• No results found

”En månad för att ringa ett samtal”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "”En månad för att ringa ett samtal”"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

27

Nuförtiden kommer det sällan ut någ- ra framgångssagor från Afghanistan, men det finns ett par. Landets utveck- ling inom IT-sektorn är en sådan. Myck- et tack vare landets IT-minister Amirzai Sangin, som i 22 år bodde i Sverige.

Text & bild | Erik Halkjaer

Amirzai Sangin befinner sig i Stockholm ett par soliga dagar i maj. Mellan möten med näringslivsminister Anna-Karin Hatt och representanter för bland andra Telia och Sida ger han ett par intervjuer. För Dagens Industris reporter berättar han en historia, som sen inte återges i den publi- cerade artikeln:

– För några år sedan stötte jag på en man i Panshirdalen som berättade att han, före det fanns mobiltelefoni i Afghanistan, gick i fyra-fem dagar till en väg för att se- dan vänta på en buss till stan för att ringa ett utlandssamtal. Väl i stan fick han skriva upp sig på en kölista till en satellittelefon.

Då kön var lång brukade han ta bussen till- baka och gå hem igen. För att sedan någon vecka senare göra samma tur för att ringa själva samtalet. Det tog honom en månad att ringa en vän i utlandet.

När Amirzai Sangin kom tillbaka till Afghanistan 2002 fanns det 15 000 telefon- linjer i landet. De var jämt fördelade mellan städerna Kabul, Mazar-e-Sharif och Herat.

Någon linje mellan städerna eller ut ur lan-

det fanns inte. Man kunde alltså bara ringa till någon i samma stad som man bodde, om man nu bodde i någon av dessa städer, vil- ket majoriteten av befolkningen inte gjorde.

Nästan alla har en mobil idag

Idag täcks 90 procent av Afghanistan av mobiltelefoni. Det finns drygt 21 miljoner mobiltelefoner i landet. Räknar man inte med barn under 18 år innebär det att nästan alla vuxna afghaner har en mobiltelefon.

– Om ett och ett halvt år ser vi att 80 procent av landet har 3g-täckning, säger Amirzai Sangin.

En välutvecklad IT-sektor är för minis- tern, som under 1980- och 1990-talet job- bade inom gamla Televerkets satsning på mobiltelefoni i Sverige och andra länder, en förutsättning för att ge fler människor i Afghanistan tillgång till bra utbildning och hälsovård.

En stor del av framgångssagan bakom den explosiva IT-utvecklingen är ett gott investeringsklimat. Sangin och hans kol- legor har satsat på låga skatter för investe- rarna och löften om rättssäkerhet, att inte låta investerarna hamna i kläm i en snårig byråkrati. Detta har också lett till förhål- landevis låga samtals- och abonnemangs- kostnader, enligt Sangin.

Till de kritiker och företagare som kla- gar på korruption har Sangin bara ett råd:

– Kan man inte säga nej till korruption ska man inte investera i Afghanistan. •

I april kom 13 afghanska lärarutbildare till Karlstad universitet för att lägga fram sina magisteruppsatser. En av dem var Shafiullah Sharifi.

Text | Robin Knutsson, Karlstad universitet Under de över 30 år som Afghanistan varit drabbat av krig har många i den utsatta be- folkningen gått miste om utbildning, men från att en miljon barn gick i skolan för tio år sedan går nu sex-åtta miljoner i skolan.

Numer söker drygt 200 000 afghaner även till universitet.

Trots att allt fler vill studera vidare på högskolan är antalet platser fortfarande få.

Bara mellan 30 000 och 40 000 kan räkna med att få plats.

– Vi har gjort stora framsteg, men för att utvecklas behöver vi bygga ut universiteten, säger Shafiullah Sharifi. Problemet ligger inte hos folket, vi vill studera. Problemet ligger hos regeringen som inte kan tillhan- dahålla tillräckligt med studieplatser.

Skolan har fått starkare ställning

Allmänhetens inställning till utbildning har också förändrats dramatiskt de senaste tio åren. Många ser numer skolan som en viktig del av vardagen.

– Förr frågade man folk vad som var viktigt för landets utveckling och de sva- rade alltid vägar, el och liknande, säger Sa- fiullah. Givetvis är utbyggnaden av infra- struktur fortfarande prioriterad, men det finns en tydlig tendens att folk även anser att utbildning och hälsa är viktigt.

Utbildningsprojektet som Shafiullah är en del av heter Lärarutbildares magisterpro- gram (Teacher Educators Master Program, TEMP), ett unikt samarbetsprojekt mellan Karlstad universitet, Afghanistans utbild- ningsdepartement, Sida och Svenska Af- ghanistankommittén som syftar till att höja kvalitén i den afghanska lärarutbildningen.

Projektet pågår under perioden 2012- 2014 och totalt utbildas cirka 80 lärarutbil- dare. •

”En månad för att ringa ett samtal”

Unikt projekt höjer kvaliteten på utbildningen

Afghanistans IT-minister Amirzai Sangin talar på ett seminarium på Sida.

Läs mer om TEMP på www.sak.se

Afghanistan-nytt 2013:02

References

Related documents

Man skulle kunna beskriva det som att den information Johan Norman förmedlar till de andra är ofullständig (om detta sker medvetet eller omedvetet kan inte jag ta ställning

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om lärande och undervisning i informell statistisk inferens. I studien användes en kvalitativ

The results of the comparative experiments involving mica flotation in stainless steel and iron-rich environments show clearly that selectivity with respect to microcline, and

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

Den första slutsatsen från den empiriska analysen är att det bland eleverna i undersökningen finns ett stöd för demokrati i allmänhet och, även mer specifikt,

2 AS – Förkortning för Aspergers syndrom (Både AS och Aspergers syndrom kommer att användas för att få flyt i språket).. klass för elever med denna diagnos. Under

tolkningar och att dessa kan skilja sig från det budskap som var ämnat. Under hela analyseringsprocessen har vi försökt att undvika misstolkningar vi har bland annat valt att

Sedan ges en beskrivning av Stenparkens nedre terrass utifrån dess fysiska förutsättningar, och även ett flertal andra kvalitativa förutsättningar, som läggs som grund för en