Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Magisteruppsats, 30 hp | Civilekonomprogrammet
Vårterminen 2018 | ISRN-nummer
Overconfidence och confirmation
bias på kryptovalutamarknaden
– En explorativ studie om privata kryptoinvesterares syn
på psykologiska bias
Overconfidence and Confirmation bias on the
Cryptocurrency Market
- An explorative study of private cryptoinvestors' views on
psychological bias
Sebastian Mora Morrison
Marcus Thulin
Handledare: Göran Hägg
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se
Förord
Först och främst vill vi tacka vår handledare Göran Hägg som bidragit med vägledning och entusiasm under uppsatsskrivandet. Vi vill också rikta ett stort tack till alla som tagit sig tid att delta i studien. Slutligen vill vi tacka vår seminariegrupp och opponenter för insiktsfulla synpunkter och idéer.
Linköping 2018-05-31
Sammanfattning
TITEL: Overconfidence och confirmation bias på kryptovalutamarknaden – En explorativ studie om privata kryptoinvesterares syn på psykologiska bias
FÖRFATTARE: Sebastian Mora Morrison och Marcus Thulin
HANDLEDARE: Göran Hägg
BAKGRUND: Kryptovalutor saknar de makroekonomiska faktorer som ligger till grund för prissättningen av vanliga valutor. Istället visar forskning att spekulativ handel och trendsökande handlare är vanligt förekommande och att det bidrar till ökad volatilitet på marknaden. Forskning visar också att
overconfidence och confirmation bias bidrar med såväl ökad volatilitet som påverkan på investeringars resultat. Kunskapen om psykologiska bias och hanteringen av dem kan få stora konsekvenser på resultatet men hur privata kryptoinvesterare ser på dem är fortfarande ett outforskat ämne.
SYFTE: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur väl privatsparare på
kryptovalutamarknaden känner till overconfidence och confirmation bias, vilka erfarenheter de har och vilka åtgärder de gör för att hantera dessa bias.
GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med åtta privata
kryptoinvesterare. Intervjuerna har utgått från en intervjumall konstruerad för att på djupet kunna ta del av respondenternas kunskaper och erfarenheter. Intervjun har även inkluderat ett test för overconfidence för att möjliggöra för respondenternas egna reflektioner kring sin egen eventuella overconfidence.
SLUTSATS: Studien visar att den teoretiska kunskapen om overconfidence och confirmation bias är låg men att den erfarenhetsbaserade kunskapen är hög. Vad gäller hanteringen av risk och psykologiska bias ligger inte respondenternas strategier i linje med forskningen men marknadens säregna egenskaper möjliggör för ekonomisk vinning i utnyttjandet av andra investerares bias.
Abstract
TITLE: Overconfidence and Confirmation bias on the Cryptocurrency Market - An explorative study of private cryptoinvestors' views on psychological bias
AUTHORS: Sebastian Mora Morrison och Marcus Thulin
SUPERVISOR: Göran Hägg
BACKGROUND: Crypto currencies lack the macroeconomic factors that underlie pricing of common currencies. Instead, research shows that speculative trade and trend-seeking traders are common and that it contributes to increased volatility in the market. Research also shows that overconfidence and
confirmation bias contribute both to increased volatility and impact on investment results. Knowledge of psychological bias and how to manage them can have a major impact on the results, but private crypto investors’ views are still unexplored.
PURPOSE: The purpose of this thesis is to investigate and analyze the level of knowledge private investors in the cryptocurrency market have of overconfidence and confirmation bias, what experiences they have and what actions they take to handle these bias.
COMPLETION: The study has been conducted through qualitative interviews with eight private
cryptoinvestors. Interviews have been based on an interview guide designed to gain a deep understanding of the respondents' knowledge and experience. The interview has also included a test for overconfidence to enable respondents' own reflections about their own possible overconfidence
CONCLUSION: The study shows that the theoretical knowledge of overconfidence and confirmation bias is low but that experience-based knowledge is high. Regarding the management of risk and psychological bias, respondents 'strategies are not in line with research, but the market's distinctive features enable economic gain in exploiting other investors' bias
Innehåll
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund och problemställning ... 1
1.2 Syfte ... 3 1.3 Forskningsfrågor ... 3 1.4 Forskningsbidrag ... 4 2. Teori ... 5 2.1 Kryptovalutor ... 5 2.2 Bitcoin ... 5 2.3 Overconfidence ... 6
2.3.1 Orsaker bakom overconfidence ... 6
2.3.2 Effekter av overconfidence ... 7
2.3.3 Testa för overconfidence ... 7
2.3.4 Reducera overconfidence ... 8
2.4 Confirmation bias ... 8
2.4.1 Orsaker bakom confirmation bias ... 8
2.4.2 Effekter av confirmation bias ... 9
2.4.3 Testa för confirmation bias ... 10
2.4.4 Reducera confirmation bias ... 10
2.5 Rationell investerare ... 11 3. Metod ... 12 3.1 Val av ämnesområde... 12 3.2 Val av metod ... 12 3.3 Urval ... 13 3.4 Förberedelser/ Datainsamling ... 13 3.5 Utformning av intervjun... 14 3.6 Metodkritik ... 15 3.7 Etik ... 17 4. Resultat av intervjuer ... 18 4.1 Information om intervjuobjekten ... 18 4.2 Allmänt om kryptomarknaden ... 18 4.2 Vad krävs av investeraren? ... 21 4.3 Kunskap om overconfidence ... 22
4.3.1 Overconfidence och dess effekter ... 22
4.3.2 Hantering av overconfidence ... 23
4.4 Kunskap om confirmation bias ... 24
4.4.1 Confirmation bias och dess effekter ... 24
4.4.2 Hantera confirmation bias ... 25
4.5 Testresultat... 25
4.6 Reflektioner kring tidigare forskning ... 26
5. Analys ... 31
5.1 Kunskap ... 31
5.2 Hantering av overconfidence ... 32
5.3 Hantering av confirmation bias... 34
5.4 Möjligheter och svårigheter ur ett finansiellt perspektiv ... 34
6. Slutsats ... 40
1
1 Inledning
Digitala valutor saknar de makroekonomiska faktorer som ligger till grund för den fundamenta som styr efterfrågan på vanliga valutor. Marknaden präglas således av kortsiktiga, spekulativa och trendsökande handlare (Kristoufek, 2013). Den höga volatiliteten på kryptovalutamarknaden är välkänd men vad den orsakas av är inte lika självklart. Forskning på området har dock visat att investerare som visar tecken på overconfidence och confirmation bias bidrar med ökad volatilitet till de marknader de investerat på (Pouget, 2008, Gervais och Odean, 2001). Vi frågar oss hur väl privata investerare känner till förekomsten av dessa två psykologiska bias och vad de i sådana fall gör för att hantera dem.
1.1 Bakgrund och problemställning
I likhet med många andra valutor idag, har inte heller kryptovalutor något egenvärde i form av till exempel en motsvarighet i guld. Istället avgörs värdet på valutan i grund och botten av utbud och efterfrågan. Det finns dock en avgörande skillnad i prissättningen av vanliga valutor och kryptovalutor. Prissättningen av kryptovalutor saknar nämligen alla fundamentala delar som tas i beaktning vid efterfrågan på normala valutor som till exempel tillståndet i ett lands ekonomi, inflation, politiska
förhållanden och ränta. Den mest framträdande likheten är att det begränsade utbudet medför att priset på valutan går upp vid högre efterfrågan och vice versa. Utbudet av exempelvis Bitcoin är avtagande med en hastighet och en produktionskostnad avsedd att likna produktionskostnaden associerad med utvinningen av värdefulla metaller (Cheah och Fry, 2015). Därav kommer begreppet “miners” som används som benämning för de som med hjälp av datorkraft utvinner de block som Bitcointeknologin grundar sig på (Peck, 2017).
Då utbudssidan är konstaterad kvarstår efterfrågesidan för att förklara prissättningen. Likt vanliga valutor har även kryptovalutor egenskapen av att vara ett transaktionsmedel för varor och tjänster. Fördelarna gentemot vanliga valutor ligger bland annat i att transaktioner kan ske anonymt utan medverkan av tredje part och även att transaktionskostnaderna är låga som ett resultat av att ingen tredje part behöver finnas för att validera transaktionerna (Peck, 2017). Nackdelarna återfinns i det faktum att utbudet av varor och tjänster där kryptovalutor fungerar som godkänt betalningsmedel fortfarande är begränsat. Förespråkare för kryptovalutor menar dock att detta kommer att ändras och att man i framtiden kommer kunna använda det som vilken valuta som helst. Med ett konstaterat begränsat användningsområde som transaktionsmedel menar Kristoufek (2013) att den extrema ökningen av kryptovalutors marknadsvärde om ca 11000 procent på två år inte går att förklara baserat på fundamenta. Istället menar han priset drivs upp i takt med att
2 kryptovalutor växer i popularitet. Den stadiga strömmen av nya investerare bidrar således positivt till tidigare investeringar vilket i sin tur ökar intresset för marknaden ytterligare, ett beteende som tidigare identifierats i ekonomiska bubblor. Huruvida kryptovalutor ska ses som en valuta eller en spekulativ investering är omdebatterat. Bouoiyour (2015) menar att majoriteten av forskningen konstaterar att Bitcoin är en spekulativ investering som uppvisar extrem volatilitet och är därmed extremt riskfylld. Cheah och Fry (2015) visar att bubblor inom prissättningen av Bitcoin är förekommande. De menar att bubblorna existerar när investerare tror sig vara bättre än marknaden och sälja en redan övervärderad tillgång till ett ännu högre pris. Som annan orsak menar de att investerare drivs av psykologiska faktorer som inte har att göra med en tillgångs fundamentala värde, som till exempel en irrationell optimistisk framtidstro.
Sammanfattningsvis kan marknaden beskrivas som en marknad där den spekulativa komponenten överträffar den fundamentala. Dessutom är den förknippad med hög risk med tanke på volatiliteten. Vid hög volatilitet kan investerare ibland avvika från rationellt beteende och falla offer för psykologiska fallgropar. Investerare som upplever en stor förlust kan uppleva en “snake bite”-effekt som innebär en påverkan av irrationell riskaversion (Kartasova et. al 2014). Thaler och Johnson (1990) menar vidare att bias som “house money” och “break-even” på liknande sätt kan uppkomma baserat på resultatet av en lyckad eller misslyckad investering. “House money” bias, menar författarna, är det irrationella beteende som en investerare uppvisar när denna tenderar att ta högre risker med vinster från tidigare lyckade investeringar. “Break-even” bias beskrivs som beteendet att ta en högre risk efter en stor förlust i ett försök att vinna tillbaka de pengar som gått förlorade. Ovan nämnda psykologiska fallgropar är enligt Kartasova et. al (2014) förknippade med stora vinster eller stora förluster. Vinster och förluster som vilka, med hänsyn till Bitcoins volatilitet, inte kan vara ovanliga på kryptovalutamarknaden. Trots det finns det investerare som söker sig till denna typ av marknad.
Med hänsyn till de säregna egenskaper som gör marknaden så speciell jämfört med traditionella
valutamarknaden finns det skäl att tro att förekomsten av overconfidence- och confirmation bias är utbrett bland investerare. Detta då overconfidence enligt Cheah och Fry (2015) är en av de huvudsakliga
orsakerna till de bubblor de kunnat konstatera på kryptomarknaden. Detta stöds även av Kristoufek (2013) som menar att marknaden präglas av spekulativa investerare. En investerare som visar tecken på
overconfidence kan se den extrema volatiliteten som en chans snarare än en risk då overconfidence, enligt Ackert och Deaves (2010), innebär en överdriven tilltro på sin egen förmåga. En förmåga som i spekulativ handel kan innebära förmågan att slå marknaden och sälja på kulmen av marknadsvärdet.
3 En investerare som trots tidigare nämnda risker ändå väljer att investera på kryptovalutamarknaden kan också visa tecken på confirmation bias. Nickerson (1988) beskriver fenomenet som benägenheten att ignorera fakta som inte överensstämmer med personens befintliga åsikter. Således kan en investerare som, efter att redan ha skapat sig en positiv bild av kryptovalutor, avvika från rationellt beteende och ignorera fakta som pekar på kryptovalutamarknadens negativa sidor. Vad som gör confirmation bias extra relevant är dess påverkan på hur människan söker och granskar information. Kryptomarknaden består idag av över 1400 olika coins1 (Coinmarketcap, 2018). Nya skapas och gamla försvinner med jämna mellanrum. Lanseringar och nyheter om coins är inte reglerade på samma sätt som på aktiemarknaden och investerare på marknaden som inte kritiskt granskar information riskerar att lockas in i bedrägerier likt ett Ponzi scheme2. Det mest kända exemplet är kryptovalutan Bitconnect som tack vare inflödet av nya investerare nådde ett marknadsvärde på över två miljarder dollar innan de anonyma grundarna och största ägarna sålde sitt innehav och valutan tappade nästan 97 procent av sitt värde på en dag (Coinmarketcap, 2018).
Nofsinger (2014) menar att psykologiska bias kan ha en negativ inverkan på resultatet av investeringar. Följaktligen finns det incitament för investerare att motverka förekomsten av psykologiska bias men det nuvarande forskningsfältet med kopplingen mellan beteendefinans och kryptovalutor är förhållandevis outforskat och det blir således intressant att undersöka hur privata investerare ställer sig till problematiken. Även om inte privatsparare kan förväntas ha studerat psykologiska faktorers påverkan på investeringar finns det skäl att tro att de någon gång stött på overconfidence och confirmation bias i praktiken och därför ändå har erfarenheter kring fenomenen och hur de kan påverka avkastningen på en investering.
1.2 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur väl privata investerare på kryptovalutamarknaden känner till overconfidence och confirmation bias, vilka erfarenheter de har och vilka åtgärder de tar för att hantera dessa bias.
1.3 Forskningsfrågor
• Hur ser erfarenheten och kunskapsnivån ut kring psykologiska bias bland kryptovalutainvesterare?
• Hur hanterar kryptovalutahandlare overconfidence och confirmation bias vid investeringsbeslut?
1 Med ”coin” menas en ospecificerad kryptovaluta.
2 En form av investeringbedrägeri som bygger på att bedragaren utlovar hög avkastning, men avkastningen är inte verklig utan finansieras enbart av nya investerares insättningar av kapital.
4
1.4 Forskningsbidrag
Denna studie kommer genom semistrukturerade intervjuer bidra med en ökad och djupgående förståelse för hur svenska privata kryptovalutahandlare resonerar kring och hanterar problemen med psykologiska bias. Genom studien ämnar författarna undersöka vilken kunskapsgrund privata investerare på
kryptovalutamarknaden står på när det kommer till beteendefinans. Uppsatsförfattarna har, med hänsyn till omfånget på studien, valt att avgränsa studien till privata investerares kunskapsnivå och hantering av psykologiska bias. Studien avser således inte att vara bred eller representativ för en hel population. Studien ämnar istället att på djupet utforska kunskapsnivån samt hanteringen av psykologiska bias hos ett fåtal investerare och i förlängning av det bidra till vidare forskning inom området genom att den empiri och analys studien genererar kan ligga till grund för nya hypoteser inom området.
5
2. Teori
2.1 Kryptovalutor
Det var i kölvattnet av den globala finansiella krisen år 2008, med uppkomsten av Bitcoin som intresset för kryptovalutor tog fart (Chuen, 2015). Finanskrisen resulterade enligt Chuen (2015) inte bara i
ekonomiska förluster utan även i en utbredd förtroendeförlust bland allmänheten till finansiella institut och de regeringar som kontrollerade dem, något som fick människor att söka sig till alternativa
betalningsmedel. Kryptovalutor styrs av ett decentraliserat nätverk av datorer och använder kryptografi för att verifiera transaktioner samt kontrollera skapandet av nya enheter valuta (Chuen, 2015).
Marknadsvärdet för kryptovalutamarknaden har ökat markant under de senaste åren, från 7 miljarder dollar den 1:a januari år 2016 till ca 833 miljarder dollar på kulmen av marknaden den 7:e januari år 2018 (Coinmarketcap, 2018). Det finns i dagsläget ca 1500 olika kryptovalutor, och de tre största valutorna, Bitcoin, Etherum och Ripple står för 70 procent av det totala marknadsvärdet (Coinmarketcap, 2018).
Kryptovalutor kan ses som ett alternativt tillgångsslag med en lägre grad av likviditet jämfört med mer traditionella tillgångar som exempelvis aktier. Swensen (2000) menar att det är möjligt att överavkasta på illikvida och ineffektiva marknader. Genom att undvika den premie som är kopplad till likvida tillgångar och möjligheten att utnyttja felprissättningar på ineffektiva marknader kan en skicklig investerare generera hög avkastning (Swensen, 2000).
2.2 Bitcoin
Bitcoin är idag den mest handlade kryptovalutan (Coinmarketcap, 2018). Som valuta bygger den likt många andra kryptovalutor på ett decentraliserat nätverk där styrkan ligger i att det inte finns en person eller komponent som ensam kan korrumpera nätverket (Lovén, 2016). Transaktioner sker på P2P-basis, det vill säga utan mellanhänder, och dess validitet garanteras av matematiska algoritmer. Således skapas en finansiell infrastruktur som präglas av en incitamentsstruktur som möjliggör full tillit användare mellan (Lovén, 2016).
Huruvida Bitcoin används som ett alternativt betalmedel eller som en spekulativ investering är ett omdebatterat ämne. Bouoiyour (2015) menar att en majoritet av den forskning som tidigare gjorts på ämnet konstaterar att Bitcoin inte är mer än en spekulativ investering förknippad med hög risk på grund av dess volatila natur. Påståendet att Bitcoin inte är mer än en spekulativ investering stöds av Kristoufeks (2013) forskning. I sin studie analyserar han förhållandet mellan priset på Bitcoin och det allmänna
6 intresset i valutan, mätt genom antalet sökningar innehållande ordet “Bitcoin” på Google och antalet besök på Bitcoins Wikipediasida. Resultatet visar på en stark korrelation mellan Bitcoinpriset och antalet
internetsökningar på ordet “Bitcoin”, resultatet visar även på ett starkt orsakssamband mellan pris och sökningar. Enligt Kristoufek (2013) påverkas priset av antalet sökningar, och vice versa, sökningarna påverkar priset. Ett resultat som enligt Kristoufek (2013) stödjer hypotesen att Bitcoin är en tillgång utan underliggande fundament.
2.3 Overconfidence
Ackert och Deaves (2010) menar att overconfidence är benägenheten hos människor att överskatta sina egenskaper, kunskap och den information de besitter, samt tendensen att ha en hoppfull framtidssyn och tro sig kunna kontrollera framtiden. Det finns enligt Nofsinger (2014) två olika aspekter av
overconfidence: felkalibrering och bättre-än-genomsnittet effekten. Felkalibreringsaspekten är att människor uppskattar sannolikhetsfördelningar för smalt, det vill säga att individer tenderar att uttrycka överdriven säkerhet i noggrannheten i sina uppskattningar. Bättre-än-genomsnittet effekten innebär att människor har orealistiskt positiv bild av sig själva.
Overconfidence är som mest påtagligt då individer ställs inför komplicerade uppgifter, exempelvis prognosmakeri med låg förutsägbarhet och uppgifter som saknar tydlig, snabb återkoppling (Barber och Odean, 2001). Barber och Odean (2001) menar att en sådan uppgift, med låg förutsägbarhet och som saknar snabb återkoppling, är framgångsrik handel med finansiella instrument. Därför är risken stor att falla offer för overconfidence vid investeringsbeslut.
2.3.1 Orsaker bakom overconfidence
Gervais och Odean (2001) menar att overconfidence är mer framträdande hos individer som under en period åtnjutit hög avkastning, även om samma framgång har åtnjutits av hela marknaden. Vid en lyckad investering tillskriver investeraren framgången sin överlägsna kunskap och skicklighet, medan en misslyckad investering är resultatet av dålig tur (Nofsinger, 2002). Överdriven optimism är enligt Ackert och Deaves (2010) vanligt förekommande bland individer som uppvisar tecken på overconfidence. De menar att optimistiska individer tenderar att överskatta sannolikheten för ett positivt utfall vid exempelvis en investering, även om historisk data och objektiv analys talar för motsatsen.
Att investerare inte lär sig av sina misstag de begår till följd av overconfidence orsakas enligt Ackert och Deaves (2010) av tre andra biases. Efterklokhet-bias, self attribution-bias och confirmation bias. Hawkins och Hastie (1990) definierar efterklokhet-bias som tendensen hos individer att efter en händelse ägt rum
7 hävda att de såg händelsen som förutsägbar, trots att de saknar objektiv grund för påståendet. Self
attribution bias är fenomenet att tillskriva framgång sin förmåga och kunskap medan misslyckanden ses som resultatet av otur (Ackert och Deaves, 2010).
2.3.2 Effekter av overconfidence
Att falla i den psykologiska fallgrop som är overconfidence kan ske på varierande vis och effekten av fenomenet kan manifestera sig på olika sätt (Ackert och Deaves, 2010). Overconfidence är enligt DellaVigna (2009) en överdriven tilltro till sina egna förmågor. Han menar att en betydande andel individer i en grupp anser sig själva prestera bättre än genomsnittet, något som omöjligen kan stämma. Svensons (1981) studie påvisar fenomenet där han frågar en mängd förare om de ansåg sig vara bättre eller sämre än genomsnittet, över 93 procent av de tillfrågade menade att deras körförmåga var bättre än genomsnittet (Svensons, 1981 ur DellaVigna, 2009).
En konsekvens av overconfidence är enligt Ackert och Deaves (2010) att den självsäkre investeraren tror sig kunna överlista övriga aktörer på marknaden och för att uppnå detta handlar finansiella instrument med hög frekvens. Detta beteende kan enligt Barber och Odean (1999) vara skadligt för den privata
förmögenheten. Fenomenet är dock förekommande i varierande grad bland olika investerare, den grupp som till störst del faller offer för biasen är välutbildade män (Barber och Odean, 1999).
Eftersom framgång leder till overconfidence menar Gervais och Odean (2001) att många investerare som är överdrivet självsäkra till följd också är mycket förmögna. Framgångsrika investerare tenderar att omsätta stora summor pengar på de finansiella marknaderna, och således påverka priser samt volatilitet (Gervais och Odean, 2001). Gervais och Odeans (2001) modell visar att graden av overconfidence hos investerare är avtagande över tid och erfarenhet, vilket innebär att när de åldras kommer de förlora både pengar och självsäkerhet. I takt med att en investerares overconfidence ökar kommer både volym och volatilitet öka. Ett sådant suboptimalt beteende kommer enligt Gervais och Odean (2001) resultera i lägre förväntad avkastning. Overconfidence kommer alltid att finnas då nya, oerfarna investerare träder in på marknaderna varje minut, och nya marknader uppstår (Gervais och Odean, 2001).
2.3.3 Testa för overconfidence
Nofsinger (2014) presenterar i boken “The Psychology of Investing” ett test för att mäta overconfidence. Testet består av tio frågor som täcker en rad olika ämnen. I svaren väljer respondenten ett intervall inom vilket respondenten med 90 procent säkerhet tror sig kunna besvara frågan. Exempelvis: “Hur lång, i kilometer, är Amazonasfloden?”, där svaret ges i form av ett intervall. Utan förekomsten av
8 overconfidence borde respondenterna enligt statistikens lagar svara rätt på nio av tio frågor. I verkligheten menar Nofsinger (2014) att de flesta individer får fel på fem frågor eller mer. Testet illustrerar att
människor har en tendens att överskatta precisionen i sin kunskap och information (Nofsinger, 2014).
2.3.4 Reducera overconfidence
Kahneman, Lovallo och Sibony (2011) har utvecklat ett verktyg, i form av en checklista bestående av tolv frågor, i syfte att minimera risken att falla offer för en rad olika psykologiska bias vid beslutsfattande. Att korrigera för overconfidence-bias är enligt Kahneman, Lovallo och Sibony (2011) svårt och att lösa problemet på egen hand är inte möjligt. Istället menar de att man vid beslutsfattande bör beakta en
utomståendes åsikt eftersom personen i fråga kan uppfatta information bakom beslutet annorlunda. Någon som inte delar samma optimistiska synsätt kan tolka och analysera information på ett mer objektivt sätt (Kahneman, Lovallo och Sibony, 2011). Enligt Arkes et. al. (1987) har Koriat et. al. (1980) presenterat en delvis framgångsrik lösning på overconfidence-problematiken. Den gick ut på att respondenter vid ett overconfidence-test skulle motivera varför deras sannolikhetsuppskattningar eventuellt inte var korrekta. Resultatet i Koriats et. al. (1980) undersökning visade på en tydlig minskning i spridningen mellan det angivna intervallet i testet och respondenternas uppskattningar (Arkes et. al., 1987).
Koellinger och Treffers (2015) menar att en individs sinnestillstånd kan påverka risken att falla offer för overconfidence, där ett glatt humör ökar risken att fatta dåliga investeringsbeslut. Deras studier föreslår en enkel lösning på problemet, om beslutsfattare är medvetna om sina sinnestillstånd och kan reflektera över orsaken bakom sitt humör, kan de undvika att humöret påverkar beslusfattandet.
2.4 Confirmation bias
Nickerson (1988) beskriver fenomenet confirmation bias som tendensen att ignorera all fakta och information som inte stämmer överens med sina befintliga åsikter. Samtidigt menar Shefrin (2007) att människor har en förmåga att endast söka upp information som bekräftar sina nuvarande åsikter. Vidare presenterar Nickerson (1988) två olika typer av confirmation bias, motiverad och omotiverad. Är biasen motiverat betyder det att individen kan nå personlig vinning av att ignorera viss information, medan en person som fallit offer för omotiverad confirmation bias inte har något att förlora på att beakta
informationen objektivt.
2.4.1 Orsaker bakom confirmation bias
Rabin och Schrag (1999) identifierar tre typer av misstag som begås vid informationsprocessering, vilka bidrar till confirmation bias. Först menar de att confirmation bias kan uppkomma då en individ måste
9 tolka tvetydig information. Till exempel kommer en lärare tolka ett tvetydigt svar från en elev annorlunda beroende på lärarens uppfattning av eleven sendan innan, antigen som korkat om uppfattningen är negativ eller kreativt om uppfattningen är positiv (Rabin och Schrag, 1999). Confirmation bias kan även uppstå till följd av att individer ignorerar korrelationssamband mellan olika fenomen, eller ser samband mellan fenomen där korrelation inte existerar (Rabin och Schrag, 1999). Nisbett och Ross (1980) ur Rabin och Schrag (1999) menar att oförmågan att se korrelationssamband, exempelvis mellan sockerintag och hyperaktivitet, är ett av människans mest robusta tillkortakommanden. Det tredje misstaget människor gör är att de selektivt samlar in och granskar information, de gör det på ett sätt som stärker deras befintliga åsikter och utvecklar således ett confirmation bias. Problemet blir ännu större om informationen är komplex och kräver en mångfald av synsätt och tidigare teorier för att tolka objektivt (Rabin och Schrag, 1999). Tidigare forskning säger att confirmation bias är en mental genväg som enligt Deimand-Yauman et. al. (2011) förvärras under mental ansträngning, exempelvis tidspress.
2.4.2 Effekter av confirmation bias
Som ett resultat av confirmation bias menar Pompain (2012) att investerare tenderar att underdiversifiera sina portföljer, vilket medför ökad riskexponering. Det är enligt Pompain (2012) vanligt förekommande att investerare blir övertygade om värdet i ett specifikt bolag och endast söker bevis som bekräftar investeringens förträfflighet. De tar en allt för stor position och får således en underdiversifierad portfölj. Pougets (2008) forskning visar att investerare som uppvisar tecken på confirmation bias medför
överdriven volatilitet samt momentum- och rekyleffekter till marknaden. Vidare menar Pougets (2008) att optimistiska investerare påverkade av bias kommer skapa en prissättning som ligger långt över
fundamentan.
Rabin och Schrag (1999) menar att aktörer på den finansiella marknaden som fallit offer för fenomenet inte bara ignorerar information utan även misstolkar den för att bekräfta befintliga åsikter. Detta innebär enligt Duong et. al. (2012) att optimistiska investerare tenderar att ignorera och misstolka information som de uppfattar som negativ, medan pessimistiska investerare gör det samma med information som är positiv. Confirmation bias kan således leda till sämre beslutsfattande då all tillgänglig information inte behandlas objektivt (Hernandez och Preston, 2012).
Effekten av confirmation bias kan enligt Park et. al. (2010) förstärkas bland medlemmar på diskussionsforum på internet. Författarna kommer i sin forskning fram till att individer med starka befintliga åsikter kring ett ämne tenderar att söka upp diskussionstrådar som bekräftar den befintliga åsikten. Diskussionsforumet i sig menar Park et. al. (2010) kan leda till en ökning av confirmation bias.
10 Eftersom forum på internet bildas utifrån ett ämne, ideologi, hobby eller aktivitet sker den sociala
interaktionen mellan likasinnade individer (Brown et. al., 2007 ur Park et. al., 2010). Denna homogenitet menar Park et. al. (2010) påverkar benägenheten att falla för confirmation bias. Park et. al. (2010) visar även på stora skillnader i avkastning bland individer på diskussionsforumen. Investerare som uppvisade tecken på confirmation bias presterade betydligt sämre.
2.4.3 Testa för confirmation bias
Ett enkelt sätt att diagnostisera om en individ lider av confirmation bias är enligt Pompain (2012) att fråga om individen tenderar att enbart söka efter information som stödjer investeringsbeslutet eller också letar efter motstridiga fakta. Svarar individen att den endast tenderar att söka efter information som bekräftar vederbörandes befintliga uppfattning finns risken att den påverkas av confirmation bias (Pompain, 2012).
2.4.4 Reducera confirmation bias
Tidigare forskning visar att sättet information presenteras på kan påverka hur en individ analyserar informationen (Hernandez och Preston, 2012). Är informationen enkelt presenterad och lätt att tillägna sig kan detta resultera i en mindre kritisk granskning (Diemand-Yauman et. al., 2011). En presentation som kräver mer ansträngning att ta del av, exempelvis en text i ett svårläst typsnitt, kan leda till en mer
omfattande bearbetning av informationen (Deimand-Yauman et. al., 2011). Hernandez och Preston (2012) använder sambandet för att visa hur det kan motverka benägenheten att falla för confirmation bias. Deras forskning visar att confirmations bias minskar då material presenteras på ett mer otydligt och komplext sätt. De kommer även fram till att sannolikheten att påverkas av confirmation bias ökar vid kognitiv belastning. Individer som är mentalt upptagna granskar information mindre kritiskt. Enligt Hernandez och Preston (2012) är det därför viktigt att vara mentalt närvarande vid informationsgranskning som ligger till grund för beslutsfattande för att göra en så objektiv analys som möjligt.
På en marknad där investerare fattar beslut påverkade av confirmation bias menar Pouget et. al (2009) att en ”contrarian strategy” i vissa fall kan vara lönsam. Tyder objektiv analys av publikt tillgänglig
information på en utveckling som står i motsats till vad de övertygade investerarna tror på kan strategin vara framgångsrik (Pouget, 2008). För att lyckas med strategin menar författaren att det är viktigt att undersöka vad som ligger bakom de irrationella investerarnas övertygelse samt följa dess utveckling.
11
2.5 Rationell investerare
Bodie et. al (2010) menar att risk är lika viktigt för en investerare att ta hänsyn till som förväntad avkastning. De menar att en rationell investerare ser till att maximera sin avkastning samtidigt som vederbörande minimerar risken i förhållande till avkastningen. Några av de mest centrala riskerna på finansmarknaden är enligt Bodie et. la (2010) unik risk samt systematisk risk. Unik risk innebär
exponering för förlust i samband med en investering i en specifik aktie eller tillgångsslag. Denna risk kan minimeras med hjälp av diversifiering i olika aktier och tillgångsslag. Systematisk risk är den
marknadsspecifika risken, denna risk går inte att eliminera.
Det finns enligt Reilly och Brown (2009) en relation mellan en investerares tidshorisont, behov av likvida tillgångar och riskbenägenhet. En kortsiktig investerare tenderar att söka sig till likvida tillgångar
förknippade med låg risk eftersom det är svårare att hantera förluster på ett kort sikt. En långsiktig investerare är inte i samma behov av likvida tillgångar och kan ta större risk eftersom en kortsiktig nedgång kan jämnas ut över tid.
12
3. Metod
I kommande kapitel kommer vi närmare gå in på hur uppsatsen är utförd. Här presenteras metod för insamling av empiri, val av perspektiv och ansats samt hur dessa har motiverats. Kapitlet innehåller också information om hur intervjuerna förbereddes, utfördes och analyserades för att på bästa sätt svara till problemformuleringen.
3.1 Val av ämnesområde
Val av ämnesområde härleddes ur författarnas egna fascination för ämnet beteendefinans i kombination med att en screening av forskningsfältet beteendefinans kopplad till kryptovalutamarknaden resulterade i att en kunskapslucka kunde identifieras.
3.2 Val av metod
Studien ämnar undersöka och analysera privata investerares inställning, hantering och förståelse för motiverade bias och därför har en kvalitativ undersökningsmetod valts för insamlingen av den empiriska data som ligger till grund för analysen. Valet av undersökningsmetod ligger i linje med Bryman (2011) som menar att ett kvalitativt förhållningssätt passar väl för insamling av empiri grundad i respondenternas egna ståndpunkter och tankar. Då forskningsfältet inom just psykologiska fallgropar på
kryptovalutamarknaden, till författarnas kännedom, är förhållandevis smalt användes ett explorativt tillvägagångssätt och en induktiv ansats. Valet av ansats ligger i linje med studiens syfte att vara
hypotesgenererande och inte hypotesprövande. Författarna hade således ingen förutfattad mening av hur problematiken kring psykologiska bias idag artar sig hos privata investerare. Istället avsåg vi genom studiens kvalitativa perspektiv kunna ta del av respondenternas egna uppfattningar och subjektiva tolkningar, vilket var av stor betydelse då det innebar att verkliga uppfattningar från praktiken kunde kartläggas och analyseras. Då det inte tidigare har utförts inom samma ramar som den här studien förhåller sig till, kan studien bidra med en unik kartläggning och analys av verkliga uppfattningar och
förhållningssätt.
Insamlingen av data för studien har skett genom åtta där alla intervjuobjekt kvalificerar sig som privata investerare på kryptovalutamarknaden. Intervjuerna genomfördes över telefon. Syftet med att intervjua respondenterna via telefon var av bekvämlighetsskäl. Eftersom intervjuobjekten befann sig på olika platser över hela Sverige var personliga möten för svåra med tanke på studiens tidsram. En semistrukturerad intervjuteknik har använts genomgående för alla intervjuer då den möjliggör för respondenten att själv åskådliggöra delar som respondenten tycker är av betydelse (Kvale och Brinkmann, 2014). I en
13 semistrukturerad intervju har intervjuaren förberett frågor som ska besvaras men har en större frihet, kontra en strukturerad intervju, att låta respondenten dröja kvar och utveckla sina svar (Bryman och Bell, 2005). Till skillnad från ostrukturerade intervjuer säkerställer den semistrukturerad intervjuformen att utvalda inslag återkommer genom alla intervjuer och bidrar således till jämförbarhet i det empiriska materialet (Bryman, 2011).
3.3 Urval
Urvalet till studien har utgått från studiens syfte, att på ett utforskande sätt gå på djupet inom ämnet utan att ha för avsikt att dra generaliserbara slutsatser. Vi har valt att göra ett bekvämlighetsurval. Således har inget representativt sannolikhetsurval gjorts. Strategin för urvalet var att intervjuobjekten skulle ha en koppling till problemformuleringen. Av etiska skäl har vi valt kriteriet att intervjuobjekten måste vara över 18 år. Förutom ålderskriteriet har det enda kriteriet varit att respondenterna ska ha investerat i
kryptovalutamarknaden. Då kryptomarknaden är relativt ung innebär det i praktiken att alla intervjuobjekt har investerat i kryptomarknaden de senaste sex åren men vi har inte sett det som ett kriterium att
respondenterna ska ha aktiva investeringar under tiden för intervjun.
3.4 Förberedelser/ Datainsamling
Empiriinsamlingen har skett genom åtta intervjuer. Intervjupersonerna har valts för att matcha studiens syfte vilket ligger i linje med vad Kvale och Brinkmann (2014) menar är positivt för en studie av kvalitativ karaktär. Vidare menar de att antalet intervjuobjekt inte nödvändigtvis gör studien mer vetenskaplig, utan istället kan påverka forskarnas förmåga att verkligen analysera respondenternas uppfattningar på djupet. Vid ett för stort antal intervjuer kan dessutom förberedelserna och bearbetningen av intervjuerna bli allt för tidskrävande vilket i sin tur kan påverka studiens kvalitet. Med det i beaktning ansåg författarna det lämpligast att utföra åtta intervjuer. Således hindrades inte potentialen att djupgående analysera all data som samlats in, vilket ligger helt i linje med vad studien avser göra.
För att komma i kontakt med personer som investerat i kryptovalutor tog författarna kontakt med
medlemmar i facebookgrupper vars syfte helt eller delvis är att låta dess medlemmar diskutera marknaden för kryptovalutor. De facebookgrupper som ligger till grund för vårt urval har varit Bitcoin Sverige,
Svenska Kryptomaner, samt Kryptovalutor och BlockChain Sverige. Bitcoin Sverige och Kryptovalutor och BlockChain Sverige valdes ut för att de båda är att betrakta som stora grupper med tusentals
medlemmar vilket är bra för såväl mångfalden hos medlemmarna som svarsfrekvensen kopplade till ett kontaktinlägg. Svenska kryptomaner valdes ut, trots sitt låga antal medlemmar om runt 100, för att författarna blev tipsade av en medlem till en av de större sidorna. Vid två tillfällen gjordes ett
14 kontaktinlägg, se kontaktinlägg i Appendix, i varje facebookgrupp. Två inlägg gjordes i varje grupp av skälet att inte tillräckligt många svarade på de första inlägg som publicerats för att nå upp till de åtta intervjuer som avsågs genomföras.
Det är viktigt att respektera respondenternas anonymitet (Bryman, 2011). Eftersom studien behandlar privatpersoners investeringar och i förlängning av det också deras privatekonomi har författarna av respekt för ämnets känsliga karaktär tagit det i beaktning vid utformning av intervjuguide och kontaktinlägg. För att öka viljan att medverka i intervjun samt för att de som medverkar ska kunna ge ärliga och uttömmande svar har alla respondenter informerats om deras anonymitet.
3.5 Utformning av intervjun
Inför samtliga intervjuer har respondenterna tydligt informerats om syftet med uppsatsen samt fått en kortfattad förklaring av fenomenen overconfidence och confirmation bias. Detta för att confirmation bias och overconfidence som fenomen inte antogs vara allmängods för respondenterna men att de efter en kort förklaring skulle känna igen sig i begreppen och dess konsekvenser. De har även fått tillfälle att ställa frågor innan intervjuns början för att reda ut eventuella oklarheter. Syftet med detta har varit att skapa en ingång i intervjun där respondenten känner sig trygga i sina svar och medverkan.
Intervjuerna har delats upp i fyra delar, se Appendix 1. Totalt tog intervjuns samtliga delar mellan 40 och 70 minuter. Den första delen behandlar grundläggande information om respondenten och vederbörandes koppling till kryptomarknaden. Den andra delen ämnar till att undersöka respondentens kunskap om ämnet beteendeekonomi. Den tredje delen består av ett test för overconfidence och i den fjärde delen presenteras resultat från tidigare forskning som respondenten tillbetts reflektera över. Genomgående under alla delar av intervjun har varit att respondenterna ombetts reflektera över sitt eget beteende på
kryptomarknaden och även reflektera över andra kryptoinvesterares beteenden.
Första delen av intervjun har inletts med att respondenterna har ombetts svara på en rad grundläggande demografiska frågor om ålder, utbildning och yrke. Intervjuerna har sedan fortsatt med att respondenterna ombetts beskriva sin bakgrund och koppling till kryptomarknaden. Syftet med att börja intervjun med enkla frågor har varit att få respondenterna att känna sig bekväma i intervjusituationen. Detta har gjorts genom att ställa frågor om kryptovalutamarknaden, ett område där respondenterna besitter
specialkunskap. Denna del av intervjun är konstruerad i syfte att få fram respondenternas upplevelser och erfarenheter kopplade till investeringar på kryptomarknaden. Vad som gör att investeraren dras till denna
15 speciella marknad och hur investeraren resonerar kring marknadens speciella egenskaper var frågor vi ville få besvarade i inledningen av intervjun.
Den andra delen av intervjun behandlade respondenternas kunskap kring ämnet beteendeekonomi och i synnerhet fenomenen overconfidence och confirmation bias. Del två har inletts med frågor rörande fenomenet overconfidence för att sedan gå vidare till frågor om confirmation bias. Frågorna har ställts med syfte att låta respondenterna själva reflektera över sina erfarenheter av fenomenen i egenskap av investerare på kryptomarknaden. I den avslutande delen av del två, har frågorna konstruerats för att undersöka hur intervjuobjektet hanterar den eventuella problematiken som följer av overconfidence och confirmation bias.
Den tredje delen av intervjun består av ett test för overconfidence. Testet inspirerades av det test för overconfidence som Nofsinger (2014) presenterar i sin bok “The Psychology of Investing”. Testet består av tio frågor där svaren anges i form av ett intervall inom vilken man är 90 procent säker på att det korrekta svaret ligger inom. Syftet med testet har varit att få respondenten att reflektera över sin egen benägenhet att falla offer för overconfidence och den eventuella problematik som kan uppstå till följd. Testet har även ämnat till att visa för respondenten hur lätt det kan vara att överskatta sin egen förmåga.
I den avslutande delen har resultat från tidigare forskning kring overconfidence och confirmation bias presenterats. Först har ett forskningspåstående presenterats för respondenten sedan har vederbörande, i egenskap av kryptoinvesterare, fått reflektera över huruvida de känner igen sig i påståendet eller inte.
3.6 Metodkritik
Den huvudsakliga empiriinsamlingen i denna studie har genomförts via intervjuer, en metod som enligt Bell (2011) kan medföra en del problem. Ett problem kan uppstå om intervjuaren ställer ledande frågor eller betonar frågor på ett visst sätt i syfte att få specifika svar från respondenten. För att undvika detta problem har intervjuguiden konstruerades på ett sådant vis att frågorna som ställts är icke-ledande samt neutrala i sin ton. Med intervjuguiden som en grund att förhålla oss till under intervjun har vi minimerat risken att ledande frågor ställts. Utöver problemet med ledande frågor kan även problem med att få återupprepningsbara resultat uppstå. Eftersom intervjuguiden är utformad med avsikt att attrahera unika svar ur varje respondent kommer replikeringar av studien inte ge konsekventa resultat. Vi ämnade inte skapa en studie där våra resultat går att återupprepa, syftet är att göra djupdykning i respondenternas upplevelser och erfarenheter på kryptomarknaden.
16 Vid processen för urval av intervjuobjekt har vi kontaktat medlemmar på olika diskussionsgrupper för kryptovalutor på Facebook. Det finns en risk att dessa medlemmars intresse och engagemang i kryptovalutor inte representerar den genomsnittliga kryptoinvesteraren. Ett problem med
bekvämlighetsurval menar Bell (2011) är att studiens resultat inte blir generaliserbart, vi kommer därför inte kunna göra några populationsövergripande generaliseringar utifrån den data vi har samlat in. Ytterligare ett problem med valet av metod är att intervjuerna gjordes över telefon. Det innebar att intervjuarna inte kunde uppfatta respondenternas kroppsspråk vilket kan ha inneburit att innebörden av respondenternas meningar var mer begränsad än om intervjuerna skett ansikte mot ansikte. Vidare innebar det en risk för störande moment som till exempelvis dåligt ljud eller dålig uppkoppling. För att hantera detta avsattes några minuter inför varje intervju för att säkerställa ljud- och samtalskvalité.
En annan viktig faktor att ta hänsyn till är uppsatsens validitet. Validitet behandlar frågan om huruvida det som mäts verkligen bidrar till att besvara studiens frågeställning och syfte eller inte (Bryman och Bell, 2005). Författarna delar in validitet i två delar: intern- och extern validitet. Intern validitet beskrivs som kopplingen mellan forskarens observationer och de teoretiska slutsatser som de drar utifrån dessa (ibid). Studiens interna validitet har stärkts genom att datainsamlingen, analysen och urvalsprocessen finns noga beskriven. En väl genomarbetad intervjuguide har resulterat i att guiden är starkt knuten till studiens frågeställning och tidigare forskning vilket bidragit positivt till att stärka uppsatsens validitet. Utöver det har respondentvalidering erbjudits alla deltagare i intervjuerna. Detta för att ge respondenterna en möjlighet att bekräfta att de blivit uppfattade på rätt sätt och de har därmed en möjlighet att klargöra eventuella missförstånd.
Den externa validiteten beskrivs av Bryman och Bell (2005) som graden av generaliserbarhet. Genomgående för studien har varit att gå på djupet och inte på bredden. Det målinriktade
bekvämlighetsurvalet samt att antalet intervjuer är begränsat har bidragit negativt till studiens externa validitet.
Begreppet reliabilitet definierar Bryman (2011) som i vilken grad en studies resultat går att upprepa. Resultaten i en studie av hög reliabilitet ska enligt Bryman (2005) inte påverkas av slumpmässiga eller tillfälliga betingelser. Den intervjuguide som använts vid samtliga intervjuer kommer bidra till studiens reliabilitet. Enligt Bryman och Bell (2005) kan det i kvalitativa studier vara svårt att säkerställa resultatens upprepningsbarhet eftersom den sociala miljön vid exempelvis intervjuer inte är konstant. För att
motverka detta är det enligt Bryman (2011) viktigt att noggrant dokumentera samtliga steg under forskningsprocessen, urval av intervjuobjekt, anteckningar vid intervju, intervjutranskript och så vidare.
17 Allt material som kan stödja studiens upprepningsbarhet finns därför detaljerat dokumenterad.
Ljudinspelningen av intervjuerna kommer även stärka studiens reliabilitet då det möjliggör för
transkribering av intervjun och reducerar behovet av att föra anteckningar under intervjun vilket möjliggör för att mer fokus läggs på tolkning av vad respondenten verkligen menar. Att intervjuarna varit två har möjliggjort för dem att bekräfta att de båda tolkat respondenternas svar på samma sätt vilket Bryman och Bell (2005) bidrar till att stärka reliabiliteten.
3.7 Etik
Bryman (2011) skriver om vikten av den etiska aspekten inom kvalitativ forskning. Vidare menar Bryman (2011) att ett genomgående etiskt tänk genom hela studien kan ha positiva effekter då det kan öka
intervjurespondenternas förtroende för intervjuaren och som en förlängning av det också tillförlitligheten i deras svar.
Uppsatsen genomfördes i linje med Vetenskapsrådets (2002) krav på samtycke, information,
konfidentialitet och nyttjande. Uppsatsförfattarna tagit hänsyn till är samtycke. Alla respondenterna har efter information om studiens syfte, användning och utförande samtyckt till att bli intervjuade. Förfrågan om deltagande framställdes så att det tydligt framgick att det rörde sig om just en förfrågan och inte ett krav om deltagande. Alla intervjuobjekt informerades om att intervjuerna var avsedda att spelas in men att de hade valet att inte godkänna inspelning. Alla respondenter informerades om att de skulle förbli
anonyma i studien. Genom ovan nämnda hänsyn till etik anser uppsatsförfattarna att respondenterna hade möjlighet att ge ett informerat samtycke inför intervjun.
Respondenterna har i uppsatsen kallats “Respondent A” eller “Respondent B” osv för att minska risken för att de ska kunna identifieras av någon som tar del av studien. Dock kvarstår denna risk till viss del som en följd av urvalets storlek och tillvägagångssätt. Den insamlade empirin har enbart samlats in och använts i forskningsändamål och förvarats på ett sådant sätt att bara uppsatsförfattarna kunnat ta del av den. Vidare har allt inspelat material förstörts efter transkribering i enlighet med vad respondenterna informerats om.
18
4. Resultat av intervjuer
Nedan presenteras resultatet av empiriinsamlingen. Åtta respondenter har intervjuats med utgångspunkt i den utformade intervjuguiden och har således fått svara på liknande frågor men den semistrukturerade karaktären har tillåtit en viss variation. Alla frågor finns att se i appendix. Åtta av åtta respondenter har intervjuats som privatpersoner med erfarenhet av investeringar på kryptomarknaden.
4.1 Information om intervjuobjekten
Respondent A - Man 34 år, har handlat kryptovalutor sedan år 2015.
Respondent B - Man 38 år, har handlat med kryptovalutor sedan början av år 2013
Respondent C - Man 27 år, har handlat med kryptovalutor sedan hösten år 2017
Respondent D - Man 29 år, har handlat med kryptovalutor sedan hösten år 2017.
Respondent E - Man 24 år, har handlat med kryptovalutor sedan år 2016.
Respondent F - Man 18 år, har handlat med kryptovalutor sedan år 2013.
Respondent G - Man 48 år, har handlat med kryptovalutor sedan år 2012.
Respondent H - Man 25 år, Har handlat med kryptovalutor sedan hösten år 2017.
4.2 Allmänt om kryptomarknaden
Gemensamt för samtliga respondenter är att de ser ett brett användningsområde för kryptovalutor och blockchainteknologi i framtiden. Respondent G menar att fördelarna med kryptovalutor jämfört med traditionella valutor är den decentraliserade kontrollen av krypto samt anonymiteten. Respondent C lyfter fram den sociala aspekten med kryptovalutor: “Jag tycker om den sociala aspekten runt krypto, många unga människor håller på med det, det blir lite som en subkultur”. Även respondent A uppger att han är intresserad av gemenskapen runt valutan, han berättar att han administrerar över en diskussionsgrupp på Facebook.
19 Den primära anledningen till varför respondenterna har valt att investera på kryptomarknaden är enligt de flesta respondenter att tjäna pengar, respondent G uppger däremot att han inte har något intresse av att tjäna pengar på sitt kryptoinnehav. Som en sekundär anledning till att investera i krypto uppger respondent A, B och D att det är den innovativa tekniken bakom kryptovalutor som lockar dem. Respondent E och G innehar kryptovaluta för att använda som betalmedel, även respondent F uppger att han har använt kryptovaluta som betalmedel vid enstaka tillfällen. Respondenter B, E, F och G uppger att den ursprungliga anledningen till att de började köpa kryptovalutor var nyfikenhet av kryptovalutornas revolutionerande egenskaper. Respondent H uppger att den ursprungliga anledningen till varför han började handla kryptovalutor var för att använda den som betalmedel men att han numera enbart betraktar det som en investering i syfte att generera avkastning.
På frågan om vad som gör kryptomarknaden speciell jämfört med mer traditionella marknader svarar en majoritet att det är de stora svängningarna som skiljer dem åt. Orsaken bakom svängningarna menar både respondent E och B är att marknaden är så pass ny och att oerfarna investerare flockas till marknaden.
Det som gör kryptovalutor till en unik investering menar respondent A, C, E och F är möjligheten till att tjäna mycket pengar på kort tid. Respondent C utvecklar detta genom att säga: ”Avkastningen under en månad på kryptomarknaden är som avkastningen under ett år på aktiemarknaden”. Respondent G är den enda av intervjuobjekten som inte lockas av möjligheten till snabb avkastning. Han menar att den främsta anledning till sina investeringar i krypto är att stödja valutan som betalmedel. Samtliga respondenter menar att en investering i kryptovalutor även kommer att löna sig på långsikt. De flesta resonerar likt respondent D som menar att tekniken bakom kryptovalutor är så pass användbar att den kommer få stor spridning i framtiden. Att tidigt gå med i denna nya teknologi menar respondent B är en unik möjlighet för vanligt folk att göra en bra investering.
På frågan om hur respondenterna ställer sig till påståendet att Bitcoin är en bubbla håller B, C, D och E med, respondent A, F och G håller inte med. Bland de som håller med i påståendet resonerar samtliga på ett sätt likt respondent C: “Det är klart Bitcoin är en bubbla men det var internet också, det betyder inte att det inte kommer att finnas i framtiden”. Respondent A menar att folk kan ha uppfattningen att Bitcoin är en bubbla på grund av medias negativa nyhetsbevakning kring ämnet. Denna starkt negativa bild media har av Bitcoin menar respondent A är en köpsignal för honom.
20 En majoritet av respondenterna är positivt inställda till den observerade volatiliteten på marknaden. De menar att de kraftiga upp- och nedgångarna möjliggör för dem att tjäna mycket pengar på kort tid. Respondent B uttrycker det som “en månad på kryptomarknaden är som ett år på aktiemarknaden”. Även respondent A uttrycker sig på liknande vis när han säger att det är bättre att investera på kryptomarknaden än att investera i en aktie och tjäna 10 procent på ett år. Störst optimism uttrycker respondent A och respondent B som båda uppgav att när de ägnar sig åt ”daytrading” är svängningarna på marknaden den primära källan till avkastning.
På frågan om vad respondenterna ser för nackdelar med de kraftiga upp- och nedgångarna på
kryptomarknaden svarar respondent A, C, E, F och H att det är förknippat med högre risk. Respondent E och respondent H säger att det är lätt att förlora allt man har satsat. Även respondent B och respondent C påpekar risken att förlora sin ursprungliga investering. Respondent B påpekar svårigheten många har med att realisera sin vinst. Han säger “egentligen har man inte tjänat någonting förrän den dagen du sitter med kronor i handen.” Respondent C säger även han att det är problem han har observerat på marknaden. Han säger sig observerat ett beteende där investerare, som trots en rejäl utveckling på sin ursprungliga
investering, inte vill sälja och således tar på sig onödigt mycket risk genom att inte realisera något av vinsten.
Respondent D, F och G ställer sig alla neutrala till volatiliteten. Gemensamt för dem alla är att de anser sig ha en längre tidshorisont för sina investeringar än majoriteten av andra investerare. Respondent G uppger att det är “direkt ointressant” att jämföra priset på Bitcoin med priset på vanliga valutor. Vidare säger han sig vara övertygad om att kryptovalutor kommer konkurrera ut alla vanliga valutor och då han investerar på lång sikt finns det inget skäl för honom jämföra kryptovalutor mot exempelvis dollar och speciellt inte på kort sikt. Som skäl till varför respondent F ställer sig neutral till volatiliteten säger han att då han har erfarenhet från kryptomarknaden sedan år 2013 har han hunnit se många upp och nedgångar även om han medger att det senaste året har varit speciellt. Respondent D säger att han har en tidshorisont på fyra till fem år och oroar sig därför inte av volatilitet på kort sikt men uppger att han ändå håller koll på
svängningarna av intresse.
Ytterligare nackdelar med volatiliteten på kryptomarknaden finner respondenterna B, D och F som tar upp att användningsbarheten som valuta påverkas negativt. Respondent F utvecklar och säger att det finns ett tydligt problem i det faktum att för att användas som valuta måste värdet vara någorlunda stabilt. Han menar att volatiliteten medför en stor osäkerhet för de företag som vill ta betalt i kryptovalutor, vilket leder till att färre företag tar klivet över till kryptovalutor vilket ytterligare påverkar användningsbarheten
21 negativt. Respondent D och respondent F säger dock att problematiken kommer reduceras över tid och att kryptomarknaden kommer stabiliseras.
Som orsaker bakom kryptomarknadens volatilitet anger en majoritet av respondenterna att det stora inflödet av nya investerare bidrar till de stora prisförändringarna. Respondent A och D menar att marknaden är känsligare mot nyheter än mer traditionella marknader. Respondent D utvecklar detta och menar att marknaden är extra känslig mot nyheter då de nytillkomna investerarna är mindre erfarna, inte bara av kryptovalutor utan också av att investera i allmänhet. En majoritet av respondenterna är av liknande uppfattning, att andra investerares överdrivet optimistiska beskrivningar av investeringar på kryptomarknaden bidrar till att förstagångsinvesterare lockas in i hopp om att tjäna snabba pengar. Respondent F säger att marknadens oreglerade karaktär bidrar till ett informationsflöde där avsändarens avsikt inte alltid framgår och att ”…marknaden är lättmanipulerad” Han utvecklar det som marknadens känslighet mot positiva respektive dåliga nyheter och att dessa kan orsaka stora prisförändringar.
4.2 Vad krävs av investeraren?
Gemensamt för samtliga respondenter i undersökningen är att de anger att kunskap är något som krävs av en investerare på kryptomarknaden för att bli framgångsrik. Både respondent A och D menar att
tidshorisonten för vilken man investerar i är avgörande för vilken typ av kunskap som är viktig. Vid kortsiktiga investeringar menar de att förmågan till teknisk analys är viktig, samt att kunna predicera marknaden utifrån marknadspykologin. Vid långsiktiga investeringar menar A och D att förmågan att förstå de tekniska aspekterna av en specifik kryptovaluta är viktigt, exempelvis vilka som ligger bakom valutan och hur den skiljer sig från övriga valutor på kryptomarknaden. Respondent C säger att det är viktigt som investerare att inte bli känslomässigt involverad i sina innehav och kunna särskilja mellan vad som är en kortsiktig- respektive långsiktig investering.
En majoritet av respondenterna uppger att generera avkastning var det primära målet. När de frågades hur skickliga de var på att uppnå sina mål svarar även här en majoritet att de anser sig skickliga på detta. Respondent F säger att han anser sig vara relativt skicklig på att uppnå sina mål men medger att en viss tur har legat bakom en del av den avkastning han genererat.
På frågan om respondentens förmåga att generera avkastning i jämförelse med snittet uppger alla utom respondent G att de var bättre än snittet. Respondent A attribuerar sin goda förmåga att generera avkastning till sin kunskap att tolka grafer och sin kunskap om marknadspsykologi. Respondent F säger “Jag är nog inte skickligare än en broker på Wallstreet när det kommer till investeringar men jag tror jag
22 har mer kunskap om blockchain än hen.” Respondent G säger att han inte vill prata om sin förmåga att generera avkastning då han inte vill se sina köp av kryptovaluta ur ett investeringsperspektiv.
4.3 Kunskap om overconfidence
Gemensamt för alla respondenter utom respondent F och respondent G var att de alla känner igen ämnet beteendeekonomi sedan tidigare. Av de som känner till det sedan tidigare svarar de flesta att de enbart är bekanta med ämnet eller att de enbart har lite kunskap och det är bara respondent B som utvecklar
ytterligare och beskriver det som marknadspyskologi. Respondent E och respondent H svarar likt varandra och säger att de stött på ämnet beteendeekonomi under sina ekonomistudier.
När respondenterna tillfrågas om sina kunskaper om begreppet overconfidence är det bara respondent E och respondent H som säger sig ha kunskaper om det, kunskaper de fått genom sina studier. Resterande svarar de har lite eller ingen större kunskap om det men att de förstår begreppet utifrån det exempel de fått om de svenska bilförarna som ansåg sig vara bättre än snittet.
4.3.1 Overconfidence och dess effekter
På frågan i vilken mån det fordras självsäkerhet på kryptovalutamarknaden är det bara respondent D som uppger att det inte är ett krav men han uppger ändå att det fordras i större utsträckning på
kryptomarknaden än vad det gör på traditionella marknader. Resterande respondenter är av åsikten att självsäkerhet är viktigt och majoriteten betonar vikten av tro på sig själv och sin egen förmåga.
Respondent B uppger att då risken är hög är självsäkert extra viktigt. Respondent C sträcker sig längre och säger att självsäkerheten på kryptomarknaden är avgörande. Han säger: “Väldigt ofta kommer man vid något tillfälle hamna på minus men om man gjort sin research och bedömt en investering som bra måste man våga hålla kvar i den trots att den går ner.”
På frågan om vad respondenten ser för positiva och negativa sidor med att vara allt för självsäker på kryptomarknaden svarar respondent A att han tycker att det är övervägande positivt då det minskar risken att drabbas av panik vid stora kursfall och därmed minskar risken att sälja vid fel tillfälle. Respondent F svarar att det är dåligt att vara allt för självsäker i dåliga tider och att det positiva är att det ökar förmågan att ta snabba beslut. Resterande respondenter kan inte se något positivt i att vara allt för självsäker utan tycker att det är uteslutande negativt. Respondent H uppger att det kan leda till att tur attribueras
skicklighet. Respondent B svarar att det kan leda till att man missar varningssignaler och att man tar på sig för stor risk. Även respondent C och D uppger att det leder till sämre riskmedvetenhet och respondent C utvecklar genom att säga att “Det är en fin balans mellan att hantera risk och ha tilltro till vad man gör”.
23 När respondenterna frågas vad de ser för positivt och negativt med att inte vara självsäker svarar
respondent A att han tycker att det är värre att inte vara självsäker än att ha för mycket självsäkerhet. Respondent B, C, E, G, H uppger alla att den positiva aspekten är att riskmedvetenheten ökar och respondent B säger att det leder till att man är försiktigare och därför tar säkrare alternativ än exempelvis bitconnect. Respondent D svarar också att lägre självsäkerhet leder till ökad försiktighet och som en konsekvens av det bygger investeringar på mer research än vad de annars skulle gjort. Respondent C, E, F, H uppger alla att en investerare som inte är självsäker löper stor risk att påverkas av känslor vid kursfall och dåliga tider och således är mer benägen att sälja i fel situation och rent av mot förlust.
Samtliga respondenter menar att overconfidence påverkar avkastningen. Respondent A menar att
avkastningen påverkas positivt av att vara påverkad av overconfidence på lång sikt för att investerare då är mindre benägna att sälja av i en tillfällig kursnedgång. Gemensamt för resterande respondenterna är att de uttrycker ett samband mellan avkastning och risk. De menar att avkastningen kan påverkas kraftigt positivt eller kraftigt negativt med ökad risk beroende på utvecklingen på marknaden. Samtliga
respondenter svarar att riskbenägenheten ökar under påverkan av overconfidence. Respondent C säger att overconfidence och ökad riskbenägenhet är extra farligt på kryptomarknaden som redan är av så riskfylld natur. Respondent C, E och H menar att det är lätt att ta större risker än vad man vill ta och att det kan vara svårt att upptäcka innan kursen går i fel riktning och det är för sent att dra sig ur. Respondent C utvecklar vidare att det är gynnsamt att eftersöka ett nyktert förhållningssätt utan påverkan av känslor.
4.3.2 Hantering av overconfidence
På frågan vad man kan göra för att hantera overconfidence svarar respondent A och D att kunskapen om vad man investerar i är det viktigaste. Respondent A menar vidare, tillsammans med respondent C, att erfarenhet är viktigt. Respondent C säger att enda sättet att undvika overconfidence på är att börja med låg insats och lågt självförtroende och öka båda två successivt i samma takt. Respondent B menar att
kunskapen om overconfidence och dess påverkan är ett sätt att hantera overconfidence. Han trycker på vikten av att inse att man ibland har fel trots att man gjort korrekt research och analys då oväntade saker händer som sätter marknaden ur balans. Att sätta upp regler för handlandet är något som respondent E och H uppger är vad som krävs för att hantera problemet. Respondent G anger som svar på frågan att: “Jag brukar tänka igenom ett beslut i huvudet innan jag fattar det.” När författarna frågar vad respondenterna faktiskt gör för att hantera overconfidence skiljer sig svaren något. Respondent A och respondent E uppger att de satt upp regler inom vilka de fattar sina investeringsbeslut. Respondent A ger som exempel att han maximalt riskerar 1 procent av sitt kapital vid varje givet tillfälle och lägger vikten vid att skydda sina pengar. Han jämför sina pengar med en snickares verktyg och att han behöver dem för att generera
24 inkomst. Hanteringsmässiga åtaganden som respondent B, F och H gör är att de diskuterar med andra. Respondent F uppger att han diskuterar tillsammans med en mindre grupp för att få in flera perspektiv. Respondent D tycker att kunskap är av största vikt och säger att han skrivit uppsats inom ämnet och därför är relativt kunnig men betonar också att det är viktigt att inte nöja sig utan hela tiden tillskansa sig mer kunskap.
4.4 Kunskap om confirmation bias
Endast respondent H och E uppger att de känner till begreppet confirmation bias sedan innan. Däremot kan samtliga respondenter känna igen sig i fenomenet vid ytterligare förklaring från författarna.
Respondent A ger ett till exempel: “Man märker att när man lägger in något positivt i FB-gruppen får man mer likes än när man skriver något negativt. Folk vill inte höra det negativa”. En majoritet av
respondenterna menar att confirmation bias är något som alla påverkas av.
4.4.1 Confirmation bias och dess effekter
På frågan om respondenterna ser confirmation bias som ett problem eller tillgång vid investeringar på kryptomarknaden ser en majoritet endast det som ett problem. Respondent C säger att om han hade lyssnat mer på den kritik mot Bitcoin som kom vid hösten år 2017 hade kan kanske kunnat undvika de stora förluster han led vid Bitcoin-nedgången på början av år 2018. Respondent F kan se både för- och
nackdelar med confirmation bias. Han ser inga problem med att lyssna på någon av samma åsikt som han själv om han bedömer informationen som pålitlig. Respondent B ser vissa fördelar med att andra
investerare på kryptomarknaden är påverkade av confirmation bias. Han menar att det är bra att folk ser positivt på kryptomarknaden eftersom det leder till att fler väljer att investera och det får marknaden att växa samt priserna att stiga.
Samtliga respondenter menar att confirmation bias är något som kan påverka ens investeringsbeslut på kryptomarknaden. På frågan om det är något de personligen upplevt vid ett investeringsbeslut medger de flesta att det har fallit offer för confirmation bias vid början av deras investeringskarriär, men nu är mer medvetna kring riskerna med att endast bekräfta sin befintliga uppfattning. Respondent A uttrycker att han idag alltid söker efter nyanserad information, han säger att han inte låter sig gå i samma psykologiska fälla igen. Likt respondent A lägger även respondent C stor vikt vid ett nyanserat förhållningssätt till
informationsgranskning inför en investering. Han menar att confirmation bias och riskmedvetenhet är raka motsatserna, påverkas du av confirmation bias undviker du aktivt att hantera risk. Enligt respondent F innebär det stor risk att lita för mycket på andras åsikter, men han menar också att det är farligt att endast tro på sin egen uppfattning. Det krävs enligt respondent F ett balanserat förhållningssätt kring hur man
25 behandlar information. Enligt respondent H kan påverkningen confirmation bias har på en investerings avkastning vara förödande eftersom priserna på kryptomarknaden rör sig mycket snabbare än på exempelvis aktiemarknaden.
4.4.2 Hantera confirmation bias
På frågan om respondenterna hade något sätt att hantera den eventuella problematik som kan uppstå till följd av confirmation bias på kryptovalutamarknaden svarar en majoritet ja. Ett sätt att hantera
confirmation bias är enligt respondent B att hedga3: “tror man blint på något kan det vara bra att investera i något som går bra när det andra går dåligt”. I fallet kryptovalutor menar respondent B att det är en bra strategi att hedga genom att investera i guld, vilket är något han själv gör. Respondenter A och D menar att bästa lösningen är att söka information som både bekräftar och förkastar ens befintliga uppfattning. Detta gör respondent A genom att inför en investering läsa vad andra kryptoinvestare skriver i olika chattgrupper, han förlitar sig hellre på andra investerare än vad media skriver. Respondent D säger att han hanterar problemet genom att lyssna på personer som kan ämnet bra, men medger att han i större
utsträckning söker efter information som är positivt inställd till kryptovalutor. En teknik att hantera confirmation bias på är enligt Respondent C att sätta upp regler för sig själv, går priserna ner 10-20 procent ska man gå ur och omvärdera investeringen. Personligen använder sig inte respondent C av metoden, utan uppger att han inför ett investeringsbeslut avgör om investeringen är bra eller ej genom att ta del av vad andra skriver på olika chattgrupper och forum. Respondent E, F och H menar istället att lösningen är att försöka behålla ett neutralt sinnestillstånd när man investerar på kryptomarknaden. Respondent H utvecklar genom att säga: “det är viktigt att koppla bort känslorna, man måste tänka som en maskin. Är man medveten om sina egna psykologiska begränsningar är det lättare att minimera risken att begå misstag”.
4.5 Testresultat
Nedan presenteras resultatet av det test för overconfidence som genomfördes vid samtliga intervjuer.
Resp. A B C D E F G H ∅
Antal Rätt 2/10 4/10 3/10 3/10 7/10 0/10 4/10 5/10 3,5/10
3 En riskhanteringsstrategi då en motinvestering görs till en annan investering så att investeringarnas vinster och förluster helt eller delvis tar ut varandra.
