Hastighetsutvecklingen under semestertid för personbilar på landsvägar i Sverige : Mätningar från juli månad 1983 samt 1986-1991

ISSN 0347-6049

V/f/meddelande

660

1992

Hastighetsutvecklingen under semestertid för

personbilar på landsvägar i Sverige

Mätningar från juli månad 1983 samt 1986-1991

Göran K Nilsson

VVäg00/1 Trafik Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * 581 01 Linköping $tltlltet Swedish Road and Traffic Research Institute * S-581 01 Linköping Sweden

ISSN 034706049

: V 219ddelande

1992

Hastighetsutvecklingen under semestertid för

personbilar på Iandsvägar i Sverige

Mätningar från juli månad 1983 samt 1986 - 1991

Göran K Nilsson

T' Väg-och 7'rafik- Starens väg- och trafikinstitut (vr/1 - 581 01 Linköping

Utgivare: Publikation: VTI MEDDELANDE 660 Utgivningsår: Projektnummen

då

1991

75003020

T man Prolektnamn:

'Institumr Hastighetsmämingar1991.Trañk-Statens väg- och trañkinstitut (VTI) 0 58101 Linköping kammat-lama

Författare: Uppdragsgivare:

Göran K Nilsson Statens väg- och trañkinstitut (VTI)

Titel: _{Hastighetesutvecklingen under semestertid för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar}

frän juli månad 1983 samt 1986 - 1991

Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max200 ord:

Den årliga hastighetsutvecklingen för semestertrañken följer i stort samma trend som hastig-hetsutvecklingen för hela året under den här studerade tiden.

Hastighetssänkningar uppmättes under 1989 då hastighetsgränsen sänktes från 110 mm till 90

km/h. Även på 70- och 90-vägar erhölls en hastighetssänkning.

Under 1990 och 1991 har hastighetsgränserna alltmera kommit att återgå till 1988 års förhållan-den, vilket åtföljts av högre hastighetsnivåer på samtliga vägtyper. Hastighetema på motorväg med hastighetsgränsen 110 km/h är dock för juli månad fortfarande lägre än de var 1988.

Nyckelord:

Publisher: Publication: VTI MEDDELANDE 660 Published: Project code:

1991 7500302-0

and _ Project:

'TmffioReseam/rlnstdute

Speed measurements in

1991.Character-Swedish Roadand Traffic Research Institute o 8-581 01 Linköping Sweden istjcs of traffic Author: Sponsor:

Göran K Nilsson Swedish Road and Traffic Research Institute

Title:

Speed development of passenger cars on Swedish rural roads during the summer vacation. Measure-ments from July 1983 and July 1986 - 1991

Abstract (ba ckgroundaims, methods, results) max 200 words:

The yearly speed development of the summer vacation trafñc mainly follows the trend of the whole year during the period of study.

In 1989 when the speed limit was changed from 110 km/h to 90 km/h, speed neductions were

observed even on the 70 km/h and 90 km/h roads.

During 1990 and 1991 the speed limits have gradually retumed to the level that prevailed before 1989, resulting in higher speed levels for all road types. But the speed on motorways with the 110 km/h speed limit is in July still lower than it was before the two years of experiment.

O

Keywords:

ISSN:

FÖRORD

Följande meddelande har tillkommit med anledning av de till-fälliga hastighetsgränssänkningarna som gjordes somrarna 1989 och 1990. Med viktiga synpunkter har Ulf Hammarström bidragit.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING l BAKGRUND 2 METOD 3 RESULTAT 4 REFERENSER VTI MEDDELANDE 660 Sid

Hastighetsutvecklingen under semestertid

för personbilar på landsvägar i Sverige.

Mätningar från juli månad 1983 samt 1986-1991.

av Göran K Nilsson

Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

Hastighetsutvecklingen för juli månad kan ha ett speciellt in-tresse eftersom det då är semestertid med en annan restypsför-delning och annan fordonstypsförrestypsför-delning än under Övriga året. Dessutom företogs under sommaren 1989 och 1990 temporära sänk-ningar av hastighetsbegränsningen på vissa 110-vägar.

Sommaren 1989 påvisades sänkningar av medianhastigheterna jämfört med 1988 på de vägar som fick sänkt hastighetsgräns

(110->90) enligt följande:

tvåfältsväg

-11,1 km/h

motortrafikled -12,3 km/h miljömotorväg -14,0 km/h övrig motorväg -15,2 km/h

Även på 70- och 90-vägar har sänkt hastighet påvisats 1989 trots oförändrade hastighetsgränser:

70-vägar

-2,2 km/h

90-vägar

-2,5 km/h

Sommaren 1990 upprepades inte sänkningen av hastighetsgränsen

110 till 90 km/h. Däremot hade fortfarande miljömotorvägarna

kvar 90 km/h. Hastighetsökningar jämfört med 1989 påvisades för motorvägarna enligt följande:

* miljömotorvägarna, +4,4 km/h * övriga motorvägar, +12,1 km/h.

II

En ökning av hastighetsnivån har även påvisatsför tvåfältsvågar

med hastighetsgränsen 90 km/h. Även för Övriga vägar finns en

tendens till hastighetsökning.

Sommaren 1991 fick tvåfälts llO-väg och motortrafikled tillbaka

llO-gränsen sommartid. En ökning av ca 9 km/h påvisades för båda

vägtyperna.

Även för tvåfältsväg med 90 km/h påvisades en hastighetsökning.

För resterande vägtyper fanns en genomgående tendens till has-tighetsökning.

En jämförelse mellan 1988, året före hastighetssänkningarna, och

1991, året efter hastighetssänkningarna, visar att

miljömotor-vägarna, som fått 90-gränsen permanentad, nu har ca 9,5 km/h

lägre hastighet än juli 1988. Något anmärkningsvärt är att

öv-riga motorvägars hastighetsnivå för juli månad är fortfarande lägre än 1988! Någon sådan hastighetssänkning kan inte påvisas

för tvåfältsvågar.

Ett genomgående mönster är att när hastighetsgränserna ändrats

på någon eller några vägtyper så följer hastighetsnivån med även på övriga vägtyper.

1 BAKGRUND

VTI har sedan 1980 kontinuerligt följt hastighetsutvecklingen på vägar och gator i Sverige. Sedan 1987 genomförs ett mer omfat-tande mätprogram än tidigare, vilket möjliggjorts genom

ekono-miska bidrag från Vägverket, Trafiksäkerhetsverket och NTF.

Resultaten av VTIs uppföljande hastighetsmätningar på landsväg har redovisats enligt följande:

* ett VTI-meddelande per år med redovisning av data från

en-skilda mätningar och med hastighetsutvecklingen för helt år, se exempelvis referens (20). I meddelandet görs redovisning för samtliga fordonstyper

* olika notat respektive PM avseende utvecklingen är från år

samt under året. Redovisningen har hittills begränsats till personbilar utan släp, se exempelvis referens (16).

Föreliggande redovisning bygger på data insamlade under juli månad åren 1983, 1986-1991.

Juli månad är speciell ur trafiksynpunkt eftersom en stor del av trafiken då utgörs av semesterresor. Andelen lastbilar är där-till lägre under denna tid. Tidigare studier visar att

hastig-heterna för personbilar då är lägre än för annan tid på året.

Utöver dessa speciella förhållanden hade vi en generell sänkning av hastighetsgränsen från 110 till 90 km/h sommaren 1989. På de sk miljömotorvägarna permanentades sänkningen av

hastighetsgrän-serna.

Sommaren 1990 upprepades sänkningen av hastighetsgränsen 110

km/h men endast på tvåfältsvägar.

2 METOD

Mätning av hastighet har utförts med en utrustning utvecklad av VTI och som benämns TA89. Med TA89 registreras tidpunkter för axelpassager över två givare. Detta material utvärderas med sta-tistikprogram anpassade till TA89-ans utdata.

Hastighetsnivån i ett vägsnitt beror utav ett stort antal

fakto-rer. Dessa faktorer kan vara mer eller mindre stabila i tiden. Normalt är ju den geometriska utformningen och hastighetsbe-gränsningen konstanta under längre tid. Typ av slitlager och

dess beskaffenhet är förhållanden som kan variera år från år medan väglag och väderlek kan variera timme för timme. Även has-tighetsutveckling år från år skulle kunna vara mer eller mindre

beroende av de uppräknade förhållandena. Eftersom den årliga hastighetsutvecklingen är ganska liten, krävs självfallet omfat-tande mätningar för att med acceptabel säkerhet kunna skatta de normala hastighetsförändringarna. För att med acceptabel säker-het kunna skattade normala årliga hastighetseffekterna utförs nu per år ca 340 mätningar på landsväg. Dessa mätningar har för-delats på ca 60 mätplatser. Per mätplats utförs normalt 5-6 mät-ningar per år varav en under juli månad. För att reducera in-verkan av hastighetens samvariation med månad och veckodag så återkommer man alltid samma månader och samma veckodag till en och samma matplats.

Mätplatserna har genomgående valts på raka horisontala och be-lagda vägar.

En mätning i en punkt skall omfatta 24 timmar. Beroende på

appa-ratproblem kan tidsbortfall uppstå. Om antalet mättimmar inte

avviker mer än 6 timmar från det eftersträvade antalet accepte-ras mätningen.

Som resultat av statistikkörningen med de till TA89 hörande ut-värderingsprogrammen erhålls olika hastighetsdata för följande

fordonstyper:

* mc

* personbil utan släp * personbil med släp * lastbil utan släp * lastbil med släp

* buss utan och med släp.

Denna redovisning begränsas till medianhastigheten för person-bilar. Beträffande väglag har mätdata begränsats till dygn under vilka väglaget har kunnat karaktäriseras som torr barmark. Ana-lys av hastighetsutvecklingen med tiden utförs med hjälp av variansanalys där par av mätningar gjorda på samma plats och

samma tid två olika år jämföres.

I analyserna utgör medianvärdet för en mätning d v 3 materialet från en mätplats under ett dygn en observation. För en plats på motorväg räknas varje riktning som en egen observation.

Hastighetsförändringen skattas med ett viktat medelvärde på differenserna från varje mätplats.

Separata analyser har utförts för följande grupper av data: * hastighetsbegränsning 70 km/h

* hastighetsbegränsning 90 km/h

* hastighetsbegränsning 110 km/h (år 1989 och 1990 sänkt till

90 km/h)

* hastighetsbegränsning 110 km/h på motortrafikled (år 1989 och

1990 sänkt till 90 km/h)

* hastighetsbegränsning 90 km/h på motorväg

* hastighetsbegränsning 110 km/h på motorväg (år 1989 sänkt

till 90 km/h).

Denna analys begränsas till mätdata från månaden juli åren 1983

och 1986-1991. 1991 förekom inga hastighetsgränssänkningar så

tillståndet var då detsamma som före 1989.

Utöver mätdata från juli har även årsvärden redovisats för möj-lighet till jämförelse.

RESULTAT

I tabell 1 redovisas uppskattad hastighetsutveckling under juli i

kategori

form av differenser på medianhastigheten (v50) per

mätplats-(på tvåfältsvägar med hastighetsgränsen 70, 90 och 110

km/h samt motorvägar med hastighetsgränsen 90 och 110 km/h.) Hastighetsutvecklingen redovisas för perioderna 1983-1986, 1986-1987,

sonbilar vid torr barmark.

1987-1988, 1988-1989, 1989-1990, 1990-1991 och avser

per-Hastighetsförändringarna anges med 95 %-iga konfidensintervall. Intervallen är gjorda individuellt för varje angiven

hastighets-differens.

Tabell 1. Medianhastighetens förändringar för personbilar på

landsväg avseende olika hastighetsgränser och

väg-typer under juli månad mellan åren 1983, 1986-1991.

Vågtyp 70- 90- 110- 110- motorväg

År tvåfâltsväg tvåfâltsvâg tvåfâltsvâg motortrafikled miljö övriga

1983- (110 - 110) (110 - 110)

-1986

+O'5 i1r6 '0r5 ilro ilrâ_;älrl

+2,1 :3,7 +0,1 :3,1

1936_ (110 - 110) (110 - 110)

-1987

+1'O il'5 +0r7 i0r8 ier__Elil

-0,4 :3,7 -0,2 :3,1

1987- (110 - 110) (110 - 110)

-1988

*0:6 till +0,1 :0,7 +0,8 :1,2

+2,4 :2,7 +2,1 :3,1

* * 'k * 1938- (110 - 90) (110 - 90) (110 - 90) (110.» 90) _1989 -212 :1,0 -2,5 :0,6 -11,1 :2,1 -12,3 :8,0 -14,0 :2,4 -15,2 :2,8 1* 1989_ (90 - 90) (90 - 90) (90 - 90) (90 - 110)

-1990

+0'9 ilrl iliê__59:â +1,4 :1,7

+2,6 :9,9

+4,4 :1,2 +12,1 :2,4

1990_ (90 _9110)* (90 - 110)* (90 - 90) (110 - 110)

-1991

+0'7 :1'0 +112 iorö *9:0 :2:1

i§r2__2§:9

+0,9 ilrl -0,7 :2,6

Vâgtyp 70- 90- 110- 110- motorväg

tvåfâltsvâg tvåfâltsvâg tvåfâltsvåg.motortrafikled miljö Övriga

*

1988- (110 - 90) (110 - 110)

_1991 +011 :110 '0/5 10,6 +0,2 11,4 +0,7 :8,0 -915 tåg] _3,8 :311

*k _{Förändring av hastighetsgräns}

Understrukna värden signifikanta

VTI MEDDELANDE 660

mellan de två åren.

Särskilt intressant är resultaten av hastighetsgränssänkningarna

1989 och 1990 från 110 till 90 km/h. På vanliga tvåfältsvägar som fick hastighetsgränsen ändrad från 110 till 90 km/h minskade

medianhastigheten med ca 11 km/h 1989. 1990 visade på en liten ökning som dock ej var signifikant. 1991 då 110-gränsen inte

ändrades blev hastigheten 9 km/h högre än 1990. Resultatet från analysen för 1988-1991 visar att hastigheten i stort sett åter-gått till 1988 års nivå.

På motortrafiklederna fick vi 1989 en minskning på ca 12 km/h;

1990 en icke signifikant Ökning; 1991 en ökning med ca 9 km/h.

Ökningarna tillsammans motsvarar ungefär minskningen 1989 dvs även här kan man anse att nivån ligger ungefär som 1988.

Medianhastigheten på miljömotorvägarna minskade med ca 14 km/h 1989. 1990 hade hastigheten ökat med ca 4,4 km/h. Den

resulte-rande effekten 1991 är en signifikant sänkning med 9,5 km/h

jäm-fört med 1988.

På övriga motorvägar minskade hastigheten med ca 15 km/h 1989.

1990 med den ordinarie hastighetsgränsen på 110 km/h ökade has-tigheten jämfört med juli 1989 med ca 12 km/h. Något överraskan-de finner man att hastigheterna under juli 1991 fortfarande

ligger ca 3,8 km/h lägre än under juli 1988. Kan sänkningen på

"miljö"-motorvägarna ge en effekt på övriga motorvägar dvs en liknande effekt som kunde observeras på 70- och 90-vägar 1989?

Ett viktigt resultat är att hastigheterna 1989 även sänktes på

70- och 90-vägar dvs de vägar som ej omfattades av hastighets-gränssänkningen. Sänkningen blev drygt 2 km/h.

110-motorvägarna har fortfarande lägre hastigheter under juli än de hade före hastighetsgränssänkningsperioden. 90-motorvägarna har ökat med ca 4,5 km/h efter 1989, dvs av den ursprungliga

sänkningen på 14,5 km/h kan man anse att det numera återstår ca

9,5 km/h.

Utvecklingen under juli månad kan

under hela året, se tabell 2.

jämföras med utvecklingen

Tabell 2. Hastighetsförändringar i medianhastigheten för per-sonbilar på landsväg vid olika hastighetsgränser och vägtyper t o m juni 1991. Avser mätningar under hela

året.

ägtyp 70- 90- 110- 110 90 110

År tvåfâltsvâg tvåfâltsvâg tvåfâltsvâg motortrafikled motorväg motorväg 1980-_1981 -1,0 :1,1 -0,7 :1,0 -0,2 :1,1 +1,2 :1,9 1981- + + + _1985 +2,3 -0,6 +3,0 -1,1 +3,8 _1,2 +4,6 :2,5 1985-_1987 -0,8 :1,1 -1,0 :1,0 -0,5 :1,1 +1,7 :2,1

1987'

0 0 +0 6 +0 9 +0 6 +1 6 +0 7

+1 5 +1 0

'-1988 ' _ I I " I I _ 1 ...L-*_L_

i?åå§

-0,9 :0,6 -1,4 :0,5 -2,0 :0,7

-0,9 :1,0

1989 0*

_1996 +0,7 :0,6 +0,8 :0,5 +0,6 :0,8 +0,6 :0,8 +2,4 :1,8 +1,2 :1,0

1990 *

_1991 +1,2 :0,9 +0,4 :0,8 +0,5 :1,4 +0,3 :1,3 +1,1 :2,1 +1,0 :1,5

1980'

+

2

+

0 +

6, + ,7

_1991 +1,5 _1,0 + ,1 -1,1 +5, 1,4 + 6 -1

o Resultatet 1989-90 uppdaterat sedan föregående notat.

* Differenserna bildade m h a variansanalys.

Understrukna värden signifikanta på 95 %-nivå.

Observera att tabell 2 innehåller samma data som tabell 1 som en

delmångd. Det är svårt att dra några direkta slutsatser vid

jäm-förelse av tabellerna. Skillnader skulle kunna gälla för 70-väg

och 110-motorväg. Enligt tabell 2 tycks det för hela året ha skett en Ökning för 70-väg och för 110-motorväg minst en ökning från 1988 till 1989.

10

11

REFERENSER

Kolsrud, B., Nilsson, G.K. och Rigefalk, S.:

Has-tighetsuppföljning på landsväg. Mätresultat vin-tern 1979/80 - hösten 1980. Meddelande nr 337.

Statens väg- och trafikinstitut, Linköping 1983

Kolsrud, B., Nilsson, G.K. och Rigefalk, S.:

Has-tighetsuppföljning på landsväg; Mätresultat vin-tern 1980/81 - hösten 1981. Meddelande nr 345.

Statens väg- och trafikinstitut, Linköping 1983 Kolsrud, B.: Hastigheter i landsvägstrafik. Olika

faktorers inverkan på hastigheten för lätta bilar

på rak och plan väg. Meddelande nr 390. Statens väg- och trafikinstitut, Linköping 1984

Kolsrud, B.: Hastigheter i landsvägstrafik. An-passning till Skyltad hastighet. Meddelande nr 415. Statens väg- och trafikinstitut, Linköping 1984

Kolsrud, B., Nilsson, G.K. och Rigefalk, S.:

Has-tighetsuppföljning på landsväg. Mätresultat vin-tern 1981/82 - hösten 1982. Meddelande nr 397.

Statens väg- och trafikinstitut, Linköping 1984 Nilsson, G.K.: Undersökning av personbilars

has-tighet dels vid halt och dels vid torrt väglag på

vägar med hastighetsgränserna 90 och 110 km/h. Meddelande nr 389. Statens väg- och trafikinsti-tut, Linköping 1984

Kolsrud, B., Nilsson, G.K. och Rigefalk, S.:

Has-tighetsuppföljning på landsväg. Mätresultat vin-tern 1982/83 - hösten 1983. Meddelande nr 409. Statens väg- och trafikinstitut, Linköping 1984

Nilsson, G.K.: MC-hastigheter på landsväg;

Medde-lande nr 436. Statens väg- och trafikinstitut, Linköping 1985

Nilsson, G.K.: Hastighetsutvecklingen 1982-1985.

Promemoria. Statens väg- och trafikinstitut,

Lin-köping 1985

Nilsson, G.: Hastighetsutvecklingen på

landsbygds-vägar 1980-1985. Promemoria. Statens väg- och tra-fikinstitut, Linköping 1985

Nilsson, G.K. och Rigefalk, S.: Hastighetsuppfölj-ning på landsväg. Mâtresultat 1984. Meddelande nr 485. Statens väg- och trafikinstitut, Linköping 1986

12 13 14 15 16 17 18 19 20

Nilsson, G.K. och Rigefalk, S.:

Hastighetsuppfölj-ning på landsväg; Måtresultat 1985. Meddelande nr

499. Statens väg- och trafikinstitut, Linköping 1986

Nilsson, G.K. och Rigefalk, S.:

Hastighetsuppfölj-ning på landsväg; Måtresultat 1986. Meddelande nr

568. Statens väg- och trafikinstitut, Linköping

1988

Nilsson, G.K.: Hastighetsutvecklingen för

person-bilar, utan släp, på landsvâgar i Sverige.

Måt-ningar fr 0 m.1980 t o m.juni 1988. Notat nr T 56. Statens väg- och trafikinstitut, Linköping 1989

Nilsson, G.K.: Hastighetsutvecklingen för

person-bilar på landsvâgar i Sverige. Måtningar fr 02m 1980 t o m.sept 1990. Notat nr T 103. Statens väg- och trafikinstitut, Linköping 1991

Nilsson, G.K.: Hastighetsutvecklingen för

person-bilar på landsvâgar i Sverige. Måtningar fr ozm

1980 t o m.juni 1991. Notat nr T 110. Statens väg-och trafikinstitut, Linköping 1991

Nilsson, G.K.: Personbilars hastighet som.funktion av variabler sam beskriver resan, fordonet och bilägaren. Meddelande nr 589. Statens väg- och trafikinstitut, Linköping 1989

Nilsson, G.K. och Rigefalk, S.:

Hastighetsuppfölj-ning på landsväg..Mâtresultat 1987. Meddelande nr

610. Statens väg- ochtrafikinstitut, Linköping 1990

Nilsson, G.K. och Rigefalk, S.:

Hastighetsuppfölj-ning på landsväg; Måtresultat 1988. Meddelande nr

617. Statens väg- och trafikinstitut, Linköping 1990

Nilsson, G.K.: Hastighetsuppföljning på landsväg.

Måtresultat 1989. Meddelande nr 627. Statens väg-och trafikinstitut, Linköping 1990