Normkritisk medvetenhet och oro
En kvalitativ studie om förskollärares arbete att stärka barns förståelse för integritet och den normkritiska praktikens komplexitet
ELIN ANDERSSON CATHRIN GARDEBLAD
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik
Självständigt arbete – förskolepedagogiskt område Grundnivå, 15 hp.
Handledare: Johannes Rytzler Examinator:
Eva Ärlemalm-Hagsér
Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE
kultur och kommunikation Kurskod PEA098 15 hp
Termin 7 År 2020 SAMMANFATTNING
_______________________________________________________ Elin Andersson och Cathrin Gardeblad
Normkritisk medvetenhet och oro
En kvalitativ studie om förskollärares syn på arbetet med att stärka barns förståelse för integritet och den normkritiska praktikens komplexitet
Norm critical awareness and concern
A qualitative study based on preschool teachers and their work about children's understanding for integrity and the complexity of norm critical practise
Årtal: 2020 Antal sidor: 34
_______________________________________________________ Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar om barns integritet och hur förskollärare ser på den undervisning som fokuserar på barns integritet och rätt att bestämma över sin egen kropp. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma förskollärare. Normkritiskt perspektiv används som teori för analys och tolkning. Resultatet visar att förskollärarna vi intervjuade menar att förhållningssätt ses som grunden till arbetet kring att stärka barns integritet. Att visa respekt, bemöta och vara lyhörd för barns uttryck är en viktig del i detta arbete. Språket blir en viktig del för att undervisa i ämnet integritet samt att sätta ord på saker och samtala med barnen. En viss osäkerhet framgår kring förskollärarnas närhet och distans till barns integritet. Slutsatsen är att arbetet med barns integritet är komplext, där förskollärares förhållningssätt ses som grunden till arbetet med att värna om barns integritet. En osäkerhet om hur förskollärare ska bemöta olika situationer kan
begränsa detta arbete.
_______________________________________________________ Nyckelord: Normkritiskt perspektiv, normkritisk pedagogik, förskola, förhållningssätt, integritet
Innehåll
1. Inledning 1
1.1 Syfte och frågeställningar 2
1.2 Uppsatsens olika delar 2
2. Bakgrund 3
2.1 Integritet 3
2.2 Barns integritet i relation till styrdokument 3
2.3 Från styrdokument till praktiskt arbete 4
2.4 Om normer och makt 5
2.5 Sammanfattning 6
3. Teori 8
3.1 En unik historia 8
3.2 Normkritiskt perspektiv 8
3.3 Normkritisk pedagogik 9
3.3.1 Ett arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkningar 9
3.3.2 Makt och normer i förskolan 9
3.3.3 Strategier för normkritiskt arbete i praktiken 10
3.4 Kritik mot normkritik 10
3.5 Sammanfattning 11
4. Tidigare forskning 12
4.1 Litteratursökning 12
4.2 Barnsyn och förhållningssätt 12
4.3 Undervisning i relation till barns integritet 13
4.4 Ett förebyggande arbete 13
4.5 Att möta hinder/dilemman 14
4.6 Sammanfattning 14 5 Metod 16 5.1 Metodval 16 5.2 Urval 16 5.3 Genomförande 16 5.4 Datainsamling 17 5.5 Databearbetning 17 5.6 Etiska aspekter 18 5.7 Studiens tillförlitlighet 18 6 Resultat 20
6.1 Respekt som grundläggande förhållningssätt 20
6.2 Att sätta ord på saker 21
6.5 Dilemman 22
6.6 Tillsammans för barnets bästa 23
6.7 Sammanfattning 24
7 Analys 25
7.1 Det normkritiska arbetet 25
7.2 Barn visar motstånd 26
7.3 Normkritisk pedagogik kan skapa osäkerhet 26
7.4 Lyhördhet som en pedagogiskt färgad normkritik 27
8 Diskussion 29
8.1 Resultatdiskussion 29
8.1.1 Barn har rätt till sin egen kropp 29
8.1.2 Att undervisa om barns integritet 30
8.1.3 Förskollärare känner oro 30
8.1.4 Ett större ansvar 31
8.2 Metoddiskussion 32
8.3 Slutsats och fortsatt studie 33
Referenser 35
Bilaga 1 Bilaga 2
1. Inledning
Under vår studietid och som verksamma inom förskolan har vi uppmärksammat att många förskollärare tycker det känns svårt att arbeta med och samtala om barns integritet och barns rätt till sin egen kropp. Detta är något som vi själva från egen erfarenhet känner igen oss i. Fysisk kontakt är ett grundläggande mänskligt behov som behövs för att bygga upp förtroendefulla relationer mellan barn och pedagog. Forskning visar att pedagoger i förskolan är mer försiktiga i sitt sätt att fysiskt röra barnen då det finns en rädsla för att bli felaktigt anklagad för olämplig beröring (Johansson, Åberg & Hedlin, 2020). I en artikel i tidningen Förskolan (2018) nämns att Metoo rörelsen visar på att sexuella trakasserier är ett samhällsproblem, vidare i denna artikel menar Christian Eidevald, universitetslektor och genusforskare är integritet något som förskollärare måste arbeta med i förskolan för att förebygga sexuella trakasserier. Undersökningar visar att förskollärare tycker att det egna förhållningssättet till barns integritet är en fråga som är känslig. Detta är därför ett ämne vi vill fördjupa oss inom. Denna studie kommer att belysa hur förskollärare resonerar kring barns integritet, rätten till sin kropp och på vilket sätt de undervisar om detta i förskolan.
Förskolan är en plats där alla barn skall känna sig trygga och tas om hand med stor omsorg (Skolverket, 2018), detta gör att förskollärare befinner sig i situationer där närkontakt med barnen är en nödvändighet. Såsom vid hygiensituationer, som blöjbyten och att behöva torka näsan. Eller barn som vill sitta i knät och vill bli kramad för att tröstas. Läroplanen för förskolan reviderades 2018 och där lyfts det fram att barnen skall utveckla förståelse för och bli medveten om sin kroppsliga och personliga integritet. Likväl att förskollärare skall respektera barns integritet. Vidare kan vi läsa i läroplanen för förskolan att förskolan ska spegla de värden och rättigheter som barnkonventionen ger uttryck för och även låta barnen få kännedom om sina rättigheter (Skolverket, 2018). Barnkonventionen har vi i Sverige varit bundna till sedan 1990, men i Januari 2020 blev den även lag. Det innebär att den får en högre status och det blir tydligare att barn är egna individer och har egna rättigheter. I artikel 2 står det att alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter och att ingen får diskrimineras (UNICEF, 2016).
Förskollärare måste ge barn verktyg för att värna om sin kroppsliga integritet, men även att lyssna när någon annan säger ifrån när något känns fel. Förskollärare bör undervisa om och samtala med barnen om alla kroppsdelar som snippa, snopp och även om gränser, barnen får på så sätt ett redskap för att upprätthålla sina gränser. Genom att även arbeta med barns sexualitet blir det en skyddsåtgärd mot övergrepp. “Barn i förskolan är inte för små för en åldersanpassad sexualkunskap” (Salmson & Ivarsson, 2019, s. 138). Rädda barnen har gett ut en folder som heter Stopp! Min kropp! som är en handbok med konkreta tips för vuxna om hur de kan prata med barn om vad som är privat område, andra frågor som rör kroppen, gränsdragning och sexualitet som kan vara till hjälp i detta ämne (Norlén, 2013). Tre ska bli noll är en ideell förening som arbetar för att förhindra att barn utsätts för sexuella övergrepp. Föreningen har
upprättat Förskolebrevet där det finns riktlinjer för hur pedagoger i förskolan kan förhålla sig i arbetet med barns integritet. Förskolebrevet vill sprida kunskap om förebyggande rutiner och verka för att alla barn får en trygg barndom, vilket de har rätt till (Tre ska bli noll, 2017-01-01).
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med vår studie är att utifrån ett normkritiskt perspektiv undersöka hur förskollärare resonerar om barns integritet och hur förskollärare ser på den undervisning som fokuserar barns integritet och rätt att bestämma över sin egen kropp. Våra frågeställningar är följande.
Hur resonerar förskollärare kring barns integritet?
Hur ser förskollärare på den undervisning som fokuserar på barns integritet?
1.2 Uppsatsens olika delar
Inledningsvis presenteras vårt problemområde tillsammans med studiens syfte och de frågeställningar vi valt att undersöka. I kapitel 2 presenteras bakgrunden för vår studie med koppling till litteratur och styrdokument. Vidare skriver vi fram begreppet integritet i relation till styrdokumenten och det praktiska arbetet i förskolan och dess utmaningar. Därefter följer kapitel 3 vilket blir den teoretiska utgångspunkten för studien, där vi presenterar två dimensioner av normkritik, normkritik som vetenskapligt perspektiv och normkritik som pedagogiskt förhållningssätt. I kapitel 4 presenteras tidigare forskning vars innehåll är relevant för studien. Kapitel 5 är ett metodavsnitt, där presenteras metodval, urval, genomförande, datainsamling, databearbetning, etiska aspekter och studiens tillförlitlighet. Därefter presenteras studiens resultat i kapitel 6, vidare har resultatet delats upp i olika teman som baseras på åtta intervjuade förskollärares uppfattningar och undervisning som fokuserar barns integritet. Efter presentation av resultatet framgår analys av resultatet ur ett normkritiskt perspektiv, kapitel 7. Fortsättningsvis presenteras kapitel 8 med en diskussion av studiens resultat kopplat till ett normkritiskt perspektiv, litteratur, tidigare forskning och styrdokument. Därefter presenteras en metoddiskussion, följt av slutsats och förslag på fortsatt studie.
2. Bakgrund
I detta avsnitt skriver vi fram begreppet integritet som ett centralt begrepp för både förskolans praktik och vår egen studie. Vi lyfter skillnaden mellan fysisk och personlig integritet och dess innebörd. Vidare kommer vi att presentera en kort historisk framväxt av hur synen på integritet har förändrats i relation till förskolans styrdokument. Fortsättningsvis följer en beskrivning om förskollärares praktiska undervisning om barns integritet och kroppen samt förskollärares pedagogiska utmaningar. Slutligen kommer vi att undersöka hur normer och makt påverkar förskollärares arbete med barns integritet. Avslutningsvis följer en kort sammanfattning. Bakgrunden presenteras under rubrikerna, 2.1 “Integritet”, 2.2 “Barns integritet i relation till styrdokument”, 2.3 “Från styrdokument till praktiskt arbete”, 2.4 “Om normer och makt” och 2.5 “Sammanfattning”.
2.1 Integritet
I vår studie utgår vi från Johanssons (2005) beskrivning av begreppet integritet. Författaren förklarar integritet som något alla människor har, en personlig sfär. Det innebär att varje människa har gränser för sin egen identitet kopplat till rättigheter och skyldigheter. En gräns för närhet och avstånd till andra människor. Integritet kan delas in i fysisk integritet och personlig integritet. Fysisk integritet innebär alla människors rätt att bestämma över sin egen kropp och innebär gränser för hur nära andra människor får komma kroppsligt. Personlig integritet innebär alla människors rätt att uttrycka sina personliga åsikter och tankar utan att bli kränkta. Det kan innebära varje människas rätt att själv bestämma vart gränsen går för sin egen kropp, vilket i förskolan kan innebära att som pedagog visa respekt. Vidare förklarar författaren att förskollärare kan hjälpa barn att förstå och upptäcka gränser för sin egen och andras integritet. Nationalencyklopedin (NEO, 2004) beskriver att integritet har samband med en persons värdighet. Att kränka en person psykiskt kan innebära förnedring och trakasserier medan den fysiska integriteten kan kränkas av våld eller tvång.
2.2 Barns integritet i relation till styrdokument
Arbetet för barns rättigheter har pågått i många år och har resulterat i att FN:s konvention om barns rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989, barnkonventionen som den även kallas trädde i kraft 2 september 1990. Den består av 54 viktiga artiklar med bestämmelser om mänskliga rättigheter som gäller barn. I artikel 19 står det att “Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp” (UNICEF, 2016).
Förskolan är det första steget i utbildningssystemet och måste följa de styrdokument och riktlinjer som finns och 1998 kom den första läroplanen för förskolan Lpfö-98 (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2015). Diskrimineringslagen trädde i kraft 1 januari 2009 och dess
bland annat förstärka det pedagogiska uppdraget. En förändring i diskrimineringslagen skedde 2017 och det innebar att förskolan måste ha en plan för att förebygga kränkande behandling som relaterar till de sju diskrimineringsgrunderna som är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder (SFS, 2008:567). Denna plan ska innehålla aktiva åtgärder och en handlingsplan med stöd i det dagliga arbetet.
Läroplanen för förskolan Lpfö-18 reviderades 2018 och den nya versionen gäller från 1 juli 2019. I Lpfö-18 lyfts att “förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet” (Skolverket, 2018 s.13). Just kroppslig och personlig integritet nämndes inte i tidigare läroplaner, vilket är ett förtydligande för mer likvärdigt arbete med barns medvetenhet i sin rätt till integritet. Revideringen ska förhöja kvaliteten i förskolan (Utbildningsdepartementet, 2018).
Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. I förskolan skall barn få kännedom om sina rättigheter och förskolan skall spegla de värden och rättigheter som barnkonventionen ger uttryck för (Skolverket, 2018). Däremot visar undersökningar att det i många förskolor brister i värdegrundsarbetet och att barn inte vet om sina rättigheter enligt barnkonventionen. Barnen är med och formar vårt samhälle och de behöver kunskap om demokrati och mänskliga rättigheter. Normer måste synliggöras och granskas i arbetet med allas lika värde. Förskolan ska förmedla kunskaper och värden och arbetet med värdegrunden ska genomsyra detta. Förhållningssätt, samtal och relationer visar sig genom studier vara centralt i detta arbete (Skolverket, 2013).
2.3 Från styrdokument till praktiskt arbete
Vi går vidare från styrdokument till att undersöka hur undervisning kan bedrivas i det praktiska arbetet. Dolk (2011) nämner att just det praktiska arbetet med likabehandling gör att pedagoger känner osäkerhet. Styrdokumenten talar om att förskollärare ska arbeta mot mål men inte hur detta ska gå till i praktiken. Det är upp till förskolläraren och arbetslaget att tolka. Integritet är ett viktigt ämne som barn bör utveckla förståelse för redan i förskolan, det för att förhindra negativa konsekvenser i framtiden. Barn behöver lära om respekt, sina egna och andras gränser (Johansson, 2005). Då vi saknar forskning om förskollärares praktiska arbete med integritet har vi valt att använda oss av Salmson och Ivarssons (2019) bok som är en praktiskt inriktad bok om normkritik. Författarna skriver följande: “Att respektera sig själv och sin kropp är en förutsättning för att kunna respektera andra barns, och senare andras vuxnas kroppar och sexualitet” (s. 136). Detta innebär att både vuxna och barn behöver lära sig mer om barns sexualitet. Barnen behöver kunna sätta ord på sina kroppsdelar och kunna förstå kroppens olika signaler. De vuxna måste våga prata med barnen om kroppen och dess gränser (Norlén, 2013). Språket och lyssnandet är en viktig del i arbetet med att bygga normer. Det är
viktigt att tänka på hur förskollärare uttrycker sig och den medvetenheten ökar när förskollärare börjar arbeta konkret (Salmson & Ivarsson, 2019).
Genom lek och drama kan barn lära om kroppen (Salmson & Ivarsson, 2019). För många kan det kännas utmanande att bråka med normer då synen på sig själv ifrågasätts. Miljön i förskolan ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera till samspel. Den ska också erbjuda varierade aktiviteter och många olika valmöjligheter oavsett könstillhörighet (Skolverket, 2018). Om barn får möjlighet att se och förstå världen på många olika sätt får de en chans att utveckla kritiskt tänkande (Dolk, 2011). Pedagogisk dokumentation är ett verktyg för att få syn på förgivettaganden, det som styr hur vi handlar och som både ger möjligheter och begränsar barns subjektskapande (Hulth & Schönbäck, 2011). Vid dokumentation ska den kroppsliga och personliga integriteten respekteras (Skolverket, 2018). Det kan handla om att fråga barnet om hen vill fotas för dokumentation.
Enligt läroplanen för förskolan ska värderingar synliggöras i den dagliga verksamheten och genom konkreta upplevelser ska barn få möjlighet att tillägna sig etiska värden och normer (Skolverket, 2018). Salmson och Ivarsson (2019) förklarar att detta inte alltid är möjligt att tillgodose genom konkret och fysisk form, och då är böcker ett ypperligt alternativ. Ett verktyg för att arbeta med normer är böcker och läsning för barnen och de får öva i abstrakt tänkande som är viktigt för att utveckla den empatiska förmågan. Det finns mycket bra böcker vad gäller att utmana normer men det finns också böcker som begränsar byggandet av normer. Det gäller att som förskollärare medvetet göra ett urval av böcker som stärker ett normvidgande sätt att vara och leva på. Det är viktigt för barn att kunna känna igen sig vad gäller exempelvis kön och familjekonstellationer i böcker. Genom att använda bilderböcker kan förskollärare utmana bland annat stereotypa könsroller. Att bryta traditionella könsmönster genom att inkludera barnen i detta arbete kräver ett aktivt lyssnande och dialog med barnen. Enligt barnkonventionens artikel 12 ska vuxna lyssna på barn och ta tillvara på deras åsikter. Förskolan kan erbjuda ett frirum där barnen ges möjlighet att vara på många olika sätt (Salmson & Ivarsson, 2019).
Salmson och Ivarsson (2019) menar att när förskollärare börjar sitt normkritiska arbete så är det en process som behöver tid. Det är ett förändringsarbete som kan kännas obekvämt men det går att lära sig av misstagen. Förhållningssättet kan övas upp genom upprepade handlingar och därmed börjar processen att synliggöra normer och börja arbeta normkreativt.
2.4 Om normer och makt
Det praktiska arbetet med barns integritet påverkas av normer och makt vilket vi kommer att redogöra för närmare i detta avsnitt. Normer som har en stor påverkan är tvåkönsnormen, heteronormen och normer som rör kultur, språk och religion (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2015). I vårt samhälle förekommer normer som på olika sätt påverkar oss genom att vägleda men också begränsa oss. Normer innebär en
föreställning om hur vi förväntas vara, det självklara och naturliga. De som bryter mot normen faller utanför det normala och uppfattas istället som konstiga (Dolk, 2011). Vidare beskriver Dolk maktrelationer och motstånd mellan barn och pedagog. Maktrelationer kan visa sig genom ålder och i värdegrundsarbetet. Situationer då makt uppstår mellan pedagog och barn kan grunda sig i normer. Johansson (2005) menar att integritet innebär både att ha makt likväl att avstå från makt. Det ingår i förskollärarens roll och ansvar att skydda barnet samtidigt som det kan innebära en fråga om kontroll och maktutövande. Vidare lyfter författaren vikten av att se barn som kompetenta individer med lika stora rättigheter och värden som vuxna och menar att integritet inte har någon ålder. Dolk (2011) beskriver motstånd som ett sätt där barn motsätter sig en viss situation eller pedagogens bestämmande. Det kan visa sig på olika sätt, bland annat genom tystnad, gråt eller skrik. Barn behöver inte alltid få sin vilja igenom men däremot är det viktigt att bekräfta och stötta barnet, det kan hjälpa barn att förstå och upptäcka gränser för sig själv och andra (Johansson, 2005).
Barn behöver få känna att de har makt över sin egen kropp, det gäller även de yngsta barnen i förskolan. När det gäller de yngsta barnen som inte har det verbala språket är det viktigt att som vuxen vara lyhörd för barnens signaler på vad som är okej och inte. Vuxna behöver byta ett barns blöja även om barnet ibland kan göra motstånd mot det, detta kan på sätt och vis förstås som maktutövning. Den makten bör användas ansvarsfullt och det uppnås bland annat genom att sätta ord på vad det är vi gör med barnet och varför. Salmson och Ivarsson (2019) menar att maktbalansen handlar om att barnen i omsorgssituationer är i beroendeställning. Självklart får den vuxna överväga om det finns ett annat alternativ till att överskrida barnets gräns genom att eventuellt låta en kollega som barnet har mer anknytning till byta blöjan (Salmson & Ivarsson, 2019). Björkman (2010) menar att de vuxna har makt och att den måste synliggöras för att visa hur den påverkar barnens lärande. Detta gör att förskollärare kan använda sin auktoritet på ett reflekterat sätt.
Arbetet med barns integritet kan vara en utmaning för förskollärare. Att förhålla sig till läroplanen för förskolan som säger att förhållningssättet hos vuxna påverkar barnens förståelse för respekt och demokratiska rättigheter är komplext. Det står att vi som förskollärare ska arbeta med målen i styrdokumenten men inte hur det ska gå till i praktiken. Att synliggöra maktrelationer genom att lyssna på barnen och ta reda på vad motståndet står för kan bidra till ett bra jämställdhetsarbete och barns förståelse för det demokratiska uppdraget. Ett sätt att både förstå och hantera dessa utmaningar är att utgå från ett normkritiskt perspektiv (Salmson & Ivarsson, 2019).
2.5 Sammanfattning
Integritet är något som alla har, en personlig sfär med gränser för sin personliga och kroppsliga integritet (Johansson, 2005). I takt med förändring av förskolans styrdokument och samhällets förändringar har barns integritet fått en större plats i förskolans verksamhet. Barnkonventionen är numera lag och den reviderade läroplanen
för förskolan från 2018 lyfter numera barns kroppsliga och personliga integritet. Både barnkonventionen och läroplanen lyfter att förskollärare ska arbeta med barns integritet men hur det ska gå till i praktiken. Vidare leder detta till större krav på förskollärares undervisning och utmaningar för hur förskollärare skall undervisa om barns integritet i det praktiska arbetet. Dolk (2011) menar att trots utbildning om värdegrund och lagar så känner sig förskollärare osäkra på det praktiska arbetet med likabehandling. Det praktiska arbetet påverkas av normer och makt och för att förstå och hantera dessa utmaningar kan det normkritiska perspektivet vara till hjälp. Detta perspektiv kommer vi att skriva fram i nästa kapitel.
3. Teori
Vi har valt att tolka vår studie utifrån ett normkritiskt perspektiv, då vi utifrån vårt syfte vill lyfta två dimensioner av normkritik, normkritiskt perspektiv och normkritisk pedagogik. Detta för att vi vill synliggöra förskollärarnas normer i vår studie. Det normkritiska perspektivet vi använder när vi analyserar vårt resultat är det vetenskapliga perspektivet. Men detta vetenskapliga perspektiv har också bidragit till det normkritiska förhållningssättet, det vill säga själva pedagogiken. Detta normkritiska förhållningssätt kan även granskas utifrån normkritiskt vetenskapligt perspektiv. Normer förändras i takt med att de synliggörs och ifrågasätts och då uppstår nya normer som måste synliggöras. Dessa nya normer och dess förändringar som uppstår kan då synliggöras med hjälp av normkritiken som vetenskapligt sätt och bidra till utveckling av praktiken (Langmann & Månsson, 2016). Makt och normer påverkar förskollärarnas sätt att se och undervisa om barns integritet och med hjälp av perspektivet kan vi i studien synliggöra förskollärares resonemang kring barns integritet samt få en inblick i hur undervisning om barns integritet kan bedrivas i praktiken. Det är förskollärarnas syn på normer och arbetssätt kring normer vi vill synliggöra. Inledningsvis följer en kort historisk framväxt av förskolans genuspedagogik och jämställdhetsarbete. Därefter lyfter vi de två dimensionerna av normkritik och dess innebörd. Att tolka utifrån normkritik, normkritiskt perspektiv och att arbeta normkritiskt, normkritisk pedagogik. Avslutningsvis problematiseras perspektivet med kritik mot normkritiken. Teorin lyfts fram under följande rubriker 3.1 “En unik historia”, 3.2 “Normkritiskt perspektiv”, 3.3 “Normkritisk pedagogik”, 3.4 “kritik mot normkritik” och 3.5 “Sammanfattning”.
3.1 En unik historia
Den svenska förskolans genuspedagogik och jämställdhetsarbete är ett unikt fenomen i världen menar Lenz-Taguchi, Bodén och Ohrlander (2011). De menar vidare att det till viss del beror på den unika hundraåriga historia som den svenska förskolan har. Från 70-talet har förskolan varit en plats för socialt integreringsarbete vad gäller klass, kön, funktionshinder, etnicitet och kultur, men också samarbetet mellan politik och forskning och även mellan det teoretiska och det praktiska har påverkat. Det arbetet som pågår idag inom jämställdhet och genuspedagogik hör samman med kvinnorörelsen och förskolans framväxt under framförallt 70-talet. Feminism och queerteorier har haft stor inverkan på det som på 2000-talet utvecklades till det viktiga arbetet i förskolan som avser just jämställdhet.
3.2 Normkritiskt perspektiv
Normkritiskt perspektiv avser att se på normkritik och förskolans likabehandlingsarbete utifrån flera olika pedagogiska och teoretiska perspektiv (Langmann & Månsson, 2016), i syfte att problematisera, lyfta och synliggöra föreställningar om normer men också med en kritiskt syn på sig själv och de normer en själv förmedlar och följer (Ehrnberger, 2007). Det normkritiska perspektivet härstammar från poststrukturalistiska idétraditioner. Målet är enligt Bromseth och Darj (2010) att förändra och synliggöra
maktrelationer som är ojämlika, att utmana det som i samhället anses vara det normala och avvikande. “Att utmana normer som strategi i lärandeprocesser och undervisning är aldrig bekvämt, eftersom det innebär att se kritiskt på sig själv, sina handlingar och relationer” (Bromseth, 2010 s.49). Perspektivet är nära kopplat till makt och olika maktstrukturer, vem som har makt och varför. Normer innebär föreställningar över hur vi förväntas se ut eller vara i förhållande till andra människor och vårt samhälle (Ehrnberger, 2007). Att göra motstånd mot vuxna är ett sätt för barn att synliggöra maktrelationer i förskolan. Barnen vill på detta sätt uppnå delaktighet och demokrati (Dolk, 2013).
3.3 Normkritisk pedagogik
De tre mest dominerande jämställdhetspedagogiska trender som använts sedan 2000-talet och i nutid är genuspedagogiken, den feministiska pedagogiken och den normkritiska pedagogiken Lenz-Taguchi et al. (2011). Det är den sistnämnda vi ska redogöra för. Vi vill synliggöra olika normer som förskollärarna ger uttryck för i vår studie och fokuserar därför på normkritik. Bromseth nämner att “Den synliggör ord, uttryck och praktiker i vardagen som skapar normalitet och avvikelse” (Lenz Taguchi, 2011 s. 178).
3.3.1 Ett arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkningar
Den normkritiska pedagogiken växte alltså fram i Sverige i början av 2000 talet (Lenz-Taguchi et al. 2011). Den är inspirerad av queerteori och intersektionellt perspektiv och är ett pedagogiskt förhållningssätt (Dolk, 2011). Queerteorin ifrågasätter exkludering av heterosexuella normer. Ett intersektionellt perspektiv avser att synliggöra många olika maktordningar för att motverka dessa. Att inta ett intersektionellt perspektiv innebär att utgå från att det hela tiden finns flera olika normer utöver kön som är aktiva, exempelvis etnicitet, funktionsförmågor, tro, utseende och sexuell läggning (Dolk, 2011). Langmann och Månsson (2016) förklarar att med normkritisk pedagogik menas den dominerande syn för hur lärare skall arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i förskolan. Det är av vikt att utmana sitt eget normskapande genom att granska sig själv kritiskt (Bromseth, 2010).
3.3.2 Makt och normer i förskolan
Ett normkritiskt pedagogiskt arbete innebär att tillsammans förändra och ställa sig kritisk till normer i vårt samhälle genom att utmana det som anses vara det “normala” (Langmann & Månsson, 2016). Dolk (2011) menar att makt har stark koppling till normer, där makt innebär att människor medvetet eller omedvetet får tankar och vilja påverkade. Björkman (2010) menar att Skolverket rekommenderar användandet av normkritisk pedagogik i arbetet med likabehandling, samtidigt som det är ett arbetssätt så är det även en metod. Det är inte frågan om att lösa upp normer för de behövs, däremot synliggör normkritisk pedagogik normernas makt och konsekvenser (Björkman, 2010).
Genuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till genusmedvetenhet men som fått kritik för att istället för att motarbeta maktförhållandet mellan vuxna och barn istället befäster dem (Dolk, 2011). Den feministiska pedagogiken inrymmer den postmoderna pedagogiken och fokuserar på normer som producerar det normala och även det avvikande. Vidare ifrågasätts i den feministiska pedagogiken könsskillnader (Lenz Taguchi, 2011). Feministiska kritiker menar att arbetet med genuspedagogik och likabehandlingsarbete utgår från att barn är passiva och ska styras åt rätt håll av vuxna, där barn blir till objekt istället för subjekt (Dolk, 2013). Det händer att barn gör motstånd och inte låter sig styras, detta har Dolk beskrivit i sin bok om bångstyriga barn. Hon menar att barn gör motstånd mot normer i en viss situation, genom att inte göra det förväntade. Detta är ett sätt för barnen att hantera det de inte själva kan bestämma.
3.3.3 Strategier för normkritiskt arbete i praktiken
Ett normkritiskt arbete innebär att utmana och granska normer omkring oss med hjälp av språket. Hur man bemöter och samtalar om saker och har en gemensam förståelse av ord och begrepp i arbetslaget är viktigt (Lenz Taguchi et al. 2011). Åberg och Lenz Taguchi (2018) skriver om något de kallar för lyssnandets pedagogik. De menar att om pedagoger anstränger sig och lyssnar på barnen så kan detta leda till att barnen får makt i sina egna lärandeprocesser. Att lyssna på barnen och ta reda på vad de ger uttryck för när de leker, konstruerar och utforskar gör det möjligt att utgå och utmana deras tankar. Lyssnandet kan sedan göras synligt med hjälp av dokumentation. Vidare menar författarna att förhållningssätt, barnsyn och reflektion är av vikt för att driva det pedagogiska arbetet framåt.
3.4 Kritik mot normkritik
Att teoretiskt veta hur arbete med normkritik går till är inte detsamma som att i praktiken kunna inta detta förhållningssätt. Detta menar Langmann och Månsson (2016) innebär en spänning mellan teori och praktik. Det innebär att pedagoger kan avstå från att arbeta normkritiskt på grund av osäkerhet för hur det skall gå till i praktiken. Hur pedagoger skall uttrycka sig utan att peka ut det som anses annorlunda. Vidare lyfter författarna kritik mot normkritik. De har granskat normkritisk pedagogik och menar att den i sin tur kan leda till nya normer. Kunskaper om att det finns individer i samhället som pekas ut som annorlunda vilket förutsätts i det som författarna kallar toleransperspektivet bidrar till att de blir just utpekade. “Konsekvensen är att de normkritiska strategier som föreslås får svårt att bemöta de människor som av olika anledningar inte passar in ett ordnat samhälle eftersom de genom sitt främlingskap både tillhör samhällets insida och utsida” (s. 79). Toleransperspektivet bygger på en tanke om att vi som anses som vanliga skall tolerera de som anses annorlunda och avvikande från det normala. För att förhindra exkludering av vissa barn kan reflektion göra att toleransperspektiv kan undvikas. Det är inte individer som ska omformas utan istället ska strukturer i samhället förändras tillsammans med barnen. Toleransperspektivet
befäster normer medan normkritiska perspektivet utmanar normer menar Rosén (2010).
Vidare lyfter Langmann och Månsson (2016) vikten av att inte tvinga in barn i strukturer. Barn lever bortom identiteter, att som människa få vara unik med en personlig sfär. Det finns risk att det normkritiska är integritetskränkande, vilket innebär att andra människor redan förutbestämt vad barnen skall bli. Det i sin tur gör att det finns risk att tappa det unika barnet i perspektivet. En fara med perspektivet är att pedagoger känner osäkerhet för hur man säger saker. Då det kan finnas en medvetenhet hos pedagogen att riskera att kränka barnet, vilket i sin tur leder vidare till en större osäkerhet och att pedagogen inte säger något alls. Det är svårt att teoretisera hur saker sägs vilket blir en fara med normkritik.
3.5 Sammanfattning
I denna teoretiska del har vi visat att normkritik har två dimensioner, det vetenskapliga normkritiska perspektivet och förhållningssättet normkritisk pedagogik. Normkritisk pedagogik som förhållningssätt har inspirerats av queerteori och det intersektionella perspektivet (Dolk, 2011). Normkritisk pedagogik är en dominerande syn för hur lärare skall arbeta med likabehandling i förskolan, genom att kritiskt granska normer som anses normala (Langmann & Månsson, 2016). Makt har stark koppling till normer menar Dolk (2011) och barns tankar kan medvetet eller omedvetet påverkas av denna makt. Det verbala språket men även kroppsspråket är verktyg för att utmana normer omkring oss. En gemensam samsyn i arbetslaget är viktigt i detta arbete (Lenz Taguchi et al. 2011). Även att lyssna på barnen vilket ger dem makt i sina egna lärprocesser är viktigt menar Åberg och Lenz Taguchi (2018).
Langmann och Månsson (2016) ställer sig kritiska till normkritik och menar att arbetet med normkritisk pedagogik kan leda till att nya normer och delvis andra maktförhållanden uppstår. Det normkritiska perspektivet avser att förändra och synliggöra maktrelationer (Bromseth & Darj, 2010). Detta perspektiv avser att se kritiskt på sig själv och sina handlingar, i syfte att utmana normer. Normkritiskt perspektiv avser att se på normkritik och förskolans likabehandlingsarbete utifrån flera olika pedagogiska och teoretiska perspektiv (Langmann & Månsson, 2016). Det normkritiska vetenskapliga perspektivet är ett sätt att förstå alla pedagogiska förhållningssätt, även de uttalat normkritiska.
4. Tidigare forskning
Vi har valt att fokusera på tidigare forskning som hjälper oss att förstå förskollärares sätt att se på barns integritet, om förhållningssätt och barnsyn. Den tidigare forskningen stödjer vår studie genom att den lyfter verktyg för hur undervisningen kan bedrivas samt visar på dilemman och problem som förskollärare kan möta i arbetet med barns integritet. Inledningsvis framgår studiens litteratursökning. Litteratursökning och tidigare forskning presenteras nedan under rubrikerna 4.1 “Litteratursökning”, 4.2 “Barnsyn och förhållningssätt”, 4.3 “Undervisning i förhållande till barns integritet”, 4.4 “Ett förebyggande arbete”, 4.5 “Att möta hinder och dilemman” och 4.6 “Sammanfattning”.
4.1 Litteratursökning
För att söka efter vetenskapliga artiklar har vi använt oss av databaserna, swepub ERIC och GoogleSchoolar. För att säkerställa att vetenskapliga artiklar är peer reviewed har vi använd UlrichsWeb. Tidigt i studien förstod vi att det fanns svårigheter i att hitta forskning om barns fysiska integritet. Speciellt forskning som belyser ett internationellt perspektiv. För att hitta relevanta artiklar använde vi olika sökord och sökkombinationer. Begrepp som vi sökt på är “integrity”, “preschool”, “children”, “sexual abuse”. För svenska artiklar sökte vi på “barn”, “barnkonventionen”, “integritet”, “förskola”, “normer”. En del av artiklarna har vi hittat genom att leta i referenslistan för andra vetenskapliga artiklar.
4.2 Barnsyn och förhållningssätt
Johansson et al. (2020) har gjort en studie i syfte att undersöka förskollärares syn på barns integritet i förskolan. Författarna förklarar att integritet är ett komplicerat ämne med både positiva och negativa effekter. Studien visar att fysisk kontakt är viktigt för barns utveckling och välmående. Den bidrar till trygghet, omsorg och fungerar som kommunikation. Samtidigt finns en problematik där de negativa effekterna förknippas med rädsla och barns risk att utsättas för sexuella övergrepp. Detta kan innebära att förskollärare tar avstånd från närkontakt med barnen, vilket vidare innebär att brister uppstår i förskollärares professionella roll.
Johansson (2005) visar i sin studie att det är viktigt att tillsammans se över sitt och andras förhållnings- och arbetssätt för att synliggöra barns integritet i förskolan, för att undvika att kränkning mot barns integritet sker. Det är viktigt att vara en förebild. Däremot kan det innebära svårigheter att veta hur förskolläraren skall agera i många situationer då det handlar om respekt för individ och grupp (Johansson, 2005). Alla individer har olika gränser för sin egen integritet. För att förstå barns världar krävs det att som pedagog vara närvarande, visa respekt och omsorg (Johansson, 2003). Vidare lyfter författaren att det är viktigt att pedagogen förstår, lyssnar, ser och bemöter barns perspektiv. Med barns perspektiv menas det som barnen ser och upplever. Alla barn skall ges möjlighet att uttrycka sig, bli sedda och bemötta. Barn visar mycket med sin
kropp, det handlar inte bara om att lyssna på det verbala språket utan även att vara uppmärksam på kroppsspråk, ansiktsuttryck och gester (Johansson, 2003). Det kan vara svårare att se och respektera yngre barns integritet eftersom de inte lika tydligt kan uttrycka sina egna gränser (Johansson, 2005).
Johansson (2003) skriver vidare om pedagogers närhet och distans till barns perspektiv i förhållande till makt vilket även blir en etisk fråga. Pedagogens barnsyn har betydelse i detta, barnsyn menas med pedagogens sätt att se på barnen. Författaren lyfter dilemma i att hantera olika vardagliga situationer på förskolan. Det är viktigt att visa respekt och ta hänsyn till barns integritet, att ge barn möjlighet till självständighet och tillåtelse över situationer, samtidigt som pedagoger ställer sig frågan om de frånsäger sig sitt ansvar och då ger barnet en för svår uppgift. Det är viktigt att se barnet som kompetent, att utgå ifrån att barn har perspektiv och intentioner samtidigt som vuxna har större erfarenheter av vad som kan vara bra för barnet.
4.3 Undervisning i relation till barns integritet
Den fysiska beröringen är viktigt för relationsskapandet mellan förskollärare och barn. I förskolan sker många tillfällen dagligen där förskolläraren möter och kan undervisa barn om fysisk integritet. Det handlar om att skapa undervisningstillfällen i olika vardagliga situationer, såsom vid av- och påklädning, omvårdnadssituationer som att byta blöja, hålla handen på utflykten och om känslor genom att vara nära när barnet är ledsen (Johansson et al., 2020). Vidare menar författaren att det kan innebära att stödja och synliggöra vart gränser för integritet går och vad det innebär. Exempelvis att lära innebörden av att säga “stopp” i olika sammanhang.
Fontanella-Nothom (2019) förklarar att barnlitteratur kan användas som stöd i undervisningen med syfte att lyfta olika ämnen med barnen. Författaren har gjort en studie i USA som visar att genom att använda sig av böcker kan det hjälpa barnen att utveckla empati och förståelse för sig själva och även för andra. Författaren menar vidare att barn är kapabla att vara med i diskussioner om sociala och kulturella olikheter och att böcker kan vara en väg in i dessa diskussioner.
4.4 Ett förebyggande arbete
Förskolan har en viktig roll att skydda barn. Wurtele (2009) har gjort en studie om sexuella övergrepp mot barn, där lärare utgör en viktig roll i det förebyggande arbetet. Författaren menar att lärare kan göra barn medvetna om sina kroppsliga rättigheter och genom undervisningen förhindra uppkomst av sexuella övergrepp. Genom att informera, samtala om och lära barn om kroppen och rättigheter kan barnen utveckla förståelse för rätten att bestämma över sin egen kropp. Det har också visat positiva effekter på barns förståelse för sin kroppsliga identitet och utveckling, samt förståelse för sitt kön.
Vidare menar Wurtele (2009) att lärare kan hjälpa barn att känna igen kränkande situationer. Detta genom att lära barn vikten av att våga säga nej och att berätta när något inte känns okej. Det är också viktigt att informera barnet om att det aldrig är barnets fel. Sexuella övergrepp kan vara svåra att upptäcka då de ofta sker i hemmet och inte syns fysiskt utåt. Det kan vara ännu svårare att upptäcka på de barn som ännu inte har ett utvecklat språk. Därför är det viktigt att lärare alltid är uppmärksam på tecken och symptom samt att rapportera vid misstanke om sexuella övergrepp mot barn.
4.5 Att möta hinder/dilemman
Johansson et al. (2020) hänvisar till forskning där det har visat sig att en del förskollärare kan känna viss osäkerhet och nervositet vid fysisk kontakt med barnen. Detta grundar sig i en rädsla att bli misstänkliggjord då fall av sexuella övergrepp mot barn i förskolan tidigare har uppmärksammats i media. Vidare förklarar författarna att rädslan hos förskollärare kan leda till att förskolläraren tar avstånd från den fysiska kontakten med barnen. Mindre erfarna förskollärare uttrycker en större rädsla än förskollärare som har arbetat en längre tid. Langman och Månsson (2016) nämner att enligt Skolverket visar det sig att förskollärare i det praktiska arbetet med likabehandling är osäkra. Detta är inte förvånande eftersom det innebär mycket arbete med likabehandling som syftar till att barnen ska få en förståelse för alla människors lika värde och även att skapa en trygg miljö där barnen kan utvecklas och lära sig (Langmann & Månsson, 2016).
Inom förskolläraryrket är majoriteten kvinnor och endast en liten del är män. Detta menar Johansson et al. (2020) kan ha att göra med normer i samhället. Normer att män förväntas arbeta inom andra yrkeskategorier och inte inom barnomsorg. Författarna beskriver vidare att det i studien framkom att männen upplevde en större oro för fysisk kontakt med barnen än vad kvinnorna gjorde. En större utsatthet mot att bli anklagade för otillåten och felaktig fysisk kontakt med barnen. Vidare skriver författarna i studien om tolkningar kring ett visst kön, där kvinnor förknippas med mer trygghet och kärlek medan män förknippas med en större fara.
4.6 Sammanfattning
Sammanfattningsvis visar forskning att fysisk integritet är viktigt för barns välmående samtidigt som det innebär risker (Johansson et al., 2020). Att lära barn om integritet i tidig ålder kan verka förebyggande mot uppkomsten av kränkande behandling och sexuella övergrepp mot barn (Wurtele, 2009). Samtidigt som det finns en viss rädsla hos förskollärare i möten med barns fysiska integritet. Det visar sig att förskolläraren bör ha förståelsen för barn och barns perspektiv, och att kommunikationen är av stor betydelse för att förstå barns tankar och uttryck. Att vara närvarande och visa respekt (Johansson, 2005; Johansson, 2003). Samtidigt som närhet och distans blir en fråga om makt (Johansson, 2003). Undervisning kan ske genom att skapa och se de vardagliga situationerna som lärtillfällen, vilket kan innebära att lära om vart gränser för integritet
går (Johansson et al., 2020). Litteratur och böcker kan användas som ett verktyg att lyfta ämnet (Fontanella-Nothom, 2019).
5 Metod
Här nedan redogör vi för vårt tillvägagångssätt i studien vad gäller val av metod, urval, genomförande, datainsamling, databearbetning och etiska aspekter. I slutet presenteras studiens tillförlitlighet. Metoden presenteras nedan under rubrikerna 5.1 “Metodval”, 5.2 “Urval”, 5.3 “Genomförande”, 5.4 “Datainsamling”, 5.5 “Databearbetning”, 5.6 “Etiska aspekter” och 5.7 “Studiens tillförlitlighet”.
5.1 Metodval
Vi valde kvalitativ forskningsansats då vi ville komma åt förskollärarnas uppfattningar om barns integritet och de utmaningar de möter i praktiken. Kvalitativa studier fokuserar på partikulära erfarenheter och fenomen vilket möjliggör en djupare förståelse för det enskilda snarare än generell kunskap om det allmänna. En kvalitativ studie visar kunskaper om respondenternas egna uppfattningar och ger insyn i deras tankar och verklighet (Bryman, 2018). Vetenskapsrådet (2017) menar att val av metod bör utgå ifrån den frågeställning som skall besvaras. Vi har använt oss av en intervjuguide med nio frågor (bilaga 2) och alla frågorna ställdes till samtliga förskollärare vid intervjutillfällena. Vi valde öppna frågor med möjlighet till följdfrågor. Bryman (2018) menar att semistrukturerade frågor är en bra metod då intervjuaren vill ställa öppna frågor, vilka kan bidra till fler detaljerade och omfattande svar. Exempelvis började vi med att ställa en öppen fråga som genererade en följdfråga där förskolläraren kom med konkreta exempel på hur hen gör i undervisningen. Bryman (2018) beskriver att samma frågor skall ställas till samtliga respondenter, vilket vi beaktat i vår datainsamlingsmetod.
5.2 Urval
Urval av förskollärare gjordes med hänsyn till ålder, kön och arbetslivserfarenhet för att få ett brett perspektiv. Vi intervjuade två män och sex kvinnor i ålder mellan 33 och 50 år. Alla arbetar inom samma kommun men inte på samma förskolor. De har arbetat som förskollärare mellan 7 till 10 år. På grund av en kort tidsram valde vi att begränsa oss till åtta förskollärare. Utifrån en bekvämlighetsaspekt intervjuade vi kvinnor och män vi mött under vår utbildning och genom arbete. Eftersom syftet med studien var att undersöka hur förskollärare resonerar kring barns integritet och hur förskollärare ser på den undervisning som fokuserar barns integritet har det varit viktigt att samtliga intervjuade har en förskollärarexamen. I enlighet med Bryman (2018) har vi därmed utgått ifrån en kombination av målstyrt urval och bekvämlighetsurval.
5.3 Genomförande
Vi började med att arbeta fram ett syfte, frågeställningar och metod för vår studie. Därefter började intervjufrågorna ta form och vi funderade över vilka förskollärare vi skulle tillfråga för att delta i studien. Vi valde att skicka ut inbjudan till åtta förskollärare som vi mött under vår utbildning och genom arbete. Förfrågan om att delta i studien
skickades ut till samtliga förskollärare via mejl med bifogat missivbrev (bilaga 1). I missivbrevet framgick studiens syfte och tillvägagångssätt för intervjun och val av datainsamlingsmetod, tidsram och etiska aspekter gällande förskollärarnas deltagande och rättigheter. Återkoppling skedde via mejl och därefter bestämdes tid och datum för intervju. De förskollärare som önskade intervjufrågorna i förväg fick dem skickade till sig via mejl. Intervjuerna skedde antingen fysiskt eller på distans via telefonsamtal med en tidsram om 30 min. Alla intervjuerna spelades in med en mobiltelefon eller dator.
5.4 Datainsamling
Vi valde att använda oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi valde att dela upp intervjuerna så att var och en av oss intervjuade förskollärarna enskilt. Intervjuerna skedde antingen fysiskt eller på distans. De fysiska intervjuerna skedde på förskollärarnas arbetsplatser. I en miljö som kändes trygg och lugn där vi hade möjlighet att stänga utom annat ljud. Det är viktigt att vara i en miljö utan störningsmoment för att inte störa intervjuerna (Bryman, 2018). De intervjuer som gjordes på distans skedde via telefon. Intervjuerna följde en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Det blev därmed tydligt och enkelt att hålla sig till ämnet utan att hamna på sidospår. Vi valde att använda öppna frågor med chans till följdfrågor då vi var ute efter detaljerade svar. Frågorna vi ställde valdes ut utifrån syfte att undersöka och besvara studiens syfte och frågeställningar. Om hur förskollärarna resonerar kring barns integritet och hur förskollärare ser på den undervisning som fokuserar barns integritet. Bryman (2018) menar att semistrukturerade frågor är bra för att synliggöra tankar och uppfattningar. Som intervjuare lyssnade vi in och använde ett tydligt språk utan att lägga in egna värderingar. Mobiltelefon eller dator användes för att spela in intervjuerna. Vi valde att endast spela in ljudet och inte använda video. Detta gjorde det möjligt att lyssna på svaren flera gånger för att säkerställa att vi förstått förskollärarna rätt. I kvalitativa studier är inspelningar bra för att möjliggöra en god analys av materialet (Bryman, 2018). Vi valde att inte anteckna under intervjuerna då vi ansåg att det hade en tendens att ta fokus från oss som intervjuare och av respekt mot förskollärarna.
5.5 Databearbetning
Samtliga åtta intervjuer spelades in vilket gjorde det möjligt för oss att lyssna, pausa och gå tillbaka till intervjuerna flertalet gånger efter intervjutillfället. Detta möjliggjorde även att båda kunde ta del av samma information. Alla intervjuer transkriberades direkt efter intervjutillfället. Detta möjliggjorde även att vi blev mer förberedda och utvecklades i vår egen roll som intervjuare inför varje nästkommande intervju. Bryman (2018) förklarar att intervjuerna med fördel transkriberas, eftersom det bidrar till en mer noggrann analys och säkerställer att bibehålla viktig information. Vi transkriberade intervjuerna på ett strukturerat sätt vilket möjliggjorde att vi enkelt kunde utläsa skillnader och likheter i resultatet. Vidare bearbetades materialet och delades in i olika områden och teman vilket enligt Bryman (2018) innebär en tematisk analys. Teman uppkom efter förskollärarnas svar på våra intervjuer. Detta bidrog till en tydlighet och
struktur för att upptäcka likheter i materialet samt vad som ansågs som relevant information för studiens syfte. Förskollärarna tilldelades fiktiva namn vilka användes för att särskilja förskollärarna i resultatet. Resultatet framgår utifrån följande teman och rubriker 6.1 “Respekt som grundläggande förhållningssätt”, 6.2 “Att sätta ord på saker”, 6.3 “Metoder”, 6.4 “Normkritiskt förhållningssätt, 6.5 “Dilemman”, 6.6 “Tillsammans för barnets bästa” och 6.7 “Sammanfattning”. Vi valde att använda normkritik som vetenskapligt perspektiv för att analysera resultatet utifrån den teori vi valde att stödja vår studie mot.
5.6 Etiska aspekter
Vi har förhållit oss till de fyra forskningsetiska aspekter som Vetenskapsrådet (2017) belyser. Deras fyra huvudkrav är informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet. Med informationskravet menas att information ges om studiens syfte tillsammans med förklaring att deltagande i studien är frivilligt. Det skall också framgå att personen i fråga när som helst har rätt att avbryta medverkan i studien utan att behöva nämna orsak. I missivbrevet (bilaga 1) framgick studiens syfte och att all medverkan i studien var frivillig. Likaså framgick det i missivbrevet att förskolläraren när som helst kunde avbryta sin medverkan utan att förklara orsak och att intervjuerna skulle spelas in. Det andra huvudkravet är samtyckeskravet och innebär att den tillfrågade godkänner sin medverkan i studien. Studien efterlever samtyckeskrav då förskollärarna tackade ja till att delta i studien och samtidigt godkände att intervjuerna spelades in. Konfidentialitetskravet innebär att skydda den intervjuade från att uppgifter sprids och att obehöriga kan ta del av den. Nyttjandekravet innebär att all insamlad information och material endast används till det som studien syftar till (Vetenskapsrådet, 2017). För att skydda förskollärarna fanns insamlat material endast tillgängligt för oss intervjuare. För att förskollärarna skulle förbli anonyma valde vi att använda oss av fiktiva namn samt siffror som koder i studiens material. Mobiltelefonerna och datorerna som materialet fanns på var skyddat med lösenord. Vetenskapsrådet (2017) menar att koder kan användas för att skydda en persons identitet. För ytterligare säkerhet raderade vi all information och material efter att studien genomfördes.
5.7 Studiens tillförlitlighet
För att bedöma kvaliteten i en kvalitativ studie lyfter Bryman (2018) två grundläggande kriterier, tillförlitlighet och äkthet. Tillförlitlighet består av fyra huvudkrav. Det är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera. Trovärdighet avser hur pålitligt resultatet är och överförbarhet menas med huruvida resultatet kan överföras till en annan miljö och ett annat sammanhang. Pålitlighet innebär att använda ett granskande synsätt och en möjlighet att styrka och konfirmera innebär att agera i god tro och inte lägga in egna värderingar (Bryman, 2018).
För att uppnå trovärdighet har vi under studiens gång kritiskt granskat vår process samt utgått ifrån de forskningsetiska principerna. Studien visar en tydlig bild av processen
och resultatet bygger enbart på intervjuerna. Intervjuerna spelades in och har transkriberats vilket har möjliggjort för oss att hela tiden gå tillbaka i vårt material för att se till att all information i resultatet förblir sanningsenligt. Intervjuerna har skett med förskollärare från olika förskolor, med olika stor yrkeserfarenhet och ålder. För att ytterligare stärka trovärdigheten har vi använt olika källor som underbygger våra resonemang och vår analys. Studien visar på överförbarhet då vi använder utförliga beskrivningar av intervjuerna med åtta yrkesverksamma förskollärare och presenterar dessa i resultatet.Pålitligheten framgår då vi genomgående beskriver studiens alla delar och kopplar till relevanta källor för vårt ämne samt analyserar resultat kopplat till vetenskaplig teori. Under studiens gång har vi bearbetat och analyserat allt material tillsammans. I studien har vi inte lagt till personliga värderingar och åsikter. Vi anser därmed att studiens tillförlitlighet och äkthet kan styrkas och konfirmeras.
6 Resultat
I den här delen kommer vi att presentera vårt resultat utifrån en tematisk sammanställning av de intervjuer vi gjort tillsammans med åtta förskollärare. Resultatet baseras på studiens syfte och frågeställningar, där vi undersöker hur förskollärarna resonerar kring barns integritet och hur förskollärare ser på den undervisning som fokuserar barns integritet. Resultatet har sammanställt utifrån olika teman och presenteras under rubrikerna 6.1 “Respekt som grundläggande förhållningssätt”, 6.2 “Att sätta ord på saker”, 6.3 “Metoder”, 6.4 “Normkritiskt förhållningssätt”, 6.5 “Dilemman” 6.6 “Tillsammans för barnets bästa” och 6.7 “Sammanfattning”.
6.1 Respekt som grundläggande förhållningssätt
Det som framkommer i sammanställning av intervjuerna är att förskollärarna resonerar på likartat sätt i fråga om vad barns rätt till sin kropp betyder för dem. Det framkommer att det är själva förhållningssättet som är grundpelaren till integritet. Kroppen är fredad från angrepp och barnen har rätt till sin egen kropp. Ingen får göra något mot kroppen varken fysiskt eller psykiskt. En av förskollärarna uttrycker följande.
-Barnen har rätt att lära känna sin kropp och förstå vad som är behaglig beröring och inte, och att få verktyg att säga stopp vid oönskad beröring både från vuxna och barn (Petra)
Som förskolläraren uttrycker sig så tolkar vi att hon menar att barn har rätt att lära sig att benämna alla kroppsdelar inkluderat könsorganen och genom olika sinnen prova på vad behaglig beröring är i form av exempelvis massagesagor. Vidare att även ge barnen ett språk för att kunna ge uttryck för sin integritet. Kroppsspråk eller verbalt språk för att kunna förhindra oönskad beröring.
Förskollärarna menar att arbetet för att stärka barnets självkänsla och självständighet är viktigt, barnet kanske inte vågar säga nej till en vuxen. Förskolläraren Anna berättar att barnet bestämmer själv hur nära hen vill vara och som vuxen kan en inte bara “ta kramar”. Majoriteten av förskollärarna anser att vuxna bör ta hänsyn till både barns och vuxnas åsikter och visa respekt. Barnet ska kunna få vara ifred och som vuxen behöver en visa respekt för hur barnet vill bli bemött i situationer när hen gjort illa sig och är ledsen. Ett uttryck som återkommer är “Behandla andra som du själv vill bli behandlad”. Återkommande i vår studie nämner förskollärarna begreppet respekt. Med begreppet respekt tolkar vi att de menar att lyssna och förstå barnets intentioner, vad barnet vill och inte vill. Att inte göra något mot barnets vilja.
Framträdande i intervjuerna är den ömsesidiga respekten mellan förskollärare och barn. Respekten för barn som egen individ, rätten att vara sig själv och bli respekterad för den de är. Att respektera barns kropp, dess känslor, tankar och uttryck. Det samma gäller för bemötande “En del barn vill inte ha närkontakt och kramar, då är det viktigt att respektera det” (Maria). Det handlar om att lära känna varje barn och utgå från hur varje unik individ vill bli bemött. Att vara lyhörd, att som förskollärare lyssna och förstå vad
barnet uttrycker likväl att vara uppmärksam på barns kroppsspråk och vad de uttrycker i olika situationer. Uttryck kan vara rädsla som syns i ögonen på barnet, eller oro som syns på kroppshållningen. Genom empati och medmänsklighet kan förskollärare stötta barnet genom att vara just lyhörd som är något mer än att vara uppmärksam. “Vi ska vara förebilder och leda” (My).
6.2 Att sätta ord på saker
Språk och kommunikation är ett återkommande ämne bland alla förskollärarna. I intervjuerna framgår att diskussion och samtal med barnen är viktigt för att göra barnen delaktiga i sitt eget lärande om integritet och kroppen. Att arbeta för barns självständighet och stärka barnens självkänsla. Det handlar om att lyssna in, förklara, uppmuntra, visa och att våga lyfta ämnet tillsammans med barnen. Några framträdande ämnen i intervjusvaren kan vara att i undervisningen lära om kroppen, såsom att sätta gränser, olikheter, likabehandling och värdegrundsfrågor. Men också att som förskollärare lyfta det som anses som normbrytande och att prata om vad som kan vara bra och dåliga hemligheter. Alla förskollärare är eniga om att det finns ett behov av att prata om integritet med barnen.
Språket används för att förklara för de yngre barnen i hygiensituationer, så som att fråga innan exempelvis blöjbyte vilket är något som flera av förskollärarna uttrycker. Även just att berätta varför detta görs. Att sätta ord på saker.
- Nu byter vi din kissiga blöja så du inte blir röd och irriterad (My)
De intervjuade förskollärarna menar att det är viktigt att förklara för barnen att alla vuxna inte är snälla, och prata om att våga berätta för någon om något är fel eller behandlar barnet illa. Vuxna måste våga fråga om ett barn exempelvis har ett blåmärke om vad som har hänt. De äldre barnen är det lättare att föra ett samtal med till exempel vid samlingar, medan de yngre behöver exempelvis bildstöd och tecken och att visa rent konkret vad en förskollärare menar med exempelvis “Stopphanden”.
6.3 Metoder
Litteratur används av de flesta vi intervjuat. Den litteratur som nämns är normkritisk litteratur som får barnen att reflektera och tänka om olika ämnen. Författare som Stina Wirsén och hennes böcker om Liten, Vem får bestämma och Vem är dum är det flera förskollärare som använder i sin undervisning. Kompisböcker med Kanin och Igelkott är ett material som utgår från barnkonventionen. Kompisböckerna är ett redskap i arbetet med att öka barnens kunskap och förståelse för sina rättigheter. OLIKA förlag nämns även som ett förlag som ger ut bilderböcker med syfte att utmana traditionella könsroller. Arbete med materialet från Rädda barnen Stopp! Min Kropp! förekommer också hos flera av förskollärarna.
Dramalek är något som flera av förskollärarna använder för att undervisa om och bidra till barns förståelse för integritet. Petra använder känslor som en utgångspunkt i drama. Hon gestaltar olika känslor som hur en ser ut när en är glad, ledsen och arg och visar att det är viktigt att alla känslor får finnas och att få visa dem. My förklarar att hon ibland använder en docka för att dramatisera och försöker arbeta med estetiska lärprocesser och att få in det i olika lärstilar. Med olika lärstilar menar hon att erbjuda olika sätt för barnen att ta in ny kunskap på, så som att lära genom rörelse, bild, drama och musik.
6.4 Normkritiskt förhållningssätt
Alla intervjuade förskollärare lyfter ett normkritiskt förhållningssätt. Några förskollärare visar en tydlig förståelse för vad normkritiskt förhållningssätt innebär, medan några visar det vagt. Förskolläraren Anna beskriver att “Vi utgår från läroplanen och Barnkonventionen och granskar kritiskt våra egna normer, hur och vad vi förmedlar det vidare till barnen”. De anser det som viktigt att lyfta olika familjekonstellationer och uppmuntra det som anses som normbrytande.
-Idag kom en pojke till förskolan med klänning, tofs och halsband. Han och jag pratade om det och hur det kändes för honom när han var så stolt att han vågade ha dessa kläder på förskolan (Maria)
Färgen rosa är ofta ett aktuellt ämne som diskuteras med barnen. “Jag brukar ha rosa strumpor på förskolan” berättar Anders. “Eftersom jag är man brukar det komma kommentarer som -du har tjejstrumpor” Detta ger upphov till vidare samtal och diskussioner om killar verkligen kan ha rosa. Samma förskollärare har även en My little pony t-shirt som han har på förskolan och säger att “det är en riktig normbrytare”.
6.5 Dilemman
En viss form av osäkerhet visar sig i vår studie och mest i samband med omsorgssituationer som blöjbyte.
-Det gör ont i hela kroppen när de ligger och gallskriker och kanske inte vill ligga på skötbord och visar att de inte vill, då kanske jag kan byta på golvet eller kröka ryggen på mig om de inte tycker om höjd (My)
My menar att det kan uppstå situationer som förskolläraren behöver göra för att barnet skall må bra, samtidigt som det kan kännas motstridigt när barnet visar motstånd och inte vill. Vidare förklarar hon att vid ett sådant här tillfälle kanske en annan förskollärare kan byta istället om det känns bättre för barnet. Maria berättar om vikten att barn får vara ifred på toaletten, där hon hjälper dem och skyddar från exponering. Alla förskolor är inte optimalt byggda för toalettbesök och blöjbyten. Eric berättar att han känner sig osäker vid blöjbyte just för att han är man.
-Man kan känna sig misstänkliggjord, det är en anledning till att jag inte jobbar med yngre barn (Eric)
I resultatet framkommer att det finns tankar om skillnader mellan manliga och kvinnliga förskollärare. En del menar att kvinnor historiskt sett ansågs ha ett större ansvar för omvårdnad av barnen och att det kan vara en bidragande faktor att en viss misstänksamhet upplevs finnas kvar kring män. Flera av förskollärarna resonerar kring den historiska förändringen som skett angående förskollärares förhållningssätt kring barns fysiska integritet. Det framgår att integritet är ett ämne som uppmärksammats mer på senare år och att det numera finns en större medvetenhet kring integritet. “Förr var det mer tabu att prata om kroppen och olika kroppsdelar” (Malin). En förskollärare lyfter att det finns en viss osäkerhet att lyfta ämnet med barnen då många barn kommer från olika kulturer och att det kan finnas olika uppfattningar och tankar kring ämnet från hemmen.
6.6 Tillsammans för barnets bästa
I sammanställning av intervjuerna framgår att en samsyn och ett gemensamt förhållningssätt är viktigt i förskolan. Att tillsammans arbeta för barnets bästa där en gemensam progression och samsyn finns för den undervisning som sker.
-Vi måste våga visa och tala med varandra och inte tysta ner barnen när de använder ord som bajs, snippa och snopp. Det är ju begrepp för att benämna kroppens olika delar och funktion. Det kan bli förödande om de vill berätta att de har ont i snippan men tror att de inte får säga ordet (Malin)
Det framgår även att föräldrasamverkan ses som viktigt. Bland annat att berätta och ha en dialog om situationer där barnet kan visa obehag. Som att torka näsan eller att byta blöja. Även om distans och närhet som kramar och pussar. Det förklaras även i intervjuer att flertalet förskollärare upplevt situationer där föräldrar ifrågasätter varför barnet gör eller agerar på ett visst sätt i olika situationer. Som att säga “stopp” och sträcka fram handen. Det är viktigt att föräldrar görs delaktiga i barnets lärande.
Det framgår i resultatet att de intervjuade förskollärarna anser att integritet är ett viktigt ämne att arbeta vidare med och som förskollärarna menar att det finns ett behov av att lära sig mer om. En förskollärare beskriver att
-Vi möter så olika barn idag med olika behov och bakgrund som vi ska forma till sitt bästa jag. För att kunna utföra vårt bästa behöver vi enorm kunskap och förståelse för att alla möten ska bli bästa möjliga (Hanna).
Därför blir det viktigt att vidare utveckla kunskaper om integritet och om kroppen som förskollärare, men även att lyfta ämnet och lära tillsammans med kollegor och föräldrar för att tillsammans arbeta för barnets bästa.
6.7 Sammanfattning
I resultatet framgår att förskollärares förhållningssätt ses som grunden till arbetet med att värna om barns integritet. Detta blir möjligt, menar förskollärarna, genom att bemöta och vara lyhörd för barns uttryck. Förskollärarna menar att barn har rätt till sin egen kropp och att barn skall mötas med respekt. Resultatet visar att språket ses som viktigt för att lära om integritet med barnet, där förskollärarna lyfter samtal med barnen och att sätta ord på saker. Här handlar det främst om kroppen, gränssättning, värdegrundsfrågor och likabehandling. De intervjuade förskollärarna lyfter litteratur och dramalek som metod i undervisningen med barns integritet. Genom dessa metoder strävar de att uppmuntra det som anses som normbrytande och att använda ett normkritiskt förhållningssätt. Resultatet visar en viss osäkerhet hos förskollärarna kring barns integritet, främst vid omsorgssituationer. Detta innebär även tankar hos förskollärarna om skillnader vad gäller manliga och kvinnliga förskollärare. Förskollärarna beskriver att ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam samsyn blir viktigt i arbetet men även samverkan med föräldrar.
