Örebro Universitet Hälsoakademin Idrott C, 15 hp HT 2011
Ledarskapsbeteenden och utbrändhet
- Sambandsanalys på Svenska elitfotbollstränare
Författare: Andreas Johansson 19890716-6691 Johan Sonesson 19890418-0257 Handledare: Sören Hjälm Examinator: Christer Ericsson
Sammanfattning
Att vara fotbollstränare är stressfyllt, och efter en för lång period av stress kan denna leda till utbrändhet. Det kan finnas flera bakomliggande orsaker till att en fotbollstränare blir utbränd. Ledarskapet skulle kunna vara en sådan orsak och det finns få studier med just den
kopplingen, ledarskap och utbrändhet. Det finns olika typer av ledarskap, och vilken ledarskapsstil en tränare har är beroende av olika ledarskapsbeteenden. Ett specifikt ledarskapsbeteende skulle i sin tur kunna leda till olika grad av utbrändhet.
Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan utbrändhet och ledarskapsbeteenden.
47 stycken tränare på elitnivå i Sverige har deltagit i studien. De har genomgått en enkätstudie, där de svarat på Maslach Burnout Inventory (för att mäta utbrändhet) och Leadership Scale for Sports (för att skatta sig själva som tränare).
Resultatet visar att det finns en signifikant positiv korrelation mellan cynism och auktoritärt beteende. Det visar även att det finns en signifikant negativ korrelation mellan
utbrändhetsvariabeln personlig framgång och två tränarbeteenden, träning och instruktion och socialt stöd.
En möjlig tolkning av resultatet är att cynism och auktoritärt beteende är två olika sätt att distansera sig för att skydda sig mot allt för höga stressnivåer. Att personlig framgång har en negativ korrelation till träning och instruktion är negativt. Tränarna anser sig som bra tränare men visar genom LSS att de brister i en viktig del i att vara tränare, nämligen att träna och instruera spelarna.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ... I Tabeller ... II
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 2
1.1.1 Stress och utbrändhet ... 2
1.1.2 Ledarskap ... 4
1.1.3 Utbrändhet och ledarskap ... 6
2. Syfte och frågeställningar ... 8
2.1 Frågeställningar ... 8
3. Metod ... 9
3.1 Datainsamling ... 9
3.2 Urvalsgrupp ... 9
3.3 Design och Mätmetod ... 9
3.4 Analys ... 11 3.5 Pilotstudie ... 12 3.6 Metodens reliabilitet ... 13 3.7 Metodens validitet ... 13 3.8 Etiska överväganden ... 14 4. Resultat ... 15 4.1 Svarsfrekvens i MBI ... 15 4.1.1 Emotionell utmattning ... 15 4.1.2 Cynism ... 15 4.1.3 Personlig framgång ... 15 4.2 Svarsfrekvens i LSS ... 16
4.2.1 Träning och instruktion ... 16
4.2.2 Demokratiskt beteende ... 16 4.2.3 Auktoritärt beteende ... 17 4.2.4 Socialt stöd ... 17 4.2.5 Positiv återkoppling ... 17 4.3 Korrelation ... 18 4.3.1 Korrelation ... 18 5. Diskussion ... 19 5.1 Metoddiskussion ... 19 5.1.2 Datainsamling ... 19 5.1.3 Urvalsgrupp ... 20
5.1.4 Design och Mätmetod ... 20
5.1.5 Analys ... 20 5.1 Resultatdiskussion ... 21 6. Slutsats ... 25 6.1 Förslag på vidareforskning ... 26 7. Referenslista ... 27 8. Bilagor ... 30
8.1 Maslach Burnout Inventory ... 30
Tabeller
Tabell 4.1: Frekvens i kategorin Emotionell utmattning ... 15
Tabell 4.2: Frekvens i kategorin Cynism ... 15
Tabell 4.3: Frekvens i kategorin Personlig framgång ... 15
Tabell 4.4: Frekvens i kategorin Träning och instruktion ... 16
Tabell 4.5: Frekvens i kategorin Demokratiskt beteende ... 16
Tabell 4.6: Frekvens i kategorin Auktoritärt beteende ... 17
Tabell 4.7: Frekvens i kategorin Socialt stöd ... 17
Tabell 4.8: Frekvens i kategorin Positiv återkoppling ... 17
1. Inledning
"Fotbollstränaren Håkan Ericson skulle starta en ny säsong med Nacka FF i januari 2000. Då brast allt. Diagnosen: utbrändhet och depression."
(Aftonbladet/Sportbladet, 26/7 2001)
"Pressen bara växte. Till slut orkade Olle Nordin inte längre. Nordin är utbränd, sjukskriven och lämnar därmed posten som tränare för AIK på obestämd tid."
(Aftonbladet/Sportbladet, 10/3 2002)
"Schalke 04 har två raka förluster bakom sig i Bundesliga. Nu kommer nästa bakslag. Tränaren Ralf Rangnick tvingas sluta med omedelbar verkan - på grund av utbrändhet." (Expressen, 22/9 2011)
Som citaten ovan visar är utbrändhet förekommande hos fotbollstränare. Dessa tre händelser är tre uppmärksammade förekomster av utbrändhet hos fotbollstränare, men dessa tre tränare är inte ensamma om att visa tecken på utbrändhet. Förekomsten av utbrändhet kan bero på ett flertal anledningar, men själva grunden för utbrändhet är stress. Att vara fotbollstränare kan vara stressfyllt och många krav ställs på tränaren oavsett på vilken nivå tränaren befinner sig.
Stress kan vara både positiv och negativ. Positiv för att stress är människokroppens
försvarsmekanism, då den gör kroppen redo för fysisk aktivitet. Dock kan detta vara skadligt för kroppen om stressen pågår under en längre period, och kan leda till en försämrad
återhämtning, muskelvärk och försämrat immunförsvar (Vårdguiden, 2011-12-28). Stress kan även ses som ett resultat av hårda krav utifrån på en person som inte har förmågan att uppfylla dessa krav (Kinman & Jones, 2005).
Utifrån dessa förklaringar av begreppet stress, går det att anta att fotbollstränare agerar i en miljö där stress förekommer. Det är ofta som tränaren hålls ansvarig vid motgångar för laget, trots att det är spelarna som slutligen fäller avgörandet. I en tidigare genomförd studie var syftet att få en djupare förståelse för vilka stressfaktorer som påverkar tränare på elitnivå inom ett flertal sporter (dykning, segling, simning, bowling, ridning, landhockey, lacrosse och bordtennis) i Storbritannien. De stressfaktorer som tränarna belyste kommer från
stressfaktor då tränaren har krav på sig från ledningen och även från personer utanför
ledningen. Dessa krav måste uppfyllas annars finns risken att bli av med jobbet. Stressen från idrottaren beror på att tränaren känner ett ansvar och en oro för sin idrottare. Från
tävlingsmomentet upplevs stress eftersom tränaren måste fatta svåra beslut på väldigt kort tid. De är även medvetna om att deras beslut kan påverka resultaten och även sina idrottares känslor (Olusoga, Butt, Hays & Maynard, 2009).
Tränare har alltså krav på sig från alla möjliga riktningar, vilket även gäller för
fotbollstränare. Spelarna har olika åsikter om den perfekta tränaren, och vid misslyckanden är det lätt att ifrågasätta tränarens metoder. Ledningen och fansen i organisationen har samtidigt olika krav på hur högt laget ska komma i serien, och det är tränarens uppgift att få laget att lyckas. Vid misslyckande riskerar tränaren att få sparken. Under själva tävlingsmomentet är det svårt för tränaren att påverka resultatet. Fotbollstränaren ser till att spelarna är förberedda och motiverade, och tar ut det lag som är bäst för att vinna just den matchen. Under en fotbollsmatch kan tränaren inte påverka om laget gör eller släpper in mål. Det enda tränaren kan göra är tre stycken byten, eller vissa taktiska förändringar. I slutändan är det upp till spelarna att vinna matchen. Trots detta ställs krav på tränaren att matcher ska vinnas, vilket är en faktor som kan öka förekomsten av stress. Det finns också en gräns, där stressen övergår till utbrändhet. Men upplever alla tränare stressen likadant, eller beror det på de beteenden som tränaren använder sig av?
1.1 Bakgrund
Denna studie har sin grund i två faktorer, utbrändhet och ledarskapsbeteende. I bakgrunden kommer dessa faktorer att behandlas dels var för sig och sedan tillsammans för att knyta ihop dem. Bakgrunden inleds med utbrändhet där vi redogör för det nuvarande forskningsläget. Därefter kommer ledarskapsbeteenden att behandlas. Sista delen av bakgrunden behandlar ledarskapsbeteenden och utbrändhet tillsammans för att därigenom påvisa syftet med denna studie.
1.1.1 Stress och utbrändhet
Utbrändhet är ett tillstånd som kan uppkomma efter långvarig stress. Detta kan visa sig genom olika symptom, såväl fysiska som psykiska. Fysiska symptom kan vara hjärtklappning, värk
och yrsel, medan psykiska symptom kan vara sömnbesvär, känslomässig labilitet eller
irritabilitet, koncentrationssvårigheter och kroppslig trötthet som inte rehabiliteras med vanlig återhämtning (Vårdguiden, 2011-11-16).
Hjälm, Kenttä, Hassmén och Gustafsson (2007) presenterade en studie där de behandlar området utbrändhet bland elittränare i svensk fotboll, där elitnivå definieras som
Herrallsvenskan, Superettan och Damallsvenskan. I denna studie användes Maslach Burnout Inventory Coach för att mäta frekvensen av utbrändhetsnivåer bland elittränare. Det visade sig att 8 av de 47 deltagande hade en hög nivå av utbrändhet. Inom begreppet utbrändhet finns det tre olika variabler: Emotional exhaustion (emotionell utmattning), Depersonalisation (cynism) och Personal accomplishment (personlig framgång).
Maslach Burnout Inventory är en enkät utformad för att mäta utbrändhet. Denna förekommer i olika varianter, och Maslach Burnout Inventory Coach används för att mäta
utbrändhetsnivån hos idrottstränare (Maslach, Jackson & Leiter, 1996). Enkätfrågorna utgår ifrån tre kategorier:
Emotional exhaustion (emotionell utmattning) – den kategori som har starkast koppling mot utbrändhet. Höga värden inom denna kategori visar att respondenten är utbränd.
Depersonalisation (cynism) – är mer en varningsflagg för utbrändhet. Höga värden i denna kategori visar att respondenten tar avstånd från sin omgivning och sin egen identitet. Respondenten visar således på en personlighetsförändring.
Personal accomplishment (personlig framgång) – den kategori som har svagast koppling till utbrändhet. Låga värden inom denna kategori visar att respondenten inte är nöjd med vad denne åstadkommit.
Det finns även en internationell studie som har många likheter med den studie Hjälm et al. (2007) gjorde. De likheter som förekommer är att de båda fokuserar på fotbollstränare, genom att mäta förekomsten av utbrändhet hos dessa. En avgörande skillnad mellan de båda är att den ena (Hjälm et al., 2007) fokuserar på personer som har fotbollstränare som yrke. Den andra använder sig av fotbollstränare i Grekland som inte befinner sig på elitnivå. Resultatet i denna studie visade att ingen tränare låg i riskzonen för utbrändhet (Koustelios, 2010).
Det finns alltså en skillnad mellan tränare på elitnivå och tränare på lägre nivå. Att arbeta som tränare på elitnivå innebär ofta att personen har fotbollstränare som yrke, och att det samtidigt ställs fler och hårdare krav på en sådan tränare. Vi vet att det finns tränare på elitnivå i
Sverige som visar höga nivåer av utbrändhet (Hjälm et al, 2007). Vi vet dock inte om detta har påverkats av deras ledarskap eller karaktärsdrag.
För att sammanfatta forskningen om utbrändhet så finns det få studier om just utbrändhet inom idrotten. Det innebär att det är ett outforskat område som behöver utvecklas.
Ledarskapet är ett område som det forskats mer inom, vilket kommer att belysas i kommande del.
1.1.2 Ledarskap
Forskningsläget inom ledarskap och ledarstilar benämner ledarstilarna på olika sätt. Dock är de i grunden uppdelade i två, nämligen det Demokratiska- och Auktoritära ledarskapet. Vilket som är bäst att använda beror ofta på situation. Men oavsett situation har tränare ofta ett beteende används mer frekvent, vilket kan avgöra den typ av ledarstil som är mest
förekommande under en säsong. Dessa två ledarstilar är två av de fem ledarskapsbeteenden denna uppsats kommer ha som utgångspunkt. Anledningen till detta är att det auktoritära och demokratiska ledarskapet är vanligt förekommande i diskussionen om ledarskap och de står i motsats till varandra.
Det auktoritära ledarskapet ses som ledarcentrerat vilket innebär att ledaren fattar alla beslut och gruppmedlemmarnas inflytande är starkt begränsat. Ledaren bortser dock inte helt från gruppmedlemmarnas tankar och åsikter innan ett beslut tas. Ledaren tar till sig åsikterna, men fattar sedan ett eget beslut och meddelar gruppen. En demokratisk ledare väljer istället att presentera sina idéer för gruppen för att sedan låta gruppen vara med och fatta beslutet. Detta ledarskap ses som följarcentrerat då gruppmedlemmarna är en viktig del i beslutsprocessen. Ledarens uppgift blir att lägga fram de grundförutsättningar och alternativ som finns för att starta en diskussion med gruppmedlemmarna. Det vanligaste är dock att tränare använder ett situationsanpassat ledarskap, vilket innebär att ledarstilen förändras beroende på situation. I vissa sammanhang krävs ett mer auktoritärt ledarskap medan ett demokratiskt ledarskap är att föredra i andra sammanhang (Hassmén & Hassmén, 2010).
Det är svårt att uttala sig om vilket ledarskap som är att föredra för att uppnå bäst resultat. Det har tidigare gjorts en studie som syftade till att jämföra sportsliga resultat hos ett auktoritärt och krävande ledarskap och ett demokratiskt och mindre krävande ledarskap. Studien utfördes på unga män och kvinnor och resultatet visade att det inte är någon skillnad i sportsliga
resultat mellan de båda ledarstilarna (Pratt & Eitzen, 1989).
I flera studier som behandlat ledarskap har olika ledarstilar använts för att kategorisera tränare. Chelladurai och Saleh (1980) utformade en enkät vid namn Leadership Scale for Sports (LSS) där de använde sig av fem olika ledarskapsbeteenden. Dessa beteenden var training and instruction, democratic behavior, autocratic behavior, social support och positive feedback. Fortsättningsvis kommer vi att använda de svenska begreppen där Training and Instruction=Träning och instruktion, Democratic behavior=Demokratiskt beteende, Autocratic behavior=Auktoritärt beteende, Social Support=Socialt stöd och Positive
Feedback=Positiv återkoppling. Chelladurai (1990) beskrev dessa ledarskapsbeteenden enligt följande:
Träning och instruktion – Ledarskapsbeteende riktat mot att förbättra spelarna prestation genom att betona och underlätta hård och ansträngande träning. Detta genom att instruera spelarna i skicklighet, teknik och taktik inom sporten. Det gäller för ledaren att klargöra relationen med spelarna, strukturera och samverka spelarnas aktiviteter.
Demokratiskt beteende – Ledarskapsbeteende som tillåter större delaktighet från spelarna vad gäller att fatta beslut om gruppmål, träningsmetoder, matchtaktik och strategier.
Auktoritärt beteende – Ledarskapsbeteende som innefattar oberoende beslutsfattande betonar personlig auktoritet.
Socialt stöd – Ledarskapsbeteende karaktäriserat av omtänksamhet för spelarnas individuella välmående, positiv gruppatmosfär och en varm relation till spelarna. Positiv återkoppling – Ledarskapsbeteende som förstärker en spelare genom
erkännande och belöning av bra prestationer.
Chelladurai och Saleh (1980) delar upp de fem faktorerna i tre olika fack, Träning och
instruktion är uppgiftsrelaterat, socialt stöd och positiv återkoppling är kopplat till motivation, auktoritärt beteende och demokratiskt beteende är relaterat till beslutsprocessen och
beslutsfattande. Träning och instruktion är den viktigaste egenskapen hos en ledare för att utveckla och förbättra idrottarnas prestation.
Nu har utbrändhet och ledarskap redovisats var för sig. Nästa steg blir att redogöra för studier om samband mellan utbrändhet och ledarskap.
1.1.3 Utbrändhet och ledarskap
I en studie undersöktes sambandet mellan ledarstil, målsättning och utbrändhet. I resultatet av denna studie framkom det att de tränare som använde sig av ett samverkande ledarskap och värderade relationen med spelarna högt hade en lägre grad av utbrändhet. Dessa ledare ville att spelarna skulle ha en hög delaktighet när det gällde att bestämma målsättning för gruppen. I motsats till detta framkom det att de byråkratiska ledarna har en högre grad av utbrändhet. De byråkratiska ledarna använder sig inte av ett samverkande ledarskap utan sätter
målsättningen själva och meddelar sedan gruppen. Dessa tränare eftersträvade prestige och en offentlig relation gentemot spelarna istället för en nära relation (Ryska, 2009). Det
samverkande ledarskapet kan jämföras med det demokratiska ledarskapet, och det
byråkratiska ledarskapet kan liknas vid det auktoritära ledarskapet. Dessa jämförelser kan dras utifrån beskrivningarna på demokratiskt- och auktoritärt ledarskap (Hassmén & Hassmén, 2010).
Två andra benämningar på dessa två ledarstilar är det transaktionella ledarskapet (auktoritärt), och det transformativa ledarskapet (demokratiskt). Dessa kopplingar dras genom de
beskrivningar som finns av de olika ledarstilarna (Northouse, 2010; Hassmén & Hassmén, 2010). På det transaktionella och transformativa ledarskapet gjordes en studie med koppling till utbrändhet (Zopiatis & Constanti 2009). Resultatet visade att det transformativa
ledarskapet har en negativ påverkan på Emotionell utmattning, medan det transaktionella ledarskapet har en negativ men inte signifikant påverkan på Emotionell utmattning.
Ovan nämnda studie är gjord på hotellchefer på Cypern, men att vara ledare skiljer sig inte nämnvärt mellan olika branscher (Laurent & Bradne, 2007). Studien på hotellchefer är en av
få studier om sambandet mellan ledarstil och utbrändhet, vilket gör att den är relevant för vår studie trots skillnaden i bransch och olika benämning på ledarstil.
Dessa studier visar att det finns samband mellan utbrändhet och personens ledaregenskaper. I både Ryska (2009) och Zopiatis & Constanti (2009) framkommer det att ledare som använder ett demokratiskt förhållningssätt visar lägre nivå av utbrändhet. De ledare som har ett
auktoritärt ledarskap visar högre nivå av utbrändhet.
Det är få studier gjorda om just relationen mellan ledarstil och utbrändhet inom idrottsfältet. En studie som dock behandlar detta ämne är The relationship between coaches´leadership style and burnout (Dale & Weinberg, 1989). I denna studie användes, likt Hjälm et al. (2007), Maslach Burnout Inventory för att mäta nivå av utbrändhet på respondenterna. För att mäta respondenternas ledarstil har Dale och Weinberg (1989) använt sig av en enkät vid namn Leader Behavior Description Questionnaire. I studien har de valt att utgå ifrån två förbestämda ledarskapsstilar och dessa är, consideration (övervägande, omtänksam, kan jämföras med demokratiskt ledarskap) och initiating structure (målinriktad, kan jämföras med auktoritärt ledarskap). Resultatet av studien är att de tränare som har ett demokratiskt
ledarskap visar signifikant högre värden på Emotionell utmattning och Cynism vilket innebär att de ligger på en högre grad av utbrändhet. Denna studie kommer fram till ett resultat som visar motsatsen till de studier som tidigare har belysts.
Sammanfattningsvis visar tidigare forskning som behandlat tränares ledarstil och utbrändhet att det fortfarande finns luckor inom ämnet, då de studier vi påvisat visar motsatta resultat. Ledarstil innebär att tränarna är kategoriserade inom olika ledarstilskategorier. Det kan då skilja en del mellan tränarna inom en och samma kategori i och med att de har vissa likheter som lett till att de hamnat i samma ledarstilskategori. Denna studie kommer att behandla de fem ledarskapsbeteenden från Leadership scale for sport (Chelladurai & Saleh, 1980). På så sätt blir varje tränare behandlad utifrån sina svar inom varje beteende och blir därmed inte kategoriserad tillsammans med andra tränare för att de har vissa likheter.
Studier om sambandet mellan tränarbeteenden och utbrändhetsvariabler är inte gjorda på svenska elitfotbollstränare. Hjälm et. al (2007) har visat att det finns tränare på elitnivå som visar höga nivåer av utbrändhet i Sverige. Anledningen till att vi valt att undersöka just fotbollstränare är att fotboll är en av Sveriges största sporter, både i antal medlemmar och
mediebevakning. Som tidigare nämnts läggs en stor press på fotbollstränare. Det är därför viktigt att uppmärksamma och försöka förstå varför en del tränare blir utbrända. Frågan som väcks är då om det finns ett samband mellan utbrändhetsvariablerna, och dessa tränares ledarbeteenden?
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan fem
ledarskapsbeteenden (Träning och instruktion, demokratiskt beteende, auktoritärt beteende, socialt stöd och positiv återkoppling) och tre utbrändhetsvariabler (Emotionell utmattning, cynism och personlig framgång) hos elitfotbollstränare i Sverige år 2003.
Ett underliggande syfte är att undersöka hur tränarna skattar sig själva både inom ledarskapsbeteenden och utbrändhet.
2.1 Frågeställningar
Finns det något samband mellan varje enskild utbrändhetsvariabel och ledaregenskaperna?
Hur skattar tränarna sig själva i utbrändhetsvariablerna, Emotionell utmattning, Cynism och Personlig framgång?
Hur skattar tränarna sig själva som ledare utifrån Träning och instruktion,
3. Metod
3.1 Datainsamling
Data till denna uppsats samlades in i ett tidigare skede. År 2003 samlades data in till en studie gjord av Hjälm, Kenttä, Hassmén och Gustafsson (2007) vid namn Burnout Among Elite Soccer Coaches. Till den studien samlades data in genom Maslach Burnout Inventory Coach och Leadership Scale for Sports, två enkäter, den första för att mäta utbrändhet och den andra för att mäta ledarskapsbeteenden. Datainsamlingen skedde strax efter avslutad säsong.
I studien av Hjälm et al. (2007) använder de sig enbart av mätningarna för utbrändhet och lämnar därmed ledarskapsbeteenden åt sidan. Vi har därför erhållit tidigare insamlat material som ännu inte är bearbetat. Vi kommer även att använda oss av den data som behandlar utbrändhet.
3.2 Urvalsgrupp
Urvalsgruppen består av fotbollstränare på elitnivå i Sverige. Inom definitionen elitnivå ingår tränare i Herrallsvenskan, Damallsvenskan och Superettan för herrar. Kriteriet för att anses vara på elitnivå är i detta fall att tränarna ska träna heltidsprofessionella eller
halvtidprofessionella spelare på högsta nationella nivå. Vid tiden för enkätutskicket var det 53 stycken tränare som betraktades som huvudtränare för sin klubb. Enkäter skickades ut till samtliga 53 tränare med bifogat svarskuvert. Det var 47 stycken av de 53 utvalda som valde att svara på enkäterna och skicka in. Detta innebär en svarsfrekvens på 89 % vilket i sin tur innebär ett bortfall på 11 % motsvarande sex individer.
3.3 Design och Mätmetod
Denna uppsats har en kvantitativ metodologisk inriktning som använder sig av enkäter för att samla in datamaterial. Mätningen sker vid ett enstaka tillfälle eftersom enkäter har skickats ut till respondenterna varpå de svarar och då är data insamlat. Detta är alltså en tvärsnittsstudie i och med att undersökningen sker vid ett givet tillfälle. Det sker dock inget stickprov, hela målpopulationen blir tillfrågad att delta.
Mätmetoden som använts är två stycken enkäter. En utav dessa enkäter är Maslach Burnout Inventory Coach som syftar till att undersöka respondentens utbrändhetsgrad. Denna enkät består av 22 påståenden som respondenten ska besvara utifrån en sjugradig skala 1-7 där 1 innebär ”inte alls”, 4 innebär ”måttligt” och 7 innebär ”väldigt mycket”. Enkäten är uppdelad i tre kategorier, Emotional Exhaustion (9 påståenden), Depersonalization (5 påståenden) och Personal Accomplishment (8 påståenden). Framöver kommer vi att använda de svenska uttrycken för kategorierna: Emotional Exhaustion=Emotionell utmattning,
Depersonalization=Cynism och Personal Accomplishment=Personlig framgång. När data sammanställs slås svaren för varje kategori ihop och bildar tillsammans ett totalvärde inom varje kategori. Detta innebär att varje respondent kommer att ha tre totalvärden, ett inom varje kategori. De tre kategorierna är tre variabler för att mäta utbrändhet där Emotionell utmattning är den största faktorn som visar om respondenten är utbränd eller inte. Om respondenten får ett högt totalvärde på just Emotionell utmattning så indikerar det att tränaren i fråga har en hög utbrändhetsnivå. Cynismen är mer utav en varningsflagg för att respondenten är på väg mot att bli utbränd, vilket kan betraktas som en copingstrategi. Detta skulle kunna ses som det sista försöket att hålla sig kvar på rätt spår innan respondenten når en hög utbrändhetsnivå. Ett högt totalvärde inom denna kategori indikerar alltså att respondenten i fråga ligger i farozonen för att bli utbränd. Enligt Maslach et. al (1996) kommer tränare med höga värden på
Emotionell utmattning och Cynism och låga värden på Personlig framgång att tillhöra kategorin ”hög grad av utbrändhet”. Personlig framgång är den utav de tre kategorierna som egentligen säger minst om huruvida tränaren är utbränd eller inte. Det är dock så att ett lågt totalvärde inom denna kategori ger oss en fingervisning om att tränare har tappat tron på sin egen förmåga. Detta är ett tydligt varningstecken på att någonting inte står helt rätt till och kan i slutändan leda till att tränaren blir utbränd. Om en tränare har ett lågt värde inom denna kategori samtidigt som denne har lågt inom de två andra kategorierna går det inte att säga någonting om att tränaren är utbränd.
I och med enkäten som är beskriven ovan tar vi reda på vilken grad av utbrändhet som tränarna har. För att svara på vårt syfte och vår frågeställning har vi också tagit fram hur tränarna förhåller sig i olika ledarskapsbeteenden som är viktiga för ett bra idrottsledarskap. Detta för att kunna undersöka om det finns något samband mellan utbrändhet och de olika ledarskapsfaktorerna. För att ta reda på hur tränarna förhåller sig i olika ledarskapssituationer har data samlats in genom en enkät vid namn Leadership Scale for Sports (LSS). Denna enkät består av 40 stycken påståenden med fem olika svarsalternativ till varje påstående. De fem
svarsalternativen är, ”alltid”, ”ofta”(ca 75 % av gångerna), ”då och då”(ca 50 % av gångerna), ”sällan”(ca 25 % av gångerna) och ”aldrig”. De procenttal som är angivna inom parentes finns också med i förorden till enkäten för att tydliggöra alternativen för respondenterna. De
påståenden som finns har alla samma ingång, vilken är ”Som tränare…” detta står klart och tydligt överst på sidan, innan påståendena. Exempel på ett påstående är, ”Som tränare ser jag till att spelarna utnyttjar hela sin förmåga”. Dessa frågor är indelade i fem kategorier:
1-13: Träning och instruktion 14-22: Demokratiskt beteende 23-27: Auktoritärt beteende 28-35: Socialt stöd
26-40: Positiv återkoppling
Dessa fem kategorier är fem olika typer av ledarskapsbeteenden. Vi kommer att kunna räkna ut ett totalvärde för varje respondent i varje kategori. Detta totalvärde avgör i sin tur hur varje tränare ligger till i varje kategori. Exempelvis visar en tränare med högt värde i Träning och instruktion att denne är bra på att instruera sin spelare i träningssituation. Detta är då ett ledarskapsbeteende hos tränaren i fråga som sedan kan kopplas ihop med de andra fyra kategorierna för att förstå hur tränare beter sig i sin ledarroll.
3.4 Analys
Utifrån enkätsvaren från 47 tränare på två enkäter med 22 + 40 påståenden, fick vi 62
variabler att arbeta med för varje tränare. Vi har behandlat variablerna som kvotskalor trots att de egentligen är ordinalskalor. Detta är möjligt att göra genom att använda Spearman's rank correlation (Argyros, 2010).
Första steget i analysen var att sammanställa svaren från tränarna på varje fråga och föra in de olika svaren i rätt kategorier. När vi kopplat varje fråga till rätt kategori så har vi adderat svaren på varje fråga inom varje kategori och på så sätt fått en totalsumma inom varje kategori. Det är sedan denna totalsumma som används i analysen.
Efter att sammanställning av svaren har skett har vi delat upp varje respondent i ”hög”, ”medel”, ”låg” inom varje kategori för att kunna redovisa ett deskriptivt resultat för
fördelningen av respondenterna inom de fem ledarskapskategorierna och även de tre
utbrändhetskategorierna. Beträffande ledarskapskategorierna så är medel endast det mittersta värdet, detta för att vi vill se om respondenten visar en tendens åt något håll, hög eller låg. Om vi skulle göra tre lika stora grupper av hög, medel och låg så skulle det kunna leda till att vi får för många inom medelnivån, vilket innebär att vi inte får någon känsla för åt vilket håll tränarna tenderar till. När det handlar om utbrändhetskategorierna så finns det av Maslach et. al (1996) tydligt uppställt hur nivåer i hög, medel, låg ska delas in. Dessa använder vi oss av för att följa den väl beprövade enkäten.
Anledningen till att använda variablerna som kvotskalor är att möjliggöra korrelation och regression. När vi gör en korrelationsanalys blir det möjligt för oss att se huruvida det finns ett samband mellan utbrändhetsvariablerna och ledarskapsvariablerna. Vi kommer att göra tre stycken korrelationsanalyser, en för varje utbrändhetsvariabel. Vi ser då
utbrändhetsvariablerna som den beroende variabeln och ställer ledarskapsvariablerna mot varje utbrändhetsvariabel var för sig. De fem ledarskapsvariablerna är oberoende variabler.
Korrelationen tar den oberoende variabeln och kopplar den mot den beroende variabeln och tittar på sambandet, på vilket sätt den oberoende variabeln påverkar den beroende variabeln. Resultatet av detta blir att vi kan se om den har inverkar och i så fall också åt vilket håll sambandet går. Eftersom att de variabler vi analyserar egentligen är ordinalskalor, men vi använder dem som kvotskalor så gör vi Spearman’s korrelation istället för Pearson som är den vanliga vid korrelationsanalys med riktiga kvotskalor (Argyrous, 2011).
Alla uträkningar har skett i dataprogrammet SPSS. SPSS är ett erkänt dataprogram för statistiska analyser, som genomför analyser av de data som samlats in (Argyrous, 2011).
3.5 Pilotstudie
En pilotstudie genomfördes för att skapa en förståelse för enkäterna och möjlig problematik med dessa. I och med att data samlats in i ett tidigare skede är det viktigt att vi som författare ändå skaffar oss en förståelse för vilka problem respondenten har med enkäten. Vi upptäckte att respondenterna undvek att kryssa för yttervärden när de svarade på enkäterna. Trots att yttervärdena inte användes av respondenterna går det ändå att utläsa vilken nivå de tenderar till.
3.6 Metodens reliabilitet
För att ha en hög reliabilitet gäller det att testet är väl beprövat. Vid ett test på samma person vid två närliggande tillfällen ska resultatet vara detsamma, förutsatt att inget har förändrats under tiden mellan de två tillfällena (Hassmén & Hassmén, 2008). Vi anser att studiens reliabilitet är hög eftersom att de enkäter som används i studien är väl beprövade och tidigare använda i andra studier. Utbrändhetsenkäten, Maslach Burnout Inventory, är en enkät som används i nästa alla tidigare studier om utbrändhet både inom idrott och andra ämnesområden. Enkäten skiljer sig åt när den används inom andra områden för att anpassa språket efter det område som behandlas. Ledarskapsenkäten, Leadership Scale for Sports, är även den väl beprövad och använd många gånger. Ett problem med den enkäten skulle kunna vara att den egentligen är utformad för att undersöka dels spelarnas uppfattning av tränarens
ledarskapsbeteenden och jämföra mot tränarens egna upplevelser av sina
ledarskapsbeteenden. Vi anser dock att det inte blir ett alltför stort bias i vår uppsats, visst vi använder den inte som den är tänkt att användas. Samtidigt använder vi en av dess tilltänkta delar, tränarens egna upplevelser av sina ledarskapsbeteenden och det gör att reliabiliteten fortfarande är hög.
Vi har en tydlig urvalsgrupp som dock kan skifta från år till år. Om testet skulle göras fem år senare på samma urvalsgrupp så finns det en möjlighet att det är helt nya individer som deltar. Dessa nya individer befinner sig dock i samma situation som de tidigare tränarna.
3.7 Metodens validitet
För att få hög validitet krävs det att den mätmetod vi använder mäter det vi avser att mäta (Hassmén & Hassmén, 2008). Vi anser att validiteten är relativt hög då både MBI och LSS är väl beprövade enkäter som avser att mäta utbrändhet och ledarskapsstil. Validiteten i studien kan ses som låg då antalet respondenter är begränsat. Vi vill dock påpeka att vi har ett hundraprocentigt urval på den målpopulation som vi vill komma åt. Om vi skulle få något bortfall så minskar detta procenttal givetvis. Det är i så fall urvalsgruppen som kan
ifrågasättas samtidigt som det är svårt att bredda urvalet utan att ta in andra variabler såsom kultur (om vi skulle ta med ett annat land) etc. Vi måste också inse att det inte finns fler elitfotbollstränare i Sverige och att ta in icke-professionella tränare är otänkbart då detta skulle leda till att det blir en helt annan studie med ett helt annat resultat. Detta eftersom det
skiljer mycket på att vara en professionell tränare mot att vara en icke-professionell tränare. Vi anser dock att validiteten höjs då både MBI och LSS är väl beprövade enkäter som avser att mäta utbrändhet och ledarskapsstil.
3.8 Etiska överväganden
Enligt Vetenskapsrådet (2002) finns det en del etiska aspekter att tänka på vid studier på människor. Det finns framförallt fyra grundläggande etiska aspekter:
Informationskravet: Innebär att deltagarna ska vara väl informerade om studiens syfte, att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta när de vill.
Samtyckeskravet: Innebär att deltagarna deltar på egen vilja
Konfidentialitetskravet: Alla deltagare ska behandlas med konfidentialitet och information om deltagarna ska förvaras på säkert ställe utan tillgång för obehöriga. Nyttjandekravet: Forskningen ska enbart användas i forskningssyfte och inte nyttjas
för kommersiellt bruk.
Alla deltagare i vår studie informerades om vilken typ av data som samlades in vid
insamlingstillfället. Deltagarna valde frivilligt att svara på enkäterna och gav sin tillåtelse att använda svaren i forskningssyfte. Då utbrändhet är ett känsligt ämne är varje deltagare även anonym. Dels för sin egen skull, samt att det är lättare att få sanningsenliga svar om känsliga frågor om deltagaren är medveten om sin anonymitet. Det material som hämtats kommer enbart att användas i forskningssyfte, och därmed uppfylla nyttjandekravet.
4. Resultat
4.1 Svarsfrekvens i MBI
I de följande tre tabellerna kommer indelningen i MBI-kategorierna att presenteras. Här har respondenternas svar inom de olika kategorierna adderats, och fördelat respondenterna på tre olika nivåer av utbrändhet: Låg, Medel och Hög. En procentsats har räknats ut för att
förtydliga frekvensen i indelningen.
4.1.1 Emotionell utmattning
Tabell 4.1: Frekvens i kategorin Emotionell utmattning
Emotionell utmattning
Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Valid Låg 24 51,1 51,1 51,1 Medel 15 31,9 31,9 83,0 Hög 8 17,0 17,0 100,0 Total 47 100,0 100,0 4.1.2 Cynism
Tabell 4.2: Frekvens i kategorin Cynism
Cynism
Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Valid låg 7 14,9 14,9 14,9 medel 15 31,9 31,9 46,8 hög 25 53,2 53,2 100,0 Total 47 100,0 100,0 4.1.3 Personlig framgång
Tabell 4.3: Frekvens i kategorin Personlig framgång
Personlig framgång
Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Valid låg 7 14,9 14,9 14,9 medel 20 42,6 42,6 57,4 hög 20 42,6 42,6 100,0 Total 47 100,0 100,0
Tabell 4.1 presenterar resultatet svaren i kategorin Emotionell utmattning. Åtta tränare
befinner sig på en hög nivå, vilken är den starkaste kopplingen till utbrändhet. I övrigt är det 15 tränare som ligger på medel nivå, och 24 befinner sig på låg nivå. Tabell 4.2 presenterar uppdelningen i kategorin Cynism, där 25 av tränarna visar en hög nivå. 15 befinner sig på medel nivå och sju på låg nivå. I Tabell 4.3 presenteras uppdelningen i Personlig framgång, där 20 av tränarna finns på hög-nivå, och 20 på medel nivå. De sista sju befinner sig på låg nivå.
4.2 Svarsfrekvens i LSS
Dessa fem tabeller som presenteras visar indelningen hos tränaregenskaperna i LSS. Varje respondents svar har kategoriserats och en summa har räknats ut. Denna summa har sedan använts för att dela in respondenterna i tre nivåer: Låg, Medel och Hög. Denna indelning visar hur tränarna skattat sin egen förmåga inom de fem tränaregenskaperna. Även här har en procentsats räknats ut för att förtydliga fördelningen inom varje kategori.
4.2.1 Träning och instruktion
Tabell 4.4: Frekvens i kategorin Träning och instruktion
Träning och instruktion
Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Valid Låg 42 89,4 89,4 89,4 Medel 2 4,3 4,3 93,6 Hög 3 6,4 6,4 100,0 Total 47 100,0 100,0 4.2.2 Demokratiskt beteende
Tabell 4.5: Frekvens i kategorin Demokratiskt beteende
Demokratiskt beteende
Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Valid Låg 19 40,4 40,4 40,4 Medel 7 14,9 14,9 55,3 Hög 21 44,7 44,7 100,0 Total 47 100,0 100,0
4.2.3 Auktoritärt beteende
Tabell 4.6: Frekvens i kategorin Auktoritärt beteende
Auktoritärt beteende
Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Valid Låg 8 17,0 17,0 17,0 Medel 4 8,5 8,5 25,5 Hög 35 74,5 74,5 100,0 Total 47 100,0 100,0 4.2.4 Socialt stöd
Tabell 4.7: Frekvens i kategorin Socialt stöd
Socialt stöd
Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Valid Låg 28 59,6 59,6 59,6 Medel 3 6,4 6,4 66,0 Hög 16 34,0 34,0 100,0 Total 47 100,0 100,0 4.2.5 Positiv återkoppling
Tabell 4.8: Frekvensen i kategorin Positiv återkoppling
Positiv återkoppling
Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Valid
Låg 46 97,9 97,9 97,9
Medel 1 2,1 2,1 100,0
Total 47 100,0 100,0
Tabell 4.4 presenterar uppdelningen inom Träning och instruktion, där 42 av de 47
respondenterna ligger på en låg nivå, två befinner sig på medel och de sista tre på hög nivå. Inom Demokratiskt beteende, Tabell 4.5, är det 19 som är på låg nivå, 21 på hög och sju på medel. Tabell 4.6 presenterar indelningen i Auktoritärt beteende, där 35 befinner sig på hög nivå, fyra på medel och de resterande åtta befinner sig på låg nivå. I kategorin Socialt stöd,
Tabell 4.7, är det 28 tränare som har en låg nivå, 16 hög nivå och de sista tre befinner sig på
medel. I Tabell 4.8 presenteras uppdelningen i kategorin Positiv återkoppling, där 46 tränare visar en låg nivå och en befinner sig på medel.
4.3 Korrelation
I detta avsnitt visas resultatet av korrelationstestet. Utbrändhetsvariablerna har ställts mot tränaregenskaperna utifrån summan av respondenternas svar på de olika enkätfrågorna. Utbrändhetsvariablerna visas till vänster i Tabell 4.9, och tränaregenskaperna visas längst upp. Correlation Coefficient visar värdet på korrelationen där ett värde mellan -1 och 1 visar själva korrelationen. Sig. (2-tailed) visar signifikansnivån och N visar antal respondenter.
4.3.1 Korrelation Tabell 4.9: Korrelationstest Träning & instruktion Demokratiskt beteende Auktoritärt beteende Socialt stöd Positiv återkoppling Correlation Coefficient 0,198 0,09 0,005 0,135 0,166 Emotionell
utmattning Sig. (2-tailed) 0,182 0,546 0,971 0,365 0,265
N 47 47 47 47 47
Correlation
Coefficient ,014 -,127 ,289
* -,091 ,019
Cynism Sig. (2-tailed) ,926 ,396 ,049 ,545 ,901
N 47 47 47 47 47
Correlation
Coefficient -,320* 0,057 0,055 -,307* -0,206
Personlig
framgång Sig. (2-tailed) 0,028 0,704 0,714 0,036 0,164
N 47 47 47 47 47
Resultatet av Spearman’s korrelationstest presenteras i Tabell 4.9. Variabeln Emotionell utmattning visar ingen signifikans i korrelationen med tränaregenskaperna. Variabeln Cynism visar signifikans mot Auktoritärt beteende. Testet visar att det existerar en positiv korrelation (,289) vilket innebär att om värdena inom Cynism ökar så ökar även värdena inom Auktoritärt beteende. Variabeln Personlig framgång visar signifikans mot Träning och instruktion och Socialt stöd. Korrelationen är negativ (-,320 och -,307) vilket innebär att ju högre värde på Personlig framgång desto lägre värde på Träning och instruktion och Socialt stöd.
5. Diskussion
I denna del kommer vi först att diskutera det val av metod som vi använt oss av. Varje del i metoden kommer att tas upp för att ytterligare förklara varför vi valt att gå tillväga på det sätt vi gjort. Därefter kommer resultaten att diskuteras och återkopplas till vad tidigare forskning säger.
5.1 Metoddiskussion
Vi har valt att ha ett kvantitativt angreppssätt i denna uppsats då vi har samlat in data via enkäter som gett oss ett flertal variabler att analysera. Den mest lämpade metodologiska inriktningen blir där kvantitativ. Om vi istället skulle valt att ha ett kvalitativt angreppssätt skulle vi ha ändrat upplägg på datainsamlingen och möjligen gjort intervjuer istället. Det skulle kunna vara en fortsättning på denna studie. Att ta exempelvis de åtta med en hög utbrändhetsnivå och göra djupintervjuer med dessa. Detta för att få en djupare förståelse för vad som ligger till grund för deras utbrändhet. Det är dock inte syftet med denna uppsats, men skulle kunna vara intressant i ett senare steg.
5.1.2 Datainsamling
Data är insamlad 2003 vilket kan ses som ett problem eftersom data blir behandlat åtta år senare. Det kan ha skett stora förändringar inom fotbollstränarbranschen på dessa åtta år. Syftet med uppsatsen är dock inte att generalisera resultatet på elitfotbollstränare oavsett vilken period de är tränare. Syftet med uppsatsen är att undersöka just den grupp som har svarat på enkäterna. Detta är vi tydliga med och det gör att vi kan bortse från detta problem. Det vi kan uttala oss om i resultat och diskussion är undersökningen på de aktiva tränarna år 2003, vi kan inte uttala oss om de aktiva tränarna 2011.
En faktor måste tas i beaktning då insamling av data skedde strax efter att säsongen avslutats. Det kan påverka tränarnas svar på enkäterna och det finns en möjlighet att de skulle svara annorlunda om de svarade på enkäterna under pågående säsong. Det kan exempelvis vara så att det är mycket att göra precis efter säsongen med utvärdering och uppbyggnad för nästa
säsong. Det kan också vara så att det är mindre att göra vilket också påverkar resultatet. Detta är något som måste tas i beaktning när resultaten diskuteras.
5.1.3 Urvalsgrupp
En urvalsgrupp bestående av 53 individer kan anses som litet för en statistisk analys. Detta är dock ett hundraprocentigt urval där vi kan säga någonting om just denna grupp.
Svarsfrekvensen blev 89 % (47 stycken) vilket då innebär att vi har 89 % av den totala målpopulationen som deltar. Syftet med uppsatsen är att undersöka just denna grupp av elitfotbollstränare i Sverige, vi syftar inte att generalisera resultatet på en större
målpopulation. Problemet med att göra en statistisk korrelationsanalys på en så pass liten urvalsgrupp är att varje individs svar blir avgörande för hur resultatet kommer att se ut. Med ett större urval så kan det finnas avvikande svar som inte påverkar resultatet av korrelationen lika mycket som i detta fall (Argyrous, 2011).
5.1.4 Design och Mätmetod
Enkäterna som har använts för att samla in data är väl beprövade i tidigare studier. De två huvudenkäterna LSS och MBI har båda använts i liknande studier tidigare. LSS är egentligen utformad för att göras i två delar, den ena delen där spelarna svarar på sin tränares beteende och den andra där tränaren svarar på sin egen uppfattning om sitt ledarskapsbeteende. I denna uppsats är det enbart den senare delen som är använd. För att få en högre trovärdighet av LSS skulle det varit att föredra att spelarna också fått svara på hur de uppfattar tränarens beteende. MBI däremot används på samma sätt som den är tänkt att göra och har använts i alla tidigare utbrändhetsstudier inom idrotten.
5.1.5 Analys
Uppdelning i de olika nivåerna hög, medel och låg inom ledarskapskategorierna kan ses som vinklad då vi valt att inte göra lika stora intervaller inom varje nivå. Anledningen till att vi bestämt oss för att ha ett litet medelintervall är för att vi vill se åt vilket håll tränaren tenderar åt. I och med detta så anser vi att uppdelning är riktig då vi vill undvika en för stor mängd tränare i medelkategorin då detta inte säger oss någonting. Vi är dock medvetna om att det behövs ytterst lite för att en tränare ska hamna i hög eller låg. Om en tränare skulle svara fyra
på den sjugradiga skalan rakt igenom inom en kategori hamnar denne på medelnivån. Det räcker dock med en femma för att tränare ska hamna inom den höga nivån. Detta innebär i sin tur att vi inte bestämt kan säga att tränaren ligger på en hög nivå inom den specifika
kategorin, det vi kan uttala oss om är att tränaren tenderar mer åt en hög nivå än en låg nivå.
Det faktum att vi behandlar ordinalskalor som kvotskalor kan betraktas som ett problem, det finns dock stöd för detta i Argyrous (2011). I och med att vi väljer att göra Spearman’s test när vi gör korrelationstestet innebär detta att testet tar hänsyn till att variablerna inte är riktiga kvotskalor. Denna metod har använts i tidigare studier (McGorry, Shaw & Jia-Hua, 2011).
5.1 Resultatdiskussion
I likhet med Hjälm et al (2007) framkommer det i frekvenstabellerna att det är åtta stycken tränare som befinner sig på en hög nivå av utbrändhet. Detta är dock tolkat utifrån Emotionell utmattning. Detta kan jämföras med Cynismen där 25 stycken befinner sig på hög nivå. Vi tolkar detta som att åtta tränare har erkänt för sig själva att de är emotionellt utmattade. De 25 med höga värden av Cynism, kan använda detta som en copingstrategi. Istället för att erkänna och acceptera att de är utmattade eller på gränsen till det, så väljer de att distansera sig från omvärlden för att orka med att slutföra uppdraget. Som tränare för ett fotbollslag är det viktigt att vara en stark ledare, och det kan därför vara så att dessa tränare inte vill ses som "svaga" och därför distanserar sig för att stå ut. Under en längre period kan detta troligtvis göra att det blir värre. Om tränarna är, eller är på gränsen till, emotionellt utmattade är det viktigt att hitta orsakerna och försöka motverka dessa. Om de istället ignoreras kan det slutligen leda till en känslomässig kollaps. Det cyniska beteendet kan ses som en emotionsbaserad copingstrategi (Hassmén, Hassmén & Plate, 2008). Detta kan hjälpa under ett kort perspektiv, men är samtidigt ingen väg till att bli av med problemen som orsakar stress. Det viktiga är att istället använda sig av en problemfokuserad strategi, där tränarna går till roten av problemet och försöker lösa de problem som orsakar stressen.
Det är därför möjligt att misstänka att det är fler tränare som egentligen befinner sig på en hög nivå av Emotionell utmattning men inte vill visa det utåt eller ens erkänna det för sig själva. Det kan även vara så att de inte alls är nära utmattning, utan att de lyckas hålla sig ifrån detta genom att distansera sig. Den sista variabeln, Personlig framgång, är den variabel som har svagast koppling till utbrändhet. Denna variabel visar dock hur tränarna ser på sig själva och
på sitt ledarskap. Resultatet visar att det är sju tränare som hamnar på en låg nivå, och det innebär att dessa tränare inte ser sig själva som bra tränare, eller generellt inte är nöjda med sitt ledarskap. Denna variabel kan påverkas av hur det gått under säsongen som varit, och kanske inte visar hur tränarna ser på sig själva under ett längre perspektiv. Om säsongen varit under förväntan, finns möjligheten att tränarna skyller det på sig själva, och just där och då anser att deras ledarskap varit undermåligt. Detta kan ge ett felaktigt resultat, då ledarskapet kanske inte varit bristfälligt utan det är andra faktorer som har varit avgörande.
Förhoppningsvis är det så att tränarna tar in hela bilden i sina svar, och inte enbart baserar svaren på säsongen som varit.
I frekvenstabellerna som visar svaren från LSS finner vi bevis på att det finns brister i ledarskapet hos tränarna. 42 av 47 tränare anser att de är dåliga på att instruera under träning och vid taktiska genomgångar. Detta är en stor brist då det är en av tränarnas uppgifter att utveckla spelarna och förbättra spelarnas egenskaper. Detta görs lättast genom att visa spelaren hur denne ska göra i olika situationer.Träning och instruktion är tränarens sätt att förmedla till spelarna vad denne har för fotbollsfilosofi, vad spelarna ska göra i vissa
situationer och hur de ska göra det. När det väl är dags för match så är det upp till spelarna att utföra det som tränaren har lärt dem. Träning och instruktion kan därför ses, i ett längre perspektiv, som tränarens chans att påverka matchbilden.
Om tränaren då har ett lågt värde inom denna kategori så innebär det att tränaren brister i den uppgiftsrelaterade delen i sitt ledarskap, som innebär att få spelarna att utföra uppgiften på rätt sätt (Chelladurai, 1990). När tränarna själva anser att de är dåliga på att instruera innebär detta att det finns brister i utvecklingen av spelare i svensk fotboll. I kategorin Demokratiskt beteende är det jämnt fördelat, medan i Auktoritärt beteende så finns det tydliga tendenser mot en hög nivå. 35 av 47 tränare tenderar åt ett auktoritärt beteende. Detta innebär att tränarna är bestämda och följer sin plan, utan att ta hänsyn till vad spelarna tycker.
Vanligtvis hos auktoritära ledare byggs det heller inte upp någon nära relation till spelarna (Hassmén & Hassmén, 2010). Då svarsfrekvensen inom Socialt stöd visar att 28 tränare ligger på en låg nivå, kan vi anta att dessa även visar hög nivå av Auktoritärt beteende. Detta kan dock inte säkerställas utan är enbart ett antagande utifrån beskrivningen av ett Auktoritärt beteende.
I den sista variabeln, Positiv återkoppling, är det 46 av tränarna som visar på en låg nivå. Detta är också en stor brist i ledarskapet. Att som spelare få positiv återkoppling, antingen konstruktiv eller ren uppmuntran är viktigt för självförtroendet och utvecklingen (Hassmén et al, 2008). Det kan ses som en koppling tillsammans med det auktoritära beteendet och
bristerna i att instruera.
I korrelationen mellan utbrändhetsvariablerna och tränaregenskaperna så är det enbart Emotionell utmattning som inte visar någon signifikant korrelation mot någon av
tränaregenskaperna. Risk finns för att det lilla urvalet påverkar detta. Det finns dock även en möjlighet till att det är genom Cynismen som det inte blir någon signifikansnivå. Som tidigare diskuterats så finns det en möjlighet att tränarna inte är ärliga i svaren om sin emotionella utmattning. Det kan vara så att det är felaktiga värden som inte speglar verkligheten, och därmed inte ger någon signifikans. En annan faktor kan vara det att data enbart har samlats in vid ett tillfälle. Svaren kan ha påverkats av hur tränarna känner sig just där och då, och ett längre perspektiv med fler insamlingstillfällen kan ha lett till ett annat resultat. Mellan Cynismen och Auktoritärt beteende finns det dock en positiv signifikant korrelation. Detta visar att ju högre värden av Cynism desto högre värden av Auktoritärt beteende. Som tidigare diskuterats kan det cyniska beteendet ses som en copingstrategi, vilket kan förklara de höga värdena av ett auktoritärt beteende. Då tränarna distanserar sig mot spelarna, visar de även ett mer auktoritärt ledarskap där spelarna har mindre möjlighet att delta i beslutsprocessen. Vi kan inte veta vilken riktning sambandet går åt, är det cynismen som leder till ett auktoritärt ledarskap eller tvärtom? Det vi kan uttala oss om är att det finns ett samband mellan det auktoritära ledarskapet och cynismen. De båda variablerna har gemensamt att de båda handlar om avståndstagande för tränaren. Cynismen genom att tränaren tar avstånd från sin identitet och distanserar sig från en känslomässig relation med fotbollen och spelarna. Det auktoritära ledarskapet kan också liknas vid avståndstagande för tränaren då denne tar alla beslut själv utan inflytande från andra. Dock är värdet 0,289 vilket inte ger en perfekt, men ändå signifikant korrelation (Argyrous, 2011).
I studien av Ryska (2009) framkom att de byråkratiska ledarna hade en högre grad av utbrändhet. Det byråkratiska ledarskapet kan liknas vid auktoritärt ledarskap. Detta är
intressant då vårt resultat visar tendenser åt det resultat som även Ryska (2009) kom fram till i sin studie. Skillnaden är att den studien påvisade ett samband mellan hög utbrändhetsnivå och auktoritärt ledarskap medan resultatet i denna studie visar ett samband mellan cynism och
auktoritärt ledarskap. Som vi diskuterat tidigare så kan cynismen ses som ett sista steg innan en tränare blir emotionellt utbränd. Det intressanta är att det i båda fallen är det auktoritära ledarskapet som ger ett signifikant samband med en utbrändhetsvariabel medan det
demokratiska ledarskapet inte visar något signifikant samband.
Den studie som ligger närmast vår studie om vi jämför syften med studie så är det Dale & Weinberg (1989) där de jämför ledarstil och utbrändhet. I den studien kommer de fram till ett motsatt resultat mot vad vi kommer fram till i vår studie. Dale & Weinberg kommer fram till att de ledare som använder ett mer omtänksamt och demokratiskt ledarskap visar högre grad av emotionell utmattning och cynism. Detta går emot det resultat som vi kommit fram till eftersom vårt resultat visar att de ledare som använder ett auktoritärt ledarskap visar en högre nivå av cynism. Skillnaden i resultat kan bero på en rad olika saker. Dale & Weinberg (1989) gjorde sin studie i USA medan denna är utförd på fotbollstränare i Sverige. Detta kan vara en avgörande faktor med anledning av respondenternas bakgrund och landets ledarkultur. En annan orsak till de skilda resultaten kan vara att enkäterna för att bestämma ledarskapsstil är olika vilket i sin tur innebär att det kan vara olika kriterier inom de olika enkäterna för att hamna under en viss ledarstil.
Personlig framgång visar ett signifikant samband med två av tränaregenskaperna, nämligen Träning och instruktion och Socialt Stöd. Då båda dessa visar på en negativ korrelation säger det oss att ju högre personlig framgång, desto lägre värden på Träning och Instruktion och Socialt Stöd. Det detta säger är då att de tränare som anser att de är bra på sitt jobb, skattar sig själva lågt på två av fem egenskaper som visar hur de är som tränare. Visserligen är det många av tränarna som skattar sig lågt på dessa två tränarbeteenden. Det är dock intressant att ju högre värden tränarna har på personlig framgång, desto lägre värden har de på dessa två tränarbeteenden. Framförallt är det Träning och instruktion som är det mest
anmärkningsvärda resultatet. En tränare som anser sig ha höga nivåer av Personlig framgång bör också se sig som en god instruktör vilket är en grund för ett bra ledarskap inom fotbollen. Korrelationen visar dock det motsatta. I ett större perspektiv kan tränarens
instruktionskvaliteter ses som den väg där tränaren överför sina tankar och idéer till spelarna. Om en tränare då är dålig på att instruera så innebär det i längden att tränaren anser att denne är dålig på att förmedla sitt budskap till spelarna. Om en tränare är dålig på att förmedla sitt budskap till spelarna innebär det i praktiken att tränaren misslyckas med sitt arbete.
Att tränarna skattar sig högt på Personlig framgång kan förklaras med att oavsett hur de är som tränare så vill de ändå se sig själva som bra tränare. De har ändå en uppbyggd självkänsla som är väldigt rotad oavsett om deras tränaregenskaper har förändrats över tid. Trots att de själva skattar sig lågt på ledaregenskaperna, vilket kan visa på hur de känner för stunden, skattar de ändå sig själv högt på Personlig framgång just för att de har byggt en självkänsla som säger att de är bra tränare. Enligt Maslach (1996) är Personlig framgång inte så starkt kopplat till utbrändhet, vilket kan förklara de resultat som uppkommit. Det skulle kunna ses som att dessa tränare ändå klamrar sig fast vid att de är bra tränare, trots att de genom LSS visar att så inte är fallet. Precis som Cynismen visar Personlig framgång att de greppar det sista halmstrået för att inte nå höga värden på Emotionell utmattning, då detta är det sista stadiet som visar om tränaren är utbränd. Då data har samlats in vid ett tillfälle är det svårt att uttala sig om ifall de vid ett annat tillfälle skulle ha skattat sig likadant på Personlig
framgång, Träning och instruktion och Socialt stöd. Vi har inga värden på hur dessa tränare var innan de startade sin karriär på elitnivå, eller hur de var inför den säsong som avslutats när data samlats in. Om de inte haft lika låga värden innan skulle detta också kunna ses som en copingstrategi i samband med Cynismen, då de distanserat sig från spelarna och kanske därför skattat låga värden på Träning och instruktion och Socialt stöd.
6. Slutsats
Slutsatsen som vi har dragit av resultaten är att det finns samband mellan ett auktoritärt ledarskap och cynism. De svenska tränare som deltagit i studien har antingen ett auktoritärt beteende och därigenom visat höga nivåer av cynism, eller så har dessa tränare höga nivåer av cynism som leder till ett auktoritärt beteende. Vi kan inte dra någon slutsats om vad som påverkar vad, enbart att det finns en signifikant korrelation. Både det auktoritära beteendet och cynismen är sätt att distansera sig mot omvärlden, och det finns en tydlig koppling däremellan. Var för sig är dessa två sätt att ta avstånd, och tillsammans visar de en stark koppling till varandra, vilket inte är överraskande då de båda har liknande innebörd och liknande effekt. Detta samband kan i framtiden leda till en högre nivå, och större utbredning på den emotionella utmattningen. Dock är korrelationen inom personlig framgång
överraskande. Att tränarna anser sig själva som bra tränare samtidigt som de brister i viktiga tränarbeteenden. Att personlig framgång har en negativ korrelation till socialt stöd kan betyda att tränarna sätter sin egen framgång framför att hjälpa spelarna privat. Det kan dock ge en
negativ effekt då tränarna är beroende av att spelarna presterar, och detta kan misslyckas om spelarna behöver, men inte får, stöd av sin tränare. Även att personlig framgång har en negativ korrelation till träning och instruktion är negativt. Tränarna anser sig som bra tränare men visar genom LSS att de brister i en viktig del i att vara tränare, nämligen att träna och instruera spelarna.
En annan slutsats drar vi från de generellt låga värdena i LSS. De värden som framkommer säger oss att dessa tränare inte är bra tränare vad gäller de ledarbeteenden som har undersökts (träning och instruktion, socialt stöd och positiv återkoppling). Detta i och med att de visar låga värden inom viktiga beteenden hos tränare i de flesta sporter. Detta ser vi som
oroväckande.
6.1 Förslag på vidareforskning
Med tanke på de resultat som framkommit i LSS som säger oss att svenska fotbollstränare brister på att instruera, ge positiv återkoppling och till viss del är dåliga på att ge socialt stöd till spelarna föreslår vi mer forskning om detta. Vi tror att det vore av intresse för hela tränarkåren att göra en studie som undersöker dessa tränarbeteenden inom Sverige igen, fast under en längre period. Detta skulle ge svar på om beteendet förändras över tid. Det skulle också vara intressant att undersöka fotbollstränare i andra länder och kulturer för att kunna jämföra dessa med hur det ser ut i Sverige.
7. Referenslista
Elektroniska källor:
Aftonbladet. Uppdaterad: 2001-07-26. Sportbladet. Information hämtad: 2011-11-14. Url: http://mobil.aftonbladet.se/sportbladet/article30356.ab?partner=www
Aftonbladet. Uppdaterad: 2002-03-10. Sportbladet. Information hämtad: 2011-11-14. Url: http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/allsvenskan/article10264606.ab
Expressen. Uppdaterad: 2011-09-22. Information hämtad: 2011-11-14. Url:
http://fotboll.expressen.se/internationellt/1.2568313/schalkes-tranare-utbrand-tvingas-bort
Vårdguiden. Uppdaterad: 2011-04-19. Information hämtad: 2011-11-16. Url:
http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Utbrandhet/)
Litteratur:
Argyrous, George. (2011). Statistics for research - With a guide to SPSS. Third Edition. SAGE Publications Inc. Thousand Oaks, Kalifornien.
Chelladurai, Packianathan. (1990). Leadership in sports - a review. International Journal of Sport Psychology, vol 21, issue 24, s. 328-354.
Chelladurai, Packianathan & Saleh, S.D. (1980). Dimensions of leader behavior in sports: Development of a leadership scale. Journal of Sport Psychology, 2, s. 34-45.
Dale, Judy & Weinberg, Robert S. (1989). The relationship between coaches' leadership style and burnout. The Sport Psychologist, 3, s. 1-13.
Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. SISU-idrottsböcker
Hassmén, Peter & Hassmén, Nathalie. (2010). Idrottsledarskap. Stockholm: Natur och Kultur.
Hassmén, Nathalie., Hassmén, Peter & Plate, Johan. (2008). Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur.
Hjälm, Sören., Kenttä, Göran., Hassmén, Peter., & Gustafsson, Henrik. (2007). Burnout Among Elite Soccer Coaches. Journal of Sport Behavior, vol 30, No. 4
Kinman, Gail & Jones, Fiona. (2005). Lay presentations of worklplace stress: What do people really mean when they say they are stressed? Work & Stress, 19(2), s. 101-120. Leeds, UK.
Koustelios, Athanasios. (2010). Burnout Among Football Coaches in Greece. Department of Physical Education and Sport Science, University of Thessaly
Laurent, Timothy G. & Bradne, Debbie A. (2007). Leadership Behaviors of Athletic Training Leaders Compared With Leaders in Other Fields. Journal of Athletic Training
2007;42(1):120–125. Lynchburg College, Lynchburg
Maslach, Christina, Jackson, Susan E., & Leiter, Michael P. (1996). Masiach Burnout
Inventory: Manual(3Td ed.). Research edition. Palo Alto, CA: Consulting Psychologist Press.
McGorry, Raymond W., Shaw, William S. & Jia-Hua, Lin. (2011). Correlations between pain and function in a longitudinal low back pain cohort. Disability & Rehabilitation, 33(11) s. 945-952. USA
Northouse, Peter F. (2010). Leadership – Theory and Practise (fifth edition). Thousand Oaks: Sage Publication.
Olusoga, Peter., Butt, Joanne,. Hays, Kate & Maynard, Ian. (2009). Stress in Elite Sports Coaching: Identifying Stressors. Journal of Applied Sport Psychology, 21:4, 442-459. London, UK
Pratt, Stephen R. & Eitzen, Stanley D. (1989). Contrasting Leadership Styles and
Ryska, Todd A. (2009). Multivariate Analysis of Program Goals, Leadership Style, and Occupational Burnout Among Intercollegiate Sport Coaches. Army Center for Enhanced Performance Fort Hood, Texas
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab.
Zopiatis, Anastasios & Constanti, Panayiotis. (2009). Leadership styles and burnout: is there an association? International Journal of Contemporary Hospitality Management. Vol. 22, No. 3, s. 300-320
8. Bilagor
8.1 Maslach Burnout Inventory
Mina känslor som idrottstränare
Att arbeta som idrottsledare kan vara känslomässigt påfrestande. Nedan följer ett antal påståenden som beskriver känslor som förekommer hos idrottsledare. Vi är intresserade av hur du känt dig i allmänhet under de senaste 6 månaderna som idrottsledare. Det finns inga rätta eller felaktiga svar. Fundera inte för mycket inför varje påstående utan ange spontant det som bäst beskriver dina känslor. Var vänlig och besvara samtliga påståenden.
Inte alls Måttligt Väldigt mycket
1. Jag känner mig känslomässigt uttömd av mitt arbete. 1 2 3 4 5 6 7
2. Jag känner mig utpumpad vid dagens slut. 1 2 3 4 5 6 7
3.
Jag känner mig utmattad när jag stiger upp på morgonen och måste
gå till jobbet. 1 2 3 4 5 6 7
4. Jag kan lätt förstå hur mina idrottare känner inför olika saker. 1 2 3 4 5 6 7
5.
Jag känner att jag behandlar en del av mina idrottare som om de vore
”opersonliga objekt”. 1 2 3 4 5 6 7
6.
Att arbeta med människor hela dagen är verkligen en ansträngning
för mig. 1 2 3 4 5 6 7
7. Jag hanterar min idrottares problem på ett bra sätt. 1 2 3 4 5 6 7
8. Jag känner mig utbränd på grund av mitt arbete. 1 2 3 4 5 6 7
9.
Jag känner att jag påverkar människors liv positivt genom mitt
arbete. 1 2 3 4 5 6 7
10.
Jag har blivit mer känslokall gentemot människor sedan jag tog det
här arbetet. 1 2 3 4 5 6 7
11. Jag oroar mig för att detta arbetegör mig känslomässigt hårdare. 1 2 3 4 5 6 7
12. Jag känner mig fylld av energi. 1 2 3 4 5 6 7
13. Mitt arbete gör mig frustrerad. 1 2 3 4 5 6 7
14. Jag känner att jag arbetar för hårt med mitt jobb. 1 2 3 4 5 6 7
15.
Jag bryr mig egentligen inte om vad som händer med en del av mina
16.
Att arbeta i direkt kontakt med mina idrottare innebär att stressen jag
utsätts för blir alltför stor. 1 2 3 4 5 6 7
17. Jag kan lätt skapa en avspänd atmosfär tillsammans med mina
idrottare. 1 2 3 4 5 6 7
Inte alls Måttligt Väldigt mycket 18. Jag känner mig upprymd efter att ha arbetat nära mina idrottare. 1 2 3 4 5 6 7
19. Jag har utfört många betydelsefulla saker i det här jobbet. 1 2 3 4 5 6 7
20. Det känns som om jag nått vägens ände – jag har inget mer att ge. 1 2 3 4 5 6 7
21. I mitt arbete hanterar jag känslomässiga problem mycket lugnt. 1 2 3 4 5 6 7
22.
Jag känner att en del av mina idrottare skyller en del av sina problem
på mig. 1 2 3 4 5 6 7
8.2 Leadership scale for sports
Tränarens uppfattning av sitt eget beteende
Vart och ett av följande påståenden beskriver ett särskilt beteende som en tränare kan utöva. För varje påstående finns det fem alternativ:
1. Alltid
2. Ofta (ca 75% av gångerna) 3. Då och då (ca 50% av gångerna) 4. Sällan (ca 25% av gångerna) 5. Aldrig
Du ombeds visa prov på vad som kännetecknar dig genom att markera lämpligt alternativ med ett kryss. Det finns inga rätta eller felaktiga svar. Ditt spontana och ärliga svar är betydelsefullt för undersökningen.
Som tränare…
Alltid Ofta Då och då Sällan Aldrig 1. Ser jag till att spelarna utnyttjar hela sin förmåga 2. frågar jag efter spelarnas uppfattning när det gäller
uppläggning inför speciella matcher
3. hjälper jag spelarna med deras personliga problem 4. berömmer jag en spelare inför de övriga spelarna
för en bra prestation
5. förklarar jag tekniken och taktiken i spelet för varje spelare
6. planerar jag relativt oberoende av spelarna 7. hjälper jag spelarna i laget att lösa konflikter 8. ägnar jag särskild uppmärksamhet åt att rätta
spelares misstag
9. skaffar jag mig lagets godkännande angående viktiga saker innan jag fattar ett beslut
10. talar jag om för en spelare när han gjort ett verkligt bra jobb
11. försäkrar jag mig om att tränarens roll i laget har uppfattats av alla spelare
12. förklarar jag inte mitt handlande 13. bevakar jag spelarnas välbefinnande 14. instruerar jag varje spelare individuellt i spelets
finesser
15. låter jag spelarna delta i beslutsfattandet 16. ser jag till att en spelare belönas för en bra prestation 17. räknar jag ut vad som behöver göras 18. uppmuntrar jag spelarna att komma med förslag
till hur träningen ska genomföras
19. utför jag personliga tjänster åt spelare 20. förklarar jag för varje spelare vad som bör göras
respektive inte bör göras
21. låter jag spelarna göra sina egna målsättningar 22. uttrycker jag varje positiv känsla jag har för spelarna 23. förväntar jag mig att varje spelare skall utföra
sin uppgift i minsta detalj
24. låter jag spelarna försöka på sitt sätt även om de gör misstag
25. uppmuntrar jag spelarna att anförtro sig åt mig 26. pekar jag ut varje spelares styrka och svaghet 27. vägrar jag att kompromissa
