“Lätt som en Fjäder”
Ett arbete drivet av besattheten att formge en trästol lätt som en fjäder
Författare:
Sebastian Dell’Uva
Carl Malmsten - Furniture Studies
Handledare:
Leo Johannsson
Examinator:
Kersti Sandin Bülow
Linköpings universitet | Carl Malmsten Furniture Studies
Campus Lidingö
Kandidatuppsats, 16 hp | Möbeldesign
Vårterminen 2016 |LIU-IEI-TEK-G—16/01097--SE
Linköpings universitet
SE-581 83 Linköping, Sverige
013-28 10 00, www.liu.se
“Light as a feather”
Linköpings universitet | Carl Malmsten Furniture Studies
Campus Lidingö
Kandidatuppsats, 16 hp | Möbeldesign
Vårterminen 2016 |LIU-IEI-TEK-G—16/01097--SE
Linköpings universitet | Carl Malmsten Furniture Studies
Campus Lidingö
Bachelor thesis, 16 hp | Furniture design
Spring term 2016 |LIU-IEI-TEK-G—16/01097--SE
Linköpings universitet
SE-581 83 Linköping, Sverige
Linköpings universitet
SE-581 83 Linköping, Sverige
TQDE10
“Light as a feather”
A work pursued by the obsession to design a wooden chair light as a feather
Degree work by:
Sebastian Dell’Uva
Carl Malmsten - Furniture Studies
TQDE10
“Lätt som en Fjäder”
Ett arbete drivet av besattheten att formge en trästol lätt som en fjäder
Examensarbete av:
Sebastian Dell’Uva
TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com Abstract
Under my three years at Carl Malmsten – Furniture Studies I have developed a liking to process.
In my opinion design is about exploring and is, like all development, based on science and research. A clever design is therefore about the process rather than the result since my experience is that well made design give birth to new ideas that later on can become something sensational.
In my degree work my intention is to shut down the creative ego inside of me and instead embrace the creative altruist who shares his work in progress with others.
My chosen task during this project has been to construct a lightweight wooden chair. To be able to do so I have analysed existing data as well as getting new information through tests and research.
Innehållsförteckning
Figur- & Tabellförteckning
”Lätt som en fjäder”
ett arbete drivet av besattheten att formge en trästol lätt som en fjäder
”Light as a feather”
A work pursued by the obsession to design a wooden chair light as a feather
Sammanfattning
Detta examensarbete handlar om att skapa en lätt och nätt trästolskonstruktion samt att prova ett arbetssätt där man återger processen på ett intressant sätt. Målet har varit att formge en trästolskonstruktion som är lättare än Gió Pontis lätta trästolskonstruktion Superleggera.
Genom analys av befintlig data och genom inhämtning av ny information i egenutformade tester har arbetet, nästintill, låtit sig drivas av en besatthet att formge en lätt och nätt trästolskonstruktion.
För att kunna formge både en lätt och hållbar möbel har de egenutformade testerna undersökt olika stavprofilers och materialkombinationers förutsättningar vad gäller både vikt och styrka. I Gió Pontis Superleggera används till exempel den triangulära stavprofilen i ben-och ryggstavar. Mina egenutformade tester visar att den triangulära stavprofilen kan materialreduceras upp till 17 % utan att det innebär en större påverkan av stavens
hållbarhet. Vad gäller materialkombinationer visade det sig att materialkombinationen Ask – Kork – Ask både är en lätt och hållbar materialkombination som kan användas i sits och rygg.
Resultatet av detta arbete visar dels en första prototyp av en lätt trästolskonstruktion som ännu behöver vidareutvecklas samt diskuteras med andra kompetenser och dels ett
tydliggörande av den egna arbetsprocessen. Förord
Under mina tre år på Carl Malmsten – Furniture Studies har jag utvecklat en förkärlek för process.
Enligt mig handlar formgivning och design om utforskande och bygger, liksom all utveckling, på teknik och forskning. En god design handlar därför om processen snarare än resultatet då jag upplever att god formgivning handlar om att skapa embryon som senare kan bli något sensationellt.
I mitt examensarbete har jag velat utveckla en designprocess som ska vara lätt att ta del av för andra. Därför har jag försökt att stänga av det kreativa egot och istället bejaka den kreativa altruisten inom mig, för att kunna dela med mig av det jag kommit fram till under mitt projekt.
För att processen skulle bli intressant att följa för andra valde jag att ha ett svåruppnåeligt mål att sträva efter. Målet har därför varit att formge en lätt och nätt trästolskonstruktion – lättare än Gió Pontis lätta trästolskonstruktion Superleggera. Under arbetets gång kom denna utmaning att ta över och jag lät arbetet, nästintill, drivas av en besatthet att formge en trästol lätt som en fjäder.
TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com
Figur- & Tabellförteckning
I. Open Source 6
II. Gió Ponti 10
III. Superleggera 12
IV. Chiavaristolen 14
V. Mått (Superleggera) 16
VI. Utseende (Superleggera) 18
VII. Ask 20
VIII. Sittande 22
IX. Trebenta stolar 24
X. Nätta trästolar 26
XI. Experiment & undersökning 28
XII. Testverktyg 30 XIII. Stavprofiler 32 XIV. stavprofiler & deras tekniska data 34
XV. Test av Elasticitet hos en stav 36 XVI. Test av styrka hos en stav 40
XVII. Omarbetat test av styrka hos en stav 42
XVIII. Materialkombinationer 44 XIX. Test av styrka hos en skiva 46 XX. Inför skissarbete 48
XXI. Sebastian Dell’Uva som formgivare 50
XXII. Formanalys 52
XXIII. Skiss av sits 54
XXIV. Skiss av konstruktion 56 XXV. Skiss av konstruktion & sits 58 XXVI. Skiss av sidovy 60
XXVII. Skiss av frontvy 62
XXVIII. Skiss av tredimensionella uttryck 64
XXIX. Inför vidarearbete 66 XXX. Prototyp 1 68 XXXI. Tillverkningsunderlag av prototyp 1 70 XXXII. Tillverkad Prototyp 72 XXXIII. Utställning 74 Bilder 80
Innehållsförteckning
1. Inledning
1
1.1 Bakgrund 1 1.2 Mål 31.3 Metod & källor 3
1.4 Syfte 3
1.5 Frågeställningar 3
1.6 Avgränsningar 5
1.7 Struktur & Innehåll 5
2. Utgångspunkter/Förutsättningar
7
2.1 Open Source 7
2.2 Design Brief 9
2.2.1 Uppdrag 9
2.2.2 Den nätta & lätta stolen som uppdrag 9
2.2.3 Målsättning 9 2.2.4 Målgrupp 9 2.3 Förebild/inspirationskälla 11 2.3.1 Gió Ponti 11 2.3.2 Superleggera/Stol 699 13 2.3.3 Chiavaristolen 15
3. Projektanalys
17
4. Research
21
4.1 material – Ask 21 4.2 Ergonomi – Sittande 234.3 Konstruktion – Trebenta stolar 25
4.4 Karaktär – Nätta trästolar 27
5. Experiment & undersökning
29
5.1 Testverktyg 315.2 Stavprofiler 33
5.2.1 Test av elasticitet hos en stavprofil 37
5.2.2 Test av styrka hos en stavprofil 41
5.2.3 Analys & slutsats gällande tester av stavprofiler 43
5.3 Materialkombinationer 45
5.3.1 Test av styrka hos en materialkombinationsskiva 47
5.3.2 Analys & slutsats gällande test av materialkombinationsskiva 47
6. Formgivning
49
6.1 Inför skissarbete 49 6.2 Sebastian Dell’Uva som formgivare 516.3 Formanalys 53
6.4 Skissprocess 55 6.4.1 Skiss av sits 55 6.4.2 Skiss av konstruktion 57
6.4.3 Skiss av konstruktion kombinerat med sitsuttryck 59
6.4.4 Skiss av stolens sidovy 61
6.4.5 Skiss av stolens frontvy 63 6.4.6 Skiss av stolens tredimensionella uttryck 65
7. Från skiss till prototyp
67
7.1 Inför vidarearbete 67 7.2 Prototyp 1 697.3 Tillverkningsmetoder för prototypframställning 71
7.4 Tillverkning & prototypframställning i praktiken 73
8. Avslut
75
8.1 Summering 75
8.2 Reflektion kring resultat & Framtidsvision 75 8.3 Självkritik & återkoppling till frågeställning 77
8.4 Reflektion över min arbetsprocess 79
8.5 Reflektion över mitt examensarbete 79
TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com 1
1. Inledning
1.1 BakgrundUnder mina tre år på Carl Malmsten – Furniture Studies, möbeldesign, har jag utvecklat en förkärlek för process, konstruktion och funktion samt en nyfikenhet på andra formgivares fascination av detsamma. För mig – som formgivare och kreatör – är det inspirerande att se vad som stimulerar och uppslukar andra kreativa människor i deras skapande. Man skulle kunna säga att jag ofta är en ”nörd” vad gäller andra personers specifika intressen och intresseområden – eller med andra ord en person som ofta är intresserad av andra ”nördar”. Det har blivit viktigt för mig att se vad andra kreativa och nyfikna individer har för specifika intressen, finner intressant i deras skapande, hur de går till väga och vad som varit deras visionära mål och drivkraft.
Enligt mig handlar en god formgivning och design om utforskande och bygger – liksom all utveckling – på teknik och forskning. För mig handlar, på så sätt, en god design inte om själva slutformen och resultatet av en produkt utan snarare om själva arbetet och utförandet under projektets gång. Därför tycker jag att designprocessen inte endast bör drivas av viljan att föra sitt eget projekt framåt utan även av viljan att föra utvecklingen framåt för alla inom sin yrkeskategori. Jag blir sällan imponerad och inspirerad av att se en färdig möbel men jag blir exalterad om jag tydligt kan se vad som lett fram till det verk jag har framför mig oberoende av själva resultatet.
Formgivning och design bör i mitt tycke, liksom forskning, ses som en aktiv och metodisk process som utövas av kreativa individer som vill få nya insikter och öka kunnandet samt, liksom forskningsarbete, publiceras och arkiveras i samlingar av information som rör samma ämne. Dock ser jag ofta – inte minst hos mig själv – att man som kreatör och formgivare låter det kreativa egot, som finns inom en, ta över. Detta resulterar i att man helst inte vill avslöja och dela med sig av sin designprocess på grund av rädsla att andra kommer att använda det man kommit fram till i sina egna arbeten. Det kreativa egot inom designerrollen behöver ersättas av en ”en för alla, alla för en”-mentalitet, vilket jag tror skulle gynna kreativiteten och utvecklingen för alla branschengagerade.
I mitt examensarbete vill jag försöka stänga av det kreativa egot och istället bejaka den kreativa altruisten. Därför vill jag låta processen stå i fokus och låta arbetet drivas av en fixering av att uppnå ett mål. För att processen ska bli intressant att ta del av för andra och utforskande för mig själv behöver målet vara svårt och utmanande att uppnå. Arbetet är av den orsaken inte resultatinriktat utan snarare processinriktat.
TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com 2 3 1.2 Mål
Målet med mitt examensarbete är att formge en lätt och nätt trästolskonstruktion – lättare än Gió Pontis lätta trästolskonstruktion Superleggera – som är tilltalande ur både ett funktionellt och miljömässigt perspektiv med intentionen att, som formgivare, bidra till forskning och utveckling.
1.3 Metod & källor
Då jag anser att design och formgivning, liksom forskning, bör ses som ”en aktiv och metodisk process som utövas av kreativa individer som vill få nya insikter och öka kunnandet” samt ”publiceras och arkiveras i samlingar av information som rör samma ämne” kommer jag att behöva vara tydlig i mitt utförande och (så gott det går) redovisa alla delar av
designprocessen.
Jag kommer att utgå från Superleggerastolens vikt och material/träslag, studera
Superleggerastolen och andra lätta trästolar samt undersöka sittande, vikt och konstruktion.
Nästan all typ av forskning och utveckling bygger på att man tittar på den information som finns tillgänglig i stunden och hur man kan ta den vidare. På samma sätt kommer jag i mitt researcharbete att gå tillväga när jag utgår ifrån och analyserar Gió Pontis trästol
Superleggera, samt tittar närmare på andra lätta och nätta trästolar. Researcharbetet kommer
att ske genom analys av befintlig information i tryckta och digitala referenser.
Mina undersökningar ska utföras genom primitiva experiment av form och hållbarhet. Alla ska kunna förstå vilka slutsatser man kan dra efter de laborationer som genomförs under processen och det ska därför inte krävas att den som tar del av mitt arbetsmaterial besitter några specifika färdigheter eller kunskaper inom form och teknik.
Arbetet ska resultera i en pedagogisk ”processbok” där man kan följa hela mitt examensarbete.
1.4 Syfte
Syftet med mitt examensarbete är att utforma en process där det är lätt att förstå mitt
utvecklingsarbete samt möjliggöra för andra kreativa individer att vidareutveckla mitt projekts framgångar. Förutom formgivare vill jag även att andra yrkeskategorier ska få en förståelse för en formgivares arbete.
Att utforma och utveckla en lätt stol är dessutom tilltalande med både de miljömässiga och funktionella faktorerna i åtanke. En lätt stol kräver mindre material vilket i sin tur leder till mindre resursåtgång. Därtill innebär en lätt stol en lättare förflyttning vilket är bra av ergonomiska skäl vid till exempel iordningsställande och bortplockande av konferensstolar. 1.5 Frågeställningar
Mina frågeställningar kommer att beröra mitt utvecklingsarbete:
• Hur mycket kan man reducera av en stol utan att försämra sittkomforten samt äventyra hållfastheten?
• Är det möjligt att tillägga fler funktioner och egenskaper till stolen än lätthet utan att påverka hållbarheten, som till exempel stapelbarhet?
TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com 1.6 Avgränsningar
Av den orsaken att jag, i mitt examensarbete, vill fokusera på processen kommer den färdiga produkten av mitt arbete att vara sekundärt. Bra saker tar tid och för ett bra resultat måste man som kreatör alltid låta sina verk få gå några varv extra. Därför är det inte definitivt vad mitt projekt resulterar i efter arbetets gång och därav är processen det primära och
produkten det sekundära. Den första prototypen i detta projekt kommer att vara ett resultat av min egen kompetens som formgivare och kommer att behöva utvecklas med andra
kompetensers expertis vad gäller hantverk och produktion.
De undersökningar och experiment jag utför i mina egenutformade tester är även dessa resultat från min egen kompetens. Därför bör testresultaten inte ses som hundraprocentiga fakta då de möjligen skulle se annorlunda ut om andra kompetenser varit delaktiga i testutförandena, med till exempel andra sorters testredskap och större antal testobjekt.
Även om arbetet är processinriktat kommer jag inte att behandla information och referenser som rör process. I detta projekt vill jag utforma och undersöka en egen berättande
skapandeprocess utan några förutbestämda uppfattningar kring utförandet av den berättande processen.
1.7 Struktur & Innehåll
Rapportens struktur kommer att vara konstruerad genom text och bild. Till varje textsida kommer det att finnas en motsvarande bildsida och det som går att läsa i texten ska gå att läsas av genom bilderna. Tanken med detta är att man lättare ska kunna ta del av min
process och tankegång samt att alla – oavsett bakgrund och individuella metoder att ta del av information – ska kunna ta del av mitt arbete.
Rapporten kommer att innehålla datainsamling som ska finnas till grund vid formgivning av en lätt och nätt trästolskonstruktion. Då detta är en kandidatexamensuppsats i möbeldesign kommer rapporten att behöva behandla:
• Mitt ställningstagande kring Open source – då jag anser att det kreativa egot inom designerrollen behöver ersättas av en ”en för alla, alla för en-mentalitet” för att gynna kreativiteten och utvecklingen för alla branschengagerade kommer jag att behöva redogöra mitt ställningstagande vad gäller open source innan jag försöker stänga av det kreativa egot inom mig för att bjuda in den kreativa altruisten. • En egenformulerad Design brief – för att tydliggöra, för både mig själv och den som
tar del av mitt arbete, vad jag vill att projektet ska resultera i kommer jag att behöva utforma en kortfattad design brief som jag kan använda som en slags kompass under arbetets gång.
• Research & Experiment – i all slags utveckling är det viktigt att analysera och studera data. Detta kommer jag att göra genom en kortfattad studie av Gio Pontis
Superleggera, där jag analyserar vad jag vill ta vidare och göra bättre genom att
hantera befintlig data samt hantera data som uppkommit genom egna experiment och tester.
• En tydlig Skissetapp – för att man lätt ska kunna följa och förstå min tankegång i mitt arbete kommer jag att behöva göra, och redovisa, en pedagogiskt utformad
skissetapp.
• Ritnings- & tillverkningsunderlag – inför bygge av en första prototyp kommer jag att behöva ta fram underlag för tillverkning och produktion.
• Sebastian Dell’Uva som formgivare – då detta arbete ska resultera i en examen i
möbeldesign och formgivning behöver jag behandla vad det är som utmärker mig själv som formgivare, hur jag arbetar, var jag finner inspiration och vad jag använder för verktyg.
• Reflektion – design och formgivning brukar oftast, i slutändan, handla om val som görs genom analys och reflektion. Därför kommer jag efter varje moment att reflektera och analysera varför jag väljer att ta vidare saker ur diverse – till exempel ergonomiska, estetiska och sociala – aspekter.
TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com
2. Utgångspunkter/Förutsättningar
2.1 Open SourceInnan mitt kreativa formgivningsarbete kan påbörjas känns det viktigt att redogöra hur jag ser på begreppet Open source.
Open source har, som fenomen, inneburit en revolutionär utveckling för den globala
IT-industrin och enligt föreningen Open Source Sweden bidrar denna företeelse till en mer effektiviserad utveckling samt en ökad kostnadseffektivitet.1
Begreppet syftar till att man offentliggör sin ”ägo” i form av källor för allmänheten genom att tillåta andra parter ta del av det ”egna” materialet – som man själv arbetat fram – och låter andra bruka samt vidareutveckla det ”egna” materialet fritt.
I open source-rörelsen talar man om friheter snarare än rättigheter och användaren av open
source-materialet tilldelas därför fyra friheter vid nyttjandet av produkterna:
1. friheten att utnyttja produkten för valfritt ändamål
2. friheten att undersöka och ändra produkten för egna ändamål
3. friheten att kopiera och distribuera exakta kopior av produkten, gratis eller mot betalning
4. friheten att ändra/förbättra produkten och sprida dessa modifikationer vidare gratis eller mot betalning.2
Ur ett demokratiskt perspektiv kan open source ses som en fin grundtanke då alla parter (leverantörer, kunder och användare) tillsammans är med och utvecklar en produkt genom att alla involverade är med och delar med sig av sin kunskap för att förbättra något man har ”gemensamt”.
Dock kan en följd av detta bli att upphovsmannen av en ”fri produkt” avtalar bort stora delar av sin upphovsrättsliga ensamrätt, och framförallt tillgångar kopplade till den ekonomiska ensamrätten. När det kommer till produkter kopplade till open source kan användare alltså utnyttja befintligt arbete som lett fram till produkten, modifiera produkten för egna behov samt vidaredistribuera sin modifikation vilket möjliggör att även senare användare kan dra nytta av tidigare utveckling. Juridiskt kan man säkerställa systemets efter- och fortlevnad genom att reglera de ”fria produkterna” med hjälp av varulicenser, eller så kallade ”fria licenser”.3
Då jag anser att formgivning och design, liksom forskning och utveckling, bör behandlas som en aktiv och metodisk process för att öka kunnandet samt få nya insikter – och på så vis bör publiceras och arkiveras i samlingar av information som rör samma ämne – är jag för open
source inom designprofessionen. Som formgivare, och kreatör, tycker jag att man har en
ganska naiv bild och enkelspårig syn om man tror sig kunna uppfinna hjulet på nytt. En god utveckling och design har för mig kommit att handla om ett tillbakablickande av det förflutna för att kunna skapa det nya. Om formgivare och kreatörer ansåg sig ha en ”äganderätt” av sitt arbete och en ovilja att dela med sig av sin process skulle, i min mening, utvecklingen nästintill helt stanna av. En öppen process möjliggör därför, enligt mig, att fler kompetenser kan ta del av arbetet och på så vis kan man säkerställa en förbättrande utveckling av ett projekt. Med detta sagt förespråkar jag inte plagiering/kopiering som jag ser som en negativ biprodukt av open source. Plagiering/kopiering ser jag som ett hot mot utvecklingen och något som får utvecklingen – liksom egocentriska kreatörer – att stanna av. Dock ser jag fler
fördelar än nackdelar, vad gäller open source, och därför är jag för öppenhet och frihet när det kommer till alla kreationsprofessioner så länge det inte leder till distribution av
plagierat/kopierat material. En kreatör som valt att plagiera/kopiera en annan kreatörs material – genom att använda samma material i samma kontext – bör i mitt tycke fundera på om den fortfarande kan kalla sig för kreatör.
1 Open Source Sweden.
2 & 3 Schober, R. [2007] Lunds Universitet – ”Licenssystemet för fri programvara och öppen källkod”/ Lund.
TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com 2.2 Design Brief
För att tydliggöra arbetet, för mig själv, ur ett formgivarperspektiv har jag valt att formulera en kortfattad Design brief av projektet som innehåller uppdrag, målsättning och målgrupp. 2.2.1 Uppdrag
Utgå från Superleggerans vikt och material/träslag och formge en trästolkonstruktion i massivt trä. För att uppnå ett bra resultat kan det vara fördelaktigt att utföra experiment och tester som rör vikt, konstruktion och hållbarhet samt analys av viktig data som kan komma att röra projektet.
Processen i detta projekt ska, liksom forskningsarbete, publiceras och arkiveras i samlingar av information som rör samma ämne. Det ska därför fokuseras på processen som ska
dokumenteras noggrant så att andra kan ta del av projektets framgångar samt fortsätta utvecklingsarbetet.
2.2.2 Den nätta & lätta stolen som uppdrag
En stol är ett modellerat och funktionellt sittobjekt som bidrar med att forma och gestalta rummet. En bra stol bör uppfylla flera kriterier som rör estetik, sittkomfort och konstruktion.
Att formge en stol är en utmaning och stolen har därför kommit att bli den möbel som de flesta formgivare och arkitekter vill ta sig an då det kommit att bli som ett slags
”möbelkonstnärligt mästarprov”.4
Enligt Svenska Akademiens Ordlista (SAOL) är stolen en ”sammansättningsfog”5 och enligt
Nationalencyklopedin (NE) en ”sittmöbel för en person, på tre eller fyra ben, vanligen med ryggstöd, ofta också med armstöd” som anses ha ”uppkommit ca 2500–1500 f.Kr. i Egypten”6.
Formgivning och design kan, liksom forskning, ses som en aktiv och metodisk process som utövas av kreativa individer som vill få nya insikter och öka kunnandet. En välbeskriven skapandeprocess kan på så vis bli en kreatörs bestående fotavtryck i tiden.
Trä som material har enastående miljöfördelar då det är förnybart och ingår i det naturliga kretsloppet där trä tar upp koldioxid och binder kolet från luften. Alla träslag har sina
specifika materialfördelar vad gäller konstruktion, vikt, hållbarhet och utseende. Då trä är ett organiskt material som ständigt ändrar karaktär kan dessutom två möbler av samma modell och träslag se helt individuella ut. Möbler i massivt trä tenderar dock ofta att bli – med bland annat hållbarheten i åtanke – tunga möbelkonstruktioner vilket kan leda till att
möbelformgivare istället väljer andra, mindre miljövänliga, material som plast och stålrör. Under 1900-talet formgav den italienska arkitekten Gió Ponti en lätt stol i massivt trä som kom att kallas ”Superleggera” (”Superlätt”). Gió Pontis lätta trästol Superleggera är ett bra motargument till att hållbara möbler i massiv träkonstruktion behöver vara tunga. Det sägs att Ponti – för att bevisa stolens förträfflighet vad gäller hållbarhet – kastade ner stolen från fjärde våningen av ett flervåningshus och stolen ska, enligt sägen, endast ha studsat när den träffat marken utan att ha lämnat efter sig en enda skråma.
Om stolen är den möbel som anses vara den svåraste möbeln att formge kan man dra slutsatsen att om man behärskar att formge en lätt trästolskonstruktion behärskar man även att skapa andra lätta trämöbelkonstruktioner.
2.2.3 Målsättning
I detta projekt är målsättningen att formge en lätt trästolskonstruktion som max får väga lika mycket som Gió Pontis lätta trästol Superleggera, skapa en förståelse för och en nyfikenhet på den kreativa arbetsprocessen för andra samt bidra till utvecklingen vad gäller lätta
träkonstruktioner. 2.2.4 Målgrupp
Målgruppen är andra formgivare, kreatörer, designintresserade och träindustrin.
4 Gordon, D. [2014] Nordstedts – ”Svenska stolar”/Stockholm. Sida 6-9. 5 Svenska Akademiens Ordlista [2006] Upplaga 13 – ”Stol”.
TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com 10 11 2.3 Förebild/Inspirationskälla
Innan projektstarten kändes det angeläget att ta reda på mer om Gió Ponti som arkitekt och formgivare samt bakgrunden till hans stol Superleggera.
I detta avsnitt – som jag valt att kalla ”Förebild/Inspirationskälla” – har jag kortfattat skrivit om Gió Pontis roll inom design och arkitektur, stolen Superleggera samt Superleggerastolens historiska förlaga, den norditalienska stolklassikern, Chiavaristolen.
2.3.1 Gió Ponti
Giovanni Ponti, eller Giò Ponti, föddes 1891 i Milano där han senare studerade arkitektur vid universitetet Politecnico di Milano. Ponti kom att bli en av de största och mest framstående arkitekterna under 1900-talet och ritade, liksom sina samtida arkitektkollegor, all inredning till sina byggnadskreationer. Han lämnade efter sig ett brett spann av alster, från glas och keramik till möbler och byggnader. Under sin karriär blev han hyllad med flera utmärkelser och tack vare sin framgång, samt sitt breda ”alsterspann”, hjälpte han till att sätta Italien på världskartan för både design och arkitektur.
Under sitt åttioåttaåriga liv hann Ponti – förutom att lämna sin prägel i ett flertal länder världen över – att tjänstgöra som kapten under första världskriget, ingå i flera
kreationssamarbeten, grunda och etablera formmagasinet Domus (1928) samt undervisa som professor inom arkitektur och formgivning.
Förutom att yrkespraktisera arkitektur fann Ponti det oerhört viktigt att undervisa, samt uppmuntra, efterkommande generationer arkitekter och formgivare. Han var känd för att lyfta fram andra arkitekter och formgivare till ljuset trots att flera av dessa hade annorlunda idéer än han själv.7
Han hade en vilja och strävan att föra formgivning, konst och arkitektur samman. Det var essentiellt för honom att föremål både uppfyllde ett funktionellt och estetiskt syfte.
Pontis verk kan ses över hela världen och det stora arv han lämnat efter sig kommer länge att leva vidare i historien som stående objekt men även som föremål för inspiration för efterträdande generationer av kreatörer.
För den som är intresserad av att titta närmare på några av hans verk kan ta sig till
Italienska Kulturinstitutet, på Gärdet i Stockholm, som är en av de internationella byggnader
Gió Ponti lämnade efter sig. På Italienska Kulturinstitutet kan man tydligt se Pontis identitet och formspråk vad gäller både byggnad och inredning. Byggnaden har – liksom samtida
byggnader under 1950-talet – en avskalad karaktär och är inredd med Pontis möbler, bland annat hans lätta trästol Superleggera.
Typiskt för Gió Pontis verk är den enkla karaktären med nyskapande former och material. Hans alster visar på ett tydligt sätt att han var en kreatör som hade goda kunskaper vad gäller konstruktion och formkomponering. Flera av hans möbler är tillverkade i massivt trä vilket kan tolkas som att han var en kreatör som ville betona naturen.
Med sin vilja att undervisa och uppmuntra kommande generationer kreatörer, samt det inspirerande formarv han lämnat efter sig, kan man verkligen konstatera att han har haft en stor och betydande roll vad gäller utvecklingen inom formbranschen.
7 Gio Ponti: Biography.
2.3 Förebild/Inspirationskälla
Innan projektstarten kändes det angeläget att ta reda på mer om Gió Ponti som arkitekt och formgivare samt bakgrunden till hans stol Superleggera.
I detta avsnitt – som jag valt att kalla ”Förebild/Inspirationskälla” – har jag kortfattat skrivit om Gió Pontis roll inom design och arkitektur, stolen Superleggera samt Superleggerastolens historiska förlaga, den norditalienska stolklassikern, Chiavaristolen.
2.3.1 Gió Ponti
Giovanni Ponti, eller Giò Ponti, föddes 1891 i Milano där han senare studerade arkitektur vid universitetet Politecnico di Milano. Ponti kom att bli en av de största och mest framstående arkitekterna under 1900-talet och ritade, liksom sina samtida arkitektkollegor, all inredning till sina byggnadskreationer. Han lämnade efter sig ett brett spann av alster, från glas och keramik till möbler och byggnader. Under sin karriär blev han hyllad med flera utmärkelser och tack vare sin framgång, samt sitt breda ”alsterspann”, hjälpte han till att sätta Italien på världskartan för både design och arkitektur.
Under sitt åttioåttaåriga liv hann Ponti – förutom att lämna sin prägel i ett flertal länder världen över – att tjänstgöra som kapten under första världskriget, ingå i flera
kreationssamarbeten, grunda och etablera formmagasinet Domus (1928) samt undervisa som professor inom arkitektur och formgivning.
Förutom att yrkespraktisera arkitektur fann Ponti det oerhört viktigt att undervisa, samt uppmuntra, efterkommande generationer arkitekter och formgivare. Han var känd för att lyfta fram andra arkitekter och formgivare till ljuset trots att flera av dessa hade annorlunda idéer än han själv.7
Han hade en vilja och strävan att föra formgivning, konst och arkitektur samman. Det var essentiellt för honom att föremål både uppfyllde ett funktionellt och estetiskt syfte.
Pontis verk kan ses över hela världen och det stora arv han lämnat efter sig kommer länge att leva vidare i historien som stående objekt men även som föremål för inspiration för efterträdande generationer av kreatörer.
För den som är intresserad av att titta närmare på några av hans verk kan ta sig till
Italienska Kulturinstitutet, på Gärdet i Stockholm, som är en av de internationella byggnader
Gió Ponti lämnade efter sig. På Italienska Kulturinstitutet kan man tydligt se Pontis identitet och formspråk vad gäller både byggnad och inredning. Byggnaden har – liksom samtida
byggnader under 1950-talet – en avskalad karaktär och är inredd med Pontis möbler, bland annat hans lätta trästol Superleggera.
Typiskt för Gió Pontis verk är den enkla karaktären med nyskapande former och material. Hans alster visar på ett tydligt sätt att han var en kreatör som hade goda kunskaper vad gäller konstruktion och formkomponering. Flera av hans möbler är tillverkade i massivt trä vilket kan tolkas som att han var en kreatör som ville betona naturen.
Med sin vilja att undervisa och uppmuntra kommande generationer kreatörer, samt det inspirerande formarv han lämnat efter sig, kan man verkligen konstatera att han har haft en stor och betydande roll vad gäller utvecklingen inom formbranschen.
TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com 2.3.2 Superleggera/Stol 699
Superleggera – vars namn betyder ”superlätt” – började tillverkas under 1950-talet av det
norditalienska möbelföretaget Figli di Amedeo Cassina i Meda. Stolen, som är en
vidareutveckling av den klassiska och nordvästitalienska Chiavaristolen, är formgiven av den italienska arkitekten och formgivaren Gió Ponti. Cassinas produktnamn av stolen är nummer
699. Stolkonstruktionen är tillverkad i ask med en sitts i flätade, spanska, sockerrör och har en
vikt på endast 1,7 kilogram.
Ponti hade tidigare formgett trästolen ”Leggera” för Cassina – som även den är en lätt trästolskonstruktion som påminner om Superleggeran – men beskrev själv Superleggeran som den ”sanna” och ”normala” stolen som ”saknar adjektiv”.8
Målet, vid formgivningen av stolen, var att ta fram en möbel som skulle vara så pass lätt att ett barn kunde bära möbeln med endast en hand, vilket de visade i stolens marknadsföring.9
Stolens avsaknad av adjektiv följer första hälften av 1900-talets minimalistiska strävan med ”Less is more”-rörelsen och man skulle kunna beskriva Superleggeran som en funktionalistisk tolkning av en äldre förlaga och tradition. De triangulära stavprofilerna i ben och rygg – som konstruktionsmässigt gör stolen lättare – ger Superleggeran ett unikt uttryck. Stolen är rejäl trots sin lätthet och har kommit att bli en förlaga – som bygger på en annan förlaga,
Chiavaristolen – för formgivargenerationer efter Ponti.
8 Vitra Design Museum: Superleggera, No. 699.
TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com 2.3.3 Chiavaristolen
Chiavaristolen – eller Chiavarina – är en nordvästitaliensk trästol skapad av möbelsnickaren
Giuseppe Gaetano Descalzi år 1807 i Chiavari (Ligurien). Descalzi hade fått i uppdrag av markisen Stefano Rivarola att omarbeta en fransk empirstol som Rivarola stött på under ett besök till Paris.10 Den franska empirstolen – med sina klassicistiska drag som ofta hämtades
från forntida Egypten, den romerska antiken och italienska renässansen11 – fick genom
Descalzi ett helt nytt uttryck i en både lätt och rejäl körsbärsstol.
Stolen, som är av arketypisk stag-/stegstolskonstruktion (en mycket gammal
konstruktionstradition med troliga anor från Medelhavsområdet12), kom att bli ett väldigt
betydelsefullt ”intermezzo” vad gäller modern stolhistoria. Stolen blev en succé och flera fabriker öppnades under 1800-talet i Chiavariområdet i Italien för att tillverka olika versioner av stolen. När Descalzi dog, år 1855, arbetade cirka 600 stycken arbetare med att tillverka den.13La Chiavarina (som den också kallas) kom senare att användas runt om i världen som
den typiska ”bröllopsstolen” och har – förutom i olika träslag – även tillverkats i plast och metall. Den eleganta och nätta trästolen vann flera priser under 1800-talet och än idag fortsätter den att inspirera nya generationer möbelformgivare att ta Descalzis ”stolsarbete” vidare.
Chiavaristolen är, liksom Superleggeran (och även Leggeran), nätt i sitt utseende men rejäl
vad gäller konstruktion. Den finns i olika modeller och utföranden som, till utseende, ser helt olika ut men som bygger på samma funktion och konstruktion.
10 Wikipedia: Chiavari Chair.
11 Odlinder Haubo, S. [2008] Natur & Kultur – ”Svenska möbler – under femhundra år”/Stockholm. Sida 159-161. 12 Falck, P. [2008] Natur & Kultur – ”Svenska möbler – under femhundra år”/Stockholm. Sida 80.
TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com
455mm
445mm
405mm
825mm
455 millimeter 825 x 405 x 445 millimeter Trä & Cane Ask Stagstolskonstruktion 16 + Flätad sits 4Triangulär (ben & rygg) 1,7 kilogram
3. Projektanalys
För att fastslå vad jag ville ta vidare från Gió Pontis stol Superleggera kändes det viktigt att analysera Superleggeran samt ställa mig tre nödvändiga frågor kring projektet:
1. Vad vill jag ta vidare från Superleggerastolen? 2. Vad kan jag ändra/göra annorlunda?
3. Vad kommer jag att behöva ta reda på?
Superleggerastolen, eller stol 699, är en nätt och vacker möbel i arketypisk
stagstolskonstruktion. Stolsramen, som är tillverkad i träslaget ask, består av 16 delar med en caneflätad sits av spanska sockerrör. Stolen har en lätt vikt på 1,7 kilogram och trots sina nätta dimensioner är konstruktionen mycket hållbar och stabil. Ben- och ryggstavar har en triangulär stavprofil som är till fördel för vikten. De två bakbenen, av de fyra stolsbenen, övergår till ryggstöd i en böjd ”knäck” vilket gör att de både fungerar som ben- och ryggstavar.
Trots stolens beprövade förträfflighet vad gäller hållbar konstruktion kan stolen – på grund av sina nätta dimensioner – ge betraktaren ett psykologiskt intryck av att den inte skulle vara hållbar vid användning och att man vid sittning skulle hamna med ändan i marken. Dock är stolens nätthet, enligt mig, ett positivt inslag vad gäller estetiken och något som jag själv vill arbeta med i all min framtida formgivning.
TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com
Det jag vill ta vidare i detta projekt från Superleggerastolen är stolens nätthet och lätta vikt på 1,7 kilogram, asken som träslag samt den annorlunda – viktfördelsaktiga – stavprofilen i ben- och ryggpinnar.
Det jag skulle kunna göra annorlunda är antalet konstruktionsdelar, konstruktion, formen på stavprofilen samt sitsen. Då en stol är en ”sittmöbel för en person, på tre eller fyra ben” skulle
jag till exempel kunna reducera ett stolsben och göra en trebent stol. Den annorlunda
stavprofilen behöver inte, i min stol, vara triangulär då jag i mitt arbete kanske finner en form som är mer fördelaktig för mitt projekt. En flätad sits är idag, enligt mig, omodern samt en lång omväg vad gäller tillverkning och produktion då flätning är ett handarbete som tar extremt lång tid att utföra. Som sits föreställer jag mig istället någonting formpressat i ask kombinerat med något annat material för att få ner vikten.
Det jag behöver ta reda på – innan skissprocessen av min stol kan komma igång – är askens förutsättningar som träslag, förutsättningar för sittande, utformning och konstruktion av
trebenta stolskonstruktioner, utformning och konstruktion av andra nätta trästolar,
förutsättningar vad gäller vikt och hållbarhet för olika stavprofiler samt förutsättningar vad gäller vikt och hållbarhet för materialkombination i sits. Detta kan jag göra i en omfattande omvärldsanalys av träslag, sittande, trebenta stolar och nätta trästolar samt egenutformade tester och experiment vad gäller förutsättningarna för olika stavprofiler och
materialkombinationer.
TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com
ändyta: 6,5 (vid 12% fukt) ändyta: 760 (vid 12% fukt)
Vid 12 % fukt: 80-120 Vid 12 % fukt: 8300-13400
Vid 12 % fukt: 70 Vid 12 % fukt: 580-800
Vid 12 % fukt: 13-16
Parallellt med fiberriktning: 165 (vid 12% fukt)
Längsyta: 3,0-4,1 (vid 12% fukt) Längsyta: 400-610 (vid 12% fukt)
Vid 0 % Fukt: 530-780
Vinkelrätt mot fiberriktning: 7 (vid 12% fukt)
4. Research
I detta avsnitt diskuterar jag mitt stolskonstruktionsarbetes material, ergonomi, konstruktion och karaktär som tillsammans varit utgångspunkter i mitt fortsatta formgivningsarbete.
4.1 Material – Ask
Ask (fraxinus exelsior) är ett hårt, segt samt elastiskt virkesträslag med ljus splint och mörk kärna. Dess ljusa vårvedsskikt med dess mörkare sommarved ger asken en ljus, vacker och expressiv textur.
Asken är, tack vare sin relativt höga densitet, ett träslag med goda styrkeegenskaper som utnyttjats till arbets- och idrottsredskap som till exempel yxskaft, medar, stegpinnar, skidor, idrottsklubbor och gevärskolvar. Den har, tack vare sin seghet, dessutom goda form- och böjbarhetsegenskaper vid ångbasning vilket har gjort att asken använts genom historien som stommaterial i kanoter, flygplan, järnvägsvagnar och bilar. Idag ser man asken, för det mesta, i parkettgolv och paneler då dess ljusa samt hårda yta bidrar till att skapa ljusa interiörer med goda bruksförutsättningar.14
Askträdet är ett vackert lövträd som växer i bördiga marker och trivs, bland annat, i de södra delarna av Sverige.
Virket måste hållas torrt då det annars lätt får röta eller insektsangrepp. Asken är därför ett olämpligt virke för utomhusbruk vid avsaknad av lämplig yt- eller virkesbehandling. Virket torkar relativt snabbt med låg torktemperatur.15
Eftersom asken är ett relativt hårt och segt träslag, med goda förutsättningar vad gäller styrka och formbarhet, är det ett bra möbelvirke för inomhusbruk. Då det dessutom växer i Sverige kan man anse att virket är lokalt och därmed hållbart ur miljösynpunkt vad gäller bruk vid svensk tillverkning.
Nedan står askens tekniska data angivna, hämtade från den svenska stiftelsen Träcentrum:
14 Hörnfeldt, R. [1998] Infoskog-Inforest AB – ”Känn igen trä”/Garpenberg. Sida 9-11 + Sida 54-56. 15 Träcentrum: Ask.
TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com 4.2 Ergonomi – Sittande
Sittande är en grundläggande kroppsställning där kroppens stödyta blir gumpen i utbyte mot fötterna. Kroppshållningen blir relativt upprätt med den största delen av kroppsvikten
balanserade på lårmuskulaturen – alternativt rumpmuskulaturen, beroende på sittställning. En sittande kroppsposition medför att delar av kroppen – muskler och leder som annars används för upprätt kroppsställning – kan vila och slappna av då kroppsvikten fördelas på större ytor mot underlaget. Idag sitter vi under större delarna av våra liv då nästan alla arbeten och sysselsättningar, mer eller mindre, kräver en sittande kroppsposition för att vi – ergonomiskt – ska ”orka” ta oss igenom dagen. Dock har studier visat att vårt dagliga sittande i längden inte är ergonomiskt hållbart för kroppen då många av dagens sittmöbler inte erbjuder ett
tillräckligt aktivt och vaket sittande.
Långvarigt stillasittande är inte bra för hälsan och att sitta still en stor del av dagen, utan variation genom att stå eller gå, kan ge en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Människan mår bra av rörelse som tyvärr frångås på grund av att många av dagens arbetsuppgifter till exempel binds framför en skärm. Kroppen mår bra av muskulär aktivitet och rörelser som håller igång kroppscirkulationen för syreförsörjning. Vid muskelaktivitet underhålls kroppen genom till exempel ledvätskeinsmörjning av leder samt en bättre ämnesomsättning i brosk och diskar vilket bidrar till en ökad rörlighet i leder och ryggrad.16Dessutom kan en dålig
kroppsställning vid stolsittande leda till ryggont som efter en längre tid kan medföra ryggbesvär.
Ryggen utsätts för olika tryck och belastningsgrader beroende på kroppsställning. Minst tryck och belastning för ryggen är det när man ligger på rygg, trycket på varje disk (de elastiska broskskivorna som skiljer varje kota) är då bara en fjärdedel av när vi står upprätt. Vid sittande ökar ryggbelastningen 50 procent mot när vi står och om man utöver detta sitter framåtböjd – i en C-position för överkroppen vilken är vanlig vid skärmarbete – kan
belastningen öka mellan 75-150 procent mot upprätt stående.17
Ergonomi handlar om att arbeta och använda kroppen på ett bra sätt för att försöka undvika belastningsskador. Det finns alltid tillvägagångssätt man kan tillämpa för att få en mer hälsohjälplig vardag. För att få ett mindre tryck och belastning i ryggdiskarna är det vid sittande viktigt att man kan fördela kroppsvikten på både skinkor och fötter.18 Dock är det svårt att åstadkomma detta sittande utan att framåtluta ryggen vid olika typer av aktiviteter vid till exempel bordssysselsättningar på grund av att stolar oftast har en bred sits. Den optimala sittställningen för ryggen är när man sitter rät i överkroppen vilket påminner om den position man har när man rider. Dock har man vid ryttarposition oftast inget rejält underlag för fötterna vilket gör att kroppsvikten är mest fördelad på skinkorna. Vid utvecklingen av ergonomiska sittmöbler har man därför valt att kombinera sadelsittandet – som man har när man rider – med de traditionella sittmöblerna. Det har resulterat i ett stort utbud av
ergonomiska sadelpallar där vissa pallar till och med har funktioner för att aktivera kroppen till rörelse.
En sadelsits föreslår dessutom en sits med mindre material vilket i detta projekt – att ta fram en lätt trästolskonstruktion – är positivt för stolsvikten då sitsen inte längre behöver vara bred och på så vis väga mer.
16 Arbetsmiljöverket: Sittande, stående och gående arbete. 17 Wångersjö, M. [2010] Aftonbladet – ”Slipp din onda rygg”. 18 1177 Vårdguiden: Ergonomi – Så undviker du belastningsskador.
TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com
4.3 Konstruktion – Trebenta stolar
En stol med tre ben är fördelaktig i detta projekt då tre ben obestridligt väger mindre än fyra ben – förutsatt att ett ben i det trebenta alternativet inte väger lika mycket som två ben i det fyrbenta.
Uttrycket på trebenta stolar kan se helt olika ut beroende på vad man väljer för konstruktion. Det som får uttrycket på stolarna att skilja sig mest är valet av ett ben fram kontra ett ben bak. Liksom de fyrbenta stolarna skiljer sig även uttrycket beroende på vad man valt för typ av stolskonstruktion – det vill säga om man valt pinnkonstruktion,
sargkonstruktion eller stagkonstruktion med mera. Jag skulle vilja påstå att valmöjligheterna, vad gäller karaktär och uttryck, är mycket större vid en trebent stol kontra valmöjligheterna vid en fyrbent stol. Vid formgivning av en trebent stolskonstruktion är det därför extremt viktigt att analysera ett projekts förutsättningar för att reducera valmöjligheterna.
I avsnittet som rörde sittande beskrev jag resultatet av den ergonomiska utvecklingen vad gäller sadelsits och varför en sadelsits, med vikten i åtanke, var fördelaktig i detta projekt. Med detta som bakgrund kan jag reducera mina val till ett ben fram då det är oerhört svårt – om inte omöjligt – att rita en sadelsits på en trebent stol med två ben fram. Dessutom föredrar jag även de trebenta stolarna med ett ben fram och två ben bak när det kommer till både estetiska och sociala aspekter. Pedagogiskt kan jag försöka förklara mina estetiska och sociala värderingar, vad gäller trebenta stolar, såhär: tänk den trebenta stolen som en triangel där varje hörn motsvarar ett ben, gör sedan om triangeln till en pil, addera nu en pil och ställ frågan ”ska pilarna peka mot varandra eller från varandra?”. Personligen tycker jag att det är trevligare om pilarna möter varandra genom att de pekar mot samma punkt då jag finner att detta skapar gemenskap och på så vis bidrar till socialt umgänge. Vad gäller estetik finner jag det mer inbjudande för användning om stolen pekar mot betraktaren då detta bidrar till ett möte mellan varelse och objekt. Dock anser jag att formgivaren, i detta avseende, måste ha ”pilens” utformning i åtanke då en för spetsigt riktad form kan för betraktaren uppfattas som en aggressiv gest av objektet. Mitt personliga förhållningssätt till detta som kreatör – när det kommer till objekt – är att det farliga och förbjudna är lockande. Dock är jag medveten om att det aggressiva inte faller alla i smaken när det rör sig om möbler vilket i detta projekt kommer betyda att jag behöver göra kompromisser vad gäller form.
TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com 4.4 Karaktär – Nätta trästolar
Nätthet i trämöbler kan bidra till att skapa en avskalad estetik, vad gäller den rumsliga aspekten med sköra intryck, när det kommer till det sociala användandet.
Ordet ”nätt” betyder enligt Svenska Akademiens Ordlista (SAOL) ”just” eller ”knappt”19 och
enligt Nationalencyklopedin (NE) ”i knappt tillräcklig mängd” eller ”liten och fin”20. När man
skriver ”nätt” i Microsoft Office Word, högerklickar på ordet och väljer synonymer får man synonymerna söt/sött, fin/fint, näpen/näpet, prydligt, litet, rejält och ansenligt.
Om man adderar betydelsen av ordet ”nätt” med betydelsen av ordet ”stol” kan man få att en ”nätt stol” är en ”näpen, liten och rejäl sammansättningsfog, på tre eller fyra ben, vanligen
med ryggstöd” eller med andra ord en behaglig (näpen), klen (liten) och präktig (rejäl) möbel.
Vid formgivning av stolar kan man därför ha i åtanke att ”klen/liten” och ”präktig/rejäl”, i uttryck, inte behöver vara motsatsparter till varandra utan kan istället harmoniseras till någonting gemensamt i en ”nätt” möbel.
Det minimalistiska uttrycket, som nätta möbler ofta innebär, hjälper till att ge rummet en avskalad karaktör där möblemang kan uppfattas mer som linjer i det rumsliga snarare än objekt.
År 2009 lanserade den japanska designstudion Nendo stolen Cord, formgiven av företagets grundare Oki Sato. Cord är för ögat en otroligt nätt trästol tillverkad i träslaget lönn med nästintill omöjligt tunna dimensioner i konstruktionen. Det som dock döljer sig i
träkonstruktionens kärna är en armering av svetsat stål vilket får stolen att påminna om elektriska sladdar där metall döljs av en täckt plasthinna och därav har stolen fått sitt namn
Cord som betyder just sladd. I detta fall har man valt att fokusera på ett lätt uttryck som vid
beskådning, för betraktaren, ser ut att vara en för klen möbel som inte har tillräckliga dimensioner att hålla vid användning. Dock är stolen mycket stabil och hållbar tackvare den armerade stålkärnan vilket även gör stolen tung samt oärlig när det kommer till vad den uttrycker sig för att vara. Som estetiskt objekt tycker jag att Cord är intressant med dess tunna dimensioner och lätta uttryck som sedan visar sig vara något den inte utger sig för att vara. Men som möbel finner jag att stolen är oärlig och användarovänlig då man vid
rumsförflyttning av stolen kan förbereda sig för en lätt belastning för kroppen som sedan visar sig vara tyngre än den man förberett sig på. Dessutom kan det finnas stor risk för
sprickbildning i trämaterialet vilket kan resultera i att stolen senare kan komma att påminna om Arnold Schwarzenegger i andra hälften av filmerna Terminator. Ur ett användarperspektiv finner jag därför stolen Cord som ett konstnärligt och konceptuellt objekt snarare än en möbel och någonting jag inte vill efterlikna i min egen möbelformgivning.
Nätta trästolar jag finner bättre, ur ett användarperspektiv, är stolarna Chair#3 som är formgiven av italienska designstudion 45 KILO för MY KILOS, Frida [752] av italienska formgivaren Odo Fioravanti för italienska möbelföretaget Pedrali samt Layer formgiven av den tyske designern Oliver Schick och tillverkad av svenska Mitab. Dessa tre trästolar anser jag vara relativt lätta trämöbler, användarvänliga och nätta vad gäller uttryck/design.
Chair#3 är en avskalad, ergonomisk samt lättviktig stol i träslaget ask med luftplywood i rygg
och sits vilket är fördelaktigt vad gäller vikten. Frida [752] är en relativt lätt trästol med en vikt på 2,7 kilogram i träslaget ek och som, på ett avancerat vis, kombinerar tredimensionellt formad plywood med massivt trä i konstruktionen. Layer är en lätt trästol skiktlimmad i
träslaget ask helt i trä utan några metallbeslag. Trots nättheten i dessa tre stolar känns de, ur ett brukarperspektiv, pålitliga att nyttja.
I detta projekt vill jag formge en lätt trästol med ett nätt uttryck som inte känns alltför skör ur en användarsynpunkt.
19 Svenska Akademiens Ordlista [2006] Upplaga 13 – ”Nätt”. 20 Nationalencyklopedin – ”Nätt”.
TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com
5. Experiment & undersökning
Detta avsnitt kan ses som en fortsättning på researcharbetet då jag provar olika stavprofiler och materialkombinationer, vilket innebär att jag undersöker form och materialuttryck med hjälp av egenutformade tester och experiment.
För att analysera vad som händer med en stol vid användning har jag valt att rita upp en stol (i det här fallet Superleggera) för att sätta ut markörer av stolsbenens, sitsens och
ryggstödets svaga delar samt vilka krafter dessa beror på. Sedan har jag utifrån markörerna omvandlat informationen till primitiva tillvägagångssätt att utföra tester. Testerna har sedan utformats till verktyg som kan ge data vid experiment och undersökning.
Data som kändes angeläget, för detta projekt, kom att röra olika stavprofilers vikt, hållbarhet, fjädring och elasticitet samt materialkombinationers vikt och hållbarhet.
TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com 5.1 Testverktyg
För att väga de olika profilstavarna och materialkombinationerna har jag använt mig av en vanlig köksvåg. Vid tester av hållbarhet, fjädring och elasticitet finns det dock inga enskilt specifika vardagsverktyg, såsom köksvågen, att finna i husgerådet för teständamålet. Därför blev jag tvungen att se mig omkring efter vardagsredskap som skulle kunna användas i kombination med egenutformade konstruktioner för att specifikt testa hållbarhet, fjädring och elasticitet.
I testverktyget av stavprofilers fjädring och elasticitet, ett experiment som jag passande valt att kalla Test av elasticitet hos en stavprofil, kommer jag att använda mig av en domkraft som jag placerar mellan två pelare med urtaget material för införning av teststavarna. För att kunna anteckna någon form av data har jag i konstruktionen, bakom platsen för domkraften, satt en måttskala för att kunna läsa av till vilken nivå teststavarna når innan de spricker.
I testverktyget av stavprofilers hållbarhet, ett experiment jag valt att kalla Test av styrka hos
en stavprofil, kommer jag använda mig av hantelvikter som jag trär över en och en på
svarvade pelare med urtaget material för införning av teststavarna. I mitten av konstruktionen har jag placerat en spets för att underlätta knäckandet av teststavarna.
Värdena jag kommer att få från testerna av elasticitet och styrka kommer jag att skriva ner i form av värden som rör uppnådd nivå och viktstyrka. Sedan kommer jag att analysera
värdena för att förstå vad som händer vid användning av olika stavprofiler. Då dessa två tester går ut på att jag vill skapa mig en förståelse av vad som händer vid stavars olika profilformer kommer jag inte att utse någon ”vinnare” av experimenten.
I testverktyget av materialkombinationers hållbarhet, ett test jag valt att kalla Test av styrka
hos en materialkombinationsskiva, kommer jag att använda hantlar med vikter som jag
placerar i mitten av en materialkombinationsskiva som hålls uppe av en konstruktion med två svarvade ”hjul”.
Värdena jag kommer att få från detta test kommer jag att anteckna som viktstyrka vid vilken vikt materialkombinationsskivan knäcker eller spricker helt. Den materialkombination som tål mest kommer jag att använda vid formgivningen av stolen då detta test, till skillnad från de två första, går ut på att utse en ”vinnare”.
Testerna som rör elasticitet och viktstyrka kommer att dokumenteras genom fotografering i fotostudio.
Nästan alla delar i konstruktionerna som kommer att användas i kombination med
vardagsredskapen (domkraft och hantlar) är tillverkade i träslaget ask för att försöka hålla en röd tråd genom hela projektet.
TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com
15 mm
15 mm
5.2 StavprofilerFrågeställningen under de båda testerna, av stavprofilers fjädring och hållbarhet, har varit: • Vad händer när man reducerar material från en profilform av en stav?
Redan vid första momentet – som handlar om att ta fram olika stavprofiler – får man, som formgivare, ett viktigt svar. Nämligen att staven, helt och hållet, ändrar utseende/karaktär vad gäller både uttryck och dimensioner.
Vid framtagningen av de olika profilerna har jag utgått från en kvadrat med bredden och höjden 15 millimeter. I denna kvadrat har jag sedan tecknat en cirkel med 15 millimeters diameter och en liksidig triangel med 15 millimeters bas. Sedan har jag låtit fantasin flöda och ritat ett stort antal profilformer inom den bestämda kvadratarean. När jag slutligen valde ut nio stycken profilformer för tillverkning försökte jag att utgå från de former som hade gemensamma förutsättningar med flera av de tecknade profilformerna.
Vid tillverkningen av de olika stavprofilerna försökte jag, så gott det gick, att få ut allt material ur samma askvirke samt ha i åtanke att alla stavar skulle ha samma åderriktning för att få så likvärdiga förutsättningar som möjligt. Längden på alla stavar fick vara detsamma på 500 millimeter, 50 centimeter.
För att få ut teknisk data på de olika profilstavarna använde jag köksvåg och miniräknare för att räkna ut medelvärdet av vikt, volym samt mitt askvirkes densitet.
De former som kändes mest angelägna för detta projekt – som utgår från Gió Pontis
Superleggera med dess triangulära stavprofiler – var de profilformer som uppkommit genom
TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com
Ask
78,1
50
1,5 x 1,5 = 2,25
2,25 x 50 = 112,5
78,1 / 112,5 = 0,694
π x 0,75 = 1,767
1,767 x 50 = 88,35
65,8 / 88,35 = 0,745
(1,5 x 1,3) / 2 = 0,975
0,975 x 50 = 48,75
31,8 / 48,75 = 0,652
0,694 + 0,745 + 0,652
3
Ask
65,8
50
Ask
31,8
50
Ask
63,4
50
63,4 x 0,697
= 44,2
51,7 x 0,697
= 36,0
46,9 x 0,697
= 32,7
50,0 x 0,697
= 34,9
29,2 x 0,697
= 20,4
26,3 x 0,697
= 18,3
50
50
50
50
50
Ask
46,9
Ask
51,7
Ask
50,0
Ask
29,2
Ask
26,3
2= 0, 697
Profil 1 – En kvadrat med bredden och höjden 15 millimeter. Kvadraten är en fyrhörnig geometrisk figur där alla sidor är lika långa och alla vinklar är räta, det vill säga 90 grader. Kvadraten, som profilform, kan beskrivas som en basprofil när det kommer till trämöbler då den är lätt att tillverka ur industrisynpunkt. Har störst volym och väger därmed mest.
Profil 2 – En cirkel med diametern 15 millimeter. Cirkeln kan beskrivas som en mängd punkter som ligger på samma avstånd till en given mittpunkt. Även cirkeln, som profilform, kan räknas som en basprofil då den kommit att användas mycket under trämöbelindustrin. Väger cirka 84 % av kvadratprofilen (Profil1). Profil 3 – En liksidig triangel med basen 15 millimeter. Den liksidiga triangeln är en
trehörning geometrisk figur där alla sidor är lika långa och alla vinklar är 60 grader. Den liksidiga triangeln, som profilform, har inte använts mycket inom trämöbelindustrin. Väger cirka 41 % av kvadratprofilen (Profil 1).
Profil 4 – En H-profil innanför kvadratarean på 15x15 millimeter. H-profilen ser, liksom namnet, ut som ett H och har i detta fall rundade inre hörnor i H:et. H-profilen, som profilform, har använts mycket inom byggindustrin i form av till exempel reglar/ribbor tack vare att den är både lätt och hållbar. Väger cirka 81 % av kvadratprofilen (Profil 1).
Profil 5 – En X-profil innanför kvadratarean på 15x15 millimeter. X-profilen ser, liksom namnet, ut som ett X. X-profilen, som profilform, har även den använts mycket inom byggindustrin tack vare sin lätthet och hållbarhet. Väger cirka 66 % av kvadratprofilen (Profil 1).
Profil 6 – En Dropp-form innanför kvadratarean på 15x15 millimeter. Dropp-formen ser, liksom namnet förutsäger, ut som en droppe vilket i detta fall är en kombination av en cirkel och liksidig triangel. Dropp-formen, som profilform, verkar vara ovanlig i industri. Väger cirka 60 % av kvadratprofilen (Profil 1).
Profil 7 – En T-profil innanför kvadratarean på 15x15 millimeter. T-profilen ser, liksom namnet, ut som ett T och har i detta fall rundade inre hörnor i T:et. T-profilen, som profilform, används liksom H-profilen och X-profilen flitigt inom
byggbranschen. Väger cirka 64 % av kvadratprofilen (Profil 1). Profil 8 – En form inritad i den liksidiga triangeln med basen 15 millimeter.
Som profilform finns inga kända användningsområden. Väger cirka 92 % av den liksidiga triangelprofilen (Profil 3).
Profil 9 – En form inritad i den liksidiga triangeln med basen 15 millimeter. Som profilform finns inga kända användningsområden. Dock är denna profilform, i detta fall, lättast i vikt. Väger cirka 83 % av den liksidiga triangelprofilen (Profil 3).
TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com 36 37 5.2.1 Test av elasticitet hos en stavprofil
Med hjälp av domkraft har jag i detta experiment tagit reda på de olika stavprofilernas fjädring/elasticitet.
Varje profilform som har ”två” olika sidor har testats på båda sidor. Efter att ha testat ett antal teststavar har jag sedan räknat samman ett medelvärde för varje profilform.
Uppnådd medelnivå: Profil 1 – 5,75 Profil 2 – 5,65 Profil 3 – 9,00 Profil 4 – 5,25 Profil 5 – 5,50
TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com 38 39 Uppnådd medelnivå: Profil 6 – 5,25 Profil 7 – 6,00 Profil 8 – 7,00 Profil 9 – 7,50
TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com
Error
5.2.2 Test av styrka hos en stavprofil
Med hjälp av hantelvikter var det tänkt att jag i detta experiment skulle ta reda på de olika stavprofilernas hållbarhet i form av styrka.
Dock visade det sig att hantelvikterna jag hade samlat, på sammanlagt 20,185 kilogram, inte räckte för att spräcka/knäcka stavarna. Därför blev detta experiment ett misslyckande då samtliga stavprofiler var för starka vilket gjorde att jag fick tänka om angående hur jag skulle utföra testet av styrka.
TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com TQDE10 Sebastian Dell’Uva delluva.karlsson@gmail.com I skolans källare fann jag en större domkraftskonstruktion, med en nedåtgående domkraft, som jag istället kom att använda – i kombination med badrumsvåg och en, hastigt,
egentillverkad konstruktion för att hålla upp teststavarna.
Jag placerade konstruktionen till teststavarna på badrumsvågen som i sin tur placerades under domkraften. Sedan antecknade jag resultaten i antal kilogram som vågen visade i testerna precis innan teststaven sprack.
Varje profilform som har ”två” olika sidor har testats på båda sidor. Efter att ha testat ett antal teststavar har jag sedan räknat samman ett medelvärde för varje profilform.
Uppnådd medelviktstyngd: Profil 1 – 93,5 kilogram Profil 2 – 65,5 kilogram Profil 3 – 25,0 kilogram Profil 4 – 77,0 kilogram Profil 5 – 63,0 kilogram Profil 6 – 29,0 kilogram Profil 7 – 52,0 kilogram Profil 8 – 24,5 kilogram Profil 9 – 23,3 kilogram
Antal teststavar: 2-4 teststavar på varje profilform.
5.2.3 Analys & slutsats gällande tester av stavprofiler I dessa två experiment, av olika stavprofilers elasticitet och styrka, har jag använt ganska primitiva tillvägagångssätt för att genomföra mina tester. Testverktygen har dock kunnat ge relativt bra data som kan användas i en analys av vad som händer när man reducerar material från en stavs profilform. Dock hade testerna gett ett bättre medelresultatvärde om jag använt fler teststavar än 2-4 av varje profilform och istället använt 10-20 stycken per form till varje test. Anledningen att jag inte gjorde detta var för att jag endast ville skapa mig en snabb förståelse av vad som händer vid reduktion av material och vikt för att snabbt kunna komma igång med skissprocessen.
En slutsats man kan dra, om man sammanställer resultaten av dessa två experiment, är att ju hållbarare i styrka en stav är desto mindre elastiskt i fjädring är den. Profil 1 (eller
kvadratprofilen) var, till exempel, den stavprofil som vägde mest då den hade mest material och på så vis var hållbarast i styrka. Dock hamnade den bland de sämre stavprofilerna vad gäller elasticitet och fjädring. Profil 3 (eller den liksidiga triangelprofilen) var, till exempel, den stavprofil som vägde lite då den blivit reducerad med nästan 60 % material och var mest elastisk i fjädring. Den hamnade dock bland de sämre stavprofilerna vad gäller hållbarhet i styrka.
Jag tror att de bästa utgångspunkter vid val av en stavprofil i stolskonstruktioner är en kombination av starka och elastiska egenskaper då dessa i kombination bildar hållbara förutsättningar vid användning. I detta projekt är det dock angeläget att titta på egenskaperna vad gäller vikt och materialmängd tillsammans med styrka.
När man tittar på de triangulära stavprofilerna finner man att det inte skiljer extremt mycket mellan resultaten och därför kan man dra slutsatsen, hos de triangulära stavprofilerna, att det går att reducera material upp till 17 % av vikten utan att påverka mycket vad gäller stavens hållbarhet. Med detta i åtanke kan jag i min formgivning använda mig av den liksidiga triangeln som grundform och med hjälp av denna formge stavprofiler som passar bäst för vikten och konstruktionsändamålet utan att oroa mig för att produkten skulle bli avsevärt mindre hållbar.
