikter till en övervägande del leder till negativa upplevelser hos barnen (Szklarski, 1996).
Wahlström (1996) belyser att känslor är något vi alla har. Hon menar att vi ofta fastnar i vad det var som hände när vi försöker reda ut en konflikt. Vad Wahlström (1996) vill säga är att för att kunna förstå varför konflikten blev så stor eller varför individen reagerade som den gjorde, måste vi se på vilken roll känslorna har spelat. Att beakta känslorna i konflikthanteringen är en förutsättning om lösningen ska bli någorlunda bestående och tillfredställande för båda parter (Wahlström, 1996).
2.1.1 Kommunikation
Vad är kommunikation? Enligt Nilsson (2005) härstammar ordet kommunikation från det latinska ordet communicare som betyder att något är eller ska bli gemensamt. Maltén (1998) beskriver kommunikation som att det finns en sändare och en mottagare. Den som berättar kallas för sändaren och i ett samtal är det viktigt att
sändaren känner att den får någon sorts feedback på det som sägs. Vidare förklarar Maltén (1998) begreppet kommunikation som ett utbyte av budskap. Författaren menar att en god samtalspartner lyssnar aktivt och att det är viktigt att ha ögonkontakt med samtalspartnern för att den andra ska uppfatta att man verkligen lyssnar. Det krävs att man lyckas utveckla ett förtroende mellan parterna för att ett samtal ska utvecklas till dialog med ett ömsesidigt givande och tagande. För att bli en bra lyssnare krävs det mycket empati och bra kännedom om andra människor. Maltén (1998) anser att när orden inte räcker till förmedlar vi känslor med hela kroppen. Han poängterar att det mesta av kommunikationen mellan människor består av
kroppsspråk och att vi väljer ord, tonfall och kroppsspråk beroende på vem vi pratar med.
Kärrby (1985) menar att konflikter mellan lärare och elever kan uppstå när läraren har en bristande förmåga att tillfredsställa förväntningar eller behov hos eleven. Detta kan bero på bristande tid eller att läraren inte förstår elevens behov. Allt tyder då på bristande kommunikation. Författaren skriver vidare att i de fall eleven och läraren inte förstår varandra uppstår det lätt konflikter som bottnar i oförmåga att tolka varandras känslor. Eleven förstår inte lärarens avsikter och läraren förstår inte elevens. Maltén (1998) belyser att för att kunna möta en konflikt och lösa problem som uppstår krävs en god kommunikativ förmåga. Dock är det viktigt att konflikten framträder vid samtalet. Det kan även vara så att konflikten kan förvärras då parterna kommunicerar. Många konflikter beror på dålig kommunikation och den blir då större vid en negativ sådan. Vid konflikter uppstår det vissa känslor så som ängsla,
besvikelse och ilska. Detta i sin tur kan leda till att det blir en mer negativ
kommunikation och det blir inte något samtal där de stridande kan komma fram till någon problemlösning (Maltén, 1998).
Brodin & Hylander (2002) förklarar att vår självkänsla i hög grad byggs upp genom den respons vi redan som barn får på våra känslor och reaktioner. Vårt känsloregister utvecklas hela tiden då vi lär oss att uttrycka och hantera glädje, sorg och ilska. Innebörden av detta för i sin tur med sig att vi får ett bredare känslospektrum att använda oss av i kommunikationen med vår omgivning. Vi får även lättare att identifiera och hantera känslor/känsloreaktioner, både hos oss själva och hos andra (Brodin & Hylander, 2002). Författarna belyser att det som är viktigt att tänka på
inom skolan är att verksamheten inte bara får handla om att lära barn att hantera problem och konflikter. De menar att förskolans och skolans verksamhet också bör handla om att stödja barnens nyfikenhet och upptäckarglädje.
Edling (1997) skriver att han saknar en uttrycklig formulering i Lpo 94 där känslomässig fostran i skolan ska vara minst lika viktig som faktainlärning och intellektuell utveckling. Han menar att det är viktigt att eleverna får lära sig att hantera konflikter och lösa känslomässiga problem, som hindrar elevernas arbete och utveckling. Eleverna ska även lära sig att lyssna, samverka i grupp samt att stiga fram inför en grupp människor och uttrycka sina tankar och känslor. Vidare skriver Edling (1997) att om inte eleverna klarar dessa saker, då spelar det mindre roll hur mycket faktakunskaper de får. Skoltiden och vuxenlivet kommer då ändå att bli onödigt problemfyllt.
2.2 Konflikthanteringsmodeller
Det finns många teorier, metoder och strategier om hur man kan arbeta
konfliktförebyggande. Under de litteraturstudier som gjorts kring konflikthantering har jag valt att titta lite närmare på kompissamtal och medling eftersom de användes flitigt på den skola jag gjorde min studie.
2.2.1 Skolmedling
Lind (2001) anser att skolmedling är en konflikthanteringsmetod som kan passa bra till såväl mindre gräl som till större konflikter. I skolmedlingen engageras elever som medlare i de konflikter som uppstår på skolan. Genom skolmedling får eleverna ta ansvar för de konflikter som uppstår i skolmiljöer och deras lösningar. Metoden utvecklar att lyssna på varandra, att känna medkänsla, att argumentera och att ta ansvar för sina handlingar. Medling syftar till att parter, som är inblandade i en konflikt ska få stöd från en medlare att försonas och komma överens så att inte konflikten upprepas. I skolmedling är det oftast elever som har fått utbildning i medling som medlar. Elevmedlarna har stöd från vuxna på skolan som även de har
fått utbildning i medling. Lind (2001) påpekar dock att metoden inte kan lösa alla sorters problem och konflikter. Till exempel om en elev upprepande gånger
medverkar i en medling kanske detta inte är rätt sätt att hantera dennes problem. Man bör inte heller medla när det handlar om mobbing då det råder för stor maktobalans parterna emellan.
Marklund skriver i sin avhandling Skolmedling i teori och praktik (2007) att för att ett medlingsprogram ska kunna användas över en längre tid är det viktigt att under arbetets gång utveckla och vårda programmet. Varje skola utvecklar sitt eget program som passar dem bäst. Det är tre saker som är betydelsefulla och som ständigt bör kommas ihåg när man skapar ett program för skolmedling och arbetar med
skolmedling. Först och främst är det av stor vikt att programmet utvecklas i samma hastighet som eleverna och skolan utvecklas. För det andra bör det göras reklam för programmet för att de större konflikter som uppstår ska kunna lämnas in för att få medling men även för att ledning, lärare, annan personal och eleverna ska fortsätta stödja processen. Den sista delen är att eleverna kontinuerligt måste förbättra sin roll som elevmedlare. Lind (2001) beskriver ett medlingssamtal på följande vis. Båda parter får först berätta sin version enskilt för medlarna (som alltid är två stycken). Därefter får båda parter inför varandra men var för sig berätta sin version av konflikten. Medlarna sätter upp regler som måste följas i samtalet och gemensamt skapar man förslag på lösningar. När man går igenom lösningar kommer man överens om vilka som är möjliga och dessa skrivs ner på ett kontrakt som båda parter skriver under. De bakomliggande tankarna till skolmedling är att alla är lika mycket värda och att konflikter är något naturligt. Det är viktigt att ungdomar får ta ansvar för konflikterna och konsekvenserna av detta redan tidigt (Lind, 2001).
Innan en skolmedling blir aktuell görs församtal med de inblandade eleverna för att ta reda på vad det är för sorts konflikt och hur den går att medla eller inte. Här tar man isär eleverna som har grälat och pratar enskilt med dem för att få insikt om
konfliktens allvarlighetsgrad. Blir medling aktuellt erbjuds de berörda eleverna att delta. Man medlar inte mellan elever direkt efter konflikten då de oftast är väldigt upprörda, och därför använder man sig av församtalen (Lind 2001). Författaren
förklarar vidare att syftet med processen är att genom arbeta med skolmedling lär man eleverna att lösa problem och konflikter på ett positivt och kreativt sätt. Skolmedling
kan även användas som en åtgärd för att förebygga exempelvis mobbing och
kränkande beteende hos eleverna. Lind (2001) belyser att medling är endast frivilligt där medlarna är neutrala och metoden fungerar därför inte om någon av parterna väljer att inte medverka. Det jag finner intressant att nämna i denna
konflikthanteringsmodell är att Skolverket nyligen kom ut med en rapport angående utvärdering av metoder mot mobbning. I rapporten handlar det om studier av
antimobbningsprogram som omfattar 39 skolor runt om i landet. Totalt handlar det om 10 000 elever i årskurserna 4-9. I tre år har sju forskare arbetat med
enkätundersökningar och intervjuer. I deras resultat vill man alltså inte rekommendera någon av de 8 program som undersökts. Skolverket är kritiskt till att använda färdiga koncept och rekommenderar inget av programmen. Rapporten säger bland annat att andelen elever som utsatte andra för kränkning ökade på de skolor där medling användes som rutin när elever är i konflikt med varandra, jämfört med skolor där medling saknades. Det stora problemet ligger i att man använder färdiga program. Skolverkets rapport menar att det ofta saknas strategier för hur programmen ska passa in i pedagogernas erfarenheter och förutsättningar. Rapporten visar även att det inte är någon skola som följer programmen fullt ut, utan bara plockar godbitarna från kakan.
En annan kritiskt aspekt som sägs i rapporten är att samtliga program har en svag vetenskaplig grund och att ingen av dem betonar vikten i elevinflytande, något som forskarna ser som en viktig faktor då det gäller antimobbningsarbete. I rapporten framkom det att den ryska psykologen Lev Vygotskij menar att barn agerar och förstår världen med hjälp av språkliga, intellektuella och fysiska redskap. Dessa redskap ser olika ut för varje enskild individ beroende på individens förutsättningar och upplevelser. Därför kan man inte bemöta olika mobbningsproblem på samma sätt.
2.2.2 Kompissamtal
Journalisten och forskaren Lars Edling (1997) förespråkar kompissamtalet som modell för att lösa konflikter elever emellan, istället för att de ska bruka våld eller tystnad. Kompissamtal är en metod för att förebygga mobbning och andra konflikter. Edling (1997) beskriver kompissamtalen som att man minst en gång i veckan sitter i
en ring och reder ut de konflikter som har uppstått under veckan. En eller två lärare ska leda samtalet och det finns ett schema för samtalen som man följer. Eleverna får först berätta om de har löst någon konflikt under veckan som gått, sedan tar de en andra runda där de tar upp konflikter som skett under veckan men som inte blivit lösta. Elever som känner att de gjort någon kamrat ledsen kan ta upp detta. Läraren lyfter konflikterna och ställer frågor till eleverna men sedan är det upp till eleverna att komma på lösningar på konflikterna som uppstått och hela klassen ska vara
involverad. I sista rundan får eleverna chansen att själva berätta ifall de blivit sårade under veckan men som inte uppmärksammats av den andra parten och därmed inte tagits upp i den andra rundan. I den tredje rundan får man bara berätta om sig själv, hur man har känt och vad som har hänt, eleverna får inte nämna namn. Istället ska den personen som känner att de sårat någon tillkännage sig själv. Edling (1997) menar att om läraren inte är nog medveten i samtalen så kan samtalen slå fel och istället bli ett sätt att förtrycka. Kompissamtalet har stora fördelar skriver Edling (1997). Han förklarar att metoden strävar efter att förebygga mobbning och att samtidigt ge eleverna träning i att lyssna på kompisen och känna empati under samtalet. Dessutom får de öva sig på att prata inför grupp, använda sitt kroppsspråk och de får lära sig att ta ansvar för sina handlingar. Det är viktigt att alla barnen får chansen att föra sin talan. Edling (1997) mål och syfte med kompissamtalet är att han vill lyfta fram betydelsen av en känslomässig medvetenhet hos individen samt att uppmuntra till självständig konfliktlösning.
3. Metod
I detta avsnitt följer en detaljerad redogörelse för val av metod, urval samt
tillvägagångssätt. Syftet med studien och dess frågeställningar har legat till grund för de val som gjorts vad gäller metod och tillvägagångssätt. I kapitlet redovisas också studiens process, det vill säga de ställningstaganden som gjorts.
3.1 Metodval
Jag har använt mig av kvalitativ undersökning. Kihlström (2007) skriver att en kvalitativ intervju innebär att intervjuaren ställer frågor till respondenten som då ger så detaljerat svar om ämnet som möjligt. Kvalitativa metoder görs främst genom observation och intervjuer med öppna frågor. Vidare menar Larsson (1994) att intervjuplanen kan vara så löst konstruerad att den kan följas fritt, men att den bör vara fast strukturerad under ytan så att frågorna blir besvarade. Fördelen med
kvalitativa metoder är att man generellt kan få en djupare inblick i hur de intervjuade resonerar och att under diskussionen kommer respondenternas åsikter och
uppfattningar fram på ett naturligt sätt.
Doverborg och Pramling Samuelsson (2000) skriver att intervjuer med barn är en bra metod för att bättre förstå hur barn tänker och utifrån detta kunna förbättra lärandet i skolan genom den egna undervisningen. Jag tycker även att intervjuer är en bra metod för att reda ut lärares syn på konflikthantering. Eftersom mitt fokus ligger på både lärare och elever och deras uppfattning av konflikthantering så kändes detta som en användbar metod för mig.
Svenning (2003) tycker att intervjuer är mer personliga än enkäter då du har möjlighet att uppmärksamma personens kroppsspråk och intonationer. Min tanke med detta var att elever i de yngre skolåren inte har utvecklat sin läs- och skrivförmåga fullt ut,
vilket gör att de lättare kan uttrycka sig i en intervju. De har dessutom möjlighet att ställa frågor till mig i en mer avslappnad miljö samtidigt som jag kan studera deras reaktioner på frågorna.
Genom samtal lär vi oss att känna människor skriver Steinar Kvale i Den kvalitativa
forskningsintervjun (1997). Han menar att samtalet är en grundläggande form av
mänskligt samspel. Kvale (1997) belyser att forskningsintervjun bygger på vardagens samtal och att det ska vara ett professionellt sådant.
3.2 Urval och genomförande
Den kvalitativa undersökningen skedde i form av intervjuer med verksamma lärare på en mindre grundskola. Jag valde att göra min kvalitativa undersökning på skolan för att jag vet att dem arbetar aktivt med konflikthantering. Skolan ligger i ett litet
samhälle i norra Småland. Det är en skola där det totalt går 132 elever i åldrarna 1-13 år. Det finns tre arbetslag i skolan. Vi kan kalla dem för Knatte, Fnatte och Tjatte. Arbetslaget Knatte har förskoleverksamhet med ca 35 barn i åldrarna 1-5 år. I det andra arbetslaget Fnatte går det elever från förskoleklass till årskurs 2. I dessa lokaler håller även fritidshemmet till. Det tredje arbetslaget Tjatte går det ca 60 elever i åldrarna 9-13 år, alltså åk 3-6.
Innan jag skulle genomföra min undersökning började jag med att kontakta skolan jag tänkt besöka för att höra om de hade tid att jag kom dit med min studie. Jag berättade om mitt arbete, syfte och att jag tänkt göra intervjuer med både lärare och elever. Därefter fick jag prata med rektorn på skolan då jag förklarade mitt ärende. Jag fick tid bokat för intervju med elever och deras klasslärare i åk 4-6. Rektorn letade fram målsmans underskrifter på de elever som fått tillåtelse att intervjuas, bli publicerad etc. Jag valde att intervjua elever som jag slumpmässigt “plockade” ut genom att fråga om dem var intresserade att ställa upp i min studie. Det blev två elever från varje klass, åk 4-6. Anledningen till att jag valde elever från mellanstadiet är att jag anser att dem lever i en mer konfliktfylld vardag än eleverna i de lägre åldrarna.
helhetsperspektiv. Ingående berättade jag för eleverna varför jag var där och för dem som inte visste, förklarade jag vad en konflikt var för något. För att eleverna skulle känna sig trygga intervjuade jag ett barn i taget och för att jag ville ha varje barns åsikter och tankar kring konflikthantering (se bilaga 1 och 2).
I intervjun använde jag mig av en bandspelare och anteckningsblock. Svenning (2003) belyser vikten av att använda sig av bandspelare vid ett intervjutillfälle. Han menar att det är ett måste när man gör mer djupgående analyser som till exempel kvalitativa intervjuer. Jag anser att fördelen är stor med att använda bandspelare då jag kan lyssna igenom intervjun flera gånger senare i efterhand och att det är lättare för mig att få ner allting som sagts. Anledningen till att jag valde olika åldersgrupper var för att se om det fanns någon skillnad i svaren mellan åren när det gäller orsaker till konflikter och konflikthantering. Svenning (2003) anser att med kvalitativa intervjuer är det nästan ett måste att göra ett urval eftersom det är alltför resurskrävande att intervjua alla.
Jag åkte tillbaka till skolan några dagar senare för att intervjua de lärare som visat intresset att delta i min studie. De pedagoger som har varit delaktiga i undersökningen har varit i varierande ålder och även yrkeserfarenhetens längd varierar. Stina arbetar med elever i år 4. Ulla arbetar med elever från år 1-6, och Svea arbetar i år 5. Eftersom eleverna hade lunchrast och skulle på idrottslektion senare genomförde jag min första intervju med klassläraren för åk 4, Stina. Sedan intervjuade jag klassläraren i åk 5, Svea, och till sist klassläraren i åk 6, Ulla.
Intervjuerna med respondenterna genomfördes i ett rum där vi inte blev störda. Kihlström (2007) menar att det är viktigt att välja rätt plats för intervjun så att respondenterna inte blir avbrutna. Jag la ner stor fokus på att visa respekt och lyhördhet. Kvale (1997) anser att det är viktigt att den som blir intervjuad ska känna ett förtroende och våga uttrycka sina känslor och värderingar för den som intervjuar.
3.3 Analysmetod
hermeneutiken från början från bibliska tolkningar där Guds ord skulle tolkas, men på 1900-talet utvidgades hermeneutiken och det var inte bara tolkningar av texter som hade betydelse utan även tolkningar om hur världen uppfattades av människan och hur människan uppfattar sig själv och den situation den befinner sig i. Hermeneutiken menar att ” Förförståelsen, de tankar, intryck och känslor och den kunskap som forskaren har, är en tillgång och inte ett hinder för att tolka och förstå
forskningsobjektet (Patel & Davidson 2003:30).
Kvale (1997) förklarar att hermeneutik betyder förståelse- eller tolkningslära. Vidare menar han att hermeneutiken dock blir subjektiv då man angriper innehållet med en tolkande ansats och meningen i det som visas är beroende av den egna tolkningen. Alltså är målet inte direkt att komma fram till den absoluta sanningen utan endast ge en tolkning av hur den kan uppfattas. Hermeneutiken belyser att det går att förstå andra människor genom att tolka hur mänsklig existens uttrycks i tal, skrift och handlingar (Patel & Davidson, 2003). Vi tolkar hela tiden för att kunna förstå och koppla samman saker och ting. Forskarens egen förförståelse är viktig i en
hermeneutisk forskning då man utgår ifrån sig själv och sina tidigare kunskaper skriver Kvale (1997).
Eftersom mitt syfte är att studera lärares och elevers syn på konflikthanteringen som sker på skolan anser jag att det hermeneutiska synsättet är ett bra instrument för att kunna tolka och förklara lärares och elevers syn. Den insamlade empirin tolkades med hjälp av egna tankar och värderingar. Därmed har en förståelse kring frågeställningen konflikthantering försökt skapas. Hermeneutiken ser forskningen till dess helhet och ställer delar i relation till helheten. Detta är användbart både i själva intervjutillfället men också i tolkningen av resultatet (Kvale, 1997).
3.4 Etiska överväganden
Innan undersökningen påbörjades gick jag igenom de etiska regler som en forskare bör tänka på. När man använder sig av tolkningar av andra individers tankar och åsikter är det viktigt att tänka på etiska aspekter som till exempel att ta hänsyn till
individernas integritet och att vara försiktig med tolkningar av respondenternas svar. Vid intervjuerna informerade jag pedagogerna om mitt syfte med min undersökning och även om sekretesslagen. Informanterna fick information om att deras deltagande var frivilligt. Kihlström (2007) menar att det är av betydelse att deltagarna i
undersökningen har information om syftet för att kunna berika undersökningen på bästa sätt. Jag informerade också att jag inte skulle nämna skolan eller pedagogernas namn i det färdiga examensarbetet. Patel och Davidson (2003) anser att för att man ska få respondenterna att delta är det viktigt att de är medvetna om hur deras svar behandlas. Det är viktigt att de känner tillit inför intervjutillfället. Sist men inte minst erbjöd jag skolan att ta del av mitt arbete när det var klart vilket dem gärna ville ta del av.
4. Resultat och analys
I detta avsnitt kommer jag att redogöra för resultateten som framkommit från undersökningen. Utgångspunkten för resultatredovisningen sker utifrån syfte och frågeställningar. Jag har delat upp resultatredovisningen i olika kategorier. Detta för att underlätta läsningen samt för att tydliggöra kopplingarna till syfte och
frågeställningar.
Mina frågeställningar var:
Hur ser lärare på varför konflikter uppstår i skolans konfliktförebyggande arbete? Hur ser eleverna på skolans konfliktförebyggande arbete?
4.1 Lärarna om konflikter och konflikthantering
Samtliga lärare som har intervjuats delar mer eller mindre samma synsätt i fråga om hur de ser på konflikter som uppstår mellan eleverna. Lärarna är medvetna om att konflikter är en oundviklig del av ett pedagogiskt arbete då både elever och lärare har olika uppsättningar regler med sig hemifrån. De anser att en konfliktsituation ofta innefattar en förändringspotential som leder till en fördjupad samhörighet och ett demokratiskt klimat.
4.1.1 Varför uppstår konflikter
Respondenterna som deltog i intervjun ansåg att det var en svår fråga att besvara varför konflikter uppstår, men lärarna gav dock flera förklaringar till uppkomsten av konflikter och var eniga om att konflikter är något som ska förebyggas. Ulla förklarar att det kan finnas många olika orsaker till att konflikter uppstår. En orsak kan vara ryktesspridning, det vill säga ofullständiga fakta om någon eller något som leder till missförstånd. Vidare anser hon dessutom att konflikter uppstår för att eleverna inte kan tolka kroppsspråk och signaler samt att eleverna inte har med sig ett accepterat
språk hemifrån.
En annan förklaring är elevernas svårigheter att tolka signaler och kroppsspråk eller att eleverna har låg självkänsla och därför vill hävda sig för att få uppmärksamhet. Det kan även finnas brister i språket som eleverna tar med sig hemifrån. (Ulla)
Svea berättar att missförstånd kan vara en möjlig orsak till en konflikt då den ena parten tolkar något som negativt som en annan menat som ironi. En annan orsak till att konflikter uppstår enligt Svea kan bero på lågt självförtroende. Vidare förklarar Svea att det kan öka risken för missförstånd eftersom parten med lågt självförtroende ofta är inställd på att få kritik.
Pedagogen Stina nämner att elevernas dåliga självkänsla är en orsak till att konflikter uppstår. Hon berättar att elever som lider av dåliga hemförhållanden oftast är griniga och negativa. Stina tror att det kan bero på att de är otrygga, trötta, hungriga eller känner sig svikna av någon förälder och detta kan göra att de lättare kan tappa humöret och hamna i konflikter. Parterna inser sällan att de har egna problem utan skyller ofta på den andra parten. Stina förtydligar att detta kan vara ett sätt för eleverna att släppa ut sina instängda känslor, vilket tyvärr drabbar andra elever. Konflikter kan ibland bero på sakliga orsaker men är ofta i grunden känslomässiga. Dessa kan visa sig till exempel genom utfrysning, tystnad, utanförskap och våld säger Stina. Hon anser att det ligger mycket känslor bakom många av de konflikter som uppstår. När eleverna blir äldre handlar konflikterna mera om kärlek och känslor säger Stina. Konflikterna blir personligare och hårdare och därmed inte lika lätta att lösa. I detta stadium är eleverna medvetna om vad en konflikt innebär och kanske är det därför som påhoppen blir mer personliga menar Stina. Vidare säger hon att i de yngre åldrarna handlar det nog mer om missförstånd och tjafs.
4.1.2 Hur förebygger man konflikter?
De intervjuade lärarna kunde ge olika förslag på hur de själva arbetade med att förebygga konflikter i klassen/skolan. Bland dessa förekommer bland annat
mycket med gruppövningar, som ska hjälpa till att stärka klassen och deras
självkänsla. Detta för att klassen ska känna sig trygga som grupp och i sig själva, samt veta att det inte är fel att tycka olika. Skolan arbetar även förebyggande genom att ta in massage, avslappning och gruppstärkande övningar. Stina förklarar att om
pedagogerna har byggt upp en stabil grundtrygghet i gruppen så brukar inte de djupgående konflikterna uppstå så ofta. Lärarna på skolan arbetar aktivt med de olika konflikthanteringsmodellerna. De ser många fördelar med att barnen får träna sig att uttrycka sina känslor. Ulla berättar att hon arbetar med att skapa ett öppet och trevligt klassrumsklimat samt att i hennes klassrum får eleverna sitta i grupper. Hon belyser även att miljön i klassrummet har betydelse för ett konfliktförebyggande arbete samt att det ska vara rent och prydligt eftersom det skapar en god stämning i skolan. Vidare poängterar Ulla att en trivsam miljö på skolan får eleverna att trivas vilket kan hindra konflikter från att uppstå.
I Sveas klass finns det klassrumsregler som hela klassen har arbetat fram tillsammans. Svea förklarar att alla eleverna ska vara med på att det behövs regler då ett bra
gruppklimat påverkar elevernas inlärning, som i sin tur kan leda till en god
lärandemiljö. Det viktigaste i en konflikthantering anser Svea är sunt förnuft samt att ha det lugnt omkring sig. Det är även viktigt att pedagogen är en tydlig ledare. En av pedagogerna belyser vikten av föräldrakontakten. Kontakten mellan hem-skola utgör en viktig del av konflikthanteringsarbetet då de har tid avsett för att hantera konflikter.
4.2 Analys av lärarintervjuerna
Resultatet bygger på min tolkning av vad respondenterna svarat vid intervjuerna. Pedagogernas definition på hur en konflikt uppstår var väldigt likartad. Det fanns gemensamma inslag av vad en konflikt är och hur den uppstår samtidigt som pedagogerna skiljde vissa saker åt.
Det resultat som framkom i intervjuerna visar att en konflikt kan uppstå på grund av bristande kommunikation, missförstånd i reglerna, olika attityder och värderingar, otrygghet/splittrade familjer, låg självkänsla, brister i språket och svårigheter att tolka
signaler och kroppsspråk. Pedagogerna var eniga om att en av de större
konfliktorsakerna i skolan handlar om regler. Detta innefattar både regler som är uppsatta i skolan samt regler som är uppsatta av eleverna själva. Maltén (1998)
benämner denna sorts konflikter som sakkonflikter som sker på en interpersonell nivå. Sakkonflikter är de konflikter som berör exempelvis vilka regler som ska följas eller vad man får eller inte får göra. En av de intervjuade lärarna förklarade att genom att tydliggöra vilka regler som gäller i klassen så kan man som lärare tillsammans med eleverna skapa trivsel och på så sätt minska uppkomsten av konflikter. Trivsam miljö lyfter Brännlund (2005) fram som en viktig aspekt gällande förebyggande av
konflikter, i en stabil miljö med bra gruppdynamik bland elever så uppstår det sällan problem. Pedagogerna tog också upp att konflikter uppkommer på grund av bristande kommunikation och feltolkningar. Till exempel i situationer som när eleverna står i kö och råkar knuffa till varandra.
Maltén (1998) belyser att de erfarenheter och kunskaper eleverna har med sig påverkar hur de tolkar vad andra säger. Eftersom alla har olika erfarenheter och kunskaper med sig i bagaget så kan det uppstå krock gällande tolkning och förståelse av andra människor i deras sätt att prata och använda kroppsspråk.
De tre pedagogerna lyfter fram det förebyggande arbetet som en viktig del i arbetet med konflikthantering. De berättar att exempelvis massage, avslappning,
samarbetsövningar och samtal är förebyggande arbete mot konflikter. Samarbetsövningar poängterar Utas Carlsson (2001) som en väg mot en mer konstruktiv konflikthantering eftersom eleverna behöver medvetandegöras om hur grupper och samarbete fungerar och därigenom skapa ett bra klimat i gruppen. Carlsson (2001) belyser även att det är viktigt att pedagoger arbetar medvetet med konflikter i skolan. Genom att eleverna får delta i konstruktiva konfliktlösningar så ökar deras självförtroende och styrka. Att arbeta förebyggande är en viktig del i ett konflikthanteringsarbete. Genom att använda sig av medvetna övningar kan
pedagogerna ge eleverna redskap för att minska negativa konflikter (Carlsson 2001). Samtliga pedagoger lyfter kompissamtal som ett bra arbetssätt. De anser att
kompissamtal är ett bra och viktigt arbetssätt då eleverna får lära sig att lyssna och prata med varandra. När pedagogerna använder sig av samtal efter en konflikt är det viktigt att pedagogen tar rollen som frågeställare och inte lägger någon värdering i
barnens agerande menar Åhs (2005). Författaren belyser att pedagogen ska vara en medlare mellan eleverna så att de får chansen att reda ut konflikten. Läraren Svea ansåg att ledarens roll är oerhört viktig eftersom eleverna ser upp till eller litar på att ledaren löser uppgifterna och problemen. Svea poängterar att man måste vara tydlig och rättvis i sin ledarroll, annars finns risken att konflikter uppstår.
Blomqvist (1998) menar att en varm atmosfär och trevlig stämning i klassrummet skapar en trygg miljö och eleverna kan utveckla en stabil och bra gruppdynamik där konflikter sällan uppstår. För att skapa en sådan miljö är det viktigt om den som leder gruppen, i det här fallet pedagogen, skapar förutsättningar för att just en sådan miljö kan blomstra.
4.2.1 Eleverna om konflikter och konflikthantering
De sex eleverna utgjordes av tre flickor och tre pojkar i år 4-6. Fingerade namn används i intervjuredovisningen. De valda namnen är: Anna, Sofie, Lisa, Kalle, Max och Ludde.
4.2.2 Hur uppstår konflikter?
Samtliga elever svarade att det ofta uppstår konflikter på skolan och i klassen. En av de främsta orsakerna till att en konflikt uppstår enligt majoriteten av eleverna är att man inte kommer överens. Exempel på den orsaken handlar i störst utsträckning om bråk som brukar handla om missförstånd, att några retas, inte följer bestämda regler eller fysiska kontakter.
Anna i år 6 berättar att orsaken till en konflikt kan vara att elever missförstår varandra. Det finns egentligen ingen egentlig konfliktorsak, utan det beror på att någon eller några missuppfattar något som en annan elev sagt eller gjort.
Oftast beror det på misstag eller att någon säger fel, så tror den ena att den andra sa en sak som han kanske egentligen inte alls sa. (Anna år 5)
Konflikter uppstår också när eleverna säger något elakt till varandra, eller använder fula ord. Kalle belyser att bli retad av någon är en konfliktorsak.
Det kan bero på att någon retas, t.ex. att någon säger dumhuvud till någon. (Kalle år 4)
4.2.3 Hur förebygger man konflikter?
Eleverna har många förslag på hur konflikter kan lösas och det är oftast de själva som löser konflikterna. Samtliga elever är överens om att det är viktigt att säga förlåt. De pratar även om att man måste veta att man aldrig ska göra om det igen.
Man måste kunna prata och diskutera problemet med den andra. Oftast hittar vi alltid en lösning på det. (Max år 6)
Eleverna uttrycker också att de ofta vill ha hjälp av någon utomstående i en större konfliktsituation då de upplever att en vuxen har större kunskaper om hur konflikter ska hanteras. I de ”mindre” konflikterna vill eleverna helst lösa det själva.
Jag säger alltid till någon vuxen som är i närheten om det handlar om en stor grej. Annars brukar vi kunna klara upp det själva utan vuxens hjälp. (Sofie år 5)
Vi försöker först reda ut bråket själv, och fungerar inte det kallar vi en fröken. Fast ofta behövs inte det, fröken är inte så ofta i närheten när bråket händer. Det brukar hända när vi har rast. (Ludde år 4)
I det konfliktförebyggande arbetet såg flera av eleverna sin egen roll som viktig, antingen skulle man inte bry sig eller så skulle man själv vara snäll mot sina kompisar. Majoriteten av eleverna uppfattade ordet konflikt med bråk. En av de orsaker de nämnde till konflikter var deras skilda åsikter, att de inte tyckte lika osv. Ett tydligt resultat visar att eleverna hanterar konflikter på olika sätt.
De flesta av eleverna svarade att det ofta uppstår konflikter på skolan/klassen. Orsaken till att konflikter uppstår visade i undersökningen och i litteraturen att det oftast beror på missförstånd. Där är jag helt enig med både resultat och litteraturen. Konflikterna brukar handla om missförstånd, att någon retades eller pratade illa om någon samt fysiska konflikter. Vanligaste svaren på vem som löser konflikterna var, att det är läraren som bör lösa konflikter men ibland eleverna själva. Eleverna tyckte inte att en vuxen alltid måste vara med och lösa en konflikt, de var nöjda med att de kunde lösa konflikterna själva. Däremot om det var en större och allvarligare konflikt måste en vuxen ingripa. Lind (2001) säger, att om eleverna inte får komma med en egen lösning är risken stor att de inte uppfyller de löften de har lagt. Som pedagog är det viktigt att hitta sätt för eleverna att hantera sina egna känslor och lösa sina konflikter. En konflikt är enligt eleverna något personligt som kan vara känsligt för dem. De vill helst inte att utomstående som inte har all bakgrundsinformation samt elevernas perspektiv ska blanda sig i konflikten. Utifrån Brännlunds (2005) sätt att förklara konflikter kan elevernas upplevelse tolkas som att tryggheten riskeras när någon utomstående kommer in. Eleverna upplever sig vara trygga med kompisarna och vänder sig därför till dem i första hand då det inte heller är någon vuxen just där när bråket inträffar. Det är först när konflikten blivit så allvarlig att den inte går att hantera med egna medel som eleverna vänder sig till lärare. En elev nämner att det är viktigt att säga förlåt. Respondenten belyser att man måste veta om att man inte får göra om det igen. Det verkar vara en viktig lösning för samtliga elever. För att kunna lösa konflikter är det viktigt att kunna utveckla förmågan till ömsesidigt tänkande, men också att kunna känna empati för andra människor säger Carlander (1990). Han menar att genom sätta sig in i hur andra människor tänker och ser på olika saker, finns det en mycket större chans att kunna lösa en konflikt. Vanligt förekommande var också att eleverna använder sig av en medelväg där de diskuterar fram en lösning som alla kan gå med på. För att lösa konflikter på bästa sätt bör man sätta sig ner och prata om vad som har hänt. Det är viktigt att man är ärlig under samtalet samt att man finner en lösning som passar alla menar eleverna. Carlander (1990) säger att det är viktigt att låta det ta sin tid då en konflikt ska lösas. Innan bearbetningen av en
konflikt kan börja bör man analysera konflikten och komma på en strategi för hur den ska lösas.
4.4 Slutsatser
I min studie har det framkommit att lärarnas och elevernas bild om vad en konflikt är för något, stämmer väl överens. Eleverna säger att anledningen till konflikter oftast beror på missförstånd, vilket stämmer in på lärarnas yttrande. Majoriteten av eleverna svarade att det oftast är läraren som löser konflikterna, men de anser ändå att de själva kan lösa sina egna konflikter ibland. Vad gäller vem som är ansvarig till att konflikten löses upp ligger detta ansvar på lärarna enligt eleverna. Främst för att det är deras arbete och för att eleverna har större respekt för vad läraren säger. Lärarna förespråkar ungefär samma sak, att eleverna helst bör lösa konflikten själva men att om de inte klarar av det så måste en vuxen ingripa.
Konflikthantering kan leda till ett gott gruppklimat, om båda parterna blir nöjda med lösningen och finner förståelse och respekt för varandra. Ur pedagogernas och elevernas synvinklar leder ett gott gruppklimat vidare till god lärandemiljö. Jag anser att ifall man lyckas uppnå ett bra gruppklimat och en god lärandemiljö kan eleverna bli självsäkra och trygga i sig själva. Samtliga lärare var eniga om hur man förebygger och hanterar småkonflikter. Pedagogerna ville sätta reglerna tillsammans med
eleverna för det förebyggande arbetet mot konflikter. Jag förespråkar att eleverna deltar vid utformningen av klassens regler eftersom jag tror att de då kommer ihåg dem lättare och att de ser sin del i att bibehålla en god stämning i klassen.
Hemmiljön påverkar hur eleverna mår enligt lärarna. En del elever mår dåligt över sina familjeförhållanden. Det kan i sin tur visa sig i skolan i form av fler konflikter.
5. Diskussion
Metoden som jag har använt mig av har gett mig svar utifrån mina frågeställningar. Jag märkte då jag var ute på skolan att flera av pedagogerna hade en negativ attityd till min studie. De vill helst inte svara då de anser att tiden inte räcker till. För att få en mer ingående och riktig bild av konflikthanteringsarbetet i skolan ser ut skulle jag kompletterat med observationer. Jag anser att nackdelen med att använda en metod som intervjuer kan vara att det är ett tidskrävande arbete då man ska analysera och skriva ner alla svaren. Jag kände att jag inte kunde göra så mycket i förväg förrän intervjuerna blivit genomförda. En annan nackdel med kvalitativ undersökning är att de svar från respondenterna inte kan ses som helt tillförlitliga då svaren kan bli vinklade.
5.1 Resultatdiskussion
Att ge eleverna möjlighet över att reflektera över värdegrunds - och relationsfrågor gör att skolan visat att de tar elevernas funderingar och tankar på allvar. Detta tror jag bidrar till en god stämning på skolan som förhoppningsvis sprider sig i övrig
undervisning. Lärarna använde sig av en demokratisk ledarstil och betonade vikten av att via god kommunikation bygga upp en bra kontakt med eleverna. Elever och lärare verkar ha ett gemensamt synsätt på hur konflikter ska lösas. Pedagogernas
gemensamma verktyg handlar i stort sett om förmågan att kunna lyssna och få eleverna att inse sitt eget ansvar i konflikten för att tillsammans finna en lösning. Anledningen till att eleverna anförtror sig till en vuxen, tror jag beror på att de känner sig trygga med lärarnas sätt att hantera konflikter. Eleverna kände att pedagogerna fanns där för dem. De flesta nöjde sig med att lösa konflikterna själva och fungerade inte det fick de tillkalla en vuxen. Utifrån respondenternas svar handlar
konflikthanteringsarbete om att skapa en bra relation mellan elev-elev och pedagog-elev. Samtliga pedagoger lyfter kompissamtal och medling som ett bra
konfliktförebyggande arbetssätt. De anser att kompissamtal och medling är ett bra och viktigt arbetssätt då eleverna får lära sig att lyssna och prata med varandra.
Enligt Skolverkets rapport Utvärdering av metoder mot mobbning kritiseras just medlingsmetoden. Personligen är jag kritisk till deras arbetsmetod då man har gått in och studerat delar av programmen, var och en för sig, istället för att lyfta helheten. Övergripande anser jag att dessa metoder är bra för att förebygga utanförskap och mobbning på skolorna, under förutsättning att de används på ett medvetet och genomtänkt sätt. Genom att lyssna på eleverna och skapa en bra stämning i klassen, där alla, även läraren vågar öppna sig för gruppen ökar känslan av trygghet och gemenskap. Av min undersökning har det framgått att ett gott gruppklimat gör det lättare att hantera konflikter och individernas självkänsla stärks. Ur både elevers och pedagogers synvinkel leder ett gott gruppklimat vidare till en god lärandemiljö. Ifall man lyckas uppnå ett bra gruppklimat och en god lärandemiljö kan eleverna bli självsäkra och trygga i sig själva menar Wahlström (1996). För att uppnå ett gott gruppklimat anser Carlander (1989) att det är viktigt med en god gemenskap i gruppen samt att det är viktigt att ledaren lyckas skapa denna gemenskap.
Genom intervjun med pedagogen Ulla, tolkar jag att det kan vara bra att eleverna får sitta i bestämda grupper i klassrummet. Helst ska grupperna bestå av elever som inte riktigt känner varandra. Detta för att lära eleverna samarbeta, samtidigt som ingen elev behöver känna sig orolig över att kanske bli tvungen att sitta ensam på lektionen. När grupperna fungerar bra tillsammans är det tid att byta till nya grupper, än en gång med elever som inte känner varandra så bra. På detta sätt kan man arbeta för att ständigt utveckla klassammanhållningen samt att uppnå en djupare trygghet hos eleverna. Maltén (1998) påpekar hur pass viktigt det är att klassen lär känna varandra för att uppnå en god lärandemiljö. Studien belyser också att elever som hamnar i en konflikt med andra ofta bär på en konflikt inom sig, som till exempel trassliga hemförhållanden, dålig självkänsla mm. Det är ofta den här orsaken som leder till att konflikter i allmänhet uppstår, vilket inte skulle ske om alla var nöjda och glada med sig själva, anser lärarna. I det stora hela är både lärare och elever nöjda med
konflikthanteringen som sker på skolan och de är dessutom överens om att eleverna löser de flesta konflikterna själva.
Innan jag började skriva mitt examensarbete hade jag många tankar och funderingar kring konflikthantering. Utifrån min kunskap och erfarenheter under lärarutbildningen kände jag mig osäker om hur man hanterar och löser konflikter. Under arbetets gång
har jag nu insett att konflikter kan ändras till något positivt då en människa kan utvecklas på många sätt. Detta arbete har även utvecklat mina kunskaper inom området konflikter och konflikthantering. Intervjuerna var berikande och trevliga att göra och mina respondenter tyckte också det var roligt och ansåg att mina
frågeställningar väckte en del tankar och reflektioner även hos dem. Den tidigare forskningen har varit intressant och lärorik att gå igenom.
Som lärare kommer vi att behöva tampas med många konflikter i vårt dagliga arbete. Skolan är en plats där många olika människor möts och de måste tillsammans finna vägar att samarbeta med varandra. Självklart uppstår det då konflikter. Jag anser att man lär sig något nytt efter varje konflikt och som man kan bära med sig i framtida konflikter.
I just konflikthantering tror jag att man aldrig kan bli riktigt fullärd eftersom själva begreppet är så stort. En del av lärares vardagliga arbete är att möta elevers konflikter samtidigt som lärare måste visa ett professionellt förhållningssätt. Jag anser att man även bör lägga stor vikt på lärares kompetens och förhållningssätt eftersom det har stor betydelse för elevernas förmåga att ta till sig kunskap och att interagera med andra elever och vuxna i skolan. Personligen tror jag att det är viktigt att läraren själv får bestämma vilken metod man vill använda sig av. Lärare som inte tar tag i
konflikter saknar troligtvis kunskap och kan därför känna sig osäkra. Jag tycker det skulle vara bra om man på lärarutbildningen fick mer kunskap om konflikter och hur man lär sig att hantera dem eftersom jag saknade detta i min utbildning. När det gäller förskolor, skolor och fritidshem anser jag att det är viktigt att satsa på att kontinuerligt utbilda och uppdatera sin personal kring ämnet konflikter och konflikthantering.
I undersökningen uppfattade jag det som pojkarna och flickorna hade likvärdiga tankar om konflikter. Jag har valt att inte studera genusperspektivet vidare i min undersökning, men tror att det skulle kunna vara intressant att studera
Referenslista
Brodin, M & Hylander, I (2002). Själv-känsla. Stockholm: Liber.
Brännlund, L. (2005). Konflikthantering. En handbok för realister. Stockholm: Natur och kultur.
Carlander, M. (1990). Konflikter och konfliktbearbetning. Solna: Almqvist och Wiksell Läromedel.
Doverborg, E & Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber.
Edling, L. (1997). Kompissamtal (2:a rev uppl.). Solna: Ekelunds förlag AB.
Esbjörnsdotter, B. (1994). Lär dig förstå och lösa konflikter. Helsingfors: Werner Söderström.
Kihlström, S. (2007). Uppsatsen-examensarbetet. I Dimenäs, J. (Red.)
Lära till lärare. Stockholm: Liber.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kärrby, G. (1985). Utveckling i grupp - om pedagogiskt arbete i förskolan. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Larsen, R-P. (2002). Konflikter och oenighet på arbetsplatsen. Studentlitteratur AB.
Larsson, S. (1994). Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier. I starrin, B & svensson, P-G (red). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Lind, E. (2001). Medkompis. Medling och konflikthantering i skolan. Jönköping: Brain Books AB.
Lundström, A. (2008). Lärare och konflikthantering. En undersökande studie ur ett
könsperspektiv. Umeå: Fakulteten för lärarutbildning, Umeå universitet.
Lärarförbundet. (2004). Läroplanen för grundskolan. Lärarens handbok. Studentlitteratur AB.
Maltén, A. (1998). Kommunikation och konflikthantering - en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Marklund, L. (2007). Skolmedling i teori och praktik. Uppsala: Uppsala universitet.
Nilsson, B. (2005). Samspel i grupp. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder - att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Skolverket. (2011). Utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Svenning, C. (2003). Metodboken. Eslöv: Lorentz Förlag.
Szklarski, A. (1996). Barn och konflikter En studie av hur konflikter gestaltar sig i
svenska och polska barns medvetande. Linköping University. Department of
Education and Psychology.
Utas Carlsson, K. (2001). Lära leva samman: Undervisning i konflikthantering. Teori
och praktik. Jonstorp: Konfliktlösning i skola och arbete (KSA).
Wahlström, O, G. (1996). Hantera konflikter – men hur? Metodbok för pedagoger. Stockholm: Runa Förlag.
Wahlström, O, G. (2005). Samspel och ledarskap - en vardagsbok för pedagoger Stockholm: Runa förlag.
Åhs, O. (2004). Vägen till en inre kompass: om fostran för vår tid. Stockholm: Runa förlag.
