Framsida
TARNSTIGEN
ETT KLIMATANPASSAT GESTALTNINGSPROJEKT
Byggd Miljö Kandidat
Vårterminen 2020 20 Högskolepoäng Handledare: Marie Kraft
TÄRNSTIGEN
Wictor Kramer & Marcus Kirchhoff
ETT KLIMATANPASSAT GESTALTNINGSPROJEKT
A CLIMATE ADAPTED DESIGN PROJEKT
ABSTRACT
When climate change forces vulnerable cities and areas around the coast to take drastic measures to maintain their existence, the big question is what is to be saved and what is left in history. In southern Sweden, the municipality of Vellinge has fought for a measure that will save hundreds of households from becoming Sweden’s own Atlantis. Rising sea levels will be kept away by the construction of a wall that will embrace the majority of the built environment around the peninsula. With ecological and economical but above all social aspects, this Bachelor thesis is based on a design regarding a 400 meter long passage that links several of these aspects together and reinforces them instead of slowly watching them fade away. Thus, the objective of this thesis is to answer the following research ques-tion: How can Vellinge municipality’s investment in a protecting em-bankment for temporarily rising sea levels be designed to contribute to social sustainability? In order to answer the research question, a research by design-model as well as various field studies were ex-ecuted in order to present a design proposal within the well-balan-ced measures for the area’s conditions. This study has tested a new method and design process in order to turn the conditions into an opportunity for new design.
SAMMANFATTNING
När klimatförändringarna tvingar kustnära, utsatta städer och områ-den till drastiska åtgärder för att bibehålla sin existens, är områ-den stora frågan vad som ska räddas och vad som lämnas till historien. I södra Sverige har Vellinge kommun kämpat sig fram till en åtgärd som kommer rädda flera hundra hushåll från att bli Sveriges egna Atlan-tis. Stigande havsnivåer kommer tacklas genom konstruktionen av en vall som kommer omfamna majoriteten av den byggda miljön kring halvön. Med ekologiska och ekonomiska men framför allt sociala aspekter bygger detta kandidatarbete på en omgestaltning kring ett 400 meter långt stråk som kopplar samman flera av dessa aspekter och förstärker dem istället för att se dem långsamt tyna bort. Hur kan Vellinge kommuns investering i ett skydd för kommande, temporärt stigande havsnivåer, designas för att även bidra till social hållbarhet? För att kunna besvara kandidatarbetets frågeställning har en re-search by design såväl som olika fältstudier genomförts i syfte att utforma ett designförslag inom väl avvägda mått för områdets förut-sättningar. Genom att utmana hanteringen av globala problematiska situationer till sin fördel har denna studie testat en ny metod och tillvägagångssätt för en designprocess.
Keywords: Research by Design, Sea Level Rise, Built Environment,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning, Ett projekt tar sin början 2. Syfte och mål3. Bakgrund, Vellinge Kommun och klimatförändringen 3.1 I FN:s riktlinjer för agenda 2030
3.2 Skyddets Utformning 4. Metod, Research by design
4.1 Lisa Diedrich - Site Reading & Editing 4.2 Arbetets Avgränsningar
5. Empiri, Etnografiska Studier och Referensprojekt 5.1 Skanör, Sverige
5.2 Västra Hamnen, Malmö Sverige
5.3 Naturum Vattenriket, Kristianstad Sverige 5.4 Falsterbohalvön, Sverige
5.5 Harvard Plaza, Cambridge USA 5.6 The Goods Line, Sydney Australien
13 19 23 27 29 39 44 47 49 51 54 56 58 62 66
6. Teori, Sociala och Flexibla rum 6.1 The social field of vision
6.2 Design för Mångfald och Flexibilitet 7. Analys, En platsspecifik gestaltningsprocess 7.1 Överliggande design och funktion
8. Resultat, Gestaltningens delar
9. Diskussion, Människan framför naturen 10. Slutsats, Problematiken som tillgång 11. Tackord 12. Källförteckning 71 75 76 79 83 89 107 111 115 118
1.
ETT PROJEKT TAR
SIN BÖRJAN
SLR - Sea Level Rise (stigande havsnivåer) är en konsekvens av klimatförändringen och kan bland annat få en stor påverkan på bostäder, transporter och dricksvatten. För att städer nu ska kunna anpassa och förhålla sig till stigande havsnivåer behövs ett långsik-tigt perspektiv, som även innebär att man måste hantera och ta ställ-ning till osäkerheter i hur snabbt samt hur mycket havet kommer att stiga, (Ocean Health Index 2020). Dessa oklarheter måste hanteras av lokala planerare som kan möta utmaningarna efter platsens speci-fika behov. Vissa städer i Sverige som till exempel Kristianstad ligger redan under medelvattenytan och det är bara en tidsfråga
innan liknande kustnära områden och kommuner befinner sig i samma situation. Kristianstad har genom konstruktion av vallar och dammar lyckats hålla vattnet borta. Resterande städer i Sverige ser nu på deras exempel och börjar även de att agera.
Vellinge kommun, i södra Sverige, drabbas årligen av tillfälliga höga vattentillstånd. Skanör, lokaliserat längst ut på Falsterbo-halvön med kritiskt låga områden både i norr och söder, kommer prioriteras först och utgöra startskottet på deras projekt. Ett skydd kommer sedan successivt byggas vidare tills alla tre områden blir omfamnade av ett skydd, beräknat att stå stark, 3 meter över nuvarande havsnivå. En kortare del av det nya skyddet, placerat i Skanör, kommer att konstrueras så att det lägger sig som ett extra lager över en befint-lig, lägre banvall som idag bär en 400 meter lång promenadstig som leder ut genom Flommens naturreservat till Skanörs Hamn.
Denna stig, redan med en krönhöjd på ca 2 meter över havet
(m.ö.h), är det enda alternativet för fotgängare och cyklister att ta sig ut till hamnen och stranden, bortsett från möjligheten att gå längs med vägrenen på Hamnvägen.
Figur 2. Översiktskarta
Stråket är ett av de populäraste cykel- och gångstråken i Skanör under sommartid och majoriteten av strandens och hamnens besökare använder stråket dagligen. Istället för att stråket, efter vallens konstruktion, endast bibehåller sin funktion som en grusbe-lagd transportsträcka, finns det gränslösa möjligheter för gestaltning och nya användningsområden som kan utforskas inom sociala och interaktiva aspekter. Platsen erbjuder möjlighet för gestaltning av en strandpromenad i arkitektonisk tolkning, där platsens specifika natur-värden som växtlighet, djurliv och material står i fokus.
Detta kandidatarbete har grundat sig kring en metod som framhäver idéer och nya aspekter under designutveckling. Rapporten för
projektet är därför disponerad efter vad som ansetts vara mest pedagogiskt för en bredare förståelse kring designen och ämnet.
Syftet med detta kandidatarbete är att se genom vilka aspekter ett översvämningsskydd som avgränsar en stadsdel kan bidra till nya sociala och funktionella värden.
Genom bygget av vallen kring Skanör, Ljunghusen och Höllviken utsätts vandringsleder, cykelvägar och överfarter till hamn och bad-platser för minskade sociala funktionsvärden. Även utsikten för bo-satta och allmänheten, inom de tätbebyggda områdena med vy mot hav och naturområden, försvinner i en viss utsträckning. Detta berör även tusentals badgäster som årligen besöker kommunen under sommarhalvåret. Det hela resulterar i att ett flertal offentliga områ-den i kommunen, som dagligen används av invånare och besökare, försvinner eller omgestaltas till det sämre. Å andra sidan behöver inte konstruktionen och nybygget av något så pass bastant som en grusvall, nödvändigtvis vara negativt.
Vallen, konstruktionsmässigt, ligger strax utanför detta arbetes fokus-område men den är fortfarande relevant för kunskap och förutsätt-ningar för gestaltningen inom rimliga mått. Huvudfokus för projektet och det som arbetet önskar kunna bidra med ligger inom en arkitek-tonisk tolkning, både ur sociala aspekter men även inom design. Vad detta kandidatarbete strävar efter är att åstadkomma en kombina-tion av ett skydd och ett interaktivt offentligt rum. Ett skydd som ger en funktion för allmänheten ur ett bredare perspektiv.
Stråkets nya gestaltning och konstruktion har namngetts efter en av Flommen Naturreservats lokalinvånare, Tärnan. För att också
respektera platsens historia och utmärka den välanvända stig som funnits på platsen tidigare, slås namnen samman till projektets titel; Tärnstigen.
Arbetet kommer att besvara följande frågeställning:
Hur kan Vellinge kommuns investering i ett skydd för kommande, temporärt stigande havsnivåer, designas för att även bidra till social hållbarhet?
3. VELLINGE KOMMUN OCH
STIGANDE HAVSNIVÅER
Under de senare åren har risken för snabbare och långsiktig stigning av havsnivån blivit mer väsentlig och påtaglig. Enligt klimatforskaren Andrew Shepherd minskar storleken på Grönland och Antarktis istäcken nu 6 gånger snabbare än för 30 år sedan. År 1990 stod is-lossningen för ungefär 5 procent av jordens vattennivåhöjning, idag står den för en tredjedel (Amos 2020). Samtidigt fortsätter
människans antropogena utsläpp av växthusgaser, vilket göra att klimatförändringen fortsätter att förvärras (F. Birol 2019).
Konsekvensen av en avancerad global uppvärmning med stigande havsnivåscenarion, har nu börjat tas mer seriöst. Samtidigt som att det finns en ökad förståelse inom det vetenskapliga samfundet om stigande havsnivåer, kommer havsnivån att fortsätta stiga i
århundraden framöver och då även vid en kraftfull begränsning av klimatförändringen (Meehl 2019).
Skyfall, översvämningar och kommande havsnivåhöjningar fordrar nya tillvägagångssätt för att kommuner och städer ska fortsätta att vara trygga platser att bo i och samtidigt bibehålla sin roll som eko-nomiska centrum. Kustnära städer på en global skala måste nu agera för att inte låta sig översvämmas. Vellinge kommun som ligger i sydvästra Sverige, en kustkommun omringat av Öresund, har genom åren präglats av höga, tillfälliga, vattenstånd. Kommunen har sedan länge studerat handlingsplaner för hantering av översvämningar samt kommande, globala, höjningar av havsnivån och står nu inför en drastisk förändring. (Persson 2020)
På White arkitekters hemsida beskriver Gustav Jarlöv (2020),
utvecklingsansvarig för Landskap på White Arkitekter, det allmänna läget kring klimatförändringar:
De närmaste åren kommer samhället att behöva göra stora investeringar för att klara effekterna av klimatförändringarna. Dessa investeringar måste vi förvalta på bästa sätt för att skapa så mycket värde som möjligt för både miljön och människ-an. Det gäller att se det som en möjlighet att tillföra nya kvaliteter till staden och
Vellinge kommun har sedan 90-talet varit inne på en omfattande lösning för att ta sig an problemet med översvämningar och SLR. Kommunen har försökt att lägga fram olika sporadiska lösningar vid de kritiska områdena men efter konflikter och ständiga diskus-sioner med länsstyrelsen bestämde sig till slut kommunen för att ta fram en helhetslösning. Efter ett politiskt beslut i maj 2014 i Vellinge kommun, arbetade man under fyra år fram en lösning. Detta projekt skickades 2018 in som en ansökan om att bygga ett skydd avseende SLR. Projektets konstruktion och gestaltning, framtaget tillsammans med Sweco, beräknas komma att kosta åtskilliga miljoner att bygga. Projektet kommer vara ett arbete som kommunen bygger ut,
etappvis, under en 10-årsperiod. (Wutzler 2020)
Carina Wutzler (2020), kommunfullmäktige i Vellinge Kommun, näm-ner i intervjun med oss, följderna av att utrusta och investera i ett skydd mot SLR:
Det har varit väldigt viktigt för oss att genomföra det här. Dels för att det ligger fastigheter i riskzonen men också för att kunna vidareutveckla den här delen av kommunen. Det är en stor och väldigt viktig del för oss. Det är inte enbart för dem
som bor här utan, för att en kommun ska leva så krävs det att just hela kommunen kan utvecklas. Plus att det är väldigt viktigt i en trygghets- och säkerhetsfråga för
människorna som bor och verkar här.
Skyddet för SLR i Vellinge kommer omfamna de täta bostadsområ-dena i kommunen. Skanör, Ljunghusen och Höllviken är de tre de-taljplanerade områdena i kommunen som till största delen kommer att omringas av skyddet. Ansökan från Vellinge kommun omfattar knappt 21 km skydd, varav ca 16 km kommer konstrueras som vall. Ansökan har hanterats av Mark och Miljödomstolen i Växjö och fick den 7 Maj 2020 klartecken för att byggas.
3.1 I FN:s riktlinjer för agenda 2030
Agenda 2030, är en universell agenda som framtogs 2015, för hur länderna ska jobba för hållbar utveckling under de närmaste åren. Agendan är uppdelad i 17 Globala mål som omfattar alla tre
definitioner av hållbarhet – social, ekonomisk och miljömässig. Varje mål består av delmål och indikatorer som möjliggör mätning av framstegen.
Denna studie verkar i samspel med mål 11, Hållbara städer och sam-hällen, och mål 15, Ekosystem och biologisk mångfald, båda viktiga riktlinjer för FN.s agenda 2030. De fyra delmål som kommer ligga i fokus för arbetet är:
11.5: Till 2030 väsentligt minska antalet dödsfall och antalet människor som drabbas av katastrofer, inklusive vattenrelaterade katastrofer. Även tillse att de direkta ekonomiska förlusterna till följd av sådana katastrofer, i form av lägre global BNP, minskar väsent-ligt. Särskilt fokus bör ligga på att skydda de fattiga och människor i utsatta situationer. (Regeringskansliet 2020a)
11.7: Senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inklu-derande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i syn-nerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funk-tionsnedsättning. (Ibid.)
15.5: Vidta omedelbara och betydande åtgärder för att minska för-störelsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlusten av biologisk mång-fald och senast 2020 skydda och förebygga utrotning av hotade arter. (Regeringskansliet 2020b)
15.9 Senast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mång-faldens värden i nationella och lokala planerings- och utvecklingspro-cesser, strategier för fattigdomsminskning samt räkenskaper. (Ibid.)
3.2 SKYDDETS UTFORMNING
BAKGRUND
Sweco har genomfört undersökningar kring landmassans påverkan av den stigande havsnivån, där man inte har använt sig av meter över havet (m.ö.h) eftersom havet ständigt rör sig och därmed förändras i höjd. Det nationella höjdsystemet använder däremot en fast nivå för beräkningar, benämnd RH2000. Enligt beräkningarna har man utgått ifrån att vallen som nu ska konstrueras ska stå med en krönhöjd på +3 meter över medelvattenyta.
En intressant och svårhanterlig förutsättning, är vetenskapen om den så kallade Backafloden som drabbade södra Östersjön år 1872. Stormsituationen ledde till extremt höga vattennivåer i kombination med höga vågor och resulterade i upp emot 300 dödsfall i Tyskland och Danmark. Även om stormen inte ledde till några kända dödsfall i Sverige, berättas det om hur vågorna möttes på torget i Skanör och vattennivån har uppskattats till cirka 2,4 meter över det normala. Händelsen inträffade dock innan officiella mätningar av vattennivåer i havet inleddes och situationen är således inte representerad i de historiska dataserier som vanligtvis ligger till grund när dimensio-nerande vattennivåer fastställs. Trots detta är situationen känd och relativt väldokumenterad och behöver därmed hanteras vid dimen-sionering av skyddet. En situation som har inträffat kan komma att inträffa igen, även om situationen i det aktuella fallet inte har kunnat givits en statistisk återkomsttid. (Persson 2020)
Utöver att analysera historiska situationer för att bedöma vilka ex-tremsituationer som kan förväntas uppstå, har den stigande havsni-vån som en följd av klimatförändringarna beaktats. Dimensionering-horisonten sträcker sig fram till år 2065. (Ibid.)
Stegar vi framåt i tiden till år 2065 ser man att en händelse som motsvarar Backa-floden idag, kommer att motsvara en 100-års situation år 2065. Om man går ända
fram till år 2100 så förväntas en händelse som motsvarar Backafloden idag, unge-fär motsvara händelser som man tror kommer att inträffa med ett par års mellanrum. Så givetvis måste man därför göra någonting! Självklart är progno-serna för framtiden behäftade med osäkerheter, men siffrornas storleksordning sätter ändå fingret på problematiken. År 2065 beräknas en händelse motsvarande
Backafloden leda till vattennivån ca +2.85 m, vilket är av anledningarna till att dimensioneringsnivån för skyddet har satts till +3 m.
Det är så Olof Persson (2020), Gruppchef & expert inom väg och vatten, Sweco, beskriver situationen i en intervju med oss den 14 februari 2020.
Ett skydd runt hela Falsterbonäset sätter sig länsstyrelsen emot och är enligt Wutzler (2020) svårt för kommunen att motivera, ekono-miskt och miljömässigt då det endast skulle skydda ytterligare några enstaka fastigheter. Inne i tätortsbebyggelse finns ett högre värde på en mindre begränsad yta, vilket gör det lätt att ekonomiskt motivera utformningens begränsning. Dock har det uppstått en intern diskus-sion bland invånarna som tycker att golfbanorna och naturvärden också bör bevaras.
Figur 4. Alternativa vattennivåer
Skyddets tekniska utformning är till idag inte projekterat i detalj, men beräknat för att vara tillräckligt tätt för att inte släppa igenom vatten under de timmar som högvatten varar. Vallarna kommer en-dast ha kontakt och stå mot vatten när väl flod eller storm drabbar området. Resterande delen av tiden, cirka 99 procent, kommer val-larna stå långt upp på land och genom det kommunicera vagt kring deras användning och syfte. Det är först när en riktigt storm drabbar området som skyddet verkligen kommer uppfylla sin funktion och intention. (Persson 2020)
Nästa skede för skyddet är att gå in i en teknisk utformning på detaljnivå. Givetvis har dimensioneringar genom ärocyklar gjorts för att få fram bredden på vallarnas bas. Då vallarna inte konstant står mot vatten, kommer det inte krävas en täthet på 100 procent, utan så länge det är tillräckligt långsam genomströmning kommer funk-tionen uppfyllas. Vallen kommer konstrueras i någon form av jordvall där man antingen kan lägga ett tätlager utanpå eller en tätkärna. (Persson 2020)
Ansökan från Vellinge kommun omfattar knappt 21 kilometer skydd, varav ca 16 kilometer kommer konstrueras som vall och resterande 5 kilometer kommer konstrueras som murliknande skydd i form av en stenmur eller betongmur.
Ca 5 kilometer av vallarna planeras att byggas på mark där befintlig marknivå är låg och vallarna kommer utgöra nya tydliga landskapse-lement. Resterande 10 kilometer av vallarna planeras på eller i direkt anslutning till valliknande befintliga landskapselement som till ex-empel vägar, järnvägsbankar och sanddyner, vilket kommer resultera i en relativt låg höjning av befintlig mark (Persson 2020). Konstruk-tionen och utformningen av vallarna och murarna är beräknade av Sweco för att smälta in så bra som möjligt och bli befintliga delar av landskapsbilden.
Murarna kommer konstrueras på platser med utrymmesbrist då de tar mindre plats i anspråk. En vall tar ca 10 meter mark i anspråk i basen där en mur tar cirka 1 meter. Bredare jordvallar och smalare stenmurar kommer varieras då marken där vallarna byggs inkräktar på Natura 2000-området, Flommens Naturreservat.
Figur 6. Skyddets olika krönhöjder
Vallarna kommer byggas av fyllnadsmaterial från till exempel lokala utgrävningar, givetvis efter kvalitetskontroll på materialet. Vallarna kommer nästan övervägande att utformas med en toppbredd på cir-ka 3 meter och en släntlutning på circir-ka 1:3 (33%). Detta för stabilitet, genomströmning, smidighet av konstruktion, underhåll och markan-språk, samt för att underlätta för befintlig vegetation att återetablera sig på slänterna. Enbart i Kämpinge är släntlutningen 1:6 (16,7%) för ökad säkerhet mot vågor, då skyddet där ligger nära en vågexpone-rad kust samt att den utformningen smälter in bättre i det befintliga dynlandskapet. (Persson 2020)
4. RESEARCH BY DESIGN
METOD
Detta arbete har genomförts under utbrottet och förloppet av pan-demin Covid-19. I det svenska samhället avrådes just nu människor att vistas i större folkmassor och social distansering uppmanas. Intervjuer med människor på plats, kartläggning av rörelsemönster, beräkningar av förbipasserande människor eller liknande, är under-sökningar som har genomförts men på grund av situationen kan innehålla ovanlig eller avvikande information.
Metoderna har i grunden handlat om hur platsen för projektet och även liknande områden undersökts, utan någon förutbestämd teori om vad som finns där eller hur dessa platser fungerar. Metoderna har även grundats i sätt som kan ge oss ett tydligt svar på vår fråge-ställning.
Fotografier, skisser och samtal med människor kring platser som berör projektet är de verktyg som använts. Resor har utförts till Vellinge, andra kustnära ställen, samt olika naturum för observation. Detta för att ta in hur det faktiskt ser ut i verkligheten, idag, och hur det fungerar. Genom att känna in platsen med dess omgivning nås ett adekvat underlag till att föreslå ett angreppssätt för vårt egna projekt. Det handlar om att få tydliga, specifika intryck av platsen, då det inte finns en förutfattad eller bestämd gestaltning för hur vallen ska se ut innan besöket äger rum. Processen har omfattat ett arbe-te med skisser på förslaget från första början, för att sedan anpassa designen efter mer information och intryck genom nya besök på platser, analysering av fotografier och intervjuer.
Framtagningen av konceptet har till stor del genomförts genom experimentella medel, som gått mellan gestaltning och platsun-dersökning, fram och tillbaka, mellan skisser av tidiga förslag och etnografiska undersökningar och observationer. Med andra ord har metodologin följt en research by design-modell som en akademisk undersökning genom en designmodell som metod för utforskning och utredning. Metodiken syftar till att skapa önskvärda, kanske oväntade, urbana perspektiv istället för troliga, men mindre önskvärda resultat (Roggema. R 2016).
Precis som en text ständigt blir redigerad har även designen redigerats över tid. Samtidigt har idéer konstant försökt att
kombineras med planerna och visionerna från Sweco och Vellinge kommun.
För en designer kan det kännas självklart att utvecklingen av gestalt-ningsprojektet har gått till på detta sätt, även om vi kan konstatera att design ibland genomförs precis som vissa vetenskapliga analyser, utifrån ett koncept eller en uttalad teoretisk ram där data och annan information tas in bara för att tillfredsställa teorin.
Etnografiska studier har utförts på ett flertal kustlinjer och linjära utomhusstråk, exempelvis i Malmö, Kristianstad och Skanör. Etnogra-fiska studier var ytterst relevanta i detta kandidatarbete för att få en direkt uppfattning om hur människor rör sig och agerar på en urbant utformad plats och varför just på den specifika platsen. I arbete har det även gjorts observationer för att se hur kustlinjer bidrar till, och kan ha, ett stort socialt värde i anknytning till olika utformade områ-den och städer. För att möjliggöra en rättvis bedömning av kustlinjer och linjära utomhusstråk, har närliggande områdens koppling till staden undersökts. Transportvägar och tillgänglighet för buss, tåg, cykel, gång och bil har noterats och utvärderats beroende på olika platsers kvaliteter. Vad som fungerar bäst för ett specifikt område behöver inte fungera lika bra på ett annat, platsens helhet måste utvärderas. I Skanör tog vi oss runt på de längre sträckorna med bil och gick till fots då relevanta stråk och områden kartlades och studerades. Innan ankomst till platserna har en snabb studie och undersökning via Google Earth eller Maps gjorts för att kunna av-gränsa områden, samt ge vårt lokalsinne ett försprång innan platsen besökts i verkligheten.
Det ständiga utforskandet för en utmanande design leder till
sekundär data i form av referensprojekt utanför Sverige som inte har varit tillgängliga på grund av Covid-19.
En kvalitativ studie har genomförts för att nå primär data. Detta genom intervjuer med personer involverade i liknande, men också i det nuvarande projektet. Detta är viktigt för att komma in på en djupare detaljnivå, samt få en vidare förståelse av området. Med en tidig verbal kommunikation blev kommande, otydlig, information lättare att tolka. Olika perspektiv från både privata och kommunala aktörer är viktigt i detta skede för att få en större överliggande för-ståelse.
Två av intervjuerna står som grundpelare för informationen och utformningen av projektet i sin helhet. Den första med Olof Persson, gruppchef och expert inom väg och vatten på Sweco, där majorite-ten av den tekniska datan och utformningen av skyddet slog rot och de fysiska och materiella hindren för projektet presenterades. Det har även gjorts ett besök på ett seminarium på Swecos huvudkontor i Malmö som behandlade temat havsnivåhöjning och extremväder samt hur detta kräver klimatåtgärder längs våra kuster.
Den andra intervjun som står som en grundpelare för arbetet ägde rum med Carina Wutzler, kommunfullmäktige i Vellinge kommun. Där var den sociala och kommunikativa informationen i fokus, med medborgardialog och turism som viktiga sido-aspekter.
4.1 Lisa Diedrich - Site Reading & Editing
Lisa Diedrich skriver i sin studie Beyond best practice. Re-valuing mindsets and models in harbour transformation:
After a year of common work, we are now setting up the next project phase to explore the following hypothesis: An iterative working method that proposes design-thinking as a planning tool, in conjunction with an approach that makes use of and values as-found site qualities, assets and planning resources, can result
in more distinctive, site-specific, urban harbour transformation projects better aligned with the sustainability ethos that argues for reducing waste and improving
urban life quality. (Diedrich 2016)
Det Lisa Diedrich menar med detta stärker hon genom ett stycke ur sin studie Site specificity in contemporary large-scale harbour trans-formation projects där hon nämner den amerikanska forskaren Eli-zabeth Meyer. Meyer noterar att site reading och editing strategies bekräftar hur flera landskapsarkitekter är långt från att se platser som tomma canvasdukar. Meyers menar också på att designerns person-liga fördjupning i platsen är en avgörande del i deras sätt att tänka om platsen vilket i sin tur präglar designprocessen. (Diedrich 2012) Reading och Editing är två begrepp från Diedrich, som även fram-kommer i studien Site specificity in contemporary large-scale har-bour transformation projects, och som använts i framtagningen av gestaltningsförslaget.
Reading - för att kunna omgestalta en specifik plats måste platsen, enligt Diedrich, läsas av genom analyser och studier. Detta genom kategorisering och iakttagelse av fysiska aspekter. Detta är en vä-sentlig metod för designers för att se rumsliga proportioner som sedan kan stärka deras val av design. Det handlar även om att iakt-tagaren måste notera naturliga processer, oftast i hur människor använder platsen. Den sista parametern är det icke-materiella som inkluderar historia och atmosfär. (Diedrich 2012)
Editing - en redigering av platsen utefter de befintliga förutsätt-ningarna och de platsegenskaper som uppmärksammas genom Reading. Editing bör stödja två parametrar. Den första parametern är anslutning. Anslutning uppenbarar sig genom analys av kontexten samt genom granskning av hur projektet förstärker relationen mellan invändigt, utvändigt, funktionellt och rumsligt. Den andra parame-tern är tillämpning, med fokus på befintliga och framtida använda-res interaktioner med området som genomgår en förändring. Den här parametern kan uppenbara sig genom en processanalys, som fokuserar på hur projektet sätts upp och genomförs samt en obser-vation av hur det faktiskt bemöts av olika användare under och efter processen. Detta parallella arbetssätt kan uppfattas som ett krea-tivt engagemang på platsen genom öppna processer och dialoger. (Diedrich 2012)
Projektets utsatta position gör att det får en stark karaktär, vilket också gör att platsen har specifika förutsättningar för en gestaltning. Det är nödvändigt att förhålla sig till platsens egenskaper och natur-värden, samtidigt som man bör ha ett holistiskt synsätt eftersom man planerar skydd mot framtida översvämningar.
4.2 Arbetets avgränsningar
Efter godkännande av Mark och Miljödomstolen ska Vellinge kom-mun nu konstruera det 21 kilometer långa skyddet. I denna studie har vi valt att avgränsa vårt projekt till en gestaltning kring den ban-vall som är befintlig idag på cirka 400 meter och ligger nära Skanörs centrum.
Denna avgränsning har gjorts eftersom skyddet på 21 kilometer sträcker sig genom diverse platser som kräver annorlunda gestalt-ningar beroende på dessa platsers befintliga egenskaper och för-utsättningar. Eftersom tidsramen för detta kandidatarbete har varit begränsad skulle en större eller uppdelad omgestaltning kräva en lägre detaljeringsgrad.
I Skanör, som präglas av semi-privata områden, har denna plats strategiskt valts ut eftersom den redan besitter en tydlig funktion som dagligen brukas och även egenskaper som förenklar processen att frambringa en social plats. Platsens lokalisering mellan Skanörs Centrum och Skanörs Hamn gör att Tärnstigen kan bli en länk som naturligt ansluter det sociala hamnområdet med det mer privata bostadsområdet.
5. ETNOGRAFISKA STUDIER
OCH REFERENSPROJEKT
5.1 Skanör, Sverige
Onsdagen den 26 Februari 2020 publicerade Vellinge Kommun (2020) följande information på kommunens hemsida:
SMHI larmade tidigt på onsdagsmorgonen om höga havsnivåer i Skanör. Vid Båtsmansvägens förlängning, vid gamla inseglingsrännan, sätts därför upp ett fysiskt skydd i form av en skyddsvall för att hindra vattnet från att komma in till bebyggelsen. Vägen kommer att vara avstängd så länge skyddet står kvar, tills vattennivåerna är tillbaka på normalnivå. Vattennivån ligger cirka en meter över
normal nivå. Som högst beräknas det stå vid 16-tiden på onsdagen.
Samma dag besöktes Skanör för första gången inför projektet med förhoppning om att få en förståelse över situationen och möjlighet att bilda en egen relation till hur mycket landmassa som havet kan översvämma vid höga vattenstånd.
Figur 10. Borgmästarstigen
Vandringsleder, stigar och strandängar norr och söder om Hamnvä-gen låg under vatten med knappt någon meter kvar tills att fastig-hetsägare nere på Falsterbonäset hade Öresund in i trädgården. Etnografiska studier, inkluderade besök på kustlinjerna utanför skyt-teklubben Falsterbo JSK, Falsterbo Strandbad samt Falsterbo Golf-klubb, genomfördes och genererade en helhetsbild över problemet. Besöket och studierna i samband med det tillfälliga vattenståndet var essentiellt för att skapa ett verklighetsbaserat perspektiv på projektet. Det är enkelt att förminska kriser och problem om man själv inte fysiskt observerat och upplevt dem.
Projekts plats ligger i kant med Flommens naturreservat som är ett Natura 2000-område med naturvärden och djurliv som måste
prioriteras, främjas och stödjas. Det har därför varit ytterst viktigt och nödvändigt med en kartläggning av arter och växter som befinner sig på halvön.
Figur 11. Öresund som trädgårdsdekoration
Falsterbo fågelstation är belägen på samma kustlinje ca 3,5 km söderut. Där studeras flyttfåglar som använder halvön som rastplats under våren och hösten vilket kan observeras bl.a vid fågelstationen. Flyttfågel-sträcket över hedarna och stränderna som utgör Falster-bonäset är enligt länsstyrelsen Sveriges viktigaste rastplats för fåglar. (Länsstyrelsen 2020). Här passerar omkring 500 miljoner av Skan-dinaviens flyttfåglar årligen på väg mot Afrikas kust. Detta gör att området besöks av fågelskådare från hela världen, främst i månads-skiftet mellan augusti och september. Fågelevenemanget Falsterbo Bird Show äger även rum under denna säsong. I samband med Tärnstigens gestaltning är det därför en prioritering att stödja, bibe-hålla och tillföra något till denna rastplats för våra bevingade vänner. (Falsterbo Fågelstation 2020)
Genom att promenera och fysiskt analysera platsen till fots, upp-märksammades gångavståndet mellan Skanör centrum och Skanör Hamn som blev avgörande när plats och del av vallen valdes för gestaltning. Enligt vår uppfattning, används stråket till stor del som en transportsträcka där användarna vill ta snabbast möjliga väg från plats A till plats B, i detta fall från centrum till hamnen eller tvärtom. De få människor som observerades kunde bekräfta teorin,
då promenadstigen valdes framför bilvägen eftersom den tydligast leder in till centrum från hamnen.
Den naturnära känslan samt mindre ljud från trafiken måste även ses som en avgörande faktor, med naturreservatet på ena sidan vallen och grönklippta fotbollsplaner på andra. Hamnens attraktivitet med anslutning till stränderna resulterar i att stråket blir en transport-sträcka som dagligen används av människor anslutna till närliggande verksamheter och havet. Potentialen för utveckling av stråket och den här delen av vallen är stor, då den redan idag är ett huvudstråk för dagliga fotgängare eller cyklister och har möjlighet till att bli en lukrativ plats mellan centrum och hamnen, vilket ses som en viktig grundpelare i projektet.
5.2 Västra Hamnen, Malmö Sverige
Utvecklingen av Bo01 i Malmö 2001 dirigerades bl.a av professorn Klas Tham där han inspirerats av tidigare erfarenheter från Ralph Erskines arbetsprocesser kring hantering av nya utmaningar kombinerat med respekt för den mänskliga skalan.
(Gehl. J 2010, s. 57, 201)
Bo01 exemplifierar ett noggrant arbete kring stadsutrymmet, med fokus på proportioner av rumsliga sekvenser såväl som klimatskydd med högre byggnader som vindskydd för lägre byggnader. Resul-tatet är en utveckling med ett ovanligt antal kvaliteter som har gjort området populärt som bostadsområde samt en vattennära destina-tion för hela staden och regionen. Den främsta kvaliteten i området är att det regionala turistmålen, vattnet och lokala utomhusområden, noggrant, har separerats, vilket resulterar i att de lokala bostadsom-rådet inte störs av turism och andra faktorer. (Ibid.)
Västra Hamnen som ansluter till Ribersborgsstranden i Malmö, har varit en central plats för att testa avstånd i befintlig miljö. Sundspro-menaden i Västra Hamnen erbjuder element med olika sittmöjlig-heter som ger en komplexitet, vilket i sin tur leder till att människor väljer att uppehålla sig på platsen. Utformningen av de linjära sitt-platserna erbjuder besökarna en utsikt över Öresundsbron och havet samt solnedgången.
Västra Hamnen har enkelt kunnat besökas för etnografiska studier tack vare dess läge på cykelavstånd. Uppskattning av avstånd och mått på exempelvis bänkar, moduler och bryggor har i synnerhet varit viktiga detaljer som studerats längs med strandpromenaden. Även uppdelning av stråk för cykel och gång genom olika material och mönster på markbeläggningar har uppmärksammats. Små de-taljer som mått, avstånd och känslan mellan välkomnande och ute-slutande, är hårfina gränser som måste upplevas på plats för att bäst kunna tillföras på korrekt sätt i gestaltning av Tärnstigen.
Figur 12. Vattentrappa
5.3 Naturum Vattenriket, Kristianstad, Sverige
Den 19 mars besöktes Naturum i Kristianstad, beläget i naturreser-vatet Årummet med liknande natur som våtmarkerna i Skanör. Platsbesöket vid Naturum Vattenriket gav oss en insyn i hur de har hanterat och tagit hänsyn till våtmarkerna. Naturum med dess två gångbanor som leder besökarna ut i våtmarkerna är uppbyggd på träpelare med höjd för att säkerställa att det inte finns någon risk för översvämningar från Helge å. Gångbanorna är strategiskt utformade och placerade så att ena fasaden skiljer besökarna från vildfåglarnas livsmiljö i våtmarkerna. Byggnaden är konstruerad i naturliga materi-al och besitter designelement som exempelvis fågelholkar, troligtvis som kompensation för det intrång i naturen som byggnaden gör, samt för att stärka det befintliga livet.Martin Sundberg (2020) arkitekt hos White Arkitekter, uttalar sig om fasadmaterialet:
En blandning av naturliga och vitlaserad furu ribbor med olika bredd och längd gestaltar omgivningen och möblemanget – ett böljande miniatyrlandskap. Ribborna återkommer i hela interiören, från takplåten till vägg partitionerna, medan stommen i kerto ger en strukturell och estetisk stabilitet. Det dominerande
materialet är trä, rakt igenom. Limträet framhävs av naturligt oxiderad aluminium och färgtonade fibercementskivor. Värmebehandlade träfasader och linfröolja ytor och gångbroar säkerställer materialens beständighet utomhus. Efter hand kommer
träet att åldras i silvergrått och återspeglas i sjön och himlen.
Den bastanta samt fjäderlätta byggnaden ger inte ett intryck av intrång i naturen, utan snarare en starkare känsla av självklarhet där den står uppallad i vattnet som om dess plats bland vassen är ved-ertagen. Mycket som ligger i fokus kring många av Sveriges naturum är läran om naturlivet i det lokala området, vilket kan ursäkta bygg-naderna och platserna de står på, i större utsträckning än om exem-pelvis en idrottshall hade dykt upp på samma plats.
I Vellinge kommun finns även där ett naturum, men tyvärr ej lokalise-rat på en plats där många av kommunens naturliga guldkorn finns. Med minimal påverkan på markutrymmet och med naturvänliga
tillvägagångssätt, är en mindre gestaltning av Kristianstads natu-rum, konstruerad över mark på pelare, ett ytterst lockande tillägg till gestaltningen av Tärnstigen, även där för att kunna bidra till kunskap för besökare samt tillföra något för djurlivet på plats.
Figur 14. Promenadstråk i Årummet
5.4 Falsterbohalvön, Sverige
Onsdagen den 8 april 2020 besöktes Skanör för den andra etnogra-fiska studien på plats. Efter framtagna designförslag från tidigare platsbesök var ett andra platsbesök nödvändigt för att dirigera pro-jektet vidare in på en högre detaljnivå samt avstämning för oklarhe-ter kring den upplevda platsen. Självklart var detta ett viktigt skede för närmare analys av hur naturen får en naturlig och genuin plats i Tärnstigens gestaltning.
Falsterbohalvöns karaktäristiska och unika kustmiljö nyttjar männ-iskan tillsammans med växter och djur. Prioriteringar om att skydda halvöns naturvärden både i havet och på land, har genererat i ett flertal naturreservat. Klimatet med vind och vågor ändrar ständigt landskapet och skapar nya havsvikar och laguner. Inom Flommens Naturreservat finns ett av landets största bestånd av grönfläckig pad-da, strandpadda och sandödla. (Länsstyrelsen 2020)
Precis som naturen skapar intryck och sätter sin prägel på Skanör, finns det även en tydlig byggd miljö som samspelar med den vilda naturen, dess växtlighet, och material. Tydliga återkommande inslag av konstruerade trämoduler för framkomlighet genom sanddynerna är praktexempel på små, miljövänliga ingrepp av den byggda miljön i Skanörs natur. (Se figur. 16) Här samspelar mjuka nyanser av vitt, brunt, beige, grönt och blått tillsammans och ger oss en palett som legat till grund för färgvalen i designen kring detta kandidatarbete. Växtlighet som tydligt utgör karaktäristiska drag kring Skanör är tall, björk, stensöta, dansk iris, ljung, vass, nypon och sandgräs. Växtlig-het som kommer ligga i fokus och klä många inslag längs vår gestalt-ning. Materialval som trä, sand och sten finns även på plats, oavsett vart i Skanör du befinner dig. Tillsammans med betong kommer de tre materialen infinna sig i vår gestaltning samt vara sanna till sitt syfte i konstruktionen.
Ett vitlaserat, behandlat trä, likt det på figur 16, kommer dominera Tärnstigens gestaltning tack vare dess förmåga att smälta in i den kringliggande naturen, färgmässigt, samt ur miljösynpunkt då trä är organiskt, mjukt, lätt att arbeta med och relativt enkelt att byta ut vid slitage. Laseringen kommer även att säkerställa träets beständighet utomhus och efter hand tillåta träet att åldras i grå nyans.
En studie av traditionella byggnader i området har oundvikligen lett oss in på de karakteristiska badhytterna längs med stränderna, som kan ses som landmärken eller symboler för området. Dessa bodar förekommer i en mängd olika färger samt två olika utföranden men traditionen lyder; vit fasad med svart takpapp.
5.5 Harvard Plaza, Cambrige USA
Av: Stoss Landscape UrbanismTorget vid Harvard University ligger norr om den historiska Harvard Yard och är den livligaste korsningen på Harvard campus. Den ur-sprungliga utformningen av utrymmet bestod av en gräsmatta som halverats av vandringsleder, ett mönster och en strategi som kan ses över hela campusområdet. Platsens lokalisering samt begränsade rumsliga arrangemang resulterade i att platsen enbart brukades som passage. En passage endast använd för att ta sig från en punkt till en annan, snabbt och ostört av omgivningen. År 2009 påbörjades ett initiativ som kallades Common Spaces, med uppgift att ”fo-stering a stronger sense of community across Harvard by providing opportunities to share space and experiences”. Efter att rådfrågat Fred Kent, grundare av Project for Public Spaces presenterades det första initiativet att införa flyttbara stolar. Stolarnas uppgift var att uppmuntra människor att dröja sig kvar i Harvard Yard, snarare än att bara passera genom. Det icke-påträngande tillhandahållandet av färgglada flyttbara stolar gav ett märkbart bidrag till atmosfären på gården, eftersom människor lockar människor. Efter detta fastställdes det att utrymmet behövde renoveras, omgestaltas och återanvändas för att ge ett utrymme som kan erbjuda en komplexitet i användning och sammankomster. (Ivers 2018)
Under en tiomånadersperiod introducerades och testades en serie tillfälliga installationer för att se dess popularitet och sannolikhet för potentiella programmatiska element som kunde integreras i desig-nen för det kommande permadesig-nenta utrymmet. Dessa säsongsba-serade installationer inkluderade en ishall, träd och bambu i flytt-bara planteringar, pop-underhållning i ett stort tält och food trucks. Trots att utrymmet präglades av en trasig gräsmatta, med korsande gångvägar, var detta ett framgångsrikt koncept som uppmuntrade människor att stanna på platsen. Transportsträckan hade med enkla medel och under kort tid transformerats till en populärt
samlingsplats. (Ibid.) Figur 18. Stoss Landscape Urbanism 1
I den slutliga designen bestod den västra delen av torget av ett stort flexibelt, öppet utrymme med en stark sittkant. I norr kompensera-de kompensera-det livliga områkompensera-det med sittplatser unkompensera-der gingko- och sumakträd med ormbunkar som gav torget öppenhet. Enligt Chris Reed, grund-are av Stoss, är den vanliga vardagen det viktigaste att ta hänsyn till. (Ivers 2018)
Den starka kanten med sittplatser i söder är som plats i sig ett natu-relement. Detta både på grund av dess utförande i designen samt för dess oväntade bidrag när torget ekar tomt och inte används. Komplexa trä- och betongbänkar som är vackert utformade med banbrytande tillverkningsteknologi skapar en mängd olika ergono-miska konfigurationer som gör att användarna kan vara kreativa när de använder bänkarna. Genom att bänkarna ta på sig rollen som ett estetiskt tilltalande ”skulpterat objekt” blir de intressanta att beund-ra istället för att de uppfattas som tomma bänkar vilket rör till rums-ligheten när de står tomma. (Stoss 2019)
Figur 19. Stoss Landscape Urbanism 2
Utformningen av flexibla och programmerbara utrymmen kräver öppna områden för att rummet ska kunna erbjuda sammankomster och upprepade händelser. Uppgiften som blir en följd av detta är att noggrant överväga element så att utrymmet inte är tomt, banalt och oinspirerande när torget inte används. Slutligen gynnas torget av stadig trafik från fotgängare och studentorganisationen som deltar i den prestationsbaserade aktiveringen av utrymmet. (Ivers 2018) Precis som sittplatserna utanför Harvard Yard behöver sittplatserna längs med Tärnstigen i Skanör erbjuda olika ergonomiska konfigura-tioner i sin design, som kan bidra till människors olika fysiska behov och sinnesstämning. Även designens utförande kommer gå med te-mat trä som huvudfokus och en lekfull stämpel som ska kunna binda samman andra element som sand, växter och ljusinstallationer med enkelhet.
5.6 The Goods Line, Sydney Australien
Av: ASPECT StudiosThe Goods Line är ett förhöjt offentligt utrymme i Sydney, om-gestaltat från en tidigare järnvägslinje till en central och offentlig plats i staden. Innan området öppnades för fotgängare hade inte människor välkomnats där på ett och ett halvt sekel. Det nya linjära stadsrummet ansluter nu de centrala delarna av Sydney till Darling Harbour. Designen representerar en förändring av det offentliga rummet genom att erbjuda en serie ”plattformar” för olika användar-grupper. Vissa plattformar är flexibla och kan användas på olika sätt, exempelvis inkludera och ge möjlighet till offentlig underhållning, rekreation, studier och kulturella festivaler. Andra plattformar har fö-reskrivna användningsområden inom lek, som exempelvis bordtennis och fitnesstationer. (ASPECT Studios 2020)
Social infrastruktur föreslår en avsiktlig designrörelse av landskapsar-kitekten för att injicera rumsligheten med fasta program som skapar en ’social’ kultur, där studenter, turister och lokalbefolkningen kan interagera, umgås och skapa relationer. Det är ett modernt inslag av William H. Whyte:s grund för triangulering (Ivers 2018, s. 214-217):
Uppfattningen att när en händelse sker, denna i sin förlängning, ger upphov till en konversation som annars inte skulle uppstå.
Terrasserade amfiteater-liknande sittplatser uppmuntrar studenter att dröja sig kvar i utrymmet. Förbipasserande kan spela en spontan match i bordtennis samtidigt som lokala familjer med små barn sam-manstrålar, skapar gemenskap och relationer genom att deras små-barn leker tillsammans på samma plattform. Mångfalden av platt-formar medför en rad sociala upplevelser som tillgodoser både den enskilda individen och kollektiva grupper, förbi olika sociala klasser och åldersskillnader. (Ivers 2018)
På grund av platsens linjära karaktär består designen av en direkt gång- och cykelväg längs mitten av utrymmet. Människor kan brom-sa in sin takt och bli åskådare i utkanten av den centrala gångvägen. Under en rad mogna fikonträd sträcker sig upphöjda plattformar genom träden för att skapa intima och tystare områden med generö-sa sittplatser, så kallade ‘study pods’. Besökare kan kliva av betong-gången in i de gröna områdena där de historiska järnvägslinjerna blandas med mjuk plantering och utmanande, lekfulla möbler - alla färgade i ljusgult. (Ivers 2018)
The Goods Line är ett ytterst intressant projekt för ett linjärt utom-husområde där en mångfald plattformar genererar en komplexitet vilket möjliggör för olika människor att hitta en plats som tilltalar deras sinnesstämning eller fysiska behov. Att försöka designa utifrån allas behov behöver inte vara en omöjlighet om man tillåter sig att dela upp element i olika delar, eller i detta fall, olika utformade platt-formar och sittplatser, något som kommer implementeras längs med Tärnstigen i Skanör.
Figur 22. ASPECT Studios 2
6. SOCIALA OCH
FLEXIBLA RUM
Hälsosamma ekosystem karaktäriseras av aktiv förändring över tid. Inom ett ekosystem är mångfald och variationer två viktiga fakto-rer som säkerställer att ekosystemet kan genomgå en framgångsrik förändring.
Times Square har rekonstruerats av arkitektbyrån Snöhetta 2017 som ett utrymme för fotgängare. Discovery Green designades 2012 av Hargreaves Associates. Dessa projekt inbjuder invånare och besö-kare att samlas och skapa sociala interaktioner med ekonomiska efterklang i staden. Att tillämpa samma principer i det offentliga rummet är inte ett stort steg. Flexibilitet och anpassningsbarhet möjliggör att det offentliga rummet kan förändras samt kunna rym-ma olika evenerym-mang och aktiviteter. Det medverkar även till att det offentliga utrymmet kan anpassa sig till nya förhållanden (fysiska, hydrologiska, programmatiska, politiska, etc) på lång sikt. Egenska-per som dessa uppmuntrar till aktiviteter. Det kan vara planerade eller spontana aktiviteter som genom utformning tilltalar människans medfödda känslor som nyfikna och experimentella varelser. Villiga och kapabla till att utforska nya former, utrymmen och situationer på sina egna villkor, utan föreskrivna idéer om korrekt användning av något. (Ivers 2018)
Barn är extremt uppfinningsrika och har förmåga att göra en lek av allt eller vad som helst, exempelvis hopplekar på en vanlig gata eller trottoar. Människor är otroligt uppfinningsrika när de får möjlighet. Design av lekplatser har nyligen förändrats från föreskrivna
aktiviteter, till mer utforskande och öppna lekmiljöer som
uppmuntrar improvisation och kreativt. Den obestämda och öppna karaktären av designen är avgörande för att möjliggöra den fysiska och sociala improvisationen. (Ibid.)
Flexibilitet, öppenhet och till och med obestämdhet är inte helt främmande i studier och utformning av städer med offentliga ut-rymmen. Det William H. Whyte presenterar i The Social Life of Small Urban Spaces är exemplariskt när det kommer till hur människor kan anpassa sig i offentliga utrymmen. Whyte har studerat det mänskliga beteendet, specifikt hur människor samlades vid North Front Led-ge utanför Mies van der Rohe’s Seagram Building i New York, där han belyser mänskliga beteendeanpassningar till platsens rymd och miljö. Han studerade och kartlade förändrade förhållanden mellan människors positioner på torget, beroende på solljusförhållanden under arbetstimmar och lunchtimmar, en pendlingsplan, och hur folk använde utrymmet annorlunda under dagens lopp. (Whytes 1980) Social ekologi är samverkan och interrelationer mellan olika individer, mellan människor och deras miljöer, vare sig det rör sig om en liten lekträdgård, offentliga rummet, ett större urbant distrikt eller stä-dernas ekosystem. Social ekologi är baserad på system eller ramverk som är tydligt strukturerade, men samtidigt flexibla och öppna. De är varken singulära eller helt föreskrivna. Sociala ekologier avslöjar människors medfödda instinkter och nyfikenhet kring fysiska och so-ciala varelser med en mängd olika åsikter, önskningar, behov, stäm-ningar och bakgrunder. Hälsosamma sociala ekologier är som hälso-samma ekosystem, det vill säga de är flexibla. När omständigheterna förändras anpassar de sig till situationen. Livet varar och trivs.
(Ivers 2018)
6.1 The social field of vision
I Cities for People presenterar Jan Gehl teorin The social field of vision som poängterar vikten av distans tillämpad efter människans perspektiv. Genom observationer dras slutsatsen att avstånd, sinnen och kommunikation händer på avstånd från 100 till ca 25 meter, var-efter detaljrikedomen och kommunikationen intensifieras dramatiskt meter för meter. Slutligen, mellan 7 till 0 meters avstånd, kan alla sin-nen användas, alla upplevda detaljer och de mest intensiva känslor-na utbyts. I ett stadsplaneringssammanhang, där förhållandet mellan sinnen, kommunikation och dimensioner är ett viktigt tema, talar vi om ett socialt synfält. Gränsen för detta fält är 100 meter, där vi kan se människor i rörelse. 25 meter är ytterligare en betydande tröskel, där kan vi börja avkoda känslor och ansiktsuttryck. Detta innebär att dessa två avstånd är viktiga i fysiska miljöer när människors fokus ligger i att skapa ögonkontakt. (Gehl. J 2010)
6.2 Design för Mångfald och Flexibilitet
Egenskaper och kvaliteter som krävs för att skapa ett offentligt rum, anpassat till grupper som sträcker sig över en mängd olika åldrar och sociala klasser, är specifikt för området och platsen i sig.
I Stoss omgestaltning av torget på Harvard University har teorin och strategin varit att utnyttja människans nyfikenhet för fysiska, sociala och sensoriska upplevelser. Det offentliga rummet är idag flexibelt och utrustat för att programmeras över kort och lång sikt. Torget utformades både för att erbjuda ett ständigt föränderligt utbud av händelser och aktiviteter, samt för att kunna möjliggöra tystare stun-der, oskrivna händelser och spontana möten. Torget är också anpas-sat för att ge en mångfald av olika utformade moduler som gör att människor med olika behov skall kunna finna en passande sittplats. (Ivers 2018)
De skräddarsydda träbänkarna är utformade för att tillgodose männ-iskors kroppar via olika ergonomiska former och ger alternativ till hur människor väljer att sitta. Digital design och tillverkningsverktyg möjliggör enkla övergångar mellan specifika uppmätta bänkar i olika profiler. Detta erbjuder en mängd olika sittmöjligheter för att tilltala människors sinnesstämning eller fysiska behov. (Stoss 2019)
Sittplatser är det vardagliga och vanligaste utnyttjandet av det of-fentliga utrymmet och kan därför ses som kärnan. Genom att skala ner delar av det offentliga rummet bjuds människor in även vid till-fällen då inga händelser äger rum. Genom att inte programmera allt i det offentliga, skapas utrymme för oförutsedda händelser som i sin tur kan leda till det William H. Whyte kallar för triangulering.
Whytes egna exempel på triangulering noterade han vid Sloane Square i sydvästra London där ett hårdbelagt torg omvandlades. Sloane Square var i huvudsyfte en korsning som nu omvandlades till en matupplevelse i det fria. (Ivers 2018)
På torget befann sig nu stiliga servitörer med svarta flugor samt live-musik som gjorde att hela arrangemanget i sig självt blev ett medel som stimulerar till aktivitet. Förbipasserande stannade, tog fotografi-er och kommentfotografi-erade evenemanget och dess atmosfär. Dess när-varo var flyktig men det var en upplevelse som inte omedelbart kan upprepas. Whytes trianguleringsteori går ut på att någonting händer i det publika rummet som skapar tillfälliga möten. Offentliga platser blir plattformar för att föra samman människor på ett sätt där de kan-ske inte annars naturligt interagerar. (Ivers 2018, s. 49)
Ett utomhusrum som däremot enbart har en given plats att sitta på riskerar att domineras av en viss individ eller en grupp människor, medan ett rum med olika sittmöjligheter har kapacitet att hålla många grupper eller individer samtidigt på samma plats. (Magnusson. J 2016)
7. EN PLATSSPECIFIK
GESTALTNINGSPROCESS
ANALYS
The facts are well known, global warming, melting polar ice, rising sea levels, desertification, increase in the number of tornadus. All of it usually treated as a natural catastrophic. But nature is not in it self catastrophic. The catastrophic character is only revealed within the field of reference of the society affected. The catastrophic potentials cannot be deduced from nature or from scientific analyses, but reflect the social vulnerability of certain countries and population groups to the consequences of climate change. Without the concept of social vulnerability, it
is impossible to understand the catastrophic content of climate change.
Ett citat från Ulrich Beck ur Ecological Urbanism (2016) där kontentan ligger i att sociala värden, i och kring samhället, är vad som fruktas att försvinna med förändringarna kring klimatanpassningen. Naturen och dess förändringar är i inte i sig en katastrof, endast det vi fruktar att den kan förgöra, utifrån vad vi värderar.
Platser är inte bara ett fysiskt sammanhang, ett konstruerat
urbant rum, en naturpark, en kustlinje, ett torg och gator; det åter-speglar också våra minnen, värderingar och erfarenheter vi har av en plats - som medborgare, arbetsgivare, besökare, studenter eller turister. Det är det materiella, kulturella och sociala sammanhanget i våra liv som vi dagligen omger oss av. Perspektivet kräver att vi omdefinierar naturen och övervinner delningen som traditionellt har tagit bort den från kulturen. Förälskelsen i naturen är något vi delar kulturellt eller till och med universellt och som för många har ett vär-de bortom fråga och vär-debatt.
Den allmänna strukturen, den enkla rörelsen, känslan av tillhörighet, platsers kulturella identitet eller den sociala fysiska upplevelsen hos människor som bor och arbetar på platser vi designar för, måste möta ett större fokus på naturen. Oavsett hur mycket vikt och värde-ringar vi lägger i våra tankar kring naturen, måste vi i verkligheten se till att den sätts i fokus. Det är kritiskt i en bredare aspekt.
Det uppenbarar sig kring hur omtänksamt, kreativt och ansvarsfullt vi för oss framåt, för alla våra handlingar finns det en reaktion i den fysiska världen. Där vi bestämmer oss för att bygga nya eller utvidga gamla bostäder, placera gator, torg, parker och trädgårdar, återspeg-lar det värdet vi lägger på kvaliteten i vår fysiska miljö.
Det som undersökts, är olika sätt att tillhandahålla en hållbar
detaljplan för Tärnstigen, anpassat till landskapet, för att ge ett nytt perspektiv och inte bara förstärka det befintliga användnings-området. Vi måste ansluta rumsliga strategier till den verkliga plat-sen och utveckla arbetssätt som uppmuntrar och ger uttryck för de idéer som är grundläggande för att uppnå designkompetens. Kvaliteten i platsens kringliggande miljö är direkt avvägd för kvalite-ten hos platsens besökare. Det är en ekvation som är enkel som den är övertygande.
Gestaltningen av Tärnstigen är i grunden ett resultat av analyser av området där landskapsbilden, kommuninvånarnas boendemiljö, plat-sens kulturhistoria och tradition, naturvärden och rekreationsvärden samt tillgänglighet för människor och djur står som bärande faktorer för slutresultatet.
Topografin i detta landskap tillför speciella möjligheter som bör utnyttjas. Möjligheten att få ge naturreservatet mer uppmärksamhet från en skarpare och bredare synvinkel kan ge en starkare koppling till platsen. För ett så rikt naturreservat som det i Skanör, bör kun-skap lyftas och information genereras i samband med besök. Männ-iskans relation och respekt för naturen är återkommande faktorer som kommer förstärkas i gestaltningsförslaget kring Tärnstigen, och även illustreras med något utmanande inslag.
Gestaltningsförslaget kring Tärnstigen ska stärka platsens identitet genom att utöka komplexiteten samt förbättra det sociala livet. Det-ta genom att förse platsen med olika typer av element som skapar mötesplatser för människor och att försöka bryta den dominerande funktionen av en transportsträcka och därmed bjuda in andra grup-per av invånare till området. Detta kommer då att leda till spontana möten med utbyte av kunskap.
7.1 GENOMGRIPANDE DESIGN OCH FUNKTION
Eftersom klimatet idag bäddar för förändring är det med rimliga skäl som vi valt att Tärnstigen bör ligga en meter extra över vallens, idag, beräknade och rekommenderade höjd på +3 meter (RH2000). Banvallen som finns på platsen där Tärnstigen kommer utformas är redan idag ca +2 meter hög. Gestaltningen kommer då på platsen vara ca 2 meter högre än dagens befintliga banvall men endast 1 meter högre än vad Swecos utformning hade varit (se figur. 24). Swecos utformning av vallen med en höjd på 3 meter är beräknad att stå stadig fram till år 2065. Vid en investering och gestaltning av vårt förslag finner vi det rimligt att höja vallen den extra metern för att säkra Tärnstigen ytterligare några år in i framtiden. Vallen kommer då stå ca 3 meter hög från marken med en bas på ca 10 meter, vilket då logiskt sett erbjuder oss 10 meter i bredd till Tärnstigens nya ut-formning, konstruktionsmässigt.Tärnstigens början och slut kommer kännas bekant och naturlig för både de som tidigare brukat platsen, men även för nya besökare, då den startar och slutar vid samma punkter som den gör idag. Precis som innan, möjliggör Tärnstigen tillträde för flera målgrupper fast nu med utökat utrymme tack vare det nya förslagets bredd på 10 meter, vilket kan öppna upp och rymma ännu fler besökare. Tärnsti-gen kommer både i början och slutet respektfullt möta användarna genom att erbjuda en bredare målgrupp att beträda Tärnstigen, antingen via en ramp eller en trapp som står till förfogande vid båda ändar.
Tärnstigen har i designprocessen varit uppdelad i 4 delar där var-je del på 100 meter har blivit tilldelad olika designelement. Detta tillämpat enligt Jan Gehls teori om The social field of vision där de sociala trösklarna kring gestaltning för människan ligger mellan 100 - 25 meter.
Tärnstigen kommer till en stor del ge intrycket av en brygga utifrån dess utformning och material men även ge intrycket av något extra. Gestaltningen kommer bestå till större delen av brädor i trä, i vanligt profilmått 200 x 34 mm, som går vertikalt längs med den delen på stråket som är avsett för gångtrafik och horisontellt längs med den delen av stråket som är avsedd för cyklister. Brädorna är placerade med 5 mm mellanrum för vattenavrinning samt för att skapa en så bekväm känsla som möjligt med inspiration av ett mer torgliknan-de stråk där marken är enhetlig och fast. Ett litet mellanrum mellan brädorna gynnar också fler av Tärnstigens funktionella delar då chans för att fastna med hjul till barnvagn eller liknande är näst intill obe-fintlig. Längs med cykelleden är brädorna placerade horisontellt vilket eliminerar risken för cyklister, med aningen smalare däck, att fastna i brädornas mellanrum eller bli styrda. Vi lekte med vertikala och horisontella designuttryck även för att tydligt visa att Tärnstigen är uppdelat i olika användningsområden. Att använda trä som mate-rial i så stor utsträckning som möjligt har varit fokus. Mycket för att ha ett tydligt och enhetligt uttryck längs med hela stråket, samtidigt som trä är ett naturligt, lätthanterligt och ett miljövänligt material som även binder koldioxid.
Vid olika delar av Tärnstigen kommer gestaltningen erbjuda diver-se möjligheter men i sin helhet utgår stråket från att vara 10 meter i bredd, där cykelleden tar upp 3 meter i bredd, vilket är tillräckligt med utrymme för möte, och lämnar resterande 7 meter till gångstrå-ket. Med 7 meters spelrum finns det goda förutsättningar för att pla-cera ut sittplatser, växtlådor, soptunnor, vattenstationer eller tillfälliga moduler.
Längs med hela Tärnstigens början till slut, följer ett staket på båda sidorna. Tack vare en ett fotstöd som är monterat på staketets nedre del, längs med cykelstråkets sida, finns möjligheten till att stanna och vila på cykeln oavsett vart på stråket du befinner dig. Längs med gångstråkets sida går staketet i samma formspråk bortsett från fotstödet men även också med en 30 graders lutning ut mot naturre-servatet. Vi har valt att ge staketet en lutning för att öppna upp Tärn-stigen mot naturen samtidigt som det bidrar till ett mindre instängt och statiskt stråk. Staketen är designade med brädor i tre olika mått, med vanligt förekommande profiler. Brädorna går i ett irreguljärt mönster för att få ett mer naturligt och lekfullt uttryck. Med 20 mm mellan varje bräda ger staketet ett relativt tätt vindskydd för blåsiga dagar men erbjuder samtidigt ljus och luft att strömma igenom för att staketet inte ska tolkas som något murliknande.
För att en bred målgrupp med enkelhet ska kunna använda Tärnsti-gen krävs det tydliga riktlinjer för personer med nedsatta sinnen eller fysiska svårigheter. I designprocessen har även människans
orientering varit en viktig aspekt. Genom belysning, höjdskillnader och former kommer besökarna vägledas längs med stråket.
Figur 26. Sektion i perspektiv med staketutformningar
Precis som cykelleden gestaltats med horisontella brädor har Tärn-stigen även markerat ett tydligt mönster i brädorna längs med pro-menadstråket för personer med nedsatt syn. Att kunna orientera sig längs med Tärnstigen via känsel är möjligt tack vare två vågformade brädor, med en gemensam bredd på 400 mm, som går längs med hela stråket, början till slut. Även för cyklisten finns det indikationer i marken som tyder på vart du bör hålla dig och inte. Varannan hori-sontell bräda har en liten konvex träknopp i slutet av brädan där den gränsar till gångstråket. Skulle blicken slita sig från cykelleden och fastna på den vackra utsikten kommer träknopparna att tillrättavisa cyklisten genom att cykeln börjar vibrera och studsa på knopparna. Träknopparna har en ytterligare funktion då en LED-lampa även är monterad i var tionde träknopp och lyser upp en tydlig utformning kring stråkets cykelled under dygnets mörkare timmar. Belysning längs med stråket hittar vi även under handräcket på båda sidor av Tärnstigens räcken som också, tidigare nämnt, rör sig från stråkets början till slut. Ett behagligt ljus kommer lysa ner mot träplankorna för att tydligt visa stråkets kanter. Ljusinstallationer kommer även finnas designade i modulerna längs med Tärnstigen (Se figur. 27).
8. GESTALTNINGENS DELAR
RESULTAT
TÄRNSTIGENS BÖRJAN
Början av Tärnstigen som riktar sig mot bostadsområdet och Skanörs Centrum bjuder in till ett stråk som erbjuder det lilla extra. Det första att notera är den stora trappan som tar majoriteten av det gående besökarna upp och ner för den träklädda gestaltningen. Trappan är gestaltad med trappsteg ut i kanterna och med rabatter samt sitt-platser i mitten för den som vill njuta av morgonsolen. För personen som möter Tärnstigen med cykel eller en vagn full med badleksaker kan istället för trappan använda sig av rampen för att komma till top-pen av stråket. Ramtop-pen är gestaltad utefter gällande byggregler för tillgänglighet, vilket gör att rampen skapar ett välkomnande inslag oavsett besökare.
Vid Tärnstigens början finns även tre offentliga toaletter gestaltade som två stycken vitmålade bodar med rundat tak. Toaletterna är designade med inspiration från bodarna längs med stranden i Ljung-husen, noterat från det andra platsbesöket i Skanör (Se figur 17). Traditionella byggnader med karakteristiska drag som symboler för området. Den ena boden har 2 unisex-toaletter medans den andra bodens toalett är tillgänglighetsanpassad. Toaletterna är placerade i början av stråket för enkelt kunna förse dem med vattenledningar och elektricitet samt underhåll.
I kurvan där Tärnstigen tar sin början är även en enkel avslutning gestaltad i sydlig riktning. Tanken är att grusstigen som går på top-pen av skyddsvallen kommer möta den bebyggda delen och agera som en början eller stopp. Där finns det senare möjlighet att bygga vidare på en fortsatt gestaltning.
UTKIKSPOSTER & FARTHINDER
De befintliga träden kring platsen måste prioriteras vid Tärnstigens design. Träden ger skugga för djur, berikar luften och är hem för fåg-lar och insekter. I samband med omgestaltningar som denna måste speciellt träd och deras etablering på platsen respekteras till fullo då de är några av de få ting på platsen som inte går att ersätta. Träden beskriver platsens åldrande tydligare än något annat element i när-heten. Vid två ställen har gestaltningen anpassats utefter träd som växer längs med Tärnstigen. I samband med att vi bevarar grönska och historia från platsen får vi leka med stråkets olika element. Det första trädet längs stråket är ett ensamt, mindre, träd som vi till större del byggt in i stråket och har på båda sidor skapat utbyggna-der, likt utkiksplatser, med glasrutor som agerar staket ut mot natur-reservatet för ett perspektiv tillgängligt för alla. Dessa utkikspunkter blir till utrymmen på gångstråket som står ostörda från gångtrafiken och stödjer känslan av att få dröja kvar.
Vid andra mötet med träd faller stråket in och smalnar av. Trädlinjen som går längs med stråket får även här bli en del av designen och bidrar med en lummig känsla för de förbipasserande. Genom att stråket smalnar av för att ge plats för träden bildas ett slags naturligt farthinder för cyklister, vilket bidrar till en lägre hastighet längs med cykelstråket.
Figur 30. Utsiktsplatser
UPP OCH NEDGÅNGAR
För att besökarna inte ska få en upplevd känsla av att vara fast på Tärnstigen, har ytterligare en nedgång mot fotbollsplanerna kon-struerats. Denna nedgång, gestaltad som en större trappa fungerar även som en läktare mot fotbollsplanerna. Förutom sittplatser och möjlighet till att beträda Tärnstigen från sidan, är läktaren klädd med växtlighet i sandlådor. Naturen har här en begränsad roll i designen men tar även plats på trappans sidor som ett naturligt inslag och övergång till nedre marknivå. Mycket i gestaltningen handlar även om att naturen ska ta sin faktiska plats i koppling till gestaltningen.
