Digitalisering till varje pris : Digitalization unconditionally

BARNDOM–UTBILDNING– SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Digitalisering till vaje pris

Digitalization unconditionally

Maria Berg

Förskollärarexamen 210hp

Datum för slutseminarium 2021-01-15

Examinator: Malva Holm-Kvist Handledare: Anna Jobér

2

Förord

Jag vill rikta ett stort tack till min familj för all stöttning under hela arbetsprocessen med detta examensarbete. Jag vill även rikta ett tack till min handledare Anna Jobér för all inspiration, vägledning och stöttning.

3

Abstract

Studien är en kritisk utbildningsvetenskaplig studie med syfte att på övergripande plan undersöka vilka maktrelationer som reproduceras av det språkbruk som används i policydokument rörande digitalisering i förskolan. Syftet är också att visa vilka effekter digitaliseringen i förskolan kan ge för framtiden och att synliggöra dominerande diskurser i de analyserade dokumenten. Genom att synliggöra forskning om digitaliseringens effekter från olika vetenskapliga fält har både positiva och negativa aspekter lyfts fram. Med hjälp av en diskursanalytisk metod har dokument från Sveriges kommuner och Regioner (SKR), Digitaliseringsrådet och branschorganisationen Swedish Edtech Industry närlästs. Vald analysmetod för studien är inspirerad av diskursanalys. Studien visar hur ett antal policydokument beskriver Sveriges vision av en framtida arbetsmarknad och Sverige som internationellt framgångsrikt inom digitalisering. Med hjälp av den diskursanalytiska ansatsen framträder att språket kring fenomenet digitalisering har naturaliserats till att beskrivas som framtidens samhällslösning. Studien har också visat hur digitaliseringsdiskursen inom det svenska skolväsendet påverkas av privata aktörer. Studien tyder på att förskolan kan ha brister i sin målsättning att bedriva verksamheten på vetenskaplig grund, då den vetenskapliga grunden endast hämtas från utbildningsvetenskapliga studier och inte tar forskning från andra fält i beaktning.

4

Innehåll

2.1 Varifrån kommer läroplanens mål kring digitalisering? ... 8

2.2 Digitaliseringskommissionen ... 10

2.3 Policydokument i en tid av förändring ... 11

2.4 Sammanfattning – ett förändrat samhälle ... 12

3. Tidigare forskning ... 13

3.1 Digitala infödingar och digitala immigranter ... 13

3.2 Lärarens betydelse ... 14

3.3 Neurologiska, medicinska och psykologiska perspektiv ... 15

3.4 Sammanfattning tidigare forskning ... 17

4. Metod och teori ... 18

4.1 Diskursanalys... 18

4.2 Urval och genomförande ... 19

5. Syfte och frågeställning ... 21

6. Resultat och analys ... 22

6.1 Sverige,en digitalt kompetent nation ... 22

6.2 Naturaliserade verklighetsbeskrivningar ... 25

6.3 Digitalisering i relation till förskolan ... 27

7. Slutsats och diskussion ... 30

7.1 Digitalisering ur ett neoliberalt perspektiv ... 30

7.2 I väntan på mer forskning ... 32

5

1. Inledning

Under en utvecklingsdag på förskolan jag arbetar på skulle årets avdelningsplanering arbetas fram. Utvärderingen från det föregående året skulle ge riktning åt vilka områden i läroplanen som skulle prioriteras under det kommande året. Förutom avdelningens egna framarbetade mål skulle enhetens prioriterade mål skrivas in i planeringen. Hela enheten skulle arbeta med ett särskilt prioriterat mål som rektorn ansåg var ett prioriterat utvecklingsområde för alla pedagoger. Målet var Utbildningsdepartementets nationella strategi för digitalisering och handlade om att vi skulle ge barnen adekvat digital kompetens.

Några månader tidigare hade varje avdelning fått varsin egen projektorkanon, ett högtalarsystem samt en ny Ipad med tillhörande SIM-kort. Nu skulle varje avdelning enskilt bestämma sig för vad som var ”adekvat digital kompetens” för just den egna barngruppen. Några avdelningar började att massproducera QR-koder som gömde sagor och musik, (utan att göra Ipaden tillgänglig för barnen). En annan avdelning började använda Ipaden som ett verktyg att visa film på under den sena eftermiddagen. Det var ett effektivt sätt att lugna och roa ett ensamt barn som inte hade någon kompis kvar att leka med. En tredje avdelning använde projektorn för att projicera psykedeliska mönster på väggen i hallen i kombination med avslappnande musik. En fjärde avdelning använde Ipaden som ett undervisningsverktyg för att tillsammans med barnen studera hur olika fenomen ser ut i olika delar av världen.

Att de olika avdelningarna använde de digitala hjälpmedlen olika frekvent var tydligt. En dag i personalrummet frågade jag mina kollegor om deras inställningar till den digitala tekniken i förskolan och jag hade inte förberett mig på den hätska diskussion som plötsligt tog fart. Genom diskussionen fick jag bekräftat att många pedagoger använde lärplattor i förskolan med en skavande känsla. De ställde sig ofta frågan om deras undervisningar och deras lärmiljöer var ett bra sätt att ge barnen adekvat digital kompetens. Flera förskollärare kände att lärplattan var något barnen redan ägnar för mycket tid åt hemma. En förskollärare uttryckte en oro för vilka konsekvenser digitaliseringen kommer att få för barnens välmående längre fram i livet. Såhär uttryckte sig en förskollärare;

6

”För vissa barn tar tanken på att få använda Ipaden upp en stor del av deras tankar under en dag. De är helt besatta av att använda den, det är som att ingenting vi gör smäller lika högt som att få sitta med Ipaden i handen. Så fort tiden är ute börjar frågorna om när han kommer få ha den nästa gång. Vissa barn beter sig som små beroendepersoner och det tycker inte jag känns bra.”

Denna orosdiskurs kring digitalisering hade jag uppmärksammat hos flera kollegor samt i mediala sammanhang som debatterat bland annat barns skärmtid i hemmet. Detta fick mig att fundera över om förskollärare kan känna sig motiverade till sitt uppdrag gällande digitalisering när det saknas vetenskaplig forskning på hur barnen kommer att påverkas av den längre fram i sina liv (Carlbaum 2020).

55 procent av alla ettåringar och 84 av alla femåringar i Sverige hade enligt Statens medieråd tillgång till en surfplatta år 2017 (Småungar & medier 2010). Idag, 2020 har troligtvis siffran ökat markant. Föreliggande studie behandlar bakgrunden till att läroplanens mål kring digitalisering ser ut som de gör.

1.2 Disposition

I det inledande kapitlet presenteras bakgrunden till denna studie. I andra kapitlet kommer jag att redogöra för framväxten av Skolverkets skrivningar om digital kompetens och digitala verktyg i förskolan. Jag kommer här redovisa vilka instanser som har varit delaktiga i framtagandet av dokumenten. Här ges en kortfattad beskrivning av digitaliseringens påverkan på det svenska samhället och en beskrivning av vad begreppet digitalisering innebär. I tredje kapitlet presenterar jag tidigare forskning om barn, lärande och digitalisering för att visa hur olika forskning framställer digitaliseringens konsekvenser på olika sätt. I fjärde kapitlet presenterar jag både studiens metod och teoretiska utgångspunkt då jag har använt mig av diskursteori i båda delar för att analysera valda dokument. Här presenteras urvalet av dokument, tillvägagångssätt samt etiska överväganden. I kapitel fem, när läsaren har fått en introduktion i diskursanalys, presenterar jag syftet med studien som är att på ett övergripande plan undersöka vilka maktrelationer som reproduceras av det språkbruk som används i dokument rörande digitalisering i förskolan. I sjätte kapitlet kommer jag att presentera studiens resultat utifrån min analys och ge exempel på diskursanalytiska slutsatser. Här lyfter jag in Forslings (2011) argument om digitalisering som ett andra steg i analysen för att komma närmare in i förskolans kontext. Avslutningsvis kommer jag i

7

kapitel sju att diskutera hur dessa resultat kan tolkas. Studiens övergripande mål har varit att studera vilka effekter digitaliseringen i förskolan kan ge för framtiden och att synliggöra dominerande diskurser i de analyserade dokumenten.

8

2. Bakgrund

I detta kapitel kommer jag att redogöra för framväxten av Skolverkets skrivningar om digital kompetens och digitala verktyg i förskolan. Jag kommer också redovisa vilka instanser som har varit delaktiga i framtagandet av dokumenten. Här ges en kortfattad beskrivning av digitaliseringens påverkan på det svenska samhället och en förklaring till vad policydokument har för effekter på verksamhetens praktik. Slutligen kommer en kortfattad beskrivning av vad begreppet digitalisering innebär.

2.1 Varifrån kommer läroplanens mål kring digitalisering?

I Sverige är det offentliga skolsystemet decentraliserat sedan 1990-talet. Det vill säga att kommuner och privata aktörer är huvudmän för den svenska skolan. Det svenska systemet tillåter en fast summa skattepengar att följa varje elev i skolsystemet, och detta har skapat konkurrens mellan kommuner och mellan offentliga och privata skolor (Ideland, Jobér & Axelsson 2020).

Börjesson (2016) talar om utbildningspolitiska reformvågor och menar att 1990-talet ledde till en marknadsliberal omstrukturering av välfärdsstaten. De förändrade ekonomiska behoven och de politiska styrkeförhållandena ledde till att Sveriges utbildningspolitiska systemskifte kan förklaras som neoliberalt (Börjesson 2016).

Trots decenteraliseringen av skolan är det regeringen som finansierar och reglerar universiteten och högskolorna som erbjuder lärarutbildningar. En nyckelfaktor för att ett land ska vara konkurrenskraftigt i en global ekonomi är utbildning. Detta gör att politiker vill påverka den offentliga skolan genom att kontrollera lärarutbildningen och reformera skolan genom till exempel läroplaner och styrdokument. Politikernas avsikt med påverkan är att de vill påverka den framtida samhällsmedborgarens kompetenser för att Sverige ska bli ett konkurrenskraftigt land (Lilja 2010). Skolverket skriver:

”Utbildningen i förskolan ska lägga grunden till en adekvat digital kompetens hos barnen. Den fördjupas sedan i förskoleklassen och de skolformer som följer därefter. Begreppet adekvat digital kompetens, som används i läroplanen, kan uppfattas som abstrakt. Men läroplanstexten ska hålla länge, och vad som är digital kompetens förändras över tid i takt med att samhället, tekniken och olika digitala tjänster förändras. Det varierar också med barnets ålder.”

9

Begreppet digital kompetens introducerades av Europeiska unionen (EU) och ligger till grund för de skrivningar kring digitalisering som finns i läroplanen för förskolan (Jäverbring 2019). 2006 formulerade EU tillsammans med Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) strategier för ett livslångt lärande. Det presenterades åtta nyckelkompetenser som är extra viktiga att utveckla i ett kunskapsbaserat samhälle. En av dessa kompetenser är Digital kompetens. ”…Säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål” (Europeiska gemenskaperna 2007). Detta ledde till att Sveriges regering tillsatte en kommission för att utreda Sveriges förutsättningar för nationellt digitaliseringsarbete. Denna kommission kallades för Digitaliseringskommissionen och antogs den 7 juni 2012. Digitaliseringskommissionen överlämnade i december 2016 sitt slutbetänkande För digitalisering i tiden där de bland annat fastställde att det behövdes ställas nya krav på utbildningssystemen (Digitaliseringskommissionen 2016). Med detta delegerade regeringen Skolverket att ta fram en strategi för detta. Denna strategi kallas för Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet och antogs av regeringen 2017. I denna strategi kan man läsa:

”Målet för regeringen är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter…..Syftet med den övergripande strategin är att Sverige fortsatt ska vara ledande när det gäller digitalisering och vara digitalt kompetent. För detta spelar skolväsendet en central roll genom att ge möjlighet att utveckla förmågan att använda och skapa med digital teknik och förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling.”

(Utbildningsdepartementet 2017) I Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (Utbildningsdepartementet 2017) skrivs om tre fokusområden, varje fokusområde har ett mål och flera delmål och förväntas vara uppnått år 2022. De tre fokusområdena:

 Digital kompetens för alla i skolväsendet.  Likvärdig tillgång och användning.

 Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter.

Regeringen beslutade i mars 2017 att inrätta Digitaliseringsrådet. Syftet med rådet var att de skulle bidra till bättre samordning, ett effektivare genomförande av regeringens strategiska arbete med

10

digitalisering, för att arbeta mot regeringens högt satta mål om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Rådets främsta uppdrag är att följa och stödja regeringens arbete med digitalisering och att följa digitaliseringen i Sverige (Digitaliseringsrådet 2020).

Den 1 juli 2019 började den nya läroplanen för förskolan att gälla med ett tydligt uppdrag om att ge barnen adekvat digital kompetens. I läroplanen finns det strävansmål som handlar om vilka kompetenser barnen ska ges möjlighet att utveckla. Det finns också skrivningar om förhållningssätt för pedagogerna och ansvarsfördelning. Kortfattat kan dessa skrivningar sammanfattas såhär: Förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande. Digitalisering ska användas både som ett innehåll och som en metod. Barnen ska ges möjlighet att uppleva, dokumentera, förmedla upplevelser, erfarenheter och idéer med hjälp av digitala verktyg. Barnen ska ges möjlighet att gestalta och kommunicera med hjälp av digitala hjälpmedel, utveckla en förståelse för den digitalisering som de möter i sin vardag, utveckla kritiskt tänkande, förstå möjligheter och risker med tekniken, utveckla ett intresse för digitala medier samt utveckla sin förmåga att tolka och samtala om dessa medier (Lpfö18 2019).

Läroplansmålen gällande digitalisering kommer således ursprungligen från EU och OECD, vidare till digitaliseringskommissionen som i sitt slutbetänkande fastställde att det behövdes ställas nya krav på utbildningssystemen. Regeringen delegerade Skolverket att arbeta fram en nationell digitaliseringsstrategi som i sin tur har påverkat läroplanen för förskolan.

2.2 Digitaliseringskommissionen

Ledamöterna i digitaliseringskommissionen var män och kvinnor från både den privata och den offentliga sektorn. De kom bland annat ifrån olika myndigheter, universitet och stora techföretag som t.ex. Microsoft och Spotify. Flera utav ledamöterna i digitaliseringskommissionen blev senare medlemmar i branchorganisationen Swedish Edtech Industry. På Swedish Edtech Industrys hemsida beskriver de sin agenda såhär:

11

”Vi är övertygade om att digitalisering kan bidra till att lösa utbildningssystemets utmaningar. Edtech är en av de snabbast växande branscherna i världen och utbildningssystemet bedöms vara i början av sin digitaliseringsresa.”

(Swedish Edtech Industry 2020) Swedish Edtech Industrys policy beskriver att de vill verka för en fri marknad för att främja tillväxt, utveckling och innovation. De menar att en väl fungerande konkurrens är bra eftersom det ger ett större utbud med fler valmöjligheter, bättre kvalitet och rätt prissättning. På hemsidan står det även att den offentliga sektorn bör vara beställare, inte utförare (Swedish Edtech Industry 2020).

2.3 Policydokument i en tid av förändring

Larry Cuban (2001) är professor emeritus vid Stanford Graduate School of Education. Han har skrivit en mängd artiklar och böcker om bland annat hur policydokument översätts till praktik. Cuban (2001) skriver om ett ”tekniskt tryck” på utbildningsinstanser genom policydokument. Han menar att de förmedlas att investeringar i teknik och digitala verktyg kommer att leda till bättre inlärningsresultat och att digitaliseringen i förlängningen kommer att leda till bättre ekonomisk tillväxt för samhället. Cuban (2001) menar att i denna retorik är teknik en symbol för förändring som förstås som något i sig bra, trots indikationer på att användning av digitala verktyg kanske inte leder till ett bättre lärande.

Precis som att industrialiseringen förändrade vårt sätt att leva, arbeta och bo under mitten av 1800-talet har digitaliseringen förändrat samhället på flera olika plan. Förändringen har inneburit helt nya förutsättningar och villkor för individ och samhälle. Företag och offentlig sektor har påverkats. Arbetsliv och utbildning kräver nya kunskaper och civilsamhället ser helt annorlunda ut idag i jämförelse med innan digitaliseringens intåg. Digitaliseringen påverkar samhällets grundläggande delar – tillväxt och hållbarhet, välfärd och jämlikhet, trygghet och demokrati (Digitaliseringskommissionen 2016).

Förskolan är inget undantag, även den har förändrats med digitaliseringen. I läroplanen för förskolan står det att ”Utbildningen ska alltid vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

12

när det gäller såväl innehåll som arbetssätt” (Lpfö18 2019 s.10). Men eftersom digitaliseringen är ett ”nytt” fenomen finns det inte forskning om den som löper över tid (Carlbaum 2020). Olika forskare från olika akademiska fält förmedlar olika teser om barns påverkan av de digitala verktygen.

Digitisering och digitalisering är två begrepp som inte ska förväxlas med varandra. Digitisering handlar om att man ersätter något analogt med något digitalt till exempel en vanlig bok ersätts med en e-bok, men används fortfarande som en vanlig bok. Digitalisering å andra sidan är en process som förändrar våra beteenden, till exempel en e-bok som innehåller interaktiva inslag eller som projiceras på väggen (Jäverbring 2019).

2.4 Sammanfattning – ett förändrat samhälle

Sammanfattningsvis är utbildning är en nyckelfaktor för att ett land ska kunna bli en globalt konkurrenskraftig nation, det skrivs fram i ett flertal policydokument. Då den svenska skolan har varit decentraliserad sedan 1990-talet kan staten endast påverka utbildningen via lärarutbildningar, läroplaner och policydokument. Eu och OECD formulerade nyckelkompetenser som de ansåg var extra viktiga i ett kunskapsbaserat samhälle. En av dessa kunskaper handlade om digitalisering. Detta resulterade i att Sveriges regering tillsatte en kommission för att hitta strategier för digitaliseringsarbetet i Sverige. Kommissionen bestod av branschkunniga både från den offentliga och den privata sektorn. Den 1 juli 2019 började den nya läroplanen för förskolan att gälla med ett nytt tydligt uppdrag om att ge barnen adekvat digital kompetens. Några utav de ledamöterna som tidigare suttit i Digitaliseringskommissionen blev medlemmar i en branschorganisation kallad Swedish Edtech Industry, vars syfte är att ”bidra till att Sverige blir det ledande landet i världen på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter och effekter för att skapa fantastiska resultat i hela utbildningssystemet” (Swedish Edtech Industry 2020). Cuban (2001) menar att det finns policydokument som förmedlar att investeringar i teknik kommer att leda till bättre inlärning hos eleverna men att det inte finns belägg för dessa påståenden. Digitaliseringen har förändrat samhället på flera olika plan och livet på förskolan har både digitiserats och digitaliserats.

13

3. Tidigare forskning

Här presenterar jag tidigare forskning ur olika perspektiv för att visa hur de olika forskningsfälten skriver om barn, lärande och digitalisering. Detta visar hur olika forskning framställer digitaliseringens konsekvenser på olika sätt.

3.1 Digitala infödingar och digitala immigranter

Marc Prensky (2001) är en internationellt hyllad talare, författare, konsult och speldesigner inom områdena utbildning och lärande. Prensky (2001) är också grundare av The Digital Multipliner, en organisation som jobbar för att minska de digitala lärandeklyftorna i världen. Prensky (2001) har en MBA från Harvard och en magisterexamen i undervisning från Yale. 2001 publicerades en artikel där Prensky introducerade begreppen Digital Natives och Digital Immigrants, bäst översatt till digitala infödingar och digitala immigranter. Prensky (2001) menar att de barn och ungdomar som har fötts in i vårt digitala samhälle har helt andra förutsättningar att ta till sig den digitaliserade världen. Han menar att det är mycket troligt att dagens elevers hjärnor har förändrats fysiskt och att de är i grunden olika dem som har fått ta till sig de digitala kunskaperna senare i livet. Prensky (2001) liknar digitaliseringen vid ett språk och menar att forskning har visat att språk som lärs in senare i livet hamnar på en annan plats i hjärnan. Prensky (2001) menar då att om läraren är en digital immigrant och eleven är en digital inföding så talar de inte samma språk. Dagens lärare måste lära sig att kommunicera på samma språk och med samma stil som sina elever för att bli begriplig. Både språk och metod behöver förändras. Undervisningen behöver gå snabbare, innehålla mindre steg för steg och mer slumpmässiga repetitioner av tidigare kunskaper (Prensky 2001).

Malin Nilsen (2018) menar att det finns en fara i att se barn som är födda under en viss tidsperiod som digitala infödingar. Genom att göra det betraktas barn som en homogen grupp med en gemensam uppsättning kompetenser och intressen. Det kan leda till att barns förmåga och kompetenser att hantera de digitala verktygen överskattas.

14

”Om forskare hade påstått att en specifik generation barn var konstnärligt eller musikaliskt infödda så hade denna utsaga troligtvis snabbt avfärdats av de flesta. Varför är det då problematiskt att utgå ifrån en idé om att vissa barn är digitalt infödda?”

(Nilsen 2018 s.114) Susanne Kjällander har ingått i flera forskningsprojekt om digitalisering och skrivit böcker om digitalisering i förskolan. Kjällander (2011) menar att digitalisering i förskolan kan leda till mer jämställda relationer mellan barn och pedagoger. Genom att förskolläraren tillsammans med barnen utforskar ett ämne kan de lära sig tillsammans och lära av varandra. Ett sådant arbetssätt stämmer överens med det sociokulturella perspektivet på lärande och är i linje med den svenska förskoledidaktiken. I Läroplanen för förskolan står det att ” […utbildningen ska ta tillvara barnens egna erfarenheter, behov och det de visar intresse för” (Lpfö18 19 s.10). Den sociokulturella kulturen på förskolan lägger fokus på att barnen hela tiden inhämtar kunskaper och lägger tonvikten på vad de lär sig snarare än om de lär sig. Pramling Samuelsson och Sheridan (1999) skriver om hur små barn av naturen är nyfikna och intresserade av världen och att de ständigt inhämtar nya kunskaper om den. Det lilla barnet som den digitala infödingen och pedagogen som den digitala immigranten står måhända kunskapsmässigt inte lika långt ifrån varandra i digitaliseringen som inom andra ämnen. Men åter igen kan inte förskolebarnen ses som en homogen grupp. Alla barn blir inte inspirerade av digitala verktyg. Nilsen (2018) har studerat hur pedagoger använder digital teknologi som extern motivation för att få barn att delta i lärprocesser, vilket inte faller väl ut om barnen inte är intresserade.

3.2 Lärarens betydelse

Till skillnad från Nilsens studie visar en norsk studie som har fokuserats på att se samband mellan teknikanvändning i klassrum och barns lärande, visat att datorer och lärplattor är bra för inlärningen. Studien visade att inlärningsförmågan var som störst om tekniken kombinerades med en bra introduktion till hur den skulle används (Morgan, Morgan, Johansson, & Ruud 2016).

Nilsen (2018) har genomfört flera observationer som visar att pedagogisk användning av appar inte garanterar att ett visst lärande kommer att ske. Lärandet beror till stor del på lärares stöttning och förmåga att förmedla vilket deltagande och lärande som blir möjligt för barnen. Nilsen (2018) menar att läraren behöver ha aktuella och vetenskapligt grundade kunskaper om digital teknologi

15

och hur de kan användas i pedagogiska aktiviteter. Det kan exempelvis handla om förmågan att analysera och kritiskt granska appar och annan digital mjukvara. Det kan även handla om att ställa upp pedagogiskt genomtänkta mål och därefter välja passande appar utifrån dessa mål. Nilsen (2018) visade även på vikten av att läraren kan se och förstå barns perspektiv för att de tillsammans ska kunna etablera tillräcklig intersubjektivitet i aktiviteten med den digitala teknologin.

Förutom i undervisningen används de digitala verktygen i kvalitetsarbetet i förskolan. Både genom att pedagoger reflekterar över bilder och filmer tagna i verksamheten och genom att barngruppen reflekterar över bilder och filmer där de deltagit i olika aktiviteter. Dokumentationerna av verksamheten hjälper barnen att minnas saker de sett och upplevt. I skollagen (SFS 2010:800) lyfts pedagogisk dokumentation fram som ett verktyg för pedagoger att använda i syfte att utvärdera verksamheten i förskolan. Genom att lyssna till barnens reflektioner av sina upplevelser kan pedagogerna följa barnens utveckling och synliggöra barnens lärprocesser (Lenz Taguchi 2013).

3.3 Neurologiska, medicinska och psykologiska perspektiv

Litteratur som förhåller sig kritisk till digitalisering är i huvudsak medicinska och neurologiska studier. Många vuxna hyser en stor oro inför barns digitala användning i synnerhet vad det gäller barns kognitiva, motoriska och socioemotionella utveckling (Bedford, Saez, Cheung, Karmiloff-Smith & Karmiloff-Smith 2016), men under de senaste åren har även barns och ungas mentala hälsa setts som särskilt hotad av digitaliseringen (Twenge, Joiner, Rogers & Martin 2018).

Dr. Larry Rosen (2014) är professor emeritus vid California State University och har studerat människors påverkan av digitalisering i 30 år. Han har sett hur tekniken utvecklas snabbare och snabbare. Under de senare åren har Rosen (2014) sett en förändring i hur konsumenter tar emot ny digital teknik utan att ifrågasätta hur den kommer att påverka oss och människorna runt omkring oss psykologiskt. Inom konsumentvetenskap pratar man om en skala som kallas för penetration rate. Hur lång tid det tar för en produkt att få 50 miljoner användare. Då säger man att produkten har penetrerat samhället. Radio tog 38 år att penetrera samhället, telefonen 20 år, tv:n 13 år, Facebook 2 år, Youtube 1 år och Angry Birds 35 dagar (Rosen 2014).

16

Rosen (2014) har gjort ett antal studier på skolelever som har visat deras förmåga att koncentrera sig på en uppgift. Över lag var koncentrationstiden mycket kort, ca fyra minuter, och gick i vågor. Många saker kan störa förmågan att fokusera tankarna mot något specifikt, men inget stör tankarna lika mycket som den digitala tekniken menar Rosen (2014). Studierna visade att de elever som ägnade minst tid åt digitala verktyg och tjänster på fritiden var bäst på att fokusera på en uppgift och hade bättre betyg än de elever som ägnar mer tid åt digitala verktyg och tjänster.

Rosen (2014) beskriver vad som händer i främre delen av hjärnan, som kallas för frontallob. I frontalloben sitter förmågor som självkontroll, arbetsminne, impulskontroll, uppmärksamhet, fokus, beslutsfattningsförmåga och förmågan att göra flera saker samtidigt. När man föds kan cellerna i hjärnan liknas vid skalade elkablar. Om man pluggar in en skalad elkabel i ett uttag kommer man att se små blixtar och höra sprakande ljud om kabeln. Med tiden utvecklas ett lager med fettceller runt hjärncellerna vid namn myelin som kapslar in hjärncellerna. Inkapslingen av hjärncellerna gör att information går från punkt a till punkt b effektivt utan störningar. Myelinproduktionen är färdig någonstans mellan 20 och 30år ålder och den sista delen av hjärnan att bli färdig med myelineinkapslingen är frontalloben, det vill säga att alla de egenskaper som sitter i frontalloben kan inte utvecklas till fullo för än i 20-30års åldern.

Rosen (2014) talar även om hjärnans kemiska balans eftersom den också har betydelse för förmågor som att fokusera, känna motivation, hantera stress o.s.v. Hjärnans kemiska balans påverkar vårt humör, våra ångestnivåer, vår energinivå mm. genom dopamin, serotonin och noradrenalin. Forskare har tittat på hur nivåerna av dessa kemiska ämnen påverkas av användandet av smartphones och sett hur stressnivåerna i hjärnan ökar vid användandet.

I en studie av tonåringar och unga vuxnas mobiltelefonsvanor tittade 67 % av alla tonåringar och unga vuxna på sina telefoner var femtonde minut eller mer. Hälften av dessa blev stressade av att inte få titta. 75 % sov med telefonen bredvid sig. När hjärnan ständigt störs av en mobiltelefon eller skärm och inte fokuserar på ett ämne kan följden bli att djupare intelligens och koncentrationsförmåga hotas. Hjärnan behöver tränas i uthållighet och i att hålla fokus annars blir den snabbt uttråkad och söker efter ny stimulans (Rosen 2014).

17

Rosen (2014) uttrycker att den digitala tekniken är fantastisk. Den har tagit en enorm plats i våra liv och utvecklingen kommer inte att gå tillbaka. Däremot påverkar den hjärnans ångest och stressnivåer och för att vi ska kunna må bra krävs strategier för att hjälpa hjärnan att varva ner. Korta pauser från skärmarna som hjälper hjärnan att varva ner genom att till exempel meditera, att vara ute i naturen, lyssna på musik, motionera eller att titta på konst. Denna typ av pauser behövs i ca tio minuter varannan timme för att vi ska få en balanserad hjärna menar Rosen (2014).

3.4 Sammanfattning tidigare forskning

Sammanfattningsvis går det att dra slutsatsen att forskare undersöker digitalisering ur olika perspektiv. Genom att titta utifrån ett lärandeperspektiv kan vi se forskning som tyder på att digitala verktyg kan vara effektiva vid undervisning. Flera studier har visat goda resultat för inlärning om digitala verktyg har kombinerats med kompetenta lärare. Undersökningarna har visat bäst resultat om lärarna har haft tydliga mål och syften med sin undervisning samt att de har gett eleverna en god introduktion till materialet. Det finns forskning från andra fält som inte handlar om lärande och som ställer sig kritisk till digitaliseringen. Denna forskning utgår ifrån medicinska och neurologiska studier. Då en människas förmåga att fokusera och ha impulskontroll sitter i den del av hjärnan som utvecklas sist, blir digitala verktyg svåra för barn att ignorera. Användandet av de digitala verktygen gör att hjärnan utsöndrar dopamin som reglerar och styr beteendet genom att påverka känslor som njutning. Att förvänta sig att en outvecklad frontallob ska kunna stå emot dessa impulser är mycket begärt och bidrar till en förhöjd stressnivå. Hjärnan behöver träna på att fokusera för att kunna uppnå en högre intelligens och för att kunna utveckla förmågan att koncentrera sig på något över tid.

18

4. Metod och teori

Jag har i denna studie valt att granska tre olika dokument om digitalisering som på olika sätt påverkat digitaliseringen av den svenska skolan det senaste decenniet. Dokumenten kommer från Sveriges kommuner och Regioner (SKR), Digitaliseringsrådet och branschorganisationen Swedish Edtech Industry. Syftet med granskningen är att undersöka vilka diskurser som framträder och råder i dokumenten. Jag kommer således att använda mig av diskursanalys som metod och inspireras av den i min teori.

Dokument Utgivningsår Omfattning

En lägesbild av digital kompetens (Digitaliseringsrådet)

2018 95 sidor

Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet (SKR)

2019 60 sidor

Marknadsöversikt och branschbarometer över svensk edtech – en bransch mitt I stormens öga.

(Swedish Edtech Industry)

2020 24 sidor

4.1 Diskursanalys

Diskursanalys är både ett teoretiskt perspektiv och en metod. Den används främst inom samhällsvetenskapen för att studera hur språkanvändning skapar och återskapar den sociala verkligheten. Diskursanalysens syfte är att ge en inblick i hur samhället byggs upp. Samhället skapas av människor genom handling, interaktion och språkanvändning. Vi talar, tänker och handlar på ett visst sätt. Människors kunskaper och erfarenheter om världen är språkliga och sociala konstruktioner och språket har en viktig betydelse för hur vi upplever världen. Språket sätter utifrån detta perspektiv gränser för vad vi kan uppleva genom att ge oss de begrepp och kategorier vi behöver för att ordna upp våra sinnesintryck (Svensson 2019).

Diskursanalys hjälper oss att förstå och studera språkanvändningens effekter på samhället, människor och relationer. Den används inom olika akademiska diskurser inom historia,

19

språkvetenskap, statsvetenskap, ekonomi, juridik och sociologi. Diskursanalys på samhällsnivå kan användas för att förstå vår samtid och den tidsanda vi lever i. Den är ett redskap att använda för att få kunskap om hur samhället skapas – eller ”konstrueras” (Svensson 2019).

Svensson (2019) menar att med rätt frågor kan diskursanalysen ge oss svar på frågor om varför människor tror att de måste göra vissa saker på ett visst sätt, eller varför de tror att vissa saker måste vara på ett visst sätt. Genom att titta på vilka uttryck, ord och metaforer som används i ett visst sammanhang kan man t.ex. studera språkets roll i olika organisationer. Som nämndes ovan är diskursanalys både en teori om språkets funktion och en metod för att undersöka densamma (Svensson 2019).

Diskursanalys utgår från att språkanvändning är en praktik och handling, och att den sociala världen delvis skapas när vi använder ett visst språk. Inom diskursanalys finns olika typer av frågor för att identifiera intressanta och relevanta formuleringar. De olika frågorna brukar delas in i kategorier: Representationsfrågor, frågor om konstruktionen av objekt, handlingsfrågor, kunskap och fakta och frågor om makt (Svensson 2019). Genom att använda frågor om makt kan man få syn på hur makt medvetet eller omedvetet används för att kontrollera och dominera områden.

4.2 Urval och genomförande

Materialet för diskursanalysen är nyckelpolitiska dokument som talar om digitalisering. Dokumenten kommer ifrån Sveriges kommuner och Regioner (SKR), Digitaliseringsrådet samt en branschrapport från Swedish Edtech Industry och som representerar 60% av Sveriges alla edtechföretag (Swedish Edtech Industry 2020) . Att jag valde just dessa dokument beror på att dessa instanser är starka röster inom digitaliseringen i utbildningssamanhang och representerar både statliga, regionala och privata aktörer.

Jag valde att använda mig av diskursanalys som metod. Syftet var att med hjälp av en diskursanalytisk ansats undersöka vilka resonemang, förgivettaganden och så att säga sanningar som skrivs fram i dokumenten om digitalisering. För att kunna göra det ställde jag två huvudfrågor till dokumenten. Vad talas det om? Frågan ringade in vad det finns för framtidsvision för

20

digitaliseringen. Den andra frågan Hur talas det om digitalisering? Visade vilka normer som lyfts fram i texterna och berättade därför vilken typ av diskurs som råder (Bolander & Fejes 2015).

I dokumenten som jag har närläst har jag letat efter återkommande formuleringar och betydelsebärande beskrivningar av digitalisering. Dessa har jag sen kategoriserat och funnit ett antal huvudbudskap genom att söka mig från en övergripande nivå om arbetsmarknad ner till skola och förskola. Därefter jämförde jag analyserna av de enskilda dokumenten med varandra. När jag fann att språkbruket och formuleringarna i dokumenten hade stora likheter med varandra gjorde jag sökningar av de vanligaste orden i varje dokument. Jag gjorde en lista på orden för varje dokument och jämförde sedan listorna med varandra. På detta sätt fick jag fram att de mest centrala orden var till mycket stor del samma i de tre olika dokumenten.

När det talas om digitalisering inom skolan talas det inte specifikt om förskolan utan förskolan räknas som en del av det svenska utbildningsväsendet. Därför har jag använt mig av Forslings (2011) argument för att kunna analysera dokumenten på ett djupare sätt i en förskolekontext. Forsling (2011) menar att inlärningsaspekten, arbetslivsaspekten och demokratiaspekten är argument som används för att för att motivera digitaliseringsarbetet i förskolan.

Då min studie bygger på analys av offentliga dokument har jag inte behövt ta hänsyn till några forskningsetiska principer.

21

5. Syfte och frågeställning

Detta är en kritisk utbildningsvetenskaplig studie med syftet att på övergripande plan undersöka vilka maktrelationer som reproduceras av det språkbruk som används i dokument rörande digitalisering i förskolan. I studien kommer jag också att rikta fokus mot vilka intressen i samhället som gynnas respektive missgynnas av detta språkbruk. Syftet har också varit att visa vilka effekter digitaliseringen i förskolan kan ge för framtiden och att synliggöra dominerande diskurser i de analyserade dokumenten.

- Vilka perspektiv av digitalisering blir synliga i ett antal policydokument med hjälp av en diskursanalytisk teori?

22

6. Resultat och analys

Kapitlet inleds med en redovisning om hur det skrivs om digitalisering i dokumenten och vilka värden som blir synliga. Jag kommer att beskriva varför utvecklingen beskrivs som brådskande och anledningen till att utbildningen har en betydande roll för digitaliseringen. Jag kommer att ge exempel på det diskursanalytiska arbetet för att visa hur språkbruk kan påverka och formar människors uppfattningar och känslor för något. Slutligen lyfter jag in Forslings (2011) argument om digitalisering för att komma närmare in i förskolans kontext.

6.1 Sverige, en digitalt kompetent nation

I dokumenten förmedlas att Sveriges har en stark position inom digitalisering internationellt. Att vi har en hög uppkopplingsgrad, en hög andel invånare som besitter digital kompetens samt en hög andel IKT-specialister. Dokumenten förmedlar att Sverige har goda möjligheter att behålla sin goda internationella position men att det krävs ett gediget arbete med att ställa om från industrisamhälle till det digitala samhället. Digitaliseringen är framtiden och om vi inte anpassar Sverige riskerar vi att förlora vårt välfärdssamhälle.

”Sett ur ett historiskt perspektiv har Sverige legat i framkant internationellt vad gäller digital utveckling, både vad gäller utbredning av digital infrastruktur och kompetensnivå hos befolkningen. Det görs en mängd olika internationella mätningar av länders it-mognad. Rådet har särskilt tittat på fem internationella index och vi kan konstatera att sju länder är särskilt framstående. Det är Sverige med övriga skandinaviska länder, Danmark, Finland och Norge, samt Storbritannien, Holland och Sydkorea”

(Digitaliseringsrådet 2020 s.6/98) ”En digital anpassning av utbildningssystemet behövs för Sveriges konkurrenskraft”

(Digitaliseringsrådet 2020 s.21/98)

Dokumenten förmedlar att arbetsmarknaden kommer se annorlunda ut i det digitaliserade samhället. Digitaliseringen utvecklas ständigt och i en rasande takt. Detta kräver att individer ständigt utvecklar sina förmågor och fortsätter utbilda sig genom livet parallellt med sitt arbete. Arbetsmarknaden lider idag brist på spetskompetenser inom digitalisering och analyser visar att bristen kommer bli större och större inom den närmaste framtiden. Detta är en av anledningarna

23

till att dokumenten förmedlar att utvecklingen är akut, brådskande, angelägen och att kunskapskedjan startar i utbildningsväsendet. Digitaliseringen i skolan lägger grunden för den framtida kompetensförsörjningen och samhällsutvecklingen. Det förmedlas också att det är värdefullt för alla utbildningsnivåer att vara delaktiga och att digitaliseringen är ett bra sätt för att säkra en likvärdig utbildning. I texterna finns det formuleringar om att digitalisering har varit en naturlig del av den svenska skolan i decennier.

”Framtidens arbetsmarknad är mer föränderlig. Det kräver kontinuerlig kompetensutveckling för de som är i arbete och det digitala inslaget blir allt större i allt fler yrken och arbetsuppgifter”

(Digitaliseringsrådet 2020 s.7/98)

”Digitala lösningar har varit en naturlig del av svensk skola under decennier”

(Swedish Edtech Industry 2020 s.3)

”Skolväsendet spelar en betydelsefull roll i att ge alla barn och elever den digitala kompetens som behövs för ett aktivt deltagande i ett allt mer digitaliserat arbets- och samhällsliv”

(Digitaliseringsrådet 2020 s.21/98)

Digitaliseringen marknadsförs som ett sätt att modernisera, effektivisera, utveckla och stärka kunskapsinlärning. Den är lösningen på Sveriges demografiska problem och en lösning på sveriges skolproblematik. Den kan bidra till kostnadseffektivitet och är ett verktyg som kan höja kvaliteten. Digitaliseringen skapar ”enorma möjligheter” om vi bara investerar och gör en nationell kraftsamling för att organisera och utveckla så stor digital kompetens som möjligt på alla samhälls- och utbildningsnivåer.

”Om digitaliseringens möjligheter används på rätt sätt – och med barns och elevers bästa i fokus – kan de bidra till höjd kvalitet, stärkt likvärdighet och ökad effektivitet i hela skolväsendet”

24

I ett av de tre dokumenten finns två meningar som ifrågasätter digitaliseringens effekter på individen och som menar att det finns forskning som visar på att stort användande av digital teknik kan resultera i psykisk ohälsa.

”Fler unga mår också psykiskt dåligt och det finns studier som kopplar detta till ökad digital användning. Det ställer krav på ökad kunskap om effekter av stort användande av digital teknik”

(Sveriges kommuner och regioner 2017 s.13)

De värden som blir synliga i dokumenten är Sveriges position internationellt och ekonomiska värden. Svensson (2019) menar att språkbruk kan förstärka och upprätthålla vissa maktrelationer i samhället. Detta gör författarna av dokumenten genom att få vissa beskrivningar av världen att framstå som ”naturliga” och därmed meningslösa att ifrågasätta. De tre dokumenten innehåller alla liknande formuleringar och samma språkbruk. De mest återkommande orden i dokumenten är:

 Nationella  Möjligheter  Utveckla  Skolväsendet/skolan  Behov/Behöver  Tillgång  Kompetens  Öka  Lärresurser/Resurser

Svensson (2019) menar att ett etablerat språkbruk vid en viss tidpunkt om ett visst fenomen formar människors uppfattningar, upplevelser och känslor för något. Genom att titta på maktfrågor genom diskursteori kan man studera vilka intressen i samhället som gynnas respektive missgynnas av ett visst språkbruk. När det pratas om skola, pratas det om kunskapsinlärning och forskningen inhämtas från utbildningsvetenskapen. Skolverket utgår från utbildningsvetenskap när de författar sina dokument och har fått ämneskunniga experter som ”konsulter” av regeringen. De experter som ingick i Digitaliseringsrådet var branschkunniga som till stor del kom från den privata marknaden och som idag driver privata företag inom edtech industrin. Det vill säga företag som

25

idag tjänar pengar på digitaliseringen i skolan och förskolan. Dessa företag är bland annat Ugglo, Infomentor, It´s Learning, Schoolsoft, Natur & Kultur, Google med många fler. Detta kan vara ett exempel på hur språkbruket kring digitaliseringen i skolväsendet har förstärkt och upprätthållit maktrelationen mellan regeringen och de svenska edtech företagen och visar på en form av kapitalistmakt.

6.2 Naturaliserade verklighetsbeskrivningar

Text kan studeras på flera olika sätt. Det vanligaste sättet menar Svensson (2019) är att studera text som möjliga avbilder av verkligheten, men så fungerar det inte i diskursanalys. När man ägnar sig åt diskursanalys är det centralt att studera vilka verkligheter som skapas och hur det skapas I texten.

”Edtech, Educational Technology, är digitala verktyg som används i utbildningsväsendet för att effektivisera administration samt stärka lärarnas undervisning och elevernas kunskapsinlärning, från förskola till högre utbildning”

(Swedish Edtech Industry s.4).

Att använda digitalisering för att effektivisera administration kan vi kanske alla hålla med om är en sanning i dagens samhälle. Att till exempel ansöka om förskoleplats och schemalägga barnens vistelsetider digitalt är ett effektivt sätt för att hela organisationen ska kunna få en överblick över verksamhetens administration och på ett effektivt sätt kunna fördela enhetens resurser.

Att stärka en undervisning i förskolan med digitala verktyg kan handla om att förskolläraren kan använda digitala verktyg som till exempel digitala mikroskop, projektorer, appar o.s.v. Att stärka skulle kunna bytas ut mot ordet komplettera eftersom att en undervisning enligt forskning inte automatiskt blir bättre för att digitala verktyg används.

I citatet skrivs det att digitala verktyg används för att stärka lärarnas undervisning och elevernas kunskapsinlärning. Det låter som två fördelar men i själva verket finns det bara ett syfte. Att stärka lärarnas undervisning för att ge eleverna en bättre kunskapsutveckling. Dokumenten förmedlar att

26

vi har mycket att vinna på att använda oss av digitala verktyg och formulerar samma vinst med olika ord för att få fördelarna att framträda som fler.

En omformulering av ovanstående citat skulle kunna se ut så här:

Edtech, Educational Technology, är digitala verktyg som används i utbildningsväsendet för att effektivisera administration samt komplettera lärarnas undervisning för att stärka elevernas kunskapsinlärning, från förskola till högre utbildning.

Genom att formulera om meningen på det här viset låter det som att edtech är något som kan användas på ett bra sätt i förskolan, men inte som en absolut sanning. Svensson (2019) menar att det är viktigt att vara vaksam på textförfattares olika försök att genom propaganda styra debatten i en bestämd riktning.

”Med samhällets digitalisering avses i generella termer den förändring av samhället som uppkommer och förväntningar på offentlig service genom de möjligheter som den digitala tekniken ger. Det handlar både om att den digitala tekniken ger oss möjligheter att göra nya saker, och att saker vi redan gör kan göras effektivare och med högre kvalitet”

(Sveriges kommuner och regioner 2019 s. 12)

Även i detta citat målas bilden upp av att om digitala verktyg används blir kvaliteten automatiskt bättre. Genom en kontinuerlig beskrivning av dessa positiva effekter av digitaliseringen i skolsammanhang blir dessa beskrivningar ”naturaliserade”, vilket innebär att de betraktas som naturliga och meningslösa att ifrågasätta. Svensson (2019) menar att när vi okritiskt börjar tro på vissa beskrivningar skapas ideologier som reproducerar denna verklighetsbild av samhället. Verklighetsbeskrivningarna reproducerar samtidigt vissa maktrelationer i samhället genom att i det tysta påverka hur vi tänker och talar om digitaliseringen. Språket utövar en makt på oss som är svår att upptäcka (Svensson 2019). Det uttrycks en diskurs som är okritisk inställd till den digitala teknikens effekter.

Att använda digital teknik i verksamheten på förskolan är nytt och måste precis som allt annat i förskolan bygga på vetenskaplig grund. Den vetenskapliga grunden behöver bygga på forskning inom utbildning och lärande men också på medicinsk och neurologisk forskning. Att inte lyfta

27

forskning från andra fält kan tolkas som ett tecken på propaganda. Genom att endast använda sig av en vinkel i debatten kan diskussionerna kring digitalisering styras åt en bestämd riktning (Svensson 2019). Det talas alltså om att digitaliseringen är ett naturligt och självklart medel som ska användas för att utveckla förskolans verksamhet. Svensson (2019) menar att fakta kan marknadsföras som sanningar och tränga undan motstridig forskning som i sin tur leder till att kunskaper som inte efterfrågas dör en plågsam död på kunskapsmarknaden.

”Den digitala transformationen förutsätter ett utbildningssystem som följer med i samma takt. Det digitala inslaget kommer att behöva bli större. Ur elevernas och studenternas perspektiv behöver förmågorna inhämtas från tidig ålder och i eftergymnasiala utbildningar.”

(Digitaliseringsrådet s.21/98)

Enligt citatet ovan behöver kunskaper om digitalisering inhämtas redan från förskoleåldern och de digitala inslagen behöver bli större i förskolan. Anledningen till det förklaras med att barnen behöver ges kunskaper så tidigt som möjligt för att kunna utveckla så stor digital kompetens som möjligt i framtiden. Detta påstående kan problematiseras genom att lyfta fram den medicinska och neurologiska forskningen som ställer sig kritisk till digitaliseringens påverkan på individen, särskilt på individer vars frontallob inte är färdigutvecklad. Arbetet med digitalisering i förskolorna idag skiljer sig mycket åt både i hur frekvent det används och vad de digitala verktygen används till. Därför är det också problematiskt att säga att de digitala inslagen behöver bli större.

6.3 Digitalisering i relation till förskolan

Jag kommer nu att använda mig av Forslings (2011) argument för att i ett andra steg analysera digitaliseringen i en förskolekontext. Forsling (2011) lyfter fram de tre vanligaste argumenten för hur användandet av de digitala teknologierna i förskolan brukar motiveras: inlärningsaspekten, arbetslivsaspekten och demokratiaspekten.

Inlärningsaspekten handlar om att vi bör ge barnen möjlighet att använda de digitala verktygen så tidigt som möjligt för att digitaliseringen ska bli en naturlig del av livet för barnen. Barnen ska bli digitala infödingar. Det finns dock medicinsk och neurologisk forskning som inte tas i beaktning.

28

Barnens förmåga att utveckla en djupare intelligens och förmåga att fokusera sin uppmärksamhet ges betydligt sämre förutsättningar på grund av digitaliseringen.

Inlärningsaspekten handlar också om att pedagogerna bör använda de digitala verktygen för att förbättra och effektivisera undervisningen. Som forskningen har visat så finns det inte belägg för att undervisning förbättras av digitala verktyg. I dokumenten står det att det är värdefullt att alla utbildningsnivåer arbetar för att barnen ska bli digitalt kompetenta. 1998 flyttades förskolan från socialdepartementet till utbildningsdepartementet och blev en del av utbildningssystemet. 2018 infördes begreppet undervisning i förskolans läroplan. Undervisningen i förskolan och skolan skiljer sig åt i sin karaktär. Undervisning i förskolan sker ofta tematiskt och utgår från barnens intressen. Att effektivisera den pedagogiska förskoleverksamheten klingar dåligt i den sociokulturella traditionen som råder i förskolan. Att använda lärplattorna som en källa för information är vanligt förekommande i förskolan och är ett sätt att digitisera ett uppslagsverk, som förvisso ger pedagogerna ökad kunskap om olika fenomen men är inte ett inlärningsverktyg som ger barnen i förskolan digital kompetens.

Arbetslivsaspekten handlar om att barnen behöver ha digital kompetens för framtiden. Barnen ses i dokumenten som den framtida samhällsmedborgaren som ska trygga välfärden. Detta är ett perspektiv som gör att vi tittar på barnet som en ” Human Becoming” i motsats till en ”Human Being”. Det vill säga att vi ger barnen något vi tror de behöver i framtiden istället för att fokusera på vad de behöver här och nu (Halldén 2007). Att säga att barnen behöver digital kompetens från att de börjar förskolan för att klara av sitt framtida yrke är ett antagande och ett argument. Ett annat argument är att säga att barn behöver ges förutsättningar att utveckla förmågan att fokusera sin uppmärksamhet på en uppgift över tid för att utveckla en djupare intelligens.

Demokratiaspekten handlar om att digitaliseringen ger möjligheter till en vidgad och fördjupad demokrati där människor har lättare att förmedla information och att komma till tals. Att arbeta med demokrati i förskolan är ett arbete som ofta pågår utanför digitaliseringsarbetet som en del av värdegrundsarbetet och arbetet med barnkonventionen som blev lag år 2020. Att kommunicera är något som barn utvecklar och tränar på under hela sin uppväxt och i förskolan på en mycket basal

29

nivå. Kommunikation med hjälp av digitala verktyg är sekundära kompetenser och som kanske snarare riktar sig mot äldre barn.

30

7. Slutsats och diskussion

I det här arbetet har jag undersökt bakgrunden till varför målen kring digitalisering i läroplanen för förskolan ser ut som de gör. Därefter har jag redovisat forskning från olika fält som beskriver digitalisering utifrån olika perspektiv. Genom en diskursanalytisk ansats har jag visat hur ett antal policydokument beskriver Sveriges vision av en framtida arbetsmarknad och Sverige som internationellt framgångsrik inom digitalisering. Jag har med hjälp av den diskursanalytiska ansatsen visat hur språk kring fenomenet digitalisering har naturaliserats till att beskrivas som framtidens samhällslösning. Jag har också visat hur digitaliseringsdiskursen inom det svenska skolväsendet påverkas av privata aktörer som givits makt och utrymme av regeringen. I detta avslutande kapitel kommer jag att diskutera hur digitaliseringen i Sverige ur ett neoliberalt perspektiv målas upp som lösningen på en utbildningsproblematik. Jag kommer också att problematisera bristen på forskning om digitaliseringens påverkan, och som i sin tur omöjliggör arbetet med digitalisering baserad på vetenskaplig grund i den svenska förskolan.

7.1 Digitalisering ur ett neoliberalt perspektiv

En grundläggande förändring av skolsystemet sedan 1990-talet har varit decentraliseringen av skolan och de fristående skolornas framväxt i Sverige. Utbildningssystemet gick från att ha nationella regler och en normativ nationell läroplan till att styras av kommunerna. Skattepengarna som följer eleven i skolsystemet har skapat konkurrens mellan kommuner och mellan offentliga och privata skolor och läroplanerna har gått från att ange innehåll till att ange inlärningsresultat (Ideland, Jobér & Axelsson 2020). Börjesson (2016) talar om utbildningspolitiska reformvågor och menar att 1990-talet ledde till en marknadsliberal omstrukturering av välfärdsstaten. Börjesson (2016) menar att de förändrade ekonomiska behoven och de politiska styrkeförhållandena ledde till att Sveriges utbildningspolitiska systemskifte kan förklaras som neoliberalt. OECD har kritiserat Sveriges neoliberalt styrda utbildningssystem och hävdar att det är för marknadsorienterat och att det leder till segregation och ojämlikhet (Dahlstedt & Frejs 2019). De som av regeringen givits makt att skriva fram Sveriges behov och strategier för utvecklingen av digitaliseringsarbetet har haft en vision som göder den neoliberalistiska styrningen av skolsystemet och som gynnar kapitalismen. Den forskning som förhåller sig kritisk till barn och digitalisering

31

passar inte in i den politiska referensramen i de analyserade dokumenten och har inte givits någon plats i digitaliseringsdiskursen.

På grund av decentraliseringen av skolan ”behöver” politiker använda sig av alternativa vägar för att påverka utformandet av den framtida samhällsmedborgaren. Politikerna målar tillsammans med ”sakkunniga” (som samtidigt är vinstdrivande företag) upp en vision av Sveriges framtid och skriver fram planer för hur vi ska nå dit. Den neoliberala framtidsvisionen för Sverige är att vi ska förbli ett land med hög digital status internationellt, och den politiska planen att ta oss dit är igenom utbildningsväsendet. Eftersom förskolan sedan 1998 är en del av skolan gäller alla de skrivelser som görs för skolväsendet även för förskolan.

En förutsättning för att Sverige ska kunna ligga i framkant internationellt är att vi mycket snart löser bristen på IKT-specialister. Det vill säga att utbildningen av nya IKT-specialister måste skyndsamt drivas på. Och detta inom alla utbildningsnivåer, inräknat förskolan. De som har starkast röster inom digitaliseringsutvecklingen i Sverige visar en övertro på utbildningsvetenskaplig forskning, som förvisso något tvetydigt stödjer fördelarna med att använda digitala verktyg i utbildningssammanhang.

För att digitaliseringen ska drivas på i önskvärd takt målas digitaliseringen i policydokumenten upp som lösningen på alla tänkbara ”problem”. Den neurologiska och medicinska forskningen nämns med två meningar i ett av dokumenten men tas inte i beaktning i varken skolans eller förskolans läroplaner. Digitaliseringen gör att förmågor som impulskontroll, uppmärksamhet, koordinationsförmåga, arbetsminne, självkontroll, beslutsfattningsförmåga och fokus ges sämre förutsättningar att utvecklas (Rosen 2014). Detta kommer troligtvis påverka den framtida samhällsmedborgarens förmågor. Dessa förmågor rankas således inte som lika viktiga som digital kompetens. Att sätta upp en vision om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter är minst sagt ett högt mål och kanske inte ett relevant mål om det ska göras till vilket pris som helst.

Utbildning ska vila på vetenskaplig grund i alla lägen, vare sig om den står i linje med den politiska referensramen eller ej. När det finns forskning som visar att det finns nackdelar med digitalisering

32

i utbildningssammanhang och att denna forskning inte lyfts fram till debatt måste området kritiskt granskas (Rosen 2014, Bedford, Saez, Cheung, Karmiloff - Smith & Smith 2016, Twenge, Joiner, Rogers & Martin 2018, Nilsen 2018). När det då visar sig att några av de starkaste aktörerna inom edtech är privata aktörer som missgynnas av denna forskning och som starkt driver på skolan och förskolans digitala utveckling måste vi stanna upp. Vi måste förstå att det finns starka röster som givits makt i den digitala diskursen och som har en vinstdrivande agenda. Genom att aktiva pedagoger driver på den digitala utvecklingen i verksamheten bidrar de till att bedriva en verksamhet som har brister i sin vetenskapliga grund. Ett sätt att göra motstånd mot den dominerande diskursen är att försöka ändra sättet att tala och skriva om digitalisering.

7.2 I väntan på mer forskning

Genom att ställa sig kritisk till den brådskande utvecklingen och begränsa användandet av digitala verktyg till särskilt genomtänkta aktiviteter kan vi skydda barnens hjärnor och samtidigt värna läroplanens krav på att förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund. Om man tänker att alla de förmågor som utvecklas i frontalloben ges bästa möjliga förutsättningar att utvecklas kan jag inte se att barnen skulle få problem med att utveckla en stor digital kompetens längre fram i sina liv, tvärtom. Om Sverige vill var bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och samtidigt ha en välmående befolkning behöver all forskning på området tas i beaktning. Att först och främst lära oss att förstå hur skärmarna påverkar barnens hjärnor är en förutsättning för att vi på bästa sätt både ska kunna förbereda dem för en framtida digital verklighet samtidigt som vi ger deras hjärnor bästa möjliga förutsättningar att utvecklas optimalt. Att den digitala utvecklingen går fort vet vi, men det betyder inte att vi ska undvika att reflektera över hur nya tekniker påverkar oss och människor omkring oss.

Det behövs mer forskning på digitaliseringens effekter på barn från alla relevanta fält och den behöver sammanställas av en oberoende expertis som inte gynnas av att framhäva viss forskning och ignorera annan.

33

Referenser

Bedford, R., Saez de Urabain, I. R., Cheung, C. H. M., Karmiloff-Smith, A., Smith, T. J. (2016). Toddlers’ fine motor milestone achievement is associated with early touchscreen scrolling. Frontiers in Psychology, 7, ss.1-8. doi.org/10.3389/fpsyg.2016.01108

Bolander, E. & Fejes, A. (2015). Diskursanalys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber, ss.90-114

Börjesson, M. (2016). Från likvärdighet till marknad, En studie av offentligt och privat inflytande över skolans styrning i svensk utbildningspolitik 1969-1999. Diss, Örebro: Örebro universitet.

URN: urn:nbn:se:oru:diva-50648

Carlbaum, S. (2020). Vilka konsekvenser får konkurrens och valfrihet för förskolan.

https://www.umu.se/nyheter/vilka-konsekvenser-far-konkurrens-och-valfrihet-for-forskolan-_9750316/ [2020-12-10]

Cuban, L. (2001). Oversold and underused: computers in the classroom. Cambridge, Mass.: Harvard University Press

Dahlstedt, M. & Fejes, A. (red.). (2019). Neoliberalism and Market Forces in Education: lessons from Sweden. Abingdon: Routledge

Digitaliseringskommissionen (2016). För digitalisering i tiden: slutbetänkande /av

Digitaliseringskommissionen (SOU 2016:98). Stockholm: Digitaliseringskommissionen [2020-10-30] Digitaliseringsrådet (2020). Välkommen till Digitaliseringsrådet. https://digitaliseringsradet.se/ [2020-10-30]

Europeiska gemenskaperna (2007). Nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. En Europeisk referensram. Luxenburg: Byrån för europeiska gemenskapernas officiella publikationer. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=LEGISSUM%3Ac11090 [2020-12-10]

Forsling, K. (2011). Digital kompetens i förskolan [Elektronisk resurs]. 1:1, 76-95 Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-9566 [2020-10-30]

Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson Ideland, M., Jobér, A., Axelsson, T. (2020). Problem solved! How eduprenuers enact a school crisis as business possibilities. European Educational Research journal Vol.20(1) 83-101.

Doi:10.1177/1474904120952978

Jäverbring, K. (2019). En digitalare förskola. Första upplagans första tryckning Stockholm: Natur & Kultur

Kjällander, S. (2011). Designs for learning in an extended digital environment: case studies of social interaction in the social science classroom. Diss. (sammanfattning) Stockholm: Stockholms universitet, 2011

34

Lenz Taguchi, H. (2013). Varför pedagogisk dokumentation?: verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. 2., [rev. och uppdaterade] uppl. Malmö: Gleerup

Lilja, P. (2010). Globalisering, utbildningsreformer och nya förutsättningar för läraryrket. In J. Qvarsebo & I. Tallberg Broman (Eds.), Från storslagna visioner till professionell bedömning: om barndom, utbildning och styrning (pp. 206–220). Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/getFile?file=4001

Morgan, K., Morgan, M., Johansson, L., Ruud, Erik. (2016). A systematic mapping of the effects of ICT on learning outcomes. Oslo: Knowledge Center for Education.

Nilsen, M. (2018). Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan. Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2018

Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet (2019). Stockholm: Sveriges kommuner och regioner.

https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/nationell-handlingsplan-for-digitalisering-av-skolvasendet.html [2020-10-30]

Pramling Samuelsson, I., Sheridan, S. (1999). Lärandets grogrund: perspektiv och förhållningssätt i förskolans läroplan. Lund: Studentlitteratur

Prensky, M. (2001). Digital Natives, Digital Immigrants Part 1. On the Horizon. Vol.9 (5), ss.1-6. http//doi.org/10.1108/10748120110424816

Rosen, L. (2014). Technology and the Brain, the Latest Research and Findings: Larry Rosen. [video online]. https://www.youtube.com/watch?v=n0OqA0pmAag [2020-10-30]

Skolverket (2020). Digital kompetens och digitala verktyg i förskolan. https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/digitalisering/forskolan [2020-10-30]

SFS 2010:800. Skollagen (2010) Stockholm: Utbildningsdepartementet

Småungar & medier. 2010-. fakta om små barns användning och upplevelser av medier [Elektronisk resurs]. Stockholm: Medierådet

Tillgänglig på Internet: http://www.statensmedierad.se [2020-10-30] Svensson, P. (2019). Diskursanalys, Upplaga 1, Lund: Studentlitteratur

Swedish Edtech Industry (2020). Vi är och vi vill. https://swedishedtechindustry.se/om-oss/ [2020-10-30] Swedish Edtech Industry (2020). Marknadsöversikt och branschbarometer över svensk edtech – en bransch mitt i stormens öga.

http://media.swedishedtechindustry.se/2020/05/Swedish_Edtech_branschrapport_2020.pdf [2020-10-30] Twenge, J.M., Joiner, T. E., Rogers, M. L., Martin, G.N. (2018). Increases in depressive symptoms, suicide-related outcomes, and suicide rates among U.S. adolescents after 2010 and links to increased new media screen time. Clinical Psychological Science, 6(1), ss.3- 17.

35

Utbildningsdepartementet (2017). Regeringen beslutar om nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Stockholm: Regeringskansliet.

http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2017/10/regeringen-beslutar-om-nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet/