59
GAII RAMSAYEn arabisk förmoder
Att p e k a u t en arabisk kvinna som g e n o m his-torien f r a m s t å t t o c h alltfort f r a m s t å r som en ledstjärna är inte e n lätt u p p g i f t . R a d e n av så-d a n a kvinnor, k ä n så-d a i arabvärlså-den m e n gan-ska o k ä n d a för oss i väst, är n ä m l i g e n lång. M e n o m vår avsikt är att lyfta f r a m en av d e ti-digaste kvinnliga litterära p i o n j ä r e r n a , f i n n e r vi ett n a m n som a r a b e r n a utan tvekan tillmä-ter särskild vikt: T u m ä d i r b i n t cA m r ibn al-Härith ibn al-Sharid. Bäst k ä n d är h o n u n d e r s m e k n a m n e t al-Khansä'.
Madain-Saleh, S a u d i a r a b i e n . Foto: Kerstin W Shands.
Al-Khansä' f ö d d e s strax före d e n islamiska e p o k e n s i n t r ä d e i historien u n d e r 500-talets s e n a r e del i n o m s t a m m e n B a n n Sulaym på d e n arabiska halvön. E f t e r s o m a r a b e r n a av t r a d i t i o n e n gav s m e k n a m n som a n s p e l a d e p å n å g o n särskild e g e n s k a p hos b ä r a r e n h a r d e t spekulerats i betydelsen av al-Khansä' i det h ä r fallet. Den p o p u l ä r a s t e teorin är att n a m n e t , vars i n n e b ö r d kan tolkas som "den t r u b b n ä s -ta" eller "den u p p n ä s t a " anspelar på b ä r a r e n s särskilda s k ö n h e t . En liten t r u b b i g u p p n ä s a var m e r a exotiskt o c h ovanligt o c h d ä r m e d m e r a attraktivt i d e t samhälle som al-Khansä' levde i.
Sin b e r ö m m e l s e vann al-Khansä' g e n o m si-na b e r y k t a d e sorgedikter vari h o n b e s j u n g e r o c h hyllar sina b r ö d e r Sakhr och Mucäwiya som h o n älskade högt. I d e t förislamiska stam-samhälle al-Khansä' levde i var p o e s i n o c h dik-ten ett av d e viktigaste m e d i e r n a för att sprida i n f o r m a t i o n , bevara s t a m m e n s historia o c h u p p r ä t t h å l l a t r a d i t i o n e n och o r d n i n g e n . De skickligaste p o e t e r n a v a n n r y k t b a r h e t , ära o c h makt. S t a m m e n s rykte låg j u i p o e t e n s h ä n d e r e f t e r s o m h a n k u n d e sprida dikter av hyllning eller smälek o m d e skilda s t a m m a r n a o c h deras ledare. D e n h ä r typen av d i k t n i n g låg egentligen u t a n f ö r k v i n n o r n a s sfär. Det f a n n s dock en p o e s i f o r m d ä r kvinnor k u n d e vinna insteg och d e t var j u s t sorgedikten eller elegin m e d hyllningen till e n fader, broder, son eller n ä r a a n h ö r i g som stupat i strid. Dikt-f o r m e n h e t e r marthiya p å arabiska. Al-Khansä' h a r g e n o m t i d e r n a stått som f ö r e d ö m e för d e n yppersta poesin i d e n h ä r klassen alltse-d a n h o n för m e r än tusen år sealltse-dan vann rykt-b a r h e t för sina elegier till rykt-b r ö d e r n a . I m o d e r n tid h a r f r a m s t å e n d e arabiska kvinnliga förfat-tare o c h litteraturforskare liknat sig själva vid al-Khansä' som d e b e t r a k t a r som en p i o n j ä r o c h intellektuell förebild.
60
D e t f i n n s m å n g a b e r ä t t e l s e r o m al-Khansä', h e n n e s s k ö n h e t , g o d h e t , m o r a l i s k a r e s n i n g o c h poetiska briljans. Att b e d ö m a vad s o m är folklig l e g e n d , dikt eller d a t a är k a n s k e o m ö j -ligt. M e n o m vi tar fasta p å d e t s o m idag står kvar s o m h e n n e s största b e d r i f t , n ä m l i g e n att befästa sin position i d e n prestigefyllda r i n g e n av p o e t e r , k a n b e r ä t t e l s e n o m poesirecita-tionstävlingen p å t o r g e t i cU k ä z vara s p ä n n a n
-d e o c h rolig att u p p m ä r k s a m m a . T r a -d i t i o n e l l t s a m l a d e s d e arabiska s t a m m a r n a i s t a d e n
cU k ä z varje år n ä r a M e k k a . Vid t o r g e t
recite-r a d e p o e t e recite-r n a sina y p p e recite-r s t a dikterecite-r. O m dik-t e r n a ansågs högklassiga k u n d e å h ö r a r n a lära sig d e m utantill o c h så f ö r d e s b å d e d i k t e n m e d dess b u d s k a p vidare. Det b e r ä t t a s att e n av t i d e n s b e r ö m d a p o e t e r vid n a m n al-Näbi-g h a h a d e sitt tält u p p s p ä n t p å en särskild plats vid torget. D ä r r e c i t e r a d e p o e t e r n a sin poesi o c h al-Näbigha utsåg d ä r v i d årets v i n n a r e . N ä r Khansä' h a d e r e c i t e r a t sin dikt lär al-N ä b i g h a h a u t b r u s t i t u n g e f ä r : H a d e i n t e d e n
b l i n d e p o e t e n al-Acshä k o m m i t f ö r e dig o c h
reciterat sin dikt h a d e j a g k o r a t dig till årets v i n n a r e ! Al-Acshä var e n b e r ö m d m a n l i g p o e t
s a m t i d a m e d al-Khansä'.
M e d d e n islamiska e p o k e n s i n t r ä d e anslöt sig al-Khansä' till m u s l i m e r n a . Al-KJhansä's för-sta m a k e var begiven p å spel o c h a n a m m a d e i n t e islam vilket sägs h a tagit h å r t p å h e n n e . M e d h o n o m fick al-Khansä' e n son. E f t e r att h a skilt sig gifte h o n o m sig o c h fick fyra s ö n e r o c h e n d o t t e r i d e t a n d r a ä k t e n s k a p e t . Alla h e n n e s s ö n e r s t u p a d e i slag m e l l a n m u s l i m e r -n a o c h d e o o m v ä -n d a .
D e t sägs att h o n aldrig s ö r j d e n å g o n lika d j u p t s o m sina älskade b r ö d e r S a k h r o c h Mucäwiya f ö r vilka h o n varit b å d e s o m e n m o r
o c h syster e f t e r s o m d e r a s m o r clog n ä r sysko-n e sysko-n var i s p ä d ålder. I p o p u l ä r a arabiska tex-ter o m al-Khansä' f r a m g å r d e t att e n viktig an-l e d n i n g tian-lan-l h e n n e s d j u p a sorg över b r ö d e r n a s b o r t g å n g b o t t n a d e i att d e aldrig h u n n i t o m -fatta d e n islamiska t r o n . S ö n e r n a d ä r e m o t
M a d a i n - S a l e h , S a u d i a r a b i e n . Foto: Kerstin W S h a n d s .
61
d o g alla i strid f ö r G u d s sak o c h H a n s rikesut-b r e d n i n g . D ä r f ö r k u n d e h o n vara trygg i sin förvissning över att d e b e f a n n sig i f r i d h o s sin H e r r e o c h S k a p a r e . Själv d o g al-Khansä' 644 e Kr, tjugotvå år e f t e r d e n islamiska tideräk-n i tideräk-n g e tideräk-n s b ö r j a tideräk-n 622.
Madain-Saleh, S a u d i a r a b i e n . Foto: Kerstin W S h a n d s .