Så förändrades livet efter behandling mot livmoderhalscancer : En litteraturöversikt

Så  förändrades  livet  efter  behandling  mot  

livmoderhalscancer.

-­  En  litteraturöversikt

Huvudområde:  Omvårdnad  

Författare:  Linda  Karlsson  &  Frida  Krook   Handledare:  Sandra  Siebmanns

Sammanfattning

Bakgrund: Livmoderhalscancer är en av världens vanligaste cancerform hos kvinnor.

Det finns olika behandlingsmetoder beroende på kvinnans cancerstadium och hälsotillstånd. Vid samtliga behandlingar uppkommer vanligen biverkningar av olika karaktär, som påverkar kvinnorna på olika sätt. Sjuksköterskan har som ansvar att informera och stötta kvinnor som drabbats av livmoderhalscancer och arbeta utifrån ett holistiskt förhållningssätt.

Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av behandling mot livmoderhalscancer. Metod: En litteraturöversikt gjord med kvalitativ och induktiv ansats baserad på tolv

artiklar med kvalitativ data användes. Artikelsökningen gjordes i Medline, Cinahl, samt Psycinfo.

Resultat: Resultatet redovisade två kategorier med tillhörande sex subkategorier.

Kategorierna var: Upplevelse av behandlingens inverkan på kropp och själ, samt det psykosociala behovet. Biverkningar som uppkom efter behandling yttrades i både på fysisk, psykisk och social karaktär och ledde till omfattande utmaningar för kvinnor att hantera. Kvinnor upplevde behov av olika typer av stöd och att samtliga förändringar påverkade dem själva och sin relation med omgivningen både positivt och negativt.

Slutsatser: Kvinnor som genomgått behandling mot livmoderhalscancer upplevde ett

försämrat hälsotillstånd. Litteraturöversikten hoppas ge sjukvårdspersonal ökad kunskap i hur de ska bemöta och stötta kvinnor med livmoderhalscancer, samt främja vårdförloppet för kvinnorna och dess närstående.

Summary

How life changed after treatment for cervical cancer - A qualitative literature review Background: Cervical cancer is one of the most common cancers in the world for

women. In all treatments side effects can occur, which affect women in different ways. The nurse is responsible for informing and supporting women affected by cervical cancer and work from a holistic perspective.

Aim: The purpose was to describe women's experience of treatment for cervical cancer. Method: A literature review made with a qualitative and inductive approach based on

twelve articles with qualitative data were used. The article search was done in Medline, Cinahl, and Psycinfo.

Results: The result presented two categories with six subcategories. The categories were:

The experience of the treatment's effect on body and soul, and the psychosocial needs. Side effects that arose affected both physical, mental and social levels.

Conclusion: Women who have gone through treatment for cervical cancer experienced

an deteriorated health condition as a result of treatments. The literature review hopes to give healthcare professionals an insight into how to respond to and support women with cervical cancer and promote the care process for the relatives and the woman.

Keywords: Cervical cancer, experience, holism, treatment

Innehållsförteckning  

1.  INLEDNING  ...  1  

2.  BAKGRUND  ...  1  

2:1  LIVMODERHALSCANCER  ...  1  

2.2  DIAGNOSTIK  ...  1  

2:3  BEHANDLING  OCH  DESS  BIVERKNINGAR  ...  2  

2:4  DET  HOLISTISKA  SYNSÄTTET  ...  3  

2:5  SJUKSKÖTERSKANS  ROLL  ...  4  

2:6  PROBLEMFORMULERING  ...  4  

2.  SYFTE  ...  4  

3.  MATERIAL  OCH  METOD  ...  4  

3:1  DESIGN  ...  4  

3:2  URVAL  OCH  DATAINSAMLING  ...  5  

3:3  DATAANALYS  ...  5  

3:4  ETISKA  ÖVERVÄGANDEN...  5  

4.  RESULTAT  ...  7  

4:1  UPPLEVELSE  AV  BEHANDLINGENS  INVERKAN  PÅ  KROPP  OCH  SJÄL  ...  7  

4:2  DET  PSYKOSOCIALA  BEHOVET  ...  9  

5.  DISKUSSION  ...  11   5:1  METODDISKUSSION  ...  11   5:2  RESULTATDISKUSSION  ...  12   6.  SLUTSATS  ...  14   7.  REFERENSER  ...  16   8.  BILAGOR  ...  22   BILAGA  1  -­‐‑  SÖKMATRIS  ...   BILAGA  2.  KVALITETSGRANSKNINGSPROTOKOLL...   BILAGA  3  –  ARTIKELMATRIS  ...  

1.  Inledning  

Livmoderhalscancer är den fjärde vanligaste cancertypen hos kvinnor världen över och 2018 uppkom det ca 570 000 nya fall. Av dödsfallen är det 90% som sker i låg- och medelinkomstländer (World Health Organization [WHO], 2019). I Sverige behandlas årligen 8000 kvinnor mot cellförändringar och 550 av dessa utvecklar livmoderhalscancer (Folkhälsomyndigheten, 2018), vilket gör livmoderhalscancern relativt ovanlig i Sverige, i jämförelse med världen i övrigt (Socialstyrelsen, 2018). År 2016 var medianåldern för insjuknande i livmoderhalscancer i Sverige 45 år (Socialstyrelsen, 2018). Sedan gynekologiska cellprovtagningar började införas i Sverige på slutet av 60-talet så har insjuknande i och dödligheten av livmoderhalscancer minskat till hälften (Jerpseth, 2011). Beroende på vilket cancerstadium, kvinnans allmäntillstånd och ålder, kan behandlingsmetoden variera. Främst består behandlingen av en kombinationsbehandling som kan inkludera strål- och cytostatikabehandling, samt kirurgi där samtliga kan medföra biverkningar (ex. dysfunktion i urinvägar och tarmar, trötthet, blödningar, smärta) (Dahm Kähler, 2015). Sjuksköterskan har en viktig roll vid omhändertagande av de som har diagnostiserats med livmoderhalscancer, samt hos partner och anhöriga. Därav är det viktigt att som sjuksköterska finnas till som stöd och råd genom hela sjukdomsförloppet (Schwartz, 2009).

2.  Bakgrund  

2:1  Livmoderhalscancer    

Livmoderhalscancer kan även benämnas som cervixcancer (Socialstyrelsen, 2018). Av de som drabbats av livmoderhalscancer är det 98% som har smittats av Humant Papillomvirus (HPV-virus). Därför är det viktigt att som kvinna ta HPV-vaccination (Folkhälsomyndigheten, 2018), samt regelbundet gå på sina gynekologiska cellprovtagningar. Detta ger möjlighet till diagnostisering i ett tidigt skede (Ashtarian, Mirzabeigi, Mahmoodi & Khezeli, 2017). Det tar långt tid för livmoderhalscancer att utvecklas från cellförändringar tills cancern är fullt utvecklad (Rylander & Andersson, 2015). Det finns två primära typer av livmoderhalscancer, skivepitelcancer, som står för ca 75%, samt adenokarcinom som står för ca 20% (Newton, Mould & Timothy, 2017). Överlag så uppkommer inga symtom vid ett tidigt skede av livmoderhalscancer, däremot vid ett mer etablerat stadie så uppkommer fler symtom med tiden. Tidiga symtom som kan uppstå är postkoitala blödningar, som innebär kontaktblödningar, intermenstruella- och postmenopausala blödningar, samt blodblandade flytningar. I ett senare utvecklat stadie är symtom som ischiassmärta (på grund av metastaser som trycker), bensvullnad, generella smärtor, trötthet och viktnedgång vanliga (Newton, Mould & Timothy, 2017). För många kvinnor så är en diagnos med livmoderhalscancer associerat med stigma. Många av de som drabbats känner sig upprörda över det missförstånd som lätt kan uppstå relaterat till kvinnans tidigare sexuella relationer och smittorsaken. De bör därför bemötas med medkänsla och förståelse (Bedford, 2009).

Kvinnor i Sverige kallas till cellprovtagning hos barnmorska vart tredje år från 23 års ålder upp till 50 års ålder och därefter vart femte år upp till 60 års ålder. Sedan cellprovtagningen infördes i Sverige så har den vanligaste formen av livmoderhalscancern, skivepitelcancern minskat drastiskt. Kvarstående sjuklighet finns främst hos de som inte regelbundet går på sina gynekologiska cellprovtagningar. Cellprovtagning är dock inte ett fullständigt instrument för att kunna upptäcka den andra formen av livmoderhalscancer som är adenokarcinom (Rylander & Andersson, 2015). När diagnosen har fastställts är nästa steg att göra en stadieindelning. Detta görs för att beskriva hur långt cancern har utvecklats och för att kunna bestämma vilken behandlingsmetod som är mest lämplig (Dahm Kähler, 2015). Stadieindelningen av livmoderhalscancer sker via FIGO (International federation of gynecology and obstetrics) och består av fyra olika stadier. Stadium ett är tidig mikroskopsupptäckt tumör och stadium fyra är spridd tumör till andra organ i kroppen (Pecorelli, Zigliani & Odicino, 2009).

2:3  Behandling  och  dess  biverkningar  

Behandling mot livmoderhalscancer består av tre behandlingsformer som vanligtvis kombineras. Denna kombinationsbehandling innefattar strålbehandling, kirurgi och cytostatikabehandling. Kombinationsbehandling görs för att öka effektiviteten och minska toxiteten (Dueñas-González & Campbell, 2016). Behandlingen är individuell och varierar beroende på kvinnans cancerstadium och hälsotillstånd (Lai, Yen & Ng, 2010). För många kvinnor är förmågan att kunna få barn kopplat till livskvalitet. Vid en diagnostisering av livmoderhalscancer kan detta påverkas då fertiliteten kan hotas, detta beroende på behandlingsmetod (Schwartz, 2009). Vid ett tidigt stadie ligger fokus på mindre invasiva och radikala procedurer för att minska påverkan på behandlingsrelaterad livskvalitet och fertilitetspåverkan (Dueñas-González et al., 2016). Behandlingen kan påverka kvinnors vardagliga liv på många olika sätt. Vanliga biverkningar kan vara trötthet, smärta och minskad aptit. Dessa faktorer kan komma att påverka det dagliga livet genom att det påverkar både det fysiska, mentala och emotionella. De vanliga strategierna för att återfå kraft och energi vid trötthet har ingen effekt under och efter behandlingen, vilket påverkar kvinnors möjlighet till att utföra vardagliga aktiviteter (Dallabrida et al., 2014).

Strålbehandling    

Strålbehandling kan utföras både internt och externt. Intern strålning innebär att strålningen ges i direkt kontakt med organet som ska behandlas, till skillnad från extern strålning där personens kropp, ifrån ett visst avstånd, träffas med joniserande strålning från en strålkälla (Degerfält, Moegelin & Sharp, 2008). Biverkningar som kan förekomma vid strålbehandling är torra och irriterade slemhinnor, tidigt inträdande i klimakteriet, påverkan på sexuella samlivet, samt infertilitet (Hellström- Frykman, 2009). Strålningen kan i behandlingens slutskede påverka närliggande organ, exempelvis urinblåsan och tarmarna. Detta kan yttras i blåskatarrliknande symtom och diarrér. Vid kombination av strålbehandling och kirurgisk behandling är vanliga bieffekter lymfödem, tarm och blåsbesvär, samt sexuella dysfunktioner (Borgfeldt, Sjöblom, Strevens & Wangel, 2019). Infertilitet kan uppstå vid en fullständig strålbehandling detta på grund av att äggstockarna är känsliga för strålningen och på så vis förlorar sin funktion. Det finns dock fertilitetsbevarande behandling att erhålla som till exempel omplacering av äggstockarna under strålningstiden och äggdonation (Newton et al., 2017).

Vid den kirurgiska behandlingen utförs vanligtvis ett ingrepp som kallas för radikal hysterektomi, vilket innefattar att livmodern och livmodertappen avlägsnas, samt att en lymfadenektomi utförs (Dahm Kähler, 2015). Lymfadenektomi är en operation där lymfkörtlar avlägsnas. Detta görs för att undvika att cancern ska spridas genom lymfsystemet till andra delar av kroppen. Efter en radikal hysterektomi är dysfunktion i nedre urinvägarna en av de vanligaste långvariga komplikationerna. Det finns dock en nervsparande teknik som har visat positiva resultat när det kommer till bevarandet av blåsfunktionen efter en radikal hysterektomi. Vidare kliniska prövningar inom området krävs dock för att förstå den komplexa patofysiologin bakom urinblåsans dysfunktion (Laterza et al., 2015). Är cancersjukdomen begränsad och personen erhåller en stark önskan av att bevara sin fertilitet, finns det möjlighet att istället för radikal hysterektomi göra ett mindre ingrepp, en så kallad trakelektomi. Vid detta ingrepp avlägsnas till största del hela livmoderhalsen och kvinnan har fortfarande möjlighet att bli gravid (Dahm Kähler, 2015).

Cytostatika  

Cytostatika är en behandlingsform och ges vanligtvis som infusion intravenöst (Dahm Kähler, 2015). Toxicitet vid cytostatikabehandling är vanligt förekommande och påverkar personer som drabbats av cancers upplevelse av livskvalitet. Detta beror på att behandlingen har en låg cellulär selektivitet vilket gör att även friska celler skadas vid terapin. Cytostatika har ett smalt terapeutiskt index vilket gör att dosen av läkemedlet som ger bästa effekt och den koncentration som ger biverkningar är smal. Bieffekter av cytostatika som främst uppstår är håravfall, sänkt immunförsvar, samt trötthet. Andra förekommande biverkningar är smärta, dåsighet, tarmtoxitet, oro, illamående, minskad aptit och depression (Di Muzio, Marinucci, De Benedictis & Tartaglini, 2017).

2:4  Det  holistiska  synsättet  

Ett holistiskt synsätt bygger på att se människan som en helhet där helheten utgörs av flera delar och där helheten är större än summan av delarna. Inom vården omfattar den humanistiska människosynen inte bara synen på vårdsökande person utan inkluderar även en syn på människan och vårdaren. För att uppnå en fullständighet ska olika dimensioner kunna ses som tillfredsställda hos individen. Det holistiska synsättet uttrycker sig i fem olika dimensioner. Den biofysiska-, sociokulturella-, emotionella-, intellektuella- och den existentiella dimensionen (Sarvimäki & Stenbock-Hult, 1996). Holismen grundar sig i förhållandet mellan kropp, själ och ande. Att främja fysiologiskt och psykologiskt välbefinnande, samt att främja sociokulturella relationer i en vårdmiljö. För att arbeta utifrån ett holistiskt synsätt är det viktigt att som sjuksköterska vara medveten om både sig själv som helhet och den vårdsökande personen. Holistisk omvårdnad hjälper till att ge den sjuke möjlighet att utnyttja sina inre resurser för att förbättra sin livskvalitet och att anpassa sig till förändringar orsakade av sjukdomsförloppet. De inre resurserna som personen besitter stärks genom empowerment, som är en viktig del inom omvårdnad. Genom att möjliggöra för den vårdsökande personen att skapa empowerment för att de ska kunna uppnå den maximala nivån för sin egen hälsa (Mcevoy & Duffy, 2008). Det är viktigt att som sjuksköterska bevara personens autonomi och skapa en säker och trygg miljö. Att ge stöttning till personer som finner stöd i sin religiösa tro är en del i att arbeta utifrån det holistiska synsättet. Sjuksköterskor upplever bristande självförtroende i att stödja vårdsökande personer och deras närstående med deras spirituella behov, på grund av begränsad undervisning om det i utbildning och på sin arbetsplats (DiJoseph & Cavendish, 2005).

2:5  Sjuksköterskans  roll  

Enligt hälso- och sjukvårdslagen, kapitel 3 § 2, har hälso-sjukvården en skyldighet att arbeta för att förebygga ohälsa (Hälso och sjukvårdslag [HSL], SFS 2017:30). Sjuksköterskor har en viktig roll i omvårdnaden och stödet till kvinnor som diagnostiserats med livmoderhalscancer och kan ges genom att skapa en samarbetsplan, ge stöd och rådgivning (Schwartz, 2009). Som sjuksköterska är det viktigt att stötta och finnas till för anhöriga och närstående då även de påverkas. Sjuksköterskor har blivit integrerade i att vårda utifrån ett holistiskt förhållningssätt och arbeta utifrån evidensbaserad vård. Detta genom att stödja, screena, förebygga och behandla i livet efter cancerdiagnos (Johnson, James, Marzan & Armaos, 2019). Personer som har drabbats av cancer kan uppleva psykologisk påfrestning som kan yttra sig i till exempel frustration, skräck, hjälplöshet, ilska, förnekelse och skuld. Sjuksköterskan har en viktig roll i att kunna bemöta känslor, finnas till som ett stöd och samtidigt arbeta utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt (Bedford, 2009). Vissa personer kan uppleva det svårt att definiera sina upplevelser av biverkningar som kan påverka kroppen både fysiskt och psykiskt (Di Muzio, Marinucci, De Benedictis & Tartaglini, 2017).

2:6  Problemformulering        

Behandlingarna vid livmoderhalscancer medför olika typer av biverkningar som kan generera i en negativ påverkan på kvinnans livskvalitet. Den individuella upplevelsen av livskvalitet kan påverkas av både psykiska och fysiska faktorer, men främst av de livsomställningar som kan komma att uppstå efter behandling (Bjelic-Radisic et al., 2012). Kvinnor som genomgått behandling mot livmoderhalscancer kan uppleva bristande information och stöd från sjukvårdspersonal (Burns, Costello, Ryan-Woolley & Davidson, 2007). I omvårdnadsarbetet som sjuksköterska är det viktigt att stödja den som är drabbad och att arbeta utifrån evidensbaserat förhållningssätt (Johnson, James, Marzan & Armaos, 2019). Det är därför viktigt som sjuksköterska erhålla kunskap och kompetens för att kunna ge rätt stöd och bästa möjliga vård genom att kunna förstå och sätta sig in i vad kvinnorna upplever i samband med sjukdomen, behandlingarna och biverkningarna (Schwartz, 2009).

2.  Syfte  

Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av behandling mot livmoderhalscancer.

3.  Material  och  metod  

3:1  Design  

Uppsatsen är en litteraturöversikt med artiklar av kvalitativ design. Litteraturöversikten gav en möjlighet att bilda en helhetssyn över det valda områdets redan befintliga kunskap (Friberg, 2017a). En sammanställning av artiklar med kvalitativ design användes, då den typen av forskning lämpar sig för att förstå hur hälsofaktorer, som exempelvis livmoderhalscancer, kan komma att påverka livet, samt en kunskap kring den vårdsökande personens upplevelser, förväntningar och erfarenheter (Friberg, 2017b). En

induktiv ansats tillämpades då analysen av litteraturöversikten genomfördes med att gå ut förutsättningslöst och analysera sekundär data. Detta betydde att forskaren som skrivit artiklarna utgick från deltagarnas erfarenheter och utifrån de kopplade det till en teori i diskussionen (Henricson & Billhult, 2017).

3:2  Urval  och  datainsamling  

De databaser som användes vid sökandet av artiklar var Medline, CINAHL och PsycINFO, som har fokus mot omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2013). Genom trunkering (*) av vissa sökord, samt användning av booleska operatorer (“OR”, “AND” och ”NOT”) begränsades och specificerades sökningen (Karlsson, 2012). Sökorden som användes i datainsamlingen var Cervical cancer, Experience*, Perception, Treatment, Therapy, Qualitative, prevention och cervical cancer survivor* (Se bilaga 1). Vid kvalitetsgranskning av de framsökta artiklarna tillämpades ”Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod” framtaget av avdelningen för omvårdnad [AFO], Jönköpings University (Se bilaga 2). Granskningsprotokollet innebär att artiklarnas innehåll granskas och sedan poängsätts för att de ska kunna ingå i resultatet och för att en tillräckligt hög kvalitet ska uppnås. Granskningen är uppdelad i två steg, artikeln måste uppnå fyra poäng i första steget för att sedan få gå vidare till andra steget där ytterligare åtta poäng kan uppnås. En totalpoäng på minst tio poäng sattes som gräns för att kunna försäkra sig om att artiklarna höll en tillräckligt hög kvalitet för att inkluderas i resultatet. Tolv artiklar godkändes av granskningsprotokollet och utformade resultatet. Artiklarna hade ursprung från Indonesien, Kanada, Kina, Japan, Sydafrika, Danmark, Kenya, Colombia, USA, Indien, samt Nederländerna. Inklusionskriterier för studierna var att de skulle grunda sig i kvinnors upplevelse, kvinnor över 18 år, alla behandlingar vid livmoderhalscancer och alla länder. Begränsningarna var att artiklarna skulle vara publicerade mellan år 2010-2019, vara skrivna på engelska, ha kvalitativ design, samt vara Peer Reviewed, vilket innebär att artiklarna har blivit lektörsgranskade (Backman, 2008). De framtagna artiklarna skulle vara forskningsetiskt godkända.

3:3  Dataanalys  

Litteraturöversikten gjordes enligt Fribergs fem steg för kvalitativa studier (Friberg, 2017a). I det första steget lästes de utvalda artiklarna flertal gånger och fokuset riktades mot deras resultat. I det andra steget valdes det som ansågs mest framträdande i resultatet ut i relation till vår syftesfråga. Det tredje steget innefattade en sammanställning av artiklarnas resultat, detta för att skapa en överblick av samtliga artiklar. Nyckelord valdes ut genom att använda överstrykningspennor i resultatdelarna och dokumenterades sedan ner skriftligt på Post-It-lappar. Det fjärde steget byggde på att hitta likheter och skillnader mellan de olika studiernas resultat genom att kategorisera Post-It-lapparna i form av en schematisk överblick. I det sista och femte steget definierades kategorierna, detta för att läsaren skulle förstå dess innebörd, samt tolkningen av artiklarna. I resultatdelen kunde slutligen två kategorier med tillhörande sex subkategorier presenteras (Se figur 1).

3:4  Etiska  överväganden  

Vid utförande av en kvalitativ studie bör man vara medveten om att författarens egna ståndpunkter kan komma att påverka vilket urval av studier som används, vilket kan leda

till ett vinklat resultat. Även förförståelse och tolkning av den insamlade datan kan ge ett förvridet resultat. Bristande forskning inom området kan också vara en faktor som kan komma att påverka resultatet. Det är därför viktigt att ha förståelse att i urvalet av studierna tillämpa ett kritiskt förhållningssätt både i skrivprocessen och i tolkningen av artiklarna (Friberg, 2017b). Faktorer som även kan påverka är begränsade metodologiska- och engelskkunskaper då risken för feltolkningar ökar (Kjellström, 2017). Hänsyn har tagits till de fyra etiska huvudkraven: Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Huvudkravens syfte är att värna om studiedeltagarna och dess integritet, samt undvika att de ska skadas, utnyttjas eller såras (Kjellström, 2017). Enbart dataresultat som tagit hänsyn till Helsingforsdeklarationen tillämpades, deklarationen innehåller etiska principer riktade mot medicinsk forskning (World Medical Association, 2018). Grundstenen i helsingforsdeklarationen utgår från att skydda människors integritet, liv, hälsa och värdighet. Artiklar som inkluderas i resultatet ska innehålla en redogörelse för de etiska överväganden som godkänns av en oberoende etisk kommitté, som bör vara i överensstämmelse med lagar och förordningar i landet som forskningen utförs i (World Health Organization, [WHO] 2001). Endast forskningsmaterial från artiklar som tagit hänsyn till de biomedicinska etiska principer har tillämpats. De fyra principerna består av autonomiprincipen, godhetsprincipen, ickeskadaprincipen, samt rättviseprincipen (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2013). Examensarbetet kan resultera i att sjukvårdspersonal kan förändra sitt bemötande till personer som befinner sig i en särskild situation (Kjellström, 2017). Studiens resultat kan således påverka hur sjuksköterskor väljer att bemöta personer med livmoderhalscancer och samhällets syn på vården utifrån upplevelsen av bemötandet.

4.  Resultat  

Resultatet nedan redovisar två kategorier med tillhörande sex subkategorier som beskriver kvinnors upplevelser av att genomgå behandling för livmoderhalscancer (Se figur 1).

Figur 1. Att beskriva kvinnors upplevelse av behandling mot livmoderhalscancer. Redovisning av kategorier med tillhörande subkategorier.

4:1  Upplevelse  av  behandlingens  inverkan  på  kropp  och  själ  

Att  drabbas  av  smärtsamma  fysiska  förändringar  

Resultatet visade att samtliga behandlingar mot livmoderhalscancer bar med sig negativa konsekvenser och fysiska förändringar på kroppen. Beroende på vilken typ av behandling som kvinnorna genomgått, skilde sig de fysiska förändringarna. Trötthet och fatigue var en framträdande påföljd vid majoriteten av behandlingarna (Ding, Hu, & Hallberg, 2015; Zeng, Li & Loke, 2011; Ochoa, Carrillo & Sanabria, 2019; Saraf, Singh & Khurana, 2013). Andra vanligt förekommande biverkningar var urin och avföringsbesvär, som kunde yttra sig i nokt-, poly- & dysuri, samt förstoppning (Bilodeau & Bouchard, 2011; Ding et al., 2015; Vermeer et al., 2016; Zeng et al., 2011). Blödningar, ökade flytningar och smärta vid samlag var en förekommande bieffekt efter behandling (Bilodeau & Bouchard, 2011; Moustgaard Jeppesen, Mogensen, Dehn & Jensen, 2015; Afiyanti & Milanti, 2013). Fysiska förändringar av vaginan präglades av en kortare, trängre (Afiyanti & Milanti, 2013; Bilodeau & Bouchard, 2011; Vermeer et al., 2016), och torrare vagina. Somliga upplevde även vulvaödem som en bidragande faktor till minskad sexuell aktivitet (Afiyanti & Milanti, 2013). Strålbehandling beskrevs som en smärtsam behandling (Bilodeau & Bouchard, 2011; Ochoa et al., 2019). Brakyterapi, som är en inre strålbehandling, beskrevs

av många kvinnor som deras värsta upplevda medicinska behandling. Sidoeffekter av brakyterapi kunde yttra sig i obehag och en brännande känsla, samt strålningsdermatit, som skapade smärta och cystit. Vid cellgiftsbehandling upplevde många kvinnor bieffekter som aptitlöshet, illamående, kräkningar (Ochoa et al., 2019), håravfall, viktförändring och sänkt immunförsvar (Zeng et al., 2011). Efter att ha genomgått en kirurgisk operation, såsom en lymfkörtelutrymning, upplevdes problem med lymfödem, som kunde utspela sig i smärta och svullnad i benen. (Ding et al., 2015; Vermeer et al., 2016; Zeng et al., 2011). Kvinnor nämnde att de fick fler ogynnsamma biverkningar relaterat till antalet behandlingstillfällen. Detta ledde till frustration och i värsta fall depressioner. De upplevde dock att biverkningarna blev bättre med tiden och fick förtroende om en total återhämtning i framtiden (Ding et al., 2015).

Att  känna  oro  och  rädsla  för  återfall  

Många kvinnor upplevde en rädsla under och efter behandlingen. Rädslan kunde utspela sig på olika sätt och på grund av olika orsaker. Flertalet kvinnor upplevde en rädsla för återfall av livmoderhalscancern (Ochoa et al., 2019; Saraf et al., 2013; Bilodeau & Bouchard, 2011; Zeng et al., 2011; Afiyanti & Milanti, 2013; Komatsu, Yagasaki, Shoda, Chung, Iwata, Sugiyama & Fujii, 2014). Vissa av de drabbade upplevde en förlust av meningsfullhet i livet, både på grund av rädslan för återfall och allvarliga biverkningar, men även för att det eventuellt skulle leda till att livet tog slut antingen av sjukdomen eller i suicid. En del upplevde att tankar kring återfall blev en psykologisk påfrestning. De undvek därav att reflektera för mycket kring ämnet och tyckte det var jobbigt när personer i sin närhet skulle prata om det (Saraf et al., 2013). Efter behandling mot livmoderhalscancer kunde förändrade vaginala tillstånd uppstå i form av blödningar och andra symtom. De förändrade vaginala tillstånden kunde även de framkalla oro och ångest för återfall. För vissa kvinnor som var i en relation fanns det en rädsla för att bli lämnad. Detta kunde bero på att hon inte kunde tillfredsställa sin partners behov och att mannen då blev upprörd och hotade om att gifta om sig. Några valde dock självmant att uppmuntra sin partner till ett nytt äktenskap då en känsla av ofullständighet som kvinna upplevdes (Afiyanti & Milanti, 2013). För de som inte hade en partner innan behandlingen uppgav somliga en rädsla över att ingå en relation efter behandlingen (Komatsu et al., 2014; Moustgaard Jeppesen et al., 2015).

Att  uppleva  en  förlust  av  kvinnlighet  

I de fall där fertilitetsbevarande behandling hade tillämpats upplevdes en stärkt identitet och självkänsla (Komatsu et al., 2014). För många kvinnor är livmodern symboliserad med kvinnlighet. Vid en genomförd behandling där livmodern avlägsnas, eller de reproduktiva organen tagit skada, upplevdes en förlust av kvinnlighet (Vermeer et al., 2016; Ngutu & Nyamongo, 2015; Ding et al., 2015; Afiyanti & Milanti, 2013) och reflekterande kring sin självidentitet (Ding et al., 2015). Vid kroppsförändringar efter aktuell behandling erfor somliga en förändrad kroppsbild och en känsla av osäkerhet (Vermeer et al., 2016). En förändrad kroppsbild resulterade i negativa effekter på den sexuella relationen med respektive partner (Ngutu & Nyamongo, 2015). Den negativa kroppsbilden var i ett fall relaterad till viktuppgång orsakat av behandlingen, detta ledde till att kvinnan inte kände sig vacker och önskvärd i sin förändrade kropp (Bilodeau & Bouchard, 2011).

4:2  Det  psykosociala  behovet  

Att  känna  behov  av  stöd  från  familj,  vänner  och  sin  tro  

Flertal kvinnor uppgav att de var mer tacksamma för livet efter behandling och värderade tiden med sin familj mer och fann mening med livet (Bilodeau & Bouchard, 2011; Ochoa et al., 2019). Stödet från familjen uppskattades av majoriteten av kvinnorna. Roller i familjen kunde dock förändras under sjukdomsförloppet och familjen tog mer ansvar nu än tidigare. Detta gjorde att somliga kvinnor kände sig som en börda för familjen, både psykiskt och ekonomiskt. Om närstående visade för mycket stöd kunde det bli för omfattande för kvinnorna att hantera och i sin tur leda till depression (Zeng et al., 2011). Det framträdde varierade upplevelser av hur cancern påverkade kvinnors relation med sin partner under och efter behandling. Vissa som var i en relation kände att de nu behövde någon att prata med (Moustgaard Jeppesen et al., 2015). För en del kvinnor stärktes partnerrelationen av behandlingen. De lyfte fram hur viktigt det var med stöd från partnern och hur de uppskattade deras närvaro under behandlingen, vilket gjorde att de kom närmare varandra (Bilodeau & Bouchard, 2011).

Alla kvinnor hade inte de ekonomiska förutsättningarna att genomgå behandling mot livmoderhalscancer och samtidigt ha det stöd från partner som de skulle behöva. Vissa var beroende av att deras partner kunde finansiera behandlingen och detta skapade en motivation till kvinnorna att fullfölja behandlingen. Det fanns dock inte förutsättningar för partnern att vara närvarande hela tiden. De hade möjlighet att ibland hälsa på, men mestadels fick stödet ske via telefonsamtal. Några kvinnor upplevde trots stöd från partnern att de kände sig avvisade (Maree, Mosalo & Wright, 2013). De flesta kvinnorna ville inte berätta om sitt sjukdomstillstånd för vänner eftersom de inte ville att de skulle tycka synd om dem (Ding et al., 2015). Ett stöd från kvinnor i samma situation visade sig vara betydande, genom att dela med sig av erfarenheter och information (Ding et al., 2015; Moustgaard Jeppesen et al., 2015; Vermeer et al., 2016). Att de kunde prata om vad de hade upplevt, hur de hade reagerat och hur lika tankar de hade, skapade en trygghet för kvinnorna. Även att kunna se andra kvinnor med samma diagnos bli friska var viktigt för att kunna genomgå behandlingen. Framförallt uppskattades det att prata med kvinnor som behandlades med samma behandlingstyp (Moustgaard Jeppesen et al., 2015). Det fanns andra kvinnor som tyckte information från någon professionell var mer givande än från kvinnor i samma situation (Vermeer et al., 2016).

En del kvinnor kände ett religiöst och spirituellt stöd (Ochoa et al., 2019; Zeng et al., 2011; Saraf et al., 2013). En spirituell tro var ett sätt att kunna känna en hanterbarhet och lindrat lidande. Kvinnor hittade meningen med livet vilket gjorde det möjligt för dem att fortsätta sin behandling. Detta genom att finna en känsla av styrka, mod och välsignelse till att övervinna sin cancer och överleva (Ochoa et al., 2019). Deras tro på gud gav dem styrka och en känsla av fred både under och efter behandling. De var hoppfulla och det fanns någonstans ett hopp om att tillfriskna. Detta genom att be till gud och genom läkarens uppmuntran och betryggande ord. Genom att anförtro sin återhämtning till gud stärktes deras tro under behandlingen. Det fanns dock kvinnor som under sin behandling tappade sin tro till gud då en upplevelse av bristande stöd var närvarande (Saraf et al., 2013). Att  uppleva  bristande  information  från  hälso-­  och  sjukvården  

och stöd från hälso- och sjukvården. Ett genomgående problem var bristande information och att fokus låg på det fysiska svårigheterna och inget på de själsliga problemen (Rooij, Thomas, Post, Flanagan, Ezendam, Peppercorn & Dizon, 2018; Vermeer et al., 2016). Trots att mycket fokus riktades mot de fysiska besvären var det inte många kvinnor som upplevde att frågan om sexualitet togs upp. Framförallt hos de som levde utan partner kände att informationen om det sexuella var bristande. Kvinnorna kände att de själva inte vågade ta upp frågan på eget initiativ, vilket gjorde att det undveks av både sjukvårdspersonal och vårdtagare (Moustgaard Jeppesen et al., 2015).

En kvinna delade med sig av sina erfarenheter av att genomgått brakyterapi och hennes upplevelse av vårdpersonalens bemötande. Hon upplevde en brist på integritet, ingen omtanke eller empati. Det var mycket personal i rummet, men ingen hade visat någon respekt för henne (Bilodeau & Bouchard, 2011). Många kvinnor ville ha stöd från sjukvårdspersonal, men det fanns situationer där det blev på fel sätt. Vissa hade genomgått radikal trachelektomi och frivilligt valt efter behandling att inte skaffa barn på grund av rädslan för att få ett återfall eller risken för ett ohälsosamt barn. Kvinnorna kände sig då pressade av sjukvårdspersonal som förväntade sig att de skulle skaffa barn efter behandlingen. Vissa uppskattade dock stödet och motivationen till att fortsätta försöka skaffa barn (Komatsu et al., 2014). Det fanns inte bara negativa upplevelser av hälso- och sjukvården. Flertalet var tacksamma för den sjukvårdspersonal som de hade fått möta under sin behandling. Kvinnor upplevde vänlighet, hoppfullhet och motivation till att fortsätta kämpa, trots den smärtsamma och påfrestande behandlingen (Saraf et al., 2013).

Att  känna  osäkerhet,  rädsla  och  ångest  inför  förändrat  sexualliv  

Majoriteten av kvinnorna upplevde en påverkan på sexuallivet genom att de tog avstånd ifrån sex på grund av rädsla (Bilodeau & Bouchard, 2011; Ding et al., 2015; Komatsu et al., 2014; Zeng et al., 2011; Afiyanti & Milanti, 2013), samt en känsla av osäkerhet och ångest (Moustgaard Jeppesen et al., 2015; Vermeer et al., 2016). En del kvinnor var oroliga att smärta skulle uppstå vid samlaget, vilket gjorde att det prioriterades bort (Moustgaard Jeppesen et al., 2015; Vermeer et al., 2016; Komatsu et al., 2014). Åsikterna kring sexualitet var delade då vissa nämnde att sjukdomen var slutet på deras sexliv, medans andra uttryckte att de värdesatte sin hälsa före sexlivet och var istället tacksamma över att få vara vid liv (Ding et al., 2015). En rädsla fanns kring att ett sexuellt umgänge kunde ha negativa effekter på behandlingen och cancern (Zeng et al., 2011). Majoriteten av kvinnorna beskriver att sex har en annan roll i deras liv efter behandling. Tidigare låg mycket fokus på sex i form av penetration och att målet var orgasm. Trots att kvinnorna är mindre fysiskt sexuellt aktiva, har färre sexuella relationer och mindre sexlust, så beskriver de att deras sexualitet har växt och blivit mer njutbar. Då sexuell njutning efter behandling är mer tröstande och omfattande än tidigare så har en ny syn på den sexuella relationen utvunnits (Bilodeau & Bouchard, 2011).

De vaginala förändringarna från respektive behandlingsform ledde till en minskad vilja till att ha samlag, samt en ofullständighet till sin partner. För att undvika samlag med sin partner var de tvungna att leta efter andra ursäkter. Anledningen var att det förekommit i vissa fall att partnern blivit upprörd på grund av ett nekat samlag (Afiyanti & Milanti, 2013). Några partners blev avståndstagande gällande sexuell aktivitet för att respektera kvinnan, medan vissa kvinnor beskrev att dem kände sig tvingade till att vara sexuellt aktiva då partnern hade svårt att acceptera det begränsade sexlivet. Detta gjorde att kvinnor kände skuld mot sin partner över deras minskade intresse i sex (Vermeer et al.,

2016). Det fanns även kvinnor som kände sig tvingade till ett samlag på grund av religiösa skäl då uppgiften att tillfredsställa sin man var en del av äktenskapsplikten (Afiyanti & Milanti, 2013). En del kvinnor upplevde problem i sina äktenskap och efter behandlingen tog relationen slut. Detta på grund av att mannen inte kunde acceptera att kvinnans sexualitet förändrats (Bilodeau & Bouchard, 2011).

5.  Diskussion  

För att kartlägga det aktuella kunskapsområdet inom kvinnors upplevelse av behandling mot livmoderhalscancer så gjordes en litteraturöversikt. Fördelar som kan ses med en litteraturöversikt är att en tydlig översikt kan beskrivas över ett specifikt avgränsat område. Att utföra en litteraturöversikt kan dock bära med sig risker då selektivt urval kan ha använts, vilket i sin tur kan ge ett förvrängt resultat och sänka pålitligheten (Friberg, 2017b).Syftet med litteraturöversikten var att beskriva kvinnors upplevelse av behandling mot livmoderhalscancer. Litteraturöversikten har genomförts utifrån kvalitativ ansats och syftet besvarades av elva kvalitativa artiklar, samt en artikel där mixad metod tillämpats (Se bilaga 3). Litteraturöversikten inkluderade artiklar från Indonesien, Kanada, Kina, Japan, Sydafrika, Danmark, Kenya, Colombia, USA, Indien, samt Nederländerna. Detta stärkte tillförlitligheten eftersom det gav ett globalt perspektiv på resultatet. En svaghet som kan förekomma är dock att upplevelserna kan ha beskrivits olika på grund av den varierade kulturen, ekonomiska förutsättningarna och sjukvården som framträtt i respektive artikel. Dock visas ett samband mellan kvinnornas upplevelser, oberoende ursprungsland, vilket stärker överförbarheten till andra länder (Henricsson, 2017).

En induktiv ansats ansågs som lämplig för litteraturöversikten och dess syfte då ansatsen grundar sig i att förutsättningslöst studera ett visst område och sedan beskriva resultatet som framgick på ett så korrekt sätt som möjligt. Därefter kunde slutsatser tas utifrån det som framkom i datainsamlingen. Vid en induktiv ansats kan förförståelsen försvåra att analysera studierna förutsättningslöst. Kritiker menar att teorin trots allt blir primär i induktiva studier (Priebe & Landström, 2017). Litteraturöversiktens trovärdighet stärktes genom att en induktiv ansats har tillämpats och möjligheten till en mer öppen analys gavs, till skillnad från en deduktiv ansats som styrs av en teori (Henricson, 2017). Något som kan påverka en studies resultat negativt är om det finns en förförståelse inom ämnet och att sökningen då kan bli riktad och eventuellt specifika resultat väljs ut. Detta istället för att gå in helt blankt och öppet inför det som framkommer i dataanalysen. Förförståelsen inför litteraturöversikten var begränsad inom ämnet, vilket gjorde att analysen av artiklar gjordes förutsättningslöst och resultatets trovärdighet stärktes (Henricson, 2017). En kvalitativ metod skapar en förståelse för en person och dennes livssituation. Detta skapar möjlighet att kunna förstå personens erfarenheter, upplevelser, förväntningar eller behov. Kvalitativ ansats sågs som en styrka i litteraturöversikten eftersom det svarade bäst på syftet (Segesten, 2017). En risk vid granskning av kvalitativa artiklar är att deras resultat kan ha påverkats av vilken typ av datainsamling som har använts (Kjellström, 2017). De tre databaser som användes under datainsamlingen var Medline, Cinahl och PsycINFO. Samtliga databaser användes då fokus riktas mot omvårdnad. (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016). Genom att tillämpa flertalet databaser, som hade sitt fokus på omvårdnad, stärktes litteraturöversiktens trovärdighet genom att

relevanta artiklar kunde hittas (Henricson, 2017). Sökorden som valdes utgick från syftesformuleringen och översattes till engelska. Relevanta artiklar söktes fram i databaserna då de svarade på syftet, vilket stärkte insamlingen av data. Det visade sig dock finnas mycket forskning inom området som hade använt kvantitativ metod. Många av de kvantitativa studierna grundade sig i kvinnors upplevelse av att genomgå behandling mot livmoderhalscancer vilket gjorde att de kom upp i sökningen, detta blev en svaghet då artiklarna inte kunde inkluderas i litteraturöversikten (Henricson, 2017). En artikel med mixad metod inkluderades och hade en förklarande design. Detta innebär att kvantitativ data är en del och kvalitativ data en annan. Detta gjorde det möjligt att kunna urskilja kvalitativt material från kvantitativt, vilket stärkte artikelns trovärdighet och kunde användas i litteraturöversikten (Borglin, 2017). De olika kombinationerna av sökord och sökningen i olika databaser visade på flertal dubbletter, detta stärkte resultatets trovärdighet. Dubbletterna har exkluderats från sökmatrisen. Genom att använda studier som grundar sig i samma design stärks trovärdigheten. Detta var dock inte möjligt då forskning inom området var begränsat. En artikel bestod av dubbelt perspektiv (patient & partners) och en annan med tre dubbelt perspektiv (patient, vårdgivare & anhörig). Artiklarna inkluderades i resultatet då det tydligt gick att urskilja patientens perspektiv (Henricson, 2017). Artiklarna som inkluderades i resultatet var vetenskapliga artiklar, som var primärkällor och var peer reviewed. Detta för att arbetet skulle ha en forskningsanknytning och verifieras som god kvalitet (Mårtensson & Fridlund, 2017). För att utesluta inaktuell forskning i resultatet tillämpades enbart artiklar publicerade mellan år 2010-2019, vilket stärker litteraturöversiktens trovärdighet (Henricsson, 2017). Vid kvalitetsgranskning av artiklarna lästes och granskades dessa gemensamt av författarna, detta stärkte tillförlitligheten i litteraturöversikten (Henricson, 2017). De tolv artiklarna som grundade resultatet godkändes i kvalitetsgranskningen då artiklarna uppnådde tillräckligt hög kvalitet. Tio av artiklarna fick 12 av 12 poäng i kvalitets- granskningprotokollet, samt två stycken artiklar fick 11 av 12 poäng (Se bilaga 3). Kontinuerliga handledningstillfällen tillsammans med medstudenter och handledare har stärkt trovärdigheten i litteraturöversikten. Då kontinuerlig återkoppling och granskning av arbetet har delats ut under skrivandets gång. Handledarens kompetens och erfarenhet inom forskningsprocessen genererade i en mer trovärdig litteraturöversikt (Henricsson, 2017). Artiklarnas etiska godkännande har varit betydande och etiska aspekter har tagits hänsyn till under skrivprocessen. Bristande språkförståelse kan ha uppstått, då samtliga artiklar är skrivna på engelska. Detta ökade risken för att den insamlade informationen kan ha misstolkats (Kjellström, 2017).

5:2  Resultatdiskussion  

Två huvudfynd från litteraturöversiktens resultat har valts att tas upp i resultatdiskussionen. Dessa är behov av olika typer av stöd, samt de kroppsliga och sexuella förändringarna efter behandling mot livmoderhalscancer. Fynden visade sig ha en stor inverkan och ha spelat en betydande roll för kvinnorna.

Behov  av  stöd    

Resultatet visade på att en majoritet av kvinnorna uppskattade olika typer av stöd under deras sjukdomstillstånd. Stödet kunde komma från antingen familj, partner, vänner, personer i samma situation, en religiös tro eller från hälso- och sjukvården. Det visade även att kvinnorna uttryckte en önskan över att sjukvårdspersonal skulle ta ett större initiativ till att lyfta en sexuell dialog med kvinnorna. Fler studier styrker att emotionellt

och praktiskt stöd från familj kan vara avgörande för kvinnor med livmoderhalscancer att ta sig igenom en tuff cancerbehandling (Lloyd, Briggs, Kane, Jeyarajah & Shepherd, 2014; Clemmens, Knafl, Lev & McCorkle, 2008). Många kvinnor uppskattar det emotionella stödet, men även det praktiska stödet, som barnpassning. Att även få stöd från kvinnor i samma situation ger möjlighet att dela med sig av information och erfarenheter med någon som kan förstå och relatera till situationen (Pfaendler, Wenzel, Mechanic & Penner, 2015). Upplevelsen av bristande stöd och information från Hälso-och sjukvården har visats sig i tidigare studier (Tinari, 2008, Clemmens et al., 2008; Burns et al., 2007). Stöd från hälso- och sjukvården har en betydande roll i kvinnors sjukdomsförlopp och sjukvårdspersonal borde visa mer medlidande och arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt (Clemmens et al., 2008),och ge stöd och information både innan, under och efter behandling (Burns et al., 2007). Tidigare forskning indikerar på att sjuksköterskor inte rutinmässigt tar upp frågan om sexuella hälsa (Katz, 2005). Orsaker till detta kan vara en upplevelse av bristande respekt för personens integritet eller att det inte kändes lämpligt att ta upp, speciellt i möten med vårdsökande av motsatta kön (Katz, 2005). Framträdande är dock att kvinnor upplever behov av information, om påverkan på sexualiteteten efter behandling, men att sjukvårdspersonal undviker frågan och att de själva inte vågar ta initiativ till det (Ekwall, Ternestedt & Sorbe, 2003; Sekse, Råheim & Gjengedal, 2015). Det bristande initiativet till samtal från hälso- och sjukvård resulterar i att kvinnor känner sig besvikna och förbisedda. Konsekvensen blir att de får hantera de intima och sexuella konsekvenserna på egen hand och det beskrivs som en ensam resa (Sekse et al., 2015).

Enligt ICN:s etiska kod är det viktigt att som sjuksköterska ta ansvar för att den vårdsökande personen och dess närstående får tillgång till det stöd som de behöver. Att de får korrekt, lämplig och tillräcklig information och att den anpassas efter vårdsituationen. Genom att sjuksköterskor förhåller sig till ICN:s etiska kod skapar det möjlighet till att samhället får förtroende för vården och mötet med sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Målet med holistisk omvårdnad är att hjälpa personer att få harmoni i kropp, själ och ande. Sjuksköterskor möter vårdsökande personer med sjukdomar som bidrar till en känsla av hopplöshet och att de kopplar bort sig från omvärlden. Sjukvårdspersonal måste kunna interagera i alla omvårdnadsområden för att arbeta utifrån ett holistiskt förhållningssätt (DiJoseph & Cavendish, 2005). Det holistiska perspektivet kan tillgodoses i den sociokulturella- och den existentiella dimensionen där kvinnorna söker olika typer av stöd från olika håll. Det sociokulturella stödet får kvinnorna från sin partner, familj och kvinnor i liknande situation, medans det existentiella stödet får vissa kvinnor genom sin spirituella tro (Sarvimäki & Stenbock-Hult, 1996). Kvinnor finner stöd från olika håll under sin cancerbehandling och livet efteråt. Det är viktigt att sjukvårdspersonal är lyhörda och tar in kvinnors upplevelse av att drabbas av livmoderhalscancer och dess behandling för att kunna skapa bästa möjliga vård. Genom att skapa bättre samarbete kan stödet för kvinnor och närstående optimeras genom att vården blir mer personcentrerad. Sjuksköterskor ska inte vara rädda för att ta upp frågor om behandlingens påverkan på sexualiteten då kvinnor upplever att information om detta är bristande.

Kroppen  och  sexualiteten  

Resultatet i litteraturöversikten påvisade att kvinnor upplevde problematik med sexuallivet efter behandling. Det kunde handla om rädsla för sexuellt umgänge på grund av de förändrade vaginala tillstånden, som bidrog till smärta. Även en rädsla mot sin partner att antingen känna sig pressade till samlag eller en rädsla för att bli lämnad. En

studie hävdar att flertalet kvinnor upplever en ökad sexuell oro och en minskad sexuell aktivitet efter behandling mot livmoderhalscancer (Pfaendler, Wenzel, Mechanic & Penner, 2015). De sexuella besvären inkluderar smärta vid penetration och vaginal torrhet. Kvinnorna upplever att oron minskar med tiden och den sexuella aktiviteten förbättras (Pfaendler et al., 2015). Vissa kvinnor belyser att de undviker sexuell aktivitet de första 5-6 månaderna efter behandling på grund av ofullständig läkning och dyspareunia (Akyüz, Güvenc, Üstünsöz och Kaya, 2008). Andra bidragande faktorer till ett reducerat sexualliv är urin- och tarmbesvär, ångest inför samlag och minskad sexlust (Burns et al., 2007; Bergmark, Avall-Lundquist, Dickman, Henningsohn & Steineck, 2002). Kvinnor upplever att deras vaginor blir kortare, upplever smärta vid samlag och en minskad sexlust efter att ha genomgått radikal trakelektomi (Lloyd et al., 2014). Många kvinnor känner att de bär ansvaret för att kunna tillfredsställa sin partner genom samlag och en rädsla över att partnern ska söka sexuell tillfredsställelse någon annanstans (Juraskova, Butow, Robertson, Sharpe, McLeod, & Hacker, 2003). Partners upplever ibland rädsla för att återuppta sexuell aktivitet efter behandlingen. Detta resulterar i att en del kvinnor känner sig avvisade och ointressanta. De som lyfter en dialog med sin partner gällande det förändrade beteendet, får som svar att avståndstagandet från partnern grundar sig i en rädsla för att fysiskt skada kvinnan vid samlaget (Juraskova et al., 2003). Många män upplever att det är svårt att prata med sin partner om den sexuella delen i relationen efter behandling mot livmoderhalscancer och att de saknar stöd och information från sjukvårdspersonal (Oldertrøen Solli, Boer, Nyheim Solbrække & Thoresen, 2019).

Att genomgå behandling mot livmoderhalscancer påverkar många kvinnors sexualliv, både genom fysiska, psykiska och psykosociala aspekter. Ett holistiskt omhändertagande innebär att vårda hela personen, där de fysiska, psykiska, sociala och andliga behoven inkluderas. Genom det holistiska omhändertagandet förbättras vårdens kvalitet då hänsyn ges till vårdsökande persons samtliga behov. Till följd av att se hela människan och förmedla en medkänsla till personen, kan en minskad känsla av lidande uppnås och därmed öka välbefinnandet (Povlsen & Borup, 2011). Det holistiska synsättets fysiska dimension påverkas av kvinnornas upplevda fysiska besvär efter behandlingen. De fysiska förändringarna och rädslan för sexuell aktivitet har en inverkan på den psykiska dimensionen. Rädsla, oro och ångest upplevs av majoriteten av kvinnorna och berör deras psykiska dimension, genom upplevda känslor. Den psykosociala aspekten påverkas av den förändrade partnerrelationen (Sarvimäki & Stenbock-Hult, 1996).

Många kvinnor upplever problematik med sexuallivet efter behandling mot livmoderhalscancer. De fysiska förändringarna som vissa kvinnor upplever efter behandling bidrar till smärta vid samlag och en rädsla för att återuppta sexuella relationer. Detta bidrar till en negativ påverkan för vissa kvinnor och det är viktigt att sjukvårdspersonal finns till för att stötta i sådana frågor för att främja sexuellt välbefinnande. Ett etiskt dilemma som framkommer i resultatet var att många kvinnor upplever att de bär ansvar att tillfredsställa sin partner sexuellt, trots deras upplevelse av obehag. Detta skapar ett moraliskt problem för vissa kvinnor eftersom de prioriterar bort sina egna behov i en sådan situation.

6.  Slutsats  

Majoriteten av kvinnorna upplevde fysiska biverkningar av behandlingen mot livmoderhalscancer, där sexuella besvär var en av de mest framträdande och bristande stöd och information från sjukvårdspersonal. För att hantera situationen fanns ett behov av ett psykosocialt och existentiellt stöd. Att genomgå behandling förändrade relationen

med sin partner både positivt och negativt. Vissa upplevde att relationen förstärktes medan andra kände att det förändrade sexuallivet påverkade relationen till det sämre. En förändrad kroppsbild, förändrad upplevelse av sin kvinnlighet, samt en rädsla för återfall var en gemensam nämnare för många kvinnor.

Litteraturöversiktens resultat förväntas bidra till en ökad kunskap hos sjukvårdspersonal över hur de ska bemöta kvinnor som drabbats av livmoderhalscancer, men även i att stötta partner och närstående. Det är viktigt att bemöta alla omvårdnadsområden då resultatet visar på att sexualitet och psykisk påverkan inte prioriterats, samt att informationsbrist upplevdes hos kvinnorna. Att uppmärksamma och bemöta kvinnors behov kan bidra till en hälsofrämjande vård och en ökad känsla av livskvalitet. Genom att ta del av litteraturöversiktens fynd kan sjuksköterskor öka sin förståelse för kvinnor som genomgår behandling mot livmoderhalscancer. Genom detta kan sjuksköterskor bemöta kvinnors behov både innan, under och efter behandling, både vid omvårdnaden vid livmoderhalscancer, men även i andra vårdsituationer. Litteraturöversikten kan därav implementeras inom olika sjukvårdsområden då mötet med kvinnor och dess närstående kan uppstå i olika vårdsituationer. Ur ett samhälleligt perspektiv ger litteraturöversikten en möjlighet till att utveckla vården till det bättre då kvinnor som drabbats av livmoderhalscancer och dess närståendes upplevelse av vårdförloppet kan främjas och förbättras. Detta kan generera till minskade vårdkostnader då kvinnorna upplever en ökad hälsa och ett reducerat behov av återbesök relaterat till den informationsbrist som äger rum.

Forskning om kvinnors upplevelse av behandling mot livmoderhalscancer bör forskas vidare kring eftersom det visade sig tydligt att fysiska biverkningarna från behandlingen påverkade kvinnornas sexuella-, emotionella- och sociala liv. Därför är det av stor vikt att fortsätta forska vidare inom detta område. Även vidare forskning på hur sjuksköterskans stöd och information till kvinnor som drabbats av livmoderhalscancer kan utvecklas och förbättras. Det uppmärksammades att en stor del av befintlig forskning kring livmoderhalscancer består av kvantitativ karaktär, därför bör mer kvalitativ forskning inom området utvecklas.

7.  Referenser    

*Afiyanti, Y., & Milanti, A. (2013). Physical sexual and intimate relationship concerns among Indonesian cervical cancer survivors: A phenomenological study. Nursing & Health Sciences, 15(2), 151–156. https://doi.org/10.1111/nhs.12006

Akyüz, A., Guvenc, G., Üstünsöz, A. & Kaya, T. (2008). Living With Gynecologic Cancer: Experience of Women and Their Partners. Journal of nursing Scholarship, 40, 241-247. Doi: 10.1111/j.1547-5069.2008.00232.x

Ashtarian, H., Mirzabeigi, E., Mahmoodi, E., & Khezeli, M. (2017). Knowledge about Cervical Cancer and Pap Smear and the Factors Influencing the Pap test Screening among Women. International Journal of Community Based Nursing & Midwifery, 5(2), 188– 195.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.

Bedford, S. (2009). Cervical cancer: physiology, risk factors, vaccination and treatment. Britsh Journal of Nursing, 18, 80-84. Doi: 10.12968/bjon.2009.18.2.37874

Bergmark, K., Avall-Lundquist, E., Dickman, PW., Henningsohn, L. & Steineck, G. (2002) Patient-rating of distressful symptoms after treatment for early cervical cancer. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica. 81: 443–450. Doi:

10.1034/j.1600-0412.2002.810512.x

*Bilodeau, K., & Bouchard, L. (2011). The sexuality of Quebec women with cervical cancer: looking for love despite radiotherapy’s trauma to their sexual body. Canadian Oncology Nursing Journal, 21(4), 233–237. https://doi.org/10.5737/1181912x214233237

Bjelic-Radisic, V., Jensen, P. T., Vlasic, K. K., Waldenstrom, A.-C., Singer, S., Chie, W., … Greimel, E. (2012). Quality of life characteristics inpatients with cervical cancer. European Journal of Cancer, 48(16), 3009–3018.

https://doi.org/10.1016/j.ejca.2012.05.011

Borgfeldt, C., Sjöblom, I. Strevens, H., & Wangel, A. M. (2019). Obstetrik och Gynekologi för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur AB.

Borglin, G. (2017). Mixad metod - En introduktion. I Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s.233-250). Lund:

Studentlitteratur AB.

Burns M, Costello J, Ryan-Woolley B, Davidson S. (2007). Assessing the impact of late

treatment effects in cervical cancer: an exploratory study of women’ sexuality. European Journal of Cancer Care. 16(4):364Y372. Doi:10.1111/j.1365-2354.2006.00743.x

Clemmens, D. A., Knafl, K., Lev, E. L., & McCorkle, R. (2008). Cervical Cancer: Patterns of Long-Term Survival. Oncology Nursing Forum, 35(6), 897-903. Doi:

Dahm Kähler, P., (2015) Cervixcancer. . I Jansson, P-O., Landgren, B-M (Red.). Gynekologi. (s. 209-215). Lund: Studentlitteratur AB.

Dallabrida, F., Loro, M., Schmidt Piovesan Rosanelli, C., Mazzuco de Souza, M., Sonego Gomes, J. & Bernat Kolankiewicz, A. (2014). Quality of life of women undergoing

treatment for cervical cancer. Revista Da Rede De Enfermagem Do Nordeste, 15, (1), 116-122. Doi: 10.15253/2175-6783.2014000100015

Degerfält, J., Moegelin, I.-M. & Sharp, L. (2008). Strålbehandling. Lund: Studentlitteratur. DiJoseph, J., Cavendish, R., 2005. Expanding the dialogue on prayer relevant to holistic care.

Holistic Nursing Practice 9 (4), 147–154.

Di Muzio, M., Marinucci, A., De Benedictis, A & Tartaglini, D. (2017). A comparative study of data collection methods in the process of nursing: detection of chemotherapy side effects using a self-reporting questionnaire. Acta Clinica Croatica, 56, 765-772. Doi:

10.20471/acc.2017.56.04.26.

*Ding, Y., Hu, Y., & Hallberg, I. R. (2015). Chinese women living with cervical cancer in the first 3 months after diagnosis: a qualitative study. Cancer Nursing, 38(1), 71-80. Doi: 10.1097/NCC.0000000000000133.

Dueñas-González, A & Campbell, S. (2016). Global strategies for the treatment of early-stage and advanced cervical cancer. Current Opinion in Obstetrics and Gynecology 28. 11-17. Doi: 10.1097/GCO.0000000000000234.

Ekwall, E., Ternestedt, B.M., & Sorbe, B. (2003). Important aspects of health care for women with gynecologic cancer. Oncology Nursing Forum, 30, 313–319. Doi:

10.1188/03.ONF.313-319

Folkhälsomyndigheten. (2018). Humant Papillomvirus. Hämtad: 23 Maj 2019 från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vacciner-a-o/humant-papillomvirus-hpv/

Forsberg. C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation. Stockholm: Natur & kultur

Friberg, F. (2017a) Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I Friberg, F. (Red.). Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB.

Friberg, F. (2017b) Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F (Red.). Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB. Hellström - Frykman, A-C. (2009). Gynekologisk cancer. I Kaplan, A., Hogg, B., Hildingsson,

I., & Lundgren, I (Red.). Lärobok för barnmorskor. Lund: Studentlitteratur AB. Henricson. M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig

teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s.111- 120). Lund: Studentlitteratur AB.

Henricson. M. (2017). Diskussion. I Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s.411-420). Lund: Studentlitteratur AB.

Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Hämtad från Riksdagens

webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30.

Jerpseth, H. (2011). Gynekologisk omvårdnad. I H. Almås, D. Stubberud & R. Grønseth (Red.). Klinisk omvårdnad 2 (s.17-53)Stockholm: Liber.

Johnson, C. A., James, D., Marzan, A., & Armaos, M. (2019). Cervical Cancer: An Overview of Pathophysiology and Management. Seminars In Oncology Nursing, 35(2), 166–

174. https://doi.org/10.1016/j.soncn.2019.02.003

Juraskova, I., Butow, P., Robertson, R., Sharpe, L., McLeod, C., & Hacker, N. (2003). Post-treatment sexual adjustment following cervical and endometrial cancer: A qualitative insight. Psycho-Oncology, 12, 267-279. Doi: 10.1002/pon.639

Karlsson, E. K. (2012). Informationssökning. I Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s.95-113). Lund: Studentlitteratur AB.

Katz, A. (2005). Do ask, do tell: Why do so many nurses avoid the topic of sexuality? American Journal of Nursing. 105(7), 66-68. doi:10.1097/00000446-200507000-00033

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad (s. 57-80). Lund: Studentlitteratur AB. *Komatsu, H., Yagasaki, K., Shoda, R., Chung, Y., Iwata, T., Sugiyama, J., & Fujii, T. (2014).

Repair of the threatened feminine identity: Experience of women with cervical cancer undergoing fertility preservation surgery. Cancer Nursing, 37(1), 75-82.

doi:http://dx.doi.org/10.1097/NCC.0b013e3182888c13

Lai, C.-H., Yen, T.-C., & Ng, K.-K. (2010). Surgical anewtonbedfornd radiologic staging of cervical cancer. Current Opinion In Obstetrics & Gynecology, 22(1), 15–20.

https://doi.org/10.1097/GCO.0b013e32833503e7)

Laterza. R., Sievert, K-D. De Ridder, D., Vierhout, M., Haab F., Cardozo, L. . . .Koelbl, H. (2015) Bladder Function After Radical Hysterectomy for Cervical Cancer. Neurourology and Urodynamics 34:309–315. https://doi.org/10.1002/nau.22570

Lloyd, P. A., Briggs, E. V., Kane, N., Jeyarajah, A. R., & Shepherd, J. H. (2014). Women’s experiences after a radical vaginal trachelectomy for early stage cervical cancer. A descriptive phenomenological study. European Journal of Oncology Nursing, 18(4), 362–371. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2014.03.014

*Maree, J. E., Mosalo, A., & Wright, S. C. D. (2013). ‘It depends on how the relationship was before you became ill’: Black south african women's experiences of life partner support through the trajectory of cervical cancer. European Journal of Cancer Care, 22(4), 459-467. doi:http://dx.doi.org/10.1111/ecc.12051

Mcevoy, L., & Duffy, A.(2008). Holistic practice – A concept analysis. Nurse Education in Practice, 8(6), 412-419. doi: 10.1016/j.nepr.2008.02.00

*Moustgaard Jeppesen, M., Mogensen, O., Dehn, P., & Jensen, P. T. (2015). Needs and priorities of women with endometrial and cervical cancer. Journal of Psychosomatic Obstetrics & Gynecology, 36(3), 122-132. doi: 10.3109/0167482X.2015.1059417.

Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s.421-438). Lund: Studentlitteratur AB.

Newton, Clare L. ; Mould, Timothy A. (2017). Invasive cervical cancer. Obstetrics, Gynaecology & Reproductive Medicine, 27(1), 7-13.

https://doi.org/10.1016/j.ogrm.2016.11.002.

*Ngutu, M., & Nyamongo, I. K. (2015). Exploring the barriers to health care and psychosocial challenges in cervical cancer management in Kenya. International Journal Of Women’s Health, 7, 791–798. https://doi.org/10.2147/IJWH.S88668

*Ochoa, E., Carrillo, G. M., & Sanabria, D. (2019). Finding myself as a cervical cancer survivor: A qualitative study. European Journal of Oncology Nursing, 41, 143–148. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2019.06.008

Oldertrøen Solli, K., Boer, M., Nyheim Solbrække, K., & Thoresen, L. (2019). Male partners’ experiences of caregiving for women with cervical cancer—a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 28(5/6), 987–996. https://doi.org/10.1111/jocn.14688.

Pecorelli S, Zigliani L., & Odicino F. (2009). Revised FIGO staging for carcinoma of the cervix. International journal of gynaecology and obstetrics: the official organ of the

International Federation of Gynaecology and Obstetrics. 105(2):107-8. 10.1016/j.ijgo.2009.02.009

Pfaendler, K. S., Wenzel, L., Mechanic, M. B., & Penner, K. R. (2015). Cervical Cancer

Survivorship: Long-term Quality of Life and Social Support. Clinical Therapeutics, 37(1), 39–48. https://doi.org/10.1016/j.clinthera.2014.11.013

Povlsen, L., & Borup, I. K. (2011). Holism in nursing and health promotion: distinct or related perspectives? - A literature review. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(4), 798–805. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2011.00885.x

Priebe, G. & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och

begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s.25- 42). Lund:

Studentlitteratur AB.

*Rooij, B. H., Thomas, T. H., Post, K. E., Flanagan, J., Ezendam, N. P. M., Peppercorn, J., & Dizon, D. S. (2018). Survivorship care planning in gynecologic oncology— Perspectives from patients, caregivers, and health care providers. Journal of Cancer Survivorship, 12(6), 762-774. doi:http://dx.doi.org/10.1007/s11764-018-0713-9

Rylander, E., & Andersson, S. (2015). Att förebygga cervixcancer. I Jansson, P-O., Landgren, B-M (Red.). Gynekologi. (s. 199-207). Lund: Studentlitteratur AB.

*Saraf, S., Singh, T. B., & Khurana, S. (2013). Cervical cancer survivors: Meaning in

life.Psychological Studies, 58(2), 144-152. doi:http://dx.doi.org/10.1007/s12646-013-0186-x

Sarvimäki, A. & Stenbock-Hult, B. (1996). Vård. Ett uttryck för omsorg. Stockholm: Liber AB.

Schwartz, S. (2009). Young cervical cancer patients and fertility. Seminars In Oncology Nursing, 25(4), 259–267. https://doi.org/10.1016/j.soncn.2009.08.003

Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg, (Red.), Dags för uppsats (s. 105-118). Lund: Studentlitteratur.

Sekse, R., Råheim, M., Gjengedal, E. (2015). Shyness and Openness: Common Ground for Dialogue Between Health Personnel and Women About Sexual and Intimate Issues After Gynecological Cancer. Health Care for Women International, 36(11), 1255-1269.

doi:10.1080/07399332.2014.989436

Socialstyrelsen. (2018). Cancer i siffror. Hämtad 2019-09-24 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2018-6-10.pdf

Sorbe, B (2013). De gynekologiska tumörernas epidemiologi. I Sorbe, B., Frankendal, B., & Högberg, T (Red.). Gynekologisk onkologi. Lund: Studentlitteratur AB.

Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (2013). Utvärderingsmetoder i hälso- och sjukvården. Falköping: Elanders Sverige AB.

Svensk sjuksköterskeförening (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Tinari, M.A. (2008). Cervical cancer: prevention and treatment. Nursing Made Incredibly Easy, 6(6), 32–42.doi: 10.1097/01.NME.0000341174.90616.56

*Vermeer, W., Bakker, R., Kuile, M., Kenter, G., Stiggelbout, A., Vermeer, W. M., … Ter Kuile, M. M. (2016). Cervical cancer survivors’ and partners’ experiences with sexual

dysfunction and psychosexual support. Supportive Care in Cancer, 24(4), 1679–1687. https://doi.org/10.1007/s00520-015-2925-0

Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad : En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

World Health Organization (2019). Cervical cancer. Hämtad 26 november 2019 från: https://www.who.int/cancer/prevention/diagnosis-screening/cervical-cancer/en/#

World Health Organization. (2001). World Medical Association Declaration of Helsinki Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Retrieved from https://www.who.int/bulletin/archives/79(4)373.pdf

World Medical Association. (2018). Wma declaration of helsinki- Ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 2019-09-24 från

https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

*Zeng, Y. C., Li, D., & Loke, A. Y. (2011). Life after cervical cancer: Quality of life among Chinese women. Nursing & Health Sciences, 13(3), 296–302.

8.  Bilagor  

Kvalitets-granskade artiklar Valda

Cinahl 28/10

Cervical cancer, Experience*, Treatment or Therapy, NOT prevention.

234 234 43 13 5 5 Psycinfo 1/11 Cervical cancer, Experience* OR Perception*, Treatment OR

Therapy, NOT Prevention.

54 54 5 2 2 2 Medline 1/11 Cervical cancer, Experience*, Treatment OR Therapy, Quallitative 54 54 7 2 1 1 Medline 1/11

Cervical cancer survivor* 178 178 15 4 2 2

Psycinfo 4/11

Cervical cancer survivor* 63 63 4 2 2 2

Cinahl 4/11

Cervical cancer survivor* 183 183 2 0 0 0