Naturligt lärande

Malmö högskola

Barn unga samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

”Naturligt lärande”

En studie om varför föräldrar och pedagoger väljer uteförskola

“Natural learning”

A study about why parents and preschoolteachers choose outdoorpreschool

Carmita Svehög

Åsa Lundh

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Barn och ungdomsvetenskap 210hp 2011-11-09

Examinator: Johan Lundin Handledare: Camilla Löf

3

Förord

Vi lärde känna varandra under en kurs i utomhuspedagogik. Under kursens gång blev vi båda inspirerade av ämnet och bestämde oss för att skriva examensarbetet tillsammans. Efter kursens slut insåg vi att detta ämne låg oss varmt om hjärtat och kom då fram till att vi vill undersöka varför det är lockande för andra pedagoger att jobba efter detta arbetssätt och pedagogik. Vi valde att skriva vårt examensarbete ihop eftersom vi tyckte att det var en fördel att kunna diskutera litteraturen som vi läste under arbetets gång. Vi kände båda att vi på så vis fick ut mer av litteraturen och att det blev lättare att använda oss av litteraturen till arbetet. Vi delade inte upp arbetet särskilt mycket utan arbetade till största delen tillsammans. Vissa dagar satt vi var för sig och skrev för att den andra sedan skulle kunna läsa igenom det och redigera eller fylla på texten. När vi sedan träffades diskuterade vi våra reflektioner. Vi menade att detta var ett ypperligt tillfälle att utforska utomhuspedagogik för att vi skulle få ytterligare kunskaper och förståelse. Vi ansåg också att det skulle vara en fördel för oss att veta varför föräldrar väljer en uteförskola och vilka förväntningar föräldrarna har för att vi som pedagoger ska kunna bemöta kommande föräldrar på bästa sätt.

Vi vill tacka alla trevliga pedagoger och föräldrar som glatt ställde upp på våra intervjuer utan att verka det minsta besvärade. Vi vill speciellt tacka de pedagoger som tog emot oss med öppna armar och visade oss runt på deras förskola. Det var trevligt att få se olika verksamheter. Vi vill även tacka varandra för ett fantastiskt samarbete och vår handledare Camilla Löf för hennes uppmuntran och alla goda råd.

4

Sammanfattning

Syftet med vår studie var att ta reda på vad det är som gör att föräldrar väljer att placera sina barn på en uteförskola och vad det är som gör att pedagoger väljer att ha en uteförskola som arbetsplats. Vi frågar oss också om de är nöjda med verksamheten och om den uppfyller deras förväntningar. Som metod valde vi att använda oss av intervjuer både med föräldrar och med pedagoger. Vi intervjuade sex pedagoger från olika förskolor och sammanlagt åtta föräldrar. Vi menade att intervju var den lämpligaste metoden för att få fram de olika tankar som vår undersökningsgrupp hade. Vi har valt att analysera studien utifrån ett barnperspektiv. Vi har tagit del av forskningslitteratur som berör uteförskolor och utomhuspedagogik men även annan forskningslitteratur som har med vår studie att göra. Vår slutsats är att både föräldrar och pedagoger överlag är nöjda och positiva till uteförskolornas verksamhet. Även om litteratur och den allmänna diskussionen om utomhuspedagogik är positiv visar vår analys att det finns kritiska föräldrar. Då vi tolkat genom ett barnperspektiv funderar vi på om alla verkligen valt detta för barnens bästa.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning 7

1.1 Läroplan 7

1.2 Utomhuspedagogik 8

1.3 Syfte och frågeställning 9

2. Tidigare forskning 10

2.1 Utomhuspedagogik 10

2.1.1 Natur & Miljö 11

2.1.2 Hälsa 12

2.1.3 Pedagogik 13

2.1.4 Förväntningar 14

2.2 Barnperspektiv 15

3. Metod 16

3.1 Metodval och metoddiskussion 16

3.2 Urval 17

3.3 Genomförande 18

3.4 Forskningsetiskt övervägande 19

4. Resultat och analys 20

4.1 Resultat av intervjuer med pedagoger 20

4.1.1 Natur & Miljö 20

4.1.2 Hälsa 22

4.1.3 Pedagogik 23

4.1.4 Barnperspektiv 25

4.2 Resultat av intervjuer med föräldrar 25

4.2.2 Hälsa 26

4.2.3 Pedagogik 27

5. Diskussion 30

6

5.2 Hälsa 31

5.3 Pedagogik 31

5.4 Förväntningar 32

5.5 Kritisk reflektion och fortsatt forskning 32

6. Litteraturförteckning 34

7

1. Inledning

Idag när föräldrar själva väljer barnomsorgsplats till sina barn är uteförskolor med inriktning mot utomhuspedagogik ett allt vanligare alternativ. Vi vill med vårt arbete ta reda på varför föräldrar väljer att placera sina barn på en uteförskola istället för på en traditionell förskola. Särskilt intresserade är vi av hur de resonerar då de gör detta val och vilka förväntningar de har på verksamheten och pedagogerna. Vi vill även undersöka vad det är som gör att pedagoger väljer att söka arbete på uteförskolor och om förskolan uppfyller föräldrar och pedagogers förväntningar.

1.1 Läroplanen

I följande text tar vi upp några olika delar från förskolans styrdokument som vi anser är passande i samband med utomhuspedagogik. Med detta vill vi ge exempel på hur pedagoger kan arbeta med utomhuspedagogiken utifrån styrdokumenten.

I den reviderade läroplanen (2010) för ska det läggas mer fokus på matematik, teknik och naturkunskap än vad som tidigare gjorts. Vi har från den reviderade läroplanen (2010) för förskolan tagit fram några exempel på uppdrag och mål som förskolan har. Några av förskolans uppdrag är att belysa miljö och naturvårdsfrågor men även att etablera ett ekologiskt förhållningssätt. Förskolans verksamhet ska präglas av en positiv framtidstro, medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och att barnen förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Ett exempel på vad förskolan har för mål att sträva efter är att barnen ska utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Ett annat exempel är att barns nyfikenhet ska stimuleras och att de ska få förståelse för språk, kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik. I den reviderade läroplanen (2010) för förskolan framgår vilka mål som förskolan ska sträva efter och som vi menar är lämpliga och passar bra ihop med utomhuspedagogik.

8

1.2 Utomhuspedagogik

Utomhuspedagogiken som även går under andra benämningar som till exempel friluftspedagogik och naturpedagogik, är en stor och viktig del av uteförskolans innehåll (Brügge, 2007).

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflexion, grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer utomhus (Szczepanski, 2007). Den här dikten hängde på en vägg på en av förskolorna som vi besökte. Vi har tagit med den för att vi tycker att den beskriver vad utomhuspedagogik är på ett bra sätt.

”Hela kroppen behövs

Ögon kan se och öron kan höra, men händer vet bäst hur det känns att röra.

Huden vet bäst när någon är nära. Hela kroppen behövs för att lära. Hjärnan kan tänka och kanske förstå,

men benen vet bäst hur det är att gå. Ryggen vet bäst hur det känns att bära.

Hela kroppen behövs för att lära. Om vi skall lära oss nått om vår jord,

så räcker det inte med bara ord. Vi måste få komma det nära, hela kroppen behövs för att lära.”

Vi har själva gått en kurs i utomhuspedagogik där vi fick många praktiska exempel på hur det går att integrera alla ämnen i denna pedagogik och inte enbart i naturrelaterade ämnen. Till exempel lekte vi alfabetslekar, där vi bland annat skulle tillverka ett alfabet genom materiel vi hittade i naturen. Vi fick även utforma kartor av naturmateriel genom att vi skulle forma ett land/stad/landskap på marken. Vi tog också ut vattenfärger för att måla och gjorde gipsavgjutningar på stranden. Uterummet framställdes för oss som ett öppet rum, utan förutbestämda avgränsade platser och redskap. Den sortens pedagogiska rum öppnar för kreativitet och fantasi. Vi menar att

9

en grundläggande utgångspunkt i sammanhanget är att lärande sker genom aktivitet där alla sinnen används.

1.3 Syfte och frågeställning

Vi har två syften med vår studie. Det första syftet är att ta reda på varför föräldrar väljer att placera sina barn på en uteförskola. Vi är särskilt intresserade av föräldrars resonemang om och erfarenheter av förskolan. Att ta reda på vilka tankar föräldrarna hade inför valet och om förskolan uppfyllde deras förväntningar är också en del av vår studie. Vårt andra syfte är att ta reda på varför pedagoger väljer en uteförskola som arbetsplats och om de är nöjda med verksamheten. Vi ställer oss också frågan vilka för och nackdelar föräldrar och pedagoger ser med uteverksamheten och utomhuspedagogiken.

Vi har utgått från följande frågor:

 Vad är det som gör att föräldrar väljer en uteförskola?

 Vilka förväntningar har föräldrarna på uteförskolans verksamhet?  Varför väljer pedagoger att arbeta på en uteförskola?

10

2. Tidigare forskning

I detta avsnitt presenterar vi litteratur som vi menar är relevant för vår undersökning. Vi har gått igenom tidigare forskning inom området för att sedan kunna använda oss av denna vid analysen av vår undersökning.

2.1 Utomhuspedagogik

Utomhuspedagogik är en pedagogik som uteförskolor ofta använder sig av. I vår studie nämner vi ofta ordet uteförskola vilket vi menar är en förskola vars verksamhet i största del bedrivs utomhus, i stort sätt varje dag året runt. Verksamheten kan variera av olika skäl såsom plats, lokaltillgång, årstider och antal timmar som barnen vistas ute. Måltider, lek och vila sker ute på gården eller i naturen. Verksamheten är för barn mellan ett och fem år. På de förskolor som vi har med i vår studie fanns det inte mycket köpta leksaker till barnen. Spannar, spadar och kontorsmateriel såsom papper och pennor fanns dock på alla ställen. Tanken är att barnen och pedagogerna tillsammans ska kunna använda sig av naturmateriel i både leken och i den pedagogiska verksamheten.

Utomhuspedagogiken kom till Sverige och utvecklades under 1990-talet och pedagogiken poängterar vinsterna med att byta ut undervisningen i klassrummet mot att ha den utomhus. Naturumgänget är dominerande i den här pedagogiken och man omtalar ofta filosofer som Rousseau i sammanhanget och påvisar de pedagogiska vinsterna man kan få genom praktiska och laborativa övningar utomhus istället för att förmedla fakta genom böcker (Halldén, 2011).

Edman (2007) menar att utomhuspedagogik är den mest passande pedagogiken för att få inlärning genom upplevelse och att syftet med den är att väcka nyfikenhet och livslust. För oss känns hans tankar naturliga då vi menar att utomhuspedagogik främjar barns

11

och elevers kunskaper på många sätt. Att barn blir engagerade och får ett intresse för miljö är något som utomhuspedagogiken tar vara på och utgår ifrån. Genom direktupplevelser förankras upplevelserna till kunskap (Brügge med flera, 2007). Brugge menar även att om inlärningssituationen sker på rätt plats och i rätt sammanhang där barnen får använda sina sinnen fastnar kunskapen bättre och ger bättre förståelse för den nya kunskapen. Ett exempel kan vara att när pedagogen pratar om daggmasken med barnen kan det då bli lättare för barnen att förstå hur den känns och hur den ser ut om barnet samtidigt har en mask i handen vilket kan göra att kunskapen fäster bättre.

Enligt Szczepanski (2007) blir barnen idag allt mer stillasittande och vistas mer och mer inomhus. Som Szczepanski (2007) beskriver det så rör sig barn huvudsakligen i en arena av en triangel bestående av hemmet, köpcentra och skolan. Han menar att vi i förskolan/skolan ska hjälpa till att bryta detta mönster. Detta menar han att vi kan göra genom att besöka gröna naturområden som ger större tillfredsställelse hos människor både i vardagen och under fritiden. Naturvistelsen bidrar med effekter som att vi blir piggare, friskare, bättre på att koncentrera oss och mindre konfliktbenägna (Szczepanski, 2007). Halldén (2011) skriver att barn som vistas ute har färre konflikter än de som är inne. Hon menar att barn som vistas ute blir självständigare än andra barn eftersom de får mer frihet under ansvar när de är ute.

2.1.1 Natur & miljö

I vår studie menar vi att natur handlar om områden med rik växtlighet med träd, buskar, gräs och blommor. I vår studie ingår även miljö och djur som en del av naturen. Här ska skapas en lugn och trygg miljö och det ska finnas oändligt mycket att utforska. I naturen finns det obegränsat med naturmateriel såsom stenar, pinnar och kottar för att ge några exempel.

Granberg (2000) menar att utomhusmiljö ger barnen större chans att få undersöka och utforska i egen takt än i inomhusmiljö. Hon menar att barn lär sig genom att vara fysiska och aktiva och undersökande och därför passar utomhusmiljön bra för dem eftersom det här är mer tillåtet att röra på sig som man vill. Med detta menar Granberg

12

(2000) att barnen får lära sig genom att lyssna, känna, röra, se och smaka. Utomhuspedagogik betyder att man lär sig förstå och får kunskap om natur och miljö genom att vistas i den och uppleva den (Dahlgren & Szczepanski, 2007). På så sätt skapas varsamhet för naturen och allt levande i den. Att få upptäcka det lilla gör att man kan se sammanhang i det stora, till exempel olika delar i det naturliga kretsloppet och deras betydelse. Barnen ser hur masken hjälper till att bryta ner löven och kan på så vis förstå vad som händer med alla löv som faller ner på marken. Brügge (2007) anser att barn som vistas ute och lär sig om naturen utvecklar en känsla för miljön vilket hon menar gör barnen mer miljömedvetna.

2.1.2 Hälsa

I vår studie rör sig hälsa om hur föräldrar och pedagoger upplever barnens välbefinnande såväl fysiskt som psykiskt som socialt. Det kan röra sig om förkylning och magsjuka men det rör även barn som har astma och allergier, vilket kan mätas i barnens sjukfrånvaro. Hälsa handlar även om motorik, daglig rörelse och intag av frisk luft i denna studie.

Det finns mycket forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och hälsa. I en studie av Söderström och Blennow (1998) visade det sig att barn på uteförskolor är friskare och blir snabbare friska efter sjukdom än barn på traditionell förskola. Forskarna (Söderström & Blennow) säger att det beror på att smittspridning minskar ute i den friska luften och för att det är mindre trängsel än inne. Det menar även att barnen är mindre stressade vid utevistelse än när de är inne.

Under åren i förskolan präglas barns utveckling genom motorik, språk, tanke, psyke och socialisation (Granberg, 2000). Eriksson (2005) menar att motoriken har stor betydelse för den kognitiva inlärningen och hon menar även att mycket utevistelse gör att motoriken tränas på ett bra och varierat sätt. Vi människor är skapta för utevistelse i naturen (Grahn, 1997). Utomhus finns det naturliga utmaningar. Till exempel att springa på ojämn mark eller att klättra i träd. Detta gör att grovmotoriken tränas på ett bra sätt som i sin tur bidrar till bättre balans (Eriksson, 2005). Eriksson (2005) menar även att det är bra för barnen att vara ute. Här får de frisk luft och rörelsefrihet på ett annat sätt

13

än inne. Detta främjar deras utveckling och även deras förmåga att koncentrera sig. Omväxlande miljö bidrar till att barn får det lättare att koncentrera sig (Grahn, 1997).

2.1.3 Pedagogik

I vår studie handlar pedagogiken främst om undervisning angående djur, miljö kretslopp, årstider och annat som naturen bjuder på. Att studera och följa årstider genom träden, blommorna och bären för att ge några exempel.

Gunilla Halldén (2011) tar upp Gisela Eckerts studie där hon bekräftar att stökiga barn blir lugnare, mer engagerade och intresserade av undervisningen när den sker utomhus. En anledning som lyfts fram är att vistelsen ute påverkar koncentrationen positivt. En annan fördel med utomhuspedagogik som lyfts är att blyga och tillbakadragna barn vågar träda fram mer när undervisningen flyttar utomhus. Vi har sökt efter forskning som motsäger detta men inte funnit någon.

För att elever ska vilja delta i aktiviteter med glädje måste de ha motivation och för att de ska känna sig motiverade är det viktigt att de känner sig pigga och mår bra, är koncentrerade och känner gemenskap (Hassmen & Plate 2006). En sådan gemenskap menar Lundegård (2004) kan skapas vid vistelse ute. Han ger exempel på att matlagning utomhus kan vara ett bra sätt att skapa gemenskap. Det blir ett tillfälle där många kan engageras och det ger ett bra och naturligt tillfälle för samarbete och diskussion. Många kan känna sig delaktiga då det är lättare att hitta sysselsättning, vilket kan bidra till gemenskap där alla deltagare trivs . Lundegård (2004) skriver att utevistelsen har en positiv effekt på både barn och vuxnas hälsa. Människor blir mindre stressade och får bättre immunförsvar. Resonemanget baseras på att om kroppen mår bra är det lättare att ta emot och bearbeta ny kunskap och reflektera över det man har gjort och upplevt. Lärande och hälsa hör ihop och utomhuspedagogik inbjuder ofta till det på ett naturligt sätt (Lundegård, 2004). Nelson (2007) resonerar på samma sätt som Lundegård (2004) och menar att utomhuspedagogik har gynnsamma effekter på hälsan vid fysisk aktivitet och utevistelse.

14

Dahlgren & Szczepanski (2007) beskriver utomhuspedagogik som en upplevelse och menar att det är upplevelsen som pedagogiken utgår ifrån för att det ska bli en meningsfull och kreativ läroprocess. Genom att vi använder oss av så många av våra sinnen som möjligt gynnas inlärningen, då sinnena påverkar vår minnes kapacitet. Enligt William Glasser (Lundegård, 2004) så kommer vi i håg 10 % av det vi läser, 70 % av det vi diskuterar och 80 % av det vi upplever. Detta styrker Dahlgren och Szczepanskis (2007) tidigare resonemang.

Brügge med flera (2007) grundar sin pedagogiska friluftspedagogik på Deweys ”learning by doing”. De anser att handling, upplevelse och reflekterad erfarenhet, ger kunskap till den enskilda människan om friluftslivets betydelse. Författarna påstår att en inlärningssituation som är direktupplevd ger en förstärkning av inlärning genom ljud, form, färg, doft och stämningar. Dahlgren och Szczepanski (2007) skriver att utomhuspedagogik syftar till att vi, genom sinnesupplevelser tillsammans pratar och att lärandet sker i autentiska miljöer. På så vis blir undervisningen mer trovärdig och barnen kan se vad som är användbart i verkligheten. En del av ansvaret ligger på pedagoger och lärare som i ett tidigt skede ska ge barn och elever grunden för utevistelse så att det ska bli en livsstil i framtiden (Dahlgren & Szczepanski, 2007)

2.1.4 Förväntningar

Persson (1994) skriver i en avhandling om föräldrars syn på förskolan och dens uppdrag. Han skriver att deras syn har förändras genom tiderna då föräldrarna förr endast lämnade sina barn till förskolan för barnpassning. Persson (1994) menar att föräldrar idag förväntar sig att förskolan ska vara med att utveckla barns sociala kompetens men även att barnen får nya kunskaper. Att barnen får lära sig att umgås med andra och fungera i grupp är den viktigaste biten tycker föräldrarna. De tycker även att förskolan ska vara ett komplement till hemmet där barnen får göra de saker som föräldrarna inte gör med dem själva. När det gäller föräldrars syn på pedagogerna var den viktigaste aspekten att de kunde hålla ordning på barnen och att samverkan mellan föräldrar och pedagoger fungerade. En del föräldrar tyckte det var viktigt med utbildad personal då de kan se och följa barnens utveckling och bedöma om det behövs hjälpresurser (Persson, 1994).

15

I Janssons (2001) avhandling står det att den viktigaste uppgiften förskolan har är att stärka barns sociala förmåga. Att de ska lära sig hantera konflikter, lära sig samarbeta och lära sig umgås med andra. I avhandlingen framkom även att föräldrarna tycker att förskolan har lika mycket ansvar för barnens utevistelse som föräldrarna själva har.

2.2 Barnperspektiv

Vi har analyserat vår studie utifrån ett barnperspektiv. Med detta menar vi att vi har utgått ifrån vad vuxna antar att barn vill och vad barnen behöver. Arnér och Tellgren (2006) förklarar det som att vuxna bestämmer vad barn har för behov utifrån egna funderingar utan att ta hjälp av barns egna tankar. Många gånger tar vuxna förgivet att alla barn har samma behov. Talar man däremot om barns perspektiv utgår man från barnens egna bidrag som till exempel deras uttalande. Vi har alltså använt oss av det först nämnda barnperspektivet men ville ändå nämna båda för att det inte ska uppstå missförstånd (Arnér & Tellgren, 2006) I artikeln Pedagogisk forskning i Sverige (2003) resonerar Halldén kring barnperspektiv och barns perspektiv. Hon gör anknytningar till barnkonventionen. I artikel nummer tre i barnkonventionen står det: ” Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärds institutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftade organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet” (Barnkonventionen, 2009). För att förstå sambandet med artikeln i barnkonventionen och barnperspektiv utgår vi från Halldéns tankesätt. Hon menar att barnperspektivet är ett sätt att ta tillvara barns villkor och verka för barns bästa eller för studera en kultur skapad för barn.

16

3. Metod

I detta kapitel beskriver vi intervju, vilket är den metod vi har använt oss av i vår undersökning och motiverar och argumenterar för vårt val. Vi beskriver hur vi gått tillväga för att få fram och fått kontakt med våra informanter till studien. Vi går igenom hur vi har tänkt när vi gjorde våra intervjufrågor. Vi beskriver även hur vi förde vårt forskningsetiska resonemang och att alla involverade informanter fick tydlig information om hur deras intervjusvar skulle bearbetas och användas. Vi berättade även hur viktig deras medverkan var för oss.

3.1 Metodval och metoddiskussion

Som metod valde vi att genomföra en kvalitativ undersökning i form av intervju. Intervju är enligt Johansson & Svedner (2006) den lämpligaste metoden då det gäller att undersöka attityder, intresse och värderingar vilket vi i vår studie ville utgå ifrån. Johansson & Svedner (2006) menar att det är en fördel att välja flera olika metoder. Vi övervägde andra metoder som att observera eller lämna ut enkäter men kom fram till att en kombination inte skulle gynna vår studie eftersom våra frågeställningar till stor del handlar om attityder och värderingar. Att studera informantens sätt att uttrycka sig eller hur de använder sitt kroppsspråk var i detta fall inte avgörande för vår studie. Med det resonemanget valde vi endast intervju som metod.

Vi valde intervju som metod för att få en djupare förståelse för informanternas sätt att tänka (Patel & Davidson, 2003). Då vi tillsammans konstruerade våra frågor tänkte vi på att frågorna inte skulle vara för långa eller för många. Vi tänkte igenom hur frågorna skulle kunna tolkas och hur vi skulle ställa frågorna så att våra egna värderingar inte skulle komma fram. Vi ställde inte några ledande frågor då vi ville ha så ärliga svar som möjligt. Våra intervjufrågor är konstruerade på sådant sätt att svarsalternativen är öppna av den anledningen att det blir enklare för informanterna att formulera sina svar (Patel

17

& Davidson, 2003) (se bilaga 1 och 2). Detta kallas för semistrukturerad intervju eftersom samma frågor ställs och alla har öppna svarsmöjligheter. Dock har vi endast ställt frågor som är relevanta för vår studie för att få en så hög validitet som möjligt. Med validitet menar vi att svaren som vi får ifrån informanterna ska vara så ärliga och trovärdiga som möjligt. Våra intervjuer var inte helt standardiserade eller strukturerade eftersom vi ibland formulerade följdfrågor under intervjuns gång. Följdfrågorna ställde vi för att få så grundliga svar som möjligt.

Vi genomförde två av intervjuerna via telefon och en via mail. Jacobsen(2008) menar att intervju via telefon och mail är snabbare sätt än att behöva åka ut för att träffa de personer som ska intervjuas. Författaren menar att den stor skillnad mellan att göra en telefon/mail intervju istället för att träffas är att man missar att avläsa kroppsspråket vilket kan ha en stor betydelse för intervjun. Vi kom dock fram till att det inte hade det inte hade stor betydelse för vår undersökning. Våra intervjuer var relativt korta och det skulle fungera bra med telefon/ mail intervju. Har man längre intervjuer eller om de är komplicerade är det en fördel att man träffas personligen. När man ringer upp någon för intervju vet man inte var personen ifråga gör eller befinner sig. Vi började med att ringa upp informanten för att boka in en tid som passade då vi kunde ringa tillbaka igen och utföra intervjun.

3.2 Urval

Vi har intervjuat sex pedagoger och åtta föräldrar. Till vår intervju valde vi utbildade förskolelärare på olika orter. Detta urval gjorde vi eftersom vi ville att informanterna skulle ha en likvärdig utbildning som vi själva snart har och för att visa eventuella variationer på deras arbetssätt. Patel & Davidsson (2003) tar upp att det är viktigt att ta reda på var kunskapen inom problemområdet finns. Vi kom fram till att vi kunde finna kunskapen hos utbildade pedagoger med erfarenhet av uteverksamhet. När det gällde föräldrarna så var det pedagogerna som valde ut ett antal föräldrar som de trodde skulle kunna tänka sig att medverka i vår studie. Därefter valde vi ut åtta av de här föräldrarna. Vårt urval baserades på att vi ville ha föräldrar med barn från fyra olika uteförskolor som dessutom var placerade både i tätort och i skogsmiljö. Detta val gjorde vi medvetet

18

för att vi ville få ett bredare perspektiv men även för att vi skulle få en högre reliabilitet. Både föräldrar och pedagogers kunskap och erfarenhet har varit betydelsefull för att vi skulle kunna genomföra vår studie.

3.3 Genomförande

Vi började med att undersöka vilka uteförskolor som kunde vara aktuella till vår studie. Efter det tog vi på olika sätt kontakt med berörda pedagoger på några av förskolorna. Vi presenterade oss och berättade varför vi kontaktat förskolan och tydliggjorde vårt syfte med studien. Här fick vi kontakt med sex pedagoger som var villiga att ställa upp för intervju och dessa bokade vi in ett individuellt möte med. Samtidigt som vi bokade mötena informerade vi mer ingående berörda pedagoger om varför vi skulle komma och vad intervjuerna skulle handla om. Detta gjorde vi för att pedagogerna skulle vara väl förberedda då vi skulle genomföra intervjuerna. Vi frågade också om pedagogerna ville hjälpa oss med att få tag i föräldrar som var villiga att ställa upp för intervju. Vi själva förberedde oss genom att intervjua en kurskamrat. Vi träffade pedagogerna på deras arbetsplats för intervju. Vi turades om att ställa frågor och att anteckna under varje intervjutillfälle, vilket gjorde att vi båda fick vara delaktiga i hela proceduren vid varje tillfälle.

Genom pedagogerna fick vi uppgifter med föräldrars namn och telefonnummer som gjorde att vi kunde göra vårt urval för att sedan gå vidare och kontakta utvalda föräldrar. Innan vi träffade föräldrarna för intervju hade vi kontakt via telefon då vi informerade om vår studie och bokade in tider för intervju. Vi ville även här att föräldrarna skulle få möjligheten att vara väl förberedda. Vi träffade föräldrarna på deras respektive förskola och genomförde intervjun på samma sätt som med pedagogerna. Det visade sig att vi även behövde genomföra två intervjuer med föräldrar via telefon och en via mail då informanterna önskade det. Vi delade upp det så vi genomförde vars en telefonintervju och vi fick då föra anteckningar själva. Efter varje intervju med pedagogerna tackade vi för att de ställt upp och hjälpt oss att få kontakt med föräldrarna och lämnade en burk kakor som tack.

19

Vi bearbetade tillsammans svaren genom att sortera svaren under olika teman. Vi valde att ha samma teman för föräldrar och pedagoger för att det skulle bli överskådligt.

3.4 Forskningsetiskt övervägande

Både föräldrarnas och pedagogernas deltagande har varit helt frivilligt. Det är viktigt att vi som intervjuar visar respekt och förståelse för personerna som ska intervjuas. Detta för att informanterna inte ska uppleva att de blir kritiserade eller att deras verksamhet på något sätt döms (Patel & Davidsson, 2003). Genom hela vår studie har vi bevarat informanterna anonymitet eftersom vi inte använt några namn eller redogjort för vilka förskolor och kommuner studien är gjord i. Vi klargjorde tydligt för både pedagoger och föräldrar vilket syfte vi skulle använda vår empiri till. Vi berättade hur viktigt deras bidrag var för oss och att deras svar var konfidentiellt, ingen annan har tagit del av informationen och den har endast använts i detta syfte. Detta eftersom det av etiska rekommendationer inte är korrekt att delge information och eftersom det inte har någon betydelse för vår studie. (www.vr.se).

20

4. Resultat och analys

Här har vi gjort en sammanställning av resultat från intervjustudien . Vi har valt att presentera resultatet efter olika ämnen som togs upp av flera pedagoger och föräldrar. Ämnena är: natur & miljö, hälsa och pedagogik. Alla ämnen hör ihop på något vis men vi ville dela upp dem för att lättare få en överblick. Vi har även valt att dela upp föräldrars och pedagogers undersökningar var för sig för att det skulle bli lättare att överskåda. Citaten som vi har med i resultatkapitlet är hämtade från medverkande pedagoger och föräldrar i vår studie.

4.1 Resultat av intervjuer med föräldrar

Vi har gjort intervjuer med åtta föräldrar. Svaren från föräldrarnas intervjuer är lika varandra, trots att vi valt föräldrar från olika kommuner och som har barn på olika uteförskolor. Föräldrarna talade alla mycket om vikten att vara ute, hälsa, lära om natur, samt om pedagogerna och pedagogiken. Det är detta vi har utgått ifrån när vi har valt ut de teman som vi tycker är centrala för resultatet.

4.1.1 Natur & Miljö

Många föräldrar tog under intervjuerna upp hur viktigt de tyckte det var att deras barn skulle lära sig om naturen och miljön. De ville att barnen skulle få intresse för skog, mark och djur. De ville också att de ska vara nära naturen och djuren för att det skulle bli en naturlig del av deras liv. Precis som Szczepanski och Dahlgren (2007) skriver, så betyder utomhuspedagogik att man lär sig och lär sig förstå natur och miljö genom att vistas i den. Mot den bakgrunden kan föräldrarnas förväntningar på uteförskolan sägas uppfyllas. Genom pedagogiken kan barnen själva undersöka och utforska vilket kan

21

göra att barnen får upp intresset och att den nya kunskapen fastnar bättre när den upplevs i sin rätta miljö (Brügge med flera 2007) .

”De lär sig jättemycket om naturen och skapar liksom ett intresse”

I citatet ovan som är från en förälder framgår att föräldrarna förväntar sig att barnen ska få vara ute och få lära sig mycket. Genom att deras barn vistades ute mycket får de mer förståelse för naturen och miljön menade föräldrarna. I Janssons avhandling (2001) tyckte många föräldrar att förskolan har lika stort ansvar för utevistelsen som föräldrarna själva. I vår studie kan vi se ett annat mönster. En del föräldrar lämnar stort ansvar till förskolan angående barnens utevistelse. Några föräldrar valde placeringen på grund av att de själva hade ett stort intresse av att vara ute i naturen och ville även överföra detta intresse till sina barn. Andra valde uteförskolan på grund av att själva inte var så intresserade av att vara ute. Föräldrarna menade att barnen var ute tillräckligt på förskolan och att de kunde vara inne med gott samvete på sin lediga tid. Som framgår av citaten nedan ser föräldern uteförskolan som ett komplement till sin egen livsstil.

”Jag gillade konceptet med att vara ute så mycket. Vi är inga naturmänniskor och känner att det är skönt att barnen är ute hela dagen och vi slipper den biten.”

En förälder tog upp att hon ville ge sitt barn en annan livsstil än den som påverkar samhället just nu. Hon menar att utomhuspedagogiken är en motsats till det samhälle vi lever i idag med stillsittande aktiviteter framför dator och användandet av bilen överallt. Szczepanski (2007) menar precis som föräldern här att förskolan ska hjälpa till att bryta detta mönster. Föräldern nämnde inget om att hon ville bryta mönstret för egen del men valde uteförskola för att barnet skulle få möjligheten till att vara ute.

Alla föräldrar som deltog i vår studie var överens om att de ville att deras barn skulle vara ute mycket. Dels för att de menar att barnen är mer aktiva när de vistats ute och dels för att det är sunt för barnen att vara ute i den friska luften.

22

4.1.2 Hälsa

”Jag upplever att barnen håller sig friskare och blir någon sjuk så blir inte alla de andra det med.”

Citatet ovan kommer från en förälder som menade att utevistelsen på förskolan har påverkat barnets hälsa positivt. Det finns en hel del forskning om utevistelsens påvekan på hälsan. Söderström och Blennow (1998) lyfter i sin studie fram att barn på uteförskolor är friskare än andra barn. De flesta föräldrar i vår studie upplever också att deras barn är friskare och mindre sjuka än andra barn som inte går på uteförskola. De nämnde även att om barnen blir sjuka, tillfrisknar de fortare. De menar också att smittspridningen är betydligt mindre utomhus än inomhus, vilket även Söderström och Blennow(1998) fick fram i sin studie.

Föräldrarna tycker det är viktigt att deras barn är ute mycket och rör på sig. Eriksson (2005) tar upp att grovmotoriken tränas extra bra utomhus. Dock var det ingen av föräldrarna i vår studie som tog upp sambandet mellan utevistelse och grovmotorik. Föräldrarnas tankar var snarare så att de ville att barnen skulle bli tåligare och lära sig leka och vistas ute. Följande citat är ett av flera exempel där föräldrarna framhäver förskolans påverkan som positiv.

”Min son blev väldigt uthållig. Han hade inga problem med att cykla åtta km till förskolan varje morgon och sen hem igen.”

Genom att vistas i naturen blir vi piggare och får mer energi vilket skapar ett positivt beroende som gör att vi vill vara ute ännu mer vilket i sin tur kan stärka uthålligheten (Szczepanski, 2007). Generellt ville föräldrarna att deras barn skulle lära sig att vara ute på ett naturligt sätt så att de skulle känna sig trygga då de lämnade innemiljön.

Några föräldrar i vår studie påpekade att de kände oro för att finmotoriken inte skulle utvecklas tillräckligt. Två av föräldrarna i vår studie menar att finmotorikens utveckling inte gynnas i samma utsträckning på uteförskolor eftersom de upplever att finmotoriken

23

inte tränas lika mycket som på andra förskolor. Ett annat exempel från vår studie är en förälder som berättade att hon haft sitt barn på en uteförskola och varit nöjd med den under alla år. Då barnet sedan började i skolan har hennes största intresse varit att pyssla vilket föräldern reflekterat över att hon inte gjort under åren i förskolan.

4.1.3 Pedagogik

En del av föräldrarna valde att placera sina barn på en uteförskola för att de kände pedagogerna som arbetade där. Många konstaterade också att de var nöjda med pedagogerna på förskolan och att de tyckte att pedagogerna var engagerade och positiva. En av föräldrarna poängterade att hon var positiv till att pedagogerna både ville och fick gå på fortbildning. Här följer ett citat från henne:

”Vi är mycket nöjda, definitivt! Pedagogerna är väldigt engagerade och det känns som att de var mer belåtna än andra då jag pratade med vänner om förskolor. De var ofta på fortbildning”

Nelson (2007) berättar om en experimentell studie i utomhusbaserat ledarskap där det visade sig att deltagarna i studien blev bättre på problemlösning och kommunikation. Detta kan ha ett samband med att föräldrarna i vår studie upplever att pedagogerna är positiva till sitt arbete och till verksamheten.

Pedagogerna menar att uteförskolan passar alla men alla föräldrar var inte eniga om det:

”Vi har två barn på förskolan. Vi ser att det äldsta barnet, som har normal utveckling, är det bara positivt med. Men för vårt yngsta barn, som inte har samma gynnsamma utveckling, är det lite svårare. Han har inte börjat prata ordentligt även han är över tre år och tycker det är svårt att hänga med när de är ute. Han hör även dåligt och det är svårt för honom att munavläsa på längre avstånd. Förskola med inneverksamhet där specialpedagoger med rätt kompetens finns hade passat honom bättre. Vi ska nog byta.”

24

Föräldrarna menar att det saknas specialpedagoger och att vissa behov inte ses eller tillgodoses vid utomhusverksamhet.

Gällande kläder är detta också något som kommit fram som negativt från föräldrar. De menar att det blir dyrt eftersom de behöver bättre kläder och fler kläder då de vistas mycket utomhus.

En av föräldrarna som vi intervjuade var missnöjd med förskolan. Hon menade att pedagogerna inte använde sig av utomhuspedagogiken i tillräckligt omfattning. Föräldern menande att barnen ”bara” var ute utan någon speciell verksamhet. Den här föräldern hade dock inte sitt barn hos någon av de pedagoger som vi intervjuade. Vi tog ändå upp detta med en pedagog från en förskola som vi besökte. Hon försvarade det med att föräldern nog inte var insatt i vad utomhuspedagogik är och att föräldern inte kunde se vad de faktiskt var som de gjorde ute. Att sitta och sortera småsten i olika högar kanske inte verkar så utvecklande eller pedagogiskt för någon som inte är så insatt. Dock menar pedagogen att det i verkligheten är utvecklande för barnet på många sätt eftersom finmotoriken tränas men även matematik och koncentration tränas för att ta upp några exempel. Pedagogen är tydlig med att det är viktigt att framhäva vad det är som egentligen händer och förtydliga detta för föräldrarna.

4.1.4 Barnperspektiv

Svaren som vi fått från föräldrarna i studie har vi analyserat utifrån ett barnperspektiv. Föräldrarna vill att deras barn ska vara ute mycket för att de tror att det är bra för barnen. Grunden till detta menar de är att utevistelse har många fördelar så som att de främjar barnens hälsa. De menar också att det är till fördel för barnen att lära sig om naturen i tidigt skede för att det ska bli en naturlig del av livet. En av föräldrarna tog upp vikten av att barnen behöver röra mycket på sig som motsats till dagens stillasittande samhälle. Många föräldrar är medvetna om barnens hälsa och menar att

25

genom utevistelse blir barnen inte är lika ofta sjuka. De flesta föräldrar i vår studie har valt en uteförskola för att de menar att det är det bästa för sitt/sina barn.

4.2 Resultat av intervjuer med pedagoger

Vi har gjort intervjuer med sex pedagoger som jobbar på olika uteförskolor i olika kommuner. Vi har valt att dela upp resultatet av informanternas svar i fyra olika delar för att tydliggöra studien.

4.2.1 Natur & Miljö

Fyra av de sex pedagogerna som vi har intervjuat säger att deras eget intresse för att vara ute spelar en stor roll i deras yrkesroll. Naturen är alltså viktig för pedagogerna ur ett rent yrkesperspektiv och de vill lära ut om naturen för att det ska bli en livsstil för barnen i framtiden.

Dahlgren & Szczepanski (1997) menar att det genom mycket utevistelse går att skapa en varsamhet för naturen och allt levande i den. Författarna menar också att om barnen får upptäcka så kan det leda till att barnen ser och förstår kontexten. En av pedagogerna i vår studie gav som exempel att de jobbat med odling under våren som ett tema. Pedagogen såg att temaarbetet gjorde att barnen fick förståelse för odling, vilket pedagogen menade berodde på att barnen fick lära sig i autentisk miljö. Brügge med flera (2007) menar att genom vistelse i naturen kan förståelsen för miljön utvecklas hos barnen vilket i sin tur kan göra att barnen blir mer miljömedvetna i framtiden. Hälften av pedagogerna uttrycker att det är viktigt att förmedla sin kunskap om naturen till barnen. Pedagogerna menar att det är ett viktigt uppdrag och menar även att de är en förväntning som föräldrarna ofta har då deras barn börjar på en uteförskola.

Alla sex pedagoger menar att föräldrarna har valt förskolan för att de vill att deras barn ska vistas mycket ute. Pedagogerna tror framför allt att föräldrarna valt utevistelse för att det ska bli en livsstil för barnen och ur hälsoaspekt men även för att det väcker barns

26

nyfikenhet och för att de tror att konflikterna ofta är färre ute. En pedagog uttryckte det såhär:

”Det är mindre konflikter ute och barnen blir kreativa med hjälp av naturmateriel. De har alltid något att göra vilket gör att barnen inte heller bråkar så ofta om saker”

Citatet visar på en syn på utemiljön som betydelsefull för den kreativa leken. Där styrks pedagogens uttalande av Halldén (2011) gällande minskade konflikter då barnen vistas på naturmark.

4.2.2 Hälsa

Nästan alla pedagoger antar att hälsoaspekten är ett viktigt motiv för föräldrarna då de placerar sina barn på en uteförskola. Hälften av pedagogerna har också nämnt att de själva nästan aldrig har några sjukdagar, vilket de menar har att göra med att infektioner inte smittar lika lätt utomhus. Sjukfrånvaron i barngrupperna är också relativt låg och de tror alla att den är lägre jämfört med vid en förskola som inte är ute i lika stor utsträckning. Pedagogernas resonemang stöds av en studie av Söderström och Blennow (1998) som visar att barn på uteförskolor är friskare och blir snabbare friska efter sjukdom än barn på traditionell förskola. Enligt Söderström & Blennow (1998) beror det precis som pedagogerna säger, på att smittspridning minskar ute i den friska luften, samt att det är mindre trängsel utomhus. Denna forskning styrker våra pedagogers resonemang gällande barnens hälsa. Lundegård (2004) menar även att lärande och hälsa hör ihop och att utomhuspedagogik ofta inbjuder till det på ett naturligt sätt. Två av pedagogerna menade att många föräldrar väljer att placera barnen på en uteförskola eftersom de tycker om att barnen får möjlighet att vara ute mycket och att de rör på sig mycket. Fem av sex pedagoger i vår studie tror att många föräldrar har valt en uteförskola för att de själva inte ska känna sig tvingade att vara ute med sina barn då de kommer hem efter en lång arbetsdag. De menar att de flesta föräldrar känner det som ett måste att barnen är ute varje dag och att föräldrar idag är medvetna om hur bra det är och hur det påverkar deras hälsa. Flera av pedagogerna nämnde även den positiva påverkan på sin egen hälsa.

27

”Jag gillar att vara sund och ta hand om kroppen. Att få vara ute i naturen är viktigt för kroppen.”

Citatet ovan är från en pedagog som beskriver utevistelsen som positiv då hon menar att det har gjort henne piggare och friskare vilket överrens stämmer med Lundegård (2004) resonemang om hälsovinsterna genom att vi blir mindre stressade och får bättre immunförsvar.

4.2.3 Pedagogik

Alla sex pedagogerna i vår studie är väldigt nöjda med verksamheten. Två av pedagogerna nämner dock att det finns saker som kan bli bättre. Som exempel tog de upp önskemål om mindre barngrupper och mer personal. Av de här sex pedagogerna har fyra varit med och startat uteförskolan som de arbetar på och därmed byggt upp grunden för verksamheten. Med grunden menar vi här allt ifrån hur miljön både inne och ute är uppbyggd, vilka leksaker som ska finnas och hur pedagogiken har lagts upp. Pedagogerna nämner sin frihet i verksamheten som en bidragande faktor till att de valt just denna förskola som arbetsplats.

Det enda som pedagogerna lyft fram som är negativt är barnens kläder. De tycker att det är jobbigt att ta på barnen när det är kallt och då de behöver många lager kläder, framför allt med de yngre barnen. De större barnen klarar det fint och de har vant sig vid detta under åren. Ett annat problem som nämnts gällande kläder är att en del barn inte har bra och tillräckligt med kläder. Dock poängteras att de allra flesta har rätt och bra kläder eftersom de gjort ett eget val att vilja placera sitt eller sina barn på en uteförskola vilket pedagogerna menar att de är medvetna om redan innan barnet börjar.

Pedagogerna menar att de styrs av läroplanen och följer den precis som de ska. De upplever dock att det är lättare att fånga barnen” här och nu” eftersom verksamheten bedrivs ute i stor utsträckning. Pedagogerna menar att barnen lär sig mycket ”naturligt” eftersom de i sitt arbetssätt inte bryter leken för till exempel samlingar. De vill poängtera att detta inte innebär att de saknar styrda och planerade aktiviteter.

28

Pedagogerna menar dock att de kan ta mer hänsyn till barns lekar. Eftersom de jobbar på detta sätt blir barnen inte störda i sin aktivitet. Barnen hittar saker och som gör att de frågar och vill ha hjälp av pedagogerna. Fem av pedagogerna har också tagit upp barnens frihet som positivt. Med frihet menar pedagogerna att barnen kan leka fritt och röra sig fritt vilket kan väcka nyfikenhet hos barnen och i sin tur gör att barnen ställer olika frågor som kan vara utvecklande. Enligt pedagogerna i vår studie är friheten positivt på olika sätt för båda parter.

”Mer fritt och naturligt passar mig bra. Mer frihet än i vanliga förskolor. Barnen får tid att leka och får leka färdigt utan massa avbrott”

I citatet framträder tydligt ett antagande om att utevistelsen i sig innebär en viss frihet och en ”naturlighet” som saknas i ”vanliga” förskolor”. Fyra av pedagogerna menade att pedagogiken var en viktig anledning och sa att det var många av föräldrarna som var ganska pålästa om uteförskolornas pedagogik innan barnet ens hade börjat på förskolan.

I följande citat beskriver en av pedagogerna som vi intervjuat sin syn på fördelarna med deras egen pedagogik.

”Bra motsats till dagens samhälle som är väldigt stillasittande. Barnen får sin grundfysik och lär sig att röra på sig som vår kropp är skapt till.”

Granberg (2000) menar att barn lär sig genom att vara fysiska och aktiva och att utomhusmiljön passar bra för dem och menar att det är mer tillåtet att röra på sig som man vill utomhus. Här kan vi se att pedagogen och Granberg har samma tankegångar. Pedagogerna menar att föräldrar har en viss förväntan på vad barnen ska lära sig precis som alla föräldrar har men på en uteförskola menar pedagogerna att föräldrarna tror på ett friare inlärningssätt och att barnen lär sig mycket genom att bara vistas ute. Brügge (2007) beskriver detta med utgångspunkt i Deweys ”learning by doing”. De anser att en inlärningssituation som är direktupplevd i sitt rätta sammanhang, på sin rätta plats, ger en förstärkning av inlärning genom ljud, form, färg, doft och stämningar. Det var en pedagog i vår studie som sa ”allt detta får vi gratis då vi vistas utomhus”. Pedagogen menar att det är lättare att använda sina sinnen utomhus än inomhus.

29

4.2.4 Barnperspektiv

Vi har analyserat pedagogernas svar och uttalande genom ett barnperspektiv. Det är fyra av sex pedagoger som har varit med och startat uteförskolorna, vilket det poängterat att de gjort för att de vill ge barn möjligheten till en sund livsstil. Många pedagoger har framhävt vikten av att i pedagogiken utgå ifrån barnets intresse. Precis som Szczepanski (2007) skriver om hur viktigt det är att upplevelsen ska ske i sitt rätta sammanhang menar pedagogerna att barnen lär sig bäst på detta vis. I alla sex intervjuer har hälsan nämnts. Några pedagoger har nämnt fördelen med deras egen hälsa men de flesta har satt det i ett barnperspektiv och upplever att utevistelse har positiv effekt på barns hälsa.

30

5. Diskussion

Syftet med vår studie var huvudsakligen att undersöka varför föräldrar väljer att placera sina barn på uteförskola och vad det är som gör att pedagoger väljer att ha det som arbetsplats. Vi ville även ta reda på om båda parter var nöjda med valet och den pedagogiska verksamheten, och vilka fördelar eller nackdelar de kunde se.

Vår studie har varit intressant ur många olika perspektiv. För vår del framför allt för att som pedagog veta och kunna tillgodose de förväntningar och krav som föräldrarna har när de väljer uteförskola till sina barn. Det som gjorde att vi kunde genomföra vår studie var att alla medverkande föräldrar och pedagoger har varit positiva och gärna har delat med sig av sina tankar, kunskaper och erfarenheter. Vi kunde märka att speciellt pedagogerna var väl insatta i verksamheten. Genom att vi besökte förskolorna och genomförde intervjuerna där, fick vi se och ta del av flera olika verksamheter vilket för oss var intressant och lärorikt. Vi har valt att dela in diskussionen under samma teman som i kapitlet om tidigare forskning men även lagt till en rubrik kritisk reflektion/fortsatt forskning.

5.1 Natur

Vi har fått fram att föräldrarna ville att barnen skulle lära sig att vara ute och lära sig om naturen. De ville ge sina barn en sund livsstil. Vi förstår deras tankegång men eftersom vi har analyserat vår studie genom ett barnperspektiv har vi diskuterat om föräldrarna gjort valet för just detta barnets bästa eller ur ett föräldrarperspektiv. Ett exempel från vår studie var en förälder som menade eftersom deras barn var på uteförskola hela veckan behövde föräldern inte själv vara ute med barnet på fritiden. Vi kan tillägga att denna förälder påpekade att hon inte själv hade det intresse och därför ville att barnet skulle få intresset genom att gå på uteförskola. Vi tycker det är konstigt att det är så viktigt för henne att barnet får denna livsstil och undrar varför hon inte själv ändrar på sin i så fall. Vi menar att det är viktigt att barnet får förankra sina erfarenheter från förskolan i hemmet. I detta fall menar vi att barnet går miste om det. Ett annat exempel

31

från vår studie är föräldern som tog upp att hon haft sitt barn på en uteförskola och varit nöjd med den under alla år. När barnet började i skolan uppmärksammade hon att barnet fick ett brinnande intresse för att pyssla. Föräldern menade att hon valt uteförskola för att barnets bästa men tvivlar nu på om hon gjort rätt val. Föräldern är pedagog vilket vi menar kan göra att hon ser fallet från ett annat perspektiv som föräldrar vanligtvis inte reflekterar över. Oavsett vilka tankar och åsikter föräldrarna har menar vi att barnets behov måste sättas i första hand och ur ett barnperspektiv kanske inte uteförskolor passar alla barn.

5.2 Hälsa

Innan vi började med vår undersökning antog vi att den främsta anledningen till valet skulle vara hälsan. Det visade sig att de flesta pedagoger tog upp fördelen med att barnen och pedagogerna håller sig friska. Vi har diskuterat fram och tillbaka om det endast är en fördel för barnet att sällan vara sjuk. Kanske behöver barnet förkylningar och andra sjukdomar för att bygga upp sitt immunförsvar. Som vi tidigare tagit upp menar en del föräldrar att finmotorikens utveckling inte främjas i den utsträckning som förväntas. Det här motsäger pedagogerna och menar att finmotoriken tränas lika bra på uteförskolor som på andra förskolor . Som vi tog upp i analysdelen så försvarade en pedagog en annan förskola som hon inte ens kände till när vi tog upp missnöjet från en förälder angående finmotorik. Intressant är att hon tar andra i försvar utan att hon vet hur det förhåller sig. Vi menar att föräldern själv kan vara pedagog och hennes missnöje kan vara befogat.

5.3 Pedagogik

Erfarenheten som vi fått från pedagogerna som medverkat i vår studie säger att utomhuspedagogik ligger i tiden och de ser inga problem med att arbeta efter den reviderade läroplanen (2010) för förskolan. Många av pedagogerna som medverkade i vår studie har sedan länge varit aktiva medlemmar i frilufsfrämjandet. Vi kunde se att det fanns ett stort engagemang hos pedagogerna vilket kan hänga samman med att de

32

har naturen som intresse. Deras stora engagemang påverkar deras pedagogiska syn och menar att friheten som utomhuspedagogik ger passar alla barn. Vår erfarenhet som vi fått genom vår verksamhets förlagda tid under utbildningen säger att vissa barn behöver en strukturerad verksamhet för att vara lugna och känna sig trygga. Vilket det inte får om det är för mycket frihet i verksamheten. En annan reflektion från vår studie är att en förälder saknade specialpedagog till sitt barn. Ingen pedagog som vi intervjuat har nämnt någonting angående specialpedagogik. Detta menar vi är ytterligare ett exempel på att uteförskolor inte är lämpliga för alla barn. Det vi funderar på är hur det skulle fungera med ett rullstolsbundet barn eller ett hörselskadat/synskadat barn.

5.4 Förväntningar

Av resultatet från intervjuerna kan vi se att alla till stor del är nöjda med sina val och med den anknytande verksamheten. Både föräldrar och pedagoger var väldigt positiva gällande både att lämna sina barn och att arbeta på uteförskolan.

”Barnen ska lära sig om naturen. De ska vara ute mycket, växa upp ute och lära sig leka ute”

Citatet ovan är från en förälder i vår studie. Erfarenheten vi fått under studien säger att det lika bra kunde varit en pedagog som sagt det. Vi tycker att det är en bra beskrivning av föräldrars och pedagogers förväntningar gällande uteförskolan. Som vi har visat finns dock anledning att ställa sig kritiska om uteförskolor är så bra för alla barn. Vi har i tidigare forskning försökt få fram om det finns några negativt med utomhuspedagogik men inte funnit något.

5.5 Kritisk reflektion och fortsatt forskning

Vi har tillsammans resonerat om det alltid är så bra med uteförskolor och skulle vidare vilja forska i ämnet. Det vi skulle vilja undersöka vidare är hur barnen på uteförskolor påverkas socialt genom att vistas så mycket i naturen jämfört med barn som har sin förskola i centrum med en traditionell förskolegård. Kanske är fördelarna med

33

uteförskola överskattad och rider på vågen med vinsten att vara ute. Med detta menar vi att vanliga förskolor som är ute mycket kan vara lika bra och kanske till och med bättre ur ett barnperspektiv.

34

6. Litteraturförteckning

Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna; att komma nära barns

perspektiv. Lund; Studentlitteratur

Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter (2009) Stockholm:

UNICEF Sverige

Blennow, Margareta & Söderström, Margareta (1998). Barn på utedagis hade lägre sjukfrånvaro. Läkartidningen 1998;951670-2.

Brügge, Britta; Glantz, Mats och Sandell, Klas (2007). Friluftslivets pedagogik. För

kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber AB

Dahlgren, Lars Owe (2007). Om boklig bildning och sinnlig erfarenhet.

Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö.

Edman, Stefan (2007), ”Konsten att låta sig förundras”. I: Dahlgren, Lars Owe m.fl.

Utomhuspedagogik som kunskapskälla – närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur.

Ericsson, Ingegerd. (2005) Rör dig- Lär dig Stockholm SISU idrottsböcker

Grahn, Patrik (red.) (1997). Ute på dagis: hur använder barn daghemsgården? :

utformningen av daghemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga. Alnarp: MOVIUM

Granberg, Ann (2000). Småbarns utevistelse: naturorientering, lek och rörelse. 1. uppl. Stockholm: Liber

Halldén, Gunilla (2003) Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp.

Pedagogisk forskning i Sverige. (1-2), 12-23

Hassmèn, P,N & Plate, J.(2006) Idrottspsykologi. Bokförlaget natur och kultur, Stockholm

35

Jacobsen, Jan Krag (2008) Intervju. Konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur

Ivarson Jansson, Ewa (2001). Relationen hem – förskola. Umeå: Umeå Universitet.

Johansson, Bo & Svedner, Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen –

Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i

Uppsala AB.

Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (red.) (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Ny, rev. Utg.) (2010). Stockholm: Skolverket

Lättman-Masch, Robert & Wejdmark, Mats (2007). Att lära in ute året runt. Nynäshamn: Naturskoleföreningen

Nelson, Nina (2007), ”Den växande individens hälsa”. I: Dahlgren, Lars Owe m.fl.

Utomhuspedagogik som kunskapskälla – närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder . Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Persson, Sven (1994). Föräldrars föreställningar om barn och barnomsorg. Stockholm:

Szczepanski, Anders (2007), ”Uterummet – ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer”. I: Dahlgren, Lars Owe m.fl. Utomhuspedagogik som kunskapskälla –

närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur.

www.vr.se/download/18.37fda2bc131b1093f688000926/God forskningsed/1.1 Etik och moral . Tillgänglig 2011-11-08

36

Bilaga 1

Interjvufrågor till föräldrar:

 Vad var det som gjorde att ni valde att placera ert/era barn på uteförskola?

 Vilka förväntningar hade ni?

 Hade hälsoespekten någon påverkan?

 Vad upplever ni positivt med uteförskolan?

 Vad upplever ni negativt?

 Finns det något som ni menar att ert/era barn missa på grund av att

verksamheten bedrivs utomhus?

 Är ni nöjda med ert val? Uppfyller förskolan och dess verksamhet era

37

Bilaga 2

Intervjufrågor till pedagoger:

 Hur ser din bakgrund i yrket ut?

 Varför arbetar du här?

 Av vilken anledning valde du att arbeta på en uteförskola?

 Vad upplever ni positivt med uteförskolan?

 Vad upplever ni negativt med uteförskolan?

 Hur tror ni att föräldrarna resonerar kring uteförskolan?