Hälsa och samhälle
Ungdomars syn på sex
En kvalitativ studie av sju
invandrarungdomar
EXAMENSARBETE
ZAHRA AL-ALAWI
RANIA FARAZUMIS
Examensarbete 15 hp Malmö högskola Socionomprogrammet, IFS Hälsa och samhälle Maj 2010 205 06 Malmö
Young people's attitudes
to sex
A qualitative study of seven
immigrant youth
ABSTRACT
Syftet med vår uppsats är att intervjua ungdomar som har en utländsk bakgrund, tjejer och killar i 18-års ålder på en gymnasieskola i Malmö. Vi vill studera hur de tänker, resonerar och förhåller sig kring frågor som har med sexualitet och intima relationer att göra. Detta genomfördes med en kvalitativstudie och den grundas på sju ungdomar.
För att analysera vår empiri har vi använt oss av sociologen Anthony Giddens perspektiv på den moderna synen på sexualitet och kärleksideologin. Sedan även av Nader Ahmadi som diskuterar föräldrarnas svårigheter till att komma till en ny omgivning och möta en ny attityd till sex och Pierre Bourdieu begrepp, habitus. Förutom detta även socialisationens påverkan på individen och Eriksons perspektiv på hur identiteten till stor del påverkas av föräldrarna.
Resultatet vi kom fram till är att ungdomarna skapar sig en egen identitet med en blandning av olika perspektiv. Denna identitet skiljer sig inte mycket från omgivningen och andra ungdomars syn på sex och intima relationer.
Nyckelord: sex och intima relationer, invandrarungdomar, uppfostran,
3
Innehållsförteckning
Innehåll ... 3 Inledning ... 4 Problemformulering ... 4 Syfte ... 4 Frågeställning ... 4 Avgränsning ... 4 Ordförklaringar ... 5 Metod ... 5 Kvalitativ metod ... 6Urval och tillvägagångssätt ... 6
Analys av det empiriska ... 7
Forskningsetik ... 7
Bakgrund ... 8
Mångkulturalismen och globalisering ... 8
Ungdom, kulturmöten och identitet ... 8
Teorier ...10
Kärleksideologin ...11
Socialpsykologi ...12
Socialisation. ...12
Rollteori ...12
Kulturella linser och Habitus ...13
Ungdomspsykologi ...13
Jagidentitet ...13
Familjen och föräldrar ...14
Vänners betydelse ...14 Olika identitet ...14 Religion ...15 Resultat av empirin. ...15 Informantpresentation ...15 Uppläggning av resultaten ...15 Block 1 ...16
Sex och Kärlek ...16
Block 2 ...19
Vänner ...19
Media ...20
Block 3 ...21
Föräldrar ...21
Kultur, tradition, religion ...22
Olika roller ...23
Analys av empirin ...24
Upplägning av analys ...24
Analys av resultat ...24
Slutdiskussion och sammanfattning ...33
Referenser ...36 Böcker ...36 Antologi ...36 Elektroniska källor ...36 Bilagor ...37 Bilaga 1 ...38 Bilaga 2 39
INLEDNING
Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle där människor från hela världen möts på olika sätt. När det gäller det ämne vi har valt, sexualitet, så lever dagens invandrarungdomar i ett samhälle som kan erbjuda en annorlunda sexuell verklighet än föräldrarnas. Förr i tiden var sexualiteten mer beskyddande och präglades av en mängd förbud, där sexuellt avståndstagande rekommenderades oftast som det rätta. Egna erfarenheter säger oss att synen på sex i Sverige kan skapa konflikter då invandrarföräldrars värderingar och syn på sex inte stämmer överens med omgivningens.
Sexualitet är i dagens samhälle ett diskuterat ämne och många har olika åsikter om det. Det påstås att sex har blivit fritt och tillgängligt i vårt samhälle. Resultatet blir då att ungdomarna kan hamna i ett dilemma där de får ta hänsyn till två olika förhållningssätt som därmed kommer att forma ens identitet och syn på sex
(Forsberg, 2005). Därför kan ungdomarna många gånger ställas inför svårigheter när de skall samtala med deras föräldrar om det sexuella livet, samlevnadsfrågor, om de olikheter och om de konflikter som kan uppstå.
Eftersom föräldrarna och samhället kan ha olika förväntningar på ungdomarna kring ovanstående temaområden, därför kan alla dessa frågor och förväntningar kring sexualitet skapa olika problem som hör till ungdomarnas verklighet.
Vårt intresse för detta ämne grundar sig på vår föreställning om att sexualitet är ett fenomen som genomsyrar hela människans liv (Forsberg, 2005).
Problemformulering
Varför kan olika förhållningssätt till sex väcka starka känslor inom oss? I skolan och i det sociala livet får ungdomarna en bild av hur de ska förhålla sig till sex och hemma kanske en annan bild. Detta kan bidra till att ungdomarna blir förvirrade och kan känna att de har en dubbel identitet, där de är på ett specifikt sätt hemma och på ett annat sätt i skolan.
Syfte
Syftet med vår uppsats är att intervjua ungdomar som har en utländsk bakgrund, tjejer och killar i 18-års ålder på en gymnasieskola i Malmö. Det vi kommer att behandla är hur de tänker, resonerar och förhåller sig kring frågor som har med sexualitet och intima relationer att göra.
Frågeställningar
1) Vad är dessa ungdomars syn, attityd och förhållningssätt på sex och
relationer?
2) Vilken är deras största informationskälla om sex?
3) Vad har format deras syn på sex?
Avgränsning
För att begränsa ett stort forskningsämne som vi har valt att behandla så valde vi att fördjupa oss inom ett särskilt område, som handlar om invandrarungdomars förhållningssätt och attityder till sex och intima relationer. Samt specifikt om hur
5
dessa ungdomar hanterar familjens och det svenska samhällets syn inom detta ämne. Vi jämför inte resultatet med svenska ungdomar och vår studie baseras endast på de informanterna vi har intervjuat.
Ordförklaringar
Norm Ett av ett samhälle eller en grupp accepterat sätt att tycka, vara eller bete
sig på, alltså beteendemönster som accepteras utan kritik inom gruppen. Typiska värderingar eller mönster av åsikter. Normer är ofta osynliga eller visar sig som traditioner eller invanda beteendemönster (Eisele, 2003).
Heteronormativitet Tiina Rosenberg beskriver heteronormativitet på följande
sätt: ” Med termen heteronormativitet åsyftas dem institutioner, strukturer, relationer och handlingar som vidmakthåller heterosexualitet som något enhetligt, naturligt och allomfattande ’’ (Forsberg, 2005).
Sexualitet Beteenden hos djur inklusive människa vilka har evolutionär anknytning till fortplantning men som omfattar alla känslor och beteenden som påverkas av könsdrift (lust). Människans sexualitet finns under hela livet, men blir en levnadspåverkande faktor från puberteten, något som består hela livet med avtagande trend i de högsta åldrarna. Sexualitetens centrala manifestation är samlaget, men många andra beteenden har också sexuell innebörd
(Nationalencyklopedin, 2010-04-21).
METOD
Syftet med att skriva denna uppsats var att vi ville göra en undersökning om hur ungdomar ser på sexualitet och intima relationer baserat på deras tankar, känslor, attityder och värderingar. För att få en större bild av den tidigare forskning som finns inom vårt kunskapsområde gjorde vi en litteratursökning på biblioteket. Vi sökte på ord som ”sexualitet”, ”invandrarungdomar”, ”kultur”, ”socialpsykologi”, ”värderingar” och ”normer”. Vi upptäckte att det fanns en del skrivet generellt om ungdomars sexualitet och om vilka problem de kan stöta på. Men när det gällde den infallsvinkeln i invandrarungdomars liv vi ville undersöka, angående deras sexualitet och intima relationer, fanns det inte mycket skrivet om det. Vi ansåg att det därför var bra att vi begränsade oss i just invandrarungdomar och deras attityder samt undersöka anledningen till detta med hjälp av socialpsykologi och utvecklingspsykologi. Det gjorde vi främst på grund av att det inte är många som har forskat i just detta ämne utifrån dessa perspektiv och på grund av den tid som fanns till vårt förfogande.
För att kunna skriva vårt arbete och besvara vårt syfte, har vi först och främst använt oss mycket av en bok skriven av Philip Hwang och Björn Nilsson, (2003) som heter Utvecklingspsykologi. I vårt arbete har vi använt oss mycket av olika teorier som handlar om identitetsbildning och föräldrarnas roll i den moderna uppfostran. För att en djup förståelse för hur normer och värderingar skapas och lärs in i människan så har vi använt oss av olika teorier inom den
Vardagslivets socialpsykologi av Thomas Johansson & Philip Lalander (2010). När det gäller forskning om invandrarungdomars attityder till sexualitet och identitetsbyggande i ett mångkulturellt sammanhang så har vi använt oss av Margareta Forsberg som har skrivit, Ungdomar och Sexualitet (2005) och sedan en antologi, Ungdom, kulturmöten, identitet, redaktör är Nader Ahmadi (2003).
Kvalitativ metod
Vi har använt oss och förlitat oss till stor del på de sju kvalitativa intervjuerna vi gjort eftersom det var genom dem vi skulle få fram den information vi sökte efter. Vi har valt att utföra just en kvalitativ studie i vår empiriska undersökning för att vi ville få en så fullständig bild som möjligt och en djupgående beskrivning av det område vi ville undersöka. Kvalitativa metoder inriktar sig på att karaktärisera och det är i grova drag texten som är det centrala arbetsmaterialet. Vi tänkte främst på hur analysen skulle gå tillväga och att få intervjuerna i form av ord istället för i form av siffror. Detta skulle hjälpa oss att få fram ungdomarnas känslor,
uppfattningar och åsikter på ett tydligt sätt som kan analyseras (Repstad, 1999).
Urval och tillvägagångssätt
Undersökningen genomfördes under våren år 2010. Anledningen till att vi har valt ungdomar som är 18 år är för att vi tycker att den åldersgruppen är intressant. Det är då man befinner sig vid en inledande övergång till vuxenvärlden samtidigt som man fortfarande är en ungdom. Något som vi tycker är viktigt att belysa i vårt arbete är att dessa ungdomar inte är en homogen grupp, vi anser inte att man lever under samma villkor bara för att man är invandrare. Detta eftersom människors uppfostran och erfarenheter varierar mycket beroende på i vilket sammanhang man lever i.
Vi inledde vår undersökning genom att kontakta rektorn till en gymnasieskola i Malmö för att få samtycke till att genomföra våra intervjuer med elever som går på skolan. Efter att vi fick samtycket kontaktade vi en lärare som på sina lektioner presenterade vårt arbete och de som blev intresserade skrev upp deras mejl och telefonnummer som vi senare fick av läraren för att kontakta dem.
Vårt mål var att intervjua tre killar och tre tjejer för att få en bild om det finns skillnader i deras förhållningssätt inför ämnet sexualitet och intima relationer. Men det blev sju intervjuer istället för sex eftersom det tillkom en informant som gärna ville vara med och därför tog vi chansen att intervjua. De fem första intervjuerna skedde enskilt medan de sista två skedde i form av en gruppintervju mellan en kille och en tjej. Det var i syfte med att vi ville se dynamiken som kan uppstå när man behandlar ett sånt ämne.
Vi valde att använda oss av en halvstrukturerad form av intervjufrågor, för att denna form innehåller bestämda frågor och teman men ger oss även möjligheten att ändra ordningsföljden. Men det ger oss främst möjligheten att ställa följdfrågor som leder till att vi kan få djupare förståelse av den informationen som kommer fram och att undvika missförstånd. Vårt mål var att vi ville vara flexibla till intervjupersonens möjlighet att i sina svar kunna utveckla sina idéer och svara fritt. Intervjuguiden bestod av tre teman. Den första handlade kortfatta om deras bakgrund, den andra om deras synsätt till sex och den tredje om deras synsätt på intima relationer. Det gjorde vi för att underlätta bearbetningen av materialet, men även för att upplysa dem om i vilken ordning frågorna kommer att ställas.
7
Att vi båda var närvarande vid intervjuerna var för att vi ville undvika att göra personliga tolkningar av den informationen som kom fram. Men vi är ändå medvetna om att det kan vara svårt att vara neutral (Kvale, 1997).Något annat som är värt att nämna är ”intervjuareffekten” vilket är att vi som intervjuare kan påverka våra informanters svar. Vi är medvetna om att det är vårt kön, ålder och etniska bakgrund som kan påverka hur mycket information som
intervjupersonerna vill förmedla. Fördelen med vår bakgrund kan vara att vi är nära i åldern samt har en utländsk bakgrund, vilket kan ha lett till att
informanterna kan ha fått förtroende för oss att prata om detta ämne öppet
(Denscombe, 2000).
Innan vi gjorde intervjuerna hjälpte vaktmästaren oss att hitta ett enskilt grupprum på skolan där vi kunde utföra intervjuerna i en lugn och harmonisk miljö. Men även för att på detta sätt värna om deras integritet.
Vi spelade in samtalet efter att vi först hade frågat om deras samtycke till att spela in. Vi ansåg att använda oss av bandspelare under intervjuerna skulle hjälpa oss att koncentrera oss på våra informanter och på den informationen som kommer fram och samtidigt registrera all information korrekt. En av oss gjorde små anteckningar för att fånga det vi tyckte var viktigt. De flesta intervjuerna varade mellan 20-30 minuter (Kvale, 1997).
Enligt Giorgi, ska intervjun alltid skrivas ner ordagrant och detta så snabbt som möjligt, därför satte vi oss ner och transkriberade intervjuerna. Man plockar ut de viktigaste delarna ur intervjuerna som hjälper att besvara ens syfte. Detta leder till en meningskoncentrering, vilket innebär att man formulerar informantens
meningar mer koncist. Långa meningar görs till korta där den viktiga innerbörden av meningen är med (Meeuwisse m.fl., 2008).
Analys av det empiriska materialet
När transkriberingen var klar, började vi tolka materialet. Tolkningsprocessen som vi följde var den ”hermeneutiska cirkeln” där vi i vår analys hade en
växelverkan mellan helheten och dess mindre delar. Följande citat beskriver hur vi har gått tillväga i vår tolkningsprocess av intervjuerna: Med en text framför sig –
till exempel en nedskriven intervju – läser man normalt först igenom det hela för att försöka få en helhetsbild. Därefter går man tillbaka till enskilda teman och utsagor, försöker hitta deras innebörd och betydelse och går så tillbaka igen utifrån en mer reflekterad tolkning av helheten (Repstad, 1999).
Vi är medvetna om att vår förförståelse och bakgrund kan påverka
tolkningsprocessen och valet av våra teorier och materialet som togs upp i kapitlet tidigare bakgrund.
Forskningsetik
Eftersom sex är ett känsligt ämne som för vissa fortfarande är tabubelagt tog vi speciellt hänsyn till de etiska principerna, nyttjande, konfidentialitet, samtycke och informationskrav. Med tanke på ämnets sensibilitet ansåg vi att det var bra att vi inte kände informanterna sen tidigare för att undvika situationer där det kan föreligga något beroendeförhållande mellan forskaren och deltagarna.
Vi valde att informanterna skulle vara 18 år för att vid den åldern är den sexuella identitetsutvecklingen nästan klar. Ämnet kan vara känsligt för att de inte vet vad sex innebär eller för att de kan ha haft negativa och
traumatiska upplevelser som kan väcka olika sorters känslor under intervjuns gång. Vi gjorde en tydlig sammanhangsmarkering och informerade om vårt syfte klart och tydligt och varför vi ville intervjua dem och vilka frågor undersökningen berör. Vi förklarade för dem att frågorna inte kommer att rikta sig in mot deras personliga liv och erfarenheter utan det kommer att vara generella frågor.
Vi har informerat dem om att de att det är frivilligt att delta och dessutom gav vi dem vår mejl om de hade några frågor eller ville ta tillbaka sitt samtycke, vilket gav dem en känsla av trygghet. Dessutom meddelade vi om att deras namn och skola inte kommer att publiceras i vårt arbete utan allt kommer att behandlas konfidentiellt. Materialet kommer att bevaras på sådant sätt att ingen annan än oss två har tillgång till det. De fick även avbryta intervjun när de ville och om någon fråga skulle kännas svår, känslig eller för personlig att besvara fick de säga »pass» och hoppa över den frågan. Vi informerade dem även om att de kommer att få ta del av arbetet när den är klar (Kvale, 1997; Meeuwisse m.fl., 2008).
Vårt arbete har fått ett godkännande av den etiska prövningen via Malmö högskola.
BAKGRUND
Hur ska man hantera kärlek och sexualitet? En stor del av att bli vuxen är sökandet efter sin egen sexuella identitet. Men detta kan vara svårt eftersom hur människor formar sin sexualitet och sina intima relationer har med vilket samhälle man uppfostras och lever i. Därför kan det ge många motsägelsefulla bilder av både manlig och kvinnlig sexualitet.
Mångkulturalism och globalisering
Ur ett internationellt perspektiv så har Sverige utmärkt sig som ett land med stor öppenhet när det gäller sexualiteten. Det kan medverka till att skapa ett dilemma eftersom de flesta av ungdomarna och familjerna som kommer till Sverige kan då bemöta en mer liberal syn på sexualitet än det de är vana vid i sitt hemland. Ungdomarna växer upp i en miljö av möten mellan olika människor och olika värderingar och tankesystem när de ska hitta sina egna sätt att förhålla sig till sexualitet och intima relationer. Men samtidigt så påverkas de av sina föräldrar och deras generation och vill vara lojala med de värderingar som dessa förmedlar
(Forsberg, 2005).
Ungdom, kulturmöten och identitet
Nader Ahmadi har skrivit boken ”Ungdom, kulturmöten, identitet” (2003) som vi anser relatera mycket till vår studie. Han fördjupar sig i mångkulturalismens utmaningar bland invandrarungdomar och deras familjer.
9
Ahmadi (2003) tar upp barndomens och uppfostrans påverkan på
identitetsbyggande och menar att varje individ internaliserar i barndomen olika företeelser som senare kan leda till olika sätt att tolka samma företeelse som umgängesmönster och val av livspartner. Därför menar han att invandrarfamiljer bär med sig djupa inlärda kulturella referenser från det gamla landet. När de kommer i kontakt med det nya landet, Sverige, så påverkas dessa kulturella betingande tolkningsscheman och samtidigt bearbetas de till nya sätt att tolka de olika företeelserna på.
Ahmadi (2003) diskuterar även familjen och dess förändrade betydelse och roll i det svenska samhället och tar upp flera exempel som vi kommer att belysa. Han menar att migration är en komplicerad och i vissa fall långvarig process som medför många förändringar i både det sociala, det psykiska och fysiska tillståndet hos individer och familjer.
Ahmadi (2003) menar att familjen i Sverige inte är mindre viktigt än i andra länder, men den har en annan funktion och andra gränssättningar och tar upp följande exempel: Sverige är ett land som har en grundprincip i modern uppfostran som värnar för individualitet och skyddande av integritet för alla människor i alla åldrar. Medan det i andra länder kan vara så att de har ett gruppcentrerat tänkande där hela familjen som grupp är viktigare än individen. Därför kan rädsla för att familjen ska hota individens integritet uppstå då det i Sverige är barnets bästa som sätts i centrum och inte gruppens. Till exempel så är det accepterat att tonåringar tar avstånd från familjen för att hävda sin identitet. När det gäller invandrarungdomarna så kan de se sig själva i centrum med en hel värld av rättigheter och friheter som har öppnat sig framför deras ögon, vilket de inte är mogna för eller redo att ta i anspråk för, för att de har socialiserats enligt ett annats samhälles normer. En konsekvens av det blir då att familjen får en komplex roll och svår förändring att bemöta och kan inte hantera sina ungdomars nya förhållningssätt.
Ahmadi (2003) anser vidare att frågor som berör sexualitet och intima relationer kan lätt leda till missförstånd. Sexualiteten i det svenska samhället är en fråga som angår individen och alltså endast mellan det älskande paret. Men i många andra samhällen är sexualiteten en angelägenhet för många fler än de direkt inblandade såsom familj och släkt.
Ahmadi (2003) hävdar att många invandrar ungdomar kan uppleva något som han kallar för generationskonflikt som är något generellt och som finns hos familjer i alla länder och kulturer. Det som karaktäriserar denna konflikt hos familjer som håller starkt vid deras traditioner är att den har mycket intensivare kraft. De ungdomar som växer upp i en sådan form av familjerelation hamnar då i en annan kris, som han kallar kulturtillhörighetskris. Med detta menar han att dessa
ungdomar befinner sig i en ständig kamp för att hitta en balans mellan hemmet som har en stark anknytning till hemlandets traditioner, och samtidigt de krav som det nya samhället ständigt ställer på dem. Därmed blir den dagliga resan mellan hemmet och samhället mycket plågsam och krävande.
Han diskuterar identitetsbegreppet och förklarar den på följande sätt att ’’identitet ger en person en fast punkt i hennes omgivande universum och en grund att stå på, som möjliggör för denna, att känna tillhörighet och att förstå sin plats i sin
Ahmadi (2003) menar därför att invandrarungdomar inte lyckas bygga upp en egen personlig identitet om deras jaguppfattning avviker från det dominerande samhället. Alltså identifierar sig invandrarungdomar varken med den svenska eller hemlandets kultur och upplever ibland att de inte tillhör någon av dem. Därför menar han att många invandrarungdomar behöver hjälp med att hitta en egen identitet som är oberoende av familjens eller omgivningens.
En av författarna i boken ”Ungdom, kulturmöten, identitet” är Riyadh Al-Baldawi. I sitt kapitel tar han upp kulturbegreppet och menar att kulturen är ’’ summan av genom livets inlärda traditioner och normer som dominerar och utvecklas genom historien hos en folkgrupp eller nation’’ (Ahmadi, 2003, s 107).
I denna definition betonar Al-Baldawi (2003) två viktiga aspekter av
kulturbegreppet. För det första menar han att kultur består av traditioner, normer och seder som internaliseras i människan från födseln som ett arv från
omgivningen. Dessa traditioner och normer inrotas i individen i en
inlärningsprocess. Han menar vidare i sin text att kulturen definieras som en inlärningsprocess vilket innebär att det inte finns några kulturer som är fel eller rätt. Alla är rätt på sitt sätt. Däremot är det upp till individen att genom att studera andras kultur sortera ut traditioner som man vill behålla. Men viktigt att poängtera är att det är svårt att kasta ifrån sig alla normer och traditioner som dominerar om man fortsätter leva i det samhälle som man föds i. Det kan föda starka konflikter med omgivningen där acceptans av alla dessa traditioner och normer ger individen legitimitet och social styrka.
”Jag vill betona att det inte finns oföränderliga kulturer. Det betyder att kulturer traditioner och normer påverkas av en dynamisk historisk utveckling där vissa traditioner tags bort och vissa stärks. Samt att det skapas nya traditioner ju mer människor öppnar sig mot andra kulturer” (s 108).
Slutsatsen av det han säger är att denna tolkning på begreppet kultur ger oss möjlighet att se traditioner och normer i samspel med levande människor och är mer utvecklande ju mer öppnare människorna är för varandra.
Ett begrepp som Al-Baldawi (2003) även diskuterar är religion. Han menar att religion inte kan vara en kultur men det är en viktig faktor som påverkar olika traditioner och kulturer. Det påverkar till exempel ens livssyn, sättet som människor umgås och kommunicerar på. I världen ser vi idag att en och samma religions regler kan tolkas på olika sätt i beroende på människans utveckling och den skiftande synen på religionen.
TEORIER
Vi har valt att utgå från några teorier som har sin grund i några inriktningar inom de socialpsykologiska och utvecklingspsykologiska fälten. Inom socialpsykologin har vi studerat samspelet mellan individen och hennes sociala omgivning och människans beteende. Det har vi gjort för att kunna förstå hur värderingar och normer inverkar på ungdomarnas sätt att vara, eftersom de influeras bland annat av sina föräldrar, skolan, kamratgruppen och massmedia och socialiseras på så sätt in i samhället. Utvecklingspsykologin ger oss en vidare förståelse av ungdomsåldern och dess karaktär då den diskuterar utifrån ungdomens biologiska,
11
kognitiva och emotionella utveckling. Vi har även utgått från Anthony Giddens bok som heter ’’Intimitetens omvandling: Sexualitet, kärlek och erotik i det
moderna samhället’’
Kärleksideologin
Anthony Giddens (1995) är sociolog och en av dem som har forskat om sexualitet och intima relationer i det moderna samhället. Han menar att "sexualiteten har idag upptäckts, öppnats upp och blivit tillgänglig som en del i utvecklingen av olika livsstilar. Det är något som var och en av oss ’har’, eller odlar. Den är inte längre något naturgivet, som individen godtar som om den vore något
förutbestämt. På något sätt, som ännu återstår att undersöka, fungerar sexualiteten som en formbar egenskap hos jaget, en viktig förbindelselänk mellan kropp, jag-identitet och sociala normer’’ (s 21).
Huvudtanken som genomsyrar hans bok är hur framväxten av ett romantiskt kärleksideal har haft avgörande betydelse för synen på sexuella och intima relationer i västvärlden. Han tar upp tre olika sorters relationer som har utvecklats i vår moderna tid. Den första är passionerad kärlek, amour passion, som är en relation som inbegriper sambandet mellan sexuell attraktion, lust och kärlek. Det är lusten och den sexuella attraktionen som dominerar över kärleken och engagemanget i lusten är så stor att det kan få individen att bortse från sina moraliska skyldigheter.
Den romantiska kärleken skiljer sig mycket från den passionerade kärleken eftersom lusten förändrar sitt meningsinnehåll och kärleken är den som är i centrum och dominerar över sexualiteten i denna relation. Kärleken är det som legitimerar sexualiteten, vilket gör att den andre framställs som en mycket speciell person som man sätter före sig själv. Den har dessutom en föreställning om att den enskildes liv blir som en individualiserad berättelse som sedan blir som en gemensam historia som man återberättar. Viktiga komponenter i den romantiska kärleken är att det finns en kärleksideologi där kärleken har en central betydelse i en relation och legitimerar sex. Det är en stark heteronormativitet som är i centrum och med detta menas att en heterosexuell relation är den självklara utgångspunkten och det som är det normala.
Giddens (1995) tar även upp något som han kallar för den rena relationen. Den rena relationen har inte alls med renhet i sexuell mening att göra. Den syftar på en situation där en social relation etableras för sin egen skull, beroende på vad var och en kan få ut av ett varaktigt förhållande med den andra. Det är den relationen som han menar är mest reflexiv i sin mening, alltså där man reflekterar mycket och är medveten om sina val och handlingar och inte endast styrs av sexualitet eller kärlek.
Giddens (1995) diskuterar ungdomars sexuella beteenden och deras ändring genom åren. Han menar att man kan fortfarande idag tillämpa distinktionen fin/dålig flicka när man utforskar tonåringars sexuella beteenden. Samma sak vad gäller männens erövringsvilja till att ha fler tjejer.
Men särskilt bland tonårsflickor så har många attityder genomgått stora
förändringar. Flickor pratar inte längre om att "hålla sig" för ett äktenskap utan de anser sig ha rätt att vara sexuellt aktiva vid den ålder de själva bedömer är
tänkas ta slut, alltså existerar inte den eviga äktenskapliga relationen längre i dagens västsamhälle.
Anthony Giddens (1995) tar även upp tjejers och killars attityd till
mödomshinnan. Han menar att flickor ser fortfarande mödomshinnan som något de förlorar men idag handlar det inte längre om de ska eller inte ska förlora den, utan att välja den rätta tidpunkten och de rätta omständigheterna för detta. När det gäller killar så är det annorlunda eftersom för killarna är de sexuella
erfarenheterna en vinst, något som stärker deras självförtroende och bekräftar deras manlighet.
Socialpsykologi
Socialisation
Emile Durkheim var den som utvecklade socialisationsbegreppet i början av 1900-talet. Det syftar på uppfostran och uppväxtvillkor samt barnets tillträde till vuxenlivet. Skolan och familjen brukar i denna kontext betraktas som de mest centrala institutionerna för socialisation. Under barnets första levnadsår sker en överföring av värderingar, attityder, beteenden och kunskaper till barnet från andra människor och grupper i samhället. Denna process sker med hjälp av imitation och identifikation med personer, grupper och institutioner som ofta kallas socialisationsfaktorer och socialisationsagenter.
Socialisationsprocessen delas in i tre delar nämligen: primär, sekundär och tertiär. Primär socialisation syftar till de personer som är närmast barnet, så som
föräldrar, syskon och signifikanta andra, som sätter sina spår i barndomsåldern. Sekundär socialisation innebär att individen internaliserar olika sociala färdigheter för att kunna fungera i samförstånd med samhällets generella normer, till exempel vänner, jämnåriga och skola. Den tertiära situationen syftar på att vi människor påverkas till att internalisera speciella värderingar, så som utifrån massmedia
(Nilsson, 2001).
I början av socialisationen är det en envägsprocess, alltså en ensidig påverkan som går från de olika miljöfaktorerna till en passiv organism. Men senare betraktas socialisationen som ett samspel eller en tvåvägsprocess alltså blir individen inte längre en passiv mottagande aktör utan är själv med och påverkar sin omgivning genom sin aktiva roll. Individen är under en ständig växelverkan mellan
omgivningen och sig själv. Detta innebär att olika generationer som lever i olika samhällen kommer att uppleva olika socialisationsnormer samt värderingar, vilket kan innebära att generationskonflikter, som lätt kan uppstå (Nilsson, 2001).
Rollteorin
Rollteoretiker diskuterar olika sociala roller, deras betydelse, samt funktion och förväntningar som påverkar individen och samhällslivet. De sociala rollerna är inlärda av samhällsmedlemmarna. Beroende på vilken livssituation vi befinner oss i, ställer samhället och omgivningen krav på oss och förväntningar på ett lämpligt beteende som ska uppnås. De förväntningarna införlivar vi omedvetet och gör till ett krav på oss själva (Eisele, 2003).
13
Varje dag influeras vi av olika sociala roller som innehåller olika beteendemönster och scheman som har sitt ursprung i kulturen, vårt förflutna och i den sociala sfären, som formats och omformats i en social växelverkan.
”Om en roll rymmer motstridiga förväntningar, om man samtidigt agerar i två olika roller eller om ett beteende måste utföras mot ens vilja uppstår rollkonflikt. Denna konflikt kan i sin tur leda till rolldistans, vilket innebär att två olika roller ställer oförenliga krav. Om konflikten inte går att lösa måste personen distansera sig till en av roller’’ (Eisele, 2003, s; 60).
Kulturella linser och habitus
Att något är socialt konstruerat innebär inte att det är lätt att förändra i nya former eftersom förändring tar tid. Den franske sociologen Pierre Bourdieu menar att habitus är något liknande såsom kulturella linser, ett slags invanda strukturer genom vilka man upplever och begripliggör världen och det är något som påverkas och formas i det sociala rummet.
Människors förståelse och attityder av världen präglas av de sociala möten de har erfarit i sin värld. Genom att ungdomarna har uppfostrats av sina föräldrar har deras habitus skapat en möjlighet att känna igen sig själva. Huvudtanken i detta är att det inte är en fråga om att upplevelsen enbart sitter i den mentala, utan ens habitus är en förkroppsligad struktur och därför är kultur något trögt och svårt att förändra (Johansson & Lalander, 2009).
Ungdomspsykologi
Ungdomspsykologin blev under 1900-talet etablerad som en vetenskaplig teori, som har många olika uppfattningar och tolkningar av ungdomstiden som psykologiskt fenomen (Hwang & Nilsson, 2003).
Jagidentitet
Erik Homburger Erikson har skrivit en omfattande teori om de åtta stadierna i den psykosociala utvecklingen där ett av stadierna handlar om ungdomstiden som han kallar för ”mellan barn och vuxen” diskuteras. Enligt honom så är det viktigaste problemet under ungdomen att få en jagidentitet. Erikson (2001) menar att ett problem som kan uppstå under ungdomstiden är hur de unga ska klara av att skapa ett sammanhang mellan de roller och färdigheter de tidigare tillägnat sig och de roller och ideal som gäller i vuxenvärlden. Samtidigt som de ska acceptera sin kropp och de starka sexuella impulser som är en del av dem. Uppgiften blir med andra ord att integrera allt detta, och den integrationen är något mer än summan av barndomens identifikationer. Anskaffningen av jagidentiteten under tonåren skiljer sig från kultur till kultur. Men det som är gemensamt i alla samhällen är att individen kommer att vara beroende av möjligheterna av att skapa en meningsfull bild av sin person och de prestationer man erfarit för att kunna tillägna sig en stark jagidentitet. Men något som kan utmana utvecklingen är att de unga utsätts för så många motstridiga värderingar och krav att de skapar en förvirring sitt sociala jag. Den heterogena sociala miljön för ungdomar i dagens sociala samhälle kan, enligt Erikson, skapa en svårighet där de bara kan välja ut vissa delar som kan ingå i ”jagsyntesen”. I sitt utforskande av olika roller och identiteter i deras samspel med både vuxna och jämnåriga riskerar ungdomarna att inte klara av syntesen, vilket kan resultera i identitetsförvirring (Nilsson, 2001).
Föräldrar och familjen
Det är av stor betydelse för identiteten under tonåren att familjen fungerar som en trygg bas som de unga kan utgå ifrån i sitt sökande efter identitet. Ungdomar som har ett nära band till föräldrar, men som samtidigt har frihet att uttrycka sina åsikter och utforska alternativa värderingar och attityder har bättre möjligheter att komma fram till en mogen identitet. Men samtidigt så är det typiskt för
ungdomstiden att man gör uppror mot föräldrarna eftersom det är nödvändigt för dem att ifrågasätta barndomens värderingar för att kunna hitta fram till en mogen identitet.
När det gäller invandrarungdomar så kan föräldrarna betyda mycket för en stark positiv identitetsbildning hos de unga, genom att lära de gruppens kulturella traditioner och fostra de till att vara stolta över sin etniska tillhörighet. Föräldrarna har också en viktig uppgift när det gäller att lära ungdomar att hantera fördomar och vredeskonflikter som de kan komma att möta i samhället (Nilsson, 2001).
Vänners betydelse
Kamrater har en viktig funktion att fylla under frigörelsen. De övertar delar av den roll som föräldrarna haft som auktoritetsinstans och status givande institution. Man har ett desperat behov av anknytning och beroende av kamratgruppen eftersom vännerna blir den arenan där ungdomarna söker hjälp med att hitta sin identitet. Det är därför man har behov av att tillhöra ungdomsgruppen för att försvara sig mot det ständiga hotet och roll och identitetsförvirringen. Skolan spelar en viktig roll när det gäller att ge de unga rika och varierade möjligheter att utforska sig själv och sin omvärld (Nilsson, 2001; Hwang & Nilsson 2003).
Olika identiteter
Det finns tre olika sätt att identifiera sina föräldrar på under ungdomstiden enligt Erikson (2001). Den första är att ungdomarna kan bedöma föräldrarna på ett realistisk sätt, identifiera sig med de på vissa områden men också ta avstånd från vissa av föräldrarnas värderingar som de inte vill göra till sin egna. Ungdomar med en ”uppnådd identitet” har också en tendens att välja partner och vänner som kan hjälpa de i frigörelsen från föräldrarna.
Den andra kallas för identitesmoraturiom som kännetecknas av att de unga är inne i det som Erikson kallar identitetskrisen. Där ställer ungdomen ständigt frågor och försöker aktivt lösa sina identitetsproblem. De upplever osäkerhet, är sårbara och impulsiva. Erikson menade att krisen inträffar i tidig ungdomsålder, mellan 15-18 års ålder. De flesta har inte etablerat en fast identitet före 20 års ålder.
Den tredje är identitetsövertagande som handlar om en identitetsstatus som karaktäriseras av att vissa ungdomar har undvikit identitetsutforskningen genom att de på ett omoget sätt tagit över en identitet utan att uppleva den kris som ett eget val och beslut innebär. De kan ge intryck av att ha en bra självtillit men ändå vara ängsliga och nedstämda. De oroar sig för att inte klara av att uppnå sina mål och uppfylla de förväntningar som andra ställer på dem. De har istället en stor respekt för auktoriteter är mer konforma och mindre självständiga än andra ungdomar (Nilsson, 2001).
15
Religion
Ungdomsåren betraktas ofta som en kritisk period när det gäller att ta ställning till frågor som rör, tro, livssyn och religion. Som i alla socialisationer är föräldrarna även på det religiösa området en central identifikationskälla och påverkar ungdomarna omedvetet och medvetet till en viss religiös trosuppfattning.
Munksgaard som gjorde en undersökning om danska elevers religiositet kom fram till att religiositeten blir under ungdomen en mer eller mindre stark
personlighetsfaktor som kan beskrivas på tre olika sätt.
1) Religiositeten är en central faktor i personligheten där ett personligt
engagemang finns för eller emot en religiös livsform som spelar en avgörande roll för den unges identitet.
2) Religiositeten är en given faktor i personligheten som präglas av en oreflekterad överföring av barndomens uppfattningar.
3) Religiositeten är en mer perifer personlighetsfaktor där förhållandet till religion spelar en liten roll (Nilsson, 2001).
REDOVISNING AV EMPIRIN
Informantpresentation
I det här kapitlet möter vi sju ungdomar, därav tre tjejer och fyra killar som går i en gymnasieskola i Malmö. Alla har båda föräldrarna med utländsk bakgrund och informanterna har bott här nästan hela deras liv och föräldrarna har varit i Sverige i mer än tio år. Informanterna kommer ifrån Libanon, Irak, Bosnien, Guinea/Togo, Somalien, Afghanistan och Pakistan. Alla går i årskurs 3 på gymnasiet där de läser olika kurser såsom samhällsvetenskap och naturvetenskapsprogrammet.
Informanterna har namngetts med fiktiva namn: Killarna heter Pavlos, Yassin, Samuel och Omar. Tjejerna heter Nora, Christin, Jianna.
Uppläggning av resultaten
Vi har delat upp redovisningen av empirin i tre kapitel, som är indelade i olika teman. Det första kapitlet behandlar temat sex och kärlek och det andra kapitlet tar upp temat vänner och media. Det tredje kapitlet tar upp ett flertal teman vilka är föräldrar, religion och kultur och till sist förvirring. Vi har baserat
empiriredovisningen på våra frågor som följes av informanternas svar.
Informanternas svar har vi ibland delat in i två delar, den ena är killarnas svar och den andra är tjejernas svar. Det gjorde vi då vi fann det lämpligt utifrån ett könsperspektiv då vi hittade tydliga skillnader i deras svar.
Efter vår empriredovisning kommer en analys av resultatet.
Block 1: Sex och kärlek
Fråga: Vad tänker du på när du hör ordet sex? Fråga: Finns det rätt ålder för att ha sex? Fråga: Måste man vara kär för att ha sex? Fråga: Vad innebär sex för dig?
Fråga: Skall man vara kär när man gifter sig?
Fråga: Tycker du att det finns någon skillnad mellan tjejer respektive killar syn på kärlek och sex?
Block 2: Vänner Media
Fråga: Vilken är din största informationskälla när det gäller sex? Har du pratar om det hemma?
Fråga: Hur mycket påverkas din syn av media?
Block 3: Föräldrar
Religion och kultur
Olika roller
Fråga: Hur ser dina föräldrar på sex?
Fråga: Hur mycket påverkar deras synsätt din syn tror du? Fråga: Finns det något annat som påverkar din syn på sex? Fråga: Hur kan du pendla mellan dem olika synsätten?
BLOCK 1
Tema Sex och kärlek
Fråga: Vad tänker du på när du hör ordet sex?
Alla våra sju informanter både killar och tjejer uttryckte först och främst att sex för dem var samlag mellan en man och en kvinna i en relation.
Christin: ’’ Sex är samlag mellan man och kvinna. Det kan vara också att man
myser och smeker’’.
Men Omar är den enda som avviker och säger: ”Det kan vara en tjej och en kille
men också tjej och tjej, kille och kille i dagens samhälle.” Fråga: Finns det rätt ålder för att ha sex?
Något som var centralt för alla våra sju informanter, både killar och tjejer var att det är viktigt med att ha uppnått mognad för att kunna ha samlag och att det inte finns någon exakt rätt ålder för att kunna ha sex.
Som Samuel uttrycker det ’’ När man är 18 år kan man ha en mentalitet som en
13, 12 åring. Man behöver inte vara mogen, man kan ha blivit dummare. Det är mogenhet som är det viktiga.’’ .
Omar uttrycker det såhär: ’’En tolvåring som biologiskt med kroppen kan ha sex
kanske inte är mogen för det ’’.
Men de flesta uttryckte att man inte skall vara för ung och att åldern 16 till 18 var en bra ålder för att kunna skaffa sig sexuella erfarenheter. Nora menar att ’’ Jag
17
det. Inte när man är 15, men från att man är 16, 17 och uppåt börjar man bli mer intresserad av det andra könet.’’.
Fråga: Måste man vara kär för att ha sex?
Tre av fyra killar menar att man inte behöver vara kär för att ha sex.
Pavlos: ’’ Nej det måste man inte, om hon vill ha sex och du också vill ha det så
kan man väl ha sex då.’’
Omar: ’’ Det kan vara någon lust du har just då, du kan vara på någon fest
någonstans, någon tjej kallar på dig. Det ena leder till det andra, så blir det bara så.’’
Medan Yassin är den enda av killarna som menar att kärlek är viktigt för att ha sex och menar: ’’ Finns olika sorters kärlek, långtid och korttidskärlek. Finns
också en timme, en dag. Men för att ha sex, det varierar. Det mesta är man kär, man har känslor. Är man kär, då bryr man sig mer om henne än andra, men har man känslor för henne då vill man kanske bara ha sex med henne, och då vill man hålla om henne, ta hand om henne. Det är korttids. Långtids är det där när man gifter sig’’.
Alla tjejer uttryckte i denna fråga att känslor inte behöver finnas för att ha sex. Men vi kommer att se en skillnad i svaren på nästa fråga, där de uttrycker motsatsen.
Christin: ’’ Nej, bara han är snygg, han är attraktiv’’.
Jianna: ’’Jag tycker att man ska ha relationer med andra, man ska kunna ha sex
med andra även om man inte är kär, för att lära känna sin kropp för att lära känna hur man fungerar sexuellt, och inte bara vara tillsammans med någon och ha sex. För att man kan ha sex med någon som man verkligen tycker om men det kanske inte fungerar. Så därför tycker jag att man måste, inte måste, men jag tycker att det är bra för en själv, att man utforskar’’.
Fråga: Vad innebär sex för dig?
För Omar är sex ett sätt där han uttrycker sina känslor för en annan person.
’’ Man uttrycker sina känslor på ett annats sätt’’ och menar vidare att ’’man
gillar en person och det är så sexet kommer in’’ och att det är ’’mest känslorna
som ska väga in’’.
Medan för Samuel och Yassin handlar det om att uppnå fysisk njutning av ett samlag som inte behöver vara inom ett förhållande.
Yassin: ”Sex är njutning.”
Samuel: ’’Killar bryr sig inte så mycket vem de har sex med, de kan ha sex med
vem som helst. Det kan vara utanför ett förhållande.’’
Gemensamt för nästan alla tjejer är att de tillmäter sex med den känslomässiga relationen till den andra partnern. Två av tre tjejer uttryckte att sex är något som är viktigt och bör ske inom en relation med känslor inblandade.
Christin: ’’ För mig är sex något viktigt, man kan inte ha sex med vem som helst.
Om jag skulle ha sex med en person skulle det vara någon jag ser upp till och tycker om, jag kan inte ha sex med någon jag inte känner, det måste vara lite mer i ett förhållande.’’
Jianna: ’’ Det är väldigt viktigt, det är en personlig grej. Men sen samtidigt så, jag
vet inte riktigt. Det är viktigt för att det är så mycket som innehåller i sex, inte bara att man har sex, man har en nära relation med någon. Finns mer känslor. Finns massor av sjukdomar som kan förstöra människors liv som har med sex att göra så ser jag det som allvarligt och privat.’’
Medan Nora har en annorlunda syn på det och uttrycker det såhär: ’’Personligen
tycker jag att det finns två sorts sex. Det finns sex då man har sex, utan känslor ingenting man vill bara få orgasm, one night stand. Sen finns det sån, väldigt så intim och känslosam sex. Mellan ett par som verkligen älskar varandra.’’ Fråga: Skall man vara kär när man gifter sig?
Både killar och tjejer ansåg att man ska vara kär för att gifta sig och att det är något viktigt.
Pavlos: ’’Ja självklart, det måste man, man kan inte bara gifta sig utan det, då kommer äktenskapet falla ihop förr eller senare. Kommer bara att bli en massa problem och bråk hela tiden. Man kan gifta sig och blir kär senare men det är en liten chans till det. ’’
Jianna: ’’ Det är klart man ska tycka om den man gifter sig med, man ska inte gifta sig om man inte är kär i sin blivande man, det är ett lidande för dig själv, du kommer aldrig att vara lycklig du komma bara nästan döda dig själv inombords om du gifter dig med någon som du verkligen inte har kärlek för.’’
Nora: ’’Ja det ska man, man ska vara kär. Det är logiskt tänkande, sunt förnuft.’’ Yassin: ‘’ Man måste vara kär, annars klara man sig inte. Man måste leva lyckligt.’’
Fråga: Tycker du att det finns någon skillnad mellan tjejers respektive killars syn på kärlek och sex?
Svaren som vi fick på denna fråga hänger ihop med förra frågan och här fick vi flera intressanta svar som tydde på att det faktiskt finns skillnader mellan tjejers och killarnas olika förhållningssätt och syn på kärlek och sex.
Pavlos: ”Ja, killar de är mer så bara sätta på hur många som helst, de bara skiter
i, de flest killarna är så, tjejerna vill vara mer så, de vill älska den personen innan de gör något.”
Yassin: ’’ Tjejer vill ha kärlek, de är rädda för att killarna utnyttjar de bara för
sex och att dagen efter lämnar de dem. De har sagt det så. Jag har bara lurat dem, och sagt att det inte är så. Men killar har också känslor. Starka, kanske starkare, än tjejernas också men kortvariga’’.
19
Omar: ’’Tjejer tror jag tänker så att killar tänker bara på att vi ska bara ska ha
sex med en tjej och att vi skiter i hennes känslor, tjejer är mer så vi vill ha känslor för killen först. Det är klart det finns tjejer som inte har någon självrespekt, men annars allmänt så är det att tjejer tänker mer känslor först sen sexet och killar tänker sex först sen känslor. Det är från person till person’’.
Nora: ’’De flesta som bara vill ha sex utan kärlek är självklart killar, men det
behöver inte vara en självklarhet men det är killar. Tjejernas version är: jag var helt kär. Killarna version är: jag var helt kåt, jag var tvungen att få ut det’’.
Christin: ’’Tjejer tar det mer personligt, mer känslor. Killar kan byta tjejer för att
ha sex med, men jag om jag ska ha sex med någon så är det för att jag gillar honom, har känslor, killens sida han vill bara ha sex med mig.’’
Jianna: ’’Ja det tror jag. För mig jag tror att killar tycker att sex är jätte viktigt i
ett förhållande. Blir killen kär så visar han känslor mer, blir tjejen kär så kanske hon också visar, men inte lika mycket som kille. Det är en grej som kanske är, det kan vara från person till person. Killar och tjejer beter sig annorlunda beroende på erfarenheter man har haft också.’’.
’’Det är ju lite så att typ det är så att typ om en tjej går med lätt klädda kläder så
tror man direkt att hon är lätt, så det är samhället, det är så de har målat upp allting. Jag vet inte riktigt om jag har påverkats så av det. Men man lär sig av vänner. Det är ju jättevikigt att man har ett bra rykte om sig själv. Vem som helst kan prata om dig, det kan vara även en person som man inte bryr sig om. Men en person kan sprida rykte till en hel skola så man hör nu på tv.’’
BLOCK 2
Tema 1 Vänner
Fråga: Vilken är din största informationskälla när det gäller sex? Har du pratat om det hemma?
De allra flesta, fem av sju pratar inte alls om sex hemma och har mest vänner som den största informationskällan.
Nora: ’’Internet, och vänner. Där kan man få detaljer. Alltså jag har pratat lite
med min mamma, men jättelite. Ingenting detaljerat och så. Om jag vill prata med min mamma så svara hon på allt, men det är inget aktuellt för mig just nu.’’
Christin: ’’Skolan och vänner, jag är mer än annan hemma. Man pratar bara om
ytliga grejer. Mamma kan jag gå till och ställa frågor men pappa är det mer respekt till. Jag kan också snacka om sex, men jag kan inte säga, jag vill ha sex, jag kan prata om sex som ett objekt men inte om mig själv.’’
Jianna: ’’Skulle nog säga vänner, jag och min mamma har inte pratat så mycket
om sex. Det är mest att hon har sagt att jag ska vara försiktig och skydda mig, om det nu kommer till att jag ska ha sex. Jag är inte så bekväm i att prata med henne om det. Men jag känner att ju äldre jag blir då är det mer lämpligt att snacka om
det. Om jag var 16 eller 15 då kände jag att då va det inte aktuellt och då kände jag att vi hade inget att snacka om, men hon tänkte också att när jag blev äldre, ju äldre jag blir desto mer kommer hon få veta. Men annars för det mesta vänner som har haft pojkvänner och berättar om sina erfarenheter och så.’’
Omar: ’’Det är mest skolan och vännerna, där jag är uppvuxen är det inte så
vanligt att man pratar om det med föräldrarna, du vet på grund av min religion och kultur. Men med mina vänner är det något annat. Sen snackar man
annorlunda men sina vänner än man gör med sin flickvän/pojkvän.
Pavlos: ’’Det var skolan, och så kompisar och sånt ju. Aldrig haft något samtal
med mina föräldrar om sånt. Känns obekvämt att prata med sina föräldrar om sånt. Alltså för mig, när det gäller sånt så har jag svårt att prata med mina föräldrar om såna saker. Så jag håller det för mig själv då.’’
Men de två resterande av sju pratar om det hemma eller kan prata om det hemma.
Yassin: ”Mest skolan, grundskolan, man får information mest av kompisar kan
man säga. Men även med pappa har jag pratat mycket om det’’.
Samuel: ’’Jag har fått info från skolan och vänner, där hemma, jag bor hos min
pappa heltid och ja han är inte så sträng. Han studerade utomlands, han gjorde samma saker när han var i min ålder, men det är inte så att jag pratar med honom om det.’’
Tema 2 Media
Fråga: Hur mycket påverkas din syn av media?
Pavlos: ’’Nu för tiden det har blivit mer normalt att ha sex, tv visar lättklädda
kvinnor, men det är inte så på riktigt. Om det hade vart så att tjejer går runt lättklädda, det är enkelt att få sex, så hade jag självklart blivit påverkad då. Men man påverkas av kompisar som skryter hela tiden, det kommer att påverka en i slutändan.’’
Yassin: ’’Om man inte har tappat oskulden som kille då är det skämmigt, man
snackar mycket till den personen, tappa, tappa nu, man tvingar den personen. Det är press. Men det är inte så lätt, där är det bara sån fantasi. Det tar tid, man är mer nervös i verkligheten, det är svårt. Man är inte säker att hon vill, tänk hon svara nej, man blir arg.’’
Samuel: ’’Media, det påverkar de yngre tjejer, man ska vara lättklädd, tillgänglig,
det är många tjejer som går efter det. Och killar de har blivit, de börjar nu, man ska vara player, veta hur man ska ha det.’’
Christin: ’’Har aldrig blivit fascinerad av media och sånt, bara läst det. Mycket
montage, inte pålitligt. Tjejerna jag umgås med är det fint att hålla sig. Frågar de om jag är oskuld kommer jag att säga jaa jag är oskuld.’’
21
BLOCK 3
Tema 1 Föräldrar
Fråga: Hur ser dina föräldrar på sex?
I denna fråga fick vi enligt våra informanter två skilda åsikter när det gäller föräldrarnas förhållningssätt till sex. För fyra av sju informanter så
rekommenderar deras föräldrar att man skall vänta med att ha sex till äktenskap.
Pavlos: ’’Mina föräldrar säger att det är för äktenskap alltså. Man får vänta tills
man gifter sig alltså’’
Nora: ’’Jag har aldrig frågat henne så, men jag tror hon tror på att man ska ha
det inom äktenskapet och verkligen inte före, men alltså om det händer så kommer hon inte döda en. Det som händer, händer men man ska försöka hålla sig. ’’
Omar: ’’Så för dem är det lite så mer privat, de vill inte att jag ska gå runt och
prata om det i hemmet och så. De vill att jag ska göra det efter att jag har gift mig.’’
Christin: ’’Pappa säger inte att ni inte får ha sex, han säger det är bäst att spara
sig, det är mer respekt. Ni bestämmer själv men det är bättre om du inte har det.’’
Men tre andra informanternas föräldrar har en annan syn på sex, där de får ha samlag innan äktenskap.
Yassin: ’’ För han det är helt okay att ha sex innan äktenskapet. Min pappa har
bott länge här än alla andra, han har bott i Ryssland länge så det är lugnt han vet hur det är.’’
Samuel: ”Pappa har en fri syn på sex, jag kan ha det innan giftermål.”
Jianna: ’’Jag tror att helst att de vill att man ska ha sex när man har en stabil
relation. Om man har det innan så tror jag inte att det är så farligt bara att man ska vara lite äldre så att man har lite mer erfarenhet och så, men helst att man har stabilt och har en partner.’’
Fråga: Hur mycket påverkar deras synsätt din syn tror du?
Även här fick vi två olika förhållningssätt. Det finns dem som följer deras
föräldrars tankar och dem som har tagit till sig sina föräldrars förhållningssätt men väljer att ha en annan syn.
Yassin och Samuel tycker att det är okej att ha sex före äktenskapet eftersom deras pappor tillåter det och följer därför deras synsätt utan att problematisera det. Yassin: ”Jag håller med honom.”
Samuel: ’’ Även om min pappa hade sagt att jag inte hade fått ha sex innan jag
Nora är en av dem vars föräldrar rekommenderar att man har sex efter äktenskapet och menar: ’’ Jag tycker att man ska vänta för jag tycker att det är något stort, sex
är något stort. Så jag tycker att man ska vänta på den rätta, jag vet inte om han finns, men man ska ändå vänta. Jag är inte så värst religiös och tyckte jag inte om något så jag hade jag sagt emot men jag tycker inte det är farligt att vänta. Varför ska man ha sex innan? ’’
Fyra informanter har sin egen syn på när man skall ha sex och följer alltså inte föräldrarnas syn.
Pavlos: ’’För mig om man redan har ett förhållande innan äktenskapet, om man
tycker om personen, tycker det är ok att man ska kunna ha sex då. ’’
Men samtidigt så tycker han att’’ jag tänker många gånger på hur mina föräldrar
har uppfostrat mig, vad de har sagt till mig, men samtidigt som jag själv formar egna tankar och idéer.’’
Christin: ’’I nian, åttan man var mer fäst vid föräldrarna, man bara oo ja jag
måste lyssna, men nu är det så att jag vet att de vill mitt bästa och de vill att jag följer det de säger men jag vet inte, man lyssnar på det men det är annorlunda man är inte så fäst.”
Jianna ser det på ett annat sätt men i samma spår och det är att hon tycker att det innebär en stor risk att vänta med sex till bröllopsnatten: ’’Det känns bättre för en
själv att man kan vänta, man förlorar ingenting på det, det handlar inte om att man ska vänta efter man har gift sig, jag menar bara att man ska vara stabil. Behöver inte vara förhållande, men man ska veta vad man gör, och med vem man gör det med. Det är många som gör det misstaget, som jag har också sett på tv, att de gifter sig och båda har inte haft sex och de vill då vänta tills de är gifta. Och det som blir felet då är att eftersom de inte har någon erfarenhet sen innan, så då när de väl börjar ha sex så kanske det inte fungerar…’’.
TEMA 2 Kultur, tradition och religion
Fråga: Finns det något annat som påverkar din syn på sex?
Här fick vi olika svar, där informanterna utgick från olika perspektiv men vi lät dem själv välja vad de ville svara. De flesta utgick från religionsperspektivet och valde att svara utifrån följande:
Pavlos: ”Religionen påverkar mig väldigt mycket, alltså för att det är ju så att jag
är uppfostrad med religionen sen jag var liten och samtidigt, så kom man hit till en värld som påverkar en, det är mer öppet är än själva hemlandet att man måste vänta.’’
Yassin: ’’Religion, islam, jag är halv religiös. När det handlar om den delen av
livet, sex, är jag inte religiös. Jag följer när jag är hemma hos mina farbröder, snackar inte om det där. Men utanför när jag är här hos min pappa så snackar jag om det.’’
Nora: ’’Min religion påverkar så klart min syn på sex, inte så mycket kulturen,
23
Jianna: ’’ Jag tycker inte riktigt att religion ska påverka ens sexualitet. Alltså för
det är att man måste kunna ha frihet, man måste kunna lära sig, finna sig själv och veta vad man vill. Gör man inte det, t.ex. om man är i en, befinner sig i en omgivning då man inte får göra det, eller det, då leder det ofta till att man gör det i smyg och då kanske det leder till att man blir gravid eller får någon sjukdom eller vad som helst. Och gör saker under bordet, för att man är nyfiken eller för att inte känner att man har den friheten. Så därför så tror jag inte, jag tycker inte att det påverkar mig så.’’
De som valde att ta upp kultur och tradition som något centralt som påverkat dem uttryckte sig på följande sätt:
Christin: ’’Jag tror på Gud men är inte religiös, det påverkar inte mig, jag
förtränger det. Kulturen har mer betydelse, hur människorna är i vår kultur till exempel att om de ser en med en annan kille säger de till direkt, man är mer vaksam.’’
Samuel: ’’Allt det spelar stor roll. Man har det men samtidigt så pushar man bort
det. Traditioner, man ska passa in, assimileras in i samhället. Man gör på ett sätt för att bli behandlad som alla andra.’’
Omar: ”Religion, kulturen spelar roll, jag är uppvuxen i Sverige där det är en
annan kultur.”
Tema 3 Olika roller
Fråga: Hur kan du pendla mellan dem olika synsätten?
Nora: ’’Man känner sig lite splittrad så där, lite förvirrad. Man vet inte helt vart
man står, är man den som är helt öppen och pratar om varje detalj eller den som är lite mer så lugn. Ja alltså jag är van vid det.
Christin: ’’Alltså det är olika, man har ju olika roller. Man har en roll som elev i
klassen, som bästa kompis till någon. Det är inte så att man ändrar sin
personlighet men man anpassar sig till dem man umgås med, den miljö man är med. Jag kan säga till min kompis han är jättesnygg, men inte till min mamma jag vill ha honom! Jag kan vara med pappa som vanligt, jag är samma sak, men undanhåller bara att säga vissa saker. Man är i skolan, det är fritt, alltså
tankesätt präglar oss, vi kom hit när vi var unga, så vi är inne i deras sätt att leva. Det är klart att det blir kulturkrock men vi är mer åt deras håll än i hemlands håll. Känner mig mer hemma i svenska synen på sexämnet än mitt hemlands’’
Jianna: ’’Jag vet inte, jag känner mig, eftersom jag är här och det är fritt och man
får göra det mesta så man vill. Så du vet alla människor är ju olika, vissa ta ju friheten, utnyttjar medan vissa lär sig av friheten, och det är vad jag har gjort, jag har lärt mig av friheten att även om jag har min kultur bakom mig så har jag ändå funnit mig själv. Jag vet vad jag vill göra. Plus att vi befinner oss i ett sånt land, du kan ju liksom precis göra vad du vill och liksom få den responsen tillbaka att det är okej, fast det inte är okej. Jag har liksom lärt mig själv att hitta mitt eget sätt, inte för fri eller för stängd.’’
Pavlos: ’’ när man är hemma så är man helt någon annan och när man är i
skolan så är man helt någon annan. Men jag känner mig mest bekväm hemma faktiskt. Det är två traditioner som krockar med varandra. Man blir lätt förvirrad också. För mig när det gäller det så känner jag mig inte att jag är lite mer svensk för detta eller mer somalisk för detta, det är två olika saker. Eftersom jag är uppväxt här men har en somalisk bakgrund tycker jag att jag har en egen syn på det’’.
Samuel: Det svenska samhället påverkar dig oerhört mycket, vart man bor, allt,
vem man umgås med’’. ’’Jag beter mig på samma sätt, tycker bara det är falskt att bete sig annorlunda. Det är en dålig egenskap att säga en sak och göra en annan!’’
Omar: ’’Jag känner mig hemma överallt, jag är inte på annat sätt hemma. Jag
står för det jag säger’’
ANALYS AV EMPIRI
Upplägg av analys
Vi analyserar samband mellan sex och kärlek och genusskillnader och relaterar detta till sociologen Anthony Giddens perspektiv och syn på hur den moderna synen på sexualitet och kärleksideologin, där kärleken har stor en betydelse och legitimerar sex, kan ha påverkat dessa ungdomar. Sedan analyserar vi dessa könsskillnader och förväntningar på tjejer och killar utifrån samhället och dess normer utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv.
Sedan kommer vi in på vad informanterna tror att deras föräldrar har för syn på sex, om man skall vänta till äktenskap eller inte. Detta valde vi att relatera till vår tidigare forskning där Nader Ahmadi diskuterar föräldrarnas svårigheter till att komma till en ny omgivning och möta en ny attityd till sex. Senare kopplar vi det även till Pierre Bourdieu habitus begrepp, där vi tar upp hur svårt det kan vara att kasta ifrån sig alla traditioner som man är uppväxt med.
Därefter analyserar vi hur föräldrarnas attityder kan ha påverkat informanternas förhållningssätt till sex. Detta relaterar vi till socialisationens påverkan på
individen men även Eriksons perspektiv på hur identiteten till stor del påverkas av föräldrarna. Ämnet som vi kommer in på sen är hur vänner, media, kultur och religion kan ha påverkat informanternas förhållningssätt. Detta analyserar vi ur olika perspektiv.
I slutet diskuterar vi hur våra informanter hanterar och känner inför att pendla mellan familjen och omgivningens attityder till olika ämnen samt vilka strategier de har för att klara av situationen.
Analys av resultat
Vi har uppmärksammat ett intressant och tydligt mönster i våra intervjuer som tyder på att det ibland finns skillnader mellan hur pojkar och flickor förhåller sig till ämnet sex, kärlek och intima relationer. När vi ställde frågan, måste man vara
kär för att ha sex, så menade de flesta av våra informanter att kärlek och sex är två fenomen som kan existera frikopplade från varandra. Även sex utanför en relation
25
verkar normalt då de uttrycker att man kan ha sex när möjligheten finns, oavsett vart man befinner sig. Tillfällig sexuell kontakt utan att ha en kärleksrelation verkar vara vanligt bland ungdomarna som vi intervjuat.
Anthony Giddens (1995) hävdar att det har skett en sexuell revolution i vår tid som har gjort att det har blivit en sexuell frigörelse. Det som är intressant är att alla våra informanter kopplade inte sex till fortplantningen, vilket stämmer överens med den ”plastiska kärleken” som Giddens (1995) nämner är något som är avgörande för frigörelsen som präglar dagens moderna samhälle. Resultaten av både killarnas och tjejernas svar var att sex är något som är ett experimenterande eller ett lustbejakande sätt att agera på som inte behöver ha någon koppling till en kärleksrelation.
Men något intressant resultat som vi fick fram sedan när vi ställde frågan, vad
innebär sex för dig, fick vi ambivalenta svar av tjejerna. Tjejernas diskussioner genomsyrades då mycket av känslornas och kärlekens betydande roll och de uttryckte vid flera tillfällen att det faktiskt är viktigare än själva samlaget. De fokuserade vid att man ska ha ett ömsesidigt kärleksutbyte som präglas av intimitet och relationens djupa innebörd är ständigt närvarande i deras svar. Detta är den romantiska kärleken, där partnern är i centrum och känslorna är det som mest spelar roll och legitimerar sex. Det skall enligt tjejerna i vår studie främst ske inom en relation där det är tvåsamheten och relationen som sätts i fokus och inte enbart den enskilda individens lustbejakande (Giddens, 1995).
Anledningen till att vi fick två motstridiga svar från tjejerna kan vara att de i första frågan, måste man vara kär för att ha sex, relaterade de sex till den rådande normen som Giddens (1995) pratar om där sexualiteten har öppnats upp i dagens samhälle och blivit tillgänglig som en del av olika livsstilar. Men när vi ställde frågan om vad sex innebar för dem så funderade de närmare över dessa
beskrivningar och prövade dem mot sin egen situation. Det i sin tur gav upphov till nya reflektioner där de faktiskt diskuterar sex utifrån en kärleksideologi.
Omar var också ambivalent i sina svar, för att han först menade att sex inte behöver ske inom en kärleksrelation, men senare uttryckte han att sex för honom innebär ett sätt av visa sina känslor på.
När det gäller killarna i frågan, vad sex innebär för dem, fick vi annorlunda svar än tjejernas. Det temat som tydligt återkom i samtal med killarna och
genomsyrade deras svar, är det sexuella engagemanget. Killarna i vår studie ser på sex ur ett njutningsperspektiv där sexuell njutning är det som är det centrala och som i motsatsen till tjejerna kommer före kärleken. Vi kan relatera detta till den passionerade kärleken där lusten och den sexuella attraktionen som dominerar över kärleken (Giddens, 1995).
Men Yassin var den enda killen som förknippade sex med kärlek och menade att det finns ”korttids och långtidskärlek”. Men det menar han att korttidskärleken är vid ungdomstiden då man inte har som avsikt att ha en seriös relation medan långtidskärleken var något som han förknippade till kärleken inom ett äktenskap. Heteronormativiteten är enligt Giddens (1995) en självklar faktor i en
kärleksideologi, vilket är något som tydligt stämmer överens med våra informanters svar. Eftersom när vi frågade de om vad de tänker på när de hör
