ÖREBRO UNIVERSITET
Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Svenska språket
Svenska, Självständigt arbete, avancerad nivå, inriktning f-3, 15 högskolepoäng VT 2020
Hållbar utveckling i två barnböcker
En tematisk barnlitteraturanalys av Frallan räddar världen och Den smutsiga kuppenEmelie Albrektsson
Sammanfattning
Emelie Albrektsson: Hållbar utveckling i barnböcker: En tematisk barnlitteraturanalys av Frallan räddar världen och Den smutsiga kuppen. Svenska, självständigt arbete, avancerad nivå, inriktning f-3, 15 högskolepoäng. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
I uppsatsen analyseras hur temat hållbar utveckling gestaltas i två nutida barnböcker; Frallan räddar världen av Sara Ohlsson och Lisen Adbåge (2018) samt Den smutsiga kuppen av Maria Frensborg och Ingrid Flygare (2013). Uppsatsen berör barnlitteratur som en del av svenskundervisningen i skolans årskurs f-3 och hur värdegrundsarbete kan integreras. Syftet med analysen är att undersöka böckerna utifrån tema hållbar utveckling. Även synliggöra hur barnlitteratur kan användas i undervisning för hållbar utveckling. Undersökningen utgår ifrån definitionen av tema och analyserar text och bild. Analysen visar hur temat representerar hållbar utveckling genom den miljömässiga, ekonomiska och sociala dimensionen. Även barnens roll som ansvarstagande och kompetenta synliggörs. Den undersökta litteraturen kan användas för att öka förståelsen för de tre dimensionerna inom hållbar utveckling.
Barnlitteratur kan användas i undervisning för att engagera elever och konkritisera
verkligheten. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig innehållet i en bok, och skapa ett personligt förhållningssätt berörs även lärarens roll. Det framhålls också att det finns ett behov av att komplettera detta material utifrån normer, värden och värderingar som finns representerade i böckerna.
Nyckelord: litteraturanalys, textanalys, bildanalys, barnlitteratur, hållbar utveckling, miljö, undervisning
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
1.2 Disposition ... 2
2. Barnlitteratur i undervisning för hållbar utveckling – en bakgrund ... 3
2.1 Barnlitteratur i undervisning ... 3
2.2 Vad betyder ”hållbar utveckling”? ... 5
2.3 Barn och klimat ... 7
3. Metod ... 8
3.1 Litterärt tema ... 8
3.2 Bild- och textanalys ... 9
4. Tidigare forskning ... 10
4.1 Informationssökning ... 10
4.2 Ekokritiska litteraturanalyser ... 11
5. Primärlitteratur ... 12
5.1 Författare och illustratörer ... 13
5.1.1 Sara Ohlsson och Lisen Adbåge ... 13
5.1.2 Maria Frensborg och Ingrid Flygare ... 14
5.2 Presentation av primärlitteraturen ... 14
5.2.1 Frallan räddar världen ... 14
5.2.2 Den smutsiga kuppen ... 14
6. Analys ... 15
6.1 Frallan räddar världen ... 15
6.1.1 Hållbar utveckling ... 16
6.1.2 Barnets roll ... 21
6.2 Den smutsiga kuppen ... 24
6.2.2 Barnets roll ... 30 6.3 Komparativ sammanställning ... 33 7. Didaktisk diskussion ... 34 8. Avslutande reflektion ... 39 Referenser ... 41 Tryckta källor ... 41 Otryckta källor ... 42 Bilagor ... 45 1. Sökschema ... 45 2. Urval av primärlitteratur ... 46
1
1. Inledning
Greta Thunberg är en stor förebild för mig och för andra, vuxna och barn i vår nutid, hon har gjort sig känd världen över genom att skolstrejka på fredagar. Med stort engagemang offrar hon sina skoldagar för att försöka påverka maktfulla ledare att ta mer förnuftiga beslut för en hållbar framtid. Hon berättar för SVT Nyheter att hon vill sprida medvetenhet och sitt budskap kring de klimatförändringar som sker på vår jord innan det är för sent (Larsson 2019). I samhället tycks en norm finnas som innebär att barn och unga förväntas ansvara för framtiden, det hävdar Malin Ideland och Claes Malmberg (2015, s. 173) i sin artikel, ”Governing ‘eco-certified children’ through pastoral power: critical perspectives on education for sustainable development”.De menar att en viss norm förekommer, som i sin tur har betydande konsekvenser, då den bidrar till, att få barn att känna sig otillräckliga inför klimathotet.
Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. (Skolverket 2019, s. 8)
Citatet är Skolverkets beskrivning av skolans värdegrund. Värdegrundsuppdraget ska genomsyra all undervisning. Detta kan förstås som det fostrande uppdrag skolan bidrar med för att eleverna ska bli demokratiska och empatiska medborgare (Skolverket 2019, s. 5). Idag är det vanligt att framhålla litteraturens betydelse för att utveckla ett
demokratiskt tänkande för att bli en fungerande samhällsmedborgare. Det gäller all typ av textkonsumtion, såväl skönlitteratur som informationstexter (Kåreland 2015, s. 197). För att elever ska kunna tillgodogöra sig litteratur och text behöver svensklärare ha god kännedom om litteratur och elevers förmåga att förstå texter(s. 196).
I skolan ska ämnet svenska syfta till att elever får möjlighet att möta olika texter som ger dem förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och förståelse för omvärlden. I det centrala innehållet för årskurs 1-3 beskrivs också att eleverna ska få möta olika berättande texter och människors upplevelser och erfarenheter i texterna. Undervisningen i svenska ska också leda till att eleverna får förutsättningar att utveckla deras förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och text för olika syften (Skolverket 2019, s. 257-260). Utifrån skolans uppdrag och den rådande klimatsituationen, i vårt samhälle och världen, kommer jag att i den här uppsatsen undersöka två litterära verk för barn med tema hållbar utveckling.
2
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet är att undersöka hur hållbar utveckling gestaltas i två böcker avsedda för åldrarna 6-9 år, och jämföra dem. Undersökningen syftar även till att få perspektiv på hur
barnlitteratur kan användas i undervisningen i samband med utbildning för hållbar utveckling. De frågor jag ställer och avser att besvara är följaktligen:
På vilka sätt gestaltas hållbar utveckling i den valda litteraturen?
Hur kan barnlitteratur användas i undervisning för hållbar utveckling?
1.2 Disposition
Här presenterar jag uppsatsens struktur och vilka delar den inkluderar. I uppsatsens första del inleder jag med ett avsnitt om varför barnlitteratur är viktig samt vilken roll och vilka möjligheter den kan ge i undervisningen. Därefter sammanfattar jag vad hållbar utveckling kan innebära, både en definition och förslag på hur individer kan påverka hållbar utveckling. Avsnittet avslutas med en del som berör barn och klimat, där beskriver jag kortfattat hur barn kan uppfatta och beröras av klimatförändringar och hur lärare kan bemöta det.
Därefter följer avsnittet där jag presenterar analysmetoden. Jag förklarar vad tema innebär och tydliggör de riktlinjer jag har följt vid bild- och textanalys av
primärlitteraturen. Sedan följer ett avsnitt om tidigare forskning där jag sammanfattar och presenterar de ansatser som tidigare har gjorts inom området hållbar utveckling och barnlitteraturanalyser.
Därnäst följer ett avsnitt där jag presenterar primärlitteratur och de aspekter jag tagit hänsyn till vid urvalet av material. Jag presenterar också författare och illustratörer till respektive bok, samt en kort sammanfattning av böckernas handling för att ge läsaren en övergripande bild. Därmed följer uppsatsens huvudsakliga syfte, själva analysen av böckerna. Böckerna presenteras var för sig och sammanfattas i en kortare jämförelse. Under rubriken ”Didaktisk diskussion” lyfter jag hur barnlitteratur kan användas i undervisning för hållbar utveckling utifrån min analys, och reflekterar kring dem i relation till teorier och tankar som tidigare lyfts i uppsatsen.
3
2. Barnlitteratur i undervisning för hållbar utveckling – en bakgrund
I följande avsnitt beskriver jag hur barnlitteratur kan användas i undervisning. Jag utgår ifrån facklitteratur, främst handböcker författade av akademiker. Sedan redogör jag för vad hållbar utveckling står för. Till sist utifrån utbildningsvetenskaplig- och psykologisk forskning, tar jag upp hur barn kan påverkas av debatten kring hållbar utveckling.
2.1 Barnlitteratur i undervisning
Maria Nikolajeva (2017), professor i barnlitteratur, beskriver i Barnbokens byggklossar barnlitteraturens betydelse i samhället. Hon menar att genom litteratur kan barn få tillgång till världar de inte kan få tillgång till på andra sätt (Nikolajeva 2017, s. 359). Jag tolkar detta som att barnlitteratur kan öppna upp andra världar än läsarens, och därmed bidra till att fostra unga medborgare för att ifrågasätta nuvarande samhällsstrukturer. Hon lyfter även att barnlitteraturen har en viktig funktion som pedagogiskt hjälpmedel i undervisning (s. 359-360). Skönlitteratur kan också bidra till att barn blir medvetna om sina rättigheter. Författaren Annika Widholm (2015) lyfter just det i ”Barnlitteraturens betydelse för barns rättigheter”. I detta fall går det att förstå det som att eleverna kan få möjlighet att utveckla sin medvetenhet för hållbar utveckling. Widholm (2015, s. 49) betonar också att barnlitteratur kan fylla begrepp med verklighet och göra det till något konkret. Utifrån Widholm förstår jag det som att det behövs barnlitteratur, som på ett nyanserat sätt lyfter olika aspekter och normer som förkommer i verkligheten.
Att litteraturen har en viktig roll i livet och att läraren är en tillgång, menar professor Judith Langer (2005, s. 17) i sin bok Litterära föreställningsvärldar. Enligt henne ger litteraturen förutsättningar att utforska sig själv, andra och hur omvärlden skulle kunna se ut. Langer beskriver hur läsare med hjälp av tidigare erfarenhet och kunskap skapar sig en uppfattning om den lästa texten, hon kallar det föreställningsvärld (s. 24). Hon beskriver hur läsare kan närma sig texten på flera sätt. Främst lyfter hon två sätt, först det litterära och fantasi och för det andra det diskursiva och vetenskapligta sätten (s. 42-43). Det går alltså att förstå litteratur på olika sätt och beroende på uttalat syfte skapar läsaren olika uppfattningar om den lästa texten. Langer skriver också att lärare kan hjälpa sina elever att utforska sin identitet och omvärlden genom att välja lämplig litteratur (s. 57). Vid läsning kan samtal bidra till att elevers föreställningsvärldar vidgas och med hjälp av andras tankar kan de utveckla sina egna föreställningar. Dessa samtal hjälper eleverna att utveckla förmågan att förstå och utforska omvärlden (Langer 2005, s. 73-74).
4 Nikolajeva (2017, s. 49) påpekar att i nyare studier har det visat sig att våra hjärnor, vid läsning, reagerar på samma sätt som på verkliga händelser. Det innebär att hjärnan uppfattar samma kognitiva och känslomässiga responser vid läsning som vid händelser i verkligheten. Denna forskning kring barns läsning är förhållandevis ny, den typ av forskning som främst förekommer inom barnlitteraturforskningen är undersökningar av hur barn har förstått betydelsen av texten och inte på barnens känslomässiga reaktioner (Nikolajeva 2017, s. 50-51). Även litteraturvetaren Paul Tenngart (2012) tar upp tänkandet i förhållande till läsande i ”Barnlitteraturens kognitiva värden”. Han skriver att litteraturen skapar tänkande och kännande hos läsaren (Tenngart 2012, s. 24). Han menar att läsa mycket kan bidra med fler alternativ när det gäller att strukturera den egna tillvaron, alltså att berättelser kan hjälpa barn att vidga sin förståelse för
verkligheten (Tenngart 2012, s. 29). Detta tyder på att berättandet kan vara en viktig del i att förmedla information.
I antologin Bygga broar och öppna dörrar: Att läsa, skriva och samtal om texter i förskola och skola, skriver Karin Jönsson (2016), forskare inom svenskämnets didaktik, om läsning som social praktik. Hon betonar att samtala om läsning kan ge möjlighet att bearbeta tankar och förstå sig själv bättre, det kan också bidra med nya perspektiv på andra människor (Jönsson 2016, s. 103-104). Hon lyfter att läraren kan, och bör, hjälpa eleverna att förstå texten, genom att ställa frågor till den och koppla dessa till egna erfarenheter när man läser (s. 105). Lena Kåreland, barnbokforskare och litteraturvetare, skriver om ”Sagan och berättelsen som meningsskapare”. Hon menar att det idag är allt vanligare att lärare tar hänsyn till elevernas tidigare erfarenheter vid val av skönlitteratur och lämnar klassiker därhän (Kåreland 2016, s. 72-73). Det kan förstås som att lärare söker ett djupare syfte i varför och hur den valda litteraturen är relevant. Kåreland (2015, s. 117) lyfter även i Skönlitteratur för barn och unga: Historik, genrer, termer, analyser, behovet av lärarens stöd. Hon menar att barnen med hjälp av läraren får tillgång till litterära världar som knyter an till deras egna erfarenheter eller vidgar de egna upplevelserna. Litteraturen kan på så sätt stärka den egna identiteten och skapa förståelse för andra. Kåreland menar att läraren har en roll att hjälpa eleverna att förstå texten och vad som är fakta och fiktion. Litteraturen bidrar därmed till insikter om mänskliga erfarenheter och lär oss om hur det är att vara människa (Kåreland 2015, s. 118-119).
5 Historiskt har barnet i skönlitteratur varit i en nära relation till naturen och det naturliga (Kåreland 2008, s. 2). Kåreland lyfter att under 1970-talet breddades innehållet i
barnlitteratur för de yngre barnen och miljöfrågor, politiska och sociala problem blev aktuella ämnen. Det årtiondet kännetecknas av radikalisering och politisering och går därför att förstå som en grund till barnbokens förändring vid den tidpunkten (Kåreland 2008, s. 6).
2.2 Vad betyder ”hållbar utveckling”?
I skolan ska undervisning bedrivas med ett miljöperspektiv och belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva kan anpassas för att skapa hållbar utveckling globalt och lokalt (Skolverket 2019, s. 8). Jag sammanfattar därför innebörden av vad hållbar utveckling kan innebära. Detta utgör en ram för analysen. I statens offentliga utredning av kommittén för utbildning för hållbar utveckling, SOU 2004:104, Att lära för hållbar utveckling, återfinns följande definition; ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (SOU 2004:104, s. 32). Definitionen formulerades på mitten av 1980-talet av Bruntlandkommissionen som tillsattes av FN. Den bärande principen för hållbar utveckling inkluderar tre centrala dimensioner, den miljömässiga, sociala och ekonomiska. Dessa tre områden går delvis att förstå enskilt men bör förstås som växelverkande (SOU 2004:104, s. 34). Regeringen framhåller på sin webbplats, att Agenda 2030 och dess 17 globala miljömål utgör ett övergripande ramverk med verktyg för att Sverige och andra nationer ska nå de tre dimensionerna av hållbar utveckling år 2030. Agendan togs fram inom FN:s 193 medlemsländer år 2015. Processen
genomfördes tillsammans med representanter från regeringar, privata sektorn, forskare och civilsamhället över hela världen (Regeringen 2020).
Den miljömässiga dimensionen tar hänsyn till människans beroende av naturen och dess kretslopp. Människan är beroende av naturen som resursbas och därför är det viktigt att värna om ekosystemets funktioner (SOU 2004:104, s. 33). Naturen och den biologiska mångfalden är en förutsättning för allt liv, därför är det viktigt med en insikt om den grundläggande roll ekosystemets funktioner och tjänster spelar för människans
välbefinnande (Lisa Behrenfeldt et al. 2015, s. 154). Den sociala dimensionen av hållbar utveckling lyfter fram betydelsen av att resurser, inflytande och makt fördelas på ett rättvist, jämlikt och jämställt sätt, att alla människor får tillgång till social service och att individen känner trygghet och delaktighet (SOU 2004:104, s. 32). Kungliga tekniska
6 högskolan (KTH) definierar innebörden av hållbar utveckling, på sin webbplats, de skriver att inom den sociala dimensionen blir begrepp som makt, rättigheter och tillit centrala för att visa vägen till mänskliga konstellationer som möjliggör att vi kan uppnå vår fulla potential (KTH 2020). Dessa aspekter berör både internationellt och globalt, och även begrepp som solidaritet och samarbete är centrala (Behrenfeldt et al. 2015, s. 126). Den ekonomiska dimensionen i samhället bygger på hushållning av naturens resurser och människan har en beroendeposition till dessa begränsade resurser (KTH 2020). En ökning av ekonomiskt kapital får alltså inte ske på bekostnad av en
minskning i naturkapital eller socialt kapital (SOU 2004:104, s.32).
Slutligen sammanställer jag några av de förslag som återfinns bland de 17 globala målen, https://www.globalamalen.se/. Webbplatsen de presenteras på, drivs av United Nations Development Programme (UNDP), de arbetar för att stärka policy och insatser för hållbar utveckling. För att hjälpa ekosystemets biologiska mångfald rekommenderas att öppna insektshotell, äta vegetariskt och köpa ekologiskt producerad mat. Hav och marina resurser drabbas av nedskräpning i form av plast därför bör individens plastkonsumtion minskas. Detta kan till exempel göras genom att förbruka färre engångsartiklar och förpackningar. Även minska användandet av farliga kemikalier rekommenderas för att minska föroreningar. Vidare för att bidra till hållbar konsumtion och produktion kan man se till att köpa mat som kanske egentligen ska slängas, 1/3 av all mat som produceras slängs idag. För att gynna hållbar industri, innovationer och infrastruktur kan varje individ hjälpa till att återbruka tekniska prylar och som
företagare skapa en arbetsplats där personal trivs och se till att den lokala miljön inte tar skada. För att bidra till att minska fattigdom kan varje individ ta eget ansvar för att engagera sig och sprida kunskap. Även genom att köpa fairtrade certifierade produkter kan individen bidra, då certifieringen säkerställer att de som producerat produkten fått rätt ersättning. Människor uppmanas även till att donera till lokala organisationer som är i behov av stöd och att köpa lokalproducerad mat. För att förhindra
klimatförändringarna bör människor minska på sin köttkonsumtion och att transportera sig med hjälp av fossilfria färdmedel (UNDP 2020). Dessa tips kan förstås som
rekommendationer som avser vad varje individ kan göra för att bidra till en hållbar utvecklig inom de tre dimensionerna.
7
2.3 Barn och klimat
I uppsatsens syfte inkluderas att få perspektiv på hur barnlitteratur kan användas i undervisning för hållbar utveckling, därför beskriver jag nedan hur barn kan påverkas av utbildning för hållbar utveckling och hur lärare kan bemöta elever.
Ideland och Malmberg (2015) har i sin forskning undersökt hur hållbar undervisning uttrycks i undervisningsmaterial och vilken makt den har som i sin tur kan tänkas påverka eleverna. Barnen påverkas och styrs av de föreställningar som hör till
innebörden av att vara miljövänlig. Detta fostrar enligt Ideland och Malmberg (2015) barnen till KRAV-märkta, i dubbel bemärkelse. Både i det faktumenet att det ställs krav på barnen att agera på ett sätt som främjar hållbar utveckling vilket också inkluderar ansvar för att säkerställa en hållbar framtid. Genom material för hållbar utveckling blir barnen matade med den önskade kunskapen och medvetna om att alla val i vardagen kan komma att påverka framtiden. I sin forskning har de utgått ifrån ett kritiskt
perspektiv och vill belysa hur ett önskvärt barn är konstruerat och styrd av en normativ syn på utbildning för hållbar utveckling (Ideland och Malmberg 2015, s. 174).
Ideland och Malmberg (2015, s. 178) konstaterar att budskapet i olika textmaterial för barn är att barnen behöver förändra sitt beteende för en hållbar framtid. Ofta betonas det rätta valet för att undvika en känsla av skuld. Men författarna menar att barn är
begränsade att göra dessa val i sin vardag, då de är beroende av vuxna. Vidare belyser de att textmaterial uppmanar till att utföra vissa hållbara handlingar som barnen behöver ta ställning till. Sammanfattningsvis skriver de att barn, det KRAV-märkta barnet, framstår kunnigt, medvetet, rationellt, aktivt och uppoffrande. Deras kritiska syn förklarar att denna konstruktion av det KRAV-märkta barnet, sker genom att känna personlig skuld och bli medveten om de globala miljöhoten. De menar att utbildning för hållbar utveckling kan uppfattas som en politisk ekonomisk strävan som är förpackad och levererad i fina ord (Ideland och Malmberg 2015, s. 178-181). De är alltså inte kritiska till behovet av ett förändrat levnadssätt utan till hur detta budskap förmedlas i utbildning och vilka konsekvenser det kan få för barnen och deras framtid.
Maria Ojala är forskare inom psykologi, och har bland annat undersökt hur barn hanterar klimatförändringar. I denna uppsats väljer jag att belysa vissa delar ur Ojalas forskning som har relevans för studiens didaktiska syfte. Hon betonar läroprocessen i relation till klimatfrågan, som är en del av hållbar utveckling (Ojala 2019, s. 2). Därmed
8 lyfter hon upp hur den frågan kan skapa oroskänslor hos barn och vilka konsekvenser det kan få för barnen och undervisningen (Ojala 2019, s. 3). Utifrån sina studier föreslår hon att lärare bör vara generösa med information och inte undanhålla fakta. Det kan bidra till att eleverna känner tilltro till samhällsaktörer som leder till en känsla av hopp (s. 13). Känslan av oro kan dock vara ett första steg till att engagera sig. Därför anser hon att lärare behöver skapa utrymme för att prata om känslor i undervisning som berör klimatförändringar och hållbar utveckling (s. 6). Hon föreslår också att lärare bör följa upp med vad eleverna själva kan göra, även om handlingen är liten kan den gynna välbefinnandet hos eleven. Hon påtalar också att det behövs framåtblickande och diskussioner som behandlar vilken värld vi vill leva i framtiden (Ojala 2018). Ojala (2019, s. 13) understryker att ta hänsyn till elevers känslor, handlar om att främja en tillitsfull lärosituation och att det enbart inte handlar om att lära eleverna att hantera känslorna.
3. Metod
I avsnittet beskriver jag hur analysen av den valda barnlitteraturen genomförs och definierar de begrepp jag använder mig av vid analysen.
3.1 Litterärt tema
Min analys kretsar kring temat hållbar utveckling. ”Tema” handlar om en helhet i verket och beskrivs enligt Peter Hallberg i handboken Litterär teori och stilistik. ”[…] en term varmed man ofta brukar ange den mera allmänna, övergripande innebörden av ett diktverk.” (Hallberg 1992, s. 47). Begreppet motiv, är till skillnad från tema, frikopplat från konkret stoff och omständigheter i tid och rum (Hallberg 1992, s. 44). Eftersom min avsikt är att analysera hur hållbar utveckling gestaltas, behöver jag ta hänsyn till konkret innehåll och omständigheter, därför finner jag begreppet tema mer lämpligt som utgångspunkt för min analys. I Svenskt Litteraturlexikon återfinns följande definition:
Tema är således vanligen en abstraktion ur verket, grundad på en tolkning av det, men inget hindrar att man också i verket kan finna formuleringar som uttrycker eller tycks uttrycka dess t. Ordet t. används även mycket ofta för att beteckna ett begrepp som verket anses illustrera, vara byggt över eller handla om […]. (Svenskt Litteraturlexikon 1970, s. 573)
Jag kommer använda mig av begreppet tema utifrån båda definitioner jag skrivit om ovan. Det är lämpligt då jag avser att undersöka den allmänna innebörden genom att söka efter illustrationer och handlingar som tycks uttrycka temat.
9
3.2 Bild- och textanalys
Analysen jag gör är av kvalitativ karaktär och jag utgår ifrån det som förmedlas i text och bild (Widén 2015, s. 178), och därmed tolkar jag textens gestaltning av temat, hållbar utveckling. Med hjälp av de begrepp som Nikolajeva (2017) använder, för att analysera och diskutera barnlitteratur, har jag format mina analytiska utgångspunkter. Men även med inspiration av hur litteraturvetaren Ulla Rhedin (2001) förhåller sig till bild och text i sin bok Bilderboken: På väg mot en teori.
Rhedin (2001, s. 80) skriver att både narrativa och boktekniska grepp, alltså text, bild som formgivning bidrar till mottagarens tolkning. Rhedin riktar sig särskilt till bilderbokstexter, jag avser inte att tillämpa hennes teorier då jag undersöker
kapitelböcker. Dock har jag utifrån henne fått inspiration till mina utgångspunkter för att analysera illustrerade kapitelböcker. Det jag undersöker i analysen är hur enskilda företeelser, personer och scener bidrar till att gestalta bokens tema. Eftersom böckerna inte enbart innehåller text eller bild anser jag att det är nödvändigt att ta hänsyn till båda delar.
Jag undersöker hur berättelsen kommuniceras för att förstå hur hållbar utveckling gestaltas och därmed kan uppfattas hos läsaren. Nikolajeva (2017, s. 235) tar upp att berättarperspektivet är avgörande för läsarens uppfattning och förståelse av och inlevelse i böcker. Inom skönlitteratur används olika berättartekniker för att ge läsaren tillgång till karaktärernas tankar och känslor (Nikolajeva 2017, s. 211). Detta fördjupar därmed förståelsen av de litterära personerna. Därför avser jag att undersöka vilket berättarperspektiv böckerna har. En jagberättare innebär att en av karaktärerna omnämns som ”jag” medan en bok med en tredjeberättare omnämner alla karaktärer som ”hon” eller ”han”. Nikolajeva kallar ett jagberättande för personligt och ett tredjepersonsberättande för opersonligt. Hon påpekar att barn efter sexårsåldern har förmåga att leva sig in i ”jaget” och kan uppfatta karaktären som en verklig person. Ofta skrivs böcker med ett pedagogiskt syfte med en tredjepersonsberättare som anses mer didaktisk (Nikolajeva 2017, s.237-238). Beroende på hur temat gestaltas och förmedlas genom berättaren kan därför böckernas didaktiska relevans diskuteras.
Hand i hand med hur berättelsen kommuniceras, ser jag också på hur karaktärer
gestaltar hållbar utveckling med inspiration av de begrepp Nikolajeva (2017) använder. Litterära personer presenteras för läsaren genom sitt beteende, sina uttalanden och
10 tankar även genom utseende och andra personers kommentarer om den specifika
personen. Genom det kan läsaren skapa sig en bild av vem karaktären är (Nikolajeva 2017, s. 164).Personens beteenden tvingar även läsaren att dra egna slutsatser och se konsekvenser av personernas handlingar (Nikolajeva 2017, s. 212). Därför finner jag det lämpligt att undersöka hur barnen i böckerna gestaltar temat genom sina handlingar och uttryck.
I analysen har jag närläst varje bok för sig utifrån dess helhet men även fördjupat mig i vissa delar av varje bok för att lyfta det som jag finner extra viktigt för denna studie. Slutligen har jag gjort en komparativ sammanställning av böckerna. Analysen präglas av mina subjektiva uppfattningar och påverkas av mina tidigare erfarenheter och kunskaper. Därför bör nämnas att mina slutsatser således inte kan ses som de enda möjliga tolkningarna.
4. Tidigare forskning
I det här avsnittet presenteras tidigare forskning inom området, barnlitteraturanalyser och hållbar utveckling. Först redogör jag för hur litteratursökningen gått till. Sedan presenterar jag kortfattat hur tidigare forskning har behandlat barnlitteraturanalyser och hållbar utveckling.
4.1 Informationssökning
För att få en överblick av den tidigare forskningen som genomförts inom området, barnlitteraturanalyser och hållbar utveckling, har jag använt databaserna ERIC (EBSCO) och Swepub. Utöver det har jag hittat litteraturanalyser i Svenska
barnboksinstitutets katalog. Jag har även använt litteraturförteckningar i de texter jag hittat, för att finna relevanta studier.
Vid informationssökningen använde jag funktionen Thesaurus för att kombinera olika sökord och inkludera ämnesordens sökträd. Vid sökning på databasen SwePub använde jag motsvarande funktion trunkering, för att täcka in olika varianter av sökorden. Sökorden som används i studien är följande: Sustainable Development, Childrens Literature, Climate, ecocritical, Ekocriticism, Environmental criticism. Orden har jag valt utifrån relevans och även från ämnesord i de artiklarna jag hittat om barnlitteratur och hållbar utveckling. Orden kombinerades i olika konstellationer för att få så bred sökning som möjligt, sökningen presenteras i bilaga 1, Sökschema (s. 45).
11 Tillgången på forskning som berör barnlitteraturanalyser och hållbar utveckling med en didaktisk inriktning inom åldrarna 6-9 år är begränsad. Därför har jag inkluderat
forskning utförd på både barn- och ungdomslitteratur.
4.2 Ekokritiska litteraturanalyser
Det resultat jag funnit är främst litteraturanalyser med ett ekokritiskt perspektiv, utöver det har jag även hittat studentuppsatser som berör barnlitteratur och hållbar utveckling. Fokus är främst på de litterära analyserna och i viss mån omnämns även didaktiska överväganden. Det gemensamma för de ekokritiska studierna är att sambandet mellan natur och människa har studerats. Enligt Åsa Nilsson Skåve (2015, s. 3) handlar ekokritik till stor del om vilka underliggande värderingar kring natur och miljö olika texter ger uttryck för. Nilsson Skåve (2015) diskuterar i sin artikel, ”När det tar slut och börjar om igen: Ekokritiska perspektiv på Stefan Castas ungdomsdystopier”, hur natur och samhälle representeras i två dystopiska romaner och finner att böckerna påverkats av samhällets eskalerade klimat- och miljödebatter. Ytterligare diskuterar forskaren hur böckerna manar till engagemang för miljöfrågor och en hållbar framtid bland ungdomar (Nilsson Skåve 2015, s. 12).
Pia Maria Ahlbäck (2010) gör en eko- och miljökritisk analys i artikeln, ”Väderkontraktet: plats, miljörättvisa och eskatologi i Astrid Lindgrens Vi på
Saltkråkan”. Begreppet miljökritik används som en utvidgad förståelse av ekokritik och förtydligar att naturen och människan samspelar på gott och ont. I analysen av Vi på Saltkråkan synliggörs hur människan utgör ett hot mot miljö men även naturfenomen utgör ett hot mot människan (Ahlbäck 2010, s. 10). Yvonne Hammer (2010, s. 34) gör även hon en eko- och miljökritisk analys av tre dystopiska böcker vilka har en tydlig inriktning på ekologiska katastrofer. I sin artikel, ”Confronting ecological futures: global environmental crises in contemporary survival quests for young adults”, diskuterar hon hur flykt och sökande i böckerna står för en verklig förändring. I sammanfattningen tar Hammer (2010, s. 47-48) upp att böckerna utmanar föreställningarna om vilka människor detta kan beröra och synliggör den vanliga missuppfattningen att det endast skulle drabba mindre rika nationer. Dessa futuristiska representationer om jordens undergång skapar, enligt Hammer, underlag för diskussion om klimatförändringarnas påverkan på samhället.
12 Det finns ett antal studentuppsatser som undersöker barnlitteratur och hållbar utveckling ur ett ekokritiskt perspektiv. Ett exempel är studentuppsatsen Vår tids miljöhjältar av Angelica Nilsson, Maria Rudolfsson och Annie Ventlinger (2018), det är en ekokritisk litteraturanalys av en skönlitterär bok, kombinerad med empiriska studier där elevers uppfattning om naturen och det ekologiska perspektivet presenteras. Även Naturen i barnlitteraturen skriven av Joel Älgamo (2019), undersöker med ett ekokritiskt perspektiv, hur relationen mellan mänskliga karaktärer och naturen ser ut. Han
diskuterar hur böckerna estetiska uttryck kan förmedla människans relation till naturen. En annan uppsats som, likt min studie, utgår ifrån de tre dimensionerna av hållbar utveckling är Hjälp vår jord. Sanja Bukovac (2001) analyserar fem olika barnböcker, avsedda för förskolan. Genom de kortfattade analyserna kommer hon fram till att böckerna kan användas av förskollärare för att samtala om främst den miljömässiga dimensionen. Ovanstående uppsatser konstaterar att litteraturen utgör ett underlag för ett pedagogiskt sammanhang, för att förmedla miljöns betydelse men även ekologiska aspekter.
En ekokritisk litteraturanalys innebär ett tydligt fokus på människans samspel med naturen och miljön (Nilsson Skåve 2015, s. 3) därför finner jag perspektivet inte fullt applicerbart i min studie. Eftersom merparten av den tidigare forskningen undersöker just det, är min uppfattning att min studie kan komplettera med ett tydligare fokus på skolans uppdrag att utbilda för hållbar utveckling. Min avsikt är att undersöka hur tema hållbar utveckling gestaltas i barnlitteratur med utgångspunkt i begreppets definition. Jag avser även att i ett vidare didaktiskt syfte diskutera hur litteraturen kan användas i undervisning för hållbar utveckling. Angreppsättet jag presenterar i föregående avsnitt finner jag därför mer lämpligt för mina frågeställningar. Utöver denna sammanställning av tidigare forskning har jag funnit annan relevant forskning för min undersökning. Den har jag inkluderat under tidigare avsnitt som behandlar teori.
5. Primärlitteratur
Eftersom temat i min undersökning är hållbar utveckling började min sökning med att hitta litteratur som berörde ämnet. Jag använde Svenska barnboksinstitutets sökkatalog ELSA. Där sökte jag efter ämnesorden hållbar utveckling, klimat, miljö och natur. Dessa sökningar gav mig träffar på kapitelböcker, bilderböcker och faktaböcker för barn i blandade åldrar. Jag tog även hjälp av Örebro stadsbibliotek för att få en mer
13 avgränsad sökning på kapitelböcker för åldrarna 6-9, eftersom det är min målgrupp. Örebro stadsbibliotek hörde i sin tur av sig till Barnens bibliotek som drivs av kultur i väst. Det resulterade i ytterligare titlar som legat till grund i mitt val av primärlitteratur. Slutligen valde jag sju kapitelböcker som överensstämde med studiens syfte. Alla de utvalda titlarna berörde hållbar utveckling i något avseende.
För att sortera böckerna skapade jag en matris med rubriker som visade författare, år och titel. Därefter skapade jag kategorier för att få en överblick av böckernas innehåll. Rubrikerna var, hållbar utveckling, text och bild, barn samt kommentarer.
Samanställningen presenterar jag i bilaga 2, Urval av primärlitteratur (s. 46). Sedan läste jag böckerna översiktligt och infogade relevant information i matrisen. De böckerna jag slutligen valde har enligt min översiktsläsning två skilda sätt att gestalta temat. I den ena boken uppfattade jag temat mer direkt och i den andra på ett underliggande sätt,
kontrasten fann jag därmed intressant för vidare analys. Ett grundläggande kriterium vid val av primärlitteraturen var att böckerna tidigare inte ingått i någon liknande analys. Det undersökte jag genom att söka på böckernas titlar och författare. Sökningarna gjorde jag på Digitala Vetenskapliga Arkivet och Google Schoolar.
Böckerna jag kommer undersöka i analysen är: Frallan räddar världen av Sara Ohlsson och Lisen Adbåge samt Den smutsiga kuppen av Maria Frensborg och Ingrid Flygare.
5.1 Författare och illustratörer
5.1.1 Sara Ohlsson och Lisen Adbåge
Sara Ohlsson är född på Öland och bor numera i Stockholm. Utöver att författa arbetar hon med journalistik och TV. Frallan räddar världen är den tredje av fyra böcker om Frallan och hennes vardag. Böckerna tar upp vardagliga teman som orättvisor, vänskap, kärlek och naturen. Ohlssons tidigare verk är ungdomsromaner som fokuserar på normer ur ett ungdomsperspektiv (Ohlsson u.å.).
Lisen Adbåge är född 1982 och arbetar som tecknare och författare. Hon är uppvuxen i Östergötland men bor numera i Göteborg. Hon har skrivit flera barnböcker och även två pixi-böcker. Utöver sitt eget författande har hon gjort flera samarbeten med andra författare och illustrerat deras texter. Hon har mottagit Bokjuryns 1:a pris två gånger för sina illustrationer (Bonnier Carlsen. Lisen Adbåge).
14 5.1.2 Maria Frensborg och Ingrid Flygare
Maria Frensborg är född 1977 och bor i Uppsala. Utöver att författa arbetar hon som gymnasielärare i svenska och engelska. Hennes böcker riktar sig till barn och ungdomar och tar upp teman som är relevanta för målgruppen. Böckerna om Stål-Stella riktar sig till läsare på lågstadiet och passar för temaarbeten på skolor. I serien om Stål-Stella finns det fyra böcker (Frensborg u.å.).
Ingrid Flygare är bosatt i Stockholm där hon arbetar som designer och illustratör. Hon utför flera typer av designjobb, inom digitala plattformar, illustrationer av barnböcker och läroböcker. Utöver skapandet undervisar hon också på olika design skolor. (Flygare u.å.).
5.2 Presentation av primärlitteraturen
5.2.1 Frallan räddar världen
Boken Frallan räddar världen är skriven 2018 och utspelar sig i den tid vi lever i nu. Den handlar om Fransesca som kallas för Frallan, hennes mamma, mormor och mormors kille Klaus. Saker som Frallan tycker är viktigt är mormor, skogen, havet, djuren och mamma. Frallan har precis fått sommarlov som hon har längtat så mycket efter. När sommarlovet börjar vill Frallan vara hos sin mormor och Klaus just för att kunna smyga i skogen och spana på fåglar med Klaus som är ornitolog.
I boken får vi följa Frallan när hon är ute i naturen och skådar fåglar, plockar skräp och tar hand om naturen. Läsaren får följa hennes olika projekt och funderingar kring hur hon ska kunna vara rädd om naturen och rädda världen. Boken är skriven med humor och glädje. Från bokens början till slut får läsaren underhållning genom både text och bilder.
5.2.2 Den smutsiga kuppen
Den smutsiga kuppen är en fristående bok om superhjälten Stål-Stella. Boken utspelar sig på Höga kusten i ett fiktivt samhälle som heter Dockvik. Det ligger vid Skuleberget som är en verklig plats på Sveriges östkust. En dag kommer ett stort fartyg till hamnen. Fartyget heter Rainbow Warrior och besättningen tillhör organisationen Greenpeace. I hela boken får läsaren följa Stella och hennes vän Gustav i jakten på en person som verkar förstöra för människorna som bor i Dockvik. Någon har smetat ut tjära på fartyg, stulit allas vänsterskor och saboterat alla Foppa-tofflor som macken hade till försäljning.
15 Gustav tror att anledningen är att försöka rädda miljön men Stella håller inte med. De måste skaffa bevis.
Andra bekantskaper vi får göra i boken är med Liv, Joel och Gabbe som tillhör organisationen Greenpeace, Skofabriks-Arne och hans son Stockholmstoffeln-Robert, ICA-Siv och träslöjdsläraren Lukas. Vi får följa Stella och Gustavs resonemang om sambanden mellan de olika händelserna och vad bakgrunden för skurkstrecken kan tänkas vara. Det ingen vet är att Stella har ett annat alias, nämligen Stål-Stella superhjälte. Boken är humoristisk och uppbyggd på händelser som skapar en
genomgående spänning som bäddar inför en dramatisk upplösning. Vem eller vilka vill förstöra i Dockvik? Är det Greenpeace som ligger bakom skurkstrecken? Stål-Stella tar till slut saken i egna händer och finner ett helt annat samband som har med samhällets skofabrik att göra.
6. Analys
Nedan har jag analyserat primärlitteraturen, först presenteras Frallan räddar världen med fokus på hur hållbar utveckling gestaltas utifrån de olika dimensionerna och genom barnkaraktärerna. På samma sätt presenteras därefter Den smutsiga kuppen. Slutligen sammanfattas likheter och skillnader i analysobjekten.
6.1 Frallan räddar världen
Boken består av 93 sidor och är uppdelad i 19 kapitel, varje kapitel omfattar 2-7 sidor och rubriceras inte. Det är mestadels text i varje kapitel men också rikligt med
tillhörande bilder. En tredjedel av sidorna är utan bilder, 3 sidor har heltäckande bild, 2 stycken dubbeluppslag visar heltäckande bild och resterande sidor varierar i
textomfattning och bildstorlek. Boken är skriven för åldrarna 6-9 år. Texten är relativt lättläst, dock återfinns en del ord och namn som kan tänkas vara nya för en ung läsare. Till exempel kompass, ornitolog och rödbena. När ett svårare ord förekommer förklaras det i efterföljande mening. Jag anser att denna bok passar som högläsningsbok eller som läsebok för självständig läsning för den mer vana läsaren. Boken är humoristisk och uttrycker mycket känslor i bild och text.
Boken är i A5-format och på pärmens framsida finns lekfulla bilder när Frallan skådar fåglar, simmar och även andra bilder i form av skräp, jordgubbar och ett tält. Titeln är skriven med versaler och uppdelad i två delar, stort mitt på framsidan står det med feta
16 bokstäver FRALLAN och under står det skrivet RÄDDAR VÄRLDEN inramat med röda streck, vilket ger en känsla av en varningssignal. Rubriken gör att man förstår att flickan på bilderna är Frallan och även bokens tema går att förstå genom rubriken. På baksidan finns fler bilder som ger en idé om vad som kommer att hända i boken: en cykel, solglasögon, bloddroppar och en badboll. Den kortfattade texten på baksidan beskriver ytterligare bokens innehåll, där får läsaren reda på att Frallan vill ta hand om världen genom att vattna blommor och rädda djur. Vilket gör att läsaren kan skapa en
förförståelse av vad temat är när boken börjar läsas.
6.1.1 Hållbar utveckling
I bokens första kapitel introduceras Frallan som precis har fått sommarlov. Liksom bokens rubrik ger första kapitlet en introduktion till bokens tema. Genom att få lära känna Frallan kan läsaren redan här förstå att hon verkligen tycker om naturen och värnar om den. I citatet nedan uttrycker Frallan det hon värdesätter i sitt liv.
Andra viktiga saker som finns på riktigt är mormor, mormors hus, skogen, havet, djuren, mamma, Klaus och min kompis Ester. (Ohlsson och Adbåge 2018, s. 7)
Till exempel så vill jag cykla och bada och plocka snäckor och klättra i träd och pussla ett jättestort pussel och pyssla och bygga en lådbil och spela fotboll och gräva i marken. Jag vill smyga i skogen och sen vill jag gå till havet och spana efter fåglar, och jag vill klappa minst en kanin. (Ohlsson och Adbåge 2018, s. 11)
Skogen, havet och djuren är saker Frallan tycker är viktigt. Min tolkning är att det inte bara handlar om Frallans intressen utan att det finns en djupare mening. Med bokens tema i beaktning tolkar jag det snarare som ett utryck för hennes engagemang för att rädda världen.Eftersom växtlighet, vatten och djur utgör grunden i ett fungerande ekosystem tolkar jag det som ett uttryck för den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling. Dimensionen betonar just människans beroende av naturens resurser och ekosystemets funktioner (SOU 2004:104, s. 33). Även de aktiviteter Frallan vill sysselsätta sig med, såsom att smyga i skogen och spana efter fåglar, är något som förstärker känslan av att hon tycker om naturen och andra levande organismer. Utöver detta nämner hon personer som är viktiga för henne. Utifrån de relationerna förstår jag det som att Frallan känner samhörighet till dem. Därmed gestaltas även bokens tema genom den sociala dimensionen, där vikten av att individer känner trygghet och delaktighet ingår (SOU 2004:104, s. 32).
Mest av allt vill jag vara på sommarlov hemma hos mormor. Två bra saker hos mormor är att hon bor nära skogen och stranden och att hon har ett växthus på gården. Men det allra
17
bästa hos mormor är mormor. Hon vill nästan alltid göra samma saker som jag. (Ohlsson och Adbåge 2018, s. 12)
Citatet visar ytterligare att Frallan värdesätter samhörigheten till mormor. Läsaren kan förstå att mormor också vill vara ute i naturen och ta hand om den. Samarbete och tillit är centrala begrepp för att uppnå social hållbarhet, och är precis det som synliggörs här. Information om att det är skogen och stranden som lockar hos mormor skrivs också fram i citatet. Dessa platser är en del av jordens resurser och är förutsättningar för kretslopp och biologisk mångfald. Även i boken är dessa platser viktiga när Frallan ska rädda världen. Tillhörande bild visar ett växthus omgivet av blommor och träd, i växthuset syns vindruvsrankor, tomater och andra plantor. I texten omnämns det att Frallan och mormor tycker om att skörda i växthuset. Växthuset förstår jag som en plats för samspelet mellan människan och biologisk mångfald. Den miljömässiga och den ekonomiska dimensionen av att bruka naturens resurser hållbart synliggörs implicit genom bilden. Att framställa ekologisk mat och att äta lokalproducerad mat är något som förespråkas inom arbetet för hållbar utveckling (UNDP 2020). Eftersom den ekonomiska dimensionen handlar om hushållning av resurser ser jag sambandet mellan de tre dimensionerna genom att Frallan och mormor tillsammans skördar i växthuset.
I kapitel tre blir läsaren introducerad för mormors kille Klaus som Frallan har en värdefull relation till. Klaus gestaltas som en förebild för Frallan. I boken har de flera samtal som belyser hållbar utveckling.
Klaus sover alltid i tält när han är här, han brukar säga att det är bra för hälsan. Det betyder ungefär att man inte blir sjuk. Min mamma är sjuksköterska och på hennes jobb finns många sjuka människor, hon har sagt att de flesta aldrig kommer bli friska igen. En gång sa jag att de kanske borde tälta istället för att vara på mammas jobb men hon sa att det inte skulle hjälpa. (Ohlsson och Adbåge 2018, s. 14)
Genom Frallans tankar synliggörs naturens värde för att främja hälsa. En förutsättning för hållbar utveckling är enligt de globala målen välbefinnande och god hälsa (UNDP 2020). Människors hälsa påverkas av alla tre dimensionerna och i detta citat är det den miljömässiga dimensionen som synliggörs. Jag tolkar det som att den friska luften står för ren luft utan föroreningar som är skadliga för människor. I citatet får läsaren en antydan om att naturen är viktig för god hälsa men att det inte alltid hjälper att vara ute. Det belyser att allt liv har en naturlig gång och ingår i ett kretslopp (SOU 2004:104, s. 33). Det tolkar jag utifrån det mamman säger, att frisk luft inte skulle hjälpa.
18
När Klaus inte är här så bor han i Tyskland, i en lägenhet mitt i en stad där kan man inte tälta för det finns nästan ingen natur alls. Klaus har berättat att vissa dagar ser han inte ens en blomma eller en enda fågel! (Ohlsson och Adbåge 2018, s. 15)
Här får läsaren ytterligare en förståelse för att Klaus värdesätter biologisk mångfald och vill uppleva den hos mormor när han inte kan det i sin hemstad i Tyskland. På bilden finns ett höghus och högst upp står Klaus på sin balkong. Det är bara i hans fönster det syns krukväxter, i fönstren nedanför är det kalt och mörkt. På asfaltsgatan utanför huset står en soptunna och på vägen åker en liten röd bil med ett moln av avgaser (Ohlsson och Adbåge 2018, s. 14-15). Bilderna på detta uppslag bidrar till att förmedla en känsla av en smutsig och död plats. På nästa uppslag blir kontrasterna tydliga, där står Frallan i det grönskande gräset framför Klaus gröna tält.
Klaus är ornitolog. Det är det längsta och svåraste ordet jag kan. Ornitolog betyder att man tycker väldigt mycket om att titta på fåglar. Alltså verkligen jättemycket. […] Det är lättast att hitta fåglar på våren eller hösten för då flyger de mycket. Men det finns fåglar här på sommaren också. Då kan de ha fått ungar och så måste man vara extra försiktig, för om man råkar skrämma en mamma- eller pappafågel så kan den flyga bort från sina ungar. Och de klarar sig inte själva så länge. Fågelungar och människoungar är ganska lika på det sättet. Jag behöver till exempel mamma för att hon kan laga mat och köra bil. (Ohlsson och Adbåge 2018, s. 19-20)
Genomgående i boken förklarar Frallan hela tiden sina tankar på detta sätt. Här synliggörs återigen den miljömässiga dimensionen. Läsaren får kunskap om fåglarnas liv och en del av deras livscykel. Det handlar också om respekt för djuren och deras liv (UNDP 2020). Parallellt med den miljömässiga dimensionen ovan finns även den sociala dimensionen. Genomgående i samspelet mellan Frallan och Klaus framstår Klaus som den kunniga när han delar med sig av sina erfarenheter. För att tillsammans uppnå de globala målen är kunskapsspridning viktigt (UNDP 2020). Även relationen till mamman synliggör människans behov av samspel med andra, när Frallan säger att hon behöver sin mamma. Inom den sociala dimensionen av hållbar utveckling är solidaritet och tillit förutsättningar för att den enskilda individen ska kunna uppnå sin fulla
potential (KTH 2020).
När vi har cyklat helt tysta ganska länge frågar jag om fåglarna skulle bli glada om jag sjöng för dem. Det tror inte Klaus.
– Fåglarna tycker bäst om sin egen sång, säger han. Jag nickar och tänker att det är tur att jag inte är ornitolog för ibland bara måste jag sjunga jättehögt. (Ohlsson och Adbåge 2018, s. 21)
I citatet får läsaren reda på att de cyklar och även på tillhörande illustrationer se att de cyklar. Cykeln är ett färdmedel som inte lämnar klimatavtryck och inte påverkar
19 omgivningen negativt så som en bil eller annat fossildrivet färdmedel (UNDP 2020). Att cykla är känt som ett miljövänligt sätt att transportera sig på och bidrar därför till att förmedla bokens tema. Eftersom Frallan och Klaus framstår som miljömedvetna känns det självklart att Frallan och Klaus cyklar. Bokens tema och strävan att rädda världen blir därmed synligt. Ovan uttrycks ytterligare respekten för djuren genom att visa hänsyn till deras liv och vilka förutsättningar de behöver. I samtalet mellan Frallan och Klaus synliggörs den miljömässiga dimensionen genom biologisk mångfald.
– Rödbena, viskar han och pekar mot vattnet.
Det betyder att han ser en fågel som heter rödbena. Fåglar heter ganska konstiga saker. Det finaste fågelnamnet jag vet är rubinnäktergal.[…] Jag har bara sett rubinnäktergal på bild för de flyger nästan aldrig till Sverige. Bara om de får fel på kompassen. (Ohlsson och Adbåge 2018, s. 34-35)
Läsaren får information om att det finns olika arter av fåglar, kanske arter en ung läsare aldrig hört talas om tidigare. Tillhörande bilder visar det texten förmedlar, mineralen rubin och fågelarten rubinnäktergal, och även en bild på en rödbena (Ohlsson och Adbåge 2018, s. 34-37). I bokens nämns även koltrast, förekomsten av de olika arterna bidrar till att synliggöra den biologiska mångfald som finns på jorden. Samtidigt ger texten en förklaring som antyder att djuret är beroende av miljön den lever i, detta bidrar till förståelse för att olika arter kräver olika förutsättningar (UNDP 2020).
Frallan tycker att det är bra att prata med Klaus, för han lyssnar och är allvarlig. I citat som följer synliggörs alla tre aspekter av hållbar utveckling. Genom Frallans och Klaus samtal om döden gestaltas bokens tema.
Klaus berättar att många tror att man har flera liv. De tror alltså att man får leva flera gånger, fast inte som sig själv och kanske på ett helt annat ställe. Kanske i Tyskland eller var som helst.
– Det är inte ens säkert att man blir en människa, säger Klaus.
Om det finns flera liv vill han bli en fågel nästa gång, och då ska han fortsätta hälsa på hos mormor och mig. Eller ett bi. Klaus har berättat att det behövs fler bin i världen, för bina hjälper växter så att det blir frukt och andra saker man kan äta. Det är viktigt att vara snäll mot bina, annars kommer maten ta slut. Det är förresten viktigt att vara snäll mot allt i naturen. Alla djur och växter behövs för att jorden och alla människor ska må bra. Men en del människor tycker att djuren och växterna bara är i vägen. (Ohlsson och Adbåge 2018, s. 25-26)
Här synliggörs beroendet mellan de miljömässiga och ekonomiska dimensionerna. Texten tar upp behovet av att insekter behövs för att pollinera växter för att det ska bli frukt. Att öppna insektshotell rekommenderas just för att bidra till den ekologiska biologiska mångfalden (UNDP 2020). Att det finns en brist på insekter kan tolkas som
20 att människan har överanvänt de tillgångar som finns i naturen. En balans av djur och växter behövs för att jorden ska må bra. Texten antyder att en del människor inte tar hänsyn till djur och växter. Detta synliggör enligt mig det faktum att alla individer i samhället inte prioriterar biologisk mångfald alternativt ej förstår dess betydelse för en hållbar framtid. I följande text och bild upptäcker Frallan att någon hänsynslöst har slängt skräp i naturen.
Jag ser nästan inga fåglar alls, men det gör ingenting för det är roligt att hålla i kikare. Den är ganska tung men när jag lutar armen mot räcket orkar jag hålla stilla jättelänge. Och det är fint att se alla bladen på träden. När jag tittar mot vattnet ser jag flera fina stenar och två fula plastdunkar i strandkanten.
Klaus berättar att det finns människor som slänger ut sina sopor från båtar, rakt ner i havet. – De borde lära sig att sopsortera, säger jag. (Ohlsson och Adbåge 2018, s. 41-42)
Här presenteras ytterligare en faktor som påverkar klimatet negativt i längden. Någon har slängt soppor i havet. På tillhörande uppslag är havet, stranden och de två dunkarna avbildade. I berättelsen betonas både plast och sopsortering. Plast är en stor fara för haven och de marina resurserna, därför bör alla minska sin plastkonsumtion och framför allt inte slänga den hur som helst. Att konsumera och att sortera sopor är en aspekt av konsumtion som också hör samman med den ekonomiska dimensionen, om människor väljer att inte köpa så mycket plast skulle det hjälpa haven att må bättre (UNDP 2020).
I vårt hav finns det ganska många platta fiskar. De brukar gömma sig i sanden på botten en gång råkade jag trampa på en. (Ohlsson och Adbåge 2018, s. 72)
Mår haven bra gynnas även den biologiska mångfalden. I texten framgår det inte, men utifrån temat tolkar jag detta som att Frallan vill värna om fiskarna som finns. Vidare gestaltas temat genom nedskräpning.
Vi samlar skräp på stranden. När man tittar ordentligt finns det hur mycket som helst. Jag hittar flera trasiga och knöggliga burkar under bryggan. Lite längre bort ligger ett långt, trassligt snöre, Och ännu längre bort hittar jag en trasig simring. […]
– Folk är inte kloka, säger Klaus. (Ohlsson och Adbåge 2018, s. 73)
”Vi”, som i Frallan, mormor och Klaus plockar tillsammans skräp på stranden. Genom deras samarbete för att rädda världen gestaltas solidaritet och den sociala dimensionen (SOU 2004:104, s. 32). Genom handlingen de utför uttrycks temat hållbar utveckling. Handlingen de utför bidrar till att naturen mår bättre och utifrån Frallans inställning till att sopsortera är det rimligt att anta att skräpet återvinns.
I Frallan räddar världen gestaltas hållbar utveckling genom Frallans upptäcktsfärder och samtal. Hon, tillsammans med de vuxna, pratar om djur, växter, döden, framtiden,
21 skräp och välmående. Genom dessa gestaltningar synliggörs de tre dimensionerna av hållbar utveckling. Mest explicit synliggörs den miljömässiga som knyter an till ekosystemet och biologisk mångfald. I mina analyser och tolkningar inkluderas även den ekonomiska dimensionen, främst genom konsumtion. Övergripande gestaltas den sociala dimensionen genom Frallans och de vuxnas samspel. Även i vidare analyser av texten synliggörs vikten av sammanhållning för att rädda världen.
6.1.2 Barnets roll
Huvudkaraktären Frallan är en person som tycker om att bestämma för att hon älskar att göra vad hon vill. Som tidigare nämnt finns även Frallans mamma, mormor och
mormors pojkvän Klaus med i berättelsen. Frallan räddar världen är berättad i jagform av Frallan själv.
Jag tycker nämligen att sommarlov är det bästa påhittet i hela världen och jag har längtat hur länge som helst nu. Jag som är jag är frallan och jag är också ett bra påhitt. Eller påhitt och påhitt. Vi finns på riktigt både jag och sommarlovet. (Ohlsson och Adbåge 2018, s. 7)
I denna bok är huvudkaraktären både ett barn och jagberättare därför finns det enligt min mening förutsättningar för att den avsedda läsaren kommer likna sig själv med Frallan. Kåreland nämner att det inte är självklart att barnen relaterar till
huvudkaraktären utan vanligast är att barn identifierar sig med barnkaraktärer eftersom det ligger närmare deras verklighet än vuxenkaraktärerna. Dock är det svårt att avgöra vilken karaktär som barnet kommer att identifiera sig med då de är olika och deras erfarenheter skiljer sig åt (Kåreland 2016, s. 77). En bok som är skriven ur ett jag-perspektiv kan enligt Nikolajeva (2017 s. 238) göra att berättelsen blir mer verklig och engagerande, till och med en aning skrämmande och känslomässig.
I ett samtal mellan Klaus och Frallan berättar Klaus om en koltrast som nästan dog. Han berättar om när han tog hand om en fågel som hade flugit in i hans fönster varpå Frallan säger ”Jag önskar att jag också fick rädda en fågel någon gång.” (Ohlsson och Adbåge 2018, s. 31). Återigen uttrycker Frallan tydligt sitt engagemang för att värna om andra levande organismer. Detta förstärker bilden av Frallan som en känslomässig och ansvarsfull person som vill rädda världen.
Vid skolavslutningen sjunger Frallan tillsammans med de andra barnen. Sången de sjunger heter Goliat och är skriven av Laleh (Ohlsson och Adbåge 2018).
Min bästa sång handlar om att många vuxna har smutsat ner havet så att en massa djur dör, men när jag och alla andra barn blir stora ska vi göra allt bra igen. Vi sjöng den på
22
skolavslutningen. […] Det bästa i hela sången är när vi sjunger att vi ska göra världen hel. Då tar jag i lite extra. (Ohlsson och Adbåge 2018, s. 48-49)
Texten hänvisar till att barnen ska göra världen hel, därför tolkar jag det som att hållbar utveckling gestaltas som handlingar barn är ansvariga för. Deras roll framställs som avgörande för att skapa en hållbar framtid. Frallan är ett barn som engagerar sig och är plikttrogen gentemot världen. Hon visar också, genom sina uttryck, hänsyn och ansvar för framtidens kommande generationer (SOU 2004:104, s. 32).
Det låter roligt när vi sjunger tillsammans, Klaus röst är så bullrig. Fast han ändrar texten lite grand och sjunger ni istället för vi.
Och ni ska göra världen hel ja ni ska göra vattnet rent
Det är för att barn är snällare än vuxna när de gäller naturen. (Ohlsson och Adbåge 2018, s. 50)
I citatet ovan får läsaren till sig att vuxna inte bär samma ansvar som barnen. Här bekräftas Idelands och Malmbergs (2015, s. 180) uppfattningar, att det finns en diskurs som förmedlar ett stort ansvar till barnen, genom olika textmaterial. Frallan lyfter att vuxna inte gör sitt bästa, det förstår jag som ett budskap till de vuxna. Ojala (2019, s. 8) påpekar just att de som känner stort ansvar för att skapa en bättre framtid vill förmedla till andra vad de kan göra för framtiden. Följande citat skapar återigen den
uppfattningen.
Det är så dumt det där med världen. Att den håller på att gå sönder för att vuxna inte tänker sig för. Det är också dumt att det bara verkar vara barn som bryr sig om att städa och laga den. (Ohlsson och Adbåge 2018, s. 66)
Genomgående finns det en röd tråd i boken där Frallan gestaltas som ett tänkande och kontrollerande barn. Genom texten framställer hon sig själv som klokare och mer omhändertagande än de vuxna gentemot världen. Berättelsen synliggör även tillit och samarbete mellan barnet och de vuxna i boken, alltså inte enbart som okunniga och obrydda.
– Lilla Sötnötkakan Kakansson, vill du gå till stranden? […] – Kanske säger jag.
– Bara kanske?
Jag tänker efter. Sen säger jag att det beror på om hon tänker hjälpa till. – Med vadå? frågar mormor.
– Världen, säger jag. Tänker du ta ditt ansvar och hjälpa till att rädda världen? Då säger mormor att just stranden är ett särskilt bra ställe att börja om man ska rädda världen. (Ohlsson och Adbåge 2018, s. 69)
23 Frallan vill gärna ha hjälp av de vuxna och göra en gemensam insats för världen.
Genom dialogen tolkar jag det som att Frallan vill få stöd ifrån vuxna då hon som barn inte kan axla ansvaret själv. Vid upprepade tillfällen säger hon meningar i stil med ”[…] vuxna har förtur på att bestämma.” (Ohlsson och Adbåge 2018, s. 10), genom det kan man tänka sig att hon förstår sig själv som underordnad de vuxna. Detta är enligt Ideland och Malmberg (2015, s. 178) problematisk då barn känner stort ansvar men är väldigt begränsade i sina handlingsmöjligheter.
Det är då, när jag gör mitt allra sista dyk, som jag hittar det. En hel glittrande hög på botten. Jag ser inte lika bra med simglasögon som med mina vanliga glasögon, så jag vet inte riktigt vad det är. Men jag sträcker fram handen och fyller den med glitter. Det är hårt och lite vasst.
– Mormor! Ropar jag och visar fram handen. Plötsligt ser jag att det är blod mellan glittret. […] Glittret är krossat glas.
– Scheiße! Skriker Klaus.
Det betyder att han inte tycker om dem som kastar glas i vattnet. Det gör inte jag heller. (Ohlsson och Adbåge 2018, s. 77-79)
Frallan är ett modigt barn som offrar sig själv för att ta ansvar. Klaus och mormor tar även de sitt ansvar och visar motstånd mot de som inte gör det, med det är hela tiden Frallan som är drivande i miljöhandlingarna. På tillhörande illustrationer får läsaren se hur hon med belåten min simmar ner mot botten, sträckandes efter det krossade glaset. På nästa bild visas Frallans hand där glas sitter fast och blodet rinner. Detta förstärker känslan hos läsaren att det är Frallan, alltså barnet som offrar sig själv och skadar sig på grund av den goda viljan (Ideland och Malmberg 2015, s. 181).
Frallans agerande gestaltas som en hjälteinsats. Följande text tyder på att det är bra att hon offrade sig själv för att rädda något annat, i detta fall rädda fåglars liv.
– Fransesca, säger han. Vet du att fåglar kan råka äta plast?
Jag skakar på huvudet och då berättar han att en del fåglar blir lurade och tror att skräpet är mat. Sen ligger det kvar i magen och tar så mycket plats att fågeln blir mätt. Så istället för att äta flyger den omkring med magen full av skräp ända tills den svälter ihjäl.
– Dör den på riktigt då? frågar jag. Inte som koltrasten som bara svimmade lite? – Nej, fåglar som äter plast dör på riktigt, säger Klaus.
– Det är så hemskt, säger mormor.
– Du har inte bara skadat dig idag, säger Klaus. Du har räddat liv också. (Ohlsson och Adbåge 2018, s. 89-90)
Det sista citatet läsaren får till sig är; ”Jag ska rädda lite av världen imorgon också, säger jag.” (Ohlsson och Adbåge 2018, s. 91).På samma sida är den en bild på Frallan ”flygandes” i luften omringad av fåglar och moln. Hon är iklädd en mantel likt en sådan som förknippas med en superhjälte, och istället för de vanliga glasögonen bär hon
24 solglasögon. Hon har båda armarna sträckta över huvudet och pekfingret och långfingret i ett ”v-tecken”. Tecknet förknippas med engelskans victory eller seger på svenska. Hållbar utveckling gestaltas genom barnets handlingar där ansvarstagandet står i fokus. Att Frallan framstår som en hjälte och de vuxna som oansvariga för hållbar utveckling behöver nödvändigtvis inte vara författarnas tänkta fokus.
6.2 Den smutsiga kuppen
Den smutsiga kuppen är en fristående bok i serien Stål-Stella superhjälte! och är skriven för barn 6-9 år. Den består av 106 sidor uppdelat på 17 kapitel varav varje kapitel utgör 4-7 sidor. Boken har relativt mycket text och passar läsare som i hög grad har utvecklat sin läsförmåga och läsförståelse. Den passar läsare som har förmåga att fokusera på handlingen och att hålla flera saker i minnet för att följa med i berättelsen. Boken passar också bra som högläsningsbok.
Boken är i A5 format, på framsidan finns en flicka med ett förstoringsglas i handen, tillsammans med ett annat barn befinner de sig på en landgång till en båt. Överst på sidan står det Stål-Stella superhjälte!. Det gör att man kan förstå att det är Stella som har förstoringsglaset i handen där hon går tillsammans med sin vän Gustav. Det som framgår av bokens sammanfattande text på bokens baksida är att konstiga saker händer i Dockvik. Beskrivningen talar också om att Stella och Gustav tar sig an skurkstrecken för att reda ut vad som försiggår i samhället. Hållbar utveckling gestaltas ej i denna sammanfattning. På bokens baksida finns en bild på Stål-Stella i en superhjälte dräkt. Dessutom syns även en bild på en siluett som visar Dockvik, Skuleberget och Östersjön. De geografiska platserna blir vi kända med i bokens första uppslag på pärmsidan och försättsbladet, där finns en karta över samhället som visar de platser som förekommer i berättelsen.
6.2.1 Hållbar utveckling
I bokens inledning beskrivs hur ett fartyg närmar sig Dockviks hamn, på båten står det med feta bokstäver ”Greenpeace” (Frensborg och Flygare 2013, s. 11). Här
introduceras läsaren för första gången till bokens tema.
– Grön fred, sa Gustav och kastade en liten sten i vattnet. – Vad då? sa jag.
– Greenpeace. Det betyder grön fred.
25 I inledningen markeras den miljömässiga dimensionen, detta genom Greenpeace, som är namnet på en organisation som driver olika miljöprojekt. Greenpeace återger på sin webbplats att de arbetar för att försöka stoppa den globala uppvärmningen och bevara biologisk mångfald (Greenpeace 2020). Även barnens översättning gestaltar temat, ”grön” som ofta förknippas med natur och miljö och ”fred” som definierar ett tillstånd utan konflikter. Här nedan citerar jag första mötet Frallan och läsaren får med Liv.
Hon hade en smal orm tatuerad på armen. Snyggt, tänkte jag.
– Hej allihop! Hojtade tjejen och sträckte inbjudande ut armarna. Välkomna ombord på
Rainbow Warrior.
– Regnbågskrigaren, sa Gustav och jag samtidigt. (Frensborg och Flygare 2013, s. 16) I den här temaanalysen är namnet på båten intressant. Samma namn hade nämligen organisationen Greenpeaces fartyg som sänktes av Frankrikes underrättelsetjänst när organisationen försökte stoppa de franska kärnvapenprovsprängningarna 1985 (Greenpeace 2015). Namnen som förknippas med miljöaktivism kan därför bidra till läsarens tolkning vid läsning av denna bok. Även Livs namn är intressant. Jag anser att namnet ”Liv” är passande då hon aktivt försöker hjälpa livet på jorden genom att sprida kunskap.
I kapitel två får läsaren möta besättningen och följa med ombord. I texten beskrivs karaktärernas utseende. Liv, ring-i-näsan-tjejen med ormtatueringen presenterar resten.
Här har vi Gabbe. Han är kapten. Liv nickade mot en man med stort vitt änglahår […] – Hejsan hejsan, sa kaptenen och log lika varmt som Liv. Vilken vacker kust ni har! Tack för att Greenpeace får komma hit.
Han såg inte alls ut som en typisk sjökapten. Tröjan var spräcklig i grönt och rosa, och istället för byxor hade han knutit ett afrikanskt tyg runt midjan.
– Och där borta i hörnet stod Joel. Förklarade Liv och pekade mot den tredje och sista besättningsmannen. (Frensborg och Flygare 2013, s. 16-17)
Liv har en ring i näsan och en smal orm tatuerad. I texten beskrivs inte Joel lika utförligt. Genom illustrationerna gestaltas han som en slank kille med solglasögon och en t-shirt med ett träd på. Dessa beskrivningar av personerna tolkar jag, enligt mina egna uppfattningar, som typiska för hur en ”miljökämpe” ser ut. Dessa karaktärer utgör tillsammans en del av den sociala dimensionen då det framstår som en grupp människor som tar ett gemensamt ansvar för miljön (SOU 2004:104, s. 32). I boken framstår personerna som solidariska då de även tillsammans med Dockviksborna vill bekämpa miljöhoten. Nedan får läsaren ta del av det som organisationen i texten vill dela med sig av.
26
Efter en dryg timme klev Dockviksborna tillbaka över landgången. Förutom kaffe och rulltårta hade de fått en lång föreläsning om farliga gifter i havet. Ring-i-näsa-Liv hade berättat ingående om hur viktigt det är ta hand om Östersjön. (Frensborg och Flygare 2013, s. 20)
Genom att Dockviksborna får en föreläsning om farliga gifter synliggörs den sociala dimensionen. I kapitlet uttrycks temat även ur en miljömässig dimension då
föreläsningen handlar om hur viktigt det är att ta hand om Östersjön. Haven idag är hårt utsatta av föroreningar och nedskräpning. Hur haven hanteras är avgörande för
mänskligheten som helhet och för att balansera effekterna av klimatförändringar (UNDP 2020). På tillhörande bild syns en fågel med vingar drypande i olja (Frensborg och Flygare 2013, s. 20). Här lyfter författarna miljöförstöring explicit. Illustrationen visar på en konsekvens av vad nedsmutsning av havet kan innebära för den biologiska
mångfalden. Även den ekonomiska dimensionen inkluderas här, då negativ påverkan av naturens resurser, motstrider att hushålla med det naturen erbjuder (KTH 2020).
Det sista budskapet Liv lämnar är genom ett klistermärke där det står ”Låt örnen flyga, låt rådjuren löpa” (Frensborg och Flygare 2013, s. 21). Detta citat går att härleda till filmen Äppelkriget från 1971, filmen baseras på en längre tradition av miljödebatt, och bidrog till miljömedvetenhet under den så kallade ”gröna vågen” på 70-talet. Nina Widerberg skriver om Äppelkriget på Svenskafilminstitutets webbtjänst för filmdata. Där framkommer att filmens ledmotiv är Evert Taubes specialskrivna visa Änglamark (Widerberg 2018), alltså visan citatet på klistermärket kommer ifrån. I och med detta sammanhang gestaltas hållbar utvecklig ur den miljömässiga dimensionen, men även då den citerade texten syftar till att låta djuren leva.
I det tredje kapitlet framgår det att landgången till båten är nersmutsad med tjära. I texten jämförs det med oljeutsläpp i haven som orsakar föroreningar.
– Titta! gormade Robert. Titta vad ni har gjort! Vi är alldeles nergeggade! Vi kan nästan inte gå! […]
– Då kanske du förstår hur det känns att vara en oljig mås som inte kan flyga![…] – Natur-nördar som ni är ju inte riktigt kloka! Gormade han.
– Stopp ett tag, protesterade kaptenen och ruskade på änglalockarna. Menar du att vi från Greenpeace skulle ha förstört vår egen landgång med flit? (Frensborg och Flygare 2013, s. 24-26)
Denna händelse, liksom tidigare gestaltning som relaterat till gifter, synliggör den miljömässiga dimensionen. I konversationen görs en liknelse av hur de oljiga fåglarna känner sig när Robert trampar runt i oljan. Genom att koppla det till människan
