• No results found

Aktivitet: Hur kan eHälsa bidra till en personcentrerad vård av personer med demens?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Aktivitet: Hur kan eHälsa bidra till en personcentrerad vård av personer med demens?"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Titel: Hur kan e-hälsotjänster bidra till en personcentrerad vård av personer med

demens?

Bakgrund

Personcentrerad vård för personer med demens fokuserar på personens behov och förståelsen av hur personen upplever sitt dagliga liv. Detta bryter med ett medicinskt tänkande där personens avvikande beteende främst är ett uttryck för demenssjukdom. I dag pågår en snabb teknisk

utveckling inom ett område som kallas ”intelligenta miljöer” där avancerad IT tillämpningar med olika former av sensorer i personens miljö används för att stödja personen med demens i vardagen och kompensera för funktionsbortfall. Användning av avancerad informations teknologi kan tyckas stå i motsats till en personcentrerad vård och som bygger på att förstå hur personen upplever sin värld. Syftet är att med utgångspunkt från genomförda och planerade forskningsprojekt, Dem@care, beskriva möjligheter och utmaningar i att integrera användning av ”intelligenta miljöer” i en personcentrerad vård av personer med demens.

Metod

Insamling av data har gjorts med en blandad anpassad metod där i huvudsak en kvalitativ ansats har och kommer att användas i samband med utvärdering av användning av ”intelligenta miljöer”. Resultat

Resultatet visar att det finns indikationer på att ”intelligenta miljöer” kan stödja människor med tidig demens i dagligt liv med deras personliga behov och att det kan tillföra ökad livskvalitet om

insatserna anpassas efter deras behov. Samtidigt finns många hinder i att förstå behov och kunna möta den komplexa verklighet som vardagens praktik innebär. Att stödja en personcentrerad vård med ”intelligenta miljöer” för personer med avancerad demensproblematik är en relativt ny tanke och endast i begränsad omfattning systematiskt utvärderat och många frågeställningar är

obesvarade. Diskussion

Att integrera tillämpningar av ”intelligenta miljöer” i en personcentrerad omvårdnad är ett relativt nytt område där vi fortfarande saknar både långtgående praktisk erfarenhet och forskningsresultat. En viktig utmaning är att förutsättningslöst utvärdera möjligheter och hinder för att kunna utveckla en så bra personcentrerad vård som möjligt.

References

Related documents

Resultatet kring vilken inverkan personcentrerad vård har på socialt och fysiskt välbefinnande är till stor del positivt, vilket skulle kunna förklaras av att det ofta är

Om remissen är begränsad till en viss del av promemorian, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte

Det föreslås att det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifterna för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige

Därtill vill vi instämma i vissa av de synpunkter som framförs i Innovationsföretagens remissvar (2019-11-02), i synnerhet behovet av att i kommande översyner tillse att anställda

Karolinska Institutet tillstyrker de föreslagna åtgärderna i promemorian som syftar till att förstärka nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar

I den slutliga handläggningen har stabschef Kajsa Möller, avdelningscheferna Lena Aronsson, Henrik Engström, Marie Evander, Erik Fransson, Carl-Magnus Löfström, Ole Settergren,

66 · 1979 ·nr 3 Ansvarig utgivare: Erik Anners · Redaktörer: Erik Anners, Thede Palm, Margaretha af Ugglas.. Redaktionsskekreterare:

Uttalandets beklagande och urskuldande tonfall vittnar om att kritik av W A fortfarande kunde förenas med en hög uppfattning om verkets författare. Av intresse är