Helhetssyn, kommunikation, förbättringar - förslag till förändringar på Presona AB

Helhetssyn, kommunikation, förbättringar

-

förslag till förändringar på Presona AB

Författare:

Sara Jacobsson

Therese Nilsson

Handledare:

Bertil I Nilsson, Lunds Tekniska Högskola

Jan Jönsson, Presona AB

Förord

F

Denna uppsats är ett resultat av vårt examensarbete som utförts under hösten år 2005 och är skriven vid institutionen för teknisk ekonomi och logistik. Examensarbetet har genomförts på uppdrag av Presona AB. Under projektets gång har vi ställts inför en del svårigheter, vilka har utvecklat vår kreativitet och analytiska förmåga. Det har varit en mycket lärorik process i flera avseenden och de nya kunskaperna som erhållits kommer vi att ha nytta av i framtida arbeten.

Vi vill rikta ett stort tack till alla anställda på Presona AB, vilka tagit sig tid att svara på våra frågor och delat med sig av sina kunskaper. Ett särskilt tack går till vår handledare Jan Jönsson som även hjälpt oss med kontakten med underleverantörerna. Ett stort tack vill vi även ge till vår handledare Bertil I Nilsson, vid LTH, som har bidragit med nödvändig inspiration och viktig kunskap under uppsatsens gång. Bertil har varit mycket behjälplig och alltid varit tillgänglig då vi behövt hans goda råd. Dessutom vill vi tacka Ljungby CNC Teknik, Melin & Carlsson Hydraulic AB, Molybongruppen AB samt Kerstin Tidén-Ytterberg vid Info Struct AB vilka har bidragit med viktig information och för oss nödvändiga upplysningar.

Lund, december 2005

Sammanfattning

S

Bakgrund Presona AB tillverkar helautomatiska balpressar och

komprimatorer för avfallshantering. Önskemål har uppkommit om en enkel och tydlig logistik. Höga lagerkostnader och långa ledtider har identifierats, de långa ledtiderna beror delvis på bristande leverantörsprocesser. Lageromsättningshastigheten ses som otillfredsställande. Kommunikationen med leverantörerna som idag pågår via fax är tidskrävande, företaget överväger att införa e-mail som kommunikationssystem.

Syfte och mål Syftet med detta examensarbete är att utreda möjligheter för att reducera lagernivån, öka lageromsättningshastigheten, minska hantering av produkter och förenkla de administrativa insatserna. Syftet består även av att lägga grunden till en förenklad leverantörsprocess mellan Presona och deras underleverantörer. Examensarbetets mål är att ge lösningsförslag på hur Presonas logistik kan förbättras.

Nulägesbeskrivning Den interna kommunikationen hos uppdragsgivaren är

otillräcklig. Presona har ofullständig kontroll på vilka komponenter som är avsedda för produktion och vilka som är avsedda för eftermarknad och intressekonflikter uppstår mellan service- och produktionsavdelningarna. Svagheterna på Presona har lett till högre lagernivåer och därmed även till högre lagerkostnader. Dock har företaget slutit avtal med en del leverantörer så att leverantörerna lagerhåller artiklar för Presona, på så vis har lagernivåerna kunnat sänkas.

Rekommendationer Rekommendationer till Presona är att separera lagret så att

service- och produktionsavdelningarna inte har artiklar gemensamt. Servicelagret ska vara väldimensionerat med rätt artiklar och i rätt antal. Produktionsavdelningen ska ha ett begränsat lager eftersom artiklarna ska beställas och ankomma projektvis. Relationerna med leverantörerna är nödvändiga att utveckla så att det totala flödet förbättras. Förändringarna som rekommenderas Presona kommer att ställa högre krav på leverantörerna. Kommunikationen på Presona måste förbättras, grund ska finnas för att alla på företaget ska känna ansvar. För att aktiviteterna i försörjningskedjan ska flyta på måste förutsättningar skapas så att produktionsplanering kan genomföras på ett tidigare stadium. Kundfokus är viktigt men alla på företaget måste se till helheten. Nyckeltal bör utvärderas gemensamt för att öka helhetstänkandet.

Abstract

A

Background Presona AB manufactures fully automatic balers and

compactors for waste management. A simple and clear supply chain is wanted. High inventory costs and long lead time have been identified; the long lead time partly is due to insufficient supplier processes. The company is not satisfied with the stock turnover. The communication with the suppliers today is handled by fax which is time demanding, Presona is considering implementing e-mail as a communication system.

Purpose and aim The purpose of this master thesis is to investigate the possibilities to reduce the stock level, raise the stock turnover, lower the material handling, and simplify the administrative efforts. The purpose is also to lay ground to easier supplier processes between Presona and their suppliers. The aim of the master thesis is to provide Presona suggestions for improvement of the supply chain.

Empirical results Presona has unsatisfied internal communication. There is lack of control regarding whether the components are intended for the production department or for the service department and therefore conflicts arise between the departments. This complexity has resulted in high inventory level and high inventory costs. The company has reached agreement with some of their suppliers; the suppliers keep components of Presona in stock, hence has Presona been able to lower their inventory level.

Recommendations One recommendation to Presona is to separate the inventory between the service department and the production department. The stock level of the service department should be well defined with right articles in right quantities. The production department should not have their articles in stock while the articles should be ordered and they should arrive specific by project. A development of relations with the suppliers is necessary in order to improve the total supply chain. The changes suggested will increase the requirements on the suppliers. The internal communication at Presona needs to be improved; there must be a feeling of responsibility in every part of the company. The conditions must be sufficient so that the production planning can be carried out at an earlier stage and contribute to a smoother flow in the supply chain. Customer focus is important but the company must also have a holistic view.

Innehållsförteckning

I

1.5 FOKUS OCH AVGRÄNSNINGAR... 3

1.6 DISPONERING AV UPPSATSEN... 4

2 METOD ... 5

2.1 POSITIVISM OCH HERMENEUTIK... 5

2.2 INDUKTION, DEDUKTION OCH ABDUKTION... 6

2.3 KVALITATIV OCH KVANTITATIV METOD... 6

2.4 PRIMÄR- OCH SEKUNDÄRDATA... 7

2.5 FALLSTUDIE... 7

2.6 PRAKTISKT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 8

2.6.1 Dokument... 8

2.6.2 Förklarande intervjuer ... 8

2.6.3 Standardiserade eller icke-standardiserade intervjuer ... 9

2.6.4 Strukturerade eller fria intervjuer ... 9

2.6.5 Observationer ... 9

2.7 TROVÄRDIGHET... 10

2.7.1 Validitet och reliabilitet ... 10

2.7.2 Objektivitet ... 11

2.8 METODISKA TILLÄMPNINGAR I UPPSATSEN... 12

2.8.1 Ansats och ambitionsnivå ... 12

2.8.2 Datainsamling... 13 2.8.3 Trovärdighet ... 14 3 TEORI ... 17 3.1 FÖRSÖRJNINGSKEDJAN... 17 3.2 PROCESSER... 18 3.2.1 Processynsätt ... 18 3.2.2 Kundfokus ... 19 3.2.3 Helhetssynsätt ... 20

3.2.4 Identifiering och kartläggning av processer... 21

3.3 RESURSSNÅLT TÄNKANDE... 22 3.3.1 Kanban-system ... 24 3.3.2 Just In Time ... 24 3.3.3 5S ... 25 3.3.4 Pareto-diagram... 26 3.3.5 Ishikawa-diagram ... 27 3.4 CONCURRENT ENGINEERING... 27

Innehållsförteckning

3.5 INKÖP... 28

3.5.1 Leverantörsrelationer ... 28

3.5.2 Inköpsprocessen ... 29

3.5.3 Inköp till kundorderstyrd produktion ... 30

3.5.4 Centraliserat eller decentraliserat inköp ... 31

3.5.5 Antalet leverantörer ... 31

3.5.6 Vendor-Managed Inventory ... 32

3.6 LAGERSTYRNING... 33

3.6.1 Enkla lager ... 33

3.6.2 Beställning vid enkla lager ... 34

3.6.3 Strategier vid beställning ... 34

3.6.4 Servicenivå ... 35

3.6.5 Bristkostnader... 35

3.6.6 Samordnad beställning ... 35

3.6.7 Flernivålager ... 36

3.6.8 Säkerhetslager och säkerhetstider vid flernivålager... 36

3.6.9 ABC-klassificering ... 37 3.6.10 Prognoser ... 37 3.6.11 Lageromsättningshastighet... 37 3.7 KVALITET... 38 3.7.1 PDSA ... 40 3.7.2 Benchmarking ... 41

3.7.3 Total Quality Management ... 43

3.7.4 ISO 9000... 43 4 NULÄGESBESKRIVNING ... 45 4.1 AKTIVITETER PÅ PRESONA... 46 4.2 PRODUKTER... 48 4.3 PRODUKTIONSPLANERING... 48 4.4 INKÖPSAKTIVITETER... 49 4.5 AVTAL... 51 4.6 LEVERANTÖRER... 52 4.6.1 Ljungby CNC Teknik ... 54

4.6.2 Melin & Carlsson Hydraulic AB ... 55

4.6.3 Molybongruppen AB... 56 4.7 SERVICEAVDELNINGEN... 56 4.8 PRODUKTIONSAVDELNINGEN... 57 4.9 LAGERAKTIVITETER... 57 4.10 SAMMANFATTNING... 58 5 ANALYS ... 61

5.1 ALLMÄNNA PROBLEM PÅ FÖRETAGET... 62

5.1.1 Slöseri på företaget ... 64

5.2 KVALITET,ISO OCH PROCESSTÄNKANDE... 65

5.3 SEPARERING AV SERVICE- OCH PRODUKTIONSLAGRET... 66

Innehållsförteckning

5.3.2 Anpassat lager för serviceavdelningen ... 67

5.3.3 Begränsat lager för produktionsavdelningen ... 69

5.3.4 Projektstyrd beställning och inleverans för produktionsavdelningen . 70 5.4 INKÖPSSITUATION... 70

5.4.1 E-mail som grund för ett kommunikationssystem... 72

5.4.2 Leverantörsrelationer ... 72

5.4.3 Avropsavtal... 74

5.4.4 Utvidgning av användandet av det befintliga MPS-systemet ... 75

5.4.5 Krav på leverantörerna ... 75

5.4.6 Respons från leverantörerna ... 76

5.5 ANALYS AV NYCKELTAL... 77

5.6 SAMMANFATTNING... 78

6 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 81

6.1 FÖLJDER AV DE FÖRESLAGNA FÖRÄNDRINGARNA... 81

6.1.1 Omarbetade processkartor ... 83

6.2 REKOMMENDATIONER... 85

6.2.1 Handlingsplan för Presona... 85

6.2.2 Förslag till vidare studier ... 87

6.3 AVSLUTANDE REFLEKTIONER... 87

KÄLLFÖRTECKNING ... 89

Ordlista och förkortningar

O

EOQ: Economic Order Quantity EVA: Economic Value Added Hybron: Presonas affärssystem JIT: Just In Time

MPS-system: Material och produktionsstyrnings system PDSA: Plan Do Study Act

TCO: Total Cost of Ownership TQM: Total Quality Management VMI: Vendor-Managed Inventory

Inledning

1 I

Kapitlet ger en introduktion till examensarbetet. Det inleds med en bakgrundsbeskrivning av Presona AB, som är vår uppdragsgivare. Vidare förklaras vår problemformulering, samt syfte och mål klargörs. Kapitlet berör även vilka avgränsningar som gjorts och vilket fokus uppsatsen har.

1.1 Bakgrund

Presona AB är en av världens ledande tillverkare av helautomatiska balpressar och komprimatorer för avfallshantering. Presona har en global kundkrets med geografisk koncentration på mellersta och norra Europa samt Asien, företaget har 35-40 % av marknadsandelarna i dessa områden. I Tyskland, som utgör Presonas största marknad, har företaget ett dotterbolag vilket omsätter omkring 30 miljoner kronor. I Ryssland är Presona marknadsledande.

Från att ha varit ett klassiskt industriföretag, med kunskaper inom alla delar av tillverkningen, har Presona valt att lägga ut komponenttillverkningen på underleverantörer. Företaget levererade sin första automatiska balpress 1971 och sedan dess har det pågått ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Presona ingår i Orwakkoncernen, vilken nyligen blev uppköpt av Tomra. Presona har 54 anställda och omsätter 120 miljoner kronor.

Företagsledningen har önskemål om en enkel och tydlig logistik. Detta problem är aktuellt hos många företag, en smidig logistik genom hela försörjningskedjan är en förutsättning i dagens hårdnande konkurrens. Korta ledtider och hög flexibilitet är viktiga aspekter ur ett kundperspektiv.

Ledningen har identifierat höga lagerkostnader och långa ledtider, de anser att de långa ledtiderna delvis beror på bristande leverantörsprocesser. Idag sker kommunikationen mellan Presona och deras leverantörer manuellt med hjälp av papperskopior och fax, förfarandet är tidskrävande. Även den interna kommunikationen hos vår uppdragsgivare är otillräcklig. Presona har ofullständig kontroll på vilka komponenter som är avsedda för produktion och vilka som är avsedda för eftermarknad. I dagsläget hanteras komponenterna i samma system och artiklarna plockas från samma lager. Detta leder till högre lagernivåer och därmed även till högre lagerkostnader.

Den interna hanteringen fungerar inte tillfredställande, vilket medför att komplikationer uppstår mellan inköpsavdelningen och serviceavdelningen. Serviceavdelningen anser att höga lagernivåer är ett villkor för att en god

1

www.presona.se

2

Inledning

kundservice ska kunna upprätthållas, inköpsavdelningen ser svårigheter med en hög lagernivå på grund av alltför höga kostnader.

Företagsledningen är inte tillfredsställd med lageromsättningshastigheten. De anser att omsättningshastigheten är för låg och vill därför vidta åtgärder som leder till att höja den. Förändringar i lageraktiviteterna, såsom förkortade ledtider samt tätare och säkrare leveranser, kan påverka lageromsättningshastigheten positivt.

Kommunikation med hjälp av fax är tidskrävande och omständigt. Processen är invecklad då den kräver omfattande hantering av dokument. Presona anser att utveckla ett e-hanteringssystem kan effektivisera inköpsprocessen.

1.2 Problemformulering

Logistikproblemet har vi valt att dela upp i tre olika områden; lageraktiviteter, som består av lagerhändelser vilka påverkar nyckeltal, intern hantering, som berör aktiviteter mellan avdelningar samt extern kommunikation, som innefattar kommunikationen mellan Presona och deras underleverantörer. Presona vill öka lageromsättningshastigheten vilket medför sänkta lagernivåer och ett minskat bundet kapital samt en lägre risk för inkurans.

Vi vill kartlägga vilka förutsättningar som måste ligga till grund för att Presonas logistik ska förbättras:

• Vilka åtgärder kan vidtas för att minska det bundna kapitalet och förhindra inkurans?

• Hur kan kravspecifikation för ett kommunikationssystem se ut?

• Hur kan Presona utvidga sin användning av det befintliga MPS-systemet? • Hur kan relationen mellan service- och produktionsavdelningarna utvecklas? • Kan processtänkandet förenkla Presonas aktiviteter?

1.3 Syfte och mål

Syftet med detta examensarbete är att utreda möjligheter för att reducera lagernivån, öka lageromsättningshastigheten, minska hantering av produkter och förenkla de administrativa insatserna. Syftet består även av att lägga grunden till en förenklad leverantörsprocess mellan Presona och deras underleverantörer. Examensarbetets mål är att belysa väsentliga problemområden vad gäller inköp och lagerhållning, samt att ge lösningsförslag på hur Presonas logistik kan förbättras.

Syftet och målet med uppsatsen är dessutom att vi ska tillgodogöra oss praktiska erfarenheter från det verkliga livet. Erfarenheterna vi erhåller kommer vi att ta med oss ut i arbetslivet. Vi vill med dessa kunskaper utvecklas i våra ingenjörsroller och knyta samman teorin vi tillgodogjort oss under studietiden.

Inledning

1.4 Målgrupp

Detta examensarbete vänder sig främst till vår uppdragsgivare, Presona AB. Företag i liknande situationer kan också dra nytta av arbetet. Andra som också kan finna arbetet intressant är studenter med kunskaper inom produktionsekonomi och logistik. Även institutionen för teknisk ekonomi och logistik kan ha glädje av rapporten.

1.5 Fokus och avgränsningar

Presona är intresserad av att förbättra leverantörsprocessen mellan företaget och deras underleverantörer med fokus på att minska lagernivåerna och öka lageromsättningshastigheten. Vi kommer därför inte gå in på hur produktionsförändringar, i form av produktens utformning, design eller tillverkningsordning, skulle kunna genomföras för att bidra till ekonomiska förbättringar och effektiviseringar.

Vi kommer att inrikta oss mot kontakten med leverantörerna och med de avdelningarna på Presona som blir primärt berörda av lösningsförslagen. Uppmärksamhet kommer inte ges till de avdelningar på Presona som enbart berör uppsatsens fokus indirekt. Dessa avdelningar behandlas endast så att en helhetsbild av företaget kan skapas. Presonas kunder kommer heller inte att bli berörda i vår uppsats.

Vi har valt att använda oss av pilotleverantörer för att kunna utreda uppsatsens frågeställningar. Det vill säga leverantörer på vilka vi kan testa våra förslag på förbättringar och utbyta idéer med. För att studierna som utförs ska vara av god kvalitet och för att hålla informationsmängden greppbar, har vi valt att koncentrera oss på tre leverantörer. Leverantörerna har valts utifrån deras tillgänglighet, betydelse samt intresse för förbättringar och utveckling. Samtliga av Presonas leverantörer kommer inte att beröras i vår uppsats, det är inte vår avsikt att formulera allmängiltiga svar på våra frågeställningar. Vår intention är att ge lösningsförslag till relationer beträffande de ekonomiskt större leverantörerna. De tre leverantörerna som används i vår studie ger en översiktlig bild av den nuvarande situationen, vilken är tillräcklig för att ge en inblick i problemställningen.

Presona har beslutat sig för att införa en e-maillösning. Vi kommer att utreda förutsättningarna för att en sådan lösning ska kunna implementeras. Eftersom företaget redan har kommit fram till att e-mail passar deras förutsättningar bäst, kommer vi inte att titta närmre på vilka andra kommunikationssystem marknaden har att erbjuda.

Vi har mer kvantitativ data än vad som redovisas i rapporten, data har gett oss förståelse för situationen Denna avgränsning har ingen inverkan på vårt resultat. Däremot kan läsaren begränsas på så vis att det inte är möjligt att koppla samman diagrammen med komplett data.

Inledning

1.6 Disponering av uppsatsen

Figur 1.1 Disponering.

Figur 1.1 åskådliggör disponeringen av uppsatsen.

Första kapitlet behandlar uppsatsens bakgrund där uppkomsten till detta examensarbete framställs. Vidare beskrivs karaktären genom att problemformulering samt syfte och mål definieras.

I det andra kapitlet redogörs olika angreppssätt med avseende på vetenskapligt förhållningssätt och metod. Inledningsvis presenteras tänkbara ståndpunkter som sedan appliceras på vår uppsats.

Kapitel tre berör vilka teorier som är lämpliga för uppsatsens empiri- och analysavsnitt. Teorierna fungerar som underlag vid empiriinsamlandet, vilket ger uppslag till ytterligare teorier, detta resulterar i en cyklisk process. Vid utformning av analys verkar teorierna som grund och ger stöd till bearbetning av empirin.

Resultatet av den anskaffade empirin sammanfattas i kapitel fyra. Empirikapitlet bygger på observationer, intervjuer samt dokumentstudier. Informationen som erhålls från de olika insamlingsmetoderna sätts samman till en helhet med lämpliga avsnittsindelningar.

Den framtagna analysen redogörs i kapitel fem. Utifrån teori och empiri analyserar vi Presonas situation och kommer fram till förslag till möjliga förbättringsåtgärder. Det sjätte och avslutande kapitlet sammanfattar vilka förslag vi anser vara mest lämpliga för vår uppdragsgivare att implementera. Kapitlet berör även uppslag till ytterligare studier.

Inledning Metod Teori _beskrivningNuläges- Analys och_utförande

Slutsatser och

rekommen-dationer Inledning Metod Teori _beskrivningNuläges- Analys och_utförande

Slutsatser och

Metod

2 M

Detta kapitel inleds med förklaringar av de grundläggande vetenskapsteoretiska utgångspunkterna och olika metodiska ansatser. Dessa berör vilka förhållningssätt forskaren kan ha till sitt objekt. Kapitlet behandlar också datainsamlingsmetoder vilka kan vara lämpliga vid denna typ av uppsats. Kapitlet avslutas med att belysa de angreppssätt vi har valt att tillämpa, samt vilken trovärdighet uppsatsen har.

2.1 Positivism och hermeneutik

Det finns två centrala vetenskapsteoretiska utgångspunkter, positivismen och hermeneutiken. De vetenskapsteoretiska utgångspunkterna påverkar vilken typ av forskning som bedrivs. De två synsätten skiljer sig från varandra.3

Positivismen har sin grund i de empiriska och naturvetenskapliga traditionerna. Gränslinjer har dragits mellan vetenskap och icke vetenskap och reaktioner har uppstått utifrån filosofiska spekulationer, metafysik, religion och politik. Positivismen bygger på iakttagelser som är logiskt prövbara genom experiment, kvantitativ metod och resonemang. Positivisterna tar avstånd från det som inte är verkligt eller observerbart, de menar att alla vetenskaper i grunden bör byggas upp på liknande sätt utifrån sambandet orsak/verkan.4 Enligt positivismen ska förhållningssättet vara objektivt och observatören ska stå i yttre relation till forskningsobjektet, så att observatörens åsikter inte kan påverka forskningsresultatet. Teorier ska kunna verifieras eller falsifieras vilket resulterar i att generella samband kan utläsas.5 Tillräckligt mycket fakta gör det möjligt att se mönster och regelbundenheter i verkligheten, vilket kan leda fram till allmänna slutsatser.6

Hermeneutiken är positivismens motsats. Hermeneutikerns huvudsyfte är att tolka och förstå. Synsättet tillämpas främst inom human-, kultur- och samhällsvetenskap. Hermeneutiken står för kvalitativa förståelse- och tolkningssystem och förespråkar en öppen, subjektiv och engagerad forskarroll.7 Hermeneutiker anser att människor har intentioner som yttrar sig i språk och handling, dessa går att tolka och förstå innebörden av. Forskaren har en förförståelse, det vill säga kunskaper, tankar och känslor från tidigare erfarenheter. Förförståelse använder hermeneutikerna när de närmar sig forskningsobjektet och ser detta som en tillgång då de försöker uppfatta helheten i forskningsproblemet.8 Hermeneutikerna anser att personliga erfarenheter är nödvändiga för att uppnå vetenskaplig kunskap, dessa gör det möjligt att bedriva

3

Lundahl & Skärvad, 1999

4

Patel & Davidsson, 1991

5

Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2001

6

Lundahl & Skärvad, 1999

7

Ibid

8

Metod

en subjektiv forskning. Forskaren kan öka sin trovärdighet genom att redovisa sina syften och perspektiv kring verklighet och vald forskningsmetodik.9 Forskaren pendlar mellan att inta objektets och subjektets synvinkel genom att ställa sig själv som subjekt.10

2.2 Induktion, deduktion och abduktion

I huvudsak finns det två angreppssätt för att samla in data och utveckla kunskap, induktion och deduktion. En kombination av dessa två angreppssätt förekommer, denna kallas abduktion. Ansatserna är varianter på hur författaren av rapporten förhåller sig till teori och empiri.11

Ett induktivt förhållningssätt innebär att forskaren studerar forskningsobjektet utan att först ha förankrat undersökningen i en tidigare vedertagen teori. Utifrån den insamlade empirin formuleras en teori. Eftersom allting grundas på empiri utifrån specifika händelser finns en osäkerhet med förhållningssättet då den formulerade teorins generaliserbarhet är oklar.12

Då forskaren arbetar deduktivt utgår forskaren från allmänna principer och befintliga teorier och drar slutsatser om enskilda företeelser, det vill säga att forskaren följer bevisandets väg. Ur befintlig teori härleds hypoteser, vilka sedan prövas empiriskt i det aktuella fallet.13

Det finns ytterligare en ansats som kombinerar induktion och deduktion, denna ansats kallas abduktion och är vanlig vid fallstudier. Ett enskilt fall tolkas med hypotetiskt övergripande mönster. Tolkningens riktighet undersöks därefter genom nya iakttagelser. Empirin utvecklas och samtidigt förfinas även teorin när ytterligare förståelse har tillgodogjorts. Abduktionen utgår från empiriska fakta men utnyttjar ändå teoretiska kunskaper. Empirin kan kombineras med tidigare teori vilket fungerar som inspirationskälla och kan bidra till förståelse samt upptäckt av mönster. Varvning mellan teori och empiri, som båda omtolkas utifrån varandra, sker under forskningsprocessen. Detta leder till att abduktionen inte är ensidig såsom induktion och deduktion.14

2.3 Kvalitativ och kvantitativ metod

Beteckningarna kvalitativ och kvantitativ metod syftar på hur insamling, bearbetning och analys av insamlad information genomförs.15

9

Svenning, 1997

10

Patel & Davidsson, 1991

11

Alvesson & Sköldberg, 1994

12

Patel & Davidsson, 1991

13

Ibid

14

Alvesson & Sköldberg, 1994

15

Metod

Den kvalitativa forskningen utgår från att varje företeelse består av en unik kombination av egenskaper, därför kan den inte mätas eller vägas. Någon objektiv kunskap finns inte, kunskap kan samlas in och tolkas på olika sätt, vilket ger en subjektiv verklighet.16 Detta stämmer in på den hermeneutiska vetenskapliga utgångspunkten. Forskare som tillämpar kvalitativa tillvägagångssätt använder sig av verbala analysmetoder. Undersökningens studieobjekt är individer eller grupper av individer och deras omgivning. Syftet är att beskriva, analysera och förstå beteendet hos enskilda människor eller grupper med utgångspunkt från dem som studeras. Kännetecknet för kvalitativa undersökningar är att undersökaren försöker förstå hur människor upplever sig själva, sin tillvara och sin omgivning.17

Kvantitativa undersökningar går ut på att mäta och passar därför ihop med det positivistiska synsättet. Mätningarna används till att beskriva eller förklara en mer eller mindre objektiv verklighet som är skild från människan. Resultaten testas under objektiva omständigheter genom att ställa upp teorier eller antaganden. Målet är att hitta generella principer eller lagar som klarlägger omvärlden. Matematik och statistik är hjälpmedel till kvantitativ forskning för att mäta och kvantifiera. Den kvantitativa metoden bör kunna genomföras vid ett senare tillfälle och då ge liknande resultat.18

2.4 Primär- och sekundärdata

Som primärdata räknas data forskaren själv samlat in för de områden som är avsedda att undersökas. Informationen kan fås från enskilda människor eller grupper av människor, antingen genom direkta observationer eller genom frågeställningar inom intresseområdet. Dessa metoder kallas observationsmetoden respektive frågemetoden.

Sekundärdata består bland annat av befintlig statistik, tidigare gjorda undersökningar och dokument. Många undersökningar preciseras på ett sådant sätt att exakta definitioner, bortfall i datainsamlingen eller hur insamlad data är bearbetad inte klart kan avläsas. Brister kan leda till svårigheter att värdera kvaliteten och användbarheten hos sekundärdata eftersom materialet inte är anpassat för de frågeställningar som undersökningen berör.

2.5 Fallstudie

En fallstudie är en undersökning som endast infattar ett eller ett fåtal fall vilka studeras mer detaljerat. Med fall menas exempelvis en individ, en grupp eller en organisation.20 Fallstudier är att föredra vid undersökning av aktuella eller nutida skeenden eftersom de innefattar två tekniker, direkta observationer och systematiska

16

Andersen, 1994

17

Lundahl & Skärvad, 1999

18

Ibid

19

Lekvall & Wahlbin, 1979

20

Metod

intervjuer. Det är vanligt att tillämpa fallstudier när ett fenomen ska förstås på djupet och i sitt sammanhang. Dess unika styrka är förmågan att hantera många olika typer av empiriskt material såsom dokument, intervjuer och observationer.21 Ansatsen ger möjlighet att följa de studerade fallen över en längre period och att undersöka många företeelser. Vid en fallstudie är intresset riktat mot detaljerade och mångsidiga beskrivningar av det enskilda fallet. Forskningsfrågans formulering har betydelse och fallstudien lämpar sig när frågeställningen innehåller hur och varför. Det finns två olika aspekter på fallstudier; den ena går ut på att fallet ska kunna bidra till allmänna lagar, den andra ser fallet som ett unikt fenomen eller en engångsföreteelse. Fallstudier är vanligt förekommande vid kvalitativ forskning eftersom den bygger på både kvalitativ och kvantitativ datainsamling.22

2.6 Praktiskt tillvägagångssätt

För att få frågeställningar besvarade finns det olika sätt att samla information. Det finns olika tekniker, till exempel dokument, observationer, intervjuer och enkäter. Ingen teknik är generellt bättre än någon annan, valet av teknik påverkas av vad som ger bäst svar på den aktuella frågeställningen i förhållande till vilken tid och vilka medel som står till förfogande.23

2.6.1 Dokument24

Beteckningen dokument har traditionellt använts för sådan information som nedtecknats eller tryckts, exempel på dokument är hemsidor, årsrapporter, trycksaker och datafiler. Dokument är en informationskälla som räknas till sekundärdata och kan användas för att besvara olika frågeställningar kring individers upplevelser eller något skeende. Vid val av dokument är det viktigt att skilja på offentliga och inte offentliga dokument, all tillgodogjord information kan inte publiceras om dokumenten inte är offentliga. En avvägning ligger även i hur stor betydelse dokumentstudier ska få vid materialinsamlandet. Fördelningen kan göras utifrån problemställningen samt hur lång tid det finns till att samla och analysera materialet. Det är viktigt att inte negligera material som talar emot teorierna i uppsatsen annars kan en falsk bild skapas. Val av dokument bör ske så att frågeställningen bli belyst ur flera synvinklar.

2.6.2 Förklarande intervjuer25

En sorts intervju är den förklarande intervjun, vilken kännetecknas av att den ska generera kunskap om obekanta områden eller sådana områden det endast finns bristfällig information om. Den förklarande intervjun kan ligga till grund för både kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Till de förklarande intervjuerna räknas de personliga intervjuerna. Den förklarande intervjun kan utnyttjas i inledningsskedet

21

Merriam, 1994

22

Lundahl & Skärvad, 1999

23

Patel & Davidsson, 1991

24

Ibid

25

Metod

av undersökningen då problemställningen inte är fastställd. Den kan också fungera som en del av förståelseanalysen som kan användas för att skapa teorier, samt ligga till grund för fortsatta kvantitativa eller kvalitativa studier.

2.6.3 Standardiserade eller icke-standardiserade intervjuer26

Intervjuer med färdiga frågor kallas standardiserade. Det finns olika grader av standardisering. Vid hög grad av standardisering är såväl frågorna som ordningsföljden på frågorna bestämda på förhand. Denna intervjuform är lämplig när en speciell frågeställning ska utvärderas utifrån ett flertal respondenter. Icke-standardiserade intervjuer karaktäriseras av informella intervjuer vilka utgörs av samtal. Den intervjuade talar fritt och intervjuaren har möjlighet att ställa följdfrågor så att informationsbehovet täcks in. Den här formen är mer flexibel och situationsanpassad än den standardiserade. Vid en semistandardiserad intervju ställs förbestämda frågor men följdfrågor kan ställas fritt utifrån respondentens svar. Val av standardiserad eller icke-standardiserad intervju beror på hur data ska användas; den icke-standardiserade ger mer nyansrikedom och kvalitativa resultat, medan den standardiserade är enklare att kvantifiera.

2.6.4 Strukturerade eller fria intervjuer27

Vid en strukturerad intervju har respondenten på förhand bestämda svar att välja mellan. Intervjun är informationsinriktad och fokuserad. Intervjuer då den intervjuade själv har möjlighet att formulera sina svar kallas fria intervjuer. De fria intervjuerna är bredare och har till syfte att fånga både åsikter, tankar och värderingar, såväl som rena fakta. Vid kvalitativa undersökningar är de fria intervjuerna betydande. De strukturerade intervjuerna används vid både kvantitativa och kvalitativa undersökningar.

2.6.5 Observationer

Observationer räknas i vardagslivet till att vara det främsta medlet för att anskaffa information om omvärlden, men är också en vetenskaplig teknik för att samla fakta. Observationen måste vara systematiskt planerad och informationen bör registreras metodiskt. De kan användas för att komplettera information som har samlats in med andra tekniker och kan genomföras på olika sätt. Det kan i förväg bestämmas vilka beteenden och skeden som ska observeras, utifrån dem kan ett observationsschema arbetas fram. Detta kallas en strukturerad observation. Den strukturerade observationen förutsätter att problemet är så väl preciserat att det i huvudsak är givet vilka situationer och vilka beteenden som ska ingå i observationen. Den ostrukturerade observationen används ofta i kartläggande syfte för att så mycket information som möjligt kring ett visst problemområde ska kunna inhämtas.28 Det finns även principer däremellan, men strukturerade och ostrukturerade observationer kan ses som huvudlinjer. Deltagande observationer kallas ofta för fältarbete vilket

26

Lundahl & Skärvad, 1999

27

Ibid

28

Metod

innebär att forskaren tar sig till en plats, ett program eller en miljö där det som är av intresse observeras. Efter tillfälliga besök på fältet kommer en mer intensiv period av datainsamling. Om observationen varit lyckad eller ej beror på forskarens skicklighet. På grund av att det är människor som observeras måste observatören vara receptiv för att kunna uppfatta outsagd information. Observatören måste också hålla sig objektiv, annars finns det risk för att den insamlade informationen ger en felaktig bild av situationen.29

2.7 Trovärdighet

Att inhämta information om saker och ting är något som görs dagligen. All forskning syftar till att producera giltiga och hållbara resultat på ett godtagbart sätt. Datainsamling innebär någon form av mätning. Vid mätning uppstår frågor om mätningens relevans, det vill säga validitet, reliabilitet och objektivitet.

2.7.1 Validitet och reliabilitet

Validitet har att göra med huruvida mätmetoden verkligen mäter den egenskap som avses att bli mätt. Svårigheten med validitet är att det är omöjligt att med säkerhet bestämma om en mätmetod är valid eller inte.30 Det ska finnas en överensstämmelse mellan teoretiska och empiriska begrepp utan systematiska mätfel. Det bör även finnas en samstämmighet mellan vad forskningen utgår ifrån, vad som söks och vad som erhålls.31

Reliabilitet beskriver mätmetodens förmåga att motstå slumpinflytanden. Med hög reliabilitet menas att resultaten från en specifik mätning inte ska variera från gång till gång. Skulle resultaten förändras kraftigt mellan olika mätningar är reliabiliteten låg.32 En undersökning med god reliabilitet kännetecknas av att själva mätningen inte förändras beroende på vem som utför mätningen eller de omständigheter under vilka den sker. Om en undersökning har god reliabilitet blir inte mätningen påverkad av tillfälligheter, slumpen har liten inverkan.33

Det går inte bara att koncentrera sig på validitet och försumma reliabilitet, inte heller kan det enbart fokuseras på reliabilitet och negligera validitet. Patel & Davidsson har formulerat följande tre regler:34

• Hög reliabilitet är ingen garanti för hög validitet. • Låg reliabilitet ger låg validitet.

• Fullständig reliabilitet är en förutsättning för fullständig validitet.

29

Merriam, 1994

30

Lekvall & Wahlbin, 1979

31

Lundahl & Skärvad, 1999

32

Lekvall & Wahlbin, 1979

33

Lundahl & Skärvad, 1999

34

Metod

En förutsättning för validitet är reliabilitet. Skulle ett mätinstrument användas slarvigt eller felaktigt resultatet värdelöst. För att öka reliabiliteten kan hjälp tas från olika standardiseringsförfarande för att säkerställa att mätningen genomförs på ett så identiskt sätt som möjligt. Slumpen får aldrig inverka på mätningarna.35

2.7.2 Objektivitet36

Forskaren bör vara medveten om hur perspektivval och värderingar styr problemformulering, angreppsmetod och slutsatsdragande. En strävan efter att ärligt återge perspektivval och värderingar ska genomsyra planering och genomförande av utredningsprocessen.

Enligt Lundahl & Skärvad finns det tre huvudståndpunkter beträffande objektivitet: • Fullständig objektivitet är möjlig och bör eftersträvas.

• Fullständig objektivitet är inte möjlig, men största möjliga saklighet bör eftersträvas. Saklighet innebär bland annat att utredaren bör redovisa sina antaganden och perspektiv öppet och tydligt.

• Medveten subjektivitet är försvarbart i samhällsvetenskapliga sammanhang eftersom det enligt detta synsätt är omöjligt att skilja mellan det subjektiva och det objektiva.

Den andra ståndpunkten är den som dominerar i forskningsvärlden. Objektivitet och saklighet kan uppnås genom att sambandet mellan perspektiv, metod och resultat redovisas. Antagande och utgångspunkter som styrt undersökningen måste också klargöras.

För Lundahl & Skärvad innebär objektivitet: • Skilj på fakta och värderingar • Opartiskhet

• Förutsättningslöshet • Mångsidighet • Fullständighet • Intersubjektivitet

För att bedriva objektiv forskning är det viktigt att ta alla ovanstående aspekter i beaktande. Forskaren bör också förklara hur perspektiven uppmärksammats, så att en utomstående betraktare kan följa resonemanget och själv bilda sig en uppfattning om forskningen varit objektiv eller inte.

35

Lundahl & Skärvad, 1999

36

Metod

2.8 Metodiska tillämpningar i uppsatsen

Vi ser svårigheter i att inta ett strikt positivistiskt eller hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt. Vår syn på verkligheten är präglad av vår egen förförståelse och våra värderingar. Trots detta färgas inte arbetet helt av våra egna uppfattningar och fördomar. Positivismen och hermeneutiken är två ytterligheter och vi har för avsikt att ligga någonstans däremellan. Vår ambition är att återge en så korrekt bild som möjligt av objektet för våra studier. Vid sammanställning av numerisk data har ett positivistiskt förhållningssätt tillämpats. Vi har använt oss av kvantitativa undersökningar, vilka har gjorts i form av nyckeltalsstudier vid undersökning av dokument. Analyserna som har kommit till stånd utifrån kvantitativ data ligger till grund för våra slutsatser. Det hermeneutiska synsättet har använts då vi försökt skapa oss en helhetsbild av uppdraget, eftersom hermeneutikens huvudsyfte är att tolka och förstå. Den kvalitativa metoden används främst i form av intervjuer för att belysa situationen på företaget utifrån alla parters synvinklar. Detta gör vi genom att samla in information från de olika parterna för att sedan tolka den insamlade kunskapen. Tolkningarna har gjorts kvalitativt.

2.8.1 Ansats och ambitionsnivå

Figur 2.1 Beskrivning av vår ansats och ambitionsnivå. Explorativ kartläggning Deskriptiv beskrivande Förklarande orsak/verkan Prediktiv förutsägelse Normativ teoribildande Förändring Utvärdering

E

M

P

I

R

I

T

E

O

R

I

ANALYS

KUNSKAP

E

M

P

I

R

I

T

E

O

R

I

ANALYS

KUNSKAP

Metod

Det är svårt att ha en helt induktiv eller deduktiv ansats. Det induktiva förhållningssättet kan vara olämpligt att använda eftersom det är problematiskt att samla in data förutsättningslöst utan att det bestäms av förhandsuppfattningar. Vid utgångspunkt från teorier, som i den deduktiva ansatsen, är risken att problem som stämmer in på teorierna eftersöks och helhetsbilden går förlorad.

Utifrån våra förkunskaper om ämnet påbörjade vi teoriinsamlandet. De tillgodogjorda teorierna gav oss infallsvinklar på vilka empiriska studier som skulle utföras. Dessa i sin tur genererade uppslag till ytterligare teori som ledde till förutsägelser och hypoteser. Vi varvar teoriinsamling med empiriska analyser. Vårt arbetssätt präglas av abduktiv karaktär, eftersom detta passar bäst in på vår utformning av arbetet. Ju mer teorier och empiri som tillgodogörs desto högre upp på ambitionsstegen hamnar vi. Vi analyserar kontinuerligt insamlad kunskap, vilket slutligen resulterar i en färdig uppsats. Vår målsättning är att komma upp till den prediktiva nivån. Vi vill med vårt examensarbete kunna förutsäga vilka förändringar Presona ska vidta för att förbättringar ska ske. Vår ansats och arbetsgång åskådliggörs i figur 2.1.

2.8.2 Datainsamling

Fallstudier erbjuder möjlighet att gå in på djupet och se hur olika delar samverkar. Vi har valt att använda oss av denna metod för att få en helhetsbild, både av vår uppdragsgivare och av dess underleverantörer. Presona utgör för oss ett fall där vi studerar företagets logistiska problem i allmänhet. Underleverantörerna är fall där relationen och kommunikationen med Presona studeras i synnerhet. Vi har studerat fallen med utgångspunkt från både Presonas och deras underleverantörers intresseområden, vilket ger en helhetssyn. Leverantörerna har valts utifrån tillgänglighetssynpunkt och betydelse, där vi etablerat sådana kontakter att vi kan komma tillbaka för att komplettera våra uppgifter och gå djupare in på intressanta frågeställningar. Denna metod har vi även tillämpat internt på Presona. Semistandardiserade intervjuer har använts för att göra oss bekanta med Presonas verksamhet.

Examensarbetet inleddes med studier av sekundärdata, såsom Internet och litteratur, för att stärka våra grundläggande kunskaper om ämnet och företaget. Sekundärdata har även använts vid analys av nyckeltal. Primärdata i form av intervjuer och observationer har använts i ett senare skede för att erhålla djupare kunskaper om Presona. Emellertid är det svårt att till hundra procent definiera gränsen mellan primär- och sekundärdata. Till exempel kan intervjuer upplevas som primärdata även om respondenten kan ha fått informationen i andrahand, vilket då skulle innebära att insamlad data skulle räknas som sekundärdata.

För att utöka våra kunskaper om Presona använde vi oss av förklarande intervjuer. Vi förberedde inga frågor utan lät den intervjuade fritt berätta om sina arbetsuppgifter, så kallade semistandardiserad intervju. Vi ansåg att detta var det bästa sättet då vi menade att vi inte hade tillräckligt med kunskap för att kunna ställa specifika frågor. Områdena som vi velat bli bekanta med är rollerna avdelningarna har i

Metod

organisationen, hur de samverkar med varandra och vilka uppgifter de har. Intervjuerna var fria vilket innebar att vi ej hade färdiga svar på frågorna. Intervjuerna tog sig form av samtal där följdfrågor ställdes på ett naturligt sätt. Utifrån de förklarande intervjuerna har ytterligare frågor väckts, därför har vi följt upp med ytterligare samtal som även de hade formen av semistandardiserade, fria intervjuer. Vi valde i utgångsläget att intervjua de personer som hade en övergripande blick inom respektive avdelning på företaget. Följdintervjuerna koncentrerades till de avdelningar som besatt den kompetens vilken vi ansåg vara signifikant för vår undersökning.

Intervjuerna med leverantörerna var standardiserade och fria. Vi skickade i förväg ut ett frågeformulär, bilaga 1, så att företagen hade möjlighet att förbereda sig och vid behov tillfråga personer med olika kompetenser. Därefter genomförde vi intervjuerna antingen hos företaget eller via högtalartelefon. Följdfrågor, bilaga 2, skickades ut då en fördjupning behövdes. Tillvägagångssättet var samma som vid första intervjun. Vi har via e-mail intervjuat en konsult från Info Struct AB som säljer Presonas affärssystem Hybron. Vi tog initiativen till intervjuerna då vi ville verifiera att våra förslag skulle vara genomförbara. Vi har inte gått in på djupet hur de tekniska lösningarna skulle se ut.

För att få feedback på våra tankar och idéer ordnade vi ett möte på Presona där vi presenterade våra förslag för representanter från de berörda avdelningarna. Diskussionsmötet fortlöpte väl och vi mottog användbar kritik. Mötet resulterade även i att en betydelsefull diskussion kom igång avdelningsrepresentanterna sinsemellan.

2.8.3 Trovärdighet

Det är svårt att säkerställa hög validitet. Vi vill ge en så korrekt bild av Presona som möjligt genom att intervjua personer på företaget. I egenskap av anställda har intervjupersonerna tagit del av företagskulturen och därmed utgör de en del av företaget. Därför kan deras perspektiv ifrågasättas, bilden de ger av företaget präglas av den funktion de har på Presona. Denna problematik har vi försökt undvika genom att fråga olika personer med skiftande ansvarsområden. Svaren har vi tolkat utifrån de roller som respondenterna har. Intervjun som metodform kan göra att respondenterna i viss utsträckning kan känna sig tvingade att svara på ett sätt som personerna i fråga tror att vi vill höra, vilket kan försämra validiteten. Validiteten vad gäller leverantörerna bör ifrågasättas då de har incitament att sätta sig själv i bättre dager, därför beaktar vi att uppgifter från leverantörerna kan vara missvisande. Den intervjuade kan vilja skapa förändring eller skydda sig mot förändring.

Vi vill, i våra mätningar, förhindra slumpinflytande i form av variationer så att vi uppnår god reliabilitet. Genom att utföra följdintervjuer samt att intervjua ett flertal personer inom företaget motverkar vi att tillfälligheter, såsom stress och trötthet, får betydelse. Intervjuerna har ägt rum i respondenternas arbetsmiljö vilket kan bidra till

Metod

att respondenterna känner sig bekväm med situationen. Uppgifterna från olika intervjuer jämförs med varandra för att vi skulle kunna avgöra vad som är tillförlitligt. Vid användning av icke-strukturerade och fria intervjuer har vi försökt att inte påverka respondenterna att svara på ett visst sätt, vilket leder till en ökad reliabilitet.

Att hålla sig helt objektiv är omöjligt och det är heller inte vår avsikt. Vi är medvetna om att det finns osäkerheter i informationsanskaffande och är öppet kritiska till våra källor. Likaså eftersträvas saklighet, och vi redovisar våra tillvägagångssätt, antaganden och perspektiv, därför är det upp till läsaren att avgöra hur trovärdig uppsatsen är. Vid analys av intervjumaterial skiljer vi medvetet på fakta och värderingar i så stor utsträckning som möjligt. Som utomstående betraktare kan vi förhålla oss opartiska i relation till de anställda på företaget. Trots detta är vi färgade av våra uppdragsgivare och deras syn på situationen, vi kan därför inte studera problemen totalt förutsättningslöst. Eftersom vi har detta i åtanke, samt vetskap om att vi bär med oss förkunskaper som präglar vårt tänkande, kan vi medvetet arbeta för en mångsidighet i beaktandet av frågeställningarna. Det finns en svaghet i att endast intervjua de personer med övergripande blick då de har resultatansvar. På avdelningar som är angelägna för vårt ämnesområde, har vi därför valt att intervjua en större urvalsgrupp för att få en fullständig bild.

För att erhålla högre trovärdighet valde vi att vara två vid intervjutillfällena för att så mycket information som möjligt skulle uppfattas. Vi har båda fört noggranna anteckningar under intervjuerna, vilka renskrevs direkt efter intervjutillfället, för att inte gå miste om nyanser och subtila signaler som fångats upp. Resultaten nedtecknades individuellt för att sedan sammanställas. Vid olika uppfattning eller vid oklarheter gick vi tillbaka till respondenten för ytterligare information. Då information tas från dokument finns en risk för misstolkningar och felkällor eftersom ursprungets tillförlitlighet inte kan kontrolleras. Information som är tagen utifrån dokument har vi verifierat med hjälp av anställda på Presona.

En begränsning finns i att endast tre leverantörer har valts ut som pilotfall. Dessa leverantörer är typiska för Presona, men en total generalisering på ett hundratal leverantörer är vanskligt. Detta är heller inte syftet med uppsatsen. Det är ofrånkomligt att undvika att uppsatsen i viss mån blir färgad av de tre pilotleverantörerna.

Vid framtagning av diagram har data från år 2004 använts för att ge en fullständig bild över ett helt kalenderår. Siffrorna kan vara något missvisande eftersom förändringar under år 2005 ej fångats upp. Detta påverkar dock inte oss nämnvärt eftersom vi vill ta fram generella siffror för Presonas affärsverksamhet, några större förändringar mellan år 2004 och år 2005 har inte inträffat37. En av våra pilotleverantörer har fått en ökad roll under år 2005, vilket inte tas upp i statistiken från år 2004.

37

Metod

Under uppsatsen utformning har vi använt oss av sekretessbelagda dokument. Arbetet med uppsatsen har inte begränsats däremot blir det svårare för utomstående att kontrollera alla källor. Detta är en svaghet som kan påverka uppsatsens trovärdighet, vi har trots det valt att presentera resultaten grundade på uppgifterna eftersom värdena är intressant för uppsatsen.

Vi är medvetna om att trovärdigheten kan ifrågasättas med avseende på att en del litteratur kan tyckas vara föråldrad. Den äldre litteraturen vi valt berör sådana områden där vi inte sett någon banbrytande utveckling. Inom områden där utvecklingen varit mer påtaglig har aktuell litteratur anskaffats.

Teori

3 T

Teorikapitlet behandlar väsentliga teorier utifrån problembeskrivningen. Teorierna och problembeskrivningen ligger till grund för projektets empiriinsamling, analys- och slutsatsutformning. Kapitlet har vuxit fram efterhand som empiri har tillgodogjorts. Insikter om vilka teorier som varit lämpliga har successivt tydliggjorts. Teorierna berör områden inom logistik och produktionsekonomi. Inledningsvis beskrivs försörjningskedjan, processynsättet och en förklaring till processkartläggning presenteras. Därefter introduceras det resurssnåla tänkandet med begrepp såsom Just In Time och Pareto-diagram. Kapitlet fortsätter med en beskrivning av inköp och lagerstyrning, för att slutligen behandla teorier som berör kvalitet.

Näringslivet står inför ständiga utmaningar, verksamheter måste anpassas och effektiviseras. Utmaningarna kan bero på olika faktorer som exempelvis en hårdare konkurrens på en allt mer global marknad, att konkurrenterna erbjuder nya produkter eller tjänster, att det är svårt att rekrytera personal till verksamheten eller att nya företag eller företagskombinationer dyker upp på marknaden. För att vara framgångsrik på marknaden krävs det att organisationer ständigt förändras och utvecklas.

3.1 Försörjningskedjan

En integrerad försörjningskedja beskrivs generellt som företag vilka jobbar nära tillsammans, från råmaterial till slutkund. Försörjningskedjan inkluderar allt från transporter och lagerlokaler till återförsäljare och kunder. Den innehåller alla processer som behövs för att uppnå kundtillfredsställelse. Kunden ska vara en integrerad del av försörjningskedjan. En försörjningskedja ska vara dynamisk och involvera ett konstant flöde av information, produkter och tillgångar mellan olika nivåer i båda riktningar. Termen försörjningskedjan innefattar även att en aktör är involverad i varje del. I verkligheten tar tillverkarna emot material från flera underleverantörer och försörjer flera distributörer, vilket kan beskrivas som ett nätverk. En typisk försörjningskedja innefattar en variation av steg. Enligt Chopra och Meindl består försörjningskedjan av följande steg:38

• Kunder • Återförsäljare • Distributörer • Tillverkare • Råmaterialleverantörer 38

Teori

Företag letar ständigt efter nya utmaningar och rör sig mot nya konstellationer av nära koordinerade och samverkande nätverk, vilka konkurrerar mot andra nätverk. Fokus ligger på ledningen vilken engagerar andra firmor som partners i ledande relationer för att genomföra de nödvändiga aktiviteterna för att nå upp till uppställda mål. Denna åtgärd är inte bara nödvändig för att växa utan även för att kunna hålla sig kvar på marknaden och möta konkurrenter. Inget företag kan ensamt möta marknadens krav med hårdnande konkurrensen och snabbt föränderlig teknologi.39

3.2 Processer

Ett sätt att basera verksamheten på är att tänka processorienterat. Organisationer och verksamheter kan ses som processer där målen är att producera produkter eller tjänster som skall tillfredställa kunderna.40 För att kunna förändra organisationen och dess omvärld bör förståelse och acceptans för förändringen skapas. De begrepp som är viktiga att arbeta med och ta i beaktande vid ett processorienterat synsätt är helhetssyn, kundfokus, medarbetarfokus, strategi, flexibilitet, effektivitet, mätning och tid.41

3.2.1 Processynsätt

Ett holistiskt synsätt är väsentligt vid processtänkandet. Det är viktigt att ha en helhetssyn över alla aktiviteter, i hela försörjningskedjan, eftersom en översiktlig bild minskar risken för suboptimering. Suboptimering kan bli en följd om arbetet effektiviseras och optimeras i de enskilda funktionerna, som är en fara vid traditionellt funktionstänkande.42

Genom att sätta kunden i centrum och arbeta tillsammans, finns det förutsättningar för att leverantören och kunden gemensamt ska komma fram till vilken som är den bästa lösningen för en välfungerande process genom hela försörjningskedjan. För att uppnå lojalitet och en win-win situation är det viktigt att kunden ses som en partner. När arbete med kunden utförs är det mer sannolikt att kundens behov och problem sätts i centrum snarare än leverantörens produktkunnande och tjänsteutbud. En process bör börja med kundens behov och sluta med en tillfredsställd kund.43 För att mäta och uppnå kundvärde finns det två kompletterande ansatser som kan användas. Den första ansatsen försöker identifiera det värdet som kunden får ut av företagets service och produkter. Den andra ansatsen mäter värdet som kunden bidrar med till organisationen, detta kan användas till grund för exempelvis marknadskampanjer.44 Processer kan brytas ner i mindre delprocesser, men även ses som en del i större processer, vilket innebär att det finns olika detaljnivåer på processerna. Antalet

39

Schary & Skjøtt-Larsen, 2001

40

Bergman & Klefsjö, 1991

41

Ljungberg & Larsson, 2001

42 Ibid 43 Ibid 44 Evans, 2002

Teori

nivåer hos en organisation beror på storlek och syfte med kartläggningen. Ljungberg och Larsson definierar processen med fem nyckelord, vilka är relaterade till processens grundläggande karaktäristik och kan betecknas som processens komponenter, se figur 3.1.45

• Objekt in: Det som startar processen. Utan ett objekt in kan processen/delprocessen/aktiviteten inte påbörjas.

• Aktivitet: Den verksamhet som förädlar objekt in eller annan input. • Resurser: Vad som behövs för att aktiviteten ska kunna utföras. • Information: Det som stödjer eller styr processen.

• Objekt ut: Transformationens resultat och objekt in för nästa aktivitet i processen.

Figur 3.1 Processens komponenter.46

3.2.2 Kundfokus

Ett företag säljer inte en produkt, utan en lösning på kundens problem. Med detta menas att en kunds behov kan förklaras som avsaknad av något. Kunden söker en produkt som kan täcka behovet och letar efter ett företags produkt eller tjänst vilken kan eliminera kundens saknad. Kundbehovet kan bestå både av en fysisk vara och av en tjänst. Det är inte bara kvaliteten på varan som har betydelse, även tjänstekvaliteten är viktig.47

Kundtillfredsställelse kan sägas vara ett mått på hur kunden upplever tjänstekvalitet. Att erhålla ett objektivt mått på kundtillfredsställelse är svårt. Genom att betrakta förmågan att tillfredställa behov och förväntningar hos en kund mäts kvaliteten hos en produkt eller en tjänst. Vid fokusering på att tillfredställa kunden är det lättare att

45

Ljungberg & Larsson, 2001

46 Ibid 47 Ibid Aktivitet Resurser Objekt ut Objekt in Information Aktivitet Resurser Objekt ut Objekt in Information

Teori

uppmärksamma förändringar i behoven. Kundleverantörsrelationen måste hållas aktiv då ständiga förbättringar och stark konkurrens fortgår. Hur kundtillfredsställelse uppnås är ett viktigt konkurrensmedel som bör hållas dolt för konkurrenterna. En förbättrad kvalitet kan enligt Bergman och Klefsjö påverka lönsamheten på många sätt. Den ger bland annat

• en bättre position på marknaden • kortare ledtider

• förutsättningar för kapitalrationaliseringar • minskade kassations- och omarbetningskostnader • högre produktivitet.48

När den fysiska varan eller tjänsten levererats, är det viktigt att inte släppa kunden utan att erbjuda service och ytterligare hjälp. Att erbjuda service förstärker organisationens goodwill och ökar chanserna att få en nöjd och återkommande kund.49

3.2.3 Helhetssynsätt50

Helheten utgör en viktig roll och det är därför viktigt att ta tillvara på den enskilde medarbetarens fulla kompetens, kreativitet och initiativförmåga. Medarbetaren bör ges möjlighet till förståelse för det totala sammanhanget, så att organisations mål blir tydliga. Förståelse för helheten kan ge ökat engagemang för rådande organisationsform samt bidrar till att suboptimering undviks. Strategier är något de flesta företag har, även om de inte alltid är uttalade. Genom att bryta ner strategin i operationella mål och handlingsplaner för verksamhetens olika processer och organisatoriska enheter, blir det enklare att följa en gemensam strategi och uppnå övergripande mål. Det är väsentligt att organisationen är flexibel och snabbt anpassas till nya förutsättningar och krav, detta ska ske till en rimlig kostnad utan extraresurser.

För att kunna avgöra om en process är effektiv, är det nödvändigt att känna till resursåtgången. Resurser kan ses som ekonomiska kostnader i form av tid, personal och system. Om en process är effektiv utförs inte aktiviteterna flera gånger, aktiviteterna ska skapa värde för kunden samt komma i rätt ordning. Utbyte av information eller kommunikation mellan hierarkiska avdelningar i en organisation kan leda till tidskrävande aktiviteter. Dessutom finns risk för att information förvanskas då den passerar flera led. När reaktionen på informationen går samma väg tillbaka uppstår ytterligare osäkerhet. Begreppet tid innefattar ett antal olika aspekter, till exempel snabbhet, rättfärdighet och ledtid. Betydelsen av ledtiden är stor.

48

Bergman & Klefsjö, 1991

49

Ibid

50

Teori

3.2.4 Identifiering och kartläggning av processer

För att kunna styra och utveckla verksamhetens processer, bör processerna definieras. En förutsättning för ett framgångsrikt utvecklingsarbete är att ett stort antal personer i organisationen väl känner till och förstår processen. Det finns tre olika processtyper att identifiera enligt Ljungberg och Larsson:51

• Huvudprocesser • Stödprocesser • Ledningsprocesser

Huvudprocesserna beskriver syftet med verksamheten på en hög generaliseringsnivå, det vill säga processerna är övergripande. Genom att studera dessa skapas en översiktlig bild av verksamheten och förståelse för de viktigaste delarna erhålls. För att organisationen som helhet ska fungera bra behövs stödprocesser. Stödprocesserna ska inte betecknas som kritiska för företagets framgång. Ledningsprocesser är de processer som behövs för att styra och koordinera verksamheten. Enligt Ljungberg och Larsson är:52

”En process är ett repetitivt använt nätverk av i ordningen länkade aktiviteter som

använder information och resurser för att transformera ”objekt in” till ”objekt ut”, från identifiering till tillfredställelse av kundens behov.”

Enligt Hammer finns det fyra grundregler för ett företag:53 • Ett företags uppgift är att skapa värde för sina kunder. • Det är företagets processer som skapar värde för dess kunder. • Framgång i näringslivet kräver effektiva processer.

• Särklassiga processresultat erhålls när man har en särklassig process, rätt personer som utför den och rätt miljö för dem att arbeta i.

Processkartläggning visar på ett enkelt och överskådligt sätt hur personer och aktiviteter är relaterade till varandra och hur de samverkar för att skapa värde för kunden. Kunden ingår naturligt i beskrivningen av verksamheten. För att förmedla processernas utseende ritas kartor över dem.54

Vid identifiering av processer ligger utgångspunkten i de produkter eller objekt som skapas i en organisation.55 Produkten kan vara allt från interna dokument till externa kundleveranser. En specifik produkt kan utgöra slutpunkten för en viss process. Efterhand växer bilden av ett antal processers respektive syften fram, vilka är

51

Ljungberg & Larsson, 2001

52

Ibid

53

Hammer, 1996

54

Ljungberg & Larsson, 2001

55

Teori

bestämda av objekt in och objekt ut. Kartläggningen tar fram sambanden mellan aktiviteterna i de olika avdelningarna. När processerna blir synliga är det lättare för varje enskild anställd att se hur det egna arbetet passar in i helheten. Kartan kan även bidra till tankemässig hjälp för de som arbetar i processen.56

Enligt Hammer och Champy påverkar processutveckling varje del av processen. Arbetsmomenten utvecklas från att vara snäva och specialiserade till att bli flerdimensionella. En översikt om vad som händer kan förklaras i följande punkter:57

• Arbetsenheterna förändras: Från funktionsavdelningar till processteam. • Arbetsuppgifterna förändras: Från enkla sysslor till flerdimensionella. • De anställdas roller förändras: Från styrning till eget ansvar.

• Arbetsförberedelserna förändras: Från färdighetsträning till utbildning. • Synen på utvärdering och lön förändras: Från aktivitet till resultat. • Avancemangskriterierna förändras: Från prestation till kompetens. • Värderingarna förändras: Från beskyddande till produktiva. • Cheferna förändras: Från arbetsledare till coacher.

• Organisationsstrukturerna förändras: Från hierarkiska till platta.

Arbetsuppgifterna förändras i grunden, liksom de roller som behövs för att utföra dem. De anställdas relationer till cheferna ändras, liksom deras karriärvägar. Utvärderings- och belöningssystemen, chefernas och ledningens roller samt de anställdas sätt att tänka blir annorlunda.58

3.3 Resurssnålt tänkande

Begreppet Lean Production eller Lean Manufacturing kallas resurssnål produktion på svenska. Det är inte bara produktionen som innefattas av det resurssnåla tänkandet, hela företaget berörs. Med resurssnålt synsätt menas att förluster ska elimineras, flöden ska vara smidiga och fel ska reduceras.59

Resurssnålt tänkande går ut på att allt som inte är värdeskapande minimeras. De enda aktiviteterna som ska finnas kvar är de som tillför värde till produkten, sådant som kunden är villig att betala för. Det finns sju sorters slöseri:60

• Lagerhållningsslöseri • Överproduktionsslöseri • Processlöseri • Produktfelsslöseri • Väntetidsslöseri 56

Ljungberg & Larsson, 2001

57

Hammer & Champy, 1993

58 Ibid 59 Ståhl, 2000 60 www.ifm.eng.cam.ac.uk

Teori • Rörelseslöseri

• Transportslöseri

Produceras ett större antal varor än efterfrågat blir lagerhållningskostnader onödigt höga. Större kvantiteter av varor måste lagerhållas och dessutom ökar tiden för lagerhållning. Överproduktion leder även till att risken för inkurans växer. Istället bör produktionen vara tillräckligt flexibel med korta omställningar. Då produktionen enkelt kan ställas om från produktionen av en artikel till en annan, kan rätt mängd efterfrågade varor tillverkas precis när de önskas. Varorna ska även produceras med rätt kvalitet för att undvika produktfelsslöseri. En flexibel produktion med enkla flöden minimerar väntetiden. Att minimera väntetider mellan olika operationer är önskvärt eftersom den är en form av slöseri. Flödena bör vara enkla för att undvika rörelseslöseri. Hänsyn bör tas till både interna och externa transporter, onödiga transporter utgör slöseri.61

Företaget bör minska behovet av särskilda inspektioner eftersom dessa inte är värdeadderande och därmed är de onödiga. Det är bättre att kunna lita på att operationerna görs rätt än att behöva kontrollera och rätta till dem. Detta kan uppnås genom att låta maskinoperatörerna själva ansvara för processerna, eftersom det är operatörerna som känner processerna bäst och bör därför ha ansvaret för att vidta åtgärder om så behövs. Om kvalitetskontrollen sker vid varje steg under produktionens gång resulterar det i en slutprodukt utan brister. Genom att utföra arbetet rätt från början behövs inga extra resurser till granskning eller omarbetning. En process där kontrollerna sker naturligt som en del av arbetet borgar för att minimera felen. Likaså är det bättre att försäkra sig om att maskiner och utrustning fungerar, genom att kontinuerligt underhålla förebyggande, än att råka ut för oplanerade stillestånd.62

Stora lager är slöseri på grund av höga lagerhållningskostnader och risk för att lagret blir föråldrat, dessutom döljer lagret problem. Höjda lagernivåer är oftast ett symptom på något problem, till exempel produktions- eller leveransproblem. Genom en flexibel och säker produktion samt genom att försäkra sig om täta leveranser som är punktliga och utan brister, kan lagernivån sänkas. Det gäller att minska alla aktiviteter som inte förhöjer produktens kvalitet, minskar ledtiderna eller förbättrar kundservicen. Att eliminera slöseriet innebär en ständigt pågående kamp för att öka företagets effektivitet. Det krävs att ansträngningarna genomsyrar hela företaget och att personalen till fullo engageras och förstår konceptet.63

Det finns olika tekniker, metoder och filosofier som kopplas samman med det resurssnåla synsättet för att bidra till åskådliggörning och implementering.64 Nedan nämns de mest relevanta för vårat examensarbete.

61 O’Grady, 1990 62 Ibid 63 Ibid 64 Ståhl, 2000