Examensarbete
Grundnivå
Spansklärares motivation i att motverka elevers
avhopp från spanska på högstadiet
Författare: Silvia Rossella Arena Handledare: Nicola Nerström Examinator: Iris Ridder Ämne: Pedagogiskt arbete Kurskod: GPG22K Poäng: 15 hp Examinationsdatum:
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access. Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
Högskolan Dalarna 791 88 Falun Sweden
Abstrakt
Ett problem som har blivit mer och mer förekommande under de senaste åren i den svenska grundskolan handlar om möjligheten att kunna välja bort moderna språk.
I denna studie undersöks spansklärares upplevelse av deras motivation i att motverka elevers avhopp från spanska på högstadiet. Syftet består av att ta reda på vad spansklärare anser hur deras motivation påverkar elevers möjligheter att fortsätta med sina spanskstudier. Detta görs genom att svara på följande frågeställningar: vad menar spansklärare hur deras motivation bidrar till att deras elever fortsätter läsa spanska på högstadiet och hur upplever spansklärare att deras motivation påverkar elevers möjligheter att fortsätta sina studier i spanska på högstadiet. Arbetet utgår från en kvalitativ metod som bygger på semi-strukturerade intervjuer med fyra obehöriga och en behörig spansklärare som arbetar i grundskolan. Resultatet, som har analyserats utifrån Self-Determination teorin, visar att det finns likheter och olikheter i hur de intervjuade spansklärarna upplever sin motivation i att motverka deras elevers avhopp från spanska. Det har framkommit att majoriteten av spansklärarna i studien blir motiverade av olika yttre faktorer.
Alla deltagande lärare i denna studie verkar vara överens om att elevernas motivation påverkar mer eller mindre deras motivation och vice versa vilket kan visa på ett ömsesidigt behov mellan både partnerna.
Innehållsförteckning
Inledning ... 4
1. Syfte och frågeställningar ... 5
2. Bakgrund ... 5
2.1 Moderna språk och språkundervisning i Sverige ... 5
2.2 Spanskans ökande popularitet i Sverige……….6
2.3 Språkval och avhopp från spanska……….7
2.4 Motivation hos lärare ………8
3. Tidigare forskning……….. 9
4. Teori ……….……….11
5. Metod………….………....14
5.1. Kvalitativ metod………..14
5.2. Urval och tillvägagångsstätt ……..………14
5.2.1.Intervjuer ………... 15
5.2.2. Fenomenografi ………16
5.3. Analys och bearbeting av data …...………..16
5.3.1.Reliabilitet och validitet ………...17
5.4. Etiska övervägande……….17
6. Resultatredovisning och resultatanalys ……….18
6.1. Resultat …………..……….18 6.2. Resultatanalys ……….25 6.3. Sammanfattning av resultatredovisning ……….28 7. Diskussion ………….………29 7.1. Metoddiskussion ……….29 7.2. Resultatdiskussion ………..30 7.2.1. Frågeställning 1 ………... 30 7.2.2. Frågeställning 2 ………... 31 7.3. Slutsatser……….. 32
7.4 Förslag på vidare forskning ………. 33
8. Källhänvisning………...33
Bilaga 1………36
Inledning
En relevant punkt som är en del av EU:s språkpolitik och som har blivit deklarerad för några år sedan är att varje EU-medborgare bör utveckla sin kompetens i två extra språk utöver sitt modersmål (Europeiska Kommissionen 2017).
I den svenska skolan börjar man ofta läsa det första främmande språket i årskurs 3 vilket är engelska och senare, i årskurs 6 eller 7, brukar de flesta grundskolorna i Sverige erbjuda sina elever möjligheten att läsa vad som kallas ”moderna språk eller B-språk” vilket betyder undervisning av ett ytterligare språk där franska, tyska och spanska är vanligt förekommande. Moderna språk är frivilligt vilket skiljer sig från engelska som är ett obligatoriskt skolämne. Detta innebär följaktligen att inte alla elever fattar beslutet av att läsa B-språk eller att en del högstadiestuderande bestämmer sig under sin skolgång att avbryta sin studie av tredje språket.
Utifrån min egen erfarenhet som undervisande lärare i spanska är intresset hos högstadieelever för moderna språk generellt sett ganska lågt jämfört med deras intresse inför andra skolämne. Enligt min uppfattning känner fler och fler ungdomar att motivationen för att läsa moderna språk präglas mestadels av de meritpoäng som de får, tack vare ett godkänt betyg i B-språk. Detta fenomen skulle lätt kunna förklaras med tanke på att dessa meritpoäng i många fall kan vara avgörande, eftersom de skapar bättre förutsättningar för elever när det gäller deras tillträde i den valda gymnasieskolan. Trots att denna uppfattning kanske inte är allmängiltig, eftersom den kommer från mitt eget perspektiv och min erfarenhet, utgör den dock anledningen till att jag har intresserad mig för att undersöka följande tema.
Brist på motivation för moderna språk hos elever kan leda till ett bortval av ämnet och denna aspekt har också visats genom statistiken som poängterar att antal elever som inte läser moderna språk idag har stigit (SBC 2017). Skolinspektionen (2010, s.7) har påpekat en alltmer vanligare och ökande tendens bland eleverna på högstadiet idag att hoppa av sina studier i moderna språk.
Att välja bort moderna språk har blivit ett förekommande problem under de senaste åren. Detta fenomen har även uppmärksammats en del i massmedia (internetlänk 1).
Läroplanen förklarar mycket tydligt att ”undervisning ska stimulera elevernas intresse för språk och kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper” (Skolverket 2011, s.76). Detta kan således tolkas som att det är språklärares ansvar att fånga elevers intresse samt hjälpa dem utveckla ”tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften” (Ibid., s. 76).
I en skola som ställer alltfler krav på lärare vars mängd arbetsuppgifter har ökat de senaste decennierna har frågan om motivation hos dem blivit intressant i mina ögon. Det är en verklighet som upplevs i nästa varje skolenhet, att lärare tvingas syssla med flertal olika administrativa uppdrag och dokumentation samt mentorskap (Arvidssons 2013). Detta
betyder oundvikligt att det kvarstår för dem allt mindre tid att ägna åt skapandet av de aktiviteter som skulle kunna höja intresse hos eleverna som läser moderna språk.
1. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att ta reda på vad spansklärare anser hur deras motivation påverkar elevers möjligheter att fortsätta med sina spanskstudier på högstadiet.
- Vad menar spansklärare hur deras motivation bidrar till att deras elever fortsätter läsa spanska på högstadiet?
- Hur upplever spansklärare att deras motivation påverkar elevers möjligheter att fortsätta sina studier i spanska på högstadiet?
2. Bakgrund
Till att börja med anser jag att det är viktigt att ge en kortfattad beskrivning av de nyckelord som används i detta arbete som handlar om språkundervisning, språkval och avhopp samt motivation hos spansklärare.
Detta kommer jag göra genom att presentera uppsatsens centrala begrepp och förklara deras innebörd samt ge lite historisk fakta som anses vara relevant i relation till studiens tema.
2.1. Moderna språk och språkundervisning i Sverige
Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts (Skolverket 2011, Lgr11, s.76).
Moderna språk är ett begrepp som är väl använt inom grundskolan och gymnasieskolan och som framförallt förknippas med spanska, franska och tyska. Det används också som motsats till de antika språken latin och grekiska. Moderna språk också kan inkludera andra grupper av språk, bland annat italienska, arabiska, ryska och så vidare men aldrig svenska eller engelska. I detta arbete kommer uttrycket moderna språk omfatta de tre vanligaste språken som majoriteten av de svenska skolorna erbjuder idag till eleverna att välja, nämligen franska, tyska och spanska (Skolinspektions rapport 2010, s. 12).
Intresset för att lära sig ett främmande språk är inte ett fenomen som enbart tillhör vårt moderna samhälle utan det kan spåras tillbaka till Antiken. Däremot går språkundervisningen i sin pedagogiska praktik tillbaka till det sena 1800-talet eller tidiga 1900-talet (Cardelús
2015, s.19). Denna typ av undervisning i Sverige var dock ingenting som alla barn kunde få ta del av utan i det tidiga 1900-talet var det tänkt att den skulle rikta sig mot en elitgrupp där bara några skolor med elever från välbärgade familjer kunde erbjudas den. År 1850 fick moderna språk sitt inträde när tyskan kom som första språk och började ersätta latinet. Det var heller inte ovanligt att det på en del skolor erbjöds undervisning i franska och till och med engelska före latin under denna tid. (Larsson & Westberg 2016, s. 251).
Från mitten av 1800 talet till början på 1900-talet kunde man i den svenska skolan se en ny trend där de antika språken så som latin, grekiska och till och med hebreiska lämna plats till förmån för de moderna språken tyska, franska och engelska. Under första hälften av 1900-talet dominerade tyska som främmande språk fram till slutet av andra världskriget 1945. Många stora förändringar i världen ledde senare till att engelska som främmande språk erövrade alltmer mark i den svenska skolan. Behovet av att förstå de nya amerikanska filmerna samt musik som spreds i Sverige gjorde så att användandet av det engelska språket blev mer verkligt och viktigt än tyska medan den franska språket, vilkets status fortsättningsvis var hög hos det svenska folket, blev alltmer knuten till en mindre grupp som oftast tillhörde samhällseliten (Larsson & Westberg 2016, s. 254).
Larsson & Westberg (2016, s. 255) skriver att införandet av engelska som obligatoriskt ämne i den svenska grundskolan sammanföll med grundskolereformen 1962 och har sedan dess fått en alltmer priviligierad position i läroplanerna i den svenska skolan.
2.2. Spanskans ökande popularitet i Sverige
1994 års läroplansreform, Lpo94, underströk engelskans ställning som obligatoriskt främmande språk och sammanföll med det spanska språkets första officiella inträde i den svenska grundskolan som B-språk. Detta innebar att alla elever fick möjlighet att välja undervisning i ett modernt språk bland tyska, franska och spanska alternativt i svenska, engelska, teckenspråk eller modersmål (Skolverket 2000, s.10, 11).
Erik Cardelús (2015, s. 19 - 20) säger att sedan 1994 ”har spanskan uppvisat en närmast explosionsartad utveckling ifråga om elevens val inom ramen för skolans språkval”. Innan 1994 var spanska ett populärt språk bara på vissa gymnasieskolor men sedan dess började det förvärva mer och mer plats som modernt språk i Sverige. Det är uppenbart att efter en första period där spanska upptog bara några få procent av språkvalet blev detta språks popularitet större än franska och tyska tillsammans i både grundskolan och gymnasieskolan. Detta fenomen är inte bara kopplat till Sverige utan det är också synligt i andra länder.
Anledningen till att spanska har blivit så populär under senaste åren kan spåras till olika faktorer bland annat det intresset hos svenskarna för spansktalande länder på grund av Sveriges engagemang och solidaritet för folk som led under hårda regimer i Sydamerika och i Spanien men också tack vare framgångsrika spanska författare, musiker och filmmakare (Álvarez Montalbán & Albanesi 2004:4).
En annan förklaring till varför det spanska språket har blivit så populärt i Sverige kan vara att det var just till Spanien som den första svenska charterresan gick år 1955 och sedan dess så har Spanien varit det vanligaste resmålet hos svenskarna (Willis 2014).
Enligt en studie som genomfördes av Skolverket (2003) angående elevers attityder till sina språkstudier blev det klart att en dominerande orsak som förklarar de svenska elevernas preferens i att välja spanska över franska eller tyska är kopplad till deras idé att det spanska språket är roligt och lätt att lära sig samt den association som de både medvetet eller omedvetet har till semester och värme.
2.3. Språkval och avhopp från moderna språk
I tidskriften Skolvärlden (internetlänk 2), en tidning som har skolan som tema, har det diskuterats en del om den stora utmaningen som språklärare i moderna språk ofta möter när de ska undervisa grupper med flertalet ointresserade elever som inte har någon motivation i att lära sig ett ytterligare språk.
Där har det debatterats om att utmaningen med att lära sig ett modernt språk grundar sig på att det oftast inte finns runt omkring eleverna i samma utsträckning som svenska eller engelska. Det kan därför krävas ett större engagemang och mer koncentration av eleverna, jämfört med att lära sig engelska. Detta kan även innebära att den process som leder till inlärningen av moderna språk oftast är mer ansträngande i det långa loppet för eleverna eftersom det kräver tid av dem i att lära sig nya ord och uttryck som de inte är bekanta med (internetlänk 2) och detta ofta kan leda till elevens avbrott från sina språkstudier.
I nyheterna på SVT har (internetlänk 1), bland annat, lyfts fram att många elever nu för tiden väljer bort moderna språk tack vare faktumet att det är det enda skolämne som inte är obligatoriskt i den svenska skolan. Faktorerna som orsakar avhoppen från moderna språk är säkert flera och olika.
Enligt en rapport från Skolinspektion (2010, s. 15) finns det många uppfattningar och antaganden hos rektorer och lärare som skulle kunna förklara varför en viss del elever väljer bort moderna språk. I rapporten kan man tydligt se att några rektorer upplevde att en sannolik anledning som leder till att ett stort antal elever bestämmer sig för att avbryta sina språkstudier är knuten till på vilket sätt som språklärarna bedriver sin undervisning. En del rektorer därmed anser att sättet som lärare planerar och anpassar sin undervisning till sina elever är avgörande i relation till en elevs beslut att fortsätta eller avbryta sina studier i moderna språk.
Däremot i svar från andra skolor i samma studie (Skolinspektionen 2010, s.15) har det poängterats att orsakerna till elevers avhopp från moderna språk har mer med elevers attityder mot sina språkstudier att göra. ” Det handlar om elevernas inställning, förmåga och vilja att ta till sig undervisningen. Ibland också om elevernas bakgrund och hemförhållanden” (Ibid., s. 15).
2.4. Motivation hos lärare
För att förstå betydelsen av ordet motivation kommer att presenteras en definition av detta begrepp. Termen motivation kommer ifrån latinet movēre som betyder ”röra”. Motivation är därmed det som rör den enskilda individen att göra vissa val, att agera, att engagera sig, att ägna sig till att utföra en viss uppgift (Dörnyei & Ushioda 2011, s. 4).
Per Revstedt sammanfattar begreppet motivation med följande ord:
Motivation definieras som en strävan hos människan att leva ett så meningsfullt och självförverkligat liv som möjligt. Denna sträva är uppfattningen av människans innersta natur: att vara konstruktiv, målinriktad, social och aktiv (Revstedt 2007, s. 39).
Motivation är ett mycket komplex begrepp att analysera. Om man vill förstå anledningen till att en individ är mer motiverad än en annan för att göra en viss handling, för att utföra en viss uppgift eller slutföra ett visst uppdrag då måste man kunna överväga alla variabler, både inre och yttre variabler, som påverkar individens beteende. Att tala om motivation handlar om att försöka ge ett svar på en av de äldsta frågorna i den mänskliga historiens lopp: varför anstränger vi oss i att göra det som vi gör? (Bier 2017, s. 9).
Lärares motivation kan undersökas genom stödet ifrån olika psykologiska teorier. De flesta av dessa teorier är kognitiva, vilket betyder att deras intresse syftar till de inre mentala strukturer som finns inom individen: människans tro, värderingar och förväntningar (Bier 2017, s. 10).
For those of you traveling with small children, in the event of an oxygen failure, first place the oxygen mask on your own face and then – and only then – place the mask on your child’s face”. The fact of the matter is, of course, that the adult must be alive in order to help the child. In schools we spend a great deal of time placing oxygen masks on other people’s faces while we ourselves are suffocating (Barth 1990, p. 42).
Som texten ovan visar på så är behovet av att tänka på lärares motivation innan elevers mycket betydelsefullt. Om vi vill att elever ska bli motiverade att lära sig är det först av allt viktigt att lärare känner sig motiverade, att de gör sitt arbete väl och därför bli motiverade att motivera sina elever.
Motivation hos lärare är inte självklar: rapporter från många olika länder säger att ”teachers are not motivated to teach and […] this tendency is actually getting worse” (Dörnyei & Ushioda 2011, s.167 - 168).
Lärares motivation påverkar elevers motivation (Bier 2017, s. 23). En studie från Wild et al. (1992, s. 245 - 251) visar på hur elevers uppfattning om lärares motivation påverkar deras
egen motivation. Det som har kommit fram från denna undersökning är att de elever som upplevde att deras lärare hade en högre inre motivation också visade en högre grad entusiasm och engagemang. När motivationen att utföra någonting saknas är det osannolikt att individen presterar.
Vice versa finns det också studier som visar att elevers motivation påverkar lärarens motivation. Man kan se ett samband mellan de lärare som undervisar elever som är otåliga och att de med tiden utvecklar en tendens att bli mer auktoritära, samtidigt som de som undervisar elever som är mer samverkande väljer en stil som är mer inriktad till autonomi (Jelsma 1982 se Bier 2017, s. 24).
Enligt Arvidsson (2013) påverkas motivationen hos lärare starkt av deras arbetsförutsättningar som inte upplevs som idealiska. Olika typer av arbetskrav ställs på dem, bland annat mycket höga emotionella krav som till exempel den oundvikliga kontakten med eleverna som kännetecknar deras arbete samt behovet av att dölja känslor. Avseende dessa aspekter visar Arvidssons (2013) studie på hur en stor mängd lärare upplever att den psykosociala arbetsmiljön på grundskolan är krävande och att deras arbetssituation är mycket pressad. Undersökningen visar särskilt på att det emotionella krav som ställs på lärare upplevs som mycket höga och att detta påverkar deras mående till den utsträckning som i sin tur leder till en registrerad förhöjd grad av utmattning, speciellt hos högstadielärare vilket påverkar indirekt deras motivation.
Att vara lärare är ett yrke som kan vara mycket tillfredställande och upplevas som en kallelse, speciellt när lärare känner att deras jobb är oskiljaktigt från deras eget liv. För övrigt handlar det om ett arbete som är motiverande och som väcker passion, intresse och entusiasm och som är en källa till självförverkligande. Däremot är det också sant att läraryrket, på grund av den personliga inblandningen och de förväntningarna som det innebär, kan i vissa negativa situationer, producera de högsta nivåer av utmattning (DeHeus och Diekstra 1999, s. 269 – 284).
3. Tidigare forskning
Eftersom min studie fokuserar på motivation hos spansklärare i förhållande till elevernas avhopp från spanska har jag försökt leta efter undersökningar som behandlar detta område. Trots en relativ lång efterforskning har jag tyvärr inte hittat specifika studier som syftar till att undersöka motivationen hos spansklärare specifikt i att försöka motverka elevers avhopp från spanska på högstadiet.
Däremot har jag hittat flertalet studier som undersöker motivation hos elever och vad lärare gör och borde göra för att öka motivationen hos sina elever. Det finns därför gott om undersökningar som handlar om motivation hos lärare och hur den påverkar elevers motivation samt vilka faktorer som kan påverka lärares motivation.
Latife Kabakli Çimens (2016, s. 21) studie om attityders påverkan på läraryrket verkar vara relevant i förhållande till min undersökning då den påvisar att lärarens motivation har en stor
påverkan på eleverna samt att motivationsfaktorerna är mycket individuella. Studien kan anses vara generaliserbar då den intervjuade gruppen bestod av 261 deltagare vilket är ett högt antal respondenter.
Det är svårt att avgöra med noggrannhet det som motiverar en lärare i yrket även fast forskningen har försökt göra det. Resultatet i Çimens studie visar på att det som motiverar individer har till en viss del med inställning och attityd att göra.
Vidare så visar studien att motiverade och engagerade lärare som har en positiv attityd mot sitt yrke kommer att lyckas med att motivera sina elever tack vare det intresse som de visar för dem vilket i sin tur kommer att hjälpa eleverna öka deras självförtroende och tillit.
I linje med temat motivation har forskarna Richard M. Ryans och Edward L. Decis arbete (2000) bidragit till att lyfta fram viktiga aspekter. Ryan och Deci är upphovsmakarna till Self-Determination teorin och deras forskning är världsledande inom psykologin. De påstår att motivation finns mellan en människa och en uppgift och att den är individuell. Ibland finns det elever som saknar denna typ av motivation som kallas för inre motivation och då kan de behöva få hjälp av externa faktorer som kan påverka deras motivation. Denna typ av motivation kallas för yttre motivation (ibid, s.56).
Forskarna Tesaputas, K. och Sataphonwongs, P. (2016) studie undersöker arbetsmotivation inom läraryrket genom att använda en kvantitativ och kvalitativ ansats där ett tusen sexton personer som är lågstadielärare i olika skolor i Thailand ingick i undersökningen. Denna studie som har genomförts utförligt när det gäller bearbetning av data och beskrivning av tillvägagångssätt anses vara relevant tack vare det undersökande temat, resultatet och det höga antalet respondenter. Däremot kan den kanske inte anses så generaliserbar på grund av den utvalda gruppen som tillhör de lärare som arbetar på lågstadiet och inte på högstadiet samt att den genomfördes i ett land i Asien som förmodligen har en annan skolkultur och system. Med detta i åtanke har jag använt den ändå för att den verkar vara intressant från ett motivationsperspektiv inom läraryrket.
I denna studie påvisas att nivån på motivation hos lärare tyvärr är lägre än i andra yrken trots att motivation är en väsentlig aspekt för individer och deras prestationer. Det är en verklighet som inte går att gömma, det faktum att även välutbildad personal inte kommer att prestera på ett effektivt sätt om motivationen saknas hos dem. Dessutom visar undersökningen, bland annat, på att en ökad saknad av respekt för läraryrket spelar en stor roll då den anses vara en av de främsta faktorer som orsakar motivationsbrist hos lärare. I dagens samhälle behöver lärare utveckla en bra förmåga att skapa positiva och produktiva relationer med föräldrar eftersom lärares beteende ofta blir föremål för kritik hos vårdnadshavare. Denna aspekt är därmed av relevans med avseende till min studie eftersom den belyser hur en bra relation mellan läraren och föräldrarna kan öka eller förminska elevernas respekt för läraren och därav lärarens motivation för sitt yrke.
En studie som genomfördes av Margareta Maria Thomson och Jessica Wery på uppdrag av Skolverket och som anses vara betydelsefull i detta område handlar om vikten av motivation för elevers skolframgång. Artikeln Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång (Skolverket 2015) som utgår från artikeln “Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students” är en översikt av utbildningsvetenskaplig och psykologisk forskning och teorier om motivationsfrämjande arbete i skolan.
Utbildningsforskarna Margareta Maria Thomson och Jessica Wery som är verksamma vid North Carolina State Univeristy är författarna till artikeln. I denna undersökning betonar forskarna att motivation hos elever påverkas av olika faktorer, bland annat de förväntningar som lärare har på elever, känslor som väcks vid framgång eller misslyckande, psykisk och fysisk ansträngning, olika problem som eleven har i och utanför skolan, bedömningssätt och lärares återkoppling. En ytterligare aspekt som diskuteras i denna studie gäller rollen som lärare har med tanke på elevers motivation. Forskarna hävdar för övrigt att elevers motivation ökar när lärare tror på sina elever. Lärares tillit till sina elevers potential och förmåga att lära sig tillsammans med en positiv relation mellan läraren och eleven ökar elevers inställning till och motivation för skolan och lärandet. Detta indikerar därmed att lärares och elevers motivation är ömsesidiga eftersom de påverkar varandra vilket anses vara relevant med hänsyn till min studie som undersöker lärarens motivation i förhållande till elevernas inställning till att avbryta sina spanskstudier.
Slutligen handlar det sista arbete som jag kommer att nämna nedan om de faktorer som leder till en ökad motivation hos lärarna vilket verkar vara relevant för min uppsats.
Denna studie som genomfördes av Hagenauer, Gerda & Hascher, Tina & Volet, Simore E. (2015) syftar till att undersöka lärares känslor i klassrummet. Undersökningens validitet och reliabilitet anses vara höga då det verkar som att forskarna verkligen mäter vad som påstås att undersökas, de beskriver sitt tillvägagångssätt utförligt samt bearbetar informationen noggrant. Samtidigt verkar denna studie vara generaliserbar eftersom den lärargrupp som undersöks genom den kvantitativa ansatsen är hundra trettiotvå vilket är ett högt antal respondenter. Resultatet påvisar att den positiva närheten mellan elever och lärare är mycket betydelsefull och kan också bli en bra indikation för lärares känslor. Undersökningen pekar på att de lärare som upplevde en gynnsam kontakt och samband med sina elever fick oftare en känsla av glädje och sällan en känsla av ångest. Positiva relationer mellan lärare och elever spelar därmed en stor roll i förhållande till lärares välbefinnande då de bidrar till en mer ökad grad av motivation hos lärare för sitt yrke.
4.Teori
I denna del framställs studiens teori som kommer att användas för att analysera arbetets resultat. En teori är alltid viktig eftersom den stödjer inriktningen av analyser samt att den ger bakgrund till de problem som undersöks och det resultat som presenteras (Dimenäs 2007, s.105).
Den valda teorin i denna uppsats är en motivationsteori som går under namnet
Self-determination theory (SDT) och som anses vara den lämpligaste för denna kontext då den
förklarar vad som motiverar människor.
Self-Determination theory (som framöver kommer att förkortas med akronymen SDT) är en
teori som grundas av Edward L. Deci och Richard Ryan och som påstår att människor växer upp och utvecklas genom det som Ryan kallar för ”organismisk integrationsprocess” (organismic integration process). Denna process innebär att medan individen växer, behärskar
den alltmer den yttre miljön och internaliserar erfarenheter och värderingar genom att utveckla progressivt en mer etablerad känsla av självbehärskning (Deci et al. 1997, s.58).
The organismic integration process is the means through which one’s motivated behavior can become increasingly self-determined – that is, increasingly choiceful and expressive of oneself (Deci et al. 1997, p. 58).
Genom att återuppta Donald O. Hebbs, Robert Whites och Richard De Charms studier, hävdar SDT att individen är motiverad att behålla en optimal nivå av stimulans (Hebb 1955 se Bier 2017, s. 19). Inom individen finns det faktiskt ett behov av att känna sig framgångsrik, kompetent och självständig (De Charms 1968, s.22).
Enlig Cox (2002) är locus of casuality ett viktigt begrepp och detta kan beskrivas som, till vilken grad människor tror att de är ansvariga för sina resultat. Det finns två olika typer av locus of casuality: den inre locus of casuality och den yttre locus of casuality. Människor med en inre locus of casuality tenderar att tro att deras värderingar påverkar resultatet. De tror att de är ansvariga för resultatet och anser sig själva ha kontroll över sitt öde. De som har en yttre locus of casuality tenderar däremot att tilldela sina resultat till yttre makter så som till
exempel öde, chans och andra människor. De tror att deras resultat beror på yttre källor och då ser de sig själva i nåden av externa orsaker.
För att bättre förklara individens motivation betonar SDT-forskarna vikten av att tillfredsställa tre nödvändiga psykologiska behov. Första behovet är autonomi eller sjklvbestkmmande, vilket innebär behovet som individen har av att känna att locus of casualty (De Charms 1968, s.12) befinner sig i de inre faktorerna, det vill säga inom sig själv och inte i de externa orsakerna. Andra behovet är kompetens som gör att individen letar efter rimliga utmaningar som kan producera optimala nivåer av stimulans inom sig själv (Deci et al. 1997, s. 57 - 71). Ordet kompetens används i SDT med betydelsen av känslan av upplevd självsäkerhet under handlingen (Deci & Ryan 2000). Tredje behovet är slkktskap och det handlar om individens relation med andra, vilket innebär en känsla av tillhörighet till ett visst samhälle, grupp eller kultur (Ryan 1993 se Deci et al.1997).
Dessutom är det också intressant att påpeka någonting som SDT-forskarna har konstaterat är att ju mer den externa sociala kontexten hjälper individen att tillfredsställa sina inneboende behov av autonomi, kompetens och relation, desto mer proaktiv blir individen eftersom hen kommer att bli mer kapabel till att behärska både de inre och yttre utmaningarna och samtidigt kommer hen att visa en tendens till att nå den optimala utvecklingen (Deci & Vansteenkiste 2004 s. 23 - 40).
Apropå de individuella beteendena skiljer SDT-forskarna de kontrollerade motiverade beteendena från de sjklvstkndiga. De sistnämnda består av självständiga eller självbestämda handlingar som görs frivilligt av individen och beskrivs som ”activities that people do naturally and spontaneously when they feel free to follow their inner interests” (Deci & Ryan
2000, s. 234). I de självständiga handlingar kan locus of casuality uppfattas som någonting som befinner sig inom individen (De Charms 1968, s.12).
De kontrollerade motiverade beteendena däremot förutser kontrollerade handlingar, vilka är tvingade beteenden som kommer från faktorer som är externa till den individ som utövar dem. Därmed uppfattas locus of casuality som någonting utanför individen (De Charms 1968, s.13). Ett ytterligare relevant begrepp inom SDT är reglering. Josefsson & Lindwall (2010) definierar termen reglering som, till vilken mån gör en individ vissa värderingar och beteende till sina egna. Ryan & Deci (2000, s. 237) säger att det är svårt att beskriva alla typer av motivation med bara de två begreppen inre och yttre motivation. Därför presenterar de koncepten av reglering som bättre beskriver vilken typ av motivation en individ har.
SDT förutser att den individuella regleringen befinner sig på ett motivationskontinuum som går från inre motivation till amotivation (brist på motivation).
When intrinsically motivated, people engage in activities out of interest and enjoyment, out of the satisfactions that accrue spontaneously as they involve themselves in the activities […] the rewards of the activities are the spontaneous feelings of engagement, excitement, accomplishment, or awe which accompany them (Deci et al. 1997, s. 60).
Från det här citatet blir det mer förståeligt att inre motivationen förklarar de självständiga eller de självbestämda beteendena. Inre motivation är därför ansvarig för handlingarna som är självändamål, det vill säga alla dessa handlingar som görs tack vare intresset, glädjen och tillfredsställelsen av att göra dem (Ryan & Deci 2000, s. 234). I det här fallet är locus of
casuality intern inom individen och både handlingsorsak och mål befinner sig i själva
handlingen.
Avseende den yttre motivationen kan man använda följande beskrivning för att definiera den: Extrinsic motivation refers to any instance in which the reasons for one’s actions are some separable consequences, whether they be interpersonally administered (e.g. praise, monetary payments, or the opportunity to do other, more interesting tasks) or self-administered (e.g. praising self-statements or presents to oneself) (Deci et al. 1997, p. 61). Till skillnad från den inre motivationen, förklarar den yttre motivationen de kontrollerade beteendena. Den är ansvarig för handlingar som inte är självändamål utan de förutser en slutlig belöning, exempelvis ett materialistiskt pris i termer av pengar eller en ökad prestige som gäller den sociala statusen. I det här fallet är locus of casuality extern till individen (Ryan & Deci 2000).
Termen amotivation är ett begrepp som skiljer sig från de två olika typerna av motivation som tidigare förklarades eftersom den pekar på en brist på reglering och avsiktlighet (Ryan & Deci 2000). Amotivation kan också förklaras som avsaknad av intresse i att göra en handling som
till exempel en person kan tycka att det inte är värt eller att det är tråkigt att göra (Ryan 1995 se Bier 2017, s. 22).
I det här fallet uppfattas locus of casuality som varken intern eller extern utan opersonlig. Individen agerar inte eller agerar utan avsiktlighet, på ett passivt sätt, eftersom det inte påverkas av varken interna (som till exempel tillfredsställelse eller lust) eller externa anledningar (som till exempel, social prestige eller priser).
5. Metod
I detta avsnitt presenteras den använda metoden samt att urvalet, tillvägagångsätt, analys och bearbetning av data samt etiska övervägande redovisas.
5.1. Kvalitativ metod
För att svara på studiens forskningsfrågor har jag använt mig av en kvalitativ ansats som präglas av semistrukturerade intervjuer med fem olika spansklärare. Detta beslut har fattats på grund av att fokuset i detta arbete består av att få fram människors upplevelser med deras egna ord.
Apropå detta säger Alan Bryman (2011, s. 371) att ”i en kvalitativ undersökning är det deltagarnas perspektiv - vad de uppfattar som viktigt och betydelsefullt - som är utgångspunkten”. Genom att använda kvalitativa intervjuer kan information om människors upplevelser och inre tankar erhållas (Ibid., 413).
Bryman (2011) skriver att i semistrukturerade intervjuer har ”forskaren…en lista över förhållandevis specifika teman som ska beröras… en intervjuguide, men intervjupersonen har en stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt” och att intervjuprocessen är mer flexibel och att tonvikten ligger på sättet varigenom intervjupersonen uppfattar och tolkar frågor och skeenden (Ibid., s. 415). Detta har tagits i beaktning av intervjufrågorna till denna studie. Intervjufrågorna förväntas besvara studiens frågeställningar som fokuserar på motivation hos spansklärare.
Eftersom studien har som syfte att undersöka människors egna upplevelser utan några förutbestämda antagningar och utan någon hypotes som ska testas kommer den att vara induktiv (Bryman 2011, s. 26).
5.2. Urval och tillvägagångssätt
Undersökningsgruppen består av tre kvinnliga och två manliga verksamma högstadielärare som undervisar i ämnet spanska inom olika kommunala grundskolor runt omkring Sverige med en åldersmässig spridning från 25 till 45 år.
Urvalet skedde genom att ett informationsbrev (Bilaga 2) skickades via e-post till 10 lärare som jag känner till och som jag hoppades kunde vara intresserade av att delta i denna undersökning. Sju lärare hörde av sig med visat intresse för att medverka i studien men två föll bort på grund av schemaproblem. Efter att de lärare som ville och kunde ställa upp på att bli intervjuade hade hört av sig via e-post så föreslog jag olika datum och tider där vi kunde ordna en träff.
Eftersom lärarna och jag bor i olika städer i landet tyckte var och en av oss att det mest praktiska sättet för att genomföra intervjun var genom datorn. Intervjuerna utfördes därför via Skype och spelades in genom mobilen. Urvalet av intervjudeltagarna liknar mest ett tillgänglighets/bekvämlighetsurval (Bryman 2011, s. 433).
Motiveringen till detta val var att jag ansåg att det skulle vara mest effektivt och snabbast om jag skickade ut e-post-meddelanden till de spansklärare som jag kände till samtidigt och sedan fick de som var intresserade höra av sig till mig.
5.2.1. Intervjuer
I de intervjuer som jag gjorde försökte jag skapa en avslappnad atmosfär genom att lägga mitt papper med frågor åt sidan och lära mig frågorna utantill så att intervjun kändes som ett samtal.
Intervjuerna genomfördes individuellt med lärarna och bestod av semi-strukturerade frågor, vilket betyder att forskaren har en lista med frågor men är öppen för att ställa andra frågor (Denscombe 2009). Genom att använda sig av semi-strukturerade intervjuer kan forskaren ställa följdfrågor och få ett mer fördjupat samtal (Bryman 2011, s. 413).
Intervjuerna ägde rum via datorn. Alla intervjuer spelades in med min privata mobil varefter de avlyssnades och sedan transkriberades samtidigt på min egen dator. Längden på intervjuerna varierade mellan ca 10 - 25 minuter. Endast jag och intervjudeltagaren var närvarande vid intervjun. Lärarna som intervjuades hade inte tillgång till frågorna i förväg.
Under intervjuerna använde jag mig av åtta frågor (Bilaga 1) som jag ställde i ordning och försökte tydliggöra så mycket som möjligt för deltagarna så att det fanns mycket lite rum för missförstånd. Här nedan följer en beskrivning av alla intervjudeltagare. Utöver de åtta frågorna ställdes ett antal följdfrågor som varierade bland deltagarna. Alla deltagare har fått fiktiva namn.
Martina: Är kring 25 år och undervisar i spanska och engelska samt studerar för att få sin lärarexamen och sedan sin lärarlegitimation. Hon har arbetat som lärare i ca 3 år och undervisar på en kommunal grundskola.
Jonathan: Är kring 35 år och undervisar i svenska och spanska. Han har arbetat som behörig lärare i ca10 år och undervisar på en kommunal grundskola.
Elisa: Är kring 45 år och undervisar i spanska och tyska samt studerar för att bli behörig lärare i spanska och tyska. Hon har arbetat som språklärare i ca 5 år på en kommunal grundskola. Jacob: Är kring 30 år och undervisar i spanska och studerar för att bli behörig lärare. Han har arbetat som lärare i ca 4 år på en kommunal grundskola.
Sara: Är kring 40 år och undervisar i spanska och studerar för att bli behörig lärare. Hon har arbetat som lärare i ca 4 år på en kommunal grundskola.
Eftersom anser jag att i de intervjuer som jag genomförde är det sociala samspelet mellan intervjuaren och den intervjuade av relevans har jag bestämt mig för att ta inspiration ifrån fenomenografi där denna typ av samspelet är viktig.
För att bättre förklara vad fenomenografi är och vad den innebär kommer jag klargöra detta begrepp.
5.2.2. Fenomenografi
Den fenomenografiska forskningsansatsen inriktar sig på hur en människa erfar ett fenomen (Marton & Booth 2000 se Larsson 1986, s. 13). Att erfara någonting innebär ”att urskilja någonting från och att relatera det till ett sammanhang” (Marton & Booth 2000, s.147). Enligt Tomas Kroksmark (2007) är det innehållet av vad människor har uppfattat av ett fenomen som är det centrala inom fenomenografin. Därför är variationen i hur människor upplever någonting i fokus (Marton & Booth 2000). Det handlar inte om att beskriva hur ett fenomen är utan att få fram människors skilda uppfattningar och innebörd av ett fenomen (Marton 1981, s.177 - 200). Alla dessa unika uppfattningar om ett specifikt fenomen kallas för utfallsrummet (Dahlgren & Johansson 2009).
Sammanfattningsvis inriktar fenomenografin sig på att beskriva fenomen som andra människor upplever dem samt att lyfta fram variationen i upplevelserna (Marton & Booth 2000) vilket är syftet med detta arbete.
Genom att hämta inspiration från fenomenografin hoppas jag få fram skillnader och likheter i språklärarnas upplevelser i hur deras motivation påverkar elevers möjligheter att fortsätta läsa spanska på högstadiet.
5.3. Analys och bearbetning av data
Steg ett i analysarbetet var att ändra namn på alla intervjudeltagare. Därefter läste jag igenom allt datamaterial flera gånger vilket Staffan Larsson (1986) menar är viktigt för att få ett helhetsintryck.
När jag sedan kände mig bekant med materialet började jag söka efter skillnader och likheter i hur intervjudeltagarna beskrev sina upplevelser av motivation. Jag skapade sedan många olika Word dokument på min dator där jag klistrade in intervjudeltagarnas utsagor om deras upplevelser av temat. Därefter läste jag igenom dessa dokument för att sedan skapa kategorier. Sex kategorier skapades utifrån deras berättelser: om de moderna språken vore obligatoriska, hur lärares motivation påverkas av elevers motivation, hur lärares mående och motivation påverkar elevernas motivation, vilka faktorer påverkar spansklärares motivation och förväntningar. Motiveringen till de valda kategorierna är att de anses bära relevanta begrepp i relation till studiens syfte.
Jag följde fenomenografins idé (Marton & Booth 2000) att inte ha några färdiga kategorier på förhand, istället tillkom kategorierna efter att jag hade analyserat intervjuerna med hänsyn till syftet.
5.3.1 Reliabilitet och validitet
Steinar Kvale och Svend Brinkmann (2009) skriver att reliabilitet handlar om hur utförligt forskaren beskriver sitt tillvägagångssätt och hur noggrann forskaren är i bearbetningen av informationen i studien. Validiteten avser att mäta om forskaren verkligen har undersökt vad som påstås undersökas i studien (Kvale & Brinkmann 2009).
Inom den kvalitativa forskningen har det dock blivit mer vanligt att använda termerna trovärdighet och tillförlitlighet för att bedöma kvaliteten i en studie.
Enligt Kvale och Brinkmann (2009) handlar trovärdighet och tillförlitlighet om att datamaterialet som presenteras i studien är korrekt och är i perfekt överrensstämmelse med vad intervjudeltagarna har uppgivit. Öppenhet och transparens i studien är mycket viktigt för att uppnå tillförlitlighet.
5.4. Etiska övervägande
I min undersökning har jag tagit hänsyn till och följt de fyra huvudforskningsreglerna som kommer från Vetenskapsrådet (2017). Dessa är: informationskravet, samtycketskravet,
konfidentialitetskravet, nyttjandekravet.
Informationskravet: Alla intervjudeltagare blev upplysta om studies syfte och deras roll i undersökningen. Jag klargjorde också att allting var frivilligt och att de inte behövde svara på
frågor som de kände sig obekväma med, samt att de kunde avbryta intervjun när de ville utan att det skulle medföra några negativa konsekvenser.
Samtyckeskravet: Alla intervjudeltagare gav sitt samtycke till att medverka i studien och de visade detta vid flera tillfällen. Först när de svarade på mitt e-postutskick och sedan när vi träffades via Skype för att genomföra intervjun.
Dessutom lämnade alla deltagare sitt samtycke till att våra samtal spelades in och transkriberades och gav även sitt samtycke till att låta deras egna ord och meningar visas som citat i texten.
Konfidentialitetskravet: Enligt god forskningssed (Vetenskapsrådet 2017, s. 74) ska all insamlat data som innehåller personuppgifter och annat känsligt material förvaras på ett säkert sätt så att obehöriga inte har någon tillgång till materialet. Ljudinspelningen från intervjuerna samt transkriberingen har försvarats så att inga andra personer förutom jag själv har haft tillgång till dem.
Jag har också hanterat all personlig information som namn, arbetsplats och stad konfidentiellt samt att jag har givit alla deltagare fiktiva namn i studien. Jag har endast uppgett lärarnas ungefärliga ålder.
Nyttjandekravet: All information om deltagarna samt all ljudinspelning och transkribering kommer att användas endast i denna uppsats.
6. Resultatredovisning och resultatanalys
I detta avsnitt kommer resultat och resultatanalys presenteras. Resultatet, som består av intervjudeltagarnas svar, har utfallit i sex olika kategorier som beskriver spansklärarnas upplevelser av sin motivation i relation till elevers avhopp från spanska. Genom olika citat som valdes utifrån deras relevans i att svara på studiens frågeställningar kommer spansklärarnas egna upplevelser att presenteras. Olikheter och likheter har hittats i hur lärarna upplever sin motivation. Resultatet analyseras utifrån SDT-teorin som är till grund för denna studie.
6.1. Resultat
Kategori 1: Om de moderna språken var obligatoriska
I den första kategorin beskriver lärarna sin egen uppfattning om hur det skulle påverka deras arbete om de moderna språken vore obligatoriska och detta anses vara relevant med hänsyn till syftet då en av frågeställningarna är att ta reda på vad motiverar spansklärare att bidra med så att eleverna fortsätter med sina spanskstudier.
Två deltagare upplever att det skulle påverka dem positivt eftersom det skulle underlätta sitt jobb.
Martina: Jag tror att det skulle påverka mitt jobb väldigt mycket på ett positivt sätt faktiskt. Det som jag upplever just nu är att, när eleverna blir sura på mig till exempel, då vill dom byta bort språket… Så jag upplever att yttre motivation är svårt att behålla…Liksom att behålla elevernas motivation faktiskt. Jag menar att när man är tvungen att läsa ett ämne. När man är en elev och så är man tvungen att läsa ett ämne då finns det någon slags yttre motivation som kommer utifrån… Asså jag kanske hatar ämnet men jag är tvungen att läsa ämnet ändå…
Elisa: Men om jag måste tänka på några saker jag skulle säga att det underlättar jobbet för att det är ett till ämne så eleverna tar det som någonting som är viktigt och inte som ett ämne där man går och bara tittar och värmer stolen och sen går man hem som det kan hända om ämnet inte är obligatoriskt.
Två deltagare säger att det inte skulle göra någon skillnad om de moderna språken vore obligatoriska. En av dem säger att det inte skulle påverka engagemanget och motivationen för sitt arbete. Däremot upplever Sara att det skulle vara positivt för eleverna, vilket hon säger i citat här nedan:
Sara: Jag tycker att det inte kommer att göra någon skillnad på mitt jobb, jag menar… Jag jobbar på ett sätt där jag engagerar mig fullt med mitt arbete och jag har aldrig tänkt faktiskt i detta fall att mitt ämne inte är ett obligatoriskt ämne utan att när jag jobbar och undervisar språket och i detta fall spanska gör jag detta på mitt bästa med alla verktyg som jag kan och som jag har och mitt jobb går bra och i alla fall kan jag få några resultat på mitt jobb så det kommer inte att göra någon skillnad om mitt ämne (spanska) vore obligatoriskt.
Jag skulle vilja att dom vore obligatoriska inte för min del, för mitt jobb utan att jag tycker att eleverna skulle känna sig mer engagerade, jag menar ”Aha moderna språk, jag skiter i det!” också för att ämnena kommer att sätta sig på en annan nivå mellan alla ämnena. Förstår du vad jag menar? Just nu språk är som en liten semester, som man kan säga. Om man sätter dessa ämnen som obligatoriska då kommer dom få en annan ton, en annan nivå till ämne.
Däremot tycker en deltagare att det skulle ställa högre krav på honom om de moderna språken vore obligatoriska:
Jonathan: Det finns elever idag som börjar inte ens med språket i sexan för att man kanske inser att det där kommer aldrig att gå. Då är kanske tolkningen på den skola man jobbar på skulle vara att dom eleverna skulle också in och läsa språket och då kommer det kräva mer tid och energi från mig.
I den andra kategorin talar lärarna om hur de upplever att elevernas motivation att studera spanska påverkar deras motivation.
Två av deltagarna uttrycker att de blir mer motiverade i att uppmuntra sina elever att läsa spanska om eleverna visar intresse:
Martina: När jag har en motiverad grupp då känner jag mig peppad själv så jag har motivation att ge tillbaks, om man säger så… Så jag upplever att när jag får elever som vill verkligen lära sig och som verkligen gillar spanska då vill jag liksom… Då peppar jag dom verkligen att fortsätta även på gymnasiet. Så ju mer motiverade dom är, desto mer motiverad jag är.
Jacob: Jag blir jättemotiverad om dom är glada och vill lära sig, då blir jag supermotiverad.
En deltagare säger dock att motivationen hos eleverna påverkar hennes jobb positivt även om den inte påverkar henne direkt.
Elisa: Det hjälper väldigt mycket självklart när eleverna är motiverade att plugga spanska. Det gör att jobbet blir mycket lättare och roligare… Jag ser det inte som negativt, jag tycker om utmaningar. Om du menar om jag blir ledsen eller det gör mig glad eller deprimerad eller så. Det påverkar mig inte så direkt. Det finns andra saker som påverkar mig direkt men inte när eleverna inte är motiverade.
En annan deltagare uttrycker att även han påverkas av sina elevers motivation:
Jonathan: Jag tror att jag som alla andra påverkas av omvärlden. Så det är klart att jag påverkas av mina elevers inställning.
Kategori 3: Hur lärares motivation påverkar elever
I den tredje kategorin talar spansklärarna om hur deras motivation påverkar elevernas motivation och detta är mycket relevant i förhållande till studiens syfte.
Alla deltagare är överens om att deras inställning och motivation påverkar eleverna till en viss utsträckning.
Martina: Jag har lite makt. När eleverna ser mig motiverad så peppar det dom på nåt sätt men samtidigt finns det lite aspekter som jag inte kan påverka, som just det här att dom tycker att spanska är för svår och där känner jag att jag inte kan förenkla ämnet, jag kan inte undvika få dom utveckla sitt ordförråd, till exempel. Så vissa aspekter kan jag
inte påverka. Men jag tror att dom blir mer motiverade när dom ser att jag brinner för ämnet och att jag verkligen vill att dom lär sig.
Jonathan:Ja, jag tror att det där är nåt som har att göra med att hur man är på varje
lektion. Jag försöker verkligen att visa att jag vill hjälpa alla elever på varje lektion om det går. Det vill säga att jag försöker hjälpa även dom som har, vad ska vi säga, icke konstruktivt förhållningssätt till sina studier. Det vill säga att man kommer för sent, man har inte med sig material, man visar inget intresse av att göra det som står på tavlan eller det som dom andra har börjat jobba med utan man går oftast bara in och sätter sig med mobilen i handen så jag vill verkligen försöka visa att jag vill hjälpa dom var och en. Det tror jag att det är det viktigaste man kan göra och ge var och en återkoppling i så hög utsträckning som möjligt.
Elisa: Ja, det är självklart. Allt som vi gör som lärare påverkar eleverna. Alla veckor och alla dagar är inte lika. Vi mår inte lika bra varenda dag så man säger eller jag säger till exempel när jag mår bättre eller när jag är väldigt frisk eller pigg…vi gör andra saker, vi sjunger eller vi gör roliga saker. En dag där kanske man känner sig inte så bra då är det en lugnare dag och dom eleverna brukar inte ta emot så bra som en vanlig dag. Mina lektioner, asså jag har en struktur och allt. Alltså vi börjar med en sak och sen gör vi någonting annat och så vidare men vi är väldigt aktiva i all undervisning så en dag som vi bara sitter jag gör genomgång och sen gör jag en uppgift asså fylla i på ett papper till exempel. Det är en typ undervisning som dom inte tycker om så mycket till exempel så självklart allt som jag gör påverkar mina elever…
Jag ska försöka göra som jag kan göra för att försöka se till att eleverna inte väljer bort språket så att eleverna känner sig bra med språket med allt som jag kan göra… Jag försöker göra allt och letar efter hjälp när jag inte kan och jag tror att när man försöker göra allt och få hjälp och försöker göra sitt bästa men det fungerar fortfarande inte, det finns ingenting mer att göra. Jag kan inte påverka beslutet längre. Jag har försökt och det var inte så bara.
Jacob: Asså elever som inte vill delta… det handlar mycket om stämning. Jag säger så
här att vi är ju ett lag i klassen ska man vara ett lag. Så fort en person tar ett parti som är en negativ ställning till en lektion då påverkar det gruppen negativt och att påverka gruppen negativt då kommer det vara massa tråkigheter och dom kommer bli ledsna. Dom kommer inte vilja delta, dom som är faktiskt negativa då är dom som vill sluta eller inte vill. Om vi inte lyckas lösa det för att jag ska försöka lösa och kolla vad problemet är för nåt för alltid men lyckas inte lösa problemet då vill jag att dom ska byta eller alltså… jag brukar ringa föräldrarna så att vi kan planera och bestämma hur vi kan göra för att det inte ska hända så jag har jättebra kontakt med föräldrarna.
Sara: Absolut. Är du motiverad i klassrummet eller använder du, och såklart det beror på också din personlighet, men är du, kommer du till klassrummet på ett helt annat sätt. Matematik, till exempel, analys osv är en helt annan sak. Men kommer du med den motivationsnivå då det påverkar eleverna såklart. ”Oj, nu kommer hon som är alltid glad!” ”Nu kommer hon som ska göra någonting roligt i det här ämnet”. Och detta gör att dom känner sig också motiverade.
Så det är att jag, min motivation eller min ” satisfaction” ger jag till dom så det gör också att dom engagerar sig ännu mer eller motiverar sig ännu mer i ämnet, såklart.
Kategori 4: Hur lärares mående och motivation påverkas när elever väljer att avbryta sina spanskstudier
I den fjärde kategorin talar spansklärarna om hur de upplever deras motivation när någon elev beslutar sig för att avbryta sina spanskstudier.
Tre av deltagarna anser att de upplever denna händelse som ett misslyckande vilket gör att de blir ledsna, besvikna och att de börjar ifrågasätta sitt arbete och agerande i klassrummet.
Martina: Asså när eleverna vill byta bort språk så känner jag att det inte finns så mycket att göra så jag tar det faktiskt lite personligt även om man inte ska göra det. Jag har faktiskt försökt att vara vuxen och mogen och inte ta det personligt men när dom gör det för att dom kanske tjafsar med mig eller för att dom helt enkelt tycker att spanska är tråkig då upplever jag det som att … Vad heter det? Motsatsen till framgång? Misslyckat… Som ett misslyckande och då försöker jag motivera och lära dom hur viktigt det är med det spanska språket. Jag känner mig misslyckad när dom vill byta bort språket. Däremot, som professionell, känner jag att jag har ett ansvar och mitt ansvar är att se till att mina elever är så motiverade som möjligt och att göra allt möjligt för att motivera dem så på det här sättet skulle jag eller försöker jag ändå motivera dom och uppmuntra dom… Jag skulle säga att jag försöker uppmuntra dom att ge spanskan en chans. Personligen är jag inte motiverad alls men jag gör det för att det är mitt jobb… Jag försöker motivera och lära dom hur viktigt det är med det spanska språket.
Jacob: Jag blir besviken såklart. Jag blir jättebesviken. Men det är ju självklart.
Sara: Om det skulle hända, är det inte roligt men det känns som att jag har gjort
någonting fel eller att jag inte har jobbat tillräckligt med den eleven. Vad är det som gick fel med mig med den här eleven? Som här känns det för mig. Jag skulle ifrågasätta mig först och sen säga Vad är det som gick fel? Och om detta är så, så skulle jag be eleven i alla fall vi skulle prova på ett annat sätt och kanske skulle jag anpassa min undervisning till denna elev eller ge extra stöd eller göra allt möjligt så att han kan stanna och jag menar, fortsätta med sina spanskstudier. Med först skulle jag ifrågasätta mig och säga vad är det som har gått fel. Sen finns det också elever som har brist på grundläggande kunskaper i sitt eget språk och det är för svårt. Med dessa är saker som jag kan tänka på efter det.
Två deltagare säger dock att de inte blir speciellt påverkade.
Jonathan: Det kan jag ärligt säga att jag blir mindre och mindre motiverad till att göra det. (till att motverka elevernas avhopp från spanska). När jag började som spansklärare såg jag det lite som en personlig sak men nu lägger jag liksom inte energi på det… Jag har naturligtvis genom åren ibland blivit väldigt besviken såklart. Jag har fått mer och mer förståelse för, tror jag, hur svårt det är för en del elever att lära sig ett språk till…Tidigare så kunde jag känna det ganska ofta men idag så kan jag säga att nu har jag till exempel blivit av med två stycken i sjuan. Och jag tycker, utifrån deras skolsituation,
så var det väldigt kloka beslut. Sen tycker jag samtidigt att det är tråkigt att det inom skolan saknas resurser som kan hjälpa dom här eleverna för att få den hjälp som dom behöver för att klara spanska. Dom hade kanske behövt en till en undervisning och den möjligheten är ju ganska lång borta inom spanska…
Jag har en ganska så ”laid back attityd” till att eleverna ska fortsätta studera. Jag tänker att var och en får göra sina val ganska mycket. Sen kan man ju försöka påverka dom. Jag kanske inte pratar så mycket om det rakt ut. Jag försöker mer påvisa i sig att språk är någonting väldigt bra att ta med sig i livet så jag försöker mera att prata rakt ut om fördelarna med det. Men det kanske jag säger lite för sällan… Nu lägger jag liksom inte energi på det.
Elisa: Det påverkar mig inte direkt. Jag känner mig inte dålig. Nej, det påverkar mig inte direkt… Jag är inte så känslig. Jag tror att det inte kommer att påverka mig så mycket. Nej, direkt kommer det inte påverka mig så mycket. Kanske det kan vara den dagen som jag dricker en kopp kaffe mer än dom andra men inte mer än det. Jag tror att jag är i den åldern och jag tror att det har med ålder att göra, att om det händer och det säkert hända flera gånger, jag ska försöka göra som jag kan göra för att försöka se till att eleverna inte väljer bort språket så att eleverna känner sig bra med språket med allt som jag kan göra. Om det är fortfarande inte så och beslutet är att välja bort språket, jag vet inte om det kan påverka mig. Jag är inte så känslig. Jag tror att det inte kommer att påverka mig så mycket. Jag försöker göra allt och letar efter hjälp när jag inte kan och jag tror att när man försöker göra allt och få hjälp och försöker göra sitt bästa men det fungerar fortfarande inte, det finns ingenting mer att göra. Jag kan inte påverka beslutet längre. Jag har försökt och det var inte så bara. Nej, direkt kommer det inte påverka mig så mycket. Kanske det kan vara den dagen som jag dricker en kopp kaffe mer än dom andra men inte mer än det.
Kategori 5: Faktorer som påverkar spansklärares motivation
Den femte kategori handlar om vad spansklärarna upplever kan påverka deras motivation. Fyra deltagare av fem säger att de blir påverkade av externa faktorer medan endast en deltagare (Elisa) säger att hennes motivation inte blir påverkad av något eller någon annan eftersom hon gillar vad hon gör.
Martina: Jag tror faktiskt att, om det vore obligatoriskt att läsa… Asså om det inte gick att byta bort spanska då skulle jag bli mycket mer motiverad för att då skulle jag slippa höra såna fraser som, till exempel, eller såna uttryck som: ”Oh jag vill inte ha spanska, jag vill byta… Så jag tycker att om vi kunde vara hårdare och inte låta eleverna byta bort moderna språk så tror jag att jag skulle bli mer motiverad.
Jonathan: Jag tror att jag som alla andra påverkas av omvärlden. Så det är klart att jag påverkas av mina elevers inställning, jag påverkas utav vilka förväntningar som finns inbyggda i skolkulturen…Jag skulle tycka att min motivation skulle stärkas ytterligare genom ett ämnesnätverk. Jag tycker till exempel att vi borde ha mycket mer ämneslag kanske på skolnivå och kanske på någon slags kommunalnivå. Jag tycker att det skulle vara lite självklart att man fick fortbildning och vidareutbildning inom spanskan kontinuerligt och liksom strukturerad att man inte behöver driva det så mycket själv.
Jacob: Asså det beror på hur stora grupperna är. Om en gruppstorlek är för… Om jag tycker att en gruppstorlek är fjorton, femton, sexton då kämpar jag, då vill jag verkligen då hittar jag anpassningar och då vill jag att den här personen ska vara, då försöker jag att motivera den här personen och då tar jag fram… För då har man faktiskt tid, då har man tid att lägga på alla, dom här personerna som behöver… Vad heter det? Stöd. Medans är det så att grupperna är stora tjugofyra, tjugofem elever och man hinner inte med alla för att det som händer nu som det här med ekonomin det blir svårare att lära så det är lite svårt att hålla en klass tillsammans och då väljer en elev att byta då själv som motivation då tycker jag att vill du byta så varsågod och byt för att jag har tjugotre andra elever som vill jobba.
Sara: Jag har så många idéer som jag skulle… en stor förändring i det spanska språket eller moderna språken… Organisera en resa, någonting som eleverna kan se på riktigt eller ta kontakt på riktigt med språket, inte bara med mig.
Elisa: Jag vet inte. Jag är lite ”old school”. Jag älskar vad jag gör. Jag tycker om att lära dom andra någonting… Man kan säga att, att lära andra är min passion. Jag tycker om att göra det. Jag trivs med mitt jobb så jag motiverar mig själv för att det är vad jag tycker om, vad jag gör. Språk är vad jag älskar så jag hittar alltid ett sätt att motivera mig själv men jag har inte haft den … Jag har inte känt mig omotiverad än...
Kategori 6: Förväntningar
I den sjätte kategorin talar spansklärarna om de förväntningar som de känner att de har och hur dessa förväntningar påverkar motivationen hos dem.
Alla förutom en (Elisa) upplever att det finns förväntningar och att de blir mer eller mindre påverkade av dem. Två deltagare talar om de höga förväntningar som de har på sig själva att de ska göra ett bra jobb. Tre deltagare talar om de förväntningar som vissa föräldrar har på dem om hur de ska behandla deras barn. En deltagare pratar också om de förväntningar som finns från eleverna och hur han blir påverkad av just dessa. Dessutom nämner två deltagare de förväntningar som kommer från skolledningen.
Det verkar som att tre av deltagarna uttrycker mer eller mindre den negativa påverkan som vissa förväntningar har på dem.
Martina: Jag har väldigt höga förväntningar, asså mmm jag tror att jag har ganska många krav på mig och eftersom jag kommer från Spanien… Jag har höga krav på mig själv för det första för att det är min kultur, mitt språk och jag vill få mina elever motiverade och samtidigt tänker jag att, om ledningen vet att alla elever blir trötta och vill byta bort spanska då skulle ledningen tycka lite illa om mig… Dom skulle inte tycka att
jag gör ett bra jobb. Så jag tror att jag har ganska höga förväntningar. Det påverkar mig negativt faktiskt. Det ger mig lite stress och ångest på något sätt för att man inte vill att eleverna går runt och säger att spanska är tråkig och att dom säger att dom inte vill ha det. Jonathan: Jag tror att det finns ganska höga förväntningar... Ja, jag tror att det finns förväntningar från elevers håll på att det ska va hyfsat roligt och gärna hyfsat lätt att lära sig spanska… Från föräldrars håll så har man säkerligen förväntningar. Dom som vill ha anpassningar i högre utsträckning är dom som hör av sig men jag har inte haft så mycket av det dom senaste åren heller. Men det är klart att man försöker leva upp till föräldrarnas förväntningar även om man inte håller med dom hela tiden så är det svårt… Finns det förväntningar från skolledningen också? Nja, kanske till viss del men dom har också kapitulerat… Jag tror att jag påverkas mest av elevers förväntningar för det är dom man träffas på oftast och i stor grupp. Jag tror att det påverkar hur lektionerna läggs upp, vilka moment och inslag vi har. Jag tror det påverkar vilken svårighetsgrad jag lägger upp lektionerna på, fast sen jag har också upptäckt att man får ju liksom inte gå i fällan att det är för lätt i sexan och sjuan för då blir det så svårt i åttan och nian om man inte kan det man ska kunna. Så på nåt sätt måste jag klara av balansgången att ha en tillräcklig svårighetsgrad men ändå har det så att alla fixar det. Det är en väldigt svår balansgång, tycker jag.
Elisa: Från min chef och från föräldrarna har jag aldrig hört att dom vill eller att dom förväntar sig någonting av mig mer än information och struktur.
Jacob: Dom här förväntningarna som dom (föräldrarna) har det är ju att jag ska göra att jag ska anpassa mig till deras barn… Asså jag påverkas ingenting för att jag vet vad jag ska göra och säga, om man säger så. Det är inte att jag inte vet vad jag ska göra. Jag vet vad jag ska göra. Jag gör mitt bästa och jag kommer alltid göra mitt bästa och är det så att det inte funkar då försöker jag lösa det… Vad är det som händer allt det där men om vi kommer till den grej där föräldrarna inte vill att barnet ska lära sig och att dom bara skäller på mig och säger: ”Du gör det här felet och du gör det där felet”. Då skulle jag absolut träffa dom. Det är absolut en press såklart… Det är en lite grej som man har på nacken och som man tänker på då och då.
Sara: Jag känner inte det direkt. Nej. Jag kan känna att det finns några föräldrar som tycker mycket om språk och spanska och då vill dom att sina barn läser och lär sig bra… Nej, jag har aldrig fått någon fråga. Och sen finns det från min del såklart. Det finns alltid förväntningar. Jag förväntar mig att jag gör mitt bästa hela tiden och använder ett aktuellt material…
6.2. Resultatanalys
Utifrån SDT teorin kan jag synliggöra vissa relevanta drag i deltagarnas intervjuer.
I sitt svar kring den effekt som moderna språk skulle ha på lärarens jobb om de vore obligatoriska, säger läraren Sara att det inte skulle påverka hennes motivation. Detta kan bero på hennes fullständiga engagemang till sitt arbete:
